SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA
SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR
VI TAR DEBATTEN OM
FRAMTIDENS
EUROPA
ANSVAR I VÄRLDEN
OCH HEMMAINLEDNING | KRISTINA PERSSON
I �e Nordic Way som Global Utmaning tog fram
2010 identi!erade vi främst två faktorer som för-
klarade de nordiska ländernas framgångar: Det var
den utbredda förekomsten av tillit och förtroende
för både människor och institutionerna i samhället
och den förhållan-
devis goda förmå-
gan till anpassning
till förändrade för-
utsättningar. För-
modligen hängde
de ihop, trygga
människor vågar bejaka förändringar, det okända.
Tilliten utgör ett ovärderligt socialt kapital i ett
samhälle, som ständigt måste vårdas och under-
hållas för att inte erodera. Det !nns forskning som
visar att i samhällen där människor upplever alltför
stora orättvisor och brist på rättsäkerhet är tilliten
låg. Den ökning som även vi i Sverige har sett av ar-
betslöshet och kly%or på senare år riskerar därmed
att fräta på tilliten också i våra länder.
Men det är mycket annat som spelar in, förtroen-
det för politikerna
är en sådan faktor;
om tilliten till po-
litikerna minskar
kan man utgå från
att också demo-
kratin försvagas.
Demokratin påverkas negativt om det inte känns
meningsfullt att utöva sin medborgarrätt och rösta.
I sådan kultur uppstår o%a missnöjespartier som
reagerar mot ett skeende som man anser inte gyn-
nar de egna intressena. Det sociala kapitalet bygger
på att det !nns en utvecklad anda av samarbete och
solidaritet i samhället.
27A NSVA R I VÄ R L DEN OCH H E M M A K R IST I NA PER S SON
DEMOKRATIN PÅVERKAS NEGATIVT OM DET INTE KÄNNS MENINGSFULLT ATT UTÖVA SIN MEDBORGARRÄTT OCH RÖSTA.
Det sociala kapitalet i Norden har byggts
upp under lång tid och kan förklaras av
många faktorer som hänger samman med
historia, kultur, lyckosamma omständigheter
och kloka politiska beslut, som exempelvis
tidiga satsningar på utbildning. Djärva
politiker som �nansministern Johan August
Gripenstedt, som på 1850-talet lånade inte
mindre än 2500 miljarder i dagens penning-
värde för att investera i den nya infrastruktur
som övergången från jordbrukssamhälle till
industrisamhälle behövde. Utan denna djärva
satsning hade stora svenska industriföretag
som Asea, AGA, Alfa Laval och många andra
knappast fått den utveckling som de �ck och
därmed också bidragit till att Sverige länge
varit ett av världens mest utvecklade länder.
Det �nns förstås ett viktigt samspel mellan å ena
sidan hur människor har det, deras livsvillkor och å
den andra deras förmåga till solidaritet med andra.
Frågan är hur våra humanistiska värderingar kom-
mer att kunna stå emot e�ekterna av senaste 15
– 20 årens utveckling? En faktor som ändrat våra
samhällsvillkor och ökat känslan av osäkerhet inför
framtiden är globaliseringen, som inneburit mer av
konkurrens och snabba förändringar. Det som inte
alls har globaliserats är politiken – den fortsätter att
vara inlåst i de nationella institutionerna. Var �nns
de visonära och djärva politiker som brinner för att
kunna hantera vår tids stora utmaningar mot job-
ben, miljön och demokratin?
Under samma period som globaliseringen ökat har
arbetslösheten gått upp kra�igt, inkomstskillna-
derna och segregationen tilltagit. Många har också
upplevt att kvaliteteten på o�entligt �nansierade
tjänster som vård, skola och omsorg har försäm-
rats. Det är ingen djärv slutsats att det framförallt
är dessa försämringar av välfärden som på senare
år gett näring åt framväxten av främlings�entliga
partier i hela Norden.
28 A NSVA R I VÄ R L DEN OCH H E M M AK R IST I NA PER S SON
Under det s.k. ”Supervalåret 2014”, som inleds med
Europavalet i slutet av maj kommer styrkan i den
s.k. Nordiska modellen att prövas. De främlings-
�entliga partierna är nästan alltid EU-negativa. Det
är en konsekvens av att de i grunden är nationalis-
tiska och inte vill ha en politik över landsgränserna.
