CARL von LINNÉ (Carl Linneaus) Vår störste och internationellt mest kände vetenskapsman och svensk under 1700-talet. Hans verk: Systema naturare och Specius Planetarum ligger till grund för den nutida systematiken över alla levande varelser ordnade efter växternas och djurens olika inbördes släktskap. Linné’s system används än idag i alla jordens länder. Som kuriosa är Linne den mest omskrivne svensken på Wikipedia där hans biografi och gärning behandlas på runt ett hundratal olika språk. Många är de som under skoltiden ålades att samla ett 100-tal växter och klassificera enligt Linnés system. Vem var denna man ;en prästson från Råshult I Småland på gränsen till Skåne….. Han föddes 1707 i en prästsläkt där fadern Nils Linneaus var komminister i Råshult och sedermera efter svärfadern övertog pastoratet i Stenbrohult. Linné hade fyra syskon. Tanken var (inte minst hos hans mor), att han skulle bli präst. Den som uppfyllde denna önskan blev brodern Samuel som stannade kvar i Råshult. Då fadern hade ett genuint intresse för växtlivet (men aldrig haft råd att studera detta vid akademin i Lund) fick Carl Linneaus tidigt samma intresse . På Kyrkoherdebostället fanns vid hans födsel en ansenlig botanisk trädgård dät hans gärning tog sin början. Vid läroverket i Växsjö lärde han sig bl a tala och skriva latin. Familjehemmet finns bevarat och restaurerades så sent som 2006-2007 i samband med 300-års minnet av Linné . Det gäller även den samling växter som återskapats i trädgården. På gymnasiet läste han även naturhistoria under en Dr Rothman som var en välkänd vetenskapsman. Efter avlagd examen sändes han (lite motvilligt från föräldrarnas sida) till Lund för universitetsstudier 1727. Men den s.k. Karolinska Akademin i Lund var inte alltför väl strukturerad och undervisningen var bristfällig. Under sommarferien fick Linné rådet av sin gamle lärare Dr Rothman att söka sig till Uppsala i stället. Något som eftervärlden nog skall vara tacksamma för.
12
Embed
CARL von LINNÉ (Carl Linneaus) - Snabber · CARL von LINNÉ (Carl Linneaus) Vår störste och internationellt mest kände vetenskapsman och svensk under 1700-talet. Hans verk: Systema
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
CARL von LINNÉ (Carl Linneaus)
Vår störste och internationellt mest kände vetenskapsman och svensk
under 1700-talet.
Hans verk: Systema naturare och Specius Planetarum ligger till grund
för den nutida systematiken över alla levande varelser ordnade efter
växternas och djurens olika inbördes släktskap. Linné’s system
används än idag i alla jordens länder.
Som kuriosa är Linne den mest omskrivne svensken på Wikipedia där
hans biografi och gärning behandlas på runt ett hundratal olika språk.
Många är de som under skoltiden ålades att samla ett 100-tal växter
och klassificera enligt Linnés system.
Vem var denna man ;en prästson från Råshult I Småland på gränsen till
Skåne….. Han föddes 1707 i en prästsläkt där fadern Nils Linneaus var
komminister i Råshult och sedermera efter svärfadern övertog pastoratet i
Stenbrohult. Linné hade fyra syskon. Tanken var (inte minst hos hans mor), att
han skulle bli präst. Den som uppfyllde denna önskan blev brodern Samuel som
stannade kvar i Råshult. Då fadern hade ett genuint intresse för växtlivet (men
aldrig haft råd att studera detta vid akademin i Lund) fick Carl Linneaus tidigt
samma intresse . På Kyrkoherdebostället fanns vid hans födsel en ansenlig
botanisk trädgård dät hans gärning tog sin början. Vid läroverket i Växsjö lärde
han sig bl a tala och skriva latin.
Familjehemmet finns bevarat och restaurerades så sent som 2006-2007 i
samband med 300-års minnet av Linné . Det gäller även den samling växter som
återskapats i trädgården.
På gymnasiet läste han även naturhistoria under en Dr Rothman som var en
välkänd vetenskapsman. Efter avlagd examen sändes han (lite motvilligt från
föräldrarnas sida) till Lund för universitetsstudier 1727. Men den s.k. Karolinska
Akademin i Lund var inte alltför väl strukturerad och undervisningen var
bristfällig.
Under sommarferien fick Linné rådet av sin gamle lärare Dr Rothman att söka
sig till Uppsala i stället. Något som eftervärlden nog skall vara tacksamma för.
Så i slutet av augusti lämnade Linné Stenbrohult För att resa till Uppsala för att
läsa Medicin. Enligt Dr Rothman var professorerna där mer meriterade och
möjligheterna till stipendier flera.
Den 5 september 1728 anländer han med gästgivar-skjutsen. Den då 21-årige
mannen var liten till växten, brunögd och sannolikt iklädd en fransk tre-delad
mansdräkt som var på modet. Modern hade försett honom med matkorg och 100
daler silvermynt varav 85 var kvar vid ankomsten.
I egna anteckningar ger han yttryck för ett visst missmod den första tiden i
Uppsala pga ekonomin. Han svalt och gick med papper i skorna för att täppa till
hålen. Eftersom han studerat i Lund fick han vänta på sitt betyg/intyg;
testimonium academicum innan han kunde skriva in sig hos universitets rektor
och slutligen vid Smålands nation.
I området runt Övre Slottsgatan och Åsgränd fanns en ’studentstad där rummen
mestadels låg på övervåningen i de enkla trähusen. Det var vanligt att två
studenter delade rum och sov i samma säng. En kista som studenterna medförde
till Uppsala innehöll: kuddar, filtar eller bolstervar som fylldes med halm.
Matsäcken med hårt bröd, smör och torkat kött som skulle räcka en bra bit in på
terminen. I Linnés kista fanns redan då ca 600 pressade växter i ett herbarium.
Vid Smålands nation fanns på den tiden ca 40 studenter. Det var viktigt att vara
inskriven för att få möjligheten till stipendier. Nytillkommen student måste
servicera vilket var en slags vaktmästartjänst: att gå ärenden åt äldre studenter
och kuratorer t.ex lämna och hämta posten.
Det fanns även möjlighet att tillfälligt låna pengar ur nationskassan (som bestod
av (inskrivningsavgifter)mot panter av typen: silverföremål, böcker
musikinstrument m.m. Enligt universitetets regler skulle studenterna även
besöka gudstjänsterna i Domkyrkan där nationerna hade egna bänkar med
dörrlås.
Uppsala var vid denna tid en mellanstor stad med ca 4000 innevånare
(exkluderande akademien och studenter). Det var även Sveriges krogtätaste stad
med en per 56 innevånare. Och med många unga studenter som när de hade råd
satt på krogen var studentbråken en stor ordningsfråga för rektor och
professorer. Ett tilltag var att när stadens befolkning somnat springa runt och slå
med värjorna på fönsterluckorna
Undervisningen i Medicin skulle innehålla anatomi, klinisk undervisning,
botanik, zoologi och kemi. Tyvärr levde inte de av Dr Rothman prisade
professorerna upp till sitt rykte. Botanisten professor Olof Rudbeck d y sysslade
mest med filologi (vetenskap om språkliga alster) och medicinaren professor
Roberg mest med att sköta om det dåvarande Akademiska sjukhuset.
Sjukhuset blev i mitten av 1750 talet upprustat och hade då ett 10-tal
sjukhussängar och var Sveriges första lasarett. Oftast låg 2 patienter i samma
säng och studenterna undervisades vid sängarna i sjukdomslära.
Det var dock Olof Rudbeck d. ä., hans far,som grundlade den botaniska
trädgården (nuvarande Linné-trädgården vid Svartbäcksgatan). Efter branden i
Uppsala 1702 var den i bedrövligt skick. Det var samme Rudbeck d.ä. som var
inblandad i debatten om Hedna-templets placering i Uppsala-området i mitten
på 1600-talet. Man kan säga att Rudbäck d.ä. var en föregångare till Linné och
att denne delvis byggde vidare på Rudbecks arbete.
Det sägs att vid branden 1702 ledde Rudbeck en del av släckningsarbetet från
taket på Gustavianum.
Vid Uppsala fanns både offentliga och privata föreläsaningar. De senare fick
man betala för och var då utom räckhåll för Linné.
I brist på undervisning gjorde Linné botaniska strövtåg i området runt Uppsala.
Då stötte han på proferssorn och domprosten Olof Celcius, en framstående
amatör botaniker. Celsius blev imponerad av Linnés kunskaper och erbjöd
honom fritt mat och husrum och tillgång till sitt bibliotek. Dessutom hade
Celsius en egen liten botanisk trädgård med både svenska och utländska växter.
I Celcius bekantskap fanns även Peter Artedi, som blev en nära vän till Linné
och som senare åtföljde honom under resan till Holland. Artedi var mer zoolog
än botanist och fram allt intresserad av fiskarnas släktskap förutom att också
studera medicin.
I det nuvarande Gustavianum mitt emot domkyrkan finns fortfarande den
föreläsningssal som användes på Linnés tid. Men då undervisningen låg nere vid
Linnés ankomst till Uppsala så fick Linné besöka då Stockholm där avrättade
brottslingar dissekerades i undervisningssyfte
Linné gjorde excursioner tillsammans med Celcius i området kring Uppsala.
Där träffade man på växten Kung Karls Spira en mycket sällsynt och numera
fridlyst växt. Den hade upptäckts av Olof Rudbeck d. y. och var tillägnad Karl
den XII i samband med slaget vid Narva och övergången av floden Duna
.
När Rudbeck d.y.s disputation om denna växt skulle granskas fick Linné agera
spökskrivare på dennes avhandling. Ett ganska vanligt förfarande i akademiska
kretsar. I inledningen till skriften ironiserade Linné på ett fint sätt över
Rudbecks oförmåga att själv ta sig an arbetet.
Nu börjar Linné få ordning på ekonomin tack vare stipendier och
botaniklektioner för sina studiekamrater. Han kommer med sin första skrift,