Din röst nr 4 2009

Medlemstidning SEKO Post Klubb Årsta Sektion 1 & 2

DIN RÖST december 2009 nr 4 årg. 2

Biffffld: Peter Land-

Löneförhandling

Det är decembermörkt när jag sitter på expeditionen och skri-ver. Vi alla väntar på en vit jul och hoppas snön kommer in-nan julafton. December har varit en viktig månad för oss alla Seko medlemmar på grund av att vi har förhandlat våra nya löner. Förhandlingen bör-jade i slutet av oktober och vi lyckades komma överens med arbetsgivaren första veckan av december. Alla medlemmarna får sina lön innan jul. Det bety-der att vi får retroaktiv lön ok-tober och november. De flesta som arbetat på posten en lång tid och har haft en lön på 21000 kronor i månaden får minst 700 kronor i lönehöj-ning. Det är några få som inte får behålla 700 kronor på grund av olika anledningar.

Den centrala förhandlingen säger att själva lönepotten per heltids anställd är 800 kronor och samtliga har rätt att få minst 350 kronor, resten av lönepotten förhandlas i en in-dividuell förhandling. Vi kan inte säga att vi är helt nöjda med denna förhandling. Men båda parterna har kommit överens och det har gjort kom-promisser från båda parterna. Därefter avslutades löneför-handlingen.

Nästa år är det ny avtalsperiod som ska förhandlas. Än så länge ser det nu mörkare ut när

det gäller arbetsgivarens åsik-ter. Den centralla förhandling-

en startar innan sommaren 2010 och sedan fortsätter den till slutet av året.

Mer uppmuntran

Årsta gjorde ett fantastiskt bra resultat under oktober och no-vember månad. Vi är idag Sve-riges tredje bästa terminal. Det känns bra. Vi alla är jättestolta och glada förstås. Vi har till-sammans kommit så här långt och nu är det bara en bit kvar tills vi kanske blir Sveriges bästa terminal. Men det behövs mer uppmuntran från arbetsgi-varen för att vi ska komma till detta mål. I dagsläget saknar vi detta från ledningen.

Nyligen var det 80 % av perso-nalen som inte fick gå ut på sin fritid för att äta för trivselpeng-arna. Arbetsledningen har sagt att man måste komma på sin fritid, och gå på två olika ut-bildningar ett par timmer först,

sedan kan man gå ut och äta. Anledningen till detta är att vi har en del O tid i vårt schema som ledningen vill utnyttja. 80 % av personalen har tacka-de nej till detta förslag, och får då inte gå ut och äta tillsam-mans med sina arbetskamrater. Hur terminalchefen ser på det-ta vet vi inte själva. Men vi tycker det är ett beslut som i slutändan saknar uppmuntran från ledningen. Därför tycker vi att arbetsgivare borde tänka på hur viktig personalens triv-sel är och värdera denna fråga på högsta nivå nu när Årsta går framåt. Varför inte ordna en personalfest för hela termina-len utan motprestation? Men en sak är klar, det är att ingen av personalen vill ha kvar den-na O tid. Alla vill ha bort O tiden från kommande schema som man nu tänker genomföra i framtiden

Krisen sprider sig

Nästa år är det valår i Sverige. Idag har vi mer än 8 % arbets-lösa i landet. Tiotusentals arbe-tare inom industrin har redan ställts utan jobb och krisen börjar nu sprida sig till den offentliga sektorn. Kommuner och landsting varnar för ned-skärningar och uppsägningar inom vård och omsorg när skatteunderlaget krymper. Kvinnor drabbas först och främst av de höjda avgifterna till a-kassan eftersom deras inkomster generellt är lägre.

2

Ordförande har ordet

Omslagsbilderna: Tecknade av Seth Schuwert, Arbetar 75% deltid på IRM. Försöker annarshinna med sitt konstnärskap. Seth är även sammankallande i valberedningen.

3

Det som slår hårdast mot kvin-norna är de nya reglerna för deltidsarbetslösa. Många män-niskor förlorar ganska fort en stor del av sin inkomst och tvingas till socialkontoren för att överleva.

Alliansen gör ingenting

Alliansen gör samtidigt ingen-ting för att motverka nedskär-ningarna och massarbetslöshe-ten inom den offentliga sektorn. Dessutom blir ca femtiotusen sjuka från årsskiftet utförsäkra-de från försäkringskassan. Des-sa personer ska registreras som arbetssökande hos arbetsför-medlingen. När friska männi-skor har svårt att få ett arbete hur ska arbetsgivarna kunna anställa dessa personer, det undrar jag. Vi vet att alla dessa personer slutligen hamnar hos socialen och tvingas leva med socialt bidrag.

Valet 2010

Därför tycker jag att alla måste delta i valet 2010 och rösta rätt. Vi accepterar inte någon för-ändring av las. När kapitalis-men går in i en kris och visar sin otillräcklighet blir den soci-alistiska visionen tydlig. Alter-nativet till exploatering och ut-sugning är ett socialistiskt sam-hälle där alla människor, oav-sett kön, har samma rätt till ar-bete, ekonomisk trygghet och utveckling.

Till sist önskar jag till alla medlemmarna God jul och en gott nytt år

Mohibul Ezdanikhan

Namn: Leif NyströmBor: Tumba Ålder: 65 år

Anställd: Började i posten som chaufför på biltransporten 2001. På Årsta sedan 2005.