Man kan säga att de vänder sig inåt istället för utåt
när de söker en strategi mot de globala utmaning-
arna. Under ledning av Marine Le Pen, ledaren
för Nationella Fronten i Frankrike pågår just nu
en kra�full mobilisering inför valet till Europa-
parlamentet. Ambitionen är att vinna röster bland
missnöjda européer och bli tillräckligt stora för att
bilda en egen partigrupp i Europaparlamentet. Om
de blir tillräckligt stora kan de blockera parlamen-
tets förmåga att fatta beslut.
Vår relativa öppenhet mot omvärlden kommer att
sättas på prov om utanförskap och sociala kly�or
tillåts växa i våra länder.
Perspektivet skrämmer
och förstärker de många
likheterna med 30-talet.
De två världskrigen och
händelserna mellan kri-
gen gjorde EU nödvändigt
och möjligt.
Är vi nu på väg att skapa en situation i
Europa där de historiskt viktiga segrarna
för förnu� och samarbete som EUs framväxt
innebar kan skadas i grunden av den
tilltagande nationalismen?
Det är inte bara de främlings�entliga utan även
mer ansvariga partier som förstör genom att inte
ly�a fram betydelsen av samarbete i Europa. Inte
ens de EU-positiva partierna argumenterar för ett
mer långtgående samarbete över nationsgränserna,
trots att Europas kris inte kan lösas om inte staterna
höjer blicken över kortsiktiga och egoistiska före-
ställningar. Det behövs massor av tillit, förnu� och
långsiktigt tänkande om de hotande systemkriser-
na för den sociala sammanhållningen, miljön och
ekonomin ska kunna lösas.
DE FRÄMLINGSFIENTLIGA PARTIERNA ÄR
NÄSTAN ALLTID EU-NEGATIVA. DET ÄR EN
KONSEKVENS AV ATT DE I GRUNDEN ÄR
NATIONALISTISKA OCH INTE VILL HA EN
POLITIK ÖVER LANDSGRÄNSERNA.
29A NSVA R I VÄ R L DEN OCH H E M M A K R IST I NA PER S SON
Väljarnas missnöje är
i och för sig begripligt.
EUs medlemmar (Sverige
är inget undantag) har
allvarligt försummat den
viktiga anpassningen av
våra samhällssystem till
en grundligt förändrad
verklighet där den stora
och på många sätt genom-
gripande förändringen är globaliseringen. I stället
för att reagera med politisk aktivitet och kreativitet
när det gäller hur de gemensamma intressena bäst
ska tas tillvara verkar de nya hoten ha lett till pas-
sivitet och inåtvändhet.
Det märks inte mycket av Europa i den svenska
debatten. När hörde ni sist en svensk politiker ut-
trycka tankar, visioner och förslag om Europas
framtid och Sveriges roll i Europa? Våra ledande
politiker verkar ha drabbats av någon slags berö-
ringsskräck gentemot EU.
EU är viktigt för oss, inte bara därför att vi
säljer det mesta av vår export till Europa utan
därför att vi behöver Europa som en global
aktör. Klimatet, ekosystemen, migrationen,
det globala �nansiella systemet kräver ett
starkt Europa som förenar rättvisa och
e�ektivitet.
Europas och världens framtid är inte någon an-
nans ansvar utan allas ansvar, också Nordens. Den
som är stark måste också vara ”snäll”. Norden och
Tyskland är idag starkare än sina grannar i syd. Vi
har tillsammans ett stort ansvar för hur det går för
Europa i framtiden. Ett viktigt inslag i den europe-
iska ekonomiska krisens lösning är att länder med
överskott i sin handel med andra länder stimulerar
sina ekonomier, förslagsvis genom att kra!igt öka
sina investeringar i omställningen till ett långsik-
tigt hållbart samhälle. Norden skulle kunna bli en
konstruktiv kra! för ett Europa som fungerar väl
i framtiden. Detta vore den allra viktigaste inves-
teringen.
