BYGGFUKT I BYGGNADER MED STOMME AV KORSLIMMAT TRÄ Erfarenheter och mätresultat för tre byggnader uppförda med och utan väderskydd FADI BANO STEVE MICHAEL ELEFRO YOUSSEF Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete Kurskod: BTA205 Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp Program: Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik Handledare: Robert Öman Examinator: Maher Azaza Uppdragsgivare: Mälardalens högskola Datum: 2021-06-13 E-post: [email protected] [email protected] [email protected]
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
BYGGFUKT I BYGGNADER MED
STOMME AV KORSLIMMAT TRÄ
Erfarenheter och mätresultat för tre byggnader uppförda med och utan
väderskydd
FADI BANO
STEVE MICHAEL
ELEFRO YOUSSEF
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete Kurskod: BTA205 Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp Program: Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik
Handledare: Robert Öman Examinator: Maher Azaza Uppdragsgivare: Mälardalens högskola Datum: 2021-06-13 E-post: [email protected] [email protected] [email protected]
ABSTRACT
Cross laminated timber structures are exposed to high moisture levels under the construction
stage of the building. This can be dangerous for buildings and could increase the chances for
moisture damage and mold growth. Many building companies use weather protection to
prevent high values of moisture in the wood material and it can be very costly.
Purpose: the purpose of this study is to examine the moisture ration under that period with
and without weather protection to see if it has an impact on the moisture levels. The purpose
is also to identify the profitability of the weather protection and if there are other methods
that can be used to replace it.
Limitations of this study are the moisture impact on cross laminated timber in the
construction stage.
Method: For this study different methods have been used to maintain the results. A
literature study and a case study were made to achieve credible results and are the basis for
this project. The case study is made on three different projects. One of the projects is a
preschool with weather protection and is located in the city of Uppsala. The other two
projects are without weather protection and one of them is located in Uppsala which is an
apartment building and the other one in Stockholm and is a warehouse. Books, websites,
scientific reports and articles were used in the literature study to obtain important
information to help the students to answer the questions.
Results: The results that are obtained consists of interviews, measurements and site visits. An own experiment was also made. The results show that the price for weather protection
depends on which type of weather protection it is, how long time it will be used and the size
of it. Moisture measurements that were taken on the building projects without weather
protection didn’t differ much from the project with. Results show there are many methods that
can be used instead of weather protection to reduce high moisture levels. The wood pieces of
the own experiment showed that after a couple of days they were dehydrated and the moisture
ratios were below 15 %.
Conclusions: Using weather protection depends on which project it is. It’s difficult to calculate
the profit of a weather protection during the construction stage. Weather protection has many
benefits. The construction time will be decreased and you can install lights that can help the
builders to see during the construction. The moisture ratio for the project with weather
protection didn’t differ much from the projects without weather protection. According to the
own experiment wood is a very good material when it comes to dehydration of moisture.
Keywords: Moisture ration, Weather protection, Cross-laminated timber, Mold growth,
Moisture Damage.
FÖRORD
Detta examensarbete utfördes av studenter som studerar på Mälardalens högskola i Västerås.
Examensarbetet innefattar 15 högskolepoäng och är det sista momentet inom
Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik VT2021.
En studie har utförts med hjälp av olika företag som accepterade att studenterna fick komma
på studiebesök till Uppsala och Stockholm för att undersöka olika byggarbetsplatser med och
utan väderskydd. Företagen som gruppmedlemmarna hade kontakt med var WoodCon och
MVB.
Ett stort tack till Salar Qelo som är biträdande platschef på MVB och hjälpte oss att ta kontakt
med dessa företag och följde med oss på platsbesök för att det gav mycket trovärdighet för
vårt arbete. Vi vill också tacka Kim Grönnevik som är VD på WoodCon och Martin Sparre
som är platschef för att de följde med oss på platsbesöken i Uppsala.
Slutligen vill vi tacka våran handledare Robert Öman som gav oss hjälp på vad vi ska tänka
på för att förbättra vårt arbete. Vi tackar Bozena Guziana som är universitetslektor och
examinatorn Maher Azaza för att de gav oss mycket bra synpunkter som förstärkte vårt arbete
och bidrog med en förbättring av studien.
Västerås, juni 2021
Fadi Bano, Steve Michael, Elefro Youssef
SAMMANFATTNING
Skyddet mot byggfukt på byggarbetsplatser är mycket viktigt. Trä är ett fuktkänsligt material
som tål nederbörd till en viss del. Den bör behandlas på korrekt sätt under produktions skedet
för att inga fuktskador ska uppstå. Det finns projekt i KL-trä (korslimmat trä) som byggs med
och utan väderskydd.
Syftet med examensarbetet är att undersöka fuktkvoten i trä för projekt med och utan
väderskydd, ersättningsmetoder för väderskydd och hur väderskydd påverkar den ekonomiska
delen för tre husbyggnadsprojekt som har undersökts för detta examensarbete.
Väderskyddet är en temporär konstruktion för byggnadsverk för att skydda mot fukt. Den
skyddar mot regn vindlaster och snö. För projekt som använder KL-stomme skyddas
materialet med hjälp av väderskydd. Kvaliteten på byggnadsverken förbättras för att
fuktpåverkan minskas med hjälp av väderskydd.
Väderskyddet kan utnyttjas på flera sätt för att förbättra arbetsförhållanden. Belysning och
värme kan installeras under vintertid. Frostbildning minskas på byggarbetsplatsen. Det finns
olika typer av väderskydd. Fasadväderskydd, fast- & mobilt takväderskydd samt klättrande
väderskydd. Det som har undersökts i detta examensarbete är om väderskydd förbättrar
fuktförhållanden i KL-trämaterial och vilka ersättningsmetoder det finns för väderskyddet
gällande fukt på byggarbetsplatsen.
Metoden bygger på litteraturstudie, aktuellstudie och ett experiment med mätningar som har
gjorts av studenterna. För litteraturstudien har böcker, tidigare examensarbeten, rapporter
och webbsidor använts. Den aktuella studien består av intervjuer med olika personer från olika
disciplin. Studiebesök och observationer har gjorts på samtliga referensobjekt för att få en
fördjupad kunskap inom användning av väderskydd för projekt i KL-trä. Experimentet som
gjordes var fuktmätningar på KL-träbitar som är exponerade för utomhusmiljön. KL-
träbitarna är tre stycken och har samma dimension.
Resultatet och analysen bygger på studiebesöken, experimentet, mätningar och intervjuer. De
gjordes tre platsbesök på tre olika projekt. Studenterna jämförde fuktmätningar i projekt som
använder väderskydd och för projekt utan väderskydd. Väderskyddet är en försäkring mot
fuktskador under produktions skedet. Priset på väderskyddet skiljer sig beroende på typ av
väderskydd, hur länge väderskyddet ska användas samt storlek på väderskydd och projekt.
Resultatet av intervjuerna om väderskydd ska användas eller inte beror på vilket projekt det är
som ska byggas. Ett projekt som inte kräver lång tid för stomkomplettering är en fördel för att
byggnadens stomme kan fungera som ett väderskydd. Om ett projekt kräver en längre tid för
stomkompletteringen, det kan exempelvis vara komplexa taklösningar behövs väderskydd.
Fuktmätningarna som gjordes på referensobjekten visade inte större skillnader på fuktkvoten.
Mätningarna togs både för projekt med och utan väderskydd.
Diskussion för studien som utfördes bygger på flera faktorer som kan ha påverkat resultatet.
Mätningarna som togs på bygget utfördes under regnfria dagar. Detta påverkar fuktkvoten i
materialet. Mätningarna togs även på tio millimetersdjup. Anledningen till att de togs på tio
millimeters djup är för att företagens mätinstrument kunde maximalt mäta på det djupet.
Trämaterial suger till sig fukt och fuktvärdena kan vara högre ju djupare man mäter.
Intervjuerna på referensobjekten gjordes med platschefer och arbetsledare. Om intervjuerna
istället hade genomfördes med arbetare på bygget exempelvis snickare kunde resultaten av
intervjuerna varit annorlunda.
Slutsatsen av examensarbetet är att väderskydd är en försäkring mot fuktskador under
produktions skedet. Priset varierar beroende på storleken och vilket typ av väderskydd som
används. Det finns metoder som kan ersätta väderskydd, metoderna gör det möjligt att bygga
året runt i KL-trä utan väderskydd. Väderskyddet ger en bättre kvalitet på byggnadsverket.
Nyckelord: Väderskydd, fukt, KL-trä (korslimmat trä), fuktkvot, produktions skedet.
2
INNEHÅLL
1 INLEDNING .....................................................................................................................8
1.1 Bakgrund.................................................................................................................. 8
1.2 Problemformulering ................................................................................................ 9
1.3 Syfte ......................................................................................................................... 9
1.4 Frågeställningar ....................................................................................................... 9
1.5 Avgränsning ...........................................................................................................10
2 METOD .......................................................................................................................... 11
2.1 Litteraturstudie .......................................................................................................11
2.2 Fallstudie.................................................................................................................11
2.2.1 Intervjuer .........................................................................................................11
2.2.2 Mätningar ........................................................................................................12
2.2.3 Platsbesök och observationer .........................................................................12
2.2.4 KL-träexperiment ............................................................................................12
3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM ................................................................................ 13
3.1 KL-trä .......................................................................................................................13
3.2 Väderskydd .............................................................................................................14
3.2.1 Typer av väderskydd .......................................................................................15
3.2.1.1. Väderskydd för fasadprojekt ...................................................................... 15 3.2.1.2. Takväderskydd- fast och rullbart ............................................................... 16 3.2.1.3. Klättrande väderskydd .............................................................................. 17
3.2.3 Ekonomi ..........................................................................................................18
3.2.4 Produktionsplanering. Tillkommande kostnader vid användning av väderskydd
och vinster av väderskydd under produktions skedet. .....................................18
3.2.4.1. Ekonomisk påverkan av projekt ............................................................. 19 3.2.5 Storlek och typ av väderskydd ........................................................................20
3.2.6 Tidigare studier ...............................................................................................20
3.2.6.1. Positiva erfarenheter .............................................................................. 20
3.3 Väderskyddets påverkan på fuktkvoten i KL-trä ..................................................21
3.3.1 Fuktkvot ..........................................................................................................22
3
3.3.2 Exponering av fukt ..........................................................................................22
3.3.3 Fuktens påverkan ...........................................................................................22
3.3.4 Uttorkningstid ..................................................................................................23
3.4 Metoder som kan ersätta väderskydd ...................................................................23
3.4.1 Avfuktare .........................................................................................................24
3.4.2 Värmefläkt .......................................................................................................24
3.4.3 Grovdammsugare ...........................................................................................24
3.4.4 Tejpning ..........................................................................................................24
3.4.5 Täckning av byggelement ...............................................................................25
3.5 Mätnings principer - Elektrisk fuktmättningsmetod .............................................25
3.6 Klimatzoner .............................................................................................................26
4 AKTUELL STUDIE ........................................................................................................ 27
4.1 Objektbeskrivning ..................................................................................................27
4.1.1 Lindbackens förskola, Uppsala .......................................................................27
4.1.2 Byggemenskap Gården, Uppsala....................................................................28
4.1.3 ICA-lager, Brunna ...........................................................................................29
4.2 Platsbesök och observationer ...............................................................................29
4.2.1 Lindbackens förskola, Utgårdsvägen 30 Uppsala – byggs med väderskydd ...29
4.2.2 Byggemenskap Gården, Sidenbigatan 16 – byggs utan väderskydd ...............32
4.2.3 ICA-lager Brunna, Mätarvägen 30 i Brunna - byggs utan väderskydd .............35
4.3 Fuktmätningar ........................................................................................................36
4.3.1 Lindbackens förskola, Uppsala- byggs med väderskydd .................................37
4.3.2 Byggemenskap Gården, Uppsala- byggs utan väderskydd .............................37
4.3.3 ICA-lager Brunna - byggs utan väderskydd .....................................................37
4.4 Experiment på KL-trä .............................................................................................37
5 RESULTAT OCH ANALYS ........................................................................................... 40
5.1 Sammanfattning och analys av intervjuer ............................................................40
5.1.1 Entreprenör – Lindbackens förskola, Uppsala .......................................................40
5.1.2 Entreprenör – Byggemenskap KV Gården, Uppsala ...............................................41
5.1.3 Entreprenör – Ica- Lager, Brunna ........................................................................41
5.1.4 KL-träleverantör- WoodCon ...............................................................................42
5.1.5 Fuktsakkunnig-Ocab ..........................................................................................43
5.2 Fuktmätningar ........................................................................................................44
5.2.1 Lindbackens förskola, Uppsala. Byggs med väderskydd. ........................................44
5.2.2 Byggemenskap gården, Uppsala. Byggs utan väderskydd. ......................................45
4
5.2.3 ICA-lager Brunna. Byggs utan väderskydd. ..........................................................46
5.3 KL- träexperiment ...................................................................................................47
5.4 Platsbesök och observationer ...............................................................................50
5.4.1 Våt dammsugare .............................................................................................50
5.4.2 Snöröjning .......................................................................................................50
5.4.3 Naturlig uttorkning ...........................................................................................50
5.4.4 Tejp .................................................................................................................51
5.4.5 Plastduk ..........................................................................................................51
5.4.6 Tillfällig lösning - lutande plankor ....................................................................51
5.4.7 Skydda byggelement.......................................................................................51
5.4.8 God planering .................................................................................................51
5.4.9 Värmefläkt och Avfuktare ................................................................................52
5.4.10 Bekämpningsmedel ........................................................................................52
6 DISKUSSION................................................................................................................. 53
6.1 Användning av väderskydd ...................................................................................53
6.2 Ekonomi aspekter ...................................................................................................53
6.3 Mätresultat ..............................................................................................................54
6.4 Eget experiment ......................................................................................................54
6.5 Olika lösningar som förhindrar fuktskador ..........................................................55
7 SLUTSATSER ............................................................................................................... 56
8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE.......................................................................... 57
9 REFERENSLISTA ......................................................................................................... 58
BILAGA 1: [INTERVJU MED JONAS STRAND PLATSCHEF - LINDBACKENS
FÖRSKOLA, UPPSALA] ............................................................................................... 61
BILAGA 2: [INTERVJU MED MARTIN SPARRE PLATSCHEF –KV BYGGEMENSKAP
GÅRDEN, UPPSALA] ................................................................................................... 64
BILAGA 3: [INTERVJU MED SALAR QELO BITRÄDANDE PLATSCHEF –ICA-LAGER,
BRUNNA] ...................................................................................................................... 66
BILAGA 4: [INTERVJU MED KIM GRÖNNEVIK – KL-TRÄLEVERANTÖR, WOODCON]
70
5
BILAGA 5: [INTERVJU MED FUKTSAKKUNNIG – OCAB] ............................................. 71
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1. KL-träelement som består av olika brädor. Från Träguiden (2021) ...................................... 13
Figur 2. Fasadväderskydd på en byggarbetsplats. Från Söderlind (2021). ........................................ 15
Figur 3. Fast takväderskydd under produktionsskedet för markarbeten. Från Söderlind (2021). ...... 16
Figur 4. Ett öppet rullbart takväderskydd för inlastning av element. Från Söderlind (2021) ............. 16
Figur 5. Klättrande väderskydd med mastkonstruktion. Väderskyddet fäljer med byggnationen uppåt.
