Deklaration - Klimaforum09klimaforum.org/declaration_swedish.pdf · nederbörd, tropiska cykloner, orkaner och tyfoner, extrema översvämningar och extrem torka, förlust av biologisk

DeklarationFörändra systemet – inte klimatet!Deklaration från Klimaforum09

Klimaforum09 genomfördes 7-20 dec 2009 i Köpenhamn. För mer information se www.klimaforum.org.

Översättare:Susanna Stache, Glokala TankesmedjanJan Wiklund, Miljöförbundet Jordens Vänner

Denna trycksak kan beställas hosHåkan [email protected] ellerMiljöförbundet Jordens VännerBox 7048, 402 31 GöteborgTel: [email protected]

InledningDet finns lösningar på klimatkrisen. Vad männis-korna och planeten behöver är en rättvis och hållbar omställning av våra samhällen till en modell som till-försäkrar alla folk rätten till ett värdigt liv och som överlämnar en mer fruktbar planet och ett gott liv åt nu levande och kommande generationer. Denna omställning måste grunda sig på principerna om soli-daritet – särskilt med de mest utsatta – icke-diskrimi-nering, jämställdhet, rättvisa och hållbarhet, och på insikten om att vi är en del av naturen som vi älskar och respekterar. För att göra något åt klimatkrisen krävs emellertid att vi blir mer medvetna och beslut-samt handlar utifrån ett rättighetsbaserat ramverk. Alla nationer har en skyldighet att samarbeta interna-tionellt för att trygga respekten för mänskliga rättig-heter överallt i världen i enlighet med FN:s stadga.

Vi, deltagande människor och organisationer på Klimaforum09 i Köpenhamn, uppmanar varje person, organisation, regering och institution, däribland FN, att bidra till denna nödvändiga omställning. Den uppgif-ten blir en utmaning. Dagens kris har ekonomiska, so-ciala, miljömässiga, geopolitiska och ideologiska aspek-ter. Dessa samverkar med och förstärker både varandra och klimatkrisen. Just detta sammanflöde mellan kriser – klimat-, energi-, finans-, livsmedels- och vattenkri-sen, bland andra, - kräver att vi förenas och omvandlar det dominerande sociala och ekonomiska system som blockerar nödvändiga lösningar. Av detta skäl krävs nu handling från en rörelse underifrån.

Miljö- och klimatskulder måste betalas. Inga falska, farliga eller kortsiktiga lösningar bör främjas eller antas, såsom kärnkraft, biobränslen, carbon off-setting (kvitt-ning), kolsänkor (CCS), biochar (träkol i jorden), geo-engineering* och handel med utsläppsrätter. I stället

bör vi satsa på en verkligt hållbar övergång som bygger på rena, säkra och förnyelsebara resurser och energibe-sparing. Vi välkomnar allianser mellan olika sociala rörelser och sektorer som representerar alla åldrar, kön, etniciteter, trosinriktningar, samhällen och nationalite-ter. Vi vill själva ta kontrollen över vår framtid genom att bygga en stark folkrörelse med ungdomar, kvinnor, män, arbetare, bönder, fiskare, ursprungsbefolkningar samt stads- och landsbygdsgrupper; en rörelse som kan verka på samhällets alla nivåer för att gripa sig an miljö-förstöring och klimatförändring. Vi kräver en ny inter-nationell ekonomisk ordning och stöder ett starkt och demokratiskt FN som motvikt till G8, G20 och andra slutna grupper som bildats av mäktiga länder.

Utmaningen som vi ser denKoncentrationen av växthusgaser i atmosfären är redan så hög att klimatsystemet är i obalans. Koldioxidkon-centrationen och den globala temperaturen har ökat snabbare under de senaste 50 åren än någonsin förr på jorden, och kommer att öka ännu snabbare under kom-mande decennier. Detta resulterar i en mängd andra allvarliga ekologiska obalanser vars effekter hotar livs-villkoren för världens folk, och allra mest utsatta är folk i fattiga länder.

Obalansen i klimatsystemet leder till allt större och oftare förekommande ytterligheter i temperatur och nederbörd, tropiska cykloner, orkaner och tyfoner, extrema översvämningar och extrem torka, förlust av biologisk mångfald, jordskred, stigande havsnivå, vat-tenbrist, kortare växtsäsonger, sämre skördar, förlorad eller försämrad jordbruksmark, minskad jordbruks-produktion, förlust av boskap, utrotade ekosystem och minskade fiskbestånd med mera. Dessa fenomen resulterar i matkriser, svält, sjukdom, död, rubbningar i och utrotning av hållbara levnadsformer. Detta på-verkas ytterligare av att genmodifierade organismer, monokulturjordbruk och industrialiserade jordbruk

Förändra systemet – inte klimatet!

Deklaration från Klimaforum09

3

* avsiktliga åtgärder för att i global skala manipulera miljö och klimat. öa

introduceras av företag som allvarligt hotar ekosyste-mens stabilitet och mångfald, som marginaliserar och utarmar småbönder och underminerar livsmedelssuve-räniteten. Företagskontrollerade jordbruk inriktas på att tillgodose en ökad global efterfrågan som skapats av överkonsumtion, särskilt i Nord, snarare än att se till lokala basbehov. Det samma kan sägas om det moderna industrifisket, intensivt skogsbruk och gruvdrift, som förstör ekosystem, minskar den biologiska mångfalden och försämrar livsvillkoren för lokalsamhällen.

Dessa följder av klimatförändringen tillsammans med ökande social ojämlikhet får en allvarlig inverkan på vår gemensamma miljö och ödelägger redan livet för miljoner människor. Men vi är inte beredda att accep-tera detta öde. Därför finns det snabbt växande folkrö-relser som är beslutna att försvara sina livsbetingelser och protestera mot de krafter och processer som har lett oss in på denna väg mot vår undergång.

I Asien, Afrika, Mellanöstern, Oceanien, Syd- och Mellanamerika såväl som i Nordamerikas och Europas periferi uppstår folkrörelser som motsätter sig främ-mande intressens exploatering av sin jord. De vill återta kontrollen över sina egna naturtillgångar. En ny sorts aktivism har vitaliserat miljörörelserna, vilket har lett till en stor mängd protester och aktioner mot gruvdrift, dammbyggen, skogsavverkning, utnyttjande av kol-kraft, flyg, vägbyggen etc.

