din röst sep 2011

Medlemstidning SEKO Post Klubb Årsta Sektion 1 & 2

DIN RÖST

Biffffld: Peter Land-­Lappugglan är en av Sveriges största ugglor, men när den blir skrämd drar den ihop sig och ser ut som en smal gren. Lappugglan är an-­passad till ett kallt klimat och fjäderdräkten skyddar mycket bra mot kyla. Även benen och fötterna är fjäderbeklädda. Det mest utmärkan-­de för arten är det stora huvudet som kan ha en omkrets på 50 cm. / foto Peter Landberg

-­ Löneförhandlingen -­ Intervjuer -­ Parkeringen -­ Terminalarbetaren -­ Reseskildring -­ Skyddsskor

Löneförhandlingen Det var i november som den cen-­trala löneförhandlingen var färdig förhandlad. Sedan gjorde region syd en förhandlingsplan. Enligt planen skulle förhandlingarna vara klara i början av juni så alla an-­ställda skulle kunna få sina löne-­höjningar utbetalda i juni. Men själva förhandlingen startade från arbetsgivaren så sent som i mitten av maj. Därför var vi tveksamma redan från början att förhandlingar-­na skulle bli klara till juni. Vi har fyra produktionschefer och som vi ska förhandla emot. Vi hade ett bra samarbete och vil-­jan från två av produktionscheferna Peter Lindgren och Sofie berg var stor. Vi kunde klara förhandlingar-­na med dem början av juli, mitt under semesterperioden. Medlem-­marna fick sin höjning juli stället för juni, alltså bara en månad efter. De andra två cheferna försökte vi förhandla med på samma sätt, men tyvärr blev det tvärstopp där. Där-­efter inleddes semesterperioden vilket medförde att många som skulle ingå i förhandlingarna var på semester, efter semestern tog vi upp förhandlingen igen. Tyvärr hade båda produktionscheferna samma taktik och samma tanke. Under tiden tog region Syd perso-­nalstab via Jens Morin kontakt med oss för att klara förhandlingen se-­nast den 16 augusti då skulle löne-­höjningen utbetalas på augustilö-­nen. Vi hänvisade Jens att bollen ligger hos arbetsgivaren. Vi SEKO gör vårt bästa för att klara förhand-­lingen så fort så möjligt. Vi för-­handlar på samma sätt som med de andra produktionscheferna där vi redan slutfört förhandlingarna tidi-­gare. SEKO har tagit kontakt med process in´s chef Håkan Molander och process ut´s chef Kia Eshragi och informerade om förhandlings-­läget och bad att dem och hjälpa

till så att vi ska kunna slut föra för-­handlingarna. Under augusti må-­nad deltog de båda processchefer-­na. Vi kunde med Kias hjälp avslu-­ta förhandlingen. Som jag minns arbetade han den dagen ca 30 tim-­mer konstant för att klara av de två produktionschefernas löneförhand-­lingar (M. Lumos och Inge Sved natt). Löneförhandlingen med Hå-­kan Molander gav oss ännu värre problem, vi hade svårt att fortsätta förhandlingen. Under förhandling-­en tänkte han ta ett ensidigt arbets-­givarbeslut utan att vara överens med SEKO. Vi sa till honom att man inte kan ta sådant eget beslut utan att båda parterna är överens. Om så inte kan ske så måste för-­handlingen lyftas till högre instans. Förhandlingen avbröts och sedan lyftes förhandlingen ett steg uppåt, det vill säga till SEKO Koncern-­fack och Meddelande AB. Därifrån skickade man tillbaka förhandling-­en till Terminalen igen för att Ter-­minalchef Johan Söderman och klubbordförande Jan Gebring skul-­le förhandla lönen. Deras förhand-­ling började den 9 september, och avslutades samma dag där parterna blev överens och det är glädjande för oss. Äntligen får vara medlem-­marna får sin lönehöjning vilken utbetalades september.

Arbetsvariation Det är en stor förändring på gång i Årsta. Arbetsgivaren har inte tagit någon hänsyn till personalens ål-­der, hälsa och belastnings. Idag ligger vi över målet när det gäller sjukantal 8,09 %. Lokala samver-­kan visade SEKO sitt missnöje mot arbetsgivarens förslag. Vi har ock-­så tänkt reservera när det gäller maskinpassens längd och 10 minu-­ter kortare paustid om det ändras. Vi har samverkan den 28 septem-­ber där tar arbetsgivare sitt beslut när det gäller arbetsvariation. Vi har påtalat att flera av vara arbets-­

kamrater redan har problem med ben, nacke, axel mm. De har arbe-­tat 20, 25, 30 år på posten. Detta gör att många av personalen inte klarar av mera belastning. Anställ-­ningsstoppet vi har gör att vi har en extrem hög medelålder betydligt högre än andra terminalerna i lan-­det. Därför tycker vi inte att arbets-­givaren ska jämföra hur det är på de andra terminalerna. Vi SEKO tycker denna förändring påverkar till en negativ stämning och ett stort missnöje bland personalen. Det verkar vara så att personalens trivsel på arbetsplatsen inte längre är aktuellt. Nuvarande maskinpass är max 50 minuter. Vi kan accepte-­ra max en timme men inte 90 mi-­nuter. En heltidare kan arbeta max

eller underbemanning på grund av sjukskrivning eller någon annan anledning kan det förekomma mer än 4 maskinpass. Om någon frivil-­lig vill arbeta mer än 4 maskinpass dagligen kan de göra det. Vi har också sagt att pausgympa borde vara schemalagd så alla kan ha möjlighet att delta när det är dags. Om arbetsgivare inte accepterar vart förslag och förlänger maskin-­passets längd mer än 1 timme då lämnar vi en reservation. Vi tycker att det finns en stor risk att perso-­nalen inte mår bra om de tvingas till längre maskinpass. Kan bli sjuk. Var förhoppning att arbetsgi-­vare tittar på problemet i helhet inte bara produktionsinriktad.