Från Lindholm (2019). ....................................................................................................... 17
Figur 6. Nedan presenterar medelvärde för nederbörd under alla månader år 2020 i Stockholm,
Västerås och Uppsala. Från SMHI (2021). ........................................................................ 26
Figur 7. Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Förskola i KL-trä med väderskydd under
produktionsprocessen. ........................................................................................................ 28
Figur 8 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Flerbostadshus i KL-trä utan väderskydd. 28
Figur 9 Foto från platsbesök på ICA-lager Brunna. Lagerlokal utan väderskydd i KL-stomme under
produktionsskedet. .............................................................................................................. 29
Figur 10 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Väderskyddet som användes på
byggarbetsplatsen under hela produktionsskedet för att skapa en fuktsäker miljö. ........... 30
Figur 11 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Rullbart takväderskydd med hjul i
kombination med fasadväderskydd. .................................................................................... 30
Figur 12 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Lager av KL-träelement eftter mottagning
lagrade med emballage. ...................................................................................................... 31
Figur 13 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Öppning i fasadväderskyddet för inlastning av
material på ställning. .......................................................................................................... 31
Figur 14 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Inlastning av bjälklagselement till
byggplatsen med mobilkran. ............................................................................................... 32
Figur 15 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Bärande pelare som är exponerade för
utomhusmiljön. .................................................................................................................... 33
Figur 16 Foton från platsbesök på Byggemenskap Gården. Isolering och annat material förvaras i
byggnadsverket. .................................................................................................................. 33
Figur 17 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Lagring av KL-trä i emballage. Plastet är
uppslaget för att elementen för denna förpackning ska monteras. Till vänster av bilden
visas oöppnade KL-trä element i emballage. ...................................................................... 34
Figur 18 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Stora fönsteröppningar och håltagningar i
ytterväggselement är en effektiv metod för att fukten i byggnadsverket ska ventileras bort.
............................................................................................................................................ 34
6
Figur 19 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Plywood skivor som leder bort nederbörd.
............................................................................................................................................ 35
Figur 20 Foto från platsbesök på ICA-lager i Brunna. Gipsade KL-träväggar med synliga KL-
träbalkar. ............................................................................................................................ 36
Figur 21 Foto från platsbesök på ICA-lager Brunna. Ugnbehandlad KL-trä exponerad
klimatpåverkan. ................................................................................................................... 36
Figur 22. Fuktmätning på en yttervägg med högskolans mätinstrument. ............................................ 45
Figur 23. Fuktmätning på en yttervägg med högskolans mätinstrument. ............................................. 45
Figur 24 Mätningar på en invändig pelare med högskolans instrument. ............................................. 46
Figur 25 Fuktmätning på träbit nummer 3. ........................................................................................... 48
Figur 26. Träbitarna ligger på en plastduk för att ingen fukt ska tas upp från marken ....................... 48
Figur 27. Fuktmätningar efter två dagar uttorkning på träbit nummer 1. ............................................ 49
Figur 28. Tejp användes för att skydda ändträ. .................................................................................... 49
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1 Intervjuer med olika aktörer från olika disciplin. ................................................................... 11
Tabell 2. Aspekter för klimatförhållande för träbitar nummer 1, 2 och 3. ............................................ 38
Tabell 3. Aspekter för klimatförhållande för träbitar nummer 2 och 3. ................................................ 38
Tabell 4. Aspekter för klimatförhållande för träbit nummer 3. ............................................................. 39
Tabell 5. Fuktkvot värden från fuktmätningar vid Lindbackens förskola. ............................................ 44
Tabell 6. Fuktkvot värden från fuktmätningar vid Byggemenskap Gården........................................... 45
Tabell 7. Fuktkvot värden från fuktmätningar vid ICA-lager Brunna. ................................................. 46
Tabell 8. Fuktkvot värden från fuktmätningar vid KL-träexperiment. .................................................. 47
BETECKNINGAR Beteckning Beskrivning Enhet
RF Relativ luftfuktighet %
T Temperatur oC
V Vind hastighet m/s
7
Beteckning Beskrivning Enhet
FK Fuktkvot %
FÖRKORTNINGAR Förkortning Beskrivning
KL-trä Korslimmat trä
PVC polyvinylklorid
CLT Cross laminated timber (Korslimmat trä på engelska)
DEFINITIONER Definition Beskrivning
Exponering När något utsätts för yttre påverkan
Mikroorganismer Små organismer som exempelvis bakterier och virus
Mikrobiell påväxt Tillväxten av mögelsvampar och rötsvampar
Kalibrering
Innebär att ett mätdon översätter information till
korrekta värden
Impedans Elektriska motståndet för en växelström
Tangentiell
riktning
Längs årsringarna för ett träd
Radiell riktning Tvärs årsringarna för ett träd
8
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Att bygga i trä är mycket bra ur klimatsynpunkt. Trä är ett förnyelsebart material som
kommer från naturen. Under de senaste åren har byggproduktionen av trähus ökat i Sverige
och det gäller flerbostadshus. De byggs i 4–5 våningar (Johansson,
2019).
De mest vanliga träkonstruktioner som byggs idag är av KL-trä och det står för korslimmat
trä. Det är minst tre brädor eller plankor som är hoplimmade med varandra. Innan brädorna
limmas tillsammans bör fuktkvoten i materialet ligga mellan 8–15 % (träguiden, 2017).
I slutet av 1990-talet introducerades KL-trä i Sverige. Enligt Setragroup (2019) tillverkas 15
000 kubikmeter KL-trä idag i Sverige per år och det förväntas att öka mer. KL-trä har för det
mesta en bärande funktion och användas som en stomme. KL-stommarna kan användas för
produktion av flervåningshus, skolor, hallar etc. Det finns många anledningar till varför
produktionen av träbyggnader har ökat och några av dessa anledningar är att det leder till
kortare byggtid, det är billigt och har stor bärförmåga i förhållande till sin egen vikt. Den kan
även utformas fritt och ha olika tvärsnittsmått.
Träguiden (2017) skriver att för trämaterial finns det risk för mögelpåväxt när RF är 75 % om
det är en mycket varm miljö. För att mögelpåväxt ska ske krävs att temperaturen
ligger mellan 5o C och +55o C. Mögel försämrar inte hållfastheten men bidrar till dålig lukt.
Rötsvampar däremot kan försämra hållfastheten genom att den bryter ner cellulosan i trät. För
attdenna svamp ska kunna bildas krävs en RF över 70 %.
Under regniga och fuktiga dagar blir KL stommen utsatt för fukt under produktionsprocessen.
Fuktmätningar sker för att undersöka fuktkvoten i materialet. Om fuktkvoten blir stor under
en lång period kan det leda till fuktskador i form av krympningssprickor. Ett sätt att förhindra
en ökad fuktkvot är genom användningen av väderskydd (Träguiden, 2017).
Väderskydd enligt arbetsmiljöverket definieras som ”en temporär konstruktion som används
för att täcka över eller kapsla in en yta där man arbetar med en byggnad, för att skydda
arbetarna och byggnadsverk från klimatisk påverkan”. Dimensionering av väderskydd är
nödvändigt för att kunna ta laster som vind, snö och personer som befinner sig på den. Det
finns olika typer av väderskydd som är anpassade efter behov. De fyra vanligaste typerna av
väderskydd är fasadväderskydd på ställning, fast takväderskydd, mobilt/rullbart
takväderskydd och kättrande väderskydd (Vaderskydd, 2018).
Väderskydd ger många fördelar under produktionsprocessen. En stor fördel är att den bland
annat minskar risken för fuktskador och förbättrar arbetsförhållanden. Förutom dessa fördelar
9
bidrar väderskydd till en minimerad byggtid genom att andra byggdelar kan monteras tidigt
(abc-ställningar, 2020).
Efterfrågan på väderskydd ökar mer och mer av företagen. Kostnaderna för väderskydd
varierar beroende på storleken på projektet. Andelen är bara några procent av den totala
kostnaden för ett helt byggprojekt. För stora byggprojekt kan väderskydd kosta fler miljoner
kronor (Larsson et al., 2006).
1.2 Problemformulering
Trä är ett organiskt material som tar upp fukt. Enligt Kim Grönnevik (Personlig
kommunikation, 10 februari 2021) används väderskydd under produktions skedet för att
reducera fuktkvoten i KL-stomme. Större projekt kräver stora väderskydd och detta kan bli
kostsamt. Det finns projekt som inte använder sig av väderskydd och det börjar bli vanligare
för att det finns andra metoder för att skydda konstruktionen i produktions skedet.
1.3 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka hur fukten i trä påverkas med och utan väderskydd under
produktions skedet. Syftet är också att undersöka vilka andra lösningar eller tekniker det finns
om inte väderskydd används. Vidare syfte är att studera hur den ekonomiska delen för de tre
husbyggnadsprojekten påverkas med och utan väderskydd.
1.4 Frågeställningar
Hur påverkar väderskydd den ekonomiska delen i produktions skedet för
husbyggnadsprojektet med väderskydd och hur den påverkat projekten utan
väderskydd?
Vilken påverkan har väderskydd när det gäller fuktkvot på trä under
produktions skedet för projekten som har studerats?
Vilka andra metoder finns det som kan ersätta väderskydd?
10
1.5 Avgränsning
Studien är avgränsat till tre olika byggarbetsplatser under en tre veckors period. Ett projekt
använder väderskydd under produktions skedet och resterande två använder inte väderskydd.
Projektet som använder väderskydd är en förskola belägen i Uppsala. Projekten utan
väderskydd är ett ICA-lager och ett flerbostadshus. ICA-lagret är belägen i Brunna, strax
norra om Stockholm och flerbostadshuset ligger i Uppsala.
11
2 METOD
Detta examensarbete bygger på litteraturstudie, fallstudie och experiment.
2.1 Litteraturstudie
I litteraturstudien hämtas information från tidigare examensarbeten, rapporter, webbsidor och
böcker. Böcker har hämtats från stadsbiblioteket och högskolans bibliotek. Dessa används för
att samla information som används i rapporten.
2.2 Fallstudie
Det görs en fallstudie på följande projekt Lindbackens förskola, Kungsängens ICA-lager och
Bygggemenskap Kv. Gården (flerbostadshus). Fallstudien består av tre projekt för att kunna
jämföra väderskyddets påverkan i produktions skedet. För att samla in material har intervjuer,
mätningar, egna undersökningar samt studiebesök och observationer genomförts.
2.2.1 Intervjuer
Denna underrubrik redogör för all data som har samlats in vid intervjuer. Fem personer från
olika discipliner har intervjuats för att få en sammanställning om väderskyddets effekt i
produktions skedet. Intervjufrågorna skiljer sig beroende på vem personen är och vilken
disciplin personen tillhör. Personerna som har intervjuats med beskrivning till disciplinen
redovisas i nedanstående tabell. Fem intervjuer har genomförts med representanter från olika
disciplin.
Tabell 1 Intervjuer med olika aktörer från olika disciplin.
Disciplin Roll Företag Bilaga
Intervjuguide
och svar
Entreprenör Platschef EAAB 1
12
Entreprenör Platschef SVP 2
Entreprenör Biträdande
Platschef
MVB AB 3
KL-
träleverantör
VD WoodCon 4
Fuktsakkunnig Diplomerad
fuktsakkunnig
Ocab 5
2.2.2 Mätningar
Fuktmätningarna har genomförts på alla byggnader som besöks. Fuktmätningar togs på
byggnadsdelarna ytterväggar, bjälklag och pelare. Fuktmätningar i trä utfördes med två olika
fuktmätare som båda mäter fuktkvoten i trä indirekt genom att mäta den elektriska resistansen
i trä mellan två metallstift som slås in i trä. Sambandet mellan fuktkvot och elektrisk resistans
i trä är relativt entydig, och det här är en enkel och mycket vanlig mätmetod. Noggrannheten
brukar vara godtagbar, men den räcker inte för att bestämma tiondels procent av fuktkvoten.
Den ena fuktmätaren heter Trotec T 2000 S och lånades från MDH och den andra fuktmätaren
heter Protimeter SurveyMaster II och lånades från företagen SVB, MVB och Eaab.
Mätningarna har utförts med hänsyn till väder, relativluftfuktighet och vilken typ av
fuktmätningsmetod som används.
2.2.3 Platsbesök och observationer
Tre platsbesök med observationer har genomförts. Studiebesöken görs för att skapa ett
systematiskt arbete för rapporten. Systematiskt arbete innebär att hänsyn tas till faktorer som
kan påverka resultaten för rapporten.
2.2.4 KL-träexperiment
Det görs ett experiment för att undersöka fuktkvoten i trä. Experimentet bygger på tre KL-
träbitar som utsätts för nederbörd under olika antal veckor. Meningen med experimentet är att
undersöka hur lång tid det tar för träbitarna att torka efter nederbörd.
13
3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM
Referensramen för detta arbete inleder informationen om vad KL-trä är och hur fukten
påverkar materialet. Vidare beskrivs väderskydd och väderskyddets påverkan på fuktkvoten i
KL-trä. Den ämnesmässiga referensramen redogör även för metoder som kan ersätta
väderskydd ur fuktsynpunkt. Slutligen redogörs mätnings principer vid fuktmätning och
klimatzoner.
3.1 KL-trä
KL-träelement byggs av brädor med en tjocklek på 20–60 millimeter. Dessa brädor kallas för
lameller. Trämaterialet som används är hållfasthetssorterat virke enligt standard SS-EN14081-
1. Det finns olika trä KL-träleverantörer med egna standardtjocklekar samt hållfasthetsklasser.
När lamellerna ska limmas ska fuktkvoten ligga mellan 8–15 %. Fuktkvoten får inte skilja
mer än cirka 5 % mellan två intilliggande lameller. Chansen för sprickbildning minskas när
skillnaden mellan två hoplimmade lameller inte skiljer sig mer än 5 % (Träguiden,2021).
Anledningen till att dessa lameller läggs korsvis i lager är för att få en massiv korslimmad
träskiva. Korslimmat trä tillverkas genom att behandla en stor skiva till mindre element.
Strandberg & Lavén, (2018) skriver att dimensionerna för KL-träskivor har en bredd på 1 - 3
meter och längd upptill 16 meter. Det finns även KL-träskivor med bredden 4,8 meter och
längd upptill 30 meter, se figur 1.
Figur 1. KL-träelement som består av olika brädor. Från Träguiden (2021)
Elementen kommer färdiga till byggarbetsplatsen för att logistiken och installationshålen görs
i fabrik, detta förminskar tiden i produktions skedet. Elementen blir enklare att montera och
därmed blir det kostnadseffektivt (Strandberg & Lavén, 2018).
Användningen av korslimmat trä är numera först i bärande delar. Elementen kan vara
stommar till olika byggnadstyper som småhus, flerbostadshus, hallar och skolor.
Egenskaperna som KL-trä har ger möjlighet till utökade användningsområden (Strandberg &
Lavén, 2018).
14
Enligt Strandberg & Lavén (2018) kännetecknas KL-trä av sitt stora stomelement. Stora
tvärsnittsytor hos KL- träskivor bidrar med hög styvhet och bärförmåga. Det är något som gör
KL-träskivorna passande för stabilisering av byggnaden. De kan produceras med låg vikt och
hög prefabriceringsgrad som medför fördelar för transport, montering och grundläggning.
Andra fördelar med KL-trä är att köldbryggorna i en yttervägg inte bryter isoleringsskikten
och det är även lätt att göra infästningar och håltagningar i KL-trä. För att uppnå en god
brandsäkerhet för KL-trästomme krävs massiv uppbyggnad av konstruktionen samt
brandsäkert beklädnadsmaterial.
Det finns dock andra svagheter med KL-träkonstruktioner. KL-träkonstruktioner har sämre
ljud- och brandegenskaper samt fukttålighet tillskillnad från betong. För betongkonstruktioner
tas inte hänsyn till brand-, ljud- och fuktproblem som träkonstruktioner. Betong bidrar inte
med brandbelastning på samma sätt som trä. Betongens tunghet och styvhet ger även bättre
ljudegenskaper för betongkonstruktioner. Fukttåligheten för betong bidrar till att
betongkonstruktioner blir fuktsäkra.
3.2 Väderskydd
Axelson et. al (2004) skriver att väderskydd används främst vid nyproduktion och tillbyggnad
i trä för att materialet är fuktkänsligt. Det kan uppstå stora fuktskador om byggnadsverket inte
skyddas från fukt på ett korrekt sätt. Väderskydd behövs inte i samma utsträckning om valet
av material är prefabricerad betongstomme eller fasadelement i sandwich utförande. Denna
typ av material är direkt tät efter montage, men det gäller att tänka på hur byggnadsverket ska
skyddas från fukt för att vatten fortfarande kan trängas in genom stora hål för fönster eller
andra öppningar.