Det finns en växande medvetenhet om behovet av att på ett grundläggande sätt förändra det rådande eko-nomiska systemet. Bland olika rörelser sprids alterna-tiva sätt att leva. Samtidigt blir det uppenbart för all-mänheten att de nuvarande makthavarna är ovilliga att erkänna och ta sig an hoten om klimatförändring och miljöförstöring. Så kallad ”grön tillväxt” och ”hållbar tillväxt” har, som strategier betraktade, visat sig vara ursäkter för att följa den utvecklingsmodell som är en av de grundläggande orsakerna till miljöförstöring och klimatkris.

Orsakerna som vi ser demDen direkta orsaken till den av människor skapade kli-matförändringen är exempellösa utsläpp av växthusga-ser i atmosfären, förorsakade av förbränning av fossila bränslen för industriella, kommersiella, transport- och militära syften, för att nämna några få men viktiga käl-lor. Andra viktiga pådrivare av klimatförändringen är skogsskövling – vilket omöjliggör för urbefolkningen att bedriva hållbart växelbruk – skogsavverkning, råäm-nesförbrukande industri, störningar av vattnets krets-lopp, utvidgning av industriellt jordbruk genom ”land grabbing” (en form av nykolonialism där rika länder hyr eller köper billig jordbruksmark i fattiga länder), ökad industriell köttproduktion och andra sorters ohållbart utnyttjande av naturtillgångar.

Ojämlikhet i kontroll och ägande av resurser

Detta är resultatet av ett ohållbart globalt ekonomiskt system som bygger på ojämlik tillgång till och kontroll över planetens begränsade resurser och de förmåner som nyttjandet av dessa innebär. Systemet baseras på att lokala och globala eliter tillägnar sig lokala, nationel-la och planetära allmänningar. Vad som har lovordats som stora framsteg inom teknologi och produktion har i själva verket påskyndat globala ekologiska och utveck-lingsmässiga katastrofer. Ändå ägnar sig en privilegierad global elit åt hänsynslös profitdriven produktion och grovt överdriven konsumtion medan en mycket stor del av mänskligheten tvingas leva på existensminimum el-ler ännu mindre. Så är det inte bara i Syd utan också i Nord. Världens största transnationella företag, som främst är baserade i Nord och i skatteparadisen, men med expanderande verksamhet, har länge legat i fram-kanten för dessa excesser.

Konkurrensen om resurser och större marknads-andelar mellan globala företag och rika länder, liksom handelsavtal och handelsfördrag, har lett till ett nyko-lonialt förtryck av folken i Syd. Deras rättmätiga ägan-de och kontroll över sina egna resurser har förnekats dem. Världshandelsorganisationen (WTO), de inter-nationella finansinstituten, EU och USA driver fram privatisering och omvandling av offentliga resurser till handelsvaror genom bilaterala handelsavtal. Dessutom intensifieras plundringen av de underutvecklade län-dernas naturresurser och de påtvingas villkor som ökar deras beroende.

Rådande tankemönster och alternativ

Den utvecklingsmodell som främjas av dessa institutio-ner är inte bara en fråga om ”ekonomi”. Det rådande ekonomiska paradigmet är starkt relaterat till ett tan-kesystem som baseras på en uppfattning av människan som ”ekonomisk varelse”. Denna ideologi förstärks av kommersiell media som främjar egoism, konkurrens, materiell konsumtion och gränslös ackumulation av privat välstånd i totalt förakt för de sociala och ekolo-giska konsekvenserna av ett sådant beteende. Detta tan-kesystem är intimt sammanflätat med patriarkala och paternalistiska mönster.

Om vi verkligen vill göra något åt denna kris måste vi inse att människan är både en del av naturen och en del av samhället. Hon kan inte existera utan någotdera. Om mänskligheten ska överleva måste vi därför respek-tera Moder Jords integritet och sträva efter harmoni med naturen och efter fred inom och mellan kulturer. Vi är samtidigt medborgare i olika nationer och i en och samma värld. Alla delar ansvaret för mänsklighe-tens och den levande världens nuvarande och framtida välfärd. Känslan för mänsklig solidaritet och släktskap med allt liv stärks när vi lever enligt principen ”En bland många”.

4

En rättvis och hållbar omställningDet är uppenbart att en lösning av klimatkrisen kräver långtgående förändringar som idag inte står på agendan för regeringar och multilaterala institutioner. Många människor kräver systemförändring, inte ”business as usual” eller den okritiska användning av teknik och marknadslösningar som mäktiga intressen har begrän-sat klimatfrågan till.

Folkrörelserna kan bidra med en mångfald alterna-tiva samhällsvisioner och konkreta åtgärder som måste vidtagas för att vi ska närma oss en hållbar framtid, samtidigt som vi tar itu med klimat-, vatten-, livsmed-els- och finanskrisen. En sådan hållbar omställning bör-jar med många olika initiativ. Några av dessa steg mot en hållbar omställning är:

• Matsuveränitet och ekologiskt jordbruk: Värna om folks, samhällens och länders rätt att själva bestämma över sina produktionssystem, inklusive jordbruks-, fiske-, livsmedels-, skogsbruks- och markpolitik som är ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt anpassa-de till omständigheterna. Människors, och i synnerhet kvinnors, tillgång till och kontroll över produktionsre-surser som mark, utsäde och vatten måste respekteras och garanteras. Jordbruksproduktion måste anpassas till lokal kunskap, lämplig teknik och ekologiskt hållbara metoder som binder koldioxid i de olika lokala växtsys-temen, binder vatten och återför mer näring till jorden än de förbrukar. Livsmedels- och jordbruksproduktion måste främst inriktas på att tillgodose lokala behov, uppmuntra självförsörjning, främja lokal sysselsättning och minimera resursanvändning, avfall och utsläpp av växthusgaser.

• Demokratiskt ägande och kontroll av ekonomin: Omorganisation av samhällets produktionsenheter till mer demokratiska former för ägande och ledning för att tillgodose människors grundläggande behov, såsom sysselsättning, tillgång till vatten, bostäder, mark, häl-sovård och utbildning, livsmedelssuveränitet och ekolo-gisk hållbarhet. Politiken måste garantera att det finan-siella systemet tjänar allmänhetens intressen och rikta resurser till en hållbar omställning av industri, jordbruk och tjänstesektorn.