Fortsättning på sista sidan

2

Ordförande har ordet

3

Ålder 59 Bor: Hässelbystrand Familjen: Skild, har två vuxna barn. Utb: Jur Kand Torbjörn började på posten 1971 som deltidsanställd vid Stockholm Ban. Fast anställd blev han i de-­cember 1978. Sedan arbetade vid Sth Ban tills man startade Klara terminalen, då kom han dit och var kvar där tills denna lades ned. Un-­der denna tid var han dock utlånad till Tomtebada ett halvår i mitten av nittio talet, där han tjänstgjorde, främst vid deras KSM. När så Klara lades ned kom han till Årsta och hamnade där på den dåvarande Klump och Kaj-­enheten. Så små-­ningom blev han maskinoperatör vid den tidigare Crisplant/ KSM-­maskinen. DR: Trivs du bra på Jobbet? Just nu jag inte speciellt engagerad i arbetet, utan väntar nog mest på min pension Jag trivdes dock bra när jag arbetade på klumpen, som jag såg som ett viktigt framtidsom-­råde för Posten och var väldigt be-­sviken när denna lades ned. DR: Vad tycker du om arbetsmil-­jön på Årsta terminalen? Den kunde vara bättre, men det finns ju arbetsplatser där man har det mycket sämre t.ex. stålverk. DR: Har du gått KSM utbild-­ningen? Nej, inte till nuvarande KSM, då jag inte tror på det upplägg man har där. DR: Men du har ju arbetat på klump tidigare och har en bra kompetens inom det området, eller hur? Jag var ju som sagt maskinoperatör vid Årstas gamla Crisplant-­KSM

och var väldigt engagerad i arbetet med denna. I detta projekt, som i huvudsak handlade om manuell klumpkodning, ingick ändå, under en period, OCR-­ läsning och video-­kodning.

DR: Berätta mer om dåvarande KSM där du var aktiv? Jag var mer engagerad än någon annan av produktionspersonalen på Årsta, i OCR-­ läsnings och video-­kodningsprojektet vid Cris-­plant_KSM. Vi försökte verkligen, tillsammans med tekniker från Dan-­mark och Tyskland, att få OCR-­ läsningen och videokodningen att fungera. Till slut tvingades vi dock konstatera att problemen var oss övermäktiga.och OCR-­projektet lades ned. Emellertid lyckades vi att, tillsammans med danska Cris-­plant, få fram en väl fungerande manuell klumpsorteringsmaskin som dock sedan lades i malpåse. DR: Vad säger du om det nya KSM maskinen? Mot bakgrund av ovanstående erfa-­renheter av, finner jag det märkligt att man nu införskaffar en KSM som (med undantag av de försän-­delser som av kunden försetts med streckkod) enbart är baserad på OCR-­läsning och videokodning av klump. Jag fick nämligen klart för

mig hur oerhört komplicerat det är att använda dessa funktioner vid klumpsortering och det är därför min övertygelse att den nuvarande KSM-­maskinen måste byggas om, så att man där även kan koda klump manuellt. Detta gäller även med hänsynstagande till att det skett en betydande teknisk utveckling sedan det tidigare OCR/Klump-­projektet lades ned. OCR-­funktionen kan an-­vändas (om den håller kvalitetskra-­ven), men den räcker inte för att klara våra speciella behov. DR: Har du talat med Terminal-­ledningen om detta? Ja, jag har på ett tidigt stadium, ta-­lat med den förre terminalchefen om detta För övrigt är det ju många inom Posten (både vid Årsta och HK) som är bekanta med det miss-­lyckade OCR-­projektet vid Cris-­plant_KSM. Men jag kan medge att jag kanske kunnat göra mera i detta avseende. Jag tror vidare att ett problem kan vara att man, vid projekt som detta, utgår ifrån någon sorts övergripan-­de systemtänkande (typ att all verk-­samhet skall integreras i GLP), istället för att mycket konkret se till produktionens behov i det enskilda fallet. DR: Har du någon förbättring förslag när det gäller Årstas ar-­betsmiljö? Kan inte komma på något just nu DR: Tycker du att vi har för många ledare jämfört med antal personal i varje lag? Nej DR: Använder du skyddsskor? Ja DR: Tycker du att vi ska ha skyddsskor på arbetsplatsen? Självklart DR: Vad tycker du om sektionen tidning DIN RÖST? Alla forum för att uttrycka sin me-­ning är bra, så även DIN RÖST

Intervju med Torbjörn Kartell

4

Personal som använder bil för att komma till arbetsplatsen på Årsta postterminal fick

Ingen av oss vet hur mycket arbets-­givaren subventionerar personalpar-­keringen. Många av våra medlemmar vände sig till oss och visade sitt stora missnöje när avgiften infördes i år . Vi tog upp frågan på lokalsamver-­kan och sedan till terminalsamver-­kan, men där kan man inte göra nå-­gonting eftersom beslutet tog från region syd. SEKO tog upp frågan hos region-­samverkan också men fick även där ett nej. All personal som arbetar på Årsta använder inte bil till arbetet. Det är klart att det bästa och det miljövänliga sättet att ta sig till ar-­betet är med kollektivtrafik och det är miljövänligare alternativet. Vi har en obekväm arbetstid som gör att en del av vara medlemmar är tvungna att använda sig av bilen till arbetet för att spara restid. Dessa personer betalar idag 400 kronor i parkeringsavgift oavsett om perso-­nen arbetar hel eller deltid. Vi kollade Skatteverkets skrivelser och beslutet togs 2005-­01-­04. Där-­för tycker vi att det är märkligt att posten agerar nu och inte när regler-­na genomförde r 2005. Om posten ska följa skatteverkets reglar skulle det ha genomförts 2005 och inte 2011. Nu när vi behöver fler parkerings-­platser på grund av att flera brevbä-­rarkontor flyttat till Årsta. Samti-­digt bestämmer region syd sig för att de behöver spara pengar och skatteverkets regler som funnits 6 år blir helplötsligt aktuella och ska följas. Istället för att utöka med fler parkeringsplatser så inför Arbetsgi-­varen en parkerings avgift. Idag på Årsta terminalen betalar man 60 kronor om dagen det vill säga 300 kronor i veckan och ca

ma parkeringsplats. Eftersom de

flesta av oss förutom nattskift arbe-­tar 8 timmer om dagen. En stor del av personalen arbetar också deltid från 42 % till 85 %. Så många av personalen använder samma parker-­ingsplats på olika tider beroende på när man arbetar. Därför undrar vi vad arbetsgivaren betalar av parkeringskostnaden för personalen i dag? Betalar arbetsgi-­varen någonting eller inte. Vi bil-­ägare tycker det är en lönesänkning för oss. I år får vi en lönehöjning mellan 600 men vi får betala tillbaka arbets-­platsparkeringen med 400 kronor. Tycker arbetsledningen detta är rätträttvist? Det är mycket intres-­sant att se vilket avtal region syd har gjort med Fastighet/parkeringsbolaget. Därför ställde DIN röst frågan i förra numret till medlemmarna vad de tycker om parkeringsavgiften som posten har bestämt.

Vi anser fortförande detta beslut ligger hos posten och inte hos skat-­teverket. Eftersom reglerna skrivits av skatteverket 2005 och Posten har infört parkeringsavgifter 2011! Dessutom undrar vi bara varför be-­slutet varierar från arbetsgivare till arbetsgivare. Beror det på hur mycket varje arbetsgivare stå kost-­naden eller någon annan anledning? Det är bra om vi får veta hur det ligger till.

Det är en vädjan till Region syds chef Magnus Österdahl. Sänk par-­keringsavgiften till 10 kronor om dagen för heltidare och 5 kronor för deltidare. Då hamnar vi en rättvis avgift. 100 och 200 kronor i måna-­den. Man kan göra det så de som har upp till 6 timmars arbetsdag 5 kronor och upp till 13 timmar 10 kronor per dag. Vi hoppas var chef förstår problemet och tar hänsyn till

detta. Nyligen skrev många av del-­tiderna på en namn lista och prote-­sterade mot parkeringsavgiften. Det är en tolkningsfråga hur man ser på frågan. Vi har en förhoppning Mag-­nus Österdahl omvärderar hela be-­slutet och tar ett nytt beslut där sän-­ker han parkeringsavgiften. Mohibul Ezdani khan Ordförande SEKO Post klubb Årsta Sektion 1 & 2 Ledamot i SEKO Post klubb Årsta och SEKO Post Region Syd

Parkeringsavgift rätt eller fel!

Frågor till medlemmarna

Tomi Oksanen GSM EM Din röst: Har arbetsbelastningen ökat tycker du? Det är en svår fråga tycker jag. Jag kan inte säga arbetstempo. Jag tyck-­er arbetsbelastningen på Årsta har ökat mer än tidigare. Din röst: Är du nöjd med din nya lön? Ja. Det är helt ok. Jag är nöjd den lön som SEKO har förhandlat för mig. Din röst: 1 timme friskvård på ar-­betstid? Friskvård det vet jag inte så mycket om. Tyvärr tränar inte, jag har inte tid.

Bostad är inte någon handelsvara: Att ha en bostad är inte någon lyx grej. Detta är ett behov. Människor måste ju bo någonstans. De som har pengar eller kan få lån har möjlighet att köpa en bostads-­

rätt. Men alla vi andra som inte har råd att ha en bostadsrätt ska också ha någonstans att bo. Precis för sådana människor byggde man allmännyttiga bostäder. Men de är på väg att försvinna. Man håller på att sälja alla dessa bostäder utan att fråga de som äger de ,det vill säga alla vi skattebetalare Jag tycker att med försäljning av dessa bostä-­der skadar man vanliga människor och hjälper till att ha ett mer segre-­gerat samhälle. Och detta i sin tur kommer att skada hela den demo-­kratiska processen i samhället. Tillgång till en bra bostad är en cen-­tral del i ett välfärdssystem. Man byggde allmännyttiga bostäder för att skaffa en bostad för alla. Men dagens makthavare håller på att sälja allt som alla vi ägde (äger) tillsam-­mans. Man ska inte förstöra allt. Stoppa sälja våra allmännyttiga bostäder. Bostad ska inte vara någon han-­delsvara. Att spekulera med våra bostäder är en omoralisk och en ode-­mokratisk handling. De borgerliga politikerna lever i en egen fantasi? de tycker att alla kan ha en bostadsrätt om man bara vill.

Dessa tankar hos borgerliga politiker bevisar ännu en gång att de inte har kol på verkligheten. Jag tycker det är dags att starta en massrörelse mot högerpolitik som har skadat hela den svenska arbetarklassen.