Enligt Waller och Sannum (2000) består majoriteten av byggställningar av stål- och
aluminium komponenter. Komponenterna är prefabricerade och sätts ihop till en ställning som
bildar en systemställning. Komponenterna som används är special tillverkade spiror,
plattformar, balkar och diagonalstag. Systemställningar blir alltmer mer vanliga men det finns
även ställningar som byggs av material som inte är tillverkat för ställning. Materialet som
används i form av ställning kan exempelvis vara trä.
Waller och Sannum skriver att det går att klä in ställningarna för att minska påverkan av vind
last, nederbörd och kyla. Inklädnaden bildar ett väderskydd. Det finns flera varianter av
inklädnader med olika täthet. Vilken variant som passar bra beror på var denna ska användas.
Om ställningen ska skydda mot fallande material går det att använda ett nät men om
inklädnaden ska skydda mot vind last och nederbörd behövs en tät inklädnad. Väderskyddet
ska dimensioneras korrekt för att klara av stora påkänningar.
Waller och Sannum (2000) redogör att det blir mer förekommande att hyra in väderskydd från
företag. Väderskydden som hyrs ut kan vara färdiga systemställningar eller komponenter som
går att sätta ihop på plats. Väderskyddet är utprovat och har speciella infästningsanordningar.
Utprovningen sker både på ställningen och inklädnaden.
15
Waller och Sannum (2000) fortsätter att skriva om väderskydd ur brandsynpunkt. I
produktions skedet kan det uppstå kapningsarbeten som kan leda till gnistor under
väderskyddet. Detta kan leda till en hastig flamspridning. Monteringen av väderskydd utförs
vertikalt, som ökar risken för en hög momentan brandeffekt. Arbetare som vistas på
arbetsplatsen under brand skadas av giftiga rökgaser.
Axelson et. al (2004) beskriver väderskydd som en total in täckning men kan delas in i
partiella delar. Det finns olika typer av väderskydd och varje projekt kan välja hur länge ett
väderskydd ska finnas under produktionen. De olika typerna av väderskydd beror på vilket
typ av projekt det är som ska byggas eller renoveras.
3.2.1 Typer av väderskydd
3.2.1.1. Väderskydd för fasadprojekt
Fasadprojekt använder fasadväderskydd. Tekniken för denna metod bygger på att
väderskyddets ställning är förankrad i byggnadens takfot eller byggnadens stomme. På
utsidan av fasadställningen spänns en duk som är gjord av plast eller glasfiber. Denna metod
fungerar både för stommar med en högre- och lägre prefabriceringsgrad. Fasadskyddet kan
följa med hela vägen upp till taket (Träguiden, 2017). Enligt Axelson et. al (2004) finns olika
sätt att förse material till byggarbetsplatsen vid användning av fasadväderskydd. Ett sätt är att
ställa ut en bygghiss utanför. Fasadskyddet har en duk som har lokala öppningar för att göra
det möjligt att ta in material. Ett annat sätt är att förbereda material som ska användas under
projektet innan väderskyddet monteras. Nedan visar figur 2 fasadväderskydd under
produktions skedet.
Figur 2. Fasadväderskydd på en byggarbetsplats. Från Söderlind (2021).
16
3.2.1.2. Takväderskydd- fast och rullbart
Axelson et. al (2004) skriver att beståndsdelarna i ett takväderskydd är en bärande
konstruktion som är inklädd. Normala höjder på ett takväderskydd är 25 meter. Det går att
öka höjden på takväderskyddet med speciella metoder för att få en spännvidd på 50 meter.
Den bärande konstruktionen är infästningspunkten för takväderskyddet och duken fästs på
bärande elementen. Takväderskyddets anslutning till byggnaden sker genom den vertikala
delen på väderskyddet.
Fasta takväderskydd består mestadels av fackverksbalkar i aluminium. Stabiliseringen för
dessa fackverksbalkar är mellanliggande stag. Vilka snö- och vindlaster fackverket ska tåla är
beroende av dimensionerna på fackverksbalkarna. PVC-dukar ska täcka takställningarna eller
med skivor av plast alternativt plåt (Träguiden, 2017). Figur 3 visar ett fast takväderskydd.
Figur 3. Fast takväderskydd under produktions skedet för markarbeten. Från Söderlind (2021).
Ett rullbart takväderskydd är liknande ett fast väderskydd men ett rullbart väderskydd har hjul
som rullar på räls eller spår, se figur 4. Det är möjligt att separera det rullbara väderskyddet i
delar. Separationen av väderskyddet kan vara två delar som överlappar varandra, på detta sätt
sker ingen sammanstötning mellan delarna. Genom att dela det rullbara skyddet i delar blir
det möjligt för lyftkranar att lyfta in element som ska användas till husbyggnadsprojektet.
Exempel på material som kan lyftas in är bjälklag eller väggar. Ett rullbart takväderskydd kan
fungera både manuellt och automatiskt (Träguiden, 2017).
Figur 4. Ett öppet rullbart takväderskydd för inlastning av element. Från Söderlind (2021)
17
3.2.1.3. Klättrande väderskydd
Ett klättrandeväderskydd byggs på en mastkonstruktion och följer byggnationen våning för
våning, se figur 5. Det klättrande väderskyddet anläggs från byggstart. Väderskyddet fästs
med varje våning som byggs och höjs med hydrauliska lyftare eller kran. Väderskyddet håller
endast en våning per gång och därför behövs inte lika mycket stöd från fackverken som ett
fastväderskydd för att den är byggd i full höjd från start. Stödkonstruktionen behöver dock
vara tillräckligt stabil för att hålla emot snö- och vindlast. Taket för ett klättrande väderskydd
byggs på samma sätt för ett fastväderskydd eller ett väderskydd med rullbart tak (Träguiden,
2017).
Enligt Axelson et. al (2004) fästs klättrande väderskyddet i den färdiga stommen under.
Upprätta sidor kläs in på samma sätt som används vid fasadväderskydd.
Figur 5. Klättrande väderskydd med mastkonstruktion. Väderskyddet följer med byggnationen uppåt.
Från Lindholm (2019).
3.2.2 Regler och bestämmelser
I ett förfrågningsunderlag är det lämpligt att behandla väderskyddet enligt RA 98 AF som RA
98 Hus i Administrativa föreskrifter och Byggbeskrivning. Dessa AMA koder presenteras
nedan:
AFB.313 Kompletteringar till anbud
18
Enligt AMA. Byggtjänst (2012) medges att ”Entreprenören skall i sitt anbud ange vilken typ
av väderskydd som kommer att användas och vilka arbeten som kommer att genomföras före
och efter det att väderskyddet är på plats.”
BCS.11 Väderskyddsanordningar vid arbete för hus
”Produktionen skall säkras mot väderpåverkan. Entreprenören skall i anbudet redovisa vilka
åtgärder som avses vidtagas för att skydda material, färdigt arbete, personal, och känsliga
arbetsmoment från negativ väderpåverkan.”
I särskilda fall kan högre krav ställas som exempelvis:
”Produktionen skall säkras mot väderpåverkan.”
”Entreprenören skall säkerställa att material, färdigt arbete, personal och känsliga
arbetsmoment inte utsätts för negativ väderpåverkan under någon del av
produktionstiden.”
”Produktionsmiljön skall vara helt säkrad från regn, snö, hagel, vind.
Produktionsmiljön skall han en lägsta temperatur och luften ska bytas minst ett antal
gånger under en timme. Belysningen ska vara minst 100 lux och för arbetsmoment som
är speciellt krävande bör 300 lux belysning användas. ”
Om beställaren vill ha en mer detaljerad styrning är det möjligt för beställaren att föreskriva
vilken typ av intäckningssystem etc. som entreprenören ska använda.
BCS.11 Väderskyddsanordningar vid arbete för hus
”Entreprenören skall använda mobilt takväderskydd eller likvärdigt för att säkerställa att
material, färdigt arbete, personal och känsliga arbetsmoment inte utsätts för negativ
väderpåverkan under någon del av produktionstiden.”
3.2.3 Ekonomi
Enligt Axelson et. al (2004) är det enkelt att räkna ut vad ett väderskydd ska kosta för ett
projekt. Det är komplicerat att förstå vad företag kan vinna genom att bygga med väderskydd.
Vinsterna av att bygga med väderskydd går inte att kalkylera men erfarenhet har visat att
projekteringen fungerar mer effektivt, inblandade aktörer och underentreprenörer kan ta
hänsyn till väderskyddet. Produktions skedet förenklas för att väderförhållandena kan
försummas och på vilken årstid projektet byggs spelar mindre roll. Väderskyddet ger
fuktsäkrare miljö för byggnadsverket och leder till friska hus. I produktionsplaneringen tas
vinsterna upp som ett sätt att förminska byggtiden och det blir enklare att följa tidplanen för
att mindre hinder kan uppstå.
3.2.4 Produktionsplanering. Tillkommande kostnader vid användning av
väderskydd och vinster av väderskydd under produktions skedet.
Enligt Axelsson et. al (2004) är de tillkommande kostnaderna av väderskydd inhyrningen av
materialet. Materialet kan vara ställningar, tak balkar, dukar och plastpaneler. Montage och de
19
montage av väderskyddet är en kostnad som kräver arbetskraft. Kostnaden av transporten för
väderskydd skiljer sig beroende på sträckan. Väderskyddet behöver underhållas under
produktions skedet. Under vintertid kan det behövas snöröjning på takväderskyddet, annars
kan takväderskyddet överbelastas. Rengöring av väderskyddet behövs när den används under
en längre period för att duken inte ska ruttna och gå sönder. Kostnaden för snöröjning och
rengöring beror på storleken på väderskyddet och vilket typ av väderskydd det är.
Axelsson et. al (2004) fortsätter att skriva vinsterna av väderskyddet är en bättre
produktionsplanering. Element byggs smidigare, exempelvis bjälklagen. Tiden för
installationsarbeten förminskas, dragning av ventilationskanaler underlättas. Samordningen
förbättras på byggarbetsplatsen, vardagen får en bättre struktur samt strukturen mellan olika
arbetsmoment förtydligas. Effektivisering av arbetet, stomkompletteringen kan utföras
effektivt för att väderförhållanden försummas. Det uppstår mindre hinder under produktions
skedet om väderskydd används. Det bildas inga frostbildningar på ställningarna som kan
hindra arbetare från att jobba. Väderskyddet täcke samtliga element och då behövs ingen
annan täckning för elementen. Arbetsmiljön och arbetsförhållandena förbättras. Detta leder
till att sjukfrånvaron och personskador på byggarbetsplatsen förminskas. Väderskyddet skapar
en fuktsäker miljö för byggnadsverket. Detta ger mer tid för arbetsledningen att fokusera på
andra moment. Garantikostnaden minskas vid fuktsäkert byggande. Vid ombyggnation
minskas skador på befintlig byggnad om väderskydd finns under produktions skedet.
Byggarbetsplatsen blir torr och fuktsäker. Kostnaderna för uttorkning minskas och inga andra
komponenter som värmefläktar, dammsugare och avfuktare behövs.
3.2.4.1. Ekonomisk påverkan av projekt
Projekt som har väderskydd behöver planeras noggrant. Vilket typ av projekt det är samt
vilket material som ska användas i projektet. Väderskydd ger en mindre fuktig miljö som
skyddar mot vindlaster, snölaster och regn. Fördelen med väderskydd är att den leder till en
godare arbetsmiljö för att utomhusmiljön får en mindre påverkan och bidrar till ett torrare
husbyggnadsprojekt (Byggnyheter, 2019).
Väderskyddet tillför även andra hjälpmedel som ger bättre arbetsförhållanden. Dessa kan
exempelvis vara kablar som lyfts upp till taket. Utan väderskydd kan kablarna läggas på
marken och utföra risk för fara. Det går att installera allmänbelysning under väderskyddet
som ett komplement när det blir mörkare utomhus. Belysningen kan installeras på
väderskyddets ställningar och tak (Lindholm, 2019).
Väderskyddets dukar skapar en vindstilla miljö. Detta möjliggör för arbetare att tillsätta
installationer som avger värme och höja temperaturen i väderskyddet. Med solreflekterande
dukar går det att sänka temperaturen i väderskyddet under varma dagar. En annan egenskap
för väderskydd är att den kan fungera som bullerskydd genom att hänga ljudabsorberande
material och förhindra spridningen av buller. Frostbildningar kan ske under kalla miljöer och
utgöra en halkrisk för arbetare på byggarbetsplatsen. En av de stora fördelarna är att
frostbildningar minimeras under väderskydd (Lindholm, 2019).
20
3.2.5 Storlek och typ av väderskydd
Storleken på väderskyddet är baserat på vilket typ av projekt det är. Planeringen av
väderskyddet ska projekteras från start. Som tidigare skrivet i examensarbetet finns det olika
typer av väderskydd. Det gäller att veta hur stort väderskydd som behövs för projektet samt
hur länge den behövs. En utgångspunkt är att välja rätt typ av väderskydd till varje projekt.
För ett projekt som ska bygga ett flervåningshus som är fem eller fler våningar är det lämpligt
att välja ett klättrande väderskydd. För tak är det passande att välja takväderskydd. Det går att
välja ett fast eller ett mobilt takväderskydd. Vid fasad projekt används fasadväderskydd
(Axelson et. al 2004).
3.2.6 Tidigare studier
Axelson et. al (2004) redogör för ett projekt som byggdes med väderskydd i Göteborg.
Projektet var en ombyggnad innehållande 800 lägenheter och typen av väderskydd som
användes var mobilt väderskydd. Tanken med väderskyddet var att efterlikna miljön i
industrin. Senaste tiden har fuktsäkringen i byggbranschen kritiserats på grund av arbetare
som skadat sig under produktions skedet.
Det rapporterades flertal fuktskadade husbyggnadsprojekt och ledde till att väderskydd
behövs. Rapporterna är från Hammarby Sjöstad och väderskyddet som användes var total in
täckningar med fast fasad- och takväderskydd. När Öresundsbron byggdes utnyttjades
väderskyddet för att skapa den mobila produktionslokalen. Väderskyddet användes vid
beläggningsarbeten. Den var 319 meter lång och 13 meter bred skriver Axelson et. al (2004).
Det är bevisat att väderskydd ger möjlighet till effektivare arbete besparingar och bättre
kvalitet på byggnadsverken. Undersökningarna som genomfördes var nyproduktion av två
flerbostadshus i Farmakologen, Göteborg och nybyggnation av en studentbostad i Bodaklint,
Borås (Axelson et. al 2004).
3.2.6.1. Positiva erfarenheter
Enligt Axelson et. al (2004) förenklas sättningen av stommen med hjälp av väderskydd. Det
skapar en torr och vid rätt montage en fuktsäker miljö. Produktiviteten ökar på grund av den
instängda miljön för byggnadsverket som gör att väderförhållandena kan försummas.
Installering av ventilationskanaler och rör förenklas på bärlaget. Väderskyddet skapar en
skyddande miljö som leder till att arbetare kan sätta igång på morgonen snabbare. Ljuset som
installeras i väderskyddet skapar bättre möjlighet till arbete. Installation av belysning beror på
vilken årstid projektet byggs. Frostbildning på mark och ställning minskas, arbetare behöver
inte utsättas för större halkrisker.
Ett projekt som byggs med väderskydd kan gå i förlust om väderskyddet inte monteras
korrekt. Det kan uppstå problem med in täckningen av väggelement, bjälklag och pelare. De
21
teoretiska beräkningarna stämmer inte alltid. Detta kan bero på att projekteringen har räknat
med flera möjligheter som inte kan utnyttjas i produktionen. Alla projekt är olika och för att
veta vilka möjligheter som kan användas behövs en analys av projektet. Väderskydd medför
flera möjligheter till en fuktsäker byggarbetsplats. Men det som är kritiskt är att veta vad
väderskyddet innebär för varje enskilt projekt. Det skapas buller som kan påverka
arbetsmiljön negativt om inte bullerdukar sätts upp. Belysningen som sätts upp i väderskyddet
kan upplevas som obehaglig om den används vid fel årstid eller tid på dygnet. Öppningar för
element som transporteras in till väderskyddet kan vara fel dimensionerade. Lösningen på
detta problem blir av montage på väderskyddet. Öppningen i väderskyddet måste
dimensioneras på nytt. Detta kan leda till förlängd byggtid Axelson et. al (2004).