• Energisuveränitet: En dramatisk minskning av ener-giförbrukningen, i synnerhet i de rika länderna, i kom-bination med en blandning av förnyelsebara, offentliga energikällor såsom sol, vind, geotermisk energi, små-skalig vattenkraft, vågkraft och tidvatten, utveckling av ”off-the-grid” (man är inte är uppkopplad till det all-männa el-, vatten- och avloppsnätet), eldistribution för att trygga energiförsörjningen till lokalsamhällen, och offentligt ägande av elnätet.

• Ekologisk planering av stads- och landsbygd-sområden: Målet är en radikal minskning av energi- och resursförbrukningen, av avfall och föroreningar – och att samtidigt uppmuntra till att lokalt tillgodose medborgarnas grundläggande behov. En planering av städer och landsbygd som bygger på social rättvisa och likvärdig service till alla och minskat behov av transpor-ter. En satsning på kollektivtrafik, spårväg, höghastig-hetståg och cykling minskar behovet av privata motor-fordon och därmed trängseln på vägarna, medan hälsan förbättras och energiförbrukningen minskar.

• Utbildning, forskning och kulturella institutioner: Inrikta offentlig forskning och utbildning på att tillgo-dose behoven hos människor och miljö snarare än den nu rådande prioriteringen av utveckling av kommersi-ellt lönsamma och privatägda teknologier. Forskning och utveckling bör i första hand präglas av en öppen och samarbetsinriktad strävan att tillgodose mänsklig-hetens intressen. Avskaffa patent på idéer och tekno-logier. Rättvist utbyte av tillämplig teknik, traditionell kunskap och inhemska innovativa metoder och idéer mellan länder bör uppmuntras.

• Ett slut på militarism och krig: Den nuvarande ut-vecklingsmodellen baserad på fossila bränslen leder till våld, krig och militära konflikter om kontrollen av en-ergi, landområden, vatten och andra naturtillgångar. Detta framgår av den USA-ledda invasionen av Irak och Afghanistan, liksom militariseringen världen över i om-råden där det finns gott om fossila bränslen och natur-tillgångar. Bönder och ursprungsbefolkningar har också fördrivits för att ge plats åt odlingar av biobränsle. Mil-jarder dollar spenderas på militärindustrin, där enorma materiella och personella resurser slösas bort, resurser som istället borde användas till en hållbar omställning.

Vi kan dra lärdomar allteftersom vi tar steg i rätt riktning. Dessa steg hjälper oss att få den breda allmän-heten att se en hållbar omställning som ett löfte om ett gott liv. De sociala, politiska och miljömässiga frågorna hänger nära samman. En enhetlig strategi måste därför ta itu med dem alla, vilket är den centrala idén bakom begreppet hållbar omställning.

En aspekt av detta begrepp är att man återupprät-tar lokalsamhället snarare än den globala marknaden som grundläggande social, politisk och ekonomisk en-het. Social sammanhållning, demokratisk medbestäm-manderätt, ekonomiskt och ekologiskt ansvar kan bara uppnås om man återför beslutsfattandet till lägsta till-lämpliga nivå. Detta är en grundläggande lärdom vi har dragit av etniska kulturer och lokalsamhällen.

En inriktning mot lokalisering motsäger dock inte att det behövs ett omfattande internationellt samar-bete. Tvärtom kommer det att behövas starkare allian-ser inom och över alla gränser mellan producenterna inom jordbruk, skogsbruk, fiske och industri. Allianser

5

som bygger på jämställdhet mellan könen och som be-kämpar ojämlika maktförhållanden på alla nivåer. Det innefattar också starkare regionala och internationella samarbeten för att hantera gemensamma och delade resurser, till exempel gränsöverskridande vattenresur-ser. Dessutom kommer internationella samarbeten att befrämja ett ömsesidigt utbyte av idéer, teknik och ex-pertis över alla gränser, liksom en öppen dialog mellan olika kulturer, baserad på ömsesidig respekt.

Vägar till omställningVi är många som är involverade i det praktiska arbetet med att skapa hållbara alternativ inom industri, jord-bruk, skogsbruk, fiskerinäring och energiproduktion. Dessa initiativ inom systemet har dessutom skapat al-lianser med andra sektorer i samhället, fackföreningar, konsumenter, stadsbor, lärare och forskare, vilka alla strävar efter en mer hållbar livsföring.

FN och Partskonferensen (COP)

Vi måste beröra FN:s förhandlingar om klimatföränd-ringen och den 15:e Partskonferensen (COP15) beträf-fande klimatkonventionen UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change, ett inter-nationellt miljöfördrag som antogs på Rio-konferensen 1992). Erfarenheterna från tidigare förhandlingsrundor är inte lovande. Trots de uppmärksammade planerna på ett samordnat agerande som först lanserades i UNFC-CC 1992 och sedan 1997 års Kyotoprotokoll är resulta-ten magra och problemen är inte lösta. De har faktiskt i stället förvärrats eftersom principer, mål och tidschema för såväl konventionen som för protokollet praktiskt ta-get har stått stilla.

Samma storföretagsintressen som till stor del har orsakat klimatkrisen tycks ha enorm makt över klimat-politiken på nationell och global nivå. Vi motsätter oss starkt storföretagens odemokratiska inflytande på de pågående COP-förhandlingarna. I gengäld kräver vi att staterna inrättar en övervakande granskningsfunktion för all politik och styrning inom ramen för UNFCCC i syfte att komma tillrätta med rådande ojämlikheter vad gäller kön, hudfärg, ålder, funktionshinder eller andra former av diskriminering i COP-förhandlingarna. Vi kräver att COP15 når en överenskommelse som leder till att den miljömässiga, sociala och ekonomiska ba-lansen på Moder Jord återställs på ett sätt som är mil-jömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart och rättvist, och att man slutligen kommer fram till ett juridiskt bindande avtal,

Våra kravVi höjer våra röster och framför folkens krav och alter-nativ till UNFCCC:s ledare.