Bostadsministers ansvarlösa uttalande:

Man kan inte skylla bara på den sit-­tande regeringen för detta. En sak jag måste erkännas, att alla regering-­ar har misslyckats totalt med att lösa detta problem. Sverige är ett rikt land och har råd att bygga hur många bostäder som helst. Men man har struntat i detta. Det skrivs över allt att Sverige behöver utbildad ar-­betskraft. Många ungdomar vill ju skaffa utbildning men kan inte för-­sätta sina egna studier på grund av bostadsbristen. Detta ser inte alls bra ut. Jag tycker att staten måste bygga billiga bostäder för studenter. Bo-­stadsministern måste ta detta pro-­blem på allvar. Stefan Attefall

byggs tusentals billiga studentbostä-­der, detta ingår i hans arbetsuppgif-­ter. Bostadsministern behöver inte kom-­ma med barnsliga eller konstiga

förslag som att studenterna inte mås-­te studera i stora städer. Studenter har rätt att studera var de vill. Bygg lägenheter i varje universitetsstad. Slutligen vill jag säga till alla mina fackliga kamrater och till de arbetar-­rörelsens företrädare att

ra era medlemmar för att stoppa denna höger politiks våg som håller på att nedvärdera oss alla . Ni måste försvara och utveckla allmännyttan. Svenska folket behöver många hy-­resrätter inte bostadsrätter. Det lönar sig att kämpa " Masood Punjabi

5

Omoraliskt sälja ut allmännyttan!

Frågor till medlemmarna.

Johirul Islam IRM Din röst: Har arbetsbelastningen ökat tycker du?

vad vi hade tidigare tycker jag. Din röst: Är du nöjd med din nya lön?

Din röst: 1 timme friskvård på ar-­betstid?

som många inte går till friskvården på fritiden. Frisk personal är bra för företaget.

6

Ålder: 50 Arbetsplats: Process in Arbetstid:0600 1415 Arbetsuppgifter: Maskin och manu-­ell sortering samt videokodning DR: Trivs du med skyddsskor? Nej. Jag använder inte skyddsskor. Från början använde jag, sen fick jag jätteont i fötterna och sökte till feelgood sedan fick jag inlägg som fungerade bra ett tag. Men efter en tid fungerade det inte längre för mig och vär-­ken kom tillbaka. Jag visste redan från början att min fot inte passar skyddskor, Men jag jag använde dem ändå för att visa arbetsgivaren att jag prövade men det gick inte bra.

DR: Känner du dig trygg i arbetsplatsen med skyddsskor? Det beror på var man arbetar. I mitt fall är det inte nöd-­vändig eftersom jag inte arbetar på kajen och finns ingen truck i närhe-­ten på min arbetsplats. DR: Känns det stressat med skyddsskor? Skyddsskor är obekväma att arbeta i åtta timmar eftersom vi går så mycket på arbetsplatsen. DR: Känner du dig obekväm med skyddsskor? Ja, DR: Känner du trött med skyddsskor? Ja, Både i rygg och fötter. DR: Känns det tung och smärt-­

samt med skyddsskor? Ja det är väldigt tunga och det gör ont i benet när man kommer hem. Många av mina arbetskamrater känner likadant. DR: Har du någon gång varit nära att skadas pga. att inte ha skyddsskor? Nej. Aldrig.

DR: Tycker du att man måste ha skyddsskor för att inte skadas? Nej, Inte de arbetsuppgifterna som jag har. DR: Vet du själv varför arbets-­givare har bestämt att alla måste använda skyddsskor? Ja, Jag har hört att det är en försäk-­ringsfråga som arbetsgivare har avtal med. DR: Vill du att arbetsgivare ska informera tydligare varför de bestämde sig för att skyddsskor skall vara obligatoriska?

Ja det tycker jag. Jag har inte fått någon information alls. DR: Trivs du bra på jobbet? Ja, Vi har så bra arbetskamrater som stöder varandra. DR: Hur länge har du arbetat på posten?

DR: Hur mår du? Ja jag mår bra förutom jag har problem med mina fötter och har svårt hitta skyddskor som passar. Jag behö-­ver ha några speciella skyddsskor där mina fotinlägg for plats. Jag ska försöka leta vidare. DR: Tycker du att din lokala sektion SEKO gör tillräckligt arbete för sina med-­lemmar?

Ibland tycker jag inte att de käm-­par tillräckligt för sina medlemmar. DR: Är du nöjd med din lön som SEKO har förhandlat? Ja Jag är nöjd. DR: Vad tycker du om arbetsmil-­jön på Årsta? Ja det är inte så bra. Mycket dam-­mig, som astmatiker jag måste ta medicin på grund av dålig städning.

Intervju med Jaana Pettersson

7

DR: Har du något förslag till arbetsledningen hur man kan förbättra arbetsmiljön? Bättre städning, dämpa ljudet så mycket så möjligt och det är väldigt trång på visa arbetsplat-­ser. DR: Hur fungerar arbets-­platsträffarna? Oftast är det produktionsledaren som bestämmer innehålet. Är det inte så att lagmedlemmarna som ska utforma det som ska diskuteras på arbetsplatsträffar-­na? DR: Hur fungerar lagsamar-­betet? Ja men det funkar väl bra. Men Ibland ser man inte sina lag-­kamrater hela dagen. DR: Arbetsledningen tänker förlänga maskinpassets längd. Vad säger du om det? Jag tror att i längden förlorar arbetsgivaren om de tvingar personalen att arbeta längre maskinpass. Risken är stort att flera av personalen kan bli sjuk och därefter varvid terminalens sjukstatistik ökar snabb. Dessut-­om vi har på terminalen än ma-­joritet av personal över 50 år. Det är någonting arbetsgivaren måste tänka när de ändrar ar-­betsvariation tycker jag DR: Har du något förslag? Jag tycker 45 minuter maskin-­pass med max 5 gånger om da-­gen för en heltidare är accepta-­belt.