Enligt Olsson (2019) anlitar byggföretag en fuktsakkunnig om inte väderskydd används. Den
fuktsakkunnige är inhyrd och mäter fukten på byggarbetsplatsen för att ge återkoppling till
arbetsledningen. Fuktkontrollerna görs beroende på hur stort projektet är. Normalt görs en
fuktmätning per vecka.
Olsson (2019) fortsätter skriva att fuktmätningar och fuktsäkringar utförs av företaget som
bygger. Lösningarna på fuktsäkring är inplastning av element, täcka fönsteröppningar, avleda
bort vatten för att inte ha stillastående vatten vid fuktkänsligt material och inhyrning av
uttorkningsmaterial.
Det är viktigt att veta riskerna med byggnation utan väderskydd. Årstiden som projektet
byggs på är avgörande. Om ett projekt byggs under vintertid ska arbetsledningen förbereda
material som kan behövas. Materialet som behövs kan vara inhyrning av dammsugare,
avfuktare och köp av halkskydd. Det krävs en bra planering för att tidplanen ska följas upp.
Det gäller att arbeta mer strukturerat för att inte ha öppna bjälklag Olsson (2019).
Enligt Kalbe et al., (2020) går det att skydda element av KL-trä på en byggarbetsplats som
inte använder väderskydd. Det är möjligt att köpa in täckningsmaterial i form av duk.
Storleken på duken beror på vilka element som ska skyddas. Ett bjälklag kan kräva stora
dimensioner jämfört med pelare som inte kräver lika stor dimension. Dukarna kan vara
skapade av plast eller liknande material som inte absorberar fukt.
3.3 Väderskyddets påverkan på fuktkvoten i KL-trä
Schmidt och Riggio 2019 skriver att väderskydd är en metod som används för att skydda
konstruktioner mot fukt under produktionsprocessen. Fukten som en konstruktion kan utsättas
för kan komma från nederbörd i form av regn och snö. Det är viktigt att skydda
konstruktionen under produktions skedet mot fukt. Byggnadsverket kapslas in eller täcks över
med väderskydd för att förhindra regn att nå byggnadsdelarna. Användning av väderskydd
förhindrar fuktkvoten att öka.
Enligt Strandberg och Lavén (2018) kan byggfukt i byggprocessen förekomma i form av
nederbörd, fuktig utomhus luft och markfukt. En varm miljö leder till att luften kan innehålla
22
större halter av fukt. RF (relativ fuktighet) är ett mått på hur fuktig luften är. Om den relativa
luftfuktigheten är hög finns det risk för mikrobiell påväxt.
För att mögel ska växa krävs fukt, näringsämnen, tillräckligt med tid och syre. Om RF är 85
% kan mögel växa efter några dygn eller veckor. Strandberg och Lavén (2018) fortsätter att
skriva om RF ligger under 70% tar det mellan ett halvår och ett år för att den ska börja växa.
3.3.1 Fuktkvot
Fuktkvot är fuktinnehållets massa dividerat på materialets massa i torrt tillstånd. Värdet ska
sedan multipliceras med 100 för att få det i procent. När en träbit har en fuktkvot som är i
jämvikt med klimatet kallas det för jämviktsfuktkvot. Om fuktkvoten för träbit är högre än
jämviktsfuktkvoten leder det till att träbiten torkar ut. Men om fuktkvoten för träbiten är lägre
än jämviktsfuktkvoten kommer den att fuktas upp (träguiden, 2017).
3.3.2 Exponering av fukt
Större byggnader som exempelvis hallbyggnader och flerbostadshus har en lång byggtid. Det
innebär att produktionstiden är lång och exponeringen för fukt i form av nederbörd blir mer.
För sådana projekt är väderskydd en viktig parameter för att förhindra stora fuktkvoter i
byggdelarna. Väderskydd bör finnas med i planeringsfasen (träguiden, 2017).
Arfvidsson et al. (2017) skriver att RF och fuktkvot är två olika sätt att ta reda på
fuktinnehållet i trämaterialet. Det finns ett samband mellan relativ luftfuktighet och fuktkvot.
100 % RF i luft ger en fuktkvot på ca 28 % i ett trämaterial. En träbit som är i jämvikt med
luft som har ett RF värde på ca 70% får en fuktkvot på ungefär 15 %. Riskgränsen för
mögelpåväxt i trä ligger på ca 15% fuktkvot. Om fuktkvoten i materialet ligger över 20 %
finns det en mycket stor risk för mögelpåväxt.
I projekt där väderskydd inte används under produktions skedet och KL-stommen blir
exponerad för fukt måste fukten torka ut. Detta är viktigt för att innan täta ytskikt monteras
bör fuktkvoten ligga under 15 % i byggnadsmaterialet. Anledningen till det är för att undvika
tillväxten av mikroorganismer.
Arfvidsson et al. (2017) skriver att fuktkvoten varierar i ett virkesstyckes tvärsnitt. När en
träbit torkas sker det från ytan till de inre delarna. Skillnaden i fuktkvot för träbitens olika
delar kallas för fuktkvotsgradient. Fuktkvoten mitt inne i ett trämaterial är högre än på ytan
efter uttorkning. Fukt i trämaterialets yttre delar torkas snabbare för att det är i kontakt med
utomhusmiljön och kan bli utsatt för vindpåverkan. För trämaterialets inre delar har
fuktkvoten en mycket större tröghet och leder till att det tar en längre tid för uttorkning.
3.3.3 Fuktens påverkan
Chang et al. (2019) skriver att när trä utsätts för fukt påverkar det många av träets egenskaper.
Beständigheten, hållfastheten, dimensionerna och nedbrytningen är exempel på egenskaper
23
som påverkas negativt av en ökad fuktkvot. En ökad fuktkvot i trämaterialet leder till att träet
sväller vilket betyder att den blir större i volym. När fuktkvoten reduceras vid torkning
krymper träet och får en mindre volym. Dimensionsförändringarna i trä på grund av en ökad
fukt är olika i olika riktningar. Den är störst i tangentiell riktning och mindre i radiell riktning.
3.3.4 Uttorkningstid
Sandin (1997) indikerar att uttorkning av byggfukt har ett starkt samband med byggtiden. Om
det tar lång tid för byggfukten att torka ut innebär det att det tar längre tid för byggprojektet
att färdigställas.
Vid uttorkning av fukt i ett material är en grundregel att den omgivande luften ska
ha mindre ånghalt än själva materialet. Om materialet innehåller mindre fukt än den omgivade
klimatet leder det till att materialet absorberar fukt. För att bestämma om uttorkningsklimatet
är bra eller inte måste luftens relativa luftfuktighet och fuktkvot för materialet identifieras.
Fuktdiffusion är en viktig faktor när det gäller uttorkning av fukt i byggnadsmaterial.
Fuktdiffusion innebär att vattenångmolekylerna strävar efter en jämn fördelning. När trä
monteras ska den ha en fuktkvot som ligger nära jämviktsfuktkvoten som kommer att råda
över hela året för att reducera fuktrörelser.
Sandin (1997) fortsätter skriva att vid bestämning av uttorkningstiden måste hänsyn tas till
olika parametrar. Det är viktigt att bedöma uttorkningstiden innan ytskikt som är fuktkänsliga
monteras. Fuktövergångskoefficienten är beroende av lufthastigheten vid ytan. För att
avdunstningen från ytan ska uppstå bör kapillärtransporten fram till ytan vara större än
avdunstningshastigheten. I samband med att fuktinnehållet minskar avtar också
kapillärsugningskapaciteten. När fukthalten når en kritisk punkt kommer avdunstningen att
ske från en fuktfront inne i materialet. Från det torra skiktet som ligger närmast ytan kommer
fukttransporten att ske i gasform. Det leder till att när uttorkningen sker vandrar fuktfronten
längre in i materialet. Fukten som trängs igenom ett tjockare skikt hela tiden bidrar med att
uttorkningshastigheten avtar jämt.
3.4 Metoder som kan ersätta väderskydd
Det finns olika byggtekniska lösningar som kan ersätta väderskydd för att skydda mot fukt i
KL- stommen under produktions skedet. Metoderna är inte lika effektiva som väderskydd
men de bidrar med en minimerad fuktkvot i KL-stommen. Metoderna är kostnadseffektiva.
24
3.4.1 Avfuktare
Den fuktiga luften sugs in och leds genom förångaren som har en kylningsfunktion. Luften
kyls ner under daggpunkten. Förångarens kalla yta kyler ner vattnet och förs vidare till avlopp
eller behållare. Luften värms upp i en kondensator och skickar tillbaka luften till rummet där
mer fukt absorberas. Denna process fortsätter när begärd miljö åstadkommit (Danthem, 2021).
3.4.2 Värmefläkt
Värmefläkt är också en praktisk metod för uttorkning av en fuktig stomme. Det är enkelt att
förflytta fläkten till olika våningar och utrymmen av byggnaden för att torka ut byggdelar.
Fläkten placeras på betongplattan och riktas mot ytterväggar och invändiga pelare. Metoden
bygger på att luft förs in genom ett värmeelement och cirkulerar varm luft inuti byggnaden
(Danthem, 2021).
3.4.3 Grovdammsugare
Grovdammsugare är en maskin som används på de flesta byggarbetsplatserna. Den används
för att suga upp byggdamm samt våta material och kan också kallas för våt dammsugare. Våt
dammsugaren är en av flera metoder som kan suga upp vattnet och befinner sig bara på de
horisontella ytorna som exempelvis grundplattor och bjälklag (byggahus, 2020).
Det som möjliggör att dammsugaren kan suga upp både vatten och damm är att motorn
placeras separat från smutsbehållaren. Byggdammet och vattnet samlas i behållaren som
placeras längst ner av dammsugaren och motorn placeras ovanpå behållaren. Ett vattentätt
filter ligger mellan motor och behållare för att de ska skiljas åt. Det hindrar kontakten mellan
motorn och dammsugaren (byggahus, 2020).
3.4.4 Tejpning
Tejpning är också en metod som används för att minska fuktkvoten på byggarbetsplatsen.
Denna metod används för att uppnå en tät miljö genom att täcka och täta skarvar samt
håltagningar. Tejpning utförs på ytorna som är rena och helt fria från smuts och damm samt
ytor som är fria från frost. Tillämpningen av tejp skall utföras av personer med utbildning.
Det är betydelsefullt att skaffa en tät miljö på byggarbetsplatsen omedelbart. Olika faktorer
måste tas hänsyn till för att välja den lämpliga typen av tejp. Dessa faktorerna beror på
klimatet, vilket material den ska användas på och hur lång tid tejpen ska tillämpas (Ahlberg et
al., 2019).
25
3.4.5 Täckning av byggelement
Täckning av byggelement som väntar på att monteras eller ställas på plats är en metod som
minskar risken för en ökad fuktkvot. Byggprojekt av KL-stomme utan väderskydd kräver
temporära metoder för att skydda konstruktionen mot nederbörd. Det krävs även bra planering
som tar hänsyn till torkningsmetod, avvattning och skyddandet av ändträ. Temporärt
väderskydd kan vara presenningar eller en liknade metod. Temporärt väderskydd passar bäst
för KL-träkonstruktioner som byggs utan väderskydd och tillåter uttorkning att ske lättare.
Byggnader utan väderskydd bör utföras på ett sätt för att bjälklag ska monteras snabbt på
väggarna som är på plats. Rena bjälklagsytor kombineras med dukar eller presenningar för att
ge effektiv täckning till de färdigmonterade byggdelarna inför kvällen, natten och helgen.
Målet innan arbetsdagen är slut är att montera bjälklaget. Träelementens kanter bör skyddas
ordentligt för att ändträ inte ska utsättas för fukt. I vissa tillfällen användas yttertaket som
temporärt väderskydd. Dessa tillfällen kräver en stationär byggkran för att lyfta taket av och
på byggnaden som bidrar till en kostnadseffektiv byggteknisk lösning. Denna metod är
lämpligare för mindre byggnader (Svenskt trä 2017).
3.5 Mätnings principer - Elektrisk fuktmättningsmetod
Enligt Nilsson et al. (2006) används elektriska metoder för att bestämma fuktmängden i ett
material. Metoden grundar sig på elektriska egenskaper som är olika hos vatten och fasta
material. De elektriska egenskaperna är konduktans, resistans, kapacitans och impedans.
Egenskaperna mäts av växelström eller likström mellan elektroder som ställas på eller i
materialets yta. Fuktkvoten i materialet bedöms med hjälp av en kalibrering av ett elektiskt
utslag mot fuktkvoten i materialet.
Denna metod bygger på att stavarna i mätaren sticks in i KL-trä elementet och efter ett par
minuter får man ett resultat. Fördelen med elektrisk fuktmätningsmetod är att det går snabbt
och enkelt. Nackdelen med fuktmätningsmetoden är det stora behovet av kalibrering för
översättning för det elektriska utslaget till fuktkvot. Elektriska mätmetoder bör inte användas
vid fuktmätning i heterogena material på grund av stor spridningen i uppmätta elektriska
egenskaper. Metoden användas bara vid fuktmätning på relativt homogena material som
trämaterial. Anledningen är att det elektriska utslaget för samma träbit ändras lite med
varierande densitet (Nilsson et al., 2006).
26
3.6 Klimatzoner
I Sverige finns det nederbörd under hela året. Den torraste månaden är april och även under
månaden finns det en del regn. Juli är den månad med mest nederbörd i Stockholm och oktober
är den månad med mest för Västerås och Uppsala år 2020, sr figur 6 (SMHI, 2021).
Figur 6. Nedan presenterar medelvärde för nederbörd under alla månader år 2020 i Stockholm,
Västerås och Uppsala. Från SMHI (2021).
0
20
40
60
80
100
120
140
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
Ned
erb
örd
(m
m)
Klimatzoner
Stockholm Västerås Uppsala
27
4 AKTUELL STUDIE
Aktuella studien presenterar objektbeskrivning av referensobjekten. Vidare redogörs
platsbesök och observationer. Slutligen redovisas fuktmätningarna på referensobjekten och KL-
träexperimentet.
4.1 Objektbeskrivning
Aktuella studien består av olika objekt som har studerats. Objekten befinner sig i olika städer
med olika klimatförhållanden. Dessa objekt består av materialet KL-trä.
För alla dessa byggprojekt sker fuktmätningar regelbundet. Fuktmätningarna utförs av både
sakkunniga och företagen. Företagen mäter fuktkvoten med hjälp av elektriska fuktmätare.
4.1.1 Lindbackens förskola, Uppsala
Objekt 1 som har studerats är en förskola som ligger i Uppsala. Förskolan heter Lindbackens
förskola och ligger på Utgårdsvägen 30. Den består av 2 våningar och är byggd med KL-
stomme. Grundläggningen är en betongplatta som är ansluten till stommen. Produktionen av
förskolan sker med två typer av väderskydd. Väderskydden som används i produktions skedet
är fasadväderskydd och rullbart takväderskydd, se figur 8. Takväderskyddet är placerat på
ställningarna med hjul. Det rullbara väderskyddet flyttas mobilt när element ska lastas in.
Montage av bjälklaget sker med hjälp av mobilkran. Det måste vara en fri yta ovanifrån när
bjälklaget monteras, vilket innebär att det rullbara takväderskyddet placeras längre bort för att
inte blockera vägen. När bjälklaget är monterad placeras takväderskyddet ovanför för att skydda
konstruktionen och byggarbetarna från nederbörd under produktion.
Fasadväderskyddet täcker hela byggnaden och är monterad på ställningarna. Det finns en
öppning i väderskyddet för att lasta in material.
28
Figur 7. Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Förskola i KL-trä med väderskydd under
produktionsprocessen.
4.1.2 Byggemenskap Gården, Uppsala
Det andra objektet som har studerats är ett flerbostadshus som också ligger i Uppsala.