KRISTINA PERSSON, GLOBAL UTMANINGS ORDFÖRANDE
30 A NSVA R I VÄ R L DEN OCH H E M M AK R IST I NA PER S SON
DET MÄRKS INTE MYCKET
AV EUROPA I DEN SVENSKA DEBATTEN.
NÄR HÖRDE NI SIST EN SVENSK POLITIKER
UTTRYCKA TANKAR, VISIONER OCH
FÖRSLAG OM EUROPAS FRAMTID OCH
SVERIGES ROLL I EUROPA?
33POL I T I K VS . SPORT SOFI A ST R I V E
POLITIK VS. SPORT
SOFIA STRIVE
A tt vara eller icke vara – Kosovos deltagande
och representation i Europeiska tävlingssam-
manhang.
Den 2 september anlände Majlinda Kelmendi i Pris-
tina, Kosovos huvudstad, e"er att ha tävlat i världs-
mästerskapet i judo i Rio de Janeiro. E"er en hård
tävling vann den 22 åriga Majlinda guldmedalj för
Kosovo. Välkomstkomi-
teén i huvudstaden var
varmhjärtad och full av
glädje och stolthet. Att
vinna ett världsmäster-
skap är i sig en impo-
nerande insatts som är
värd att hyllas men då
det handlar om att tävla för Kosovo så blir det lite
speciellt och kanske möjligtvis en ännu större be-
dri". För trots att Kosovo är ett Europeiskt land så
är Kosovo inte erkänt som land av vissa nationer
vilket resulterar i att Kosovo inte alltid tillåts att
delta i olika sammanhnag, som exempelvis sport-
sammanhang.
Jag skulle här vilja djupdyka en stund i en av
Europas utmaningar, nämligen att betrakta
alla sina medlemsländer som faktiska länder
och tillåta dem att
bli betraktade och
behandlade däre�er.
För att till fullo kunna
förklara det som den här
artikeln sy"ar till att re-
sonera kring krävs ett
kort förtydligande av landet Kosovos ställning och
omvärldens uppfattning gentemot denna lilla na-
tion. Kosovo blev självständigt från Serbien 2008
TROTS ATT KOSOVO ÄR ETT
EUROPEISKT LAND SÅ ÄR
KOSOVO INTE ERKÄNT SOM
LAND AV VISSA NATIONER.
och idag har 101 av FN’s 193 stater erkänt Kosovo
som ett eget land. Sverige erkände Kosovo 2008 och
har ha� en ambassad i Pristina sedan 2010. Dock
är identitetfrågan i landet mycket känslig e� ersom
det fortfarande � nns länder som inte erkänt Kosovo
som land utan istället betraktar det som en del av
Serbien. Alltså är det i vissa sammanhang extra
speciellt att ställa upp i ett världsmästerskap som
representant för just Kosovo. Tävlandet förvandlas
plötsligt, oavsett om deltagaren vill det eller inte, till
en politisk fråga om landets vara eller icke vara. Hur
ser Europa på detta ur en demokratisk synvinkel?
Är det inte dags att ta en extra titt på orättvisan i
att vissa länder saknar en möjlighet till deltagande
och representation?
För att ytterliggare ge klarhet i problematiken vill
jag delge några exempel på hur tydligt Kosovo ex-
kluderas och hur svår politisk kon� ikt som riskerar
att uppstå till följd av Kosovos vilja att represen-
teras. Ryssland tillhör ett av de länderna som inte
erkänt Kosovo som land, något vars konsekvenser
nyligen visade sig och uppröde kosovos fotbollsfans
och invånare.
Kristian Nushi som kommer från Kosovo
men spelar för det österrikiska laget St Gallen
tilläts inte visum för att komma in i Ryssland,
då laget skulle spela en match där, på grund
av hans kosovoanska ursprung.
Liknande händelse inträ! ade i augusti då två spe-
lare med kosovoanska pass i Albaniens lag Kukues
inte tilläts komma in i Ukraina under Europa Lea-
gue. Vid detta tillfälle ”löstes” situationen med att
spelarna ansökte om albanska pass och � ck därmed
inträde i Ukraina och kunde spela i matchen. Exem-
pel likt dessa framstår som oändliga. Men självklart
är detta inte enbart något som är typiskt för sport
och sporttävlingar. Exempelvis har Kosovos repre-
sentation i Eurovision Song Contest blivit en hett
diskuterad fråga då landet inte ges tillåtelse att delta
i tävlingen. Detta har resulterat i att kosovoalban-
ska artister har tävlat för Albaniens räkning istället.