FY Några terminalarbetare sitter tillsam-­mans med en produktionsledare i rastrummet. Det är tyst en lång stund sedan säger den förste ÅHHHHH, den andre FYYYYY och den tredje

ord om arbetsvariationen eller sche-­

Utvecklingssamtal Under ett utvecklingssamtal beröm-­mer produktionsledaren en terminal-­arbetare. Du har fått utökad kompe-­tens och utvecklat dig själv, du måste vara nöjd med att arbeta här. Nej det är jag inte jag hade velat få bättre be-­talt istället! Rehab En terminalarbetare blev kallad till rehabmöte för han varit sjuk för många gånger. Han blev tillfrågad om hur det står till med hans andra famil-­jemedlemmar? Ludde är aldrig sjuk, han äter nyttig mat och motionerar regelbundet, varken röker eller drick-­er och bryr sig inte om pengar och går på 4 ben!! Hänga med En terminalarbetare blir tillfrågad om hur det står till? Allt går så for nuför-­

tiden det är svårt att hänga med. När jag körde till jobbet idag så gick bilen så fort att jag hade svårt att hänga med! Brainstorming Terminalarbetaren berättar hemma att en produktionsledare fastnade i en hiss. Vi inledde operation brainstor-­ming. Vad hände frågade frun? Vi funderar fortfarande på en lösning av problemet!

Doktor En terminalarbetare hade ont i sina knän. Doktorn sa att han skulle und-­vika trappor i två veckor. Vid nästa undersökning såg det bättre ut. Nu kan ni börja gå i trappor igen säger doktorn. Vad skönt säger terminalar-­betaren, att klättra i stuprör varje gång man skall in i huset var ett hel-­vete!

TtEeRrMmIiNnAaLlAaRrBbEeTtAaRrEeNn AaVv JjAaCcOoBb GgLlUuZz

Aslim Erdal IRM

Din röst: Har arbetsbelastningen ökat tycker du? 1. IRM har ofta underbemanning och eftersom jag arbetar på IRM så kan jag säga arbetstempo på IRM idag en överbelastningsfråga. Din röst: Är du nöjd med din nya lön?

posten 23 år och fortfarande har jag låg lön. Din röst: 1 timme friskvård på ar-­betstid? 3. Jag vet inte. Jag tror inte arbetsgi-­varen är intresserad av frågan.

8

Birgitta och jag åt en snabb frukost lämnade bostaden med vår yngste son, och gav oss iväg till centralsta-­tionen i Stockholm, där Jo-­han som hade cyklat mötte upp. De skulle vinka av sina föräldrar som skulle ut på långresa. Efter förmaningar om att vi skulle se upp med ficktjuvar äntrade vi tåget som skulle ta oss ut i Europa. Denna dag den 9 juli höll SJ vad de lovar, tåget gick i tid. Vi förflyttade oss till bistron där vi åt matnyttig sallad me-­dan vi i ilfart for genom de svenska landskapen för att i tid klockan 15.15 anlända till Köpen-­hamn. Där hade vi 3 timmar för att utforska de närbelägna stadsdelarna. Men kom inte längre än till statio-­nen som utvecklats till ett gigantiskt köpcentrum. Birgitta drog in mig i en hattaffär där alla herr hattar var för stora eller för små. Birgitta hitta-­de en chick liten damhatt med rosett och när den var betald letade vi upp en restaurang Där vi åt schnitzel. Tilläggas bör att herr klartell hade försett mig med uppgifter om de danska räkneorden. Vilket gjorde att när jag viftade med uppgifterna kun-­de alla danskar säga dem på svens-­ka. Efter måltiden letade vi oss till perrongen där nattåget till Basel skulle gå. Detta tåg var ett dubbel-­däckat med första klass där uppe dubbelt så stora som andra klass där nere. Under resans gång stötte vi på en italienare som tagit sig runt Skan-­dinavien bara med åthävor och itali-­enska som språk. Vi kunde konver-­sera med tecken och under samt med den parlör Jana Petterson för-­sett mig med. Den 10 juli anlände vi Basel där tåg-­byte skedde och mitt på dagen an-­kom vi Zurich där vår gode vän Anna Berntz stod och viftade med en svensk flagga. Vi tog spårvagn till hennes kvarter där vi åt en lätt-­lunch innan vi gav oss ut på en båt-­

tur på Zürichsjön. Detta var förr den ända förbindelsen mellan småstäder-­na och Zurich men är idag mest en

turist angelägenhet. Medan vi åkte utbröt ett väldigt åskväder där blix-­tarna for ner i vattnet. Ovädret för-­svann lagom till att båtturen var över och vi inledde en promenad utefter stranden där folk satt på ute-­serveringar och spelmän spelade.