Byggnaden heter Byggemenskap Kv. Gården och ligger på Sidenbigatan 13. Konstruktionen
av flerbostadshuset består av KL-stomme och betongplatta. Byggnationen utförs utan
väderskydd, se figur 8. Flerbostadshuset består av fyra våningar. Varje våning består av 9
lägenheter. Lägenheterna är olika stora.
Figur 8 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Flerbostadshus i KL-trä utan väderskydd.
29
4.1.3 ICA-lager, Brunna
Det tredje objektet som har studerats är ett ICA-lager i Stockholm. Den befinner sig på
Mätarvägen 30. Konstruktionen är uppbyggd av KL-stomme och betongplatta som byggs utan
väderskydd, se figur 9. Den består av en lagerlokal och en kontorslokal med matsal.
Lagerlokalen utgörs av en våning med höjden på 13 meter. Kontorslokalen består av 3
våningar och varje våning har en höjd på 2,8 meter.
Figur 9 Foto från platsbesök på ICA-lager Brunna. Lagerlokal utan väderskydd i KL-stomme under
produktions skedet.
4.2 Platsbesök och observationer
Under platsbesöken som har utförts observerades följande:
Hur entreprenörer skyddar byggnadsverken från fukt.
Behandling av KL-trä under produktion.
Mottagningskontroller vid KL-träelement.
4.2.1 Lindbackens förskola, Utgårdsvägen 30 Uppsala – byggs med
väderskydd
För detta projekt användes heltäckande väderskydd. Det heltäckande väderskyddet består av
ett rullbart takväderskydd, se figur 10. Enligt platschefen användes heltäckande väderskydd
för att skapa en fuktsäker miljö för byggnadsverket, se figur 11. Lagringen av trä elementen
förvarades inplastade i emballage, se figur 12. Mottagningskontroll sker vid varje leverans
med en elektrisk fuktmätningsmetod. Fasadväderskyddet har öppningar som används för
30
materialpåfyllning, se figur 13. Öppningarna hissas upp till den våning som ställningarna ska
lastas på med material, se figur 14.
Figur 10 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Väderskyddet som användes på
byggarbetsplatsen under hela produktions skedet för att skapa en fuktsäker miljö.
Figur 11 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Rullbart takväderskydd med hjul i
kombination med fasadväderskydd.
31
Figur 12 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Lager av KL-träelement efter
mottagning lagrade med emballage.
Figur 13 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Öppning i fasadväderskyddet för inlastning av
material på ställning.
32
Figur 14 Foto från platsbesök på Lindbackens förskola. Inlastning av bjälklagselement till
byggplatsen med mobilkran.
4.2.2 Byggemenskap Gården, Sidenbigatan 16 – byggs utan väderskydd
Enligt platschefen ersattes väderskyddet med andra byggtekniska lösningar som skapar en
fuktsäker miljö. Ingen mottagningskontroll genomfördes på KL-trä elementen. För detta
projekt var ytterväggar och pelare exponerade för utomhusmiljön, se figur 15. Material kunde
förvaras i byggnadsverket. Materialet som bevarades i byggnadsverket var exempelvis
isolering och gipsskivor, se figur 16. Lagringen av KL-trä elementen var likt projektet ovan
med emballage, se figur 17. Stora håltagningar för fönster var en metod för att ventilera bort
fukten från byggnadsverket, se figur 18. Tillfälliga metoder användes under produktions
skedet för att minska fuktkvoten, se figur 19.
33
Figur 15 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Bärande pelare som är exponerade
för utomhusmiljön.
Figur 16 Foton från platsbesök på Byggemenskap Gården. Isolering och annat material förvaras i
byggnadsverket.
34
Figur 17 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Lagring av KL-trä i emballage. Plasten är
uppslagen för att elementen för denna förpackning ska monteras. Till vänster av bilden visas
oöppnade KL-träelement i emballage.
Figur 18 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Stora fönsteröppningar och håltagningar i
ytterväggselement är en effektiv metod för att fukten i byggnadsverket ska ventileras bort.
35
Figur 19 Foto från platsbesök på Byggemenskap Gården. Plywoodskivor som leder bort nederbörd.
4.2.3 ICA-lager Brunna, Mätarvägen 30 i Brunna - byggs utan väderskydd
Lagret byggdes utan väderskydd. Entreprenören visste om riskerna att bygga utan väderskydd.
Enligt biträdande platschef var planeringen för detta projekt mycket viktig. Inga öppna bjälklag
fick stå öppet över helger och helgdagar. Mottagningskontroll gjordes på träelementen med
elektrisk fuktmätningsmetod. KL-trä lagringen var packade med emballage, se figur 20.
Ugnbehandlad KL-trä användes som fasad, se figur 21.
36
Figur 20 Foto från platsbesök på ICA-lager i Brunna. Gipsade KL-träväggar med synliga
KL-träbalkar.
Figur 21 Foto från platsbesök på ICA-lager Brunna. Ugnbehandlad KL-trä exponerad
klimatpåverkan.
4.3 Fuktmätningar
37
Mätningarna utfördes på tre olika byggdelar. Byggdelarna var pelare, bjälklag och yttervägg.
Dessa har en bärande funktion och utgör en viktig del i KL-stommen. Det är orsaken till att
det är viktigt att ta hänsyn till fuktkvoten för dessa. För att säkerställa mätvärdena, mättes en
byggdel mer än en gång.
4.3.1 Lindbackens förskola, Uppsala- byggs med väderskydd
Ytterväggen har en tjocklek på 270 millimeter, bjälklaget har en tjocklek på 300 millimeter
och dimensionerna för pelaren är 300 x 270 millimeter. Mätningar på ytterväggen
genomfördes längst ner vid anslutningen till betongplatta där det finns högre risk för fukt
enligt företaget EAAB. fuktmätningarna utfördes under en solig dag med en temperatur på 9 oC och en relativ luftfuktighet på 52%.
4.3.2 Byggemenskap Gården, Uppsala- byggs utan väderskydd
I detta projekt utfördes mätningarna på fyra byggdelar som var en yttervägg, ett bjälklag och
två pelare. Tjockleken på ytterväggen är 260 millimeter, 300 millimeter på bjälklag och
pelaren har dimensionerna 280 x 280 millimeter. Anledningen till att mätningar togs på två
pelare vara för att den ena är invändig och den andra är utvändig. Den utvändiga pelaren var
mer utsatt för fukt för att byggprojektet inte har väderskydd. Mätningar genomfördes under en
solig dag med en temperatur på 11oC och en RF på 59%.
4.3.3 ICA-lager Brunna - byggs utan väderskydd
För detta byggprojekt utfördes mätningarna på liknande byggdelar som på Byggemenskap
Gården. Temperaturen när mätningarna utfördes var 10oC med sol. RF var 47%. Ytterväggen
har en tjocklek på 280 millimeter. Tjockleken på bjälklaget är 300 millimeter. Invändiga
pelaren har dimensionen 300 x 300 och utvändiga pelaren hade 300 x 350.
4.4 Experiment på KL-trä
Experimentet utförs på tre KL-träbitar under tre veckors period. Dimensionerna på träbitarna
är 80 x 80 x 800 millimeter. Träbitarna är tejpade på toppen och botten för att skydda ändarna
mot fukt, se figur 28. Bitarna är numrerade för att tydliggöra vilken bit som ska vara ute en
vecka, två veckor respektive tre veckor. Träbitarna är placerade utomhus på en plastduk för
att skydda mot markfukt, se figur 26. Träbitarna ligger inte under tak eller i skugga. Detta
ökar chansen för tillfälligheter som exempelvis kraftig solstrålning som kan medföra snabbare
38
uttorkning eller kraftig nederbörd som ökar fuktkvoten mycket. En vattenmätare har använts
för att skapa en konstgjord nederbörd under regnfria dagar. Under regniga dagar mättes
nederbörden med hjälp av regnmätaren. Tabellerna nedan redovisar olika aspekter för
klimatförhållanden under varje dag för vecka 16, 17 och 18. Klimatförhållandena kan påverka
fuktkvoten. §§Tabell 1 gäller för alla tre träbitar. Tabell 2 gäller för träbitarna nummer 2 och
3. Tabell 3 gäller bara för KL-träbit nummer 3. 500 ml vatten hälldes på träbitarna under
regnfria dagar. 500 ml vatten motsvara 2,2 mm regn under 3 timmar. Tabellerna visar
temperaturen i grader Celsius, luftfuktighet i procent och vindhastigheten i m/s under varje
dag.
Tabell 2. Aspekter för klimatförhållande för träbitar nummer 1, 2 och 3.
Vecka 16 Regn (mm) [T]Temperatur (°C) Luftfuktighet [RF]
(%)
[V]Vind (m/s)
Måndag 2,2 (-2 – 15) 37 5
Tisdag 2,2 (-3 – 16) 47 5
Onsdag 2,2 (0 – 15) 45 7
Torsdag 2,2 (-1 – 3) 47 5
Fredag 2,2 (-1 – 7) 43 4
Lördag 2,2 (-1 – 6) 35 8
Söndag 3 (-2 – 4) 36 5
Tabell 3. Aspekter för klimatförhållande för träbitar nummer 2 och 3.
Vecka 17 Regn (mm) [T]Temperatur (°C) Luftfuktighet [RF]
(%)
[V]Vind
(m/s)
Måndag 3,1 (-2 – 4) 57 12
Tisdag 2,2 (-3 – 10) 60 12
Onsdag 1,5 (-4 – 8) 49 7
Torsdag 2,2 (-5 – 8) 55 8
39
Fredag 2,2 (-6 – 11) 58 10
Lördag 2,2 (-4 – 9) 59 10
Söndag 2,2 (-1 – 10) 68 6
Tabell 4. Aspekter för klimatförhållande för träbit nummer 3.
Vecka 18 Regn (mm) [T]Temperatur (°C) Luftfuktighet [RF]
(%)
[V]Vind
(m/s)
Måndag 4 (-3 – 11) 55 5
Tisdag 4,1 (2 – 11) 56 7
Onsdag 3,5 (1 – 4) 69 10
Torsdag 2,2 (1 – 4) 71 9
Fredag 2,2 (1 – 6) 61 10
Lördag 2,2 (-2 – 12) 59 10
Söndag 2,2 (1 – 10) 66 10
40
5 RESULTAT OCH ANALYS
Detta avsnitt redovisar resultat och analys från intervjuer, mätningar, platsbesök och
observationer.
5.1 Sammanfattning och analys av intervjuer
5.1.1 Entreprenör – Lindbackens förskola, Uppsala
Intervju med platschef resulterade i följande svar:
Väderskyddet har påskyndat byggtiden för detta projekt. Produktions skedet påbörjades under
vintertid. Den skapade ett skydd för hela byggnadsverket och arbetarna. Väderskyddet gjorde
att väderförhållanden kunde försummas. Arbetare behövde inte tänka på att leda bort vatten
från byggnadsverket.
Det gäller att ställa dit väderskyddet och ställningarna korrekt från byggstart om väderskyddet
ska stå under hela produktionstiden, vilket var fallet för detta projekt. Det kan göras mindre
justeringar på väderskydd om det är nödvändigt annars kan det vara komplicerat att ändra på
väderskyddets ställningar.
Arbetsförhållandena förenklades under hela produktions skedet och speciellt under vintertid.
Arbetarna kunde utnyttja väderskyddet genom att installera värme under väderskyddet som
höjde temperaturen på arbetsplatsen. Belysning kunde också installeras på vissa platser för att
få starkare belysning på eftermiddagar under arbetstid. Kablar kunde fästas på väderskyddets
ställningar istället för att de ska ligga på golvet utgöra risk för fara. Ingen halkrisk fanns på
byggarbetsplatsen.
Fuktmätningar gjordes regelbundet av företaget och en inhyrd fuktsakkunnig.
Fuktmätningarna gjordes ungefär två gånger i månaden. Metoden som användes för att mäta
fukt var elektrisk metod.
Det användes inte någon kompletterande metod för att fuktsäkra byggarbetsplatsen för att
väderskyddet var en tillräckligt komplett metod. Det har hänt att fasadskyddet har lossnat på
platser och arbetare har missat det. Detta har lett till att nederbörd kommit in på arbetsplatsen
och orsakat högre fuktkvot på vissa element. Lösningen på problemet var att låta fukten
ventileras ut under nederbördsfria dagar och stänga igen väderskyddet.
En av de stora fördelarna att arbeta med väderskydd i detta projekt var att den fuktsäkra
miljön gav mer tid för arbetsledningen att fokusera på annat. Tidplanen följdes från start till
slut utan något hinder uppstod. Personalen på plats uppskattade väderskyddet och kunde
arbeta ifred. Vissa moment under produktionen utfördes snabbare än beräknat på grund av
väderskyddet. Nackdelarna med väderskyddet var underhållningen på vintern. Det samlades
snö på takväderskyddet som fick tas bort av arbetarna.
41
Väderskyddet kostade 1 350 000 kronor för detta projekt och utgjorde 2,7 procent av
totalkostnaden.
5.1.2 Entreprenör – Byggemenskap KV Gården, Uppsala
Intervju med platschef resulterade i följande svar:
Inget väderskydd användes till detta projekt för att beställaren och entreprenören ansåg det
som ett mindre projekt. En annan avgörande orsak var att projektet byggdes under våren och
planeras vara klar i slutet av sommaren. Väderskyddet valdes bort för att det hade kostat
mycket och inte gjort någon större skillnad.
Fuktskador var inte ett problem under produktionen. Det som kan orsaka fuktskador är
stillastående vatten och det skrapades bort senast en och en halv dag efter nederbörd.
Arbetsförhållandena har inte påverkats särskilt mycket för att projektet byggdes under
sommartid. Ingen frost bildades och orsakade halkrisk för arbetare. Stomkomplettering och
ytterväggar med tak sattes under de tre första veckorna. Arbetarna befann sig mestadels
inomhus och arbetade. Det regnade vissa dagar under sättning av stomkomplettering men inga
element skadades.
Teknikerna som användes för att minska fukten var avledning av vatten, ventilering, hyrning
av värmefläktar och avfuktare. Håltagningar för fönster i ytterväggar skapade en ventilering
som förde bort fukten från byggnadsverket. Under nederbörd täpptes hålen med en plastfilm
för att minimera nederbörden i byggnadsverket.
Det fanns inga större utmaningar att arbeta utan väderskydd för just detta projekt. Projektet
byggdes under varmare årstider och detta underlättade planeringen för arbetsledningen.
Fuktmätningar gjordes mestadels av företaget själva. Entreprenören använde sig av elektriska
metoder. Fuktsakkunnig hyrdes in ett fåtal gånger för att säkerställa resultaten. Fuktmätningar
togs oftast på anslutningar mellan organiskt material och oorganiskt material.
Byggtiden för projektet påverkades inte. Planeringen för projektet kunde följas utan något
större hinder som uppstod för att inget väderskydd användes.
Fördelarna med att arbeta utan väderskydd för detta projekt var ekonomiskt. Det hade kostat
projektet 1 500 000 kronor om väderskydd hade använts vilket motsvarar 3,33 % av
totalkostnaden. Kostnaden av väderskydd hade påverkat projektet negativt för att
väderskyddet inte hade utnyttjats och varit lönsam.
5.1.3 Entreprenör – Ica- Lager, Brunna
Intervju med biträdande platschef resulterade i följande svar:
42
Det uppstod inga fuktskador under produktions skedet för projektet för att företaget hade som
mål att inte ha stilla stående vatten i byggnadsverket mer än två dygn. Det var viktigt att
avleda bort vattnet från byggnadsverket samma dag på grund av inget väderskydd.
Entreprenören var medveten om att stillastående vatten kan orsaka fuktskador på
byggnadsverket.
Under vintertid bildades is på ställningarna som försämrade arbetsförhållandena och
begränsade arbetarnas rörlighet på byggarbetsplatsen. Företaget fick köpa in halkskydd med
dubb (JALAS 8018) för att förbättra arbetsförhållandena. Lösningen fungerade bra och
arbetare kunde röra sig runt hela arbetsplatsen.