1. Fasa ut fossila bränslen: Vi kräver en tydlig strategi för avveckling av fossila bränslen inom de närmaste 30 åren, vilket måste innefatta specifika milstolpar för varje femårsperiod. Vi kräver en omedelbar nedskärning av utsläppen av växthusgaser i industriländerna med minst 40 % till år 2020, jämfört med 1990 års nivåer.

2. Kompensation för klimatskulder och andra brott: Vi kräver full kompensation för länderna i Syd och för dem som utarmats av transnationella företag och in-stitutioner i skatteparadis. Därmed åtgärdas delvis de historiska orättvisor som har sitt ursprung i folkmorden på ursprungsbefolkningar, den transatlantiska slavhan-deln, kolonialtiden och invasioner. Detta måste åtföljas av en lika tydlig strategi för att kompensera utarmade människor för klimatskulden och den större ekologiska skuld de rika länderna har till de fattiga. En global de-mokratisk fond bör inrättas för att ge direkt stöd till offren för klimatförändringarna. De utvecklade län-derna måste bidra med en ny obligatorisk, tillämpbar, tillförlitlig finansiering liksom opatenterade teknolo-gier så att utvecklingsländerna bättre kan anpassa sig till negativa klimateffekter och själva kan åstadkomma en sänkning av utsläppen. Detta skulle göra det möjligt för utvecklingsländerna att delta i arbetet med att bromsa klimatförändringarna, samtidigt som de tillgodoser sina egna behov och mål. Internationella finansinstitut, bi-ståndsorgan och handelsmekanismer ska inte ha någon del i detta skadestånd.

3. Ett omedelbart globalt förbud mot avverkning av urskogar och parallellt ett ambitiöst globalt trädplante-ringsprogram baserat på olika inhemska arter i partner-skap med ursprungsbefolkningar och skogssamhällen. Likaså ett förbud mot storskaligt industriellt fiske och i stället en återgång till ett lokalt hållbart fiske. Slutli-gen ett förbud mot utländska intressens markstöld samt fullt erkännande av folkens suveränitet över sina natur-tillgångar.

4. Vi motsätter oss bestämt de rent marknadso-rienterade och teknikcentrerade falska och farliga lösningar som många företag, regeringar och inter-nationella finansinstitut förespråkar. Dessa inkluderar kärnkraft, biobränsle, kolsänkor, Clean Development Mechanisms*, biochar (träkol i jorden), genetiskt kli-mathärdade grödor, geo-engineering, och minskning

6

* CDM är ett delprojekt under Kyoto-protokollet som syftar till att låta industriländer som förbundit sig att minska sina koldiox-idutsläpp att investera i projekt för att minska koldioxidutsläp-pen i utvecklingsländer som ett alternativ till de mer kostsamma utsläppsminskningarna i de egna länderna.öa

av utsläppen från skogsavverkning och skogssköv-ling, enligt den gängse definitionen i UNFCCC (REDD). Dessa åtgärder skapar bara nya miljöhot utan att verkligen lösa klimatkrisen.

Handel med utsläppsrätter och kvittning är ock-så felaktiga och orättvisa instrument, eftersom de behandlar planetens gemensamma resurs – atmos-fären – som en vara som kan ägas och säljas. Hittills har inte systemet visat några förtjänster och genom att tillåta rika länder att kompensera sina åtagan-den om minskade utsläpp bibehålls ett orättvist och ohållbart system.

5. Rättvis skatt på koldioxidutsläpp: I stället för ett system där man handlar med utsläppskvoter kräver vi en rättvis skatt på koldioxidutsläpp. Intäkterna från denna koldioxidskatt bör rätteligen återgå till de drabbade människorna och sedan bör en del använ-das som bidrag till att finansiera den anpassning till rådande förhållandena som behövs för att minimera skadeeffekterna. Detta är emellertid inte ett sätt att gottgöra den ackumulerade klimatskuld man ådragit sig. Denna kompensation och finansiering bör vara villkorslös och fristående från marknadsmekanismer och finansinstitut. Minskade utsläpp måste effektivt uppmuntras genom kraftigt ökande, öppet redovi-sad koldioxidskatt, förutom tydliga direktiv för att fasa ut fossila bränslen och som dessutom möjliggör en säker, ren och förnyelsebar energi.

6. Multilaterala institutioner och transnationella företag: Orättvisa, ohållbara och oansvariga globala ekonomiska och finansiella institutioner som WTO, Världsbanken, Internationella Valutafonden, regio-nala utvecklingsbanker, biståndsinstitutioner och handelsavtal bör ersättas med demokratiska och rättvisa institutioner som verkar i enlighet med FN:s stadga och respekterar folkens suveränitet över na-turresurserna och främjar solidaritet mellan folk och nationer. De transnationella företagens verksamhet bör strikt kontrolleras och övervakas.

Slutligen förbinder vi oss att helhjärtat och ak-tivt arbeta för att genomföra en hållbar omställning i våra samhällen enligt de riktlinjer som föreslås i denna deklaration.

En global rörelse för hållbar omställningOavsett resultatet av toppmötet om klimatförändringen i Köpenhamn finns det ett akut behov av att skapa en global rörelse av rörelser som engagerar sig i den lång-siktiga uppgiften att främja en hållbar omställning i våra samhällen. I motsats till de rådande maktstruktu-rerna måste denna rörelse växa nerifrån och upp. Vad som behövs är en bred allians av miljörörelser, sociala rörelser, fackföreningar, jordbrukare och andra närstå-ende parter som kan samarbeta i den dagliga politiska kampen på såväl lokal som nationell och internationell nivå. En sådan allians innebär samtidigt att man skapar ett nytt tänkesätt och nya typer av samhällsaktivism, som inte bara reagerar på ohållbara metoder utan också genom exempel kan visa på hur en ny hållbar ekonomi faktiskt kan fungera.

Vi, deltagande människor och organisationer på Klimaforum09, är alla överens om att bygga vidare på de resultat som har uppnåtts vid detta evenemang i den fortsatta utvecklingen av en global rörelse av rörelser,

Denna deklaration syftar till att inspirera till en fort-satt utveckling av en sådan rörelse genom att peka på i vilken riktning vi vill gå. Tillsammans kan vi genom-föra en global omställning till en hållbar framtid. Kom med!