Din Röst: Hur känns det att ar-beta efter 65 år?Leif: Det känns bra, men slutar tidigare om nedskärningar av personal skulle medföra uppsäg-ningar. Då ställer jag min plats till förfogande. Ska arbeta så länge kroppen håller.

Din Röst: Vad gör du när du inte arbetar?Leif: Jag är engagerad inom IT, opensours och linux, internetfo-rum på engelska och svenska. Så har jag ju frun och katterna, förr hade vi hund. Jag arbetar också ibland som volontär på ett katt-hem.

Din Röst: Vad tycker du är bäst respektive sämst på Årsta?Leif: Kan inte komma på något som är verkligen dåligt. Det bäs-ta är alla glada och trevliga män-niskor hela vägen från terminal-chefen och ner. Jag älskar um-gänget med olika människor och med olika etnisk tillhörighet, det berikar mitt liv.

intensiva närhet till varandra, men det är ju både på gott och ont.

Din röst: Varför slutade du som chaufför och började på termina-len?Leif: Jag började på poståkeriet och arbetade där i 1,5 år men tyckte att det var för stort. Jag erbjöds arbete på biltransporten för de behövde en som kunde köra med släp. Det var en härlig atmosfär där men tyvärr lades det ner.

Din röst: Kan du berätta lite om biltransporten?Leif: Bland de chaufförsjobb jag har haft så var biltransporten den allra bästa arbetsplatsen. Suverä-na arbetsledare, positiva och ”goa”. Det skapade en tät och fin gemenskap. Organisationen kan jag sakna men jag är glad över att slippa bilkörningen. Gubbar som jag, ska inte vara ute i trafiken längre. Nätbingo hemmavid är bättre för både mig och medtrafikanterna.

Din röst: Vad har du haft för yrke innan du började på posten 2001?Leif: Jag har tidigare jobbat inom försvaret och olika statliga företag. Jobbade också extra som taxichaufför i Stockholm på helgerna under 25 år.

Din Röst: Vad har du för åsikt om facket?Leif: Har alltid varit fackligt ansluten, men på Årsta är det mer intensivt och positivt. Man känner att facket verkar runt om-kring. De fackliga gör ett bra jobb och det är bra att vi arbetar tillsammans med våra fackliga kamrater

Namn: Josefin Brink

Ålder: 40

Bor: Nybohov

Utbildning: Folkhögskoleutbil-dad journalist

Lön: Jag har riksdagsarvode för närvarande på drygt 54 000 kr i månaden

Fritidsintressen: Att snickra, måla och fixa med mitt som-martorp

Senaste filmen jag sett:"Capitalism - a love story" av Michael Moore

Senaste boken jag läst:"Öppen grav" av Kjell Eriksson

Din Röst: När började du arbe-ta inom politiken? Josefin: Jag engagerade mig i Vänsterpartiet 2003. 2006 blev jag invald i Riksdagen, och nu är det politik dygnet runt!

Din Röst: Varför ska man rösta på vänsterpartiet? Josefin: Vänsterpartiet är det parti som tydligast står upp för ett jämlikt och solidariskt sam-hälle, där principen om alla människors lika värde verkligen omsätts i praktiken.

Din Röst:. Hur blir arbetsmark-nadspolitiken om rödgröna kol-lationen kommer till makten? Josefin: Vår målsättning är att den rödgröna arbetsmarknads-politiken ska sätta målet om full sysselsättning överst på agen-

dan och ta krafttag för att stärka löntagarnas ställning i arbetsli-vet.

Din Röst: Vad tänker ni i så fall också göra med A-kassan? Josefin: Vänsterpartiet vill re-staurera arbetslöshetsförsäk-ringen från grunden. Vi vill bygga vidare på modellen med frivillig försäkring, och a-kassor med tydlig fack-lig koppling, men regel-verket måste förbättras i sin helhet. Vi vill bland annat slopa den orättvisa arbetslös-hetsavgiften, och sänka medlemsav-giften till max 100 kr i månaden, höja taket och slopa nedtrapp-ningen av ersättningen.

Din Röst: Varför finns det inte tillräckligt med information om miljöpolitiken på vänsterns hemsida? Josefin: Det är förstås jättesynd om det är svårt att hitta infor-mation om viktiga frågor på hemsidan. Vi får försöka bli bättre på det!

Din Röst: Berätta lite om väns-terpartiets miljöpolitik? Josefin: Vi har en väldigt am-bitiös miljöpolitik, som har ett

tydligt rättviseperspektiv. Vi tycker att miljöproblemen måste mötas med gemensamma lösningar, så att det blir möjligt för alla, både i Sverige och i andra delar av världen att både producera och konsumera i samklang med vad naturen tål. Det målet kan bara nås genom en kombination av tydliga mil-jölagar och satsningar på exem-

pelvis kollektivtrafik, förnybar energi till låga priser och en rättvis handels- och biståndspo-litik.

Din Röst: 7. Är vänsterpartiet ett feministiskt parti? Josefin: Svaret är ja. Det är en av våra grundvalar - att jäm-ställdhet mellan kvinnor och män ska gälla på livets alla om-råden.

Vi ser flera behov av skärpningar av LAS

4

Din Röst: Om ja, hur fungerar jämställdheten i partiet? Josefin: Jämfört med många andra organisationer och grup-per är Vänsterpartiet väldigt jämställt är min erfarenhet.