Metoden som företaget använde för att ersätta väderskyddet var att hyra in avfuktare och
värmefläktar. Dessa komponenter användes som ersättningsmetod för väderskydd. Företaget
hyrde in dessa när det behövdes under vissa perioder.
Det uppstod inga förseningar på grund av väderförhållanden och att inget väderskydd
användes. Byggtiden påverkades inte heller negativt. KL-träbjälklagen väderskyddades med
plastfilmer under helger.
Företaget gjorde mottagningskontroller på träelementet och regelbundna fuktmätningar på
byggarbetsplatsen. Företaget hyrde in en fuktsakkunnig som utförde fuktmätningar
regelbundet. Företaget använde sig av elektrisk fuktmätningsmetod. Fuktmätningar gjordes
cirka tre gånger i månaden.
Anledningen till att företaget valde att arbeta utan väderskydd var för att kunna ändra
ställningarna fritt. Som tidigare skrivet visste entreprenören om riskerna att arbeta utan
väderskydd. Riskerna åtgärdades regelbundet.
Fördelarna att arbeta utan väderskydd var att kunna justera ställningen utan något hinder, lyfta
och lasta material utan hinder, ekonomiskt och arbetsledningen hade inget behov av att lägga
tid på material som behöver tas igenom väderskyddet.
Nackdelarna var arbetsförhållandena som försämrades under vintertid på grund av halkrisk.
Andra nackdelar att arbeta utan väderskydd var avledningen av vattnet och kostnad av
värmefläktar. Vattenavledning kräver arbetskraft och kostnaden av värmefläktar eller
avfuktare är varierande. Väderskyddet för detta projekt hade kostat 3 000 000 kronor och
utgjort 3,1 % av projektkostnaden.
5.1.4 KL-träleverantör- WoodCon
Intervju med VD resulterade i följande svar:
Trä är ett fuktkänsligt material och all fukt på en byggarbetsplats är dåligt. Det gäller att
materialet hanteras korrekt gällande fukt. Stillastående vatten i flera dygn kan orsaka
43
fuktskador. Det är viktigt för beställare och entreprenör att vara medveten om hur fukt ska
hanteras på arbetsplatsen.
Om väderskydd ska användas eller inte beror på vilket typ av projekt som ska byggas och
under vilken årstid. Alla projekt är olika och därför är det är bra att veta vilka fördelar av
väderskyddet kan utnyttjas. Materialet behandlas inte i fabrik för att minska påkänningen av
fukt men under transporten plastas materialet in. Inplastningen skyddar materialet från fukt
under transporten.
När företaget får beställning av material förklaras vad som ska tänkas på vid byggnation av
KL-trä. Under startmötet diskuteras mestadels gällande trämaterialet. Anvisningar ges ut både
digitalt och i pappersformat.
Det är viktigt att materialet har en fuktkvot under 15 % innan det byggs in. Anslutningarna
mellan organiskt material och oorganiskt material är kritiska moment.
Det är viktigt att veta hur anslutningen mellan massivt trä och betong ska ske. Olika typer av
tejp finns för att möjliggöra anslutningen. Tejpen skiljer betongplattan och massivt trä från
varandra och skapar en fuktsäker anslutning. Toppen och botten av trämaterialet är
fuktkänsliga på grund av snittet.
5.1.5 Fuktsakkunnig-Ocab
Intervju med diplomerad fuktsakkunnig resulterade i följande svar:
Väderskyddet skapar en beklädnad för byggnadsverket. Väderförhållanden påverkar inte
materialet lika mycket. Om projektet byggs under vintertid medför väderskyddet flera fördelar
som kan underlätta fuktsäkringen på arbetsplatsen. Frost som bildas i byggnadsverket kan
sugas upp av materialet.
Anslutning mellan trä och betong är kritiskt. Det måste utföras korrekt för att inga fuktskador
ska uppstå. En annan känslig del är när moment som kräver vatten utförs nära fuktkänsligt
material. Det gäller att vattnet torkas efter moment har utförts.
Hur ofta fuktmätningar ska ske på en byggarbetsplats är upp till entreprenören. Det varierar
också beroende på vilket husbyggnadsprojekt det är och hur det byggs. Vilka material som
ska fukt mätas spelar roll. Ett korrekt monterat väderskydd för ett KL-stomme kräver inte ofta
fuktmätning om allt arbete utförs enligt anvisningar. Ett byggprojekt som inte har väderskydd
behöver flera kontroller för att säkerställa att fuktkvoten inte överstiger 15 %.
Det har hänt att fuktkvoten överstigit gränsvärdet men bara ett fåtal gånger. Det beror på att
företaget mäter själva också vilket skapar en uppföljning av fuktkvoten. När fuktsakkunnige
dyker upp för att mäta fukten är det ett kvitto på att byggarbetsplatsen håller en godkänd
fuktkvot.
44
5.2 Fuktmätningar
Studien avser endast tre husbyggnadsprojekt under en kort period. Studien betraktas som ett
stickprov eller exempel på fuktförhållanden i projekt med och utan väderskydd. Väderskydd
kan ses som en försäkring för att skydda byggnadsverket mot fukt.
Studien är inte systematiskt, det kräver mycket tid och fler projektjämförelser med
vädervariationer för att få en omfattande studie. Under produktions skedet varierar
väderförhållanden mellan projekt. Mätningarna utfördes med elektrisk mätmetod och djupet
som mätningarna utfördes på var 1 centimeter i KL-träelementen. Nedanstående tabeller är
fuktmätningar från de tre projekt som har studerats, figurer 22, 23 och 24 visar olika
fuktvärden på olika byggdelar från projekten som har studerats.
5.2.1 Lindbackens förskola, Uppsala. Byggs med väderskydd.
Tabell 5. Fuktkvot värden från fuktmätningar vid Lindbackens förskola.
Byggdel Fuktkvot med högskolans
mätinstrument (%)
Fuktkvot med företagets
mätinstrument (%)
Yttervägg
11 11
Bjälklag
10 11
Pelare
12 11
45
Figur 22. Fuktmätning på en yttervägg med högskolans mätinstrument.
5.2.2 Byggemenskap gården, Uppsala. Byggs utan väderskydd.
Tabell 6. Fuktkvot värden från fuktmätningar vid Byggemenskap Gården.
Byggdel Fuktkvot med högskolans
mätinstrument (%)
Fuktkvot med företagets
mätinstrument (%)
Yttervägg
13 13
Bjälklag
10 11
Utvändig pelare
13 14
Invändig pelare 11
12
Figur 23. Fuktmätning på en yttervägg med högskolans mätinstrument.
46
5.2.3 ICA-lager Brunna. Byggs utan väderskydd.
Tabell 7. Fuktkvot värden från fuktmätningar vid ICA-lager Brunna.
Byggdel Fuktkvot med högskolans
mätinstrument (%)
Fuktkvot med företagets
mätinstrument (%)
Yttervägg
14 14
Bjälklag
12 11
Utvändig pelare
13 13
Invändig pelare
13 12,6
Figur 24 Mätningar på en invändig pelare med högskolans instrument.
47
Mätvärdena för projekten hade en fuktkvot som låg under 15%. Fuktkvoten i ett trämaterial
som har ett värde under 15% innebär att det är godkänt. Värdena på fuktkvoten från
högskolans mätinstrument skiljde sig från företagets mätinstrument på de flesta byggdelarna.
Men de var nära varandra till en stor del.
Projekten utan väderskydd fick pelarna som var invändiga en lägre fuktkvot än de utvändiga
pelarna. Anledningen till det är att de utvändiga pelarna är exponerade för utomhusmiljön. De
invändiga pelarna skyddas av själva konstruktionen och därmed får en lägre fuktkvot.
Bjälklagen i alla projekt hade ett mindre värde på fuktkvoten i jämförelse med de andra
byggdelarna. Det är för att bjälklagen är invändiga och skyddade av själva konstruktionen.
5.3 KL- träexperiment
Tabell 8. Fuktkvot värden från fuktmätningar vid KL-träexperiment.
KL-träbit Fuktkvot (%) innan
exponering för vatten
Fuktkvot (%) i
fuktigt material
Fuktkvot (%) två
dagar efter
torkning
Träbit nr1 (en vecka i
utemiljö)
7 25 12
Träbit nr2 (två veckor i
utemiljö)
7 27 12,4
Träbit nr3 (tre veckor i
utemiljö)
7 32,5 13,1
För träbitarna innan exponering av fukt blev värdena för fuktkvoten 7 %. Det blev samma
fuktkvot för att det var samma träbit som sågades i tre delar. Värdena av fuktkvoten blev
högre när träbitarna blev utsatta för fukt. Efter uttorkning under två dygn blev fuktkvoten
lägre än 15%.
48
Figur 25 Fuktmätning på träbit nummer 3.
Figur 26. Träbitarna ligger på en plastduk för att ingen fukt ska tas upp från marken
49
Figur 27. Fuktmätningar efter två dagar uttorkning på träbit nummer 1.
Figur 28. Tejp användes för att skydda ändträ.
50
5.4 Platsbesök och observationer
Under platsbesöken observerades projekten för att undersöka byggnaderna och vilka lösningar
som kan användas för att ersätta väderskydd. Det finns olika metoder som företagen använder
sig av för att förhindra fuktskador i konstruktionerna. Ett stort antal av dessa metoder är
effektiva och sparar tid och pengar. En del av metoderna är enkla och bidrar till en reducerad
spridning av regnvatten.
5.4.1 Våt dammsugare
Alla byggarbetsplatser som besöktes hade öppningar i stommen. Öppningarna var fönster och
tak som skulle monteras. När regnvatten faller ner på konstruktionerna samlas den inne i
konstruktionerna. Detta kan skapa fuktproblem för stommen om det ligger i konstruktionen
under en lång tid. En snabb och effektiv lösning för att avleda bort vattnet är genom
användning av våt dammsugare.
Ett exempel där det uppstod en vattenpöl var på projektet i Uppsala som byggs utan
väderskydd. Vattenpölen samlades på marken där hisschaktet finns. Våt dammsugaren
användes för att avleda bort vattnet omedelbart.
5.4.2 Snöröjning
När det kommer nederbörd i form av snö på ett byggprojekt, samlas snön på olika delar. En
metod som används för att förhindra fuktskadorna är användning av en kvast och en spade.
När snön samlas på ett utrymme använder byggarbetarna dessa redskap för att föra bort snön
ut från byggdelar som är fuktkänsliga. Denna lösning skapar enkelhet och effektivitet i att
föra bort snön. Nackdelen kan vara att om det snöar mycket tar snöröjningen längre tid.
5.4.3 Naturlig uttorkning
En av de mest förkommande metoderna som används på byggarbetsplatser utan väderskydd är
naturlig uttorkning. Naturlig uttorkning innebär att tilluften från utomhusklimatet förs in i
konstruktionen och torkar ut byggdelarna som är fuktiga. Tilluften kommer in via
fönsteröppningar och ett rör som finns under fönstret enligt figur 13. När tilluften kommer in
fördelar den sig på olika delar av konstruktionen och torkar ut byggdelarna.
51
5.4.4 Tejp
Tejpning av skarvar är en metod som minimerar spridningen av nederbörd i form av
regnvatten. Anslutningen av två bjälklag i KL-trä tejpas för att förhindra regnvattnet att rinna
ner till nedre våning och orsaka en ökad fuktkvot. Tejp kan också användas för ytterväggarna
för att inte slagregn trängs igenom och in i konstruktionen.
5.4.5 Plastduk
För bjälklag som är utsatta för utomhusmiljö och nederbörd används en plastduk som täcker
hela bjälklaget. Under regniga och fuktiga dagar är det viktigt att innan arbetsdagen är slut ska
bjälklagen skyddas. Anledningen är för att regnvatten inte ska orsaka fuktskador och bidra
med en ökad fuktkvot.
5.4.6 Tillfällig lösning - lutande plankor
Träplankor används utvändigt för att hindra att regnvattnet trängs in i anslutningar. Plankan
kan exempelvis placeras på ett fönster med en lutning. När regnvattnet faller ner på fönstret
avleds den med hjälp av plankan i syfte att inte tränga in i anslutningar och orsaka fuktskador,
se figur 13.
Metoden är praktisk och enkel men även viktig. Om regnvatten samlas vid fönsteranslutningen
under en lång tid kan mögel börja växa.
5.4.7 Skydda byggelement
En metod som används på alla byggarbetsplatserna är inplastning av byggelementen.
Byggdelar som är ute och väntar på att monteras är skyddade med plast. Det är för att
förhindra nederbörd från att tränga in i trämaterialet.
En konstruktion med färdig stomme som är på plats kan byggdelarna utomhus flyttas in i
husbyggnaden. KL-stommen skapar ett skydd mot yttre klimatpåverkan för dessa byggdelar
och reducerar exponeringen för fukt, se figur 10.
5.4.8 God planering
Väderskydd kan ersättas om stomresningen av byggnaden sker snabbt. Anledningen är att
stommen kommer att skydda de inre delarna av byggnaden och byggarbetarna. På större
konstruktioner bör väderskydd användas för att det tar längre tid för stomresningen att
färdigställas.
52
Denna åtgärd lämpar sig bäst för mindre projekt som inte har en stor stomme. En god
planering är ett bra tillvägagångssätt för att kunna förutsätta vilka risker som kan komma
under produktionen.
5.4.9 Värmefläkt och Avfuktare
Värmefläktar och avfuktare användes för projekten utan väderskydd. Dessa maskiner används
innan beklädnad av väggar och pelare utförs. Fukten torkas ut av maskinerna för att sänka
fuktkvoten i stommen.
5.4.10 Bekämpningsmedel
För att förhindra mögelpåväxt vid anslutningar mellan ytterväggarna och betongplattan sprejas
syllarna med mögelbekämpning. Mögelbekämpning är en bra åtgärd för att skapa ett säkrare
byggprojekt som inte är hotat av mikroorganismer.
53
6 DISKUSSION
6.1 Användning av väderskydd
Väderskyddet skapar ett skydd för hela byggnadsverket och skyddar mot flera påkänningar
som exempelvis nederbörd, vind och kyla. Det skapas bättre arbetsförhållanden vilket leder
till att tidplanen följs. Arbetsplatsen skyddas mot fukt och arbetsledningen kan lägga mer tid
på andra moment. Studenterna tycker att dessa faktorer påverkar byggtiden som kopplas till
ekonomin. Det uppstår mindre hinder med väderskydd. Väderskydd är en försäkring för
entreprenören och byggherre för att skydda byggnadsverket från fukt under produktions
skedet. I de flesta fallen är en försäkring ogynnsam men kan komma att behövas i vissa fall.
Väderförhållanden kan variera i projekt. Ett projekt med kraftig nederbörd, kan det vara bra
att väderskydd används. Ett projekt utan väderskydd, som utsätts för kraftig nederbörd under
en tre veckors period kan det vara svårt att mesta fukten torkas ut på två dagar. Om ett
väderskydd används i samma projekt hade väderskyddet varit lönsam. Byggnadsverket
skyddats för att väderskyddet försummar väderförhållandena. Om det finns nederbörd under
vissa dagar under produktions skedet för samma projekt är det mycket möjligt att fukten
torkas bort under två dagar.
Gruppmedlemmarna ansåg att väderskydd kan bara tillämpas på vissa projekt. När
väderskydd ska användas beror på vilket projekt det är som byggs. För Linbackens förskola
som började byggas under vintertid var väderskyddet en viktig del av projektet. Det skapade
en god arbetsmiljö, skyddade byggnadsverket mot fukt och stomkompletteringen kunde sättas
på plats utan att elementen skadades från fukt. Inget vatten samlades och var stillastående mot
trämaterialet. Förutom fuktskydd som väderskyddet medförde fanns det även andra fördelar
som att värme och belysning kunde installeras under väderskyddet. Ingen frostbildning fanns
under väderskyddet. Tidplanen följdes och vissa arbetsmoment tog kortare tid än beräknat.
Väderskyddet skapar bättre arbetsförhållanden och påskyndar byggtiden i vissa fall. Men
detta beror på när projektet byggs, vilket typ av projekt det är och hur länge väderskyddet ska
finnas på plats under produktionen (Lindholm, 2019).
6.2 Ekonomi aspekter
Det är svårt att beräkna vinsterna av väderskydd men det är däremot enkelt att beräkna
tillkommande kostnader av väderskydd.
Byggemenskap Kv. Gården i Uppsala och ICA-lager Brunna byggdes utan väderskydd. Vi
tycker att entreprenörerna för dessa projekt var medvetna om riskerna som togs och vad som
behövdes för att minimera riskerna för fuktskador under produktionstiden. Byggemenskap
54
Kv. Gården började byggas under varmare årstid. Entreprenörens plan var att sätta dit
stomkompletteringen på en vecka för att minska fukten i byggnadsverket. Håltagningar i
ytterväggar och bjälklag ventilerade bort fukten från byggnadsverket. Studenterna tycker att
entreprenören var medveten om att väderskyddet inte skulle utnyttjas. Entreprenören och
beställaren kom överens om att väderskydd för detta projekt är oekonomiskt.
Entreprenören för ICA-lagret var påläst om vilka risker som togs att bygga under vintertid
med fuktkänsligt material utan väderskydd. Förberedelser som gjordes var att inte avsluta
arbetsveckan med öppna bjälklag. Det kan regna eller snöa under helgen och vatten kan vara
stillastående i mer än två dygn. Studenterna tyckte att huvudanledningen till att inget
väderskydd användes under produktion var för att kunna ändra ställningarna fritt.
Väderskydd bör användas endast om möjligheterna som den för med sig kan utnyttjas i
projektet. Monteringen av väderskyddet är också viktigt. Väderskyddet måste monteras
korrekt från byggstart. Om ställningarna av väderskyddet behöver justeras under produktions
skedet kan det ta lång tid och projektet riskerar att gå i förlust.
6.3 Mätresultat
Vid mätning av fuktkvoten med högskolans mätinstrument och företagens mätinstrument
skiljde sig värdena på samma byggdel med några decimaler. Orsaken till att resultaten skiljde
sig kan bero på att mätningarna inte utfördes på exakt samma plats. När en mätning utfördes
med högskolans mätinstrument skapades litet hål i trämaterialet. Vid användning av
företagens mätinstrument togs mätningarna bredvid det tidigare mätta stället men inte rakt på.
En annan orsak som kunde påverka mätresultaten är dagen som mätningarna utfördes på. Det
var en torr dag och innan gipsskivorna skulle monteras. Om studenterna hade kommit under
en fuktigare dag och genomfört mätningarna hade mätvärdena varit högre.
För ytterväggar och pelare är det viktigt att nämna att mätvärdena för dessa genomfördes vid
anslutningarna till betongplattan. Det innebär att fuktkvoten har en högre sannolikhet att få ett
högre värde vid en anslutning tillskillnad om en mätning utfördes i mitten av ytterväggen.
Anledningen är att betongplattan är fuktigare på grund av att den är direkt kopplad till
marken.
6.4 Eget experiment
När det gäller det egna experimentet stämde teorin också med praktiken. Enligt teorin behöver
KL-trä som utsätts för fukt i form av nederbörd torkas i minst två dygn i utomhusmiljö. När
55
träbitarna i det egna experimentet utsattes för fukt, placerades bitarna i utomhusmiljön. Två
dygn senare mättes fuktkvoten på objekten och mätresultaten visade en fuktkvot under 15 %.
Det är viktigt att nämna att fuktkvoten för träbit 2 blev högre än träbit 1 efter uttorkning och
träbit 3 fick en fuktkvot högre än träbit 2. Anledningen kan bero på att träbitarna var
exponerade för fukt under olika långa perioder. Det innebär att ju längre tid för exponering
desto högre fuktkvoten blir. Om studenterna hade undersökt en fjärde träbit fanns det chans
att fuktkvoten skulle överstiga 15 %. Det betyder att en längre exponering av fukt bidrar med
att träbitarna behöver torka mer än två dygn i de fall där fuktkvoten överstiger 15%.
Väderförhållanden kan också var en stark orsak till uttorkningshastigheten. Det är inte
liknande väder under alla tre veckor för att dra slutsatsen att ökningen av fuktkvoten är linjär.
Väder under första veckan skiljer sig från vädret under den tredje veckan.
En solig dag med ett lågt RF leder till att träet torkar snabbare. Tillskillnad från en vecka där
det regnar under några dygn och det är ett högt RF.
6.5 Olika lösningar som förhindrar fuktskador
Metoden som användes för att torka ut fukt i byggprojekten utan väderskydd var avfuktare
och värmefläktar. Hur mycket av dessa komponenter som behövs och hur länge tycker
studenterna var oklart. Fläktarna hyrs in av olika företag och kostnaden är mindre än
väderskyddet. De ersätter väderskyddet gällande fuktsäkring däremot leds stillastående vatten
inte bort. Stillastående vatten måste ledas bort manuellt.
Lösningarna som användes i praktiken för att ersätta väderskydd stämmer överens med de
lösningar som finns i teorin. Några av dessa lösningar var exempelvis avfuktare, värmefläkt
våt dammsugare, tillfälligt plastskydd och en god planering.
Gruppmedlemmarna anser att en del av dessa metoder behöver förbättringar för att vara
dugliga till ett längre tidsspann. En plastduk som har använts många gånger kan ha hål som
leder till att regnvatten läcker igenom. Det leder till att plastduken behöver kontrolleras för att
fastställa att den är lämplig för användning.
56
7 SLUTSATSER
Syftet med arbetet är att studera hur fukt i trä påverkas med och utan väderskydd, studera hur
den ekonomiska delen för de tre husbyggnadsprojekten påverkas med och utan väderskydd
och undersöka vilka andra lösningar eller tekniker det finns om inte väderskydd används.
Genom studiebesök, mätningar, intervjuer och eget experiment har följande slutsatser dragits.
Om väderskydd ska användas beror på vilket projekt som byggs. Det är komplicerat att
kalkylera vinsten som väderskyddet tillför ett projekt under produktions skedet. Byggtiden
kan förkortas för projekt som använder väderskydd för att väderförhållanden försummas. Det
är möjligt att installera belysning och värme som förbättrar arbetsförhållanden under
produktions skedet. Ingen frostbildning uppstår på byggarbetsplatsen och halkrisken för
arbetare minimeras. För projekt som byggs under vintertid med KL-trä förbättras kvaliteten
på byggnadsverket om väderskydd används. Inga kostnader för maskiner som leder bort fukt
från byggnadsverket tillkommer. Faktorerna som nämndes ovan är de faktorer som påskyndar
byggtiden. Om byggtiden förkortas påverkas ekonomin positivt.
För projekt som inte använder väderskydd är det viktigt för entreprenören och beställaren att
veta riskerna av att bygga utan väderskydd i fuktiga miljöer. Hur mycket entreprenören och
beställaren är pålästa avgör hur den ekonomiska delen påverkar ett projekt utan väderskydd.
Det gäller att veta vilka metoder det finns för att ersätta väderskyddet för att få en
fuktsäkermiljö och en säker arbetsplats under vintertid. Hur den ekonomiska delen påverkas
för projekt som byggs utan väderskydd beror på vilka ersättningsmetoder som används för att
skapa en fuktsäker miljö.
Det är svårt att veta lönsamheten av väderskydd för att väderskyddet är en typ av försäkring
mot fukt under produktions skedet. En försäkring kan vara både gynnsam och ogynnsam. Det
beror på vilka väderförhållanden ett projekt under produktions skedet utsätts för.
Väderskyddet har inte en stor påverkan på fuktkvoten. För projekten som undersöktes fanns
det inte stora skillnader mellan fuktvärdena. Mätvärdena på projektet som använde
väderskydd var fuktkvoterna på byggdelarna ungefär samma som mätvärdena på byggdelarna
för projekten utan väderskydd. Vid anslutningar med betongplattan är fuktkvoten högre än
andra delar av stommen för att betongplattan är fuktig. Enligt det egna experimentet visade
det att trä är ett bra material när det gäller uttorkning av fukt. När trä lämnas i utomhusmiljön
sker uttorkning på ett naturligt sätt.
Det finns olika metoder som kan ersätta väderskydd under produktions skedet. Några av dessa
är förekommande på byggarbetsplatsen. De metoder som används är avfuktare, värmefläkt,
våt dammsugare, avledning av vatten och naturlig uttorkning. Andra tillfälliga metoder som är
förekommande och minimerar fukttransporten i stommen är tejpning av anslutningar,
plastduk, en lutande planka på fönstret som avleder bort vatten och skyddandet av
byggelement som ligger utomhus med inplastning.
57
8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
För projekten som undersöktes i examensarbetet var KL-trämaterialet obehandlad. Förslag till
fortsatt arbete är att undersöka om det är möjligt att KL-trä kan behandlas redan i fabrik.
Undersökningen ska beskriva om behandlad KL-trä är bättre ur fuktsynpunkt i jämförelse av
obehandlad KL-trä.
Om behandlad KL-trä i fabrik ger ett värde som är lägre än obehandlad KL-trä kan
ersättningsmetoder som avfuktare och värmefläkt försummas. Lösningen kan spara tid i
produktions skedet och därmed sänka totalkostnaden av projekt som byggs i KL-trä.
58
9 REFERENSLISTA
Abc ställningar. (2020). Väderskydd för bygg och anläggningsarbeten.
https://www.abcstallningar.se/tjanster/vaderskydd/
Ahlberg, O., & Hultgren, P. (2019). KL-TRABYGGNAD UTAN HELTACKANDE
VADERSKYDD - Ett mer fuktsäkert förförande. [Examensarbete, Jönköping University]. Diva
portal.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1331365/FULLTEXT01.pdf
Arfvidsson, J., Harderup, L. E., & Samuelson, I. (2017). Fukthandboken (4 uppl.).
AMA. Byggtjänst. 2012. AMA Hus.
https://ama.byggtjanst.se/navigera/hus-21
Alexson, K., Larsson, B., Söderlind, L. (2004). Väderskyddad produktion möjligheter och
erfarenheter. Studentlitteratur.
byggahus. (14 sep 2020). Grovdammsugare 2020.
https://www.byggahus.se/test-grovdammsugare
Byggnyheter. (4 december 2019). Väderskyddat byggande – vinster både på kort och lång
sikt. https://www.byggnyheter.se/20191212/22181/vaderskyddat-byggande-vinster-bade-pa-
kort-och-lang-sikt
Chang, S., Wi, S., Kang, S., Kim, S. (2019). Moisture risk assessment of cross-laminated timber
walls, Perspectives on climate conditions and water vapor resistance performance of building
materials. Yonsei University, Department of architecture and architectural engineering.
https://wwwsciencedirect-com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0360132319307140
Dantherm. (2021). Hur fungerar en avfuktare. https://www.dantherm.com/se/avfuktning/valj-
mobil-avfuktare/hur-fungerar-en-avfuktare/
Från Söderlind, L. (2021). Fasadväderskydd [Fotografi]. https://fuktsaker.se/fukt/vaderskydd/
Fuktsäker. (2019). Väderskydd.
https://fuktsaker.se/fukt/vaderskydd/
Herms, J. L. (2020). Achieving airtightness and weather protection of CLT buildings, E3S
Web of Conferences, 10011 (172), 1-3. http://doi.org/10.1051/e3sconf/2020172 0 10 11
Johansson, M. (24 maj 2019). Varför bygger vi inte fler höghus av trä.
https://www.ri.se/sv/berattelser/varfor-bygger-vi-inte-fler-hoghus-i-tra
59
Kalbe, K., Kukk, Villu., & Kalamees, Targo. (2020). Moisture safety in CLT construction
without weather protection – Case studies, literature review and interviews. E3S Web of
Conferences, 10 002 (172), 3–8. http://doi.org/10.1051/e3sconf/2020172 0 10 01
Larsson, B. Söderlind, L. (2006). Väderskyddad produktionsmiljö Framtidens Byggande.
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/ac3c5a63-e852-4bfb-ba37-
9da9efa9f96c/FinalReport/SBUF_10103_Slutrapport_V%C3%A4derskyddad%20Produktion
smilj%C3%B6%20Framtidens%20Byggande.pdf
Lindholm, A. (2019). Väderskydd – Dimensionering och jämförande analys. [Examensarbete,
Umeå Universitet]. Diva-portal.
https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:785007/FULLTEXT01.pdf
Nilsson, L., Sjöberg, A., Togerö, Å. (2006). Fuktmätningar i byggnader. Studentlitteratur.
Schmidt, E., & Riggio, M. (2019). Monitoring moisture performance of cross-laminated timber building elements during construction. Buildings, 9(6), 144.
Setragroup. (2020). Fördelar med KL-trä.
https://www.setragroup.com/sv/kl-tra/fordelar-hallbarhet/
SMHI. (5 maj 2021). Års- och månadsstatistik.
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-
sverige/manadens-vader-i-sverige/ars-och-
manadsstatistik?fbclid=IwAR1DLF3y6ac2EjWZ9DP38E7UD2IqnkYj5ZM3FhSrfpHVOlrD
MyhRjEmsNt8
Sandin, K. (1997). Introduktion till fuktmekaniken. Litteraturstudie.
Strandberg, B., & Lavén, F. (2018). Bygga Hus (3 uppl.). Studentlitteratur.
Svenskt trä.(maj 2017). KL-trähandbok Fakta och projektering av KL-träkonstruktioner.
https://www.svenskttra.se/siteassets/5-publikationer/pdfer/svt-kl-trahandbok-
2017.pdf?fbclid=IwAR3lnm2eMncGZ3ALuKfdWS4XpiA9ehinZ-
_XwLmsPeO9MafczVsyRtJPczI
Träguide. (26 november 2017). Väderskydd.
https://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/projektering-av-trahus---
generellt/projektering-av-trahus---generellt/vaderskydd/
60
Träguiden. (7 juli 2017). Hantering av KL-trä.
https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/upphandling-och-montage/10.4-
kom-ihag/kom-ihag/
Träguiden. (7 juli 2017). Väderskydd under byggtiden. Hämtad 2021-04-19 från
https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/upphandling-och-montage/10.3-
skydd-av-konstruktionen-under-byggtiden/10.3.1-vaderskydd-under-byggtiden/
Träguiden. (7 november 2020). Tillverkning av KL-trä.
https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/kl-tra-som-
konstruktionsmaterial/1.5-tillverkning-av-kl-tra/tillverkning-av-kl-tra/
Vaderskydd. (2020). Väderskydd mer än bara en presenning.
https://www.vaderskydd.nu/valj-ratt-vaderskydd/vaderskydd-mer-an-bara-en-presenning/
61
BILAGA 1: [INTERVJU MED JONAS STRAND
PLATSCHEF - LINDBACKENS FÖRSKOLA, UPPSALA]
Fråga 1 Kan väderskydd påskynda byggtiden, i så fall på vilket sätt?
Fråga 2 Hur lång tid tog det att montera väderskyddet och hur stor var arbetskraften
som behövdes?
Fråga 3 Hur flexibelt är det att arbeta med väderskydd, går det att ändra på
ställningarna?
Fråga 4 Hur förhindrar väderskyddet fuktskador emot i detta projekt?
Fråga 5 Behövdes det kompletterande metoder för att minska fuktkvoten i KL-
stommen/ limträ?
Fråga 6 Hur påverkas arbetsförhållandena med väderskydd
Fråga 7 Vilka fördelar och nackdelar har väderskyddet givit i detta projekt?
Fråga 8 Hur mycket skyddar väderskydd fukthalten i stomkompletteringen?
Fråga 9 Vilken mätteknik använder ni för att mäta fukthalten i KL-stommen/limträ?
Fråga 10 Hur mycket stiger fukten under en regnig dag/ vecka/ period?
Fråga 11 Hur ofta mäter ni fukten på byggarbetsplatsen?
Fråga 12 Hur påverkar fukten KL-stommen/ limträ under produktions skedet?
Fråga 13 Något mer ni vill tillägga som ni tycker att vi inte fick med i vårt formulär?