7

1 Aarhus against war and terror (local peace groupe) Denmark

2 ACCISOL (Acción por una ciudadanía Solidaria) Spain

3 Acenda Allocale Capriaszo Switzerland

4 ACF france

5 Action Consommation France

6 Advocates for Environmental Human Rights USA

7 AEFJN - Africa-Europe Faith & Justice Network Belgium

8 African American Society for Humanitarian Aid and

Development (ASHAD) Sudan

9 African Union African Diaspora Switzerland Switzerland

10 Afrika Kontakt Danmark

11 agence de recherches d’information et de formation :

Morocco

12 AGROFAST FOOD Ecuador

13 Aid Accountability Group Bangladesh

14 AITEC France

15 Akar Foundation Indonesia

16 Akel Cyprus

17 Akis phokas cyprus

18 Alaska Community Action on Toxics USA

19 Alba Sud Spain

20 Alliance des Femmes pour la Démocratie France

21 Alternate Forum for Research in Mindanao (AFRIM),

Philippines

22 Alternativa Verda Catalonia, Spain

23 AM2PN Indonesia

24 Amelia’s Magazine UK

25 Amis de la Terre France France

26 Amnesty International Germany

27 Amnesty International civilian Austria

28 Anti Debt Coalition Indonesia

30 Aranya Agricultural Alterantives, Andhrapradesh, Medak,

Adilabad India

32 ARCI ITALY

33 Ark Valley Permaculture USA

34 Artisans du monde france

35 Artisans du Monde au Pays de Montbéliard France

36 ASAPRIAU INDONESIA

37 Asia Pacific Indigenous Youth Network,APIYN Philippines

38 Asia Pacific Research Network Asia Region

39 Asian neighborhood Design USA

40 Asociación de Usuarios del Agua de Saltillo, Auas, A.C.

México

41 Asociación Puertorriqueña Energía Verde Puerto Rico

42 Association Co.Vie.Nat France

43 ASSOCIATION DES JEUNES POUR LA PROTECTION

DE L’ENVIRONNEMENT (AJPE) TCHAD TCHAD

44 Association Marocaine pour Ecotourisme et

Protection de la Nature MOROCCO

45 Association NEPAD Centrafrique Central African Republic

46 Associazione Agenda 21 Locale Capriasca Switzerland

47 ATTAC Austria Austria

48 ATTAC Danmark Danmark

49 ATTAC Finland Finland

50 ATTAC France France

51 ATTAC Italia Italy

52 ATTAC Japan Japan

53 ATTAC Pologne Pologne

54 ATTAC Spain Spain

55 ATTAC sud luberon France

56 ATTAC Sweden Sweden

57 ATTAC Togo TOGO

58 ATTAC Vlaanderen Belgium

59 Austrian Social Forum (ASF ) Austria

60 AYICC-African youth initiative on climate change Ghana

61 bagagérue france

62 Bali Chapter of WALHI Indonesia

63 Bangladesh Association for Social Advancement Bang-

ladesh

64 baounty time france

65 BEBSiC Indonesia

66 Belarusian Party of Greens Belarus

67 Berita Lingkungan (News Environmen)nt Indonesia

68 Bharatiya Krishak Samaj India

69 bigtreeclothingline indonesia

70 Bingkai Indonesia Indonesia

71 Biowatch South Africa

72 Bluepeace Maldives

73 Brahmmaputra Society Bangladesh

74 Broeikasgasten The Netherlands

75 California Student Sustainability Coalition USA

76 Camcorder Guerillas United Kingdom

77 CANADIAN UNION OF POSTAL WORKERS CANADA

78 Canadians for Action on Climate Change Canada

79 Capodistrias-Spinelli-Europe Initiative Finland

80 CAPPA, Indonesia Indonesia

81 Carbon Tax Center USA

82 CCFD terre solidaire France France

83 ccreed (citizens’ alliance in reforms for equitable and

efficient development Pakistan

84 cea messina onlus italy

85 CED/FoE Cameroon Cameroon

86 CEDETIM France

87 CENSAT Agua Viva, Friends of the Earth Colombia Colombia

88 Center for a World in Balance Belgium

89 Center for Defence and Peace Studies Universitas Al Azhar

Indonesia

90 Center for Encounters and Active Non-Violence Austria

91 Center for Multidusciplinary Studies on Health and

Development Philippines

92 Central Board of Sylva Indonesia Indonesia

93 Centre for 21st century Issues Nigeria

94 Centre for Civil Society Environmental Justice Project,

South Africa

95 CENTRE FOR CLIMATE CHANGE AND

ENVIRONMENTAL STUDIES NIGERIA

96 CEPA-EdC Espanya

97 Cesta FOE El Salvador El Salvador

98 Chakrya vikas sanstha india

99 Chemistry Community Indonesia

100 CHILDREN’S RIGHTS NETWORK(CHRINET) NIGERIA

101 CIPSI ITALIA

102 Citizens Climate Lobby USA

103 Clean New York United States

104 Climate Crisis Coaliton USA

105 Coastal Development Partnership (CDP) Bangladesh

106 Commission for Filipino Migrant Workers The Netherlands

107 Community Development Friend (CDF) Bangladesh

108 Confederación Intersindical (STES.i) Spain

109 Conseil de la Jeunesse de la Communauté Francaise,

Belgium

110 Consejo de Naciones Originarias de Cuxcatan El Salvador,

Central America

111 Consejo Nacional de los ayllus, Markas del Qollasuyo-

CONAMAQ Bolivia

112 Consejo Regional Indigno Cauca - CRIC Colombia

113 consorzio mediterraneo italy

114 Converging Storms Action Network United States

115 Coordinamdento dei comitati contro le autostrade Cr-

Mn e Ti-Bre Cremona (ITALY)