Men det finns naturligtvis un-dantag, och ingen är opåverkad av urgamla normer och traditio-ner, så det gäller att hela tiden hålla frågan om jämställdhet levande. Det är som med demo-kratin - den kan aldrig tas för given, utan måste hela tiden hållas levande och utvecklas i samtal och praktisk handling.

Din Röst: Nästa år är det val, vad kommer ni att lägga fram för förslag för att lösa arbetslös-heten som nu ligger på 8 % i Sverige? Josefin: Det är ju den viktigas-te frågan inför valet, som måste genomsyra hela det rödgröna alternativet om vi ska vara vär-da att få regeringsmakten. Vänsterpartiets viktigaste för-slag för att för att få fart på sys-selsättningen är investeringar i miljövänlig infrastruktur, bo-stadsbyggande och miljöteknik

och satsningar på den gemen-samma välfärden. Där finns sto-ra, akuta behov som kommer att skapa jobb både i offentlig och privat sektor.

Din Röst: Vad har vänstern för åsikt om LAS? Josefin: LAS är en i grunden bra och viktig lagstiftning, som tyvärr har undergrävts på flera sätt. Vi ser flera behov av skärpningar av LAS; exempel-vis måste tillsvidareanställning-ar och jobb på heltid återupprät-tas som norm på arbetsmarkna-den. Idag är visstidsanställning-ar och deltider tvärtom det nor-mala i många branscher, och det skapar en enorm utsatthet för framför allt unga som har allt svårare att få en fast förank-ring på en arbetsplats. Dessutom måste möj-ligheten att ersätta an-ställda med personal från bemannings-företag täp-

pas till. Det som hänt på exem-pelvis Lagena och på Urban Outfitters ska inte få förekom-ma!

Din Röst: Finns det någon risk att rödgröna kollationen sprick-er år 2010? Josefin: Nej, det tror jag inte.

Din Röst: Litar ni på socialde-mokraterna? Josefin: Vi litar självklart på att saker vi kommer överens om också gäller, annars kan man ju inte samarbeta. Men vill man ha mer vänsterpolitik i en ny regering ska man naturligtvis rösta på Vänsterpartiet i valet!

Din Röst: Vad tyckte du om vårt medlemsmöte? Josefin: Det var ett bra möte, och väldigt trevligt att få äta god mat med trevliga postisar!

Din Röst: Hur kommer du att fira jul? Josefin: Jag kommer att umgås med min sambo och försöka ta det väldigt lugnt så jag orkar ge järnet under valåret.

Intervju av Maleine Hjälm

5

Bilden: SEKO post ordförande Alf Mellström och Josefin Brink tackas av Maleine Hjälm

Snart är det Jul igen och alla pratar om den. Julen är en stor helg för oss alla. Oavsett om man är troende eller inte. För-sta gången jag firade jul var för 30 år sedan. Det var här hemma i Sverige med min familj, släk-tingar och med mina vänner. Det var verkligen en underbar stämning, alla försökte vara snälla mot varandra. Då smaka-de jag för första gången de hembakade pepparkakorna. Det var mycket annat att äta och dricka men jag fastnade för de goda pepparkakorna. Smaken som jag aldrig glömmer. Hela lägenheten fylldes av peppar-kaksdoft. Efter att ha firat jul första gången blev jag nyfiken och ville veta mer om de goda kakorna. Men jag fick aldrig något bra svar som gjorde mig nöjd. Jag tog pepparkakorna för en given symbol för globalise-ring. Som ni vet innehåller de ingefära, nejlika, kanel och kar-demumma. Vad jag ville säga är att pepparkakorna är en pro-dukt från olika länder, de kan inte vara ursprungligen från Norden. Igår bakade min dotter de delikata pepparkakorna igen. Jag blev verkligen galen i deras doft. Då kände jag åter att jag ville veta mer om pepparkakans ursprung och kom fram till att de kommit till Sverige via Tyskland.

Så kom pepparkakorna till Sverige

Pepparkakan har i dag en given plats i landets alla fikarum. Det har tagit lång tid för den att komma ända dit. Kakor med sting av starka kryddor har kun-nat spåras till Egypten för över

4000 år sedan. De var även po-pulära i det antika Rom. Från början var pepparkakan lika mycket medicin som sötsak och ansågs öka sexlusten, förbättra synen och vara både ett preven-tiv samt abortmedel för kvin-nor. Forskarna anser att Tysk-land är den moderna pepparka-kans hemvist. I Nürnberg, Aa-chen och tysk-schweiziska Ba-sel producerades kakor i stora lass för både export och in-hemsk konsumtion. Troligtvis kom den till Sverige via tyska furstar, som på 1500 talet sände pepparkakor i present till olika personer de ville fjäska lite ex-tra för. (Källor: “ kringlor och

pepparkakor av Gösta Berg samt ” Mathistorisk uppslags-bok” av Jan Öjvind Swahn. etc. )

Ungdomsarbetslösheten

Alla är upptagna med julplane-ring men de borgerliga fortsät-ter att montera ned det välfärds system som vi har i Sverige. Ärligt talat, jag märker ingen skillnad mellan den borgerliga alliansen och de som har makt i mitt gamla hemland. De vill båda fylla sina egna fickor och nedvärdera hela arbetarklassen. Har ni inte hört hur de försöker att lura de ungdomarna som är arbetslösa. Hela massmedian

hjälper den borgerliga alliansen att desinformera dessa ungdo-mar. De försöker att övertyga dem att det är arbetsrättens fel att de är arbetslösa. Senaste var det svenskt näringsliv som kom med ett utspel om ungdomsar-betslösheten. Det var svenska näringslivs vd Urban Bäck-ström som röt till om jobben för unga. Han verkade vara mycket orolig för de arbetslösa ungdo-marna. Han vill luckra upp an-ställningsskyddet och sänka ingångslönerna. Bäckström tror att detta kan uppmuntra förtagen att anställa de arbetslö-sa ungdomarna.