Fråga 1 Kan väderskydd påskynda byggtiden, i så fall på vilket sätt?
62
Svar 1 - Byggtiden har påskyndats.
- Väderskyddet skyddade både byggnadsverk och arbetare.
- Arbetare kunde fokusera endast på arbetet .
Fråga 2 Hur lång tid tog det att montera väderskyddet och hur stor var
arbetskraften som behövdes?
Svar 2 - Tre arbetsdagar.
- Arbetskraften var ungefär fyra personer och en mobilkran.
Fråga 3 Hur flexibelt är det att arbeta med väderskydd, går det att ändra på
ställningarna?
Svar 3 - Flexibelt om montering sker korrekt från start.
- Större justeringar kan ta längre tid.
Fråga 4 Hur förhindrar väderskyddet fuktskador emot i detta projekt?
Svar 4 - Väderförhållanden försummas.
- Allt arbete sker under väderskydd.
Fråga 5 Behövdes det kompletterande metoder för att minska fuktkvoten i KL-
stommen/ limträ?
Svar 5 - Nej, inga kompletterande metoder behövdes.
Fråga 6 Hur påverkas arbetsförhållandena med väderskydd
Svar 6 - Påverkades positivt.
- Arbetsförhållandena förbättrades.
Fråga 7 Vilka fördelar och nackdelar har väderskyddet givit i detta projekt?
Svar 7 - Kortare byggtid.
- Bättre arbetsförhållanden.
- Justering av ställning kan ta längre tid.
Fråga 8 Hur mycket skyddar väderskydd fukthalten i stomkompletteringen?
Svar 8 - För detta projekt var det viktigt för att stomkompletteringen
utfördes under vintertid.
Fråga 9 Vilken mätteknik använder ni för att mäta fukthalten i KL-
stommen/limträ?
Svar 9 - Elektrisk fuktmätningsmetod
Fråga 10 Hur mycket stiger fukten under en regnig dag/ vecka/ period?
Svar 10 - Det beror på vilken årstid.
- Det kan regna längre perioder och då kan fukthalten öka men
eftersom väderskyddet står på plats skyddas byggnadsverket.
Fråga 11 Hur ofta mäter ni fukten på byggarbetsplatsen?
63
Svar 11 - Två gånger i månaden
- Av företag och inhyrd fuktsakkunnig
- Företaget gör mottagningskontroller på KL-trämaterialet gällande
fuktkvot
Fråga 12 Hur påverkar fukten KL-stommen/ limträ under produktions skedet?
Svar 12 - Ingen fukt är bra på byggarbetsplatsen
- Lite fukt är ingen fara, mycket fukt däremot kan vara
problematisk.
Fråga 13 Något mer ni vill tillägga som ni tycker att vi inte fick med i vårt
formulär?
Svar 13 - Väderskydd bör användas beroende på projekt.
64
BILAGA 2: [INTERVJU MED MARTIN SPARRE PLATSCHEF –
KV BYGGEMENSKAP GÅRDEN, UPPSALA]
Fråga 1 Hur har fukthalten påverkats i detta projekt?
Fråga 2 Hur har arbetsförhållandena påverkats att arbeta utan väderskydd?
Fråga 3 Vilka metoder använde ni er av för att minska/ förhindra fuktskador under
produktions skedet?
Fråga 4 Vad blev konsekvenserna av att arbeta under en fuktig miljö utan
väderskydd?
Fråga 5 Blev det förseningar på grund av väderförhållanden?
Fråga 6 Vad kostade metoderna som ni använde för att torka materialet?
Fråga 7 Hur ofta tar ni fuktmätningar under projektet?
Fråga 8 Hur ofta tar ni fuktmätningar under projektet?
Fråga 9 Vad var den största utmaningen att arbeta utan ett väderskydd som har
påverkat ekonomiska delen under detta projekt?
Fråga 10 Varför valde ni att arbeta utan väderskydd, var det på grund av ekonomin
Fråga 11 Vilka fördelar och nackdelar var det att arbeta utan väderskydd i detta
projekt?
Fråga 12 Hur lång tid tar det att torka fukten som finns i KL-stommen under
produktions skedet?
Fråga 13 Hur mycket stiger fukten under en regnig dag/ vecka/ period?
65
Fråga 1 Hur har fukthalten påverkats i detta projekt?
Svar 1 - Fukthalten har inte påverkats
Fråga 2 Hur har arbetsförhållandena påverkats att arbeta utan väderskydd?
Svar 2 Eftersom byggarbetsplatsen byggdes under varmare årstid påverkades inte
arbetsförhållandena.
Fråga 3 Vilka metoder använde ni er av för att minska/ förhindra fuktskador
under produktions skedet?
Svar 3 - Naturlig torkning och ventilering.
- Värmefläkt och avfuktare
Fråga 4 Vad blev konsekvenserna av att arbeta under en fuktig miljö utan
väderskydd?
Svar 4 - Konstruktionen blev blöt men hann torka ut
- Fuktkvoten ökade men under nederbördsfira dagar torkade fukten
från byggnadsverket.
Fråga 5 Blev det förseningar på grund av väderförhållanden?
Svar 5 - Nej, inga förseningar har uppstått på grund av väderförhållanden.
Fråga 6 Vad kostade metoderna som ni använde för att torka materialet?
Svar 6 - Kan ej besvaras.
- Men metoderna var betydligt billigare än väderskydd
Fråga 7 Hur ofta tar ni fuktmätningar under projektet?
Svar 7 - Fåtal gånger i månaden. (1–2 gånger)
- Mätningarna gjordes av företaget och inhyrd fuktsakkunnig
Fråga 8 Vad var den största utmaningen att arbeta utan ett väderskydd som har
påverkat ekonomiska delen under detta projekt?
Svar 8 - Inga större utmaningar
- Arbetskraft behövdes för att ta bort stillastående vatten nära
konstruktionen.
Fråga 9 Varför valde ni att arbeta utan väderskydd, var det på grund av
ekonomin?
Svar 9 - Mindre projekt.
- Årstiden som projektet byggdes.
- En bedömning av väderskyddets möjligheter visade att fördelarna
utnyttjas inte fullt ut.
- Oekonomiskt.
66
Fråga 10 Vilka fördelar och nackdelar var det att arbeta utan väderskydd i detta
projekt?
Svar 10 - Fördelen var att det sparades mycket pengar av beställaren som
kunde läggas på annat.
- Nackdelen är att stillastående vatten behöver avledas manuellt.
Fråga 11 Hur påverkar fukten KL-stommen under produktions skedet?
Svar 11 - Kvaliteten har inte påverkats för att KL-trä tål vatten till en viss
del.
- Fukten har inte varit något problem
- Företaget gör mottagningskontroller på KL-trämaterialet gällande
fuktkvot
Fråga 12 Hur lång tid tar det att torka fukten som finns i KL-stommen under
produktions skedet?
Svar 12 - Det beror på hur mycket som ska torkas.
- Det kan vara alltifrån 2–4 timmar.
Fråga 13 Hur mycket stiger fukten under en regnig dag/ vecka/ period?
Svar 13 - Den kan stiga mycket beroende på hur mycket mederbörd det är.
- Men den hinner torka ut innan KL-träet byggas in.
BILAGA 3: [INTERVJU MED SALAR QELO BITRÄDANDE
PLATSCHEF –ICA-LAGER, BRUNNA]
Fråga 1 Kan väderskydd påskynda byggtiden, i så fall på vilket sätt?
67
Fråga 2 Hur flexibelt är det att arbeta med väderskydd, går det att ändra på
ställningarna? (Om ja, i så fall på vilket sätt?).
Fråga 3 Behövdes det kompletterande metoder för att minska fukthalten i KL-
stommen/ limträ?
Fråga 4 Finns det något ni vill tilläga som ni känner att vi inte frågade om som har
påverkat ekonomin i projektet?
Fråga 5 Hur har fukthalten påverkats i detta projekt?
Fråga 6 Hur har arbetsförhållandena påverkats att arbeta utan väderskydd?
Fråga 7 Vilka metoder använde ni er av för att minska/ förhindra fuktskador under
produktions skedet?
Fråga 8 Vad blev konsekvenserna av att arbeta under en fuktig miljö utan
väderskydd?
Fråga 9 Blev det förseningar på grund av väderförhållanden?
Fråga 10 Hur ofta tar ni fuktmätningar under projektet?
Fråga 11 Vad var den största utmaningen att arbeta utan ett väderskydd som har
påverkat ekonomiska delen under detta projekt?
Fråga 12 Varför valde ni att arbeta utan väderskydd, var det på grund av ekonomin?
Fråga 13 Vilka fördelar och nackdelar var det att arbeta utan väderskydd i detta
projekt?
Fråga 1 Kan väderskydd påskynda byggtiden, i så fall på vilket sätt?
Svar 1 Ja. Under vintertid så skapas is på bomlagen på ställningen, vilket i sin tur
skapar halkrisk för yrkesarbetare som jobbar med fasad. Har man
väderskydd så kommer inte snön in på bomlagen då skapas inte heller is. Har
man is på ställningen så jobbar man långsammare för att man inte vill halka.
Löningen vi hade för detta är halkskydd med dubbar (JALAS 8018).
Fråga 2 Hur flexibelt är det att arbeta med väderskydd, går det att ändra på
ställningarna? (Om ja, i så fall på vilket sätt?).
68
Svar 2 Under vintertid så underlättar det p.g.a. halkrisk om man inte har halkskydd
(JALA 8081). Har man väderskydd blir det svårare och bygga om eller ändra
ställningen. Men har man byggt rätt ställning från början så behöver man
inte bygga om eller ändra.
Fråga 3 Behövdes det kompletterande metoder för att minska fukthalten i KL-
stommen/ limträ?
Svar 3 - Man ska regelbundet ta fuktprover.
- Detta kan man på flera olika sätt. Ett sätt som vi använde i
Kungsängen är metoden resistens fuktkvotmätare.
- Det man gör är att man tar elektriska stift som stoppas djupt in i
trät för att kunna mäta fuktkvoten.
Fråga 4 Finns det något ni vill tilläga som ni känner att vi inte frågade om som
har påverkat ekonomin i projektet?
Svar 4 Om man inte har väderskydd så är det lättare/billigare att bygga på
sommartid för att undvika halkrisk.
Fråga 5 Hur har fukthalten påverkats i detta projekt?
Svar 5 - Vi har inte haft problem med fukt eftersom vi aldrig lät stående
vatten på KL-trä i mer än två dagar.
- Vatten skrapades bort samma dag.
- KL-trä tål lite vatten men inte stående vatten. Så om man inte har
väderskydd så måste man ta bort vattnet samma dag.
Fråga 6 Hur har arbetsförhållandena påverkats att arbeta utan väderskydd?
Svar 6 - När vintern kom så skapades is på bomlagend detta resulterade
till halka.
- Halka skapade långsammare produktion.
- Sen köptes halkskydd med dubb in (JALAS 8018) som
underlättade mycket väl.
Fråga 7 Vilka metoder använde ni er av för att minska/ förhindra fuktskador
under produktions skedet?
Svar 7 Inte har stående vatten på ytan i mer än två dagar. Värmefläktar.
Fråga 8 Vad blev konsekvenserna av att arbeta under en fuktig miljö utan
väderskydd?
Svar 8 Inga konsekvenser som har påverkat byggtiden negativt.
Fråga 9 Blev det förseningar på grund av väderförhållanden?
Svar 9 Nej, inga förseningar.
Fråga 10 Hur ofta tar ni fuktmätningar under projektet?
Svar 10 - Regelbundet av en fukt sakkunnig.
69
- Företaget gör mottagningskontroller på KL-trämaterialet gällande
fuktkvot
Fråga 11 Vad var den största utmaningen att arbeta utan ett väderskydd som har
påverkat ekonomiska delen under detta projekt?
Svar 11 - Köpa in halkskydden (Jalas 8018)
- torka bort vattnet (arbetskraft) och värmefläktar.
- Men detta är trots allt billigare än om vi hade haft väderskydd.
Fråga 12 Varför valde ni att arbeta utan väderskydd, var det på grund av
ekonomin?
Svar 12 - På grund av olika skäl. Bland annat för att kunna justera
ställningen när vi ville utan problem/hinder.
- Men vi har vetat om riskerna att arbeta utan väderskydd. Dessa
risker har vi åtgärdat regelbundet.
Fråga 13 Vilka fördelar och nackdelar var det att arbeta utan väderskydd i detta
projekt?
Svar 13 Fördelar:
1. Justera ställningen utan något hinder.
2. Lyfta material och lasta på bomlagen utan något hinder.
3. Ekonomiskt.
4. Under montagetid behöver man inte lägga ner tid på material
med längd t.ex. om man ska montera panel på fasaden. Panel
bitarna är ca 4200 mm.
Nackdelar:
1. Halkrisk under vintertid.
2. Skrapa bort vatten (arbetskraft).
3. Kostnad för värmefläktar.
70
BILAGA 4: [INTERVJU MED KIM GRÖNNEVIK – KL-
TRÄLEVERANTÖR, WOODCON]
Fråga 1 Hur påverkar fukten KL-trämaterialet under produktionstid?
Fråga 2 Är det viktigt att ha väderskydd under produktions skedet?
Fråga 3 Behandlas KL-trämaterialet på något sätt som kan sänka fuktkvoten i fabrik?
Fråga 4 Ger ni information till beställaren om hur materialet ska hanteras under
produktion för att motverka fuktskador?
Fråga 5 Vad är viktigast i montage av KL-trä?
Fråga 6 Vilka anslutningar är kritiska?
Fråga 7 Vilka delar av KL-trä är mest fuktkänsliga?
Fråga 1 Hur påverkar fukten KL-trämaterialet under produktionstid?
Svar 1 - Trä är ett fuktkänsligt material.
- Det gäller att materialet hanteras korrekt gällande fukt.
- Stillastående vatten i flera dygn kan orsaka fuktskador.
Fråga 2 Är det viktigt att ha väderskydd under produktions skedet?
Svar 2 - Beror på vilket projekt det är som byggs
- Årstid är avgörande
Fråga 3 Behandlas KL-trämaterialet på något sätt som kan sänka fuktkvoten i
fabrik?
Svar 3 - Nej, den är obehandlad.
- Plastas in under transport.
Fråga 4 Ger ni information till beställaren om hur materialet ska hanteras
under produktion för att motverka fuktskador?
Svar 4 - Förklaring om materialet
- Information under startmötet
Fråga 5 Vad är viktigast i montage av KL-trä?
71
Svar 5 - Godkänd fuktkvot innan den byggs in.
Fråga 6 Vilka anslutningar är kritiska?
Svar 6 - Anslutning av massivt trä och betong är kritiskt.
Fråga 7 Vilka delar av KL-trä är mest fuktkänsliga?
Svar 7 - Snittet på KL-trä elementen där snittet finns.
BILAGA 5: [INTERVJU MED FUKTSAKKUNNIG – OCAB]
Fråga 1 Hur kan väderskydd skydda mot fukt?
Fråga 2 Vilka är de kritiska momenten när det gäller fuktsäkerhet och KL-trä?
Fråga 3 Hur ofta bör fuktmätningar ske?
Fråga 4 Är det vanligt att fuktkvoten överstiger gränsvärdet vid kontroller av KL-trä?
Fråga 1 Hur kan väderskydd skydda mot fukt?
Svar 1 - Skapar en beklädnad för byggnadsverket.
- Påverkan av väderförhållanden försummas.
- Frostbildning minskas
Fråga 2 Vilka är de kritiska momenten när det gäller fuktsäkerhet och KL-trä?
Svar 2 - Anslutning mellan trä och betong är kritiska.
- Måste utföras korrekt.
Fråga 3 Hur ofta bör fuktmätningar ske?
Svar 3 - Beror på entreprenör.
- Vilket bygge det är och vilket material som används
72
Fråga 4 Är det vanligt att fuktkvoten överstiger gränsvärdet vid kontroller av
KL-trä?
Svar 4 - Ovanligt att fuktkvoten överstiger 15 %.
- Företaget tar egna mätningskontroller.
Related Documents