116 cordillera peoples alliance Philippines

117 CORE CENTRE FOR ORGANISATION RESEARCH AND

EDUCATION INDIA

118 Cornucopia Slovenia

119 Corporate Europe Observatory (CEO) Europe

120 Corps Guin2en pour lq pqix et le GUINEE

121 Council of canadians Canada

122 Council of Canadians | London Canada

123 cressetfarmdevelopmentinitive usa

124 CSA-CSI Brasil

125 Dalarna Against Rasism Sweden

126 Danish Communist Party/ Kommunistisk Parti Danmark

127 Danish Cuban Association Denmark

128 Dansk Vegetarforening Denmark

129 DasArts Norway

130 Decrescita Italia Italy

131 Demokratiskt Alternativ Sweden

132 desobeir france

133 Diakonia Sweden

134 Dice Foundation N.E.India

135 DIRES Denmark

136 Donne per la Pace Italy

137 Doors of Perception France

138 Down To Earth UK/Indonesia

139 Eco Councelling Austria Austria

140 ECOBAIRRO Programa Permanente Brazil

141 Ecoescuela El Manzano Chile

142 EcoLabs UK

143 Ecologistas en Acción Spain

144 Ecologists Greens Greece

145 Econonomic Justice Network of the Fellowship of the

Christian Councils in Southern Africa South Africa

146 eco-SAPIENS France

147 Ecotribal UK

148 ECOYM/PMCC Ethiopia

149 EdC Catalunya

150 Egen Vinding og Da”er Danmark

151 Eknas WALHI Indonesia

Lista över organisationer som den 3 jan 2010 undertecknat deklarationen (Svenska organisationer i fet stil)

8

152 Ekoloji Kolektifi Turkey

153 Emnvironmental movement of larnaca Cyprus cyprus

154 Enda-Ethiopia Ethiopia

155 Enegy & Climate Policy Institute(ECPI) Repulic of Korea

156 Engineers without Borders Germany

157 Enhedslisten Denmark

158 Ent, environment and management Spain

159 Environmental Justice Campus Climate Change USA

160 EON - the Ecological Options Network United States

161 EQUATIONS India

162 EQUATIONS India

163 EquityBD Bangladesh

164 ESDIHB RDCongo

165 ESK Basque Country

166 ESORG ISRAEL

167 euromayday europe

168 Europe solidaire sans frontières (ESSF) France

169 Fairtrade Italy Italy

170 Fairwatch Italy

171 Family Farm Defenders USA

172 Farmer Unions’ Confederation of Turkey (Ci#ci-Sen) Turkey

173 FASE - Solidarity and Education Brasil

174 Fédération Artisans du Monde FRANCE

175 Federation of Young European Greens Europe (registered

in Belgium)