Det är klart att vi alla är oroliga för våra barn som inte har något jobb. Det är också klart att det är ett stort problem för hela det svenska samhället. Men frågan är hur den försämrade arbetsrät-ten kan skaffa fram tusentals jobb. Alla vet att många företag (ägda av Bäckströms polare) i sin jakt efter höga vinster sökte sig nya väger. Produktionen effektiviserades och flyttades till länder med billig arbets-kraft. Den offentliga sektorn bantades ner. Man kan skaffa hur många jobb som helst i den offentliga sektorn. Men ingen vill gärna prata om detta (offentliga sektorn) för att det inte gynnar näringslivs intres-sen. Alla vet att det går att lösa vartenda problem i samhället om bara man vill! Jag tycker att man borde tvinga företagen att investera en del av de egna sto-ra vinsterna i produktionen

6

Pepparkakor, arbetslösa ungdomar och de svårt sjuka!

7

inte i spekulationen, eller också borde man förkorta arbetstiden. Arbetstidsförkortning kan vara ett steg mot jämställdhet. På det sättet kan man skaffa jobb för ungdomar. Arbetstidsförkort-ningen kommer att glädja oss alla. Att genomföra denna re-form kan inte vara svårt. Pengar finns hur mycket som helst i sta-tens kassa, det bara viljan som fattas. Men man är ute efter nå-got annat. dvs. arbetsrätten.

Men anledningen till varför man från näringslivets sida vill refor-mera den nuvarande arbetsrätten är att de vill förenkla den nuva-rande arbetsrätten. Men vad är egentligen arbetsrätt? Ett bättre namn vore” de arbetandes rätt” ty arbetsrätten är ingenting annat än en maktfråga mellan anställda och ägare, mellan arbete och ka-pital. De lagar och regler som begränsar ägandets makt i ar-betsliv kallas i dagligt tal för ar-betsrätten. Vad Bäckström och hans vänner egentligen vill är att vi arbetare inte ska ha något som helst trygghet på våra arbetsplat-ser.

Vad det rör sig om är rena makt-frågor på arbetsplatsen, där ar-betsgivaren varit mycket fram-gångsrik i sin lobby och propa-gandaverksamhet, medan de fackliga organisationerna, mätta efter framgångarna på 1970-talet, vilat som cementhäckar. säger Kurt Junesjö. Arbetsgivarna vill ha ännu mera makt. Detta kommer att drabba arbetarna väldigt hård. Med en svag arbetsrätt kommer arbets-platserna att bli som kyrkogår-dar. Ingen kommer att våga säga emot arbetsgivarna. Detta i sin tur kommer att drabba demokra-tin.

Ingen vill ha ett sådant samhälle där alla går som några maktlösa varelser. Vi måste förändra, för-bättra och bevara arbetsrätten nu. Vi ska inte alltid lyssna till de som vill skada oss. Facket ska vara en kamporganisation, inte tjänstemannens stora förord.

Jag håller fullständigt med den kände Kurt Junesjö när han säger ”Den uppgivenhet som idag präglar fackföreningsrörelsen, där man tar spjärn med bägge hälarna och försöker försvara uppnådda landsförbättringar, är en defensive taktik. Med en de-fensiv taktik är den försvarande i regel på förhand dömd att förlo-ra. Den som inte har några mål och framtidsvisioner kommer att tappa fotfästet och gå tillbaka.”

Vi är många och starka

Upp till kamp och visa de makt-galna arbetsgivarna att vi fortfa-rande lever, och att vi aldrig kommer att acceptera deras smutsiga utspel för att försämra arbetsrätten. Det här är den enda vägen om vi ska kunna behålla den lilla välfärden som är fortfa-rande kvar. Den så kallade bor-gerliga alliansen är i full gång att nedvärdera oss arbetare . Den nya semesterlagen är ett extra skott mot oss fattiga i samhället. Man borde ha stoppat deras frammarsch för länge sedan. Men de som företräder arbetarna är mycket passiva och förlama-de. Vad sysslar de fackliga med, undrar alla. Jag och alla mina kamrater på jobbet tycker att man borde sätta igång en protest-våg mot skurkarna vid makten. Vi är många och starka, detta måste vi visa dem. Det är dags att vi tar bort dem från makten. Vi kan inte tåla de arroganta vid makten. Vi vill ha en ännu staka-

re arbetsrätt. Detta handlar om demokratin och demokratin ska utvecklas, inte avvecklas.

Du kan också bli bidragstagare

Den borgerliga alliansen har re-dan bestämt att de sjuka inte längre kan vara sjuka. Alla de sjuka ska vara friska ef-ter december månad. Man tror att alla de som är sjuka fuskar. Det går säkert att hitta de som missbrukar systemet och det är inte alls roligt när någon blir bi-dragsnarkoman Men man kan inte straffa de alla 200 000 sjuka. Anta att 50 000 av dessa är svårt sjuka och aldrig kan komma till-baka till jobbet. De behöver be-handlingar inte någon polismyn-dighet som tvingar dem att gå till arbete. Som vi alla har förvänt-ningar att få någon julklapp så har de sjuka också rätt att ha li-kadana önskningar. Men den borgerliga alliasens sätt att be-handla sina egna sjuka medbor-gare, borde stå med i Gunnes rekord bok. Jag tror inte det finns något annat land i Europa som behandlar de svårt sjuka så illa som i Sverige. Det kan inte vara någon rolig julklapp till de redan svårt ekonomisk och soci-alt drabbade människorna.

Tänk att dessa 50000 sjuka nu plötsligt bara blir utförsäkrade. De kastas ut ur den sjukförsäk-ring som de har betalat avgift till i hela sina liv. Mer än 100 000 svenskar har protesterat mot des-sa orättfärdiga förändringar ge-nom en namninsamling. De sju-ka behöver ingenting annat än vård och medicinsk rehabiliter-ing. De vill bli friska och sedan jobba som alla andra. Forstsättning sid 8

8

Jaga inte de svaga och sjuka i samhället. Alla som tror att de sjuka fuskar riskerar också att en dag blir sjuka - förlåt bi-dragstagare.

Förbättra A-kassan

Bekämpa sjukdomar och inte de sjuka . Alliansen har för-stört de sjukas Jul. Skam! Sverige behöver en regering som vill:

- förbättra a-kassan, satsar på bättre rehabilitering, att sjuk-skrivna ska kunna arbeta igen

- prioritera arbetsmiljön och förbättrar sjukförsäkringen

- investera i utbildning och vill förstärka nuvarande arbetsrät-ten. Alla har rätten till ett vär-digt liv!

Roliga saker!

Nu ska vi prata lite om roliga saker. Först ska vi säga några ord om vår arbetsmiljö. Den har faktisk blivit bättre. Det är mycket tystare än förut och lokalen har blivit mycket lju-sare. Förra veckan fick vi även nya klockor i sorterings modulen, de var nödvändiga. Men fortfarande saknar vi ett par personaltelefoner. Troligen kommer de att bli på plats ef-ter jul och nyårs firande!Ha det så bra! Kom ihåg de som odlar ingefära, nejlikor, kardemummor och kanel för våra goda pepparkakor . God Jul och ett rött nytt år! Masood punjabi

Namn: Roine Andersson

Bor: Bromma

Ålder: 66 år

Anställd: Började i posten som chaufför på biltransporten 1997. Har sedan jobbat i produktionen på Årsta sedan 2005.

Din Röst: Hur känns det att ar-beta efter 65 år?Roine: Det går lättare än före 65 år. Det är inget tvång längre, jag kan sluta vilken dag jag vill.

Din Röst: Vad gör du när du inte arbetar?Roine: Går med hunden, fiskar och är ute i naturen. Jag har också en kolonilott.

Din Röst: Vad tycker du är bäst respektive sämst på Årstatermi-nalen?Roine: Arbetskamraterna, sjuk-förmånerna, friskvården och friskvårdpengarna är bäst. Det sämsta är de ständiga föränd-ringarna och att inte veta vad man ska arbeta med och hur i framtiden. Stressen är också något som är dåligt.

Din Röst: Du var chaufför tidi-

gare, vad saknar du från den tiden?Roine: ”Friheten” att själv styra arbetet och somrarna utomhus. Vintern som chaufför saknar jag inte.

Din röst: Varför slutade du som chaufför och började på terminalen?Roine: Posten lade ner biltrans-porten och då valde jag att job-ba inne i produktionen i stället.

Din röst: Kan du berätta lite om biltransporten?Roine: När jag började köra 1997 var biltransporten Klaras eget åkeri sedan blev det Årstas eget åkeri. Alla andra termina-ler i Sverige har fått anlita post-åkeriet. Vårt huvudsyfte var att serva vår terminal. Vi hämtade t.ex. förskott på de större fir-morna så att det alltid fanns nå-got att sortera. Det var många praktiska fördelar.

Bidrag till Din Röst

Vi på redaktionen önskar att ni medlemmar medverkar med bidrag till kommande nummer av din röst. Det kan vara ett po-litiskt inlägg kanske ni har åsik-ter om Årstaterminalen saker ni ogillar eller gillar. Det är med-lemmarna på sektion 1&2´s tid-ning.

Vi har sedan förra numret be-slutat om att honorera en av medlemmarnas bidrag. I förra numret av Din Röst gick genom lottdragning vinsten en DVD till Per Gavelius.

Grattis önskar vi på redaktionen honom

Saxena Suman bjuder på ett av sina favoritrecept från Indi-en. Suman arbetar 2 skift på ekonomienheten.

Butter Chicken och Naan Bröd (Indiskt recept)Marinad till kycklingen:

750-1000 gram Kycklinglårfilé (alternativt en hel kyckling i bitar)2 tsk röd chili pulver2 tsk salt1 msk olja1 dl turkisk yoghurt1 dl vispgrädde1 tsk citron saft1 msk tandoori pulver

Häll marinaden på kycklingen och låt den stå i 2 timmar innan grillning. Låt kycklingen grillas tills den blir klar på 250 grader i cirka 20 minuter alternativt på utomhusgrill.

Butter Chicken(4 portioner)

1 burk tomater i flytande form3 dl vispgrädde

2 tsk saltI tsk svartpeppar1 tsk röd chilipulver1 dl ketchup½ tsk vitlökspulver100 gram smörEv. 1 tsk kastoori methi (som går att köpa på utländsk/indisk livsmedelsbutik)

Häll smör i en kastrull. När smöret har smälts häll i svart-peppar, salt, chilipulver, vit-lökspulver. När kryddorna blandats med smöret häll i kros-sade tomater i flyttande form. Låt det kokas. När smöret släp-per kanterna häll i den marine-rade och grillade kycklingen. Låt det kokas. När kycklingen börjar bli nästan helt klar häll då i vispgrädde och ketchup. Blanda och låt det kokas. Deko-rera med lite kastoori methi. Servera med Naan bröd eller basmati ris.

Naan Bröd ( 10 st)

10 dl vetemjöl

25 gram jäst1 tsk salt1 msk socker1 ½ dl olja eller margarin2 dl filmjölk4 dl mjölkPensling:1 msk sesamfrö1 dl filmjöl

Finfördela jästen i en bunke. Ljumma mjölk till 37 grader. Häll vätskan över jästen och rör tills jästen löst sig. Tillsätt salt, socker, filmjölk och olja/margarin. Häll i vetemjöl och arbeta degen tills den blir smi-dig och släpper kanterna.Låt degen jäsa under ljummen duk i cirka 60 minuter.Dela degen i 10 delar och kavla ut de så att de blir ovalformade och tunna. Stick några hål i naan brödet med hjälp av en gaffel. Blanda sedan ihop se-samfrö och filmjölk och pensla det på naan-brödet. Grädda tre bröd i taget på en vanlig plåt mitt i ugnen på 250 grader tills de fått färg.

9

Världens mat - Butter Chicken med Naan bröd

Namn: Maria Genou

Bor: Kungsholmen

Anställd: Arbetat på posten sedan 1988.

Din Röst: Skulle du kunna tän-ka dig att arbeta andra arbetsti-der i framtiden?

Maria: Nej, Jag vill inte ändra mina arbetstider. Det är inte bra att ändra på arbetstiderna. Jag börjar arbeta kl. 6.00 på morgo-nen och både jag och min familj är vana vi det. Man skaffar ju sig rutiner.

Din Röst: Vad tycker du om individuell lönesättning?

Maria: De som vill ska kunna få kvalificera sig till alla arbets-uppgifter och då ska man få lön efter kunskap och utförda ar-betsuppgifter. Jag tycker också att de som snart skall gå i pen-sion borde få en bra lön.

Din Röst: Deltar du i någon av Årstaterminalens friskvårdsakti-viteter?

Maria: Jag går stavgång varje

dag efter jobbet i 45 min. Det var Karin som rekommenderade det för då tränar man hela krop-pen. Det är synd att Karin sluta-de för hon var väldigt duktig. Hon uppmuntrade oss.

Din Röst: Vad tycker du är bäst respektive sämst på Årsta post-terminal?

Maria: Det som jag tycker är bäst är kamratskapet, den är viktig för alla här. Man måste tänka positivt och komma med glädje till arbetsplatsen. Det som är dåligt är ständiga omor-ganisationer. Det är lite jobbigt och de gör vissa arbetskamrater lite oroliga.

10

Namn: Samruan (Noi) Phetphan

Anställd: ISS i 12 år men har varit på Årstaterminalen de sista fem åren.

Familj: Man och en dotter på 22 år som brukar arbeta extra i julkortsorteringen.

Bor: Nykvarn.

Din Röst: Hur länge har du bott i Sverige?

Noj: Jag flyttade till Sverige 1992.

Din Röst: Hur trivs du på År-staterminalen?

Noj: Jag trivs bra. Alla är trevli-ga och jag har lärt känna många som är anställda här.

Din Röst: Vad har du för ar-betstider?

Noj: Jag arbetar mellan kl.7.00–15.30. Jag trivs bäst med att arbeta dagtid.

Din Röst: Hur trivs du med ar-betet?

Noj: Ibland är det tungt men det varierar, har lite ont i axlarna. Det var jobbigt i början men man vänjer sig. Jag trivs med att vara på samma arbetsplats hela tiden, det är skönt med en fast punkt.

Din Röst: Tycker du att vi som arbetar i produktionen borde tänka på att inte skräpa ner?

Noj: De flesta plockar upp efter sig med det skulle vara bra om alla kastade skräpet i pappers-korgarna. Det kan vara speciellt skräpigt på måndagsmorgonen för under helgen städar man bara på toaletterna.

Din Röst: Vad har du för fri-tidsintressen?

Noj: Jag träffar kompisar och tränar här på Årsta efter jobbet. Det är också mycket arbete med vårt nybyggda hus.

Utlåning av DVD

Sektionen har köpt in ett antal DVD men inriktning till facket, miljön och jämställdhet och hi-storia.För tillfället finns dessa filmer till utlåning

HoffaElefantmannenNorma RaeSilkwoodNorth CountryÅdalen 31UtvandrarnaNybyggarnaEn obekväm sanning (Al Gore)Maria full of graceFührerns elitIl postino/PostmannenCinema Paradiso Bowling for ColumbineFahrenheit 9/11

Finns intresse att låna någon av dessa så är det Peter Landberg som sköter om utlåningen men ni kan ta kontakt med någon ur sektionsstyrelsen.Efter lånet skall dem återlämnas inom en vecka till sektion 1&2 brevfack på plan 4 .Eller till någon i styrelsen.

Har ni förslag på film i samma anda så får ni gärna ge förslag.

Förhoppningsvis kan vi utöka med fler titlar.

Med vänlig hälsning

Kassör Peter Landberg

11

JULKORTJag tog över Utskicket av jul-kort efter min mors död 1977. Posten skötte det klanderfritt. Det vill säga , jag fick tillbaka 397 julkort i svar av 400 ut-skickade. Sen hände något. Jag fick inte alls tillbaka lika många som jag skickat ut. För-ändringen kom på 80 - talet. Sorteringsmaskinernas gyllene tidsålder.

Anledningen är att maskiner-na äter julkort. Formatet och utseendet på korten gör att de inte passar för maskinsor-tering. Ändå envisas posten med att sortera julkort och oklistrade julbrev i kuvert i maskiner.

Numera är antalet julkort nere i 100 stycken, varför det mins-kat har sina naturliga orsaker, det som är intressant är hur många julkort jag får tillbaka. Tio personer svarar muntligen eller med e-post. Då är det 90 kort kvar. Sex personer har

dött eller blivit senila på något annat sätt, vilket gör att det inte kommer några julkort från dem. Återstår 84. MEN JAG FÅR BARA 60 SVAR. Jag kontrollerar med dessa om de har skickat några julkort. Det har de. Utfall 14 kort av 90 är uppätna av brevmaskiner.

Under jultiden skickas det mängder med julpost vore det inte bra om posten anställde ytterligare ett antal skolung-domar att sortera post för hand, än att lägga de pengarna på en massa reklam. Folk vet att det är jul. Då vet folk att man ska skicka julkort som man helst ser kommer fram.

Det vore bra för potens image att så skedde. 14 - 17 kort på 100 som försvinner är alldeles för dåligt..TÄNK KVALITE I STÄLLET FÖR KVANTI-TET.

eder högaktningsfulla

Per Gavelius

12

Namn: Caroline LysakerBor: BandhagenAnställd: Arbetat på posten sedan 1988.

Din Röst: Skulle du kunna tän-ka dig att arbeta andra arbetsti-der i framtiden?

Caroline: Nej det skulle jag inte. Jag arbetar tvåskift och det är okey. Då hinner man det man vill göra.

Din Röst: Vad tycker du om individuell lönesättning?

Caroline: Jag tycker att alla ska ha lika lön efter lika arbete.

Din Röst: Deltar du i någon av Årstaterminalens friskvårdsak-tiviteter?Caroline: Nej, Tyvärr inte men jag borde kanske.

Din Röst: Vad tycker du är bäst respektive sämst på Årsta postterminal?

Caroline: Det som jag tycker är bäst är trevliga arbetskamra-ter. Det är de som gör att man orkar ta sig till arbetet ibland. Det jag tycker är sämst är sto-larna som borde bytas ut och stressen vid utslagen på kväl-len. Jag tycker inte heller om när fulla lådor inte tas bort.

Lindrig vinter

Lagledaren frågade laget om de kunde komma ihåg en lind-rig vinter.Ja svarade en terminalarbetare, det var förra året samma tid när du var borta 4 veckor !

Träning på fritiden

En terminalarbetare har börjat med situps på fritiden.Sätt dig i soffan, lägg fjärrkon-trollen till tv´n på golvet. Var-je gång du byter kanal böjer du dig ner och gör en situps. Det kan bli många på en kväll!

Bio

Terminalarbetaren förbeställde biobiljetter i mycket god tid på första raden parkett. Han ville vara säker på att se filmen först!

Framtidstro

Ledningen har konstaterat att intresset för framtiden har ökat väsentligt. Det är fler än nå-gonsin som ser fram emot sin pension.

Titel

3 barn skröt om vems pappa

som hade den högsta titeln 1:a barnet sa att min pappa är di-rektör och kallas för herr di-rektör2:a barnet sa min pappa är am-bassadör och kallas för ers ex-ellence. Terminalarbetarens barn sa: när min pappa går på gatan med terminalkläder då pekar folk med fingret och ut-brister herre gud!!

13

Terminal-arbetaren

Av Jacob Gluz

Namn: Amir Seyedi

Bor: Täby

Familj: Fru och två barn som är 25 och 26 år gamla.

Din Röst: Hur länge har du ar-betat i posten?Amir: Jag började arbeta på Tomtebodas klumpavdelning 1985 sedan BSM maskin avdel-ningen. Flyttade till Årsta 2004.

Din Röst: Vad har du för in-tressen?Amir: Jag läser mycket och tycker om film. Som friskvård spelar jag bowling. Jag brukar försöka resa ofta med min fa-milj. Senast var vi i Barcelona två veckor.

Din Röst: Vad tycker du är bäst med Årsta terminalen?Amir: Det är bra med den nya sorteringen men bäst är alla mina trevliga arbetskamrater.

Din Röst: Vad tycker du är sämst med Årstaterminalen?Amir: Jag har en lång resväg, det tar 1,5 timme för mig att komma till jobbet för att jag får göra fyra byten. Dessutom är det lite bullrigt och de nya sto-larna är mycket jobbiga att sitta på men med ny sits blev det ok. Ibland drabbas personalen ock-så av arbetsskada och vill träffa postens naprapat, vilket kostar 400 kr per gång. Posten betalar 250 kr, resten får vi betala själ-va. Jag tycker att Folksam ska betala resten eftersom persona-len genom posten har skadeav-tal med Folksam. Förut fick vi de 150 kronorna av Folksam men det får vi tyvärr inte läng-re, varför?