Förra året var det Rona Nishliu från norra Kosovo
som vann Albaniens uttagning inför Eurovision
Song Contest och hamnade på en stolt femte plats.
Även om Kosovo var stolta över resultatet växer det
fram en frustration över att vissa länders ovilja att
erkänna Kosovo begränsar befolkningen från att
kunna representera sin nation. Frustrationen bott-
nar också i att det aldrig kan vara helt okomplicerat
för Kosovo att delta i olika sammanhang utan att
det allltid bubblar upp ett politiskt rabalder.
Som ni förstår så blir det o� a, av denna anledning,
ett speciellt tryck på de som representerar Kosovo,
oavsett om det handlar om idrottsammanhang el-
ler andra evenemang. I november förra året vid en
judotävlling sa Kelmendi ”I don’t know why poli-
tics must come before everything. I’m just an athlete
but I think we deserve to compete as Kosovo at the
Olympics.”
Mirnije tränar karate i en liten klubb i Pristina och
säger till mig då vi diskuterar ämnet ”Så fort man
ska tävla för Kosovo så blir det inte bara en tävling
om en medalj utan genast en tävling om rätten att
existera som en nation – att visa omvärlden att vi
är ett land. Det är omöjligt att undgå att göra ett
politiskt ställningstagande genom att delta i inter-
nationella tävlingar, hur mycket man än vill ta av-
3 4 POL I T I K VS . SPORTSOFI A ST R I V E
stånd från politiken”. Kanske är det aldrig möjligt för en idrottsutövare att ställa upp i en sportgren och tro att tävlandet går att frikoppla från att sam-tidigt göra ett politiskt ställningstagande, tänker jag. Men samtidigt anser jag det inte rättvist att ett land som är en del av Europa o� a ges signalen att det inte har rätt att betraktas som nation och delta på lika vilkor.
Jag anser det viktigt att Kosovos uteslutande ly� s upp till diskussion för genom att behandla våra eu-ropeiska medlemsländer olika bevisas att Europa är odemokratiskt. Kosovos fall bör inte betraktas som en vilja att representeras, utan det bör snarare betraktas som en rätt att inkluderas i Europeiska sammanhang på samma vilkor som alla andra eu-ropeiska länder.
Om jag har tillåtelse att nysta in min egen person-liga vison av Europa i denna diskussion så anser jag att saken är mycket enkel. Ända vägen till att nå fullt erkännande av Kosovo som land, både hos an-dra nationer samt vissa internationella organisatio-ner, är genom att välkomna landet att delta i olika sammanhang och evenemang.
SOFIA STRIVE
24 ÅR, STUDERAT GLOBALA FRÅGOR SAMT PRAKTISERAT PÅ
SVENSKA AMBASSADEN I PRISTINA, KOSOVO. FÖR TILLFÄLLET
PRAKTIKANT PÅ SIDA I STOCKHOLM.
KOSOVO
formellt Republiken Kosovo, är ett land i Sydosteuropa.
Det är erkänt av 105 av FN:s 193 stater, däribland USA
och Sverige. Den 17 februari 2008 förklarade Kosovos
parlament Kosovo som självständigt från Serbien.
Den serbiska parlamentariska majoriteten anser att
Kosovo är en del av Serbiens territorium i form av en
autonom provins. Republiken Kosovo har de facto
kontroll över hela territoriet, förutom i de kosovserbiska
enklaverna. Internationella domstolen i Haag har godkänt
självständighetsförklaringen.[9][10][11][12]
HUVUDSTAD: Pristina
PRESIDENT: Atifete Jahjaga
BEFOLKNING: 52,8 miljoner (2012)
OFFICIELLT SPRÅK: Albanska och serbiska
YTA: 10 908 km2
BNP: 11.97 miljarder USD
VALUTA: Euro
35POL I T I K VS . SPORT SOFI A ST R I V E