var sagd kom vi rakt på Zurich ma-­raton som pågick. Den 11 juli ägnades åt en bussrund-­tur i staden där man berättade om dess historia samt att man fick utpe-­kat de stora och dyra affärsgatorna Vi stannade till vid domkyrkan där man inte fick fotografera. I turen ingick en fortsatt resa med lokaltåg upp till en bergstopp som var som ett friluftsområde samt att man efter att gått av tåget passerade i den branta sluttningen en ruinhög av en romersk borg, för så här långt upp hade romarriket en gång sträckt sig. Högst upp på toppen fanns ett ut-­siktstorn på 25 meter och därifrån en strålande utsikt över stora delar av landet Den 12 juli tog vi del av Schweiz historia på Landesmuseum där alla krig med främmande länder berätta-­des, frigörelsen från romarriket och upp delningen i kantoner. Och på gården en utställning i hur man lever

miljömedvetet. Värmen var tryckan-­de 32 grader i skuggan. Den 14 juli anländer vi till Rom. Vi har under morgontimmarna fått fru-­kost i internationell stil och har sätt sönderbrända åkrar inte av eld utan av torka. Husen ser ruffiga ut, men Italienarna verkar vänliga. Anländer 09.15 till den eviga staden Skaffar oss åk medel för 7 dagar och ger oss ner i de oändliga gångar och trappor som till slut för oss till tunnelbanan som skall ta oss till vårt bed and bre-­akfast. Vi hittar rätt på en gång och gör oss hemmastadda i vårt rum med dubbelsäng tv eget badrum med ett stort badkar och wc. Första fru-­kost ingår. Vi byter om och beger oss till Spanska trappan som man har sett på vykort med blommor, men vid detta tillfälle fanns inga så vi tittar snabbt på arkitekturen och

um som är tillägnat Leonardo da Vincis uppfinningar. Alla är upp-­byggda i små modeller som man får röra och fungerar. Här finns allt från fördämningsslussar till bussar, Hyd-­roteknik och lyftkranar. Vi fortsätter och hamnar vid Fontana di Trevi, Det vimlar av turister och vi försö-­ker ta oss fram men det är fullt som på en poppkonsert Vi går vidare och ramlar på ett arkeolog museum, där finns bilder på världsberömda skå-­despelare för ägaren älskar sådana. vi går ner i utgrävningarna där man bland annat hittat Neros hus och gata. Vi fortsätter och får syn på en stor trappa som för oss till parla-­mentsbyggnaden. Berlusconi är inte där! Vi fortsätter lite besvikna och hittar en brunbränd park där vi vilar. Den 15 juli bege oss ut för att se Va-­tikanstaten. På vägen dit blir vi stop-­pad av en kvinna som undrar om vi vill ha guide i Vatikanen och det vill vi. Hon för oss till en turist byrå där de som vill ha guide samlas. Man kontrollerar att kvinnorna har täckta ben och axlar. De måste köpa

STOCKHOLM -­ ZURICH -­ ROM -­ VETLANDA

9

schalar för att täcka dessa delar an-­nars kommer de inte in. Vi får små radioapparater med hörslinga och den mycket duktiga fortpratande guiden dyker upp och för gruppen till gränsövergången där det kontrol-­leras som på en flygplats, alla me-­tallföremål i en låda och sen igenom en spärr. Vi kommer först till ett gal-­leri med tavlor, där vår guide väljer ut de mest sevärda, Vi ser honom knappt bland alla tusentals männi-­skor men vi hör honom genom radi-­on. Museet påminner om National-­museum i Stockholm i sina hägning-­ar även om här är Michelangelo och andra stora konstnärer representera-­de. Det är hett och fönstren i den långa gången med gobelänger är öppna. Tittar man ut får man en skymt av påvens trädgård. Gobe-­längerna beskriver Romarriket och Vatikanens historia. Vatikanstaten bildades i sin nuva-­rande form 1929 för att det enade Italien skulle kunna hålla isär mak-­ten mellan det gudomliga och det mänskliga. Vi kommer in i sixtinska kappelet med den stora målningen om världsalltet. Där måste man vara tyst och vakterna hyschar hela tiden men vi hör en viskande guide i våra apparater. Han oss till Petersplatsens balustrad där han lämnar oss och låter oss själva ta oss runt i världens största och vackraste kyrka;; Petersk-­yrkan. Den är så vacker att det är omöjligt att med ord beskriva dess skönhet, det måste ses. Utan guide tar det cirka 2 timmar att köa för att komma in i det inre av Vatikanstaten och sen ytterligare 2 för Peterskyr-­

kan, så min uppmaning om ni ska dit är att ta en guide det lönar sig. Klockan är fyra på eftermiddagen, så hem för siestan och sen den sena middagen på någon restaurang.

Lördagen den 16 juli är lika varm. Vi får efter frukosten tipset att besö-­ka Colosseum. Där köerna är minst lika långa som till Vatikanstaten, men även här hittar vi en guide som tar oss in. Hon berättar om de mar-­morförsedda stolarna guldstatyetter som en gång förgyllde denna döds-­anläggning. Gladiatorernas kamp för överlevnad, en del av dem var krigs-­fångar från andra länder, en del mör-­dare som hade möjlighet att bli be-­friade om de överlevde. så män som gick i gladiatorskolan för att ta sig upp i samhället om man överlevde de 7 åren man var tvungen att vara

gladiator. Den ro-­merska folkmassan älskade detta skå-­despel. Man för-­sökte även de första

där man fyllde Co-­losseum med vat-­ten, Men i dessa slag dog ingen och där-­för togs de bort. Efter att själva gått runt förs vi sedan

till den gamla kapplöpningsbanan där tävlingarna var minst lika grym-­ma (Palantina) den är belägen i rui-­nerna av Roms äldsta delar Forum Romanum. Det är jätteruiner av

gamla hus och palats. Helt plötsligt hittar vi en liten grotta där det fortfa-­rande står ett med faret altare med blommor, det visar sig vara den plats där Cesar blev mördad 63 år efter Jesus födelse. Uppe på en höjd finns ett museum med en förtorkad träd-­gård, där bodde Mussolini och hade fester till Bacchus ära med lättkläd-­da herrar och damer. Det är Hett so-­len bränner vi tar siesta och går ut och äter i natten för att....... Söndagen den 17 juli ta oss förbi Vatikanstaten Förbi Tibern till Pizza Newona med sina underbara statyet-­ter med vattenfontäner för att hamna vid den berömda kyrkan med hål i taket Pantheon. Vi fortsatte till 1200-­talets fort och försvarsanläggning samt boplats för påvarna i orostider, fängelse för de som var emot staten. Jag talar här om Casel s. Angelo. I dess övre del fanns en restaurang där världens berömdheter ätit hos sam-­ma familj sedan 1958.Vi var mätta och belåtna och gjorde en hemma kväll vi tv:n.

10

Måndagen den 18 juli blev det besök vid Roms näst största kyrka Porta Giovanni En kyrka med vackra guldsniderier och enorma tak och väggmålningar samt ett litet kloster som var under renovering Vi fortsatte och åt vår lunch vi d Via Appia. Roms gamla infart Vi hittade en restaurang på kvällen med Danskt segt kött och dyrt. Vi hittade en annan bar där man serve-­rade riktigt kaffe och inte i pytte-­koppar som på restaurangen med segt kött Tisdagen den 19 juli åkte vi till den jättestora parken Borgelse där finns en liten sjö där man kan ro liksom en gammal tävlingsbana. Parken är lika stor som stadsdelen Söder i Stockholm. Ägaren skapade detta lufthål åt rommarna Det tog flera timmar att ta sig från den ena sidan till den andra, vi blev mycket glada när vi fann ett litet tåg som kunde ta oss till ursprungsplatsen för att gå hem och vila. När vi på kvällen skulle äta på en restaurang, började det brinna och brandkåren fick komma och släcka. Vi fick en pizza var, men det var allt de kunde göra efter branden! Onsdagen den 20 juli hade vi en del vykort som skulle skickas, vi gick till en tobachi men han hade inga frimärken, vi visste att det fanns ett postkontor i närheten. Möttes av en vänlig man som talade om att fri-­märkstryckeriets maskin gått sön-­der så de hade inga frimärken. Vi fick gå över gränsen till Vatikansta-­ten, där på deras postkontor fanns frimärken och en postlåda, de har eget tryckeri, se. Vi fortsatte över Tibern genom Stadsdelen Trastivie-­re som är Den stadsdel som har den mest rustika boendena. Där bor de vanliga människorna. Vi hittade en restaurang som serverade 4 rätter för 10 euro billigt!!! Vi gick över den lilla ön som blivit roms för-­nämsta Sjukanläggning, där fiskar-­

na än gång bodde. Vi kom över till det Judiska gettot under 2:dra världskriget och fann utgrävningar efter Agrippas Tempel, vi tog oss hemåt och efter en siesta åt vi ute som vanligt. Torsdagen den 22 juli åkte vi lite hit och dit med de spårvagnar och bussar som finns i Rom. Vi har ut-­nyttjat de två tunnelbanelinjerna flitigt, gått 10-­tals mil i hettan, sett mängder och ångrar inte en minut. Vi äter igen på den billiga restau-­

ranten i Trastiviere Innan vi lämnar vårt Hotel. Vi har tur får reda på att det ska bli generalstrejk i mor-­gon .Vi säger adjö till våra under-­bara världar. Tar tåget mot Mün-­chen. Den Italienska natten är mörk och het. Den Österrikiska lokföra-­ren tar över innan midnatt, så att vi som sista tåg kommer över till Ös-­terrike innan strejken bryter ut. Tågresan går utmärkt fram till Danmark. Det blir försening tack vare vågor mellan Puttgarden och Rödby. Vi ser Stockholmståget för-­svinna i fjärran. SJ har stängt i Kö-­penhamn Danske statdsbahn ordnar biljett till Alvesta, för inget mer tåg stannar i Nässjö. Tågvärden på Öresundståg försöker få SJ att be-­

ställa taxi på rekvisition i Alvesta, men nej. Förslaget blir att gå av i Hässleholm, åka till Linköping med nattåg för att ta första morgontåg till Nässjö och sedan Vetlanda. Vi stiger av i Alvesta klockan

och brummar för att gå till Växsjö. Jag tar upp mobilen och ringer det taxinummer som står på en skyllt. Någon sekund senare dyker en chaufför upp med en mobil i sitt

över Åseda,

Klockan halv ett på natten och

hem till sommarparadiset i Små-­land efter att ha haft en underbar het vistelse i Europa där man snubblat fram i Rom på undermå-­ligt underhållna gator och trottoa-­rer. Vad gör Berlusconi med alla turist intäkterna? Stoppar dem i egen ficka och betalar sina älska-­rinnor? Resenärerna Per och Birgitta Gavelius