Din Röst: Vad har du haft för arbete tidigare?Amir: Innan jag kom till Sveri-ge arbetade jag på universitetet i Iran, Teheran. Inte som lärare utan som chef på ett kontor i universitetet. Jag flyttade till Sverige på grund av kriget mel-lan Iran och Irak 1984. Jag stu-derade SFI i ett år, sedan börja-de jag på posten.

14

Tro det eller ej men det finns en postterminal utan en enda sorteringsmaskin. Sektionen besökte Postterminalen i Ar-landa en ruggig och kulen no-vemberdag. Terminalens hu-vudskyddsombud Håkan Hammarström mötte oss utanför det inhägnade om-rådet, där de har en mycket hög säkerhetskontroll, för ska man in måste man ha någon som hämtar. Han hälsade oss välkomna till terminalen och eskorterade oss vidare genom två låsta dörrar till terminalens ”checkpoint” där alla besökare och även personalen dagligen måste passera varje gång man lämnar området. Kontrollen visade sig vara exakt den sam-ma som säkerhetskontrollen inför en flygresa, med andra ord röntgen av väskor och jackor och passage genom me-talldetektor. Alla personbilar, lastbilar och chaufförer som ska in på området genomgår samma procedur, men på ett lite annorlunda sätt. Fordonen måste köa i filer (som när du ska med en bilfärja) och väl framme undersöks chauffören med metalldetektor och varef-ter all last genomgås mycket noga.

Man fick uppfattningen av att trivseln var god på terminalen, sjukfrånvaron låg på 6,4 %. Vi märkte ingen stress och undra-de om det var en lugn period under dygnet när vi kom på besök. Det verkade ostört och förhållandevis tyst, personalen arbetade på utspridda platser i byggnaden . Håkan berättade med ett leende att det aldrig

var mer folk eller stressigare än det var nu. Ungefär samma under hela dygnet. Han förkla-rade att det var mycket pyssel med godset eftersom man måste läsa, undersöka, regi-strera och väga allt mycket noga.

Arlanda terminalen har landets yngsta termi-nalchef. Det är 270 anställda med 40 olika nationaliteter och det kan vara till stor hjälp i hanteringen. Persona-len arbetar i åtta lag, fyra under dagen och fyra under natten,37 % av personalen är kvinnor. Anledningen till att det är så mycket större mängd män kan kanske bero på att det inte finns så mycket lyfthjälpmedel och det blir mycket manuella lyft. Det är t.ex. tungt att lasta ur de så kallade iglorna som kommer in med säckar och tunga paket från flyget.

Vi pratade med en yngre man på ankomstregistreringen som heter Tümer Tamer han var upptagen av att kontrollera det ankommande godset. Det är mycket viktigt att kolla vilken flight det kommit med och om vikten stämmer. Tümer Tamer

är timanställd 70 % på ”importen”. Han har arbetat på terminalen i tre månader och trivs väldigt bra och upplever inte arbetet för tungt på grund av att de har rotation, det var med andra ord helt ok.

Sektion 1&2 besökte Arlanda Postterminal

Vid hubben eller omlastningen som det kallas är det lite mer ak-tivitet, men vi uppfattade inte heller här någon speciell stress. Endast ett koncentrerat och nog-grant arbete. Här omlastade man exempelvis. parfymer och kos-metika från Hong Kong åt företa-

get Strawberry. Alla kollin öpp-nas och sorteras om för att distri-bueras vidare till olika länder. Sverige fungerar för dem som en omlastningscentral. Det skickas

mest till norden så man kan säga att Arlanda har hela Norden som uppsamlingsområde.På vissa platser inne på arbets-platsen har man en viss kamera-övervakning. Det är emellertid endast där det är nödvändigt, som vid vissa transporgångar, inkommande värde och där iglor-na kommer in. Själva godset måste också kontrolleras nog-grant. Det sköts av tullverket på terminalen och där har man 16 anställda som arbetar dygnet runt. Ser man något som verkar misstänkt sorteras det undan, för att undersökas vidare av tullper-sonalen som även har hjälp av hundar för att hitta t.ex. narkoti-ka klassade läkemedel och ren narkotika. Tullen har också ett mycket bra samarbete med pos-ten vid andra brott när man söker efter något speciellt. Man måste emellertid ha en misstanke för att få öppna ett paket. Vi pratade med Åsa som var anställd på tullverket och hon berättade bl.a. att de hittar mycket läkemedel varje dag som man försöker infö-

ra olagligt. Andra brott kan vara varumärkesintrång men det är varumärkestillverkaren som be-stämmer om det ska drivas vida-re eller inte.Förutom tullen har postpersona-len på Arlanda också ett samar-bete med SAS personalen. Efter röntgen av avgående gods tar de över ansvaret. Allt kontrollerar

omsorgsfullt ännu en gång innan de lastas på flyget och transpone-ras vidare.

Text: Maleine Hjälm

Bild: Peter Landberg

15

På bilden från vänster Ledamot Maria Skoczylas Huvudskyddsombud Arlanda Håkan Hammarström och sektionsordförande Mohibul Ezdanikhan

SEKO POST KLUBB ÅRSTA SEKTION 1-2 Tel 781 58 06 Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan, Maleine Hjälm,

Peter Landberg och Karl Eriksson

Avgift betaldTaxe perque