176 Feeo Cyprus cyprus

177 Filipino/American Coalition for Environmental USA

178 Firends of the Earth Scotland Scotland

179 First Woman Canada

180 Fisheries Justice Coalition (KIARA) Indonesia

181 Focus on the Global South Thailand, India, Philippines

182 Focuspuller italia

183 Folkebevægelsen mod EU Danmark

184 Fonden til Fremme af Blivende Økologisk Balance

Danmark

185 Foreningen Makvärket Danmark

186 Föreningen Ordfront Sweden

187 Forum maghrebin pour l’environment et le Morocco

188 Foundations for Our New Alkebulan/Afrikan usa

189 Frie Bønder- Levende land Denmark

190 Friends of Earth Flanders Belgien

191 Friends of Earth Hungary Hungary

192 Friends of Nature Czechia Czechia

193 Friends of the Earth Australia Australia

194 Friends of the Earth Spain Spain

195 Friends of the Earth, NAT Brazil

196 Friends of the Earth-Philippines Philippines

197 FSU France

198 FUNDACION AMBIENTALISTA BOSQUE DE NIEBLA COLOMBIA

199 Fundacion IPADE Spain

200 Fundación Numashir Ecuador

201 Future Proof Kilkenny IRELAND

202 G-1 Billion China

203 Gadjah Mada University Indonesia

205 GARK Sweden

206 Gauche Alternative 54 FRANCE

207 GEMA ALAM West Nusa Tenggara Indonesia

208 Ghana Blogging Group Ghana

209 Ghana Youth on Climate Change Ghana

210 Global Action Group ( Kuresel Eylem Grubu) Turkey

211 Global Climate Campaign England

212 GNM Friends of the Earth- Belgium Belgium

213 GNYCCC,Abibimman Foundation and AYICC Ghana

214 Göteborgs indiekör Sweden

215 Grassroots Global Justice Alliance USA

216 Green Le# Weekly Australia

217 Green Map Indonesia

218 Green Map System United States

219 Green Party of Turkey Turkey

220 Green Press Indonesia

221 Green Students of Gothenburg Sweden

222 Green Veterans USA

223 Greenclub Indonesia

224 Greenpeace India India

225 Greenwich Environment Forum England

226 Grupo de Beflex Burif Argentina

227 Grupo de Reflexion Rural Argentina

228 HADIS TOGO

229 HAYAT INDONESIA

230 Hemispheric Social Aliance Americas

231 Himpunan Mahasiswa Islam Cabang Makassar Timur

Indonesia

232 HSU Vietnam

233 h”p://www.greenissuesnow.blogspot.com Indonesia

234 Hyolmo Students’ Association of Nepal Nepal

235 IBON Europe Belgium

236 IBON International Philippines

237 Idea Agenzia per il lavoro Italy

238 IERPE Belgium

239 ihcs (indonesian human rights commi”ee for social

indonesia

240 Indian Social Action Forum (INSAF) India

241 INDIES Indonesia

242 Indigenous Permaculture de Aztlan U.S.

243 Indonesia Initiative for Social Ecology Studies Indonesia

244 Indonesia Legal Research and Advocy Institute Indonesia

245 Indonesian Civil Society Forum on Climate Justice

Indonesia

246 indonesian peasant alliance indonesia

247 INEX Austria

248 Ingen manniska ar illegal Sweden

249 INITIATIVES Inc. Philippines

250 Institut International d’études et de recherche sur les

Biens communs France- Italie

251 institute for economic research on innovation south africa

252 Institute of Environment and Water Nairobi, Kenya

253 Instituto ALLPA Ecuador

254 Instituto de Permacultura de El Salvador El Salvador,

Central America

255 Internasjonale Sosialister, Norge Norway

256 International Campaign on Climate Refugees’ Rights

International

257 International Child Solidarity Denmark

258 International Gender and Trade Network (IGTN) Global

Network with Secretariat based in Brazil

259 International Indian Treaty Council International

260 International Institute for Art, Culture and Democracy

India

261 International Institute for Monetary Transformation USA

262 International network of ingeneers and scientists for

global responsibility germany

263 International NGO Forum on Indonesian Development

Indonesia

264 International Oil Working Group, Canadian Dimension,

Ecosocialist International Network, Capitalism Nature

Canada

265 International Society of Doctors for the Environment

- Italy

266 International Youth and Student Movement for the United

Nations (ISMUN) Switzerland

267 Internationale Socialister / ISU Denmark

268 Internationale Socialister / ISU Denmark

269 INVACY Gorontalo Gorontalo

270 IPAM France

271 Isis International Regional (Philippine based)

272 Jaivik Kheti Abhiyan India

273 JALA PRT Indonesia

274 JATAM Indonesia

275 Jeunes Volontaires pour l’Environnement Togo

276 Jeunes volontaires pour l’environnement RDCongo

République Démocratique du

277 Jewish vegetarians of North America USA

278 JKMA Aceh Pase Indonesia

279 JNM Belgium

280 Jogjashop Indonesia

281 Jubilee South Global South

282 Jubileo Sur/Americas Latin America & Carribean

283 JustEnvironment USA

284 Kartell Agite Germany

285 Kelompok Studi Konservasi (KSK) HIMBA Lubuklinggau,

Sumsel, Indonesia

286 Kenya Debt Relief Network (KENDREN) Kenya

287 Kenya Nile Discourse Forum Kenya

288 Klimapiraten Denmark

289 Klimapiraten Germany

290 Klimataktion Sweden

291 KMS Belgium Belgium

292 Komisi Kepemudaan Malang Indonesia

293 komunmitas buruh tengerangh tangerang banten

294 KpSHK Indonesia

295 Kreti & Pleti Sweden

296 KSPPM Indonesia

297 K-værk denmark

298 Labor/Community Strategy Center and Bus Riders U.S.A

299 Laboratorio Corsaro Italy

300 Labour,Health and Human Rights DEvelopment Centre

Nigeria

301 Land For Peace SA South Africa

302 Landsforeningen Økologisk Byggeri Danmark

303 Latinamerikagrupperna Sweden

304 LEDARS Bangladesh

306 Legal Rights and Natural Resources Center-Kasama sa

Kalikasan/Friends of the Earth-Philippines Philippines

307 Legambiente Italia

308 LEGAMBIENTE LIGURIA ITALIA

309 les alternatifs france

310 Les Amis de la Terre - France France

311 Les Jeunes Verts France

312 Les Verts Bretagne (Bri”any Greens) France

313 lingkarhijau Indonesia

314 Links International Journal of Socialist Renewal Australia

315 Lions bay BC Canada

316 LOKOJ INSTITUTE Bangladesh

317 loucas de pedra lilas brazil

318 MAISON ECOLOGIE LYON FRANCE

319 MANUSIA (Indonesian Antinuclear Society) Indonesia

320 Marcha Mundial de las Mujeres/ World March of Women/

Marche Mondiale des Femmes international movement

9

321 McGregor Alternative Technology Centre South Africa

322 Media Bebas Indonesia

323 Medialdea Ata Bello Guevarra & Suarez Law Philippines

324 Mightysociety The Netherlands

325 Miljöförbundet Jordens Vänner - Friends of The

Earth Sweden

326 Miljøpunkt Nørrebro Denmark

327 Monneta im Lebensgarten Steyerberg e.V. Germany

328 Mouvement Utopia France

329 Movement Generation: Justice and Ecology Project USA

330 Mykorhizza.se Sweden

331 Ñaa te Kuni México

332 National Association of Professional Environmentalists

(NAPE) - Uganda Uganda

333 National Forum of Forest People & Forest Workers, India

334 Nature Palace Foundation Uganda

335 Nätverket för Gemensam Välfärd (Network for

Common Welfare) Sweden

336 Navdanya India

337 Nayakrishi Andolon (New Agriculrual Movement)

Bangladesh

338 NC Future now Bulgaria

339 Nej Til Krig/No To War Denmark

340 Netherlands Philippine Solidaritymovement Netherlands

341 NeverEndingFood Malawi

342 Newtimes Nigeria

343 NIGD Finland

344 No borders uk

345 NOAH, Friends of the Earth Denmark Denmark

346 Nolager, Bremen Germany

347 Nordbruk Via Campesina Sweden

348 North East Peoples Alliance North East India

349 North Howe Transition Toun Scotland

350 North South XXI Switzerland

351 Noya Germany

352 NO-YA Cologne Germany

353 Observatori del Deute en la Globalització Catalunya

(Estado español)