Det är i arbetslivet de flesta möter diskriminering. Det visar DO:s sta-­tistik över anmälda diskrimine-­ringsfall under 2010. Nästan vart tredje anmält fall gäller arbetslivet. Men statistiken visar också att det är mycket svårt för dem som anmä-­ler ett diskrimineringsfall att få rätt. DO vann sex av de elva mål som avgjordes. Det är ett betydligt bättre utfall än året innan. Etnisk tillhörig-­het är vanlig vid anmälningar som rör rekrytering, uppsägning, löne-­sättning och arbetsledning. Hur är det på vår arbetsplats Årsta? Det är en fråga som man inte disku-­terade alls fast det här förekommit diskriminering även här. Men ingen av dem lämnade sina anmälningar till DO. Det kan hända att de är räd-­da för arbetsgivaren. Som Sektions-­ordförande och ledamot i klubbsty-­relsen känner jag till ett antal fall. Ofta vänder man sig till facket i första hand, facket tar sedan upp frågan till arbetsgivaren för att få rätt. Alltså utan någon anmälning. Ibland får man rätt ibland inget rik-­tigt svar från arbetsledningen. När vi vill att frågan skall tas upp i SEKO Posten centralt då avböjer medlemmen. Alltså det är rädslan som stoppar allt. Jag tycker ni som känner er diskriminerad på grund av kön, etnisk tillhörighet, lönesätt-­ning eller arbetsledningen måste lämna en officiell anmälning. Ni behöver inte vara rädda. Ni kan kontakta SEKO eller skyddsombu-­den som kan hjälpa er. Annars visar inte statiken att det finns diskrimi-­nering på vår arbetsplats. Vi i SEKO och skyddsombuden har tystnadsplikt. Sa ingen utomstående får veta om era anmälningar. Mohibul Ezdani khan

11

Flest diskrimineras på arbetsplatsen

Pension Sektion 1&2´s medlem Leif Nystrand gick i pension vid 67 års ål-­der. Leif gratulerades av arbetsgivaren, persona-­len och av SEKO här överlämnades ett pre-­sentkort av sektionens kassör Peter landberg.

Om Diskriminerings-­ombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen

arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjlighe-­ter. Det gör myndigheten främst ge-­nom att se till att diskrimineringsla-­gen följs. Diskrimineringslagen för-­bjuder diskriminering som har sam-­band med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, reli-­gion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell lägg-­ning eller ålder. Regeringen utser chefen för myn-­digheten, som också kallas för Diskrimineringsombudsman.

DO bildades den 1 januari 2009 ge-­nom att de fyra dåvarande ombuds-­männen mot diskriminering slogs ihop. Jämställdhetsombudsmannen

minering, Ombudsmannen mot et-­nisk diskriminering (DO) övervaka-­de diskriminering som hade sam-­band med etnisk tillhörighet, religi-­on eller annan trosuppfattning, Han-­dikappombudsmannen (HO) hade hand om diskriminering som hade samband med funktionsnedsätt-­ning och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) övervakade att lagar om diskriminering på grund av sexuell läggning följdes.

Film med facket i fokus Kill the Irishman (2011) Den sanna historien om Danny Greene en fattig karismatisk ung irländare som blir ordförande i hamnarbetare facket. Han motarbe-­tas och anklagas för korruption, men undviker fängelse. Han slår sig ihop med maffian och stiger till makten i Cleveland och får ett rykte om sig att vara en Robin Hood figur och undkommer ett antal attentat riktade mot honom. En klart sevärd film tycker jag. Peter landberg

Avgift be-­tald

Taxe perque

Sektion 1&2 har medlemsmöte på ABF, Sveavägen

SEKO POST SEKTION 1-­2 ÅRSTA, 120 00 Årsta postterminal. Tel 781 56 06 Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan,

Peter landberg

DIN RÖST

Frågor till medlemmarna

Ola Carlberg IRM Din röst: Har arbetsbelastningen ökat tycker du?

Din röst: Är du nöjd med din nya lön?

Din röst: 1 timme friskvård på ar-­betstid?

den. Frågan är en koppling till din första fråga tycker jag. Arbetstem-­pot har ökat så också slitaget. En timme friskvård i veckan på ar-­betstid gör att alla kan utnyttja och klara den belastningen som finns på arbetsplatsen.

Ordförande har ordet Ledarebrist på UN (IRM) Oktober 2010 började den nya or-­ganisationen på Årsta. Totalt 9 pro-­duktionsledare placerades på UN. Under dessa 11 månader har inte alla 9 varit på plats samtidigt en ända kväll. En ledare som fick tjänst började inte förrän februari i år och nu har han slutat. En annan som fick tjänst är föräldraledig tom februari 2012. Under vissa kvällar på sommaren arbetade bara två till tre ledare stället för 9. Fortfarande finns bristerna. Hur länge process in chefen tänker låta bli att göra någonting vet vi inte idag. Vi SEKO har påpekat bristen på ledare under samverkan men det händer ingenting. Det påverkar en nära kontakt med att ha en egen ledare, APT med egen ledare och utvecklingssamtal. Allt detta leder till ett stort problem när det kom-­mer löneförhandlingen.

Arbetsplatsträff Arbetsplatsträffarna fungerar inte som de ska enligt avtalet. Vid flera av arbetsplatsträffarna är det ledar-­na som styr och planerar allt. Sche-­malagda APT har varje lag en tim-­me varannan vecka. Några lag gör tillsammans, en del har ingen dag-­ordning alls. APT är inte längre ett forum för informationsutbyte, idé-­utveckling och ett sätt att ta tillvara de olika kompetenser och erfaren-­heter som finns på en arbetsplats. Visa gånger använder arbetsgivaren APT tid som en informations kanal för olika aktiviteter. SEKO upplys-­te arbetsgivaren flera brister som finns på arbetsplatsträffarna, vi tog upp detta på samverkan men ingen-­ting har hänt. Mohibul Ezdani khan Löneförhandlings ansvarig

Medlemsmöte

-­ Mötet hålls hos ABF Sveavägen 41, Katasalen

Anmäl er gärna via den separata anmälningsblanketten som ni fått hem i

brevlådan eller till någon av styrelsemedlemmarna.

Efter medlemsmötet serveras en buffé på Mandarin City Sveavägen 33 Styrelsen hälsar er välkomna