354 Observatori del deute en la Globalització Spain

355 Okani Cameronn

356 Our Street Project UK

357 Özgürlük ve Dayanışma Partisi (Freedom and Turkey

358 P3 Permaculture Design Canada

359 padi indonesia indonesia

360 Pakistan Institute of Labour Education and Research

Pakistan

361 Papua NGOs Forum Indonesia

362 Parti Sosialis Malaysia (PSM) Malaysia

363 Pasifika Foundation Hawaii USA

364 PASUMAI THAAYAGAM (Green Motherland) India

365 Patatopia Academy Belgium / Poland

366 People & Planet UK

367 People Cimate action Spain

368 Peoples’ Movement on Climate Change (PMCC) Philippines

369 Permacultura America Latina - PAL USA

370 Permaculture Association (Britain) United Kingdom

371 Permaculture Cooperative Australia

372 Permaculture Institute USA USA

373 Permaculture international denmark

374 Permakultur Danmark Denmark

375 Pesticide Action Network Asia and th Pacific/Peoples

Movement on Climate Change Malaysia

376 Philippine Youth Environmental Network, MRP Green

Philippines

377 plan3 Art & Innovation Sweden

378 Planka.nu Sweden

379 pmtoh Indonesia

380 Pro Planeta Brazil

381 Professors’ organisation, Nepal Nepal

382 Progressive Democrats of America USA

383 Projecto270 Portugal

384 protect the mani greece

385 Rådet for Bæredygtig Trafik Denmark

386 RadioActive United Kingdom

387 Rainforest Fund USA

388 Real Green Sweden

389 REBRIP, Brazilian Network for the Integration of Brazil

390 Recode-Project of Tryon Life Community Farm, Portland

Oregon USA USA

391 Red Mexicana de Acción frente al Libre Comercio México

392 Red Mexicana de Afectados por la Mineria-REMA Mexico

393 REDEA Ecuador

394 Refoundation Communist Party Italy

395 RESCOPE PROGRAMME Malawi

396 Respira Ambiente México

397 Right to Food Movement Bangladesh

398 Right to water Forum in the Arab Region(RWFAR) Egypt

399 Risør Rødt norway

400 River Basin Friends India’s North East

401 Rødt/The party Red Norway

402 ROOTS FOR EQUITY/PMCC PAKISTAN

403 Rural Volunteer Centre Assam, India

404 sahabat lingkungan kalimantan barat indonesia

405 SAL-Svecic Sweden / Peru

406 sao francisco site brazil

407 Sarekat Hijau iIndonesia Indonesia

408 SAVE OUR PLANET EARTH(SOPE) Uganda

409 Scandinavian Raw Food Society Sweden/Denmark

410 SCI Italy France

411 SEEDS - social ecology education and demonstration USA

412 Servizo Civile Internazionale - Itali Italy

413 Share The World’s Resources (STWR) UK

414 Sierra Club USA

415 Simpul WALHI Bangka Belitung Indonesia

416 Siti Maemunah Indonesia

417 Skällinge landsbynät Sweden

418 Socia Landscape Project USA

419 SolarAid United Kingdom

420 Solidaritas Perempuan Indonesia

421 Solidarité France

422 Solidarity Sweden - Latin America Sweden

423 sos rassismus deutschweiz Switzerland

424 South Durban Community Environmental Alliance South

Africa

425 Southport Friends of the Earth England

426 Southwest Workers Union USA

427 Spiralmuse.org California, USA

428 Spire Norway

429 Studenti per brescia Italy

430 Sudan Council of Voluntary Agencies (SCOVA) Sudan

431 Sudanese Environment Conservation Society/ PMCC Sudan

432 SUEDWIND-Entwicklungspolitik Austria

433 SUNSPIRIT FOR JUSTICE AND PEACE Indonesia

434 SUSZLON Foundation India

436 Tambo NGO Indonesia

437 Tax Justice Network France

438 Terra Commons USA

439 The Board of Klimaforum09 Denmark

440 The Borneo Orangutan Survival Foundation Indonesia

441 The Climate Movement of Denmark Denmark

442 The Danish Society for A Living Sea Denmark

443 The Ecological Production School Denmark

444 the faerie embassy australia

445 The Lia Fund United States

446 The Moving Body Project UK

447 Tibet Third Pole Denmark

448 TIERRA USA

449 Trade Strategy Group South Africa

450 Training&Development Germany

451 Transnational Institute International

452 Tsuname of Love Denmark Denmark

453 Turkish Youth Initiative on Climate change Turkey

454 Tuvalu delegation Poland

455 UBINIG Bangladesh

457 Ung Vänster, (Falun, Dalarna, Falun, Gävleborg,

Sandviken, Dalarna) Sweden

458 Uniendo Esfuerzos por una Sociedad Sustentable El

Salvador

459 United Network Of International Youth for Development

and Peace Ghana

460 Universitas Widyagama Malang Indonesia

461 University of Montana Forum For Living with Appropriate

Technology (UM FLAT) USA

462 Utrikespolitiska foreningen Uppsala Sweden

463 Vänsterpartiet Falun Sweden

464 Ventana al Sur Colombia

465 Visions Solidaires TOGO

466 VOICE Bangladesh

467 Wahana Lingkungan Hidup Indonesia Indonesia

468 Walhi (Friend of the earth Indonesia) Indonesia

469 Walhi Jambi Indonesia

470 WALHI Yogyakarta Indonesia

471 War on Want UK

472 WE DEMAND REPARATIONS Campaign united capitalist

prison states of america

473 West County Toxics Coallition USA

474 Western Region Environment Centre Australia

475 WilDCOAST/COSTASALVAjE U.S and Mexico

476 Wise Earth Publishers USA

477 Women for Peace Germany

478 Women ́s Internationel League for Peace and Interna-

tional

479 Women’s Initiatives for Society, Culture, and Environment,

(WISE) Inc Philippines

480 World Rainforest Movement / Movimento Mundial por los

Bosques Global

481 World Temperate Rainforest Network USA

482 WWOOF.org Sweden

483 Yayasan Keadilan Rakyat Indonesia

484 Yayasan Merah Putih Palu Indonesia

485 Yellow Dirt Denmark

486 Young greens of turkey turkey

487 yourclimate.tv USA

488 Zukun#skonvent Germany

På grund av dubbelinskrivningar ska antalet underskrivande

organisationer minskas med 8.

10

Deklarationens tillkomstFrån den13 till 18 december 2009, hade mer än 300 organisationer och många enskilda personer från alla hörn av världen undertecknat deklarationen. Denna gemensamma handling från ett stort och brett spek-trum av mycket olika organisationer var anmärkningsvärd och överträf-fade till och med de förväntningar som samordningsgruppen bakom processen hade.

Det positiva resultatet kunde inte har uppnåtts om det inte hade varit för de livliga debatter som säkerställde legitimiteten i processen, den sär-skilda internationella redaktionen,och alla engagerade människor. Den 18 december, den sista dagen av COP15 i Köpenhamn, överlämnades dekla-rationen till UNFCCC efter ett kort inlägg i plenum. Fler organisationer och individer har därefter underteck-nat förklaringen och fortsätter att göra det.

Innan dokument kunde färdigstäl-las hade en förberedelseprocess ägt rum under mer än ett halvår. I denna process medverkade representanter från hela 50 organisationer i världen, organiserade runt tematiska och re-gionala kontaktpersoner med en stark representation från Asien, Sydamerika och Asien. Täta möten i en europeisk samordningsgrupp bidrog till att processen lyckades. För att säkerställa arbetet avsattes fyra dagar under den första veckan under Klimaforum09 för att färdigställa deklarationen.

I samråd med Klimaforum09s inter-nationella nätverk kommer en sam-ordningsgrupp baserad i Danmark att fortsätta att arbeta med frågan om hur man ska använda deklarationen i det framtida arbetet lokalt, nationellt och globalt. Överlämnandet till de mexikanska arrangörerna av Klimafo-rum10 parallellt med COP16 i Cancún

har hög prioritet.

Mer info på

www.klimaforum.org

Omslagslayout: