Amatörteaterkonsulent i Örebro län

1

AmatörteaterkonsulentÖrebro länVerksamhetssummering 1993 - 2003

Per Skjöldebrand

2

3

AmatörteaterkonsulentÖrebro länVerksamhetssummering 1993 - 2003

Per Skjöldebrand

4

© 2004 Per SkjöldebrandÖrebro läns landsting RegionutvecklingISBN 91-631-6385-3

5

FörordI drygt tjugo år, sedan 1983, har Örebro läns landsting främjat ochstimulerat amatörteaterlivet genom att finansiera verksamhet och entjänst som amatörteaterkonsulent. En summering avkonsulentverksamheten under de senaste tio åren 1993-2003 presenterasi den har skriften.

Det är på flera områden en intressant läsning att ta del av inte minst ärdet stimulerande att se att verksamheten utvecklas genom att ta fasta påde behov som uttryckts inom amatörteatern. Bland annat kan man se attbehovet av riktad kursverksamhet är mer efterfrågad än de tidigaregenomförda allmänna kurserna.

Under de redovisade tio åren har amatörteaterkonsulentens insatser påett mer systematisk sätt riktats framförallt på tre olika nivåer.Konsulentens arbete har genomförts så att insatserna på en av nivåerna,individ-, grupp- och strukturellnivå också givit effekter på någon av deövriga två nivåerna. Under de senaste åren har t ex utvecklingsarbetegjorts i några kommuner där konsulentverksamheten inte tidigare haftnågra regelbundna kontaktytor. Här kan man nämna föreningsutvecklingi Lekeberg som ett gott exempel där flera av de nämnda nivåernastärkts.

Örebro län är sedan mer än tjugo år tillbaka ett starkt amatörteaterlän.Ca 65-70 amatörteaterföreningar finns spridda över praktiskt taget helalänet. Ett 80-tal amatörteaterledare och regissörer, av vilka hälftenhuvudsakligen ägnar sig åt barn- och ungdomsteater verkar här.Amatörteatern är fortfarande länets största teater med ca 100 premiärerper år runt om i hela Örebro län. Enligt uppgift räknar man generellt medatt ca fem procent av invånarna finns inom amatörteatern. Det skullebetyda att ca 13 000 personer håller på med amatörteater i vårt län.Amatörteatern bärs upp av alla de engagerade människor som funnit attdet för dem är betydelsefullt att få skapa och uttrycka sig genom teater!

Jag vill nämna några drag inom amatörteatern som jag ser som viktigaför landstingets engagemang. Rapporten resonerar fylligare kring detta;

6

- Amatörteatern bidrar till att människor från olika bakgrunder möts ochutvecklas som människor. Amatörteater kan vara ett verktyg för attprova olika handlingsalternativ som kan röra konflikter i en fiktiv”verklighet” på scen. Dessa erfarenheter och känslor kan man ta medsig i sitt verkliga liv och där känna större trygghet i sitt eget handlande.

- Amatörteatern är en åldersövergripande verksamhet, där barn,ungdomar och vuxna möts. Alla åldrar behövs och ges möjlighet tillutveckling.

Den vision som återfinns i rapporten presenterar flera intressantafrågeställningar att ta fasta på inför framtiden. Det gäller till exempel attutveckla och stärka mötesplatser för amatörteatern mellan teatergruppersamt med andra aktörer och samarbetsparter. Kanske ska den tidigareidén om länsfestivaler introduceras igen för att skapa en naturligmötesplast för amatörteateraktiva?

En annan viktig fråga är förstås hur teaterintresserade ungdomar fårkontakt med den frivilliga amatörteatern för en fortsättning av detteaterintresse de grundlagt under exempelvis studier på estetisktprogramunder gymnasietiden?Dessa och fler av framtidsfrågorna som presenterats i rapporten har deolika aktörer som arbetar med amatörteater att diskutera. Låt oss hoppasatt amatörteatern fortsätter att utvecklas och att Örebro län fortsätter attvara ett starkt amatörteaterlän.

Örebro 15 oktober 2004

Toni ErikssonKulturchefÖrebro läns landsting

7

Innehållsförteckning

Inledning

1. Disposition och syfte

2. Bakgrund2.1 Summering av de första fem åren 1988-1993

3. Summering år för år

4. Teoretisk utgångspunkt4.1 Amatörteaterns behov4.2 Amatörteaterkonsulentens målsättning

5. Beskrivning av amatörteaterlänet5.1 Amatörteaterns riksorganisationer5.2 Länsbaserade amatörteaterorganisationer5.3 Kommunövergripande amatörteaterorganisationer5.4 Kvantifiering5.5 En jämförelse nu och då

6. Samarbetspartner6.1 Örebro läns landsting Regionutveckling6.2 ATR-Örebro län och Amatörteaterrådet i Örebro6.3 Studieförbunden6.4 Folkhögskolor6.5 Länsteatern i Örebro6.6 Riksteatern Örebro län6.7 En jämförelse nu och då

7. Arbetet med länets föreningar och grupper 1993–20037.1 Nya föreningar och nya samarbeten7.2 En jämförelse nu och då

8. Utbildningsprojekt och teaterkurser8.1 Helgkurser

8

8.2 Endagsseminarier8.3 Utbildningsprojekt8.3.1 Lyset i Karlskoga8.3.2 Nya Teatern i Örebro8.4 Övriga kurser8.4.1 Forumteater8.4.2 Drama – ett sätt att utvecklas8.4.3 Att skriva dramatik8.5 En jämförelse nu och då

9. Amatörteaterfestivaler9.1 3-länsfestivalen9.2 ATR:s nationella festival9.3 En jämförelse nu och då

10 Amatörteaterkonsulenten och barn- och ungdomsteatern

11. Internationellt arbete

12. Konferenser, arrangemang och egen utbildning

13. Information13.1 Scendrag13.2 Foldern ”Amatörteater Örebro län”13.3 Från veckobrev till hemsida13.4 En jämförelse nu och då

14. Teoretisk återkoppling till mål

15. Framtiden15.1 Amatörteaterns samarbetspartners15.2 Vision15.3 Amatörteaterns kontakter med omvärlden15.4 Organisatorisk vision

16. SlutordBilagor

9

InledningDet har gått drygt 10 sedan jag senast gjorde en mer övergripandesummering av arbetet som amatörteaterkonsulent i Örebro län.

Med hjälp av årsrapporter, verksamhetsplaner och koll i gamlaalmanackor har jag bit för bit kunnat beskriva dessa års arbete medlänets amatörteater.

En skillnad från den förra rapporten är att flera omvärldsanalysmodellerhar tillkommit och att rubrikerna Internationellt arbete, Barn- ochungdomsteater och Framtiden lagts till.

Min förhoppning är att läsningen ska ge en god inblick ikonsulentverksamheten och därefter tankar som kan påverka framtiden.

Jag vill också ge inspiration till de som har liknande jobb runt om i landetoch en möjlighet till de län som ännu inte satsat på denna typ av tjänst attta initiativ.

Naturligtvis har arbetet med summeringen gett mig en och annan tankevad som varit och vad som inte varit fruktbart. Tankar som självklartpåverkar min framtida inriktning...

Örebro november 2004

Per SkjöldebrandAmatörteaterkonsulent Örebro länwww.orebroll.se/regionutveckling/teater

10

1. Disposition och syfteFöreliggande rapport beskriver huvudinriktningar och omfattningen avmitt arbete som Örebro läns landstings amatörteaterkonsulent juli 1993 –juli 2003.

Inledningsvis tecknas en bakgrund med summering av utgångspunkterför arbetet samt sammanfattning av åren 1988-1993. Därefter följer ensummering av arbetsinriktningen under åren 1993-2003.Sedan skisseras en teoretisk och praktisk utgångspunkt. Därefterredovisas arbetet under mer detaljerade rubriker.Rapporten kryddas med kommentarer, frågeställningar och en värderingav arbetet ställt mot de mål som fastslagits 1992 och 2001.

Rapporten riktar sig främst till institutioner, organisationer, föreningar ochgrupper som berörs av konsulentens arbete med amatörteater, menockså till personer med likartade arbetsuppgifter – konsulenter inomkultursektorn.

Syftet med rapporten är att:

! i detalj redovisa tjänstens inriktning under tio år 1993 till 2003! utgöra en grund för diskussion om konsulentens framtida

arbetsinriktning - mål och medel! ge idéer för andra med likartat arbete

Som bilaga återfinns kommentarer om rapporten från några av minaviktigaste samarbetspartners.

11

2. BakgrundAmatörteaterkonsulenttjänsten inrättades vid Örebro läns landstingskulturavdelning 1983.1988 tillträdde nuvarande befattningshavare, Per Skjöldebrand, tjänsten.Tjänstens fysiska placering har rört sig från Nya Teatern i Örebro,Folkets Hus i Örebro (Nya Teaterns hyresvärdar fram till 2002) tilllandstingets Regionutveckling i Örebro.

Örebro län omfattar landskapen Närke, delar av västra Västmanland,östra Värmland och nordöstra Västergötland. I länet ingå 70 tätorterfördelade på 12 kommuner.

2.1 Summering av de första fem åren 1988-1993

Det följande är en summering av mina fem första år som konsulent ochär hämtade från boken ”Amatörteaterkonsulent i Örebro län –verksamhetssummering 1988-1993”*

1988/1989 ägnades i huvudsak åt att bygga upp ett brett kontaktnät ilänet med amatörteatergrupper, föreningar, ledare, studieförbund ochkulturtjänstemän. Dessutom prioriterades helgkursverksamhet ochetablerandet av en årlig länsomfattande amatörteaterfestival, detta år iLindesberg.

1989/1999 vidareutvecklades kontaktnätet, helgkurserna och festivalensamt ägnades speciell uppmärksamhet åt amatörteaterverksamheten iKarlskoga, organisatoriskt och pedagogiskt. Länsfestivalen arrangeradesföljaktligen i Karlskoga.

1990/1991 lades, förutom ovanstående, stor vikt vid att utöka samarbetetpå kommunnivå mellan amatörteaterns intressenter – studieförbund,kulturförvaltningar, teaterföreningar etc. Länsfestivalen arrangerades iAskersund.

’) ISBN 91-630-3298-8

12

1991/1992 inriktades arbetet till stora delar på verksamheten inomÖrebro kommun. Kursutbudet utökades och länsfestivalen arrangeradesi Hallsberg.

1992/1993 fördjupades arbetet i Örebro vilket bl.a. resulterade ilänsfestival i Örebro och projektet ”Macbeth” med medverkande frånKarlskoga och Örebro.

Statistik1990 och 1991 förde jag statistik över alla föreställningar inom Örebrolän. Det visade sig vara 96 respektive 97 produktioner fördelade överlänets alla kommuner. Örebro kommun bidrog med 50 procent avantalet. Premiärtopparna låg i december och april/maj.

Arbetet med länets grupper29 olika grupper från tio av länets kommuner fick del av konsulentenstjänster. Stödet fördelades på registöd, produktionsstöd, riktad kurs,dramaturgi, teknik och egen produktion.

FestivalerFrån 1989 fram till 1993 genomfördes fem länsfestivaler i femkommuner. Total spelades 70 olika föreställningar av grupper från sex avlänets kommuner. Dessutom medverkade gästspel från Litauen ochTjeckoslovakien.

KurserUnder denna femårsperiod genomfördes 25 teaterhelgkurser underledning av 11 pedagoger.Ämnena rörde grund- och fortsättningskurser i bl.a. regi, skådespeleri,produktion, ljusteknik, smink och rörelse.

Utgångspunkter för arbetet 1988-1993Följande direktiv, framtagna i samarbete mellan AmatörteaternsRiksförbunds distrikt i Örebro län och kulturchef Bertil Burman, varvägledande för arbetet:

13

! Prioritera i första hand amatörteater utanför Örebro kommun.! Utgå från gruppernas egna behov.! Ge redskap för gruppernas egna självständiga arbeten genom

hjälp till självhjälp.! Insatserna ska göras där de ger störst effekt och har långsiktiga

konsekvenser.! Sök breda samarbetslösningar.! Dokumentera arbetet kontinuerligt.! Arbetet ska ske med alla grupper, oberoende av anslutning till

distrikts- eller riksorganisation.

Följande egna utgångspunkter växte fram efter hand:

! Arbeta så att resultat på en nivå ger effekter på andra.! Koncentration på en kommun åt gången för att lära känna länet

väl utan att splittra upp insatserna.! Koncentration på avgränsade projekt.! Prioritera kvalitet framför kvantitet.! Kör inte upp för djupa hjulspår, byt riktning när en fast struktur

riskerar att hindra utveckling.! Fyll på egna kunskaper genom kontinuerlig fortbildning och

utvärderingar.

Frågor för framtiden 1993De centrala frågor som jag ställde i femårsrapporten 1993 var:Vem kan kontinuerligt bevaka alla amatörteaterprojekt i Örebro län föratt sammanställa en årlig statistik? Är denna statistik viktig?Hur kan man arbeta för att de erfarna grupperna stöder de mindreerfarna genom konstruktiv kritik på bl.a. festivaler?Hur kan man stimulera fler nya grupper från hela länet att delta påfestivaler?Kan man arbeta för att fler lokala festivaler anordnas där även grupperfrån övriga länet inbjuds?Kan omfattningen av kurser bibehållas med samma relativt lågakursavgift?Hur kan informationskanalerna utvecklas så att grupperna i större

14

utsträckning själva sprider information om sin verksamhet till andraamatörteatergrupper?

En del av dessa utgångspunkter och frågeställningar kommer attrevideras eller ytterligare förstärkas i denna rapport!

3. Summering år för årDet följande är en översiktlig beskrivning av den viktigaste inriktningen imitt arbete under 1993-2003.

Hösten 1993 prioritering riktade kurser till enskilda föreningar och dåfrämst i teaterregi.

1994 inriktades arbetet på organisationsutveckling i Örebro ochKarlskoga och fleråriga utbildningsprojekt tog form. I kursverksamhetenprioriterades kurser i produktionsplanering och en modell med tvågrupper/föreningar på samma riktade kurs skapades. Juryuppdrag införATR:s nationella festival i Linköping antogs.

1995 fortsatte utvecklingsarbete i Karlskoga och Örebro. Flertvågruppskurser hölls och ett nytt långsiktigt utbildningsprojekt inleddes.Ett kurspaket samplanerades med Länsteatern och nya föreningarnåddes av riktade kurser. Uppsättning av Bernardas hus i Karlskoga.

1996 skedde juryarbete för ATR och festival i Karlskoga och en nyparaplyorganisation för amatörteatern i Örebro tog form. Under åretfortgick de långsiktiga utbildningsprojekten och helgkurser genomfördessom vanligt.

1997 omvandlades Örebro amatörteaterförening till Nya Teatern ochÖrebro Amatörteaterråd bildades som ett resultat av utvecklingsarbetet.Nya rutiner för helgkurserna utarbetades i samarbete med ATR-Örebrolän. En konferens för barn- och ungdomsteaterledare - FRYS! –

15

arrangerades i Örebro. Utgivningen av Amatörteatertidningen för Örebrolän - Scendrag – inleddes. Uppsättning gjordes av Tokfursten i Örebro.

1998 prioriterades 3-länsfestivalen i Nora.Ett fars-projekt i Örebro med syfte att skapa underlag för framtida egnarevyer startades vari ingick delprojektet ”Att skriva dramatik” med femnya länsdramatiker.Samarbete inleddes med NATS i Nora, amatörteatern i Vedevåg ochHällefors folkhögskola.Tjänsten flyttade till Folkets Hus lokaler och gjorde entré på Internet.Scenografiansvar i Blodsbröder i Karlskoga och regiansvar Treensamma med Pingvinteatern i Örebro.

1999 prioriterades 3-länsfestivalen i Avesta, juryuppdrag inför ATR-festivalen i Västerås och uppsättningen av Gökboet i Karlskoga.

2000 skedde 3-länsfestivalen i Hallstahammar. Ett nytt längreutbildningsprojekt inleddes. I Lindesberg diskuterades bildandet av enparaplyorganisation. Kurser skedde i samarbete med bl.a.filmkonsulenten. Nya målgrupper inom landstinget och grundskolan iBrickebacken sökte teaterkunskap.Delansvar för uppsättningen Amatörspelen i Örebro med över 40deltagare.

2001 var föreningsutveckling, festivalarbete, kursverksamhet ocksåutanför ordinarie amatörteaterverksamhet och handledning viktigaredskap. Nya kontakter togs och nya grupper och föreningar bildades.Ett samarbete med danskonsulenten om helgkurser inleddes.

2002 flyttade tjänsten från Folkets hus till Regionutvecklings lokaler påEklundavägen 9-15Under året var föreningsutveckling, festivalarbete och kursverksamhetviktiga redskap. Nya kontakter togs och nya grupper och föreningarbildades.Samarbetet mellan konsulenterna i Örebro län ledde bl.a. till ettKulturting.

16

Våren 2003 inleddes med juryuppdrag för ATR samt ATR-festivalenXrossroads i Örebro.Det redaktionella arbetet med tidningen Scendrag avslutades ochåterlämnades till en föreningsstyrd redaktion. Uppsättning av”Nattorienterarna” i Örebro

4. Teoretisk utgångspunktNedanstående modeller har tjänat som teoretisk utgångspunkt för huroch på vilken nivå jag inriktat mitt arbete:

Den strukturella nivåninnefattar institutioner, föreningar och organisationer med övergripandeoch långsiktiga målsättningar. Det är på denna nivå som ramar,förutsättningar eller begränsningar skapas för arbetet med bl.a.amatörteatern.

Gruppnivåninnefattar alla mer eller mindre fasta amatörteatergrupper och somgenom sina produktioner tydligast manifesterar amatörteatern.

Individnivåninnefattar främst ledare, regissörer, producenter, författare och eldsjälarsom är den nödvändiga utgångspunkten för allt skapande arbete.

Förhållandet mellan nivåerna kan illustreras med nedanstående modell:

17

4.1 Amatörteaterns behov

Frågar man amatörteaterns organisationer och utövare på alla nivåer ilänet: Vad har en amatörteater som siktar på kunskapsutveckling, kvalitetoch stabilitet för behov? Så får man entydiga svar:

Lokaler anpassade för teaterverksamhet, som bas för verksamheten.Materiella resurser i form av scenteknisk utrustning.

18

Personella resurser i form av ledare, producenter, administratörer,regissörer och pedagoger.Erfarenhetsutbyte och kunskap i form av festivaler, gemensammaprojekt, ledarforum och kurser/utbildning.Spelbara teatertexter.

En kreativitetens eviga cirkel skulle då kunna se ut på följande sätt:

sätt:

19

Vän av ordning säger möjligen att kunskap är det som måste genomsyraalla delmoment. Och visst är det riktigt. Men ibland byggs kunskap ocksågenom att handla först och därefter nå kunskap genom erfarenheten.Analyserar man behoven upptäcker man att de måste tillgodoses på olikanivåer. Behov av lokaler kan tillgodoses på strukturell nivå men knappastpå individnivå. I flera av fallen kan behoven tillgodoses genom insatserpå flera nivåer samtidigt. Att skapa/hitta spelbara teatertexter handlarbåde om att stimulera på författarnivå och att skapa strukturellaförutsättningar. Spelas sedan inte texterna så finns ingen möjlighet tillförfattarutveckling.

Med hjälp av ovanstående två modeller underlättas arbetet med attanalysera amatörteaterns resurser och behov, både på förenings-,kommun- och länsnivå.Inom en kommun/förening kan det finnas hur många idéer som helst, bralokaler och massor med deltagare men det saknas en drivande person.En annan kommun/förening har drivande personer och deltagare mendet saknas en lokal och kunskap.Dessa exempel gör det lättare att se vilka resurser eller förutsättningarsom måste tillföras utifrån och också på vilken nivå åtgärderna skagenomföras.

Ett tredje analysverktyg av gruppers och föreningars utveckling byggerpå ett dialektiskt tänkande över tid. De två motpolerna är total öppenhetoch total slutenhet.

20

Vid hög grad av öppenhet söker gruppen så mycket ny kunskap, nypublik och nya medlemmar som möjligt.Vid hög grad av slutenhet söker gruppen i första hand att renodla ochfördjupa sitt eget uttryck och sin arbetsmetodik.Över tiden rör sig gruppen cykliskt mellan dessa två nivåer och vid varjevändpunkt sker, i bästa fall, ett kvalitativt språng. Det som i dendialektiska teorin kallas ”kvantitetens övergång i kvalitet”.Varje vändpunkt kan också utgöra en kris, där utvecklingen antingen kanleda till att öppenheten övergår till upplösning eller där slutenhetenövergår till kvävning.

Som amatörteaterkonsulent och pedagog tycker jag det är viktigt att sevar de självständiga grupperna befinner sig, för att avgöra på vilket sättjag kan stödja eller påskynda en utveckling eller förhindra upplösningeller kvävning. Självklar måste jag vara varsam med att ”klampa in” i ettarbete där gruppen slutit sig för att förfina sina egna redskap men iblandkan säkert detta ”störningsmoment” innebära en snabbare utveckling.

4.2 Amatörteaterkonsulentens målsättning

Målsättningen för Örebro läns amatörteaterkonsulent formulerad 1992 isamarbete med ATR-Örebro län och landstingets kulturnämnd:

Mål på strukturell nivåAtt!!!!! stimulera och medverka till ökad samverkan mellan grupper,

föreningar, kulturinstitutioner och övriga amatörteaterintressenter.stimulera och bidra till ökat utbyte mellan grupper, ledare ochföreningar i länet.

!!!!! i varje kommun stimulera bildandet av ett samarbetsforum kringamatörteaterfrågor.

!!!!! långsiktigt arbeta för att ett amatörteatercentra med materiellaoch personella resurser bildas i fler kommuner utöver Örebro ochKarlskoga.

21

Mål på gruppnivåAtt! bidra till att höja den kvalitativa, konstnärliga nivån och

medvetenheten om teaterns olika uttrycksformer, arbetssätt ochtekniker.

! bidra till att öka amatörteatergruppernas stabilitet och kontinuerligaverksamhet.

! bidra och uppmuntra till att grupperna gör sin verksamhet känd iförsta hand inom sin egen kommun men också i länet i övrigt.stimulera och underlätta för grupperna att aktivt söka ny kunskap.

Mål på individnivåAtt! i första hand stimulera gamla och aktivera nya ledare och

producenter i arbetet med amatörteater i länet.! underlätta för dessa personer att söka kunskap även av varandra.

genom att ge redskap öka ledarnas kunskap och självständigaarbete.

I landstingets kulturpolitiska program från 2001 fastslogs:

Amatörteaterkonsulentens arbete syftar till att främja yttrandefrihetengenom insatser för att stärka amatörteaterns position som kulturyttring.Amatörteater är en verksamhet med tydlig förankring bland barn ochungdomar.

Landstingets mål för amatörteaterkonsulentens verksamhet är att:

! arbeta för att antalet aktiva ökar och att antaletamatörteaterföreningar i länet ökar.

! verka för bildandet av samarbetsforum kring amatörteaterfrågor ivarje kommun.

! arbeta för att göra amatörteatergruppernas verksamhet känd i denegna kommunen och i länet.

22

! bidra till att höja den konstnärliga nivån och medvetenheten omteaterns olika uttrycksformer, arbetssätt och tekniker.

! verka för att antalet pedagoger, regissörer och ledare föramatörteatern ökar och att bidra till utveckling genomkursverksamhet ocherfarenhetsutbyte.

! vara en tillgänglig resurs för amatörteater i hela länet.

5. Beskrivning av amatörteater-länet Örebro

För att få en bild av hur verksamheten inom länet ser ut ger jag en kortbeskrivning av hur amatörteatern organiseras från den nationella nivån tillden lokala. Dessa organisationer utgör självklart viktiga resurser för sinamedlemsföreningar på lokal nivå. Andra lokala och regionalaorganisationer utgör också mer eller mindre självklara resurser.

23

5.1 Amatörteaterns riksorganisationer

De stora nationella organisationerna för amatörteatern är:Amatörteaterns riksförbund (ATR) som har ungefär 400medlemsföreningar varav knappt tio verkar inom Örebro län.Arbetarteaterförbundet (ATF) som har drygt 50 medlemsföreningarvarav tre verkar inom Örebro län. I länet driver ATF HälleforsFolkhögskola med inriktning på bl.a teaterpedagogik och scenografi.Sverigefinska amatörteaterförbundet (SFAT) som har ett 20-talmedlemsföreningar varav två verkar inom länet.Lokalrevyer i Sverige (LIS) som har ett 100-tal medlemsföreningarvarav fem inom länet.

Utöver dessa finns det flera riksorganisationer som inte främst arbetarmed amatörteaterfrågor men som ändå inom sig har föreningar somsysslar med amatörteater:Sveriges Hembygdsförbund (SHF) varibland de 63 medlemsföreningarnahär i länet minst fyra ägnar sig år amatörteater.Bygdegårdarnas riksförbund (BR) varibland minst fem föreningar här ilänet ägnar sig åt amatörteater.Pensionärsorganisationerna har på tre platser i länet teatergrupper föräldre.

5.2 Länsbaserade amatörteaterorganisationer

Den enda länsbaserade amatörteaterorganisationen i Örebro län ärAmatörteaterns riksförbunds distrikt, ATR-Örebro län.De andra riksorganisationerna för amatörteater har distrikt inom störregeografiska områden.

5.3 Kommunövergripande amatörteaterorganisationer

I Örebro kommun finns sedan 1997 en samarbetsorganisation föramatörteaterföreningarna inom kommunen: Amatörteaterrådet i Örebro.

24

På liknande sätt kan man säga att Nora amatörteatersällskap (NATS)och Amatörteaterföreningen Lyset i Karlskoga fungerar. Deras uppgiftär också att samla amatörteatern inom respektive kommun.Utöver detta bedrivs teaterverksamhet inom skolor, kyrkor, genom delokala studieförbunden eller helt organisatoriskt fristående.

5.4 Kvantifiering

Summerar vi amatörteatern inom Örebro län ser det ut såhär:Ett 30-tal föreningar med amatörteaterverksamhet som valt att verkarinom någon nationell organisation.15 föreningar med amatörteaterverksamhet som inte är anslutna tillnågon regional eller nationell organisation.Ett 20-tal grupper som inte verkar inom någon fast föreningsstruktur.Ett 80-tal amatörteaterledare och regissörer, varav ungefär 50 procentägnar sig huvudsakligen åt barn- och ungdomsteater.

Årligen producerar dessa föreningar, grupper och ledare ungefär 100teaterpremiärer i länets samtliga 12 kommuner.

5.5 En jämförelse nu och då

Förändringar som skett i amatörteaterlänet jämfört med perioden 1988-1993 är att fler kommunala paraplyorganisationer och föreningar bildats.Jag har också en känsla av att antalet premiärer har minskat kanske pågrund av att en del stora föreningar av olika anledningar ”tvingats”prioritera kvalitet framför kvantitet.

6. SamarbetspartnerDet är viktigt att en amatörteaterkonsulent i alla lägen söker samarbetemed föreningar, organisationer och intressenter så att arbetet också påden strukturella nivån är förankrat.

25

I det följande beskrivs kontakten med alla huvudsamarbetspartners föramatörteaterkonsulenten.

6.1 Örebro läns landsting Regionutveckling

Under dessa tio år har landstingets Kultur- och utbildningsförvaltningomvandlats till Länsutvecklingsstab och därefter fått namnetRegionutveckling. Kulturnämnden har blivit kulturberedning under denRegionpolitiska nämnden.

Som anställd inom Regionutveckling deltar jag i kontinuerliga arbets-,avdelnings- och förvaltningskonferenser.Under åren påbörjade också landstingets kulturkonsulentergemensamma möten. Vilket bl.a. resulterade i en gemensampresentation vid Kulturting 2002.Flera former av samarbete med filmkonsulent, danskonsulent ochbibliotekskonsulenter ägde rum främst inom kurs- ochutbildningsområdet.

Samarbetet med ekonomiavdelningen har utökats under årens lopp ochomfattade främst ekonomisk administration av länets teaterkurser.

6.2 ATR-Örebro län och Amatörteaterrådet i Örebro

Genom att jag närvarat vid ATR-distriktets möten har ett kontinuerligtsamarbete skett mellan amatörteaterkonsulenten och den länstäckandeamatörteaterorganisationen.Konsulentens arbete är dock inte begränsat till ATR-medlemmar.Jag har under åren deltagit som adjungerad ledamot vid ATR-Örebroläns och Örebro Amatörteaterråds styrelsemöten.Dessutom har jag under flera år adjungerats till de stora föreningarnaLyset, Karlskoga, THEA, Örebro och Nya Teatern, Örebro.Exempel på verksamhet som kommit ut av dessa samarbeten är kurseroch utbildningsprojekt, orginisationsutveckling och gemensamma störreteaterprojekt.

26

6.3 Studieförbunden

Många amatörteatergrupper har verksamhet och cirklar knutna till någotstudieförbund men det är främst hos grupperna tjänstensteaterpedagogiska inriktning kommit till uttryck. Vid några tillfällen hardock ett studieförbund tagit initiativ till samarbete. Det har då handlat omuppstart av teaterverksamhet i Lindesberg och Ljusnarsberg.

Vid arbete med organisationsutveckling har självklart de studieförbundsom föreningarna arbetat med, ingått i utvecklingsarbetet. Exempel pådetta är att tydliga samarbetsavtal slutits mellan parterna.

6.4 Folkhögskolor

Under åren har jag samarbetat med folkhögskolorna i Karlskoga,Kävesta, Fellingsbro och Hällefors.Det har främst handlat om helgkurser som förlagts till dessa skolor menockså direkta kurser och informationsutbyten riktade till eleverna påskolan.

6.5 Länsteatern i Örebro

Vid länsteatern i Örebro fanns under perioden skådespelaren ochamatörteaterpedagogen Ecke Olsson. Ett konkret samarbete har efterhand vuxit fram och kommit att omfatta bl.a. kurser och seminarier.Återkommande samtal och samplanering med teaterns ledning har skettgällande främst länets teaterkurser men också omfattat tekniska resursertill länets festivalarrangemang.

6.6 Riksteatern Örebro län

Samarbetet med länets teaterföreningar och dess distriktsorganisationhar omfattat framför allt publikarbetet i samband med festivalerna. Dehar även deltagit i planeringen inför varje festival.

27

6.7 En jämförelse då och nu

Jämförelse och förändring mot tidigare år är att antalet konsulenter inomlandstinget har ökat och därmed gett tillfälle till vidgade samarbeten.Tidigare ingick Kävesta folkhögskola och Örebro läns bildningsförbund iplaneringen av helgkurserna. Dessa har ersatts av ett störrekurssamarbete med Länsteatern och den nya aktörer Amatörteaterrådet iÖrebro.En större delaktighet i lokala föreningars styrelser har gett möjligheter attinrikta arbetet på organisations- och verksamhetsutveckling.Det konkreta arbetet med länets amatörteaterföreningar beskrivs i nästaavsnitt.

7. Arbetet med länets föreningaroch grupper 1993 – 2003

Vid enskilda stödinsatser bör tydliga överenskommelser mellankonsulenten och gruppen göras, så att gruppen får det stöd den behöver.Stödet bör utformas så att gruppen får redskap att arbeta vidaresjälvständigt.Regi-, produktions-, scenografi- och dramaturgistöd bör så långt sommöjligt ske genom att grupperna och personerna får kunskap genomantingen allmänna kurser eller riktade kurser. På så sätt kan personernaoch grupperna själva omsätta och omvandla sina kunskaper.

Amatörteaterkonsulentens teaterpedagogiska inriktning för grupperna ochföreningarna i länet har främst utgått från gruppernas behov av:

Registöd: innebär att samarbete har skett med gruppens ledare ellerregissör och innefattat både enskild handledning och konkret arbete medskådespelargruppen.

Produktionsstöd: innebär handledning av producent ellerproduktionsgrupp i sitt planeringsarbete av en produktion.

28

Teknikstöd: innebär rådgivning till ledare, scenograf eller tekniker infören uppsättning.

Dramaturgistöd: innebär främst handledning av författare eller ledaredär analys och textarbete sker.

Riktade kurser: innebär kurser i speciella ämnen riktade till en särskildförening eller grupp.

Egen produktion: innebär regi- och ibland produktionsansvar för helaproduktionsprocessen. Syftet har varit att föra ut ny kunskap, underlättaför nya kontakter mellan deltagarna samt att få egen kunskap om delokala förutsättningarna för amatörteaterföreningarna.Att som konsulent arbeta med en egen produktion är ett utmärkt sätt attfå kunskap om hur t.ex. en viss förening, kommun och grupp ärstrukturerad. Detta ger stora möjligheter till utvärderingar medefterföljande utvecklingsdiskussioner.

29

Förmedling: innebär att en grupp som söker regissör, producent eller enprojektledare som söker aktörer har fått hjälp med detta.

Organisations-, utvecklings- och utvärderingsarbete: innebär stödtill en förening för att utvecklas på strukturell nivå.

Nedan följer en samlad uppräkning av när, var, för vem och vilket arbetesom skett från hösten 1993 till och med våren 2003:

Kommun Grupp Insats

Hösten 1993Örebro Nya Teatern TeatersportkursÖrebro Bohemerna/ Regikurs

Brända barnKarlskoga Lyset ProduktionskursKarlskoga Lyset RegikursÖrebro THEA RegikursÖrebro THEA Textanalys-/regi-/ljusstöd ”En

midsommarnattsdröm”

1994Örebro Exhymens Regi/dramaturgi ”En kvinna”Örebro Nya Teatern FestivalproduktionÖrebro Festivalgrupper Regi/produktionÖrebro Teatercompaniet/ Producentkurs med två grupper

ExhymensKarlskoga Lyset Registöd ”Till Julia”Karlskoga Lyset OrganisationsutvecklingKarlskoga Lyset Utbildningsprojekt steg 1Örebro THEA Registöd ”Lycko-Lisa”Örebro THEA UtvärderingsarbeteÖrebro Bohemerna Analys- och registöd

”Pelikanen”

30

1995Örebro Bohemerna/Zenit Fysisk teaterkursÖrebro Nya Teatern OrganisationsutvecklingÖrebro Nya Teatern Utbildningsprojekt ”Höjhoppet”Örebro Zenit Drama-analysKarlskoga Lyset FestivalproduktionKarlskoga Lyset Utbildningsprojekt steg 2Örebro Wadköpingsaktörer Regi- och skådespelarkursLindesberg Musfällan Pedagogförmedling

1996Örebro Nya Teatern Personalrekrytering BarnteaterÖrebro Kvalster Registöd ”Tokfursten”Karlskoga Lyset Registöd ”Andorra”Karlskoga Lyset Registöd ”Ellen Dellen”Karlskoga Lyset Registöd ”Din längtans cell”Örebro/Axberg Gråkappan Produktionsråd

1997Örebro Kvalster Egen produktion ”I lodjurets

timma”Örebro Stjärnparaden RegistödKarlskoga Lyset Registöd ”Vi betalar inte!”Karlskoga Lyset Registöd ”PIXY”

1998Örebro Pingvinteatern Egen produktion ”Tre

ensamma”Örebro Nya Teatern Produktionsstöd ”Det stannar i

familjen”Örebro THEA m.fl. Produktionsstöd ”West side

stories”Örebro Dramatikergrupp DramaturgiLindesberg Vedevåg ProduktionsstödKarlskoga Lyset Scenografi ”Blodsbröder”

31

1999Karlskoga Lyset Egen produktion ”Gökboet”Nora NATS OrganisationsstödKumla Kyrkospel SkådespelarförmedlingÖrebro Amatörteaterrådet Produktionsstöd KultursvampenHällefors Hällefors FHSK ImprovisationskursLindesberg Studiecirkel Registöd

2000Örebro Amatörspelen Delansvar regiÖrebro Zenit Registöd ”Repet”Lindesberg Kommun Verksamhetsutveckling

teaterhusKumla Ungdomsgrupp Organisation

2001Lekeberg Lekebergsrevyn ImprovisationskursLekeberg Lekebergsrevyn RegikursLindesberg/Frövi Pensionärsteater ManusstödÖrebro/Vintrosa Enannan ProduktionsstödDegerfors Föreningen Hoppet OrganisationsstödÖrebro THEA Kortkurser

2002Lekeberg Lekebergsrevyn Registöd ”Larssons station”Lekeberg Föreningen Produktionsstöd

RisebergaspelLindesberg Ungdomsgrupp KortkurserLjusnarsberg Ungdomsgrupp ImprovisationskursDegerfors Föreningen Hoppet Regi- och improvisationskursÖrebro Nya Teatern TeatersportLekeberg Lekebergsrevyn Registöd ”Revy”Örebro län ATR-Örebro län Hemsidesworkshop

32

Våren 2003Örebro Lummp Egen produktion

Nattorienterarna”Lekeberg/Ljusnarsberg Lekebergsrevyn/ Inspirationskurs med två

Ungdomsförening föreningarHallsberg Svennevad ImprovisationskursKarlskoga Görsköj RegiförmedlingAskersund Ungdomsgrupp OrganisationsstödÖrebro UKM TeaterworkshopÖrebro/Vintrosa Enannan Manus- och

produktionsstöd

Över 30 grupper i 11 kommuner har på något sätt berörts av dessariktade insatser.

7.1 Nya föreningar och nya samarbeten

Jag vill här passa på att lyfta fram hur samarbetet sett ut med några avde nya föreningar som bildats inom länets amatörteater.

LekebergSom framgår av listningen ovan har jaginlett ett långsiktigt samarbete med denrelativt nystartade föreningen Lekebergsrevysällskap. Detta samarbete har tagitsig uttryck i en serie helgkurser i regi ochskådespeleri, stöd till regissör,manusförfattare och producent.Från att ha varit en renodladrevyförening har föreningen på senare årockså hunnit med sommarspel,ungdomsteaterverksamhet och planeringav en Hjalmar Bergman-uppsättning.

33

2002 bildades den nya föreningen Risebergaspel i Lekeberg med stöd avpersoner inom Lekebergs revysällskap. Syftet var att etablera Risebergasom spelplats för teater. Jag ingick initialt i produktionsgruppen för attbidra med så mycket kunskap och kontaktförmedling som möjligt ochsommaren 2003 hade Korsystrarna premiär vid klosterruinen.

Degerfors2001 bildades Amatörteaterföreningen Hoppet i Degerfors med syfte attinleda ett större teaterprojekt. Under arbetet med organisation ochverksamhet framkom behovet av regissör varför jag höll regi- ochimprovisationskurser med föreningens medlemmar. Under ”resans gång”upptäckte föreningen att ambitionsnivån med teaterprojektet varit för högoch därmed satsade man mer på utbildningsverksamhet.

Vintrosa i Örebro2001 bildades förening Enannan i Vintrosa med syfte att startakontinuerlig teaterverksamhet i Vintrosa. Genom stöd iproduktionsarbetet och senare också kurser i improvisationsteknik kundejag bidra till föreningens stabilitet och satsning på nya projekt.

Lindesberg2002 samlades alla amatörteaterföreningar i Lindesberg för att diskuterabildandet av en paraplyorganisation. Tanken var att inleda mersamarbete och samordna föreställningar och resurser bättre. Planernagenomfördes inte under perioden men frågan väcktes.

LjusnarsbergEn ungdomsförening i Ljusnarsberg efterfrågade starthjälp och en kurs iregi och improvisation hölls. Det kontinuerliga, självständiga arbetet varsvårt att få igång varför en helgkurs på Kävesta Folkhögskolagenomfördes där föreningens medlemmar fick möta amatörteateraktivafrån Lekebergs revysällskap.

34


Sedan 1988-1993 har typen av stöd breddats och kommit att handlaockså om långsiktiga utbildningsprojekt, organisationsarbete och mångafler förmedlingar av kontakter till andra resurspersoner än konsulenten.Utöver det långsiktiga utvecklingsarbetet inom Nya Teatern i Örebro ochLyset i Karlskoga, påbörjades ett liknande projekt medMusikteaterföreningen THEA i Örebro som på grund av tidsbrist hosdeltagarna avslutades i förtid.Fler och fler riktade kurser har genomförts med mer än en förening medsyfte att skapa nya kontakter och erfarenheter.Ett slags startpaket för nya grupper har utformats. Här ingårföreningsbildande, improvisations- och regikurser samt kontinuerlighandledning utifrån gruppens behov.Huvudskälet till att Karlskoga och Örebro från 1993 och ung. 4 årframåt ägnats så mycket tid är tanken att flera starka nav kan få mångahjul att snurra. Med andra ord: två starka teatercentra kan utgöraresurser och ge inspiration till andra.

8. Utbildningsprojekt och teater-kurser

Här beskrivs omfattningen av helgkurser och de med långsiktigautbildningsprojekt som arrangerats under perioden.

8.1 Helgkurser

I samarbete med bl.a. ATR-Örebro län, Nya Teatern, Amatörteaterrådeti Örebro, Kävesta Folkhögskola, Fellingsbro Folkhögskola, KarlskogaFolkhögskola, Länsteatern, Film i Örebro län och Dans i Örebro längenomfördes nedanstående helgkurser. Dessa helgkurser riktades inte tillavgränsade föreningar eller teatergrupper.Under de inledande åren presenterades ett omfattande kursprogram medi medeltal 8 helgkurser för amatörteater. Programmet nådde förutom till

35

länets grupper, ut till alla ATRs medlemsföreningar. Detta gjorde attmånga, ibland upp till 50 procent, av deltagarna kom från platser utanförlänet.

Kurs/Lärare ÅrAmatörteaterkurs för nybörjare 1993Marie Gelang

Grundläggande skådespeleri 1994Ruth Lange

Skådespelarkurs för fortsättare 1993Ruth Lange

Grundläggande regi 1994, 2001Per Skjöldebrand

Fortsättningskurs i regi och skådespeleri 1993Ecke Olsson och Per Skjöldebrand

Teaterledarkurs 1996Göran Parkrud, Håkan Magnusson m.fl.

Röstkurs med Marie Selander

36

Personinstruktion & att agera framför kameran 2000Peter Schildt

Dans Teater Rörelse - kroppens och sinnenas uttryck 2001Ossi Niskala

Regi och koreografi - mötet mellan dans och teater 2002Per Skjöldebrand och Anette Granberg

Barn- och ungdomsteaterledarkurs 2000Anna-Karin Waldemarsson

Forumteater 1999Anne-Christine Samuelson

Clownkurs 2001Jonny Lundgren

Manuskunskap 2000Åke Lundström

Grundläggande ljuskurs 1994, 1998Jens Remfeldt

Grundläggande ljus 1999Nina Hellström

Röstverkstad 1995

Rösten – ditt ljudliga uttryck 1998Annika Göran

Upptäck röstens värld 2000Marie Selander

Sminkkurs 1996Elisa Ifergan-Nygren

37

Grundläggande smink 1998Maud Löfberg

Sminkkurs 2001Anna Fredriksson

8.2 Endagsseminarier

I nära samarbete med Amatörteaterrådet i Örebro genomfördes en seriekorta gratisseminarier. Tanken var att låta dessa fungera som mätare avvilka helgkurser vi skulle satsa på framöver.

Clownseminarium med Jonny Lundgren 1999Dramaturgiseminarium med Erik Norberg 1999Stunder av verklighet med Janne Jönson 1999Layoutseminarium med Helena Backius 2000Seniorteaterseminarium med Maj-Britt Ahlin 2000Forumteaterkurs med gruppen Tage Granit 2001

23 helgkurser och sex endagsseminarier med totalt 26 pedagoger.Nästan lika många helgkurser har planerats men ställts in p.g.a.sviktande deltagarantal.

8.3 Utbildningsprojekt

Ett flertal långsiktiga utbildningsprojekt med mig som projektledareplanerades varav två genomfördes. Tanken med dessa var att ge tvåstarka föreningar ytterligare näring genom att förena principerna ”hjälptill självhjälp” och ”ringar på vattnet”.

Jag hoppas och tror att det kan vara intressant att läsa en grundliggenomgång av utgångspunkterna för dessa två projekt och utfallet.

38

8.3.1 Lyset i Karlskoga

Utbildningsprojektets syfte var att stimulera fler aktiva till utveckling iregi, ledarskap och allmän kunskap!

Steg 1 hösten 1994En teaterproduktion inleds med ledare och potentiella ledare somskådespelare. Betoning i arbetet ligger på kunskapsutveckling inte iförsta hand på själva produktionen. Amatörteaterkonsulenten fungerarsom regissör, pedagog och projektledare.

Ur Grundförutsättningar för Steg 1 - Bernardas Hus:

VilkaInitiativtagare till detta teater- ochfortbildningsprojekt är Landstingetsamatörteaterkonsulent ochCulturföreningen Lyset i Karlskoga. Lysetstår som huvudarrangör av projektet.Culturföreningens generella mål är att gemänniskor möjlighet att syssla medamatörteater men även med andrakulturformer i Karlskoga. Under 1994uttalade föreningen en vilja att arrangerakurser och utbildningsprojekt.

VadBernardas hus skriven av Federico Garcia Lorca är en dramatisk textmed endast kvinnoroller, och har med utgångspunkt från att alladeltagare är kvinnor, valts som arbetsmaterial för detta projekt.Delvis underordnad är själva produkten (föreställningen) eftersom detfrämst är i processen som kunskap genereras.

VarförHuvudsyftet med projektet är att genom att som skådespelare ingå somdeltagare i en konkret produktion samtidigt erhålla kunskaper om alla ledi en teaterproduktion.

39

På detta sätt utvecklar de deltagande en bred kunskap om teater och kanefter projektets slut gå ut som berikade teaterledare och skådespelare.

MålgruppMålgruppen projektdeltagare omfattar alla amatörteaterledare ellerkommande ledare inom Lyset som i ett konkret teaterprojekt vill fördjupasina kunskaper.Dessutom kommer projektet att erbjuda möjlighet för anställda påTeaterhuset att bredda sina kunskaper om bl.a. strukturering av ettamatörteaterprojekt.

ResultatCulturföreningen Lyset räknar med att ett antal nya amatörteaterledareoch skådespelare med berikad kunskap ska kunna utgöra en grund föramatörteaterns vidare utveckling i Karlskoga.Lyset räknar även med att kontakterna med föreningenssamarbetsparters ytterligare ska stärkas och förtydligas så att resurserfördelas på effektivaste sätt. Detta gäller även kontakten och samarbetetmed amatörteaterkonsulenten.Projektet ingår som ett led i att stärka spelplatsen Kungsteatern somamatörteatern i Karlskogas scen.

Våren 1995Det första utbildningsprojektet når sitt mål.Nu har vi ett antal aktiva som fått en fördjupad kunskap i främstskådespeleri och regi, men också inom övriga områden som densceniska bilden, produktionsplanering, marknadsföring etc.

Steg 2 hösten 1995Ett flertal mindre produktioner inleds där deltagarna i Steg 1 nu ärdelansvariga regissörer. Handledning av amatörteaterkonsulenten skerkontinuerligt. Dessutom ingår återkommande utbildningshelger,gemensamma för alla dessa grupper, ledare och deltagare. Här utgår vifrån resp. grupps material och ökar delaktigheten hos alla deltagare ochgrupper.

40

Våren 1996Produktionerna når sina mål. Vi har nu ett antal regissörer som har haftsin första premiär. Dessutom har vi ett antal skådespelare som deltagit iprojekt med viss fortbildning i teaterns allmänna områden.

Steg 3 hösten 1996De nya ledarna påbörjar sina helt självständiga produktioner.En ny inventering av möjliga ledare görs ur vårens skådespelargrupp.Parallellt använder vi kunskaperna från de föregående åren och deerfarna ledarna är faddrar för ett av de nya projekten.

Våren 1997Premiär för de nya ledarna.Processen startar på ny kula. Ev. är det nu man inleder ett störregemensamt projekt som då måste prioriteras och leder till en gemensamslutpunkt och ny startpunkt.

Resultat av projektetSteg 1 genomfördes som planerat och föreställningen valdes ut till ATR:snationella festival i Västerås. Av de sju personer som kom att ingå iprojektet hade fyra premiär året därpå.Steg 2 kom att innefatta sex regissörer varav tre inte varit med iursprungsprojektet.I steg 3 utkristalliserade sig en självständigt arbetande regissör. De övrigakom att intressera sig för bl.a. ljussättning, smink eller skådespeleri.

8.3.2 Nya Teatern i Örebro

Höjdhoppet - ett projekt som stödjer gruppernas produktioner fram tillpremiär.

Målsättningen är att:! underlätta för grupper att nå dit gruppen vill ekonomiskt,

konstnärlig och enligt sin egen plan.!!!!! också för framtiden ge gruppen nödvändiga redskap för att skapa

god teater.!!!!! öka kontakt och samarbete mellan grupperna på Nya Teatern.

41

MålgruppAmatörteatergrupper på Nya Teatern som ska ha premiär under våren1997. Gruppen ska ha valt pjäsmaterial självständigt, bestämt rollsättningoch den egna arbetsmetoden.Max fyra grupper.

Önskat resultatGenom Höjdhoppet har gruppen gjort:! analys och textbearbetning! produktionsplan! ansvarsfördelning! budget och ansökanDessutom har Höjdhoppet gett ett redskap för regiarbete och redskapför att även i framtiden göra en god planering.

InnehållAnalysdagDenna dag ägnas åt gruppernas valda pjäsmaterial. Arbetet sker medanalys och bearbetning. Ett redskap ges för fortsatt arbete beroende hurlångt grupperna kommit.Denna dag utgör grunder för de följande helgerna.ProduktionsverkstadUtifrån varje grupps produktion ger denna verkstad verktyg och modellertill konkret arbete med hela produktionsplanen.Gäst är bl.a. Janne Rindar, ansvarig för handläggning av amatörteaternsprojektbidrag i Örebro kommun.Regi- och skådespelerikursTvå regielever från varje grupp får möjlighet att introduceras till eller lärasig mer om regi. Kursen utgår från det pjäsmaterial Höjdhoppsgruppernavalt.Regieleverna kommer att få möjlighet att arbeta med skådespelare frånungdomsprojektet Ett-steg-till.

Plats och prisHuvuddelen av Höjdhoppet äger rum på Nya Teatern.Att delta i Höjdhoppet är kostnadsfritt.

42

Resultat av projektetHöjdhoppet genomfördes enligt planen. Det deltagarna särskilt lyfte framvid utvärderingen var det viktiga och lärorika i mötet mellan gruppernaoch mötet mellan de yngre och de äldre vid Regi- ochskådespelarkursen.

8.4 Övriga kurser

Under perioden har flera nya målgrupper nåtts av kurser ellerutbildningspaket genom mitt konsulentarbete.

8.4.1 Forumteater

På initiativ av Resursarbetslaget i Brickebacken (mellanstadiet) ochskolpersonal vid Risbergska skolan (gymnasium) genomfördes två olikasnabbutbildningar i Forumteater. En teaterform där publiken får påverkaspelet och där temat alltid är att bryta förtryck.De båda kurserna omfattade totalt 24 timmar och avslutades i det enafallet med en forumteaterföreställning på Nya Teatern.Syftet var att ge skolans personal redskapet Forumteater för att användadet aktivt i skolans arbete och utveckling.

8.4.2 Drama – ett sätt att utvecklas

På initiativ från de landstingsanställdas idrottsförening – LIF-stilengenomförde jag 2001 – 2003, tre kurser i teater/drama. Omfattningen påvarje kurs var två timmar vid 10 tillfällen. Totalt deltog ett 30-tal personerfrån hela länet. Syftet var att ge landstingsanställda en möjlighet tillpersonlig utveckling genom teater, att förankra teatern som redskap hosen ny målgrupp och att locka nya utövare till amatörteatern.

Korta teaterkurser med liknande tema hölls för bibliotekschefer ochanställda inom Lekebergs kommun ägde rum under 2002.

43

8.4.3 Att skriva dramatik

I samband med att Nya Teatern ville påbörja en revytradition erbjöd jagfem personer med ambition att skriva dramatik en längre handledning idramaturgi 1998. Författarna skrev, vi träffades och läste och samtidigtlöpte en kurs i dramaturgi och analys. Revyprojektet sattes inte detta år isjön men de enskilda författarna kom en bra bit på väg i sitt skrivande.


Vid en jämförelse med 1988-1993 kan följande iakttas:Färre helgkurser än planerat, med en allmän målgrupp, kundegenomföras. Fler helgkurser har riktats till speciella föreningar/grupper ilänet. Fler pedagoger och fler ämnesområden användes.Fler samarbetspartners som Film Örebro län, Dans Örebro län,Amatörteaterrådet, Länsteatern användes.Endagsseminarierna var en nyhet.ATR-Örebro län satsade på ett eget kursprogram samtidigt som jaginledde ett utökat samarbete med Danskonsulenten.Fler långsiktiga utbildningsprojekt genomfördes.Nya målgrupper har nåtts genom samarbete med skolor och landstingetsidrottsförening.

9. AmatörteaterfestivalerHuvudsyftet med de länsfestivaler somgenomfördes fram till 1993 var att manifesteraamatörteatern på olika platser i länet, att deaktiva i länet skulle se varandras föreställningaroch lära av varandra samt att fungera som stödför de lokala eldsjälarna.Tidigt märktes att en årlig amatörteaterfestivalkunde utgöra grunden för mitt arbete om arbetetsker på rätt sätt.

44

Genom de tidiga och återkommande gemensamma träffarna med deanmälda spelgrupperna fick dessa större kunskap om varandra och jagfick en uppfattning om varje grupps behov, vilket var viktigt för detfortsatta pedagogiska arbetet.Genom att festivalen flyttades från kommun till kommun varje år gav denen naturlig prioritet åt amatörteatern i just den kommunen ett visst år.Kommittémöten sammanförde de lokala arrangörerna(Kulturförvaltningar/Teaterföreningar/Amatörteaterföreningar) kanskeför första gången, vilket borgade för fortsatt samarbete, exempelvisgenom lokala festivaler och projekt. Jag fick också en uppfattning om deorganisatoriska utvecklingsmöjligheterna på orten.

År efter år kom antalet Örebrogrupper att dominera festivalen, till vissdel beroende på att länets övriga stora amatörteaterföreningar hadebörjat arbeta med stora sommarspel eller egna, lokala festivaler.En annan tendens var att grupperna ville vara med igen. Detta gjorde attövervägande delen grupper var mer erfarna och gjorde mergenomarbetade föreställningar än minoriteten. Eftersom målet var attalla anmälda grupper skulle få vara med måste seminarieverksamhet ochteaterdiskussioner strykas.

1994 tog länets amatörteaterfestival paus för att ge utrymme för nyaidéer och projekt med likartade mål. Sedan dess har flera lokala barn-och ungdomsteaterfestivaler ägt rum och i vissa kommuner blivit en årligtradition.

Istället ägnade ATR-Örebro län och jagoss åt att arrangera 3-länsfestivaler ochATR:s nationella festival.

9.1 3-länsfestivalen

3-länsfestivalen arrangerades 1998-2000i samarbete mellan tre ATR-distrikt ochtre amatörteaterkonsulenter.1998 stod Örebro län och Nora som

45

värdar med det nybildade Nora amatörteatersällskap (NATS)medarrangör.1999 stod Dalarna och Avesta som värdar. År 2000 tog Hallstahammar iVästmanland hand om värdskapet.

3-länsfestivalens idé och målSom mest, fyra amatörteatergrupper från varje län uttogs att delta medsina föreställningar. När spelprogrammet var klart bjöds enskildaamatörteateraktiva, från alla tre län, in till festivalen. Samtliga deltagareskulle vara med på festivalens alla aktiviteter, kurser och diskussioner allafestivalens dagar.

Målen var att:! ge erfarna teateramatörer i Dalarna, Västmanland och Örebro län

möjlighet att träffas, utbyta erfarenheter och diskutera olikaarbetssätt för att därigenom inspireras till vidareutveckling ochförnyelse i amatörteaterarbetet.

! manifestera amatörteaterrörelsen och genom samlat uppspel! väcka medvetenhet om och i amatörteaterarbetet.

visa amatörteaterns egenart, mångfald och stora spridning.

Efter tre relativt framgångsrika år avslutades projektet med enutvärdering som pekade på att projektet ”kostade mer än det smakade”.Istället beslöts att de tre ATR-distrikten skulle inleda samarbete påstyrelsenivå: besöka varandras möten, se föreställningar lokalt ochdiskutera gemensamma frågor. Förmodligen beroende på de trestyrelsernas skiftande stabilitet, rann detta ut i sanden.

9.2 ATR:s nationella festival

År 1996 och 2003 var Örebro län värd och jag festivalgeneral för ATR:snationella festival.Lokal värd var Lyset i Karlskoga respektive Nya Teatern i Örebro.Syftet med att arrangera dessa nationella femdagarsevenemang var bl.a.att öka länets amatörteaterföreningars intresse av att vara med påfestivalerna, både som enskilda deltagare och som anmälda spelgrupper.Syftet var också att än tydligare sätta Örebro län på amatörteaterkartan.

46

Från 1994 till 2003 har Örebro län varitrepresenterad med minst en och som mestfyra föreställningar vid ATR:s årliganationella festival. Antalet anmäldagrupper från länet har ökat kraftigt. 2003bestod 50 procent av anmälningarnagrupper från Örebro län.

Som konsulent har jag också fåttmöjligheten att fyra gånger ingå i jury-eller uttagningsgruppen som rest runtSverige för att se anmälda föreställningar,samtala med grupperna och slutligen fattabeslut om vilka som ska väljas ut.

Påpekas bör att jag inte ingått i jurysamtalen om de föreställningar somanmälts från Örebro län.


Länsövergripande festivaler har inte ägt rum under denna period. I ställethar länet satsat på festivaler i samarbete med tre grannlän, ATR:snationella festival och lokala festivaler. Örebro läns representation pånationella festivaler har ökat. Men risken är stor att dessa nationellafestivaler inte kommer att hållas på samma regelbundna sätt somtidigare. Då väcks frågan om inte länet återigen behöver en egen festivalsom mötesplats.

10. Amatörteaterkonsulentenoch barn- och ungdomsteatern

Under denna rubrik vill jag summera de insatser som jag som konsulentgjort för målgruppen barn och ungdomar. Flera av aktiviteterna nedanomnämns också på andra platser i rapporten.

47

Amatörteaterverksamheten är främst enåldersövergripande verksamhet, där barn,ungdomar och vuxna möts. En välgörandemix uppstår av de ungas energi och deäldres livserfarenhet.Omkring 60 procent av alla som sysslarmed amatörteater i Sverige är under 25 år.Den barn- och ungdomsteaterverksamhetsom föreningarna i länet bedriver syftarbl.a. till att ge kunskap till barn ochungdom att själva skapa sin egen teater.En teater där barn/ungdomar spelar föroch om barn/ungdomar.Mitt arbete med denna målgrupp kanindelas i indirekt arbete och direkt arbete. Huvuddelen av arbetet syftartill att ge hjälp till självhjälp, att inte själv driva egna teatergrupper och attvia nyckelpersoner ge indirekt stöd till verksamheten.

Exempel på indirekt arbete som nått barn och ungdom via andrapersoner/organisationer:! Utbildning i Forumteater för grundskole- och gymnasielärare! Förmedling av kontakter med ledare för att driva verksamhet

inom studieförbund, föreningar, kulturskolor samt hjälp vidupplägg.

! Festivaler där majoriteten av deltagarna är ungdomar. Festivalernahar resulterat i att lokala barn- och ungdomsfestivaler arrangerats

! Strukturellt arbete med barns och ungdomars övergångar mellankommunal verksamhet (t. ex. Kulturskolor) och ideell verksamhet.

! Konferens för länets barn- och ungdomsteaterledare – FRYS!.

I de flesta projekt jag arbetat med är barn och ungdomar en självklar del.Åldersskillnader mellan skådespelare i en produktion eller på en kurs ären tillgång. Liksom människors olika yrkeskunnande. Vid flera tillfällenhar nybildade ungdomsgrupper hört av sig till mig om starthjälp. Jag hardå genom en kortkurs givit redskapen för att gruppen självständigt skakunna arbeta vidare.

48

11. Internationellt arbeteAmatörteatern är en internationellt väl organiserad rörelse. Sverigesamatörteaterråd är en del av NEATA som är den nordeuropeiskaorganisationen för amatörteater. NEATA är en del i IATA som ärvärldsorganisationen för amatörteater. På nationell, nordisk,nordeuropeisk och världsnivå arrangeras festivaler, minst vartannat årFlera föreningar i länet har under perioden deltagit i dessa internationellaarrangemang och utbyten. Genom festivalerna har länet haft besök avgrupper från Finland och Ryssland

Under 2002 fick jag en aktiv roll inom ATR:s internationella kommittéoch Sveriges Amatörteaterråd (SAR). SAR är svensk amatörteatersformella kontakt med omvärlden.Resultatet av detta ledde till fler utbyten mellan Örebro län ochföreningar från andra länder. Jag fördjupande mina kunskaper om EUoch kulturen och fick möjlighet att besöka flera internationella festivaler.

Föreställning på ungdomsfestivalen ”Ryska klassiker” i Riga

49

12. Konferenser, arrangemangoch egen utbildning

Konferenser och arrangemang, interna och externa, är ett viktigt tillfälletill möten och ger en möjlighet till nytänkande, vare sig jag fungerat somarrangör eller deltagare. Här följer en uppräkning av de jag varitinvolverad i under 1993-2003.

Interna konferenserPlats och år:

Biblioteksmässa Göteborg 1994Turistmässa Göteborg 1996Skolan och kulturen i ett multimedialt samhälle Örebro 1998Åkerby Rådslag Åkerby 1999Kulturen och framtiden Örebro 2000Seminarium om ideellt engagemang Örebro 2001Örebro kulturnämnden om amatörteater Örebro 2001Framtidsverkstad om Regionutveckling Hällefors 2001Seminarium om EU och kulturen Örebro 2001Kulturting Kulturkonsulenter Hällefors 2002

Externa konferenser

ATR:s distriksledarkonferens Karlstad 1994, Borås1997, Ödeshög 1999 ochNyland 2001

ATR-kongress Kristianstad 1993 ochNorberg 1995

ATR-festival och kongress Luleå 1998 ochSödertälje 2000

ATR-festival Linköping 1994, Västerås1995, 1999 och 2001,Karlskoga 1996,Örebro 2003

Festivalen Ryska klassiker (ungdomsfestival) Riga, Lettland 2000

50

Nordisk barnteaterfestival Södertälje 2001NEATA:s festival Västerås 2002IATA:s kongress och festival Monaco 1997, 2001

och Halifax, Kanada2003

Framtidens Teater Luleå 2002Kulturting Dalarna om teater Borlänge 1999Amatörteaterkonsulentmöten Malmö 1994, Örebro

1998 och Gävle 2000Studiebesök Malmö amatörteaterforum Malmö 1999Teaterteknikmässa Göteborg 1995Konferens för barn- och ungdomsteaterledareFRYS! Örebro 1997Konferens för barn- och ungdomsteaterledareFRYS 2! Karlskoga 1998

Egen utbildning

Att fysiskt berätta med teater Teater PERO 1993EU-projektledarutbildning Örebro 2002

Under hösten 2001 läste jag Handlingsteori och psykodrama vidStockholms universitet. Kursen ingick i magisterutbildningen i socialtarbete.Skälet var att bredda kunskaperna i de ”interaktiva” teaterformernaforumteater, sociodrama och psykodrama. Ett behov av pedagogiskaverktyg inom skolan och övrig offentlig sektor efterfrågas och härkan amatörteatern och amatörteaterkonsulenten spela en viktig roll.Augusto Boal, Forumteaterns utvecklare, säger ”Teater kan spelasvar som helst t. o. m. på en teater. Teater kan spelas av vem somhelst t. o. m. skådespelare.” Teater är en konstart men kan ocksåfungera som ett verktyg i arbetet med sociala konflikter. Inom teaternkan man prova flera handlingsalternativ sceniskt och praktiskt, för attdärefter gå ut i ”verkligheten” och vara en mer och kanske säkrarehandlande människa. På så sätt kan verktyget teater vara i mångashänder och inte bara förknippas med ridåer och röd sammet.

51

13. InformationAtt kontinuerligt förmedla vad som är på gång inom länets amatörteaterär ett naturligt moment i mitt konsulentarbete. Ett önskemål har varit attgrupper och föreningar själva i större utsträckning ska förmedlarinformation till varandra.Nedan beskriver jag vilka insatser som gjorts för att ökainformationsutbytet mellan amatörteaterföreningarna och öka denallmänna kunskapen om amatörteaterlänet Örebro.

13.1 Scendrag

På initiativ från Örebro amatörteaterråd bildades en tidningsredaktionmed uppgift att ge ut en länsomfattande tidning om amatörteater medfyra nummer årligen och i 1200 exemplar.I redaktionen för ”Scendrag” ingick förutom konsulenten, representanterför ATR-Örebro län och Amatörteaterrådet i Örebro. Tidningen ges utmed fyra nummer/år i 1200 exemplar.Viktig information och artiklar om amatörteater når genom tidningen uttill amatörteaterns alla grupper, länets teaterföreningar, länets kommuner,turistbyråer, studieförbund, folkhögskolor och andra läns regionalaorganisationer.Under 2003 avvecklade jag mitt engagemang i redaktionen till förmån förideella krafter och inledde ett samarbete med länets danskonsulent omett gemensamt informationsblad med utgivning tre gånger årligen. Enstor del av distributionen av Scendragligger dock kvar hos mig.

13.2 Foldern ”AmatörteaterÖrebro län”

Lagom till ATR-festivalen i Västerås 1999färdigställde ATR-Örebro län och jag eninformationsfolder om amatörteatern iÖrebro län. Målgruppen för informationen

52

var studieförbund, kommunernas kulturavdelningar och alla som ärnyfikna på amatörteater.

13.3 Från veckobrev till hemsida

Under våren 1999 började jag informera om konsulentverksamhetengenom återkommande ”veckobrev” via e-post. I december, när minkonsulenthemsida var klar övergick veckobreven till att återges på dennahemsida.


Den nya Internet- och datortekniken har revolutionerat möjligheten attsprida information. Flera av länets föreningar har egna hemsidor,information via e-post skickas kors och tvärs, möjligheterna att göra egnapublikationer och sprida dem är nästa obegränsade och endast kunskapsätter gränser.Steget från novis till en ”någotsånär” webb-designer och layoutare harnog fler än jag tagit under denna period.Tidningen Scendrag har inneburit att länets amatörteater inte bara kännertill varandra – nu känner också stora delar av länet och Sverige till länetsverksamhet.

14. Teoretisk återkoppling till målDe arbetsinsatser som gjort mest effekt och påverkat både strukturellt,individuellt och på gruppnivå har varit utgivningen av Scendrag samt iviss mån kursverksamheten, både den riktade och den mer allmänna, deolika övergripande festivalerna samt organisations- ochutvecklingsarbetet.

Genom nedanstående summerande listning visar jag under vilken nivåvarje insats kan föras.

53

STRUKTURELL NIVÅPå den strukturella nivån har organisationsarbetet inom föreningarnavarit mest betydande.Bildandet av flera amatörteaterföreningar och paraplyorganisationer,projekt med breda samverkanslösningar med flera samarbetspartners,långsiktiga utvecklings- och utbildningsarbeten inom enskilda föreningarkan framhållas.De olika amatörteaterfestivalerna, kurser i samarbete med fler än enförening och utgivningen av Scendrag har också haft stor betydelse.

GRUPPNIVÅPå gruppnivån kan främst de riktade kurserna i kombination medpedagogiskt stöd till specifika projekt, och de olika utbildningsprojekten,framhållas.Även på denna nivå har bildandet av nya föreningar och utgivningen avScendrag bidragit till att öka gruppernas stabilitet och kännedom omvarandra.

INDIVIDNIVÅPå individnivå har störst resultat givits av ett nära samarbete mellankonsulent och regissör/ledare/producent/dramatiker genom handledning,utvecklingssamtal, riktade kurser, länskurser och ledarforum.

15. FramtidenAvslutningsvis vill jag presentera en vision för framtidens teater i Örebrolän*. Här sker en koppling mellan organisationsnivå och tillgodoseendetav behoven. Samtidigt pekar jag på amatörteaterns utvecklingsmöjlighet.Jag har utgått från teaterns fem grundbehov: LOKALER, UTBYTE,SPELBARA TEXTER, MATERIELLA och PERSONELLARESURSER.

*) Visionen syftade till att ge ett underlag för tillkomsten av ett avsnitt i LandstingetsKulturpolitiska program men fungerar nu som en fristående, något omarbetadframtidsbild. De avsnitt som lyfts ut har tidigare nämnts i denna rapport underbeskrivningen av amatörteaterlänet och amatörteaterns behov.

54

15.1 Amatörteaterns samarbetspartners

Förutom det stöd och de resurser som amatörteatergrupperna ochföreningarna utgör för varandra nämner jag här institutioner ochorganisationer som i olika grad bidrar till amatörteaterns utveckling ochdär utökad samverkan kan bidra till ömsesidig utveckling.

Den regionala nivån:

! Folkhögskolor som genom kursverksamhet bidrar till ökadkunskap.

! Länsstyrelsen som genom bl.a. projektbidrag stödjeramatörteatern.

! Länsteatern i Örebro som genom sitt kunnande, sina personellaoch materiella resurser stödjer amatörteatern

! Riksteaterns länsteaterförening som till sina uppgifter bl.a. har attstödja amatörteatern.

! Örebro läns bildningsförbund som genom kontakten medstudieförbunden kan bidra till arrangemang ochutbildningsverksamhet.

! Örebro läns bygdegårdsförening som med sin kontakt med lokalaföreningar ger amatörteatern lokalmässiga förutsättningar.

! Örebro läns hembygdsförening som med sin kontakt med lokalaföreningar bidrar med kunskap om lokala bygder och derasförutsättningar.

! Örebro läns landsting som genom verksamhetsbidrag,projektbidrag och konsulenttjänster bidrar till amatörteatersutveckling.

Den lokala nivån:

! Bygdegårdsföreningar kan ge amatörteatern lokalmässigaförutsättningar.

! Folkets Hus-föreningar kan ge förutsättning för verksamhetgenom att ställa lokaler till amatörteaterns förfogande.

! Kommunernas kulturförvaltningar bidrar genom tjänster,verksamhetsbidrag och projektbidrag.

55

! Kulturskolor med teaterinriktning bidrar genom utbildning av nyaeller mer erfarna amatörteateraktiva till amatörteaternsutveckling.

! Hembygdsföreningar bidrar med kunskap om lokala bygder ochderas förutsättningar.

! Riksteaterns lokala teaterföreningar bidrar med sitt kunnande i attarrangera teater.

! Studieförbunden bidrar genom att ge ekonomiska förutsättningaroch kunskap via studiecirkelverksamhet.

! Teaterestetprogram bidrar genom utbildning av nya eller mererfarna amatörteateraktiva till amatörteaterns utveckling.

! Pedagoger vid kulturskolor och estetprogram bidrar med kunskapgenom samverkan med amatörteatern.

Hur dessa organisationer genom samverkan kan bidra till att tillgodoseamatörteaterns behov av lokaler, materiella resurser, kunskap, ledare ochspelbara teatertexter, skisseras nedan.

15.2 Vision

FolkhögskolornaNär amatörteaterföreningarna och enskilda vill förkovra sig finns detstora fördelar med att lämna sin hemmaaréna och gå intensivkurser.Genom samverkan med folkhögskolorna ställs också samverkansläraretill kursdeltagarnas förfogande.

En folkhögskola i Örebro län profileras som kursarrangör av helgkurser iamatörteater.På skolan finns teaterkunniga lärare och hit bjuds betydandegästpedagoger in.Denna folkhögskola huvudansvarar för en amatörteaterledarutbildningför i första hand amatörteateraktiva i Örebro län.Folkhögskolan är ett kunskapscentrum för det som har medkunskapsutveckling inom amatörteatern i Örebro län att göra.De tre landstingsfolkhögskolorna i länet bildar en ”treenighet” där längrekurser i att skriva, att leda kulturprojekt och att undervisa i teater ingår.

56

Länsteatern i ÖrebroGenom kunskap och de materiella och personella resurser länsteaternhar utgör länsteatern en självklar resurs för amatörteatern.Amatörteatern behöver tillgången till en professionell teater somproducerar professionella föreställningar.Amatörteatern utgör en viktig publik för Länsteatern, en publik medkunskap, erfarenheter och ibland en unik förmåga att känna vilkasamhällsfenomen som utmärker vår tid.

Länsteaterns anställda fungerar som pedagoger vid amatörteaterkurserinom länet. Gärna då kopplat till någon av länsteaterns egna produktioner.Länsteaterns anställda fungerar som ”boll-plank” för enskildaansvarspersoner inom föreningarna, framför allt när det gäller ljus,scenografi, kostym, smink, dramatik, produktion och regi.Länsteatern ställer tekniska resurser till amatörteaterns förfogande vidlänsövergripande arrangemang som länsteaterfestivaler och liknande.Länsteatern bjuder in amatörteatern till seminarier och kurser med degästpedagoger som de själva anlitar.Länsteatern och amatörteatern gör gemensamma produktioner där detinte är självklart att Örebro kommun är basen för arbetet.En gemensam produktion på turné i många av länets kommunergenomförs.Länsteatern och amatörteatern arrangerar gemensamma teaterfestivalerför att manifestera länets teater.Länsteatern ger ett årskort till amatörteaterledare och regissörer iÖrebro län. Detta bygger på antagandet: ”Ser inte ledarna professionellteater gör heller inte de enskilda deltagarna det”.Länsteatern och amatörteatern planerar gemensamt spelplanen förkommande verksamhetsår, kanske så att man ett år behandlar en vissförfattare, ett visst tema, ett visst land, eller rent av lägger repertoaren isamarbete.

Riksteaterns länsteaterföreningI flera fall har amatörteatern och Riksteaterns regionala organisationgemensamma intressen. De lokala teaterföreningarna arrangerargästspel och amatörteatern arrangerar sina egna föreställningar

57

Länsteaterföreningen och amatörteatern arrangerar gemensammakurser och seminarier för sina lokala organisationer.Länsteaterföreningen ger amatörteatern sin kunskap om hur manarrangerar och marknadsför teater.Länsteaterföreningen, Länsteatern och amatörteatern arrangerargemensamt länsteaterdagar och festivaler för att manifestera teatern ilänet.Den lokala Teaterföreningen samarbetar med amatörteatern i t.ex.styrelsearbetet, administrativt, lokalmässig och diskuterar gemensamt valav produktioner.Den lokala Teaterföreningen bidrar till amatörteatern med kunskap i attarrangera och marknadsföra teaterproduktioner.Amatörteatern bidrar med kunskap om teaterhantverket och medförnyelse, energi och föryngring i teaterföreningens styrelse.

Örebro läns bildningsförbundAmatörteatern och Örebro läns bildningsförbund har det gemensamt attbåda arbetar med folkbildning. Tidigare har samarbete skett via planeringoch administration av teaterkurser.

Varje år ges ett samlat kursprogram ut för all teaterkursverksamhet inomÖrebro län. Här presenterar studieförbunden, lokala och regionalaamatörteaterföreningar, folkhögskolor och Amatörteaterkonsulenten sinabidrag till folkbildning via amatörteater.Örebro läns bildningsförbund ger arrangörsstöd till amatörteatern vidfestivaler, kurser och andra arrangemang inom länet.

Örebro läns landstingGenom verksamhetsbidrag, projektbidrag ochamatörteaterkonsulenttjänsten samt de andra konsulenttjänsterna bidrarlandstingets kulturavdelning idag aktivt till amatörteaters utveckling.

Landstinget möjliggör att länets amatörteater får en lokalmässig bas försin administration.Amatörteatern i länet och amatörteaterkonsulenten samordnar sinadministration genom lokalmässig närhet.

58

Amatörteatern är med och formulerar riktlinjer för fördelning av bidragtill den regionala amatörteaterverksamheten.

Övriga länsorganisationerGenom utökade kontakter mellan amatörteater och bygdegårdsrörelsen,hembygdsrörelsen, Folkets husföreningar och Länsstyrelsen skulleamatörteatern både kunna förankra sina behov av ekonomiska medeloch teaterlokaler samt naturligtvis i samarbete åstadkomma en hel del avvärde för att manifestera Örebro län för länsinvånare och besökare frånandra delar av Sverige och världen.

I samarbete mellan amatörteater, hembygdsgårdar ochbygdegårdsföreningar tas lokalhistoria som bildar underlag tillteaterföreställningar fram.Hembygdsgårdar bidrar med den lokalhistoriska kunskapen,bygdegårdarna och Folkets husföreningarna med spelplatserna ochamatörteatern för själva teaterproduktionen.

Kommunala kulturförvaltningarKommunerna är den viktigaste bidragsgivaren till den lokalaamatörteatern. Både genom verksamhetsbidrag och projektbidrag.Det är kommunerna som skapar grunden för vilka teaterlokaler,personella och materiella resurser som amatörteatern får.

Kommunen gör, i samråd med amatörteatern, det som står i dess maktatt tillgodose amatörteaterns behov av minst ett resurscentra medrepetitionslokaler, spelplats och scenteknisk utrustning.Kommunen ansvarar för att en specifik person arbetar medamatörteaterfrågor inom kommunen, som handläggare, administratör,samordnare eller pedagog.Amatörteatern bidrar med synpunkter vid handläggning avamatörteaterärenden.

Teaterestetprogram och KulturskolorEn växande skara barn och ungdomar söker sig till teaterverksamhetinom både de kommunala kulturskolorna med teaterinriktning och de

59

gymnasiala teaterprogrammen. Samtidigt ägnar amatörteatern sig åtprojekt och cirkelverksamhet för just dessa målgrupper. Om inte ensamplanering sker är risken till resursslöseri stor. Vi kan se duktiga ledarehelt lämna den ena verksamheten för att arbeta i den andra. Vi kan sebarn och ungdomar som efter avsluta kurs/utbildning inte har någonförankring i det som skulle kunna bli en kreativ fortsättning.En åldersegregering gynnar inte heller på något sättamatörteaterverksamheten som i sina bästa stunder kännetecknas av attunga och gamla gemensamt skapar teater.

Kulturskolan, teaterestetprogram och amatörteatern samplanerar sinverksamhet på så sätt att man använder varandras resurser på bästa sättbåde till att ta hand om de unga som vill prova på teater och ser till attdessa får en naturlig plats inom amatörteatern.Kulturskolans och estetprogrammens teaterlärare arbetar också, som endel i sina tjänster, inom amatörteatern.Tillsättandet av teaterpedagogtjänster sker i samråd mellanamatörteatern och skolorna.Kulturskolan, estetprogram och amatörteatern samutnyttjar lokaler ochde materiella resurserna.Kulturskolan, estetprogram och amatörteatern bygger upp gemensammapjäsbibliotek.En gemensam plan för fortbildning av pedagoger, ledare och regissörergörs årligen.Grundinställningen är att det är öppet för alla kommunens ledare,pedagoger och regissörer att komma på varandras seminarier ochfortbildningar.

StudieförbundenStudieförbunden och amatörteatern samarbetar i att drivacirkelverksamhet, gemensamma lokaler och gemensam utrustning.Ju starkare amatörteatern blir desto mer ansvar kan den ta för egnaanställda, egna lokaler och egen utrustning.

60

I varje kommun finns en planeringsgrupp bestående av amatörteaternoch de samlade studieförbunden som tillsammans planlägger,marknadsför och genomför cirkel- och kursverksamhet.Anställning av pedagoger, anskaffandet av materiella resurser,repetitionslokaler och studielitteratur planeras tillsammans medamatörteatern.Studieförbunden och amatörteatern delar i vissa fall på administrativalokaler och administrativa tjänster.

15.3 Amatörteaterns kontakter med omvärlden

Under denna rubrik tar jag upp några av de behov eller problem somamatörteatern har och som inte självklart går att lösa genom samarbetemed andra kulturinstitutioner.

Utarmning av kunskapAmatörteaterrörelsen inom Örebro län brottas med problemet att behållade kunniga specialisterna på t.ex. ljus, regi etc inom den egnaverksamheten. Många söker sig till storstäderna: För Örebroare kan detvara Stockholm, för Karlskogingarna kan det vara Örebro och sedanStockholm. En utarmning av kunskap sker på så sätt inom den lokalaföreningen eller gruppen. En kunskap som är svår att täcka omedelbartoch kan leda till att amatörteatern måste köpa in professionella tjänster iför hög omfattning.

Flera vägar finns att råda bot på detta:Amatörteatern satsar medvetet på att lära upp nya specialister i denkontinuerliga verksamheten.En amatörteaterledarutbildning i länet skulle inte bara locka de i länetverksamma utan också locka till sig kunniga människor från andra delarav Sverige. Detsamma gäller om länets folkhögskolor profilerade sig påatt skriva för teater, att producera teater och om Teatervetenskap ochTeaterpedagogik ingick som kurser på Universitetet i Örebro.Om fler och utmanande arbetstillfällen för de som satsar på enprofessionell karriär inom teaterns alla områden fanns, skulle

61

länsinvånarna inte söka sig bort, dessutom skulle flera av de ”förloradesönerna och döttrarna” komma tillbaka.

IsoleringEn angränsande fråga är hur amatörteatern undviker att bilda isoleradeenheter som till slut kvävs genom att de inte får/tar näring från andraverksamheter.

!!!!! Inom Örebro länDe amatörteateraktiva inom en kommun måste stimuleras till att takontakt med andra kommuners teaterverksamheter.Detta kan ske genom länsövergripande projekt som t.ex. festivaler, storaproduktioner och bildandet av nätverk och mötesforum som t.ex.ledarforum, barn- och ungdomsteaterforum, författarforum ochproducentforum.

!!!!! Utanför Örebro länDe amatörteateraktiva inom länet måste stimuleras att ta kontakt medandra läns verksamheter.Detta kan ske genom att samarbetsprojekt etableras över länsgränserna.Exempel på sådana projekt kan vara teaterfestivaler, kursverksamhetoch gemensamma produktioner.Som sidoeffekt uppnår vi ett bättre resursutnyttjande genom atthuvudansvaret för ett större återkommande arrangemang kan flyttasmellan länen.

OsynlighetEn annan viktig fråga är hur väl amatörteatern synliggör/marknadsför sinverksamhet, dels till den målgrupp man riktar sin verksamhet till, dels tillden publik man vill ska komma och se föreställningarna.Även här tror jag att gemensamma ansträngningar av en samladamatörteater kan råda bot på problemet, t.ex. genom att gemensamtvarje år ge ut en presentation av alla verksamheter och alla planeradeföreställningar och hjälpa varandra med marknadsföring.

62

Att kontinuerligt uppdatera ett teaterkalendarium på amatörteaterns egenhemsida borde också kunna vara en väg.Marknadsföringen kan naturligtvis också ske i samarbete med de tidigarenämnda organisationerna.

Amatörteatern som resursAmatörteatern har inte en självklar plats i människors medvetande.”Visst är det roligt att de håller på men vad ska det användas till?”

En hel del av teaterarbetet används till att undersöka konflikter; varförvill t.ex. Verona-familjerna hindra Romeo och Juliet att träffas.Lika mycket tid ägnas åt skådespelarens uttryck; röst, rörelse, tal,sceniska handlingar, fokusering, koncentration, improvisation etc. Enkunskap som idag efterfrågas av arbetsplatser, företag, föreningsliv,arbetslöshetsprojekt, skolor och enskilda

Amatörteater skulle kunna erbjuda kurser som rör personlig utveckling,att framträda för en publik, kroppsspråk, konflikthantering etc.Amatörteatern skulle kunna arbeta fram korta föreställningar med syfteatt belysa ett visst problem. Forumteater är ett sådant redskap därpubliken i högsta grad är delaktig i föreställningen.Amatörteaterpedagogers kunskap skulle kunna vara en viktig resurs ikommunernas arbete med sociala problem.

Genom att på detta sätt ge av sina kunskaper till andra, tror jag attamatörteaterns samhälleliga status skulle höjas och föreningarna skulle fåett tillskott av medlemmar. Dessutom anar jag att amatörteaternsekonomi skulle förbättras.

15.4 Organisatoriska visioner

Amatörteatern i Örebro län kan ibland uppfattas som en brokigverksamhet. De som redan har resurser på lokalplanet har också kraftatt begära mer resurser. De mindre och fattigare föreningarna orkar intehela tiden kämpa för att motivera sin verksamhet eller sin plats. Vissaprojekt hamnar i skuggan av mer kommersiella, turistinriktade projekt.

63

Det som, förutom lönen, skiljer amatörteaterutövaren från denprofessionella är möjligheten att välja vilka projekt man vill delta i, vilkaman vill rikta sig till, vilka man vill samarbeta med, vilka projekt man självvill driva. Passar det inte ihop med vad man själv vill kan man sluta ellervälja något annat mer utvecklande och intressantare projekt.

Jag tror att följande organisatoriska åtgärder skulle underlätta deskisserade samarbetsvisionerna och dessutom få amatörteatern attframstå mer tydligt som den betydande kraft och resurs den faktisktutgör i vårt län:

Amatörteaterrådet i Örebro länBildandet av en regional samarbetsorganisation för samtligaamatörteaterföreningarna i Örebro län.Denna länsorganisation blir en naturlig samarbetspartner förAmatörteaterkonsulenten och en viktig rådgivande instans förfördelningen av regionala projektbidrag till amatörteatern.Dessutom kan den företräda amatörteaterns regionala intressen isamarbetet med de andra länsinstitutionerna.

Kommunala amatörteaterrådBildandet av 12 mindre ”amatörteaterråd” i länets kommuner, varsuppgift ska vara att tillvarata amatörteaterns intressen på denkommunala nivån och kunna fungeras som samordnare ochresursfördelare mellan lokala amatörteatergrupper. Materiella ochpersonella resurser kan samutnyttjas.

AmatörteaterkonsulenterInrättandet av kommunala amatörteaterkonsulenttjänster med uppgift attfungera som pedagogiska, samordnande och konstnärliga resurser förden samlade amatörteatern i kommunerna.

AmatörteaterforumBildandet av regionala och kommunala amatörteaterforum med uppgiftatt samla kulturinstitutioner och utveckla samverkan och fortlöpandesamarbetsprojekt.

64

15. SlutordDenna summering slutar med sommaren 2003. På ett år har en hel delhänt som är värt att nämna.

Antalet sommarspel har ökat de senaste åren och initiativen kommerfrån fler håll än tidigare.Det är tydligt att teater fungerar väl om man vill lyfta fram en plats(pappersbruk, hytta, herrgård, genbank), en historisk händelse ellerperson. Det glädjande är att initiativtagarna tänker långsiktigt och bidrartill att bygga upp nya amatörteaterföreningar med kontinuerligverksamhet.

Örebro Universitet påbörjade hösten 2004 teaterpedagogikprogram 80p.Genom detta lockar vi kunniga människor till vårt län och ger ocksåmånga som annars tänkt lämna länet, en motivation att vara kvar.

Under det senaste året har jag samtidigt mött fler människor än tidigare,som förvånat tittar på de ideellt verksamma som t.ex. från grundenbygger scen och publikplatser, och undrar: ”Va, gör dom detta utan att tabetalt?”.Att alla människor har behov av ett språk och av att uttrycka sig viadetta språk, är för mig självklart. Låt oss hoppas att framtiden inteinnebär att vi kräver pengar för att öppna munnen eller på annat sätt geuttryck för vårt behov av kommunikation. Den viktigaste drivkraftenkanske inte alltid är pengar.Att vara amatör är att älska – så kärleken är också en kraft att räknamed!

Per Skjöldebrand

65

Bila

gor

Am

atör

teat

erns

Rik

sför

bund

- AT

R

ATR

-Öre

bro

län

Läns

teat

ern

i Öre

bro

Öre

bro

läns

bild

ning

sför

bund

Nya

Tea

tern

Teat

erfö

reni

ngen

Lys

et

Leke

berg

s re

vysä

llska

p

66

Am

atör

teat

erns

Rik

sför

bund

- AT

RA

mat

örte

ater

kons

ulen

ten

spel

ar e

n vi

ktig

rol

l för

am

atör

teat

errö

rels

en!

Am

atörte

atern

s Rik

sförb

und (

ATR)

bild

ades

1977

som

cent

ral o

rgan

isatio

n för

amatö

rteate

rn i S

verig

e.Fö

rbun

det b

estå

r av 3

50 fö

reni

ngar

och 1

6 dist

rikt v

arav

Öre

bro ä

r ett.

Ver

ksam

hete

n ino

m A

TR ha

r und

er år

ense

dan b

ildan

det u

tvec

klats

och v

äxt, v

i har

idag

Sve

riges

stör

sta ut

lånin

gsbi

blio

tek av

pjäs

er oc

h vi s

köter

all

uppf

öran

derä

ttsha

nter

ing å

t am

atörte

atern

. Vår

prog

ram

verk

sam

het in

nehå

ller r

iksk

urse

r, fes

tivale

r, tid

ning

,se

nior

teater

, bar

ntea

ter, in

terna

tione

llt ut

byte,

Ung

a Tea

ternä

tet, m

.m.

På re

gion

al- oc

h för

enin

gsni

vå be

driv

s vår

verk

sam

het i

stor u

tsträ

ckni

ng på

idee

ll bas

is. B

ehov

en bl

and v

åra

före

ning

ar va

riera

r, det

kan g

älla u

tbild

ning

, loka

ler, m

ötes

plats

er, ko

ntak

tnät,

ungd

omsre

kryt

erin

g elle

r mer

abstr

akta

begr

epp s

åsom

insp

iratio

n och

nytän

dnin

g. D

et är

därfö

r int

e kon

stigt

att v

åra m

edlem

mar

i de d

istrik

tdä

r det

inte

finns

någo

n am

atörte

aterk

onsu

lent e

ller l

änsre

giss

ör ha

r jus

t en s

ådan

perso

n hög

st up

p på

önsk

elista

n. D

et är

en be

tyde

lsefu

ll yrk

eskå

r som

Per

Skj

ölde

bran

d rep

rese

nter

ar, m

ånga

gång

er fu

nger

ar de

som

spin

dlar

i näte

t i sit

t län o

ch so

m vi

ktig

resu

rs oc

h stö

d till

teate

rgru

pper

na. D

et är

därfö

r int

ress

ant a

tt ta d

elav

Öre

bros

amat

örte

ater

kons

ulen

ts ar

bete

de se

naste

tio år

en. R

appo

rten s

om pr

esen

tera

s ger

en ty

dlig

och

struk

ture

rad b

ild av

det m

ycke

t bre

da ar

bete

som

bedr

ivits

. Ett d

okum

ent s

om ka

n var

a beh

jälpl

igt ti

ll de d

istrik

tut

e i la

ndet

som

arbe

tar fö

r att f

å en k

onsu

lent m

en äv

en so

m un

derla

g och

idéb

ank t

ill va

d en k

onsu

lenttj

änst

skul

le ku

nna i

nneh

ålla d

är de

t red

an fi

nns n

ågon

anstä

lld.

En av

grun

dpela

rna i

Per

Skj

ölde

bran

ds ar

bete

är ut

bild

ning

, gen

om ku

nska

p och

peda

gogi

k möt

er ha

n ens

kild

aoc

h för

enin

gar. V

ad so

m är

spän

nand

e är a

tt det

sker

i så p

ass m

ånga

olik

a for

mer.

Det

kan v

ara r

egel

rätta

67

kurse

r öve

r en h

elg el

ler en

dag p

rese

nter

ade i

ett p

rogr

am, v

ävas

in so

m en

natu

rlig d

el i d

en en

skild

afö

reni

ngen

s ver

ksam

het, v

ara e

tt mäti

nstru

men

t för

att u

nder

söka

före

ning

arna

s beh

ov el

ler i f

orm

en av

ett

konk

ret s

töd t

ill nå

gra u

nga n

ybör

jare s

om vi

ll star

ta en

teate

rföre

ning

. Kan

ske d

et m

est in

tress

anta

exem

plet

ärar

betet

med

före

ning

en L

yset

i Kar

lskog

a var

s syf

te va

r att g

e delt

agar

na en

bred

are k

unsk

ap om

teate

r för

att

däre

fter g

å vid

are s

om be

rikad

e tea

terle

dare

och s

kåde

spel

are.

Utb

ildni

ng är

för A

TR en

vikt

igt c

entra

l upp

gift

som

vi he

la tid

en st

räva

r efte

r att u

tvec

kla o

ch st

ärka

.M

ålsätt

ning

en är

att h

a ett s

tort

kvali

tativ

t utb

ud fr

ån lo

kal-

till c

entra

l niv

å. Pe

r Skj

ölde

bran

d visa

r i ra

ppor

tenm

ånga

goda

initi

ativ s

om sk

ulle

kunn

a öve

rföra

s till

övrig

a dist

rikt.

En an

nan v

iktig

del a

v arb

etet in

om lä

net h

ar ha

ndlat

om sk

apan

det a

v möt

espl

atser

, läns

festi

valer

na är

ett

type

xem

pel m

en äv

en pr

ojek

tet H

öjdh

oppe

t som

både

hade

en ty

dlig

utbi

ldni

ngsta

nke m

en äv

en m

ålsätt

ning

enat

t öka

kont

akte

n mel

lan g

rupp

erna

på N

ya Te

ater

n. Ö

rebr

o dist

rikte

t har

ju äv

en va

lt att t

a en a

ktiv

del i

derik

sarra

ngem

ang s

om A

TR år

ligen

driv

er, de

t är e

ssen

tiellt

för u

tvec

klin

gen a

v sve

nsk a

matö

rteate

r att f

ören

inga

rm

öts,

inte

bara

på lo

kalp

lanet

men

även

på ri

ks- o

ch in

terna

tione

ll niv

å. K

onsu

lenten

kan v

ara s

pind

eln so

mhå

ller u

ppsik

t på v

ad so

m sk

er in

om oc

h utan

för d

istrik

tet, e

n per

son s

om ha

r möj

lighe

t att u

ppm

untra

före

ning

arna

att ly

fta bl

icken

och s

e i vi

dare

persp

ektiv

.

I slu

tet av

rapp

orten

får v

i en v

ision

om vi

lka u

tvec

klin

gs m

öjlig

heter

som

finn

s för

amatö

rteate

rn i l

änet.

Det

ärm

ånga

olik

a akt

örer

inom

ett lä

n som

spela

r en r

oll f

ör te

aterv

erks

amhe

ten så

som

kom

mun

erna

, läns

teater

n,stu

dief

örbu

nden

och ö

vrig

a org

anisa

tione

r. I sa

mar

bete

med

dess

a ser

Per

Skj

ölde

bran

d en p

oten

tial a

tt stär

kaoc

h utv

eckl

a am

atörte

atern

. En t

ende

ns i t

iden

tyck

er ja

g mig

skön

ja, at

t sök

a sig

utåt

för a

tt hitt

a par

tner

s som

68

gör d

et m

öjlig

t att d

riva o

ch ut

föra

viss

a pro

jekt. M

änni

skor

s beh

ov at

t uttr

ycka

sig k

onstn

ärlig

t, att b

erätt

anå

gont

ing f

ör nå

gon a

nnan

, att t

illsa

mm

ans s

kapa

och a

nvän

da si

g av d

en eg

na kr

eativ

iteten

, är b

eståe

nde.

Det

ärfö

rutsä

ttnin

garn

a elle

r for

mer

na so

m är

förä

nder

liga g

enom

tider

na. D

et va

ckra

med

amatö

rteate

rn är

kans

kefri

heten

att ju

st ku

nna f

örän

dra s

ig oc

h hela

tiden

att h

itta l

ösni

ngar

som

gör a

tt vi f

år fö

rver

klig

a vår

a drö

mm

ar.M

en de

t kan

ocks

å han

dla o

m at

t ta va

ra på

nya i

mpu

lser e

ller s

kapa

egna

, där

Per

Skj

ölde

bran

d som

exem

pel

har a

rbet

at m

ed lä

nets

dans

kons

ulen

t. Om

det b

eror

på at

t fle

r tea

terg

rupp

er i l

änet

attra

hera

ts av

dans

en so

mko

nstfo

rm oc

h där

med

gett k

onsu

lenter

na in

give

lsen a

tt tes

ta att

arbe

ta ih

op, d

et ve

t jag i

nte.

Jag k

an i a

lla fa

llko

nstat

era u

tifrå

n 200

3 års

riksfe

stiva

l att e

n sto

r del

av de

Öre

brog

rupp

erna

som

spela

de dä

r var

lång

t gån

gna i

ett ko

nstn

ärlig

t arb

ete m

ed at

t info

ga da

nsen

i tea

terfö

restä

llnin

garn

a.

Avslu

tnin

gsvi

s öns

kar j

ag ta

cka a

matö

rteate

rkon

sulen

ten i Ö

rebr

o län

för d

en ra

ppor

t jag f

ått ta

del a

v, de

t fin

nsen

del f

råge

ställn

inga

r i ra

ppor

ten so

m vä

ckte

min

nyfik

enhe

t och

som

jag p

erso

nlig

en gä

rna s

ett fö

rdju

pas.

Här

finns

myc

ket v

etand

e och

erfa

renh

et om

hur a

matö

rteate

rlive

t på l

okal

nivå

ser u

t, en v

iktig

kuns

kap f

ör os

s att t

ava

ra på

.

Ann

a-K

arin

And

erss

onAT

Rs F

örbu

ndss

ekre

terar

e

69

ATR

-Öre

bro

län

Efter

att h

a läs

t igen

om am

atörte

aterk

onsu

lenten

s tio

års r

appo

rt ka

n jag

snab

bt ko

nstat

era a

tt myc

ket h

änt u

nder

dess

a år b

l a fö

rmed

ling a

v kon

takter

, kur

ser, e

gna u

ppsä

ttnin

gar m

m. A

matö

rteate

rkon

sulen

ten ha

r en v

iktig

roll

för a

matö

rteate

rn i Ö

rebr

o län

. Hit k

an ve

rksa

mm

a ino

m am

atörte

atern

i Öre

bro l

än vä

nda s

ig m

ed fr

ågor

men

även

kom

ma m

ed fö

rslag

till p

rojek

t mm

. Am

atörk

onsu

lenten

kan

då vä

gled

a och

förm

edla

nya k

ontak

ter.

Vi i A

TR Ö

rebr

o län

tyck

er at

t det

är br

a med

en pe

rson

med

kont

akte

r ino

m am

atör

teat

erve

rksa

mhe

ten i

Öre

bro l

än oc

h som

även

har k

ontak

ter m

ed öv

riga S

verig

e och

värld

en. D

et be

rikar

verk

sam

heten

för v

år de

l.Ja

g ägn

ade l

ite ex

tra tid

åt vi

sione

n i tio

årsra

ppor

ten. D

är fa

nns d

et m

ånga

bra f

unde

ringa

r och

idée

r som

vi i

ATR

Öre

bro l

än gä

rna ä

r med

och d

iskut

erar

vida

re i.

Ane

tte O

hlss

onO

rdfö

rand

eAT

R Ö

rebr

o län

70

Läns

teat

ern

Öre

bro

Kom

men

tar

till v

erks

amhe

tsra

ppor

t

För L

änste

atern

i Öre

bro ä

r län

ets am

atörte

aterk

onsu

lent e

n vik

tig fu

nktio

n/pe

rson.

För

oss f

unge

rar

amatö

rteate

rkon

sulen

ten so

m en

porta

l till l

änets

rika

amatö

rteate

rliv o

ch om

vänt

: som

en in

gång

för

teater

intre

sser

ade t

ill L

änste

atern

. För

ett s

unt o

ch vä

l fun

gera

nde k

ultu

rliv k

rävs

både

bred

d och

spets

, och

amatö

rteate

rkon

sulen

ten är

just

en så

dan f

unkt

ion s

om få

r vär

ldar

att m

ötas

.

Att t

jänste

n är c

entra

lt plac

erad

på Ö

LL R

egio

nutv

eckl

ing s

er ja

g frä

mst

förd

elar m

ed: d

els ge

r när

heten

till d

ean

dra k

onsu

lenter

na in

om ku

lturo

mrå

det e

n natu

rlig s

amlin

g krin

g kul

turfr

ågor

na, d

els to

rde d

et in

nebä

ra en

ökad

möj

lighe

t för

dess

a ”m

juka

sido

r” av

läne

ts in

frastr

uktu

r att t

a plat

s som

en na

turli

g del

av re

gion

ens u

tvec

klin

g.

Verk

sam

hetsr

appo

rten g

er en

bild

av de

t impo

nera

nde a

rbete

som

amatö

rteate

rkon

sulen

ten ha

r gen

omfö

rt un

der

tio år

, och

som

allti

d fin

ns de

t en m

ängd

mer

värd

en so

m in

te låt

er si

g fån

gas i

siffr

or el

ler fo

rmul

erin

gar.

I Län

steate

rns s

träva

n att i

vara

en öp

pen t

eater

, att v

ara e

n ang

eläge

nhet

för l

änets

alla

inne

våna

re, k

omm

er et

tfo

rtsatt

gott s

amar

bete

med

amatö

rteate

rlive

t att v

ara a

vgör

ande

.D

e visi

oner

krin

g fra

mtid

en so

m pr

esen

teras

i rap

porte

n dela

r vi i

allra

högs

ta gr

ad.

För L

änste

ater

n i Ö

rebr

o

Lars

Joha

nsso

nTF

teate

rche

f

71

Öre

bro

läns

bild

ning

sför

bun

Synp

unkt

er p

å ve

rksa

mhe

tsra

ppor

t frå

n am

atör

teat

erko

nsul

ente

n i Ö

rebr

o lä

n

Stud

iefö

rbun

d oc

h fo

lkhö

gsko

lor h

ar g

enom

amat

örte

ater

kons

ulen

ttjän

sten

möj

lighe

t att

utve

ckla

den

inte

rnt

bedr

ivna

amat

örte

ater

utbi

ldni

ngen

och

den

ense

mbl

ever

ksam

het s

om fö

reko

mm

er. B

ildni

ngsf

örbu

ndet

har

vida

rebe

ford

rat i

nfor

mat

ion

från

teat

erko

nsul

ente

n om

före

kom

man

de u

tbild

ning

ar o

ch ö

vrig

a akt

ivite

ter

inom

kon

sule

nten

s ver

ksam

hets

områ

de. L

edar

e oc

h de

ltaga

re i

stud

iefö

rbun

dens

teat

erci

rkla

r har

erb

judi

tsat

t ta

del a

v de

n sa

mla

de e

rfar

enhe

t och

det

kun

nand

e in

om a

mat

örte

ater

områ

det s

om k

onsu

lent

en b

esitt

er.

Med

häl

snin

gar

Öre

bro

läns

bild

ning

sför

bund

Bo

Zette

rlund

bild

ning

skon

sule

nt

72

Nya

Tea

tern

Öre

bro

Spon

tant

upp

står

vis

s tv

ekan

! O

rkar

man

öve

rhuv

udta

get

ta s

ig a

n de

nna

tege

lste

n? S

edan

upp

står

näst

a tv

eksa

mhe

t. S

kall

vi k

omm

ente

ra r

appo

rten

i s

ig e

ller

det

som

rap

port

en b

eskr

iver

? M

an k

an j

uty

cka

att

verk

sam

hete

n är

rik

tigt

rapp

orte

rad

men

änd

å ifr

ågas

ätta

del

ar a

v sj

älva

ver

ksam

hete

n. D

etfr

amgå

r in

te h

elt

klar

t va

d so

m g

älle

r hä

r. Vi

har

val

t at

t lä

mna

åsi

kter

om

båd

e ra

ppor

ten

i si

g oc

h de

lvis

om v

erks

amhe

ten.

I ra

ppor

ten

fram

går

tre

syft

en.

Rim

ligen

mås

te e

n ut

värd

erin

g ge

nom

föra

s m

ed h

änsy

n til

l de

ssa.

Gen

ast

kan

man

tyc

ka a

tt f

örst

a sy

ftet

är

uppf

yllt;

-at

t i d

etal

j red

ovis

a tj

änst

ens

inri

ktn

ing

un

der

10

år

19

93

-20

03

.

Ja m

en d

å… d

et s

kulle

ju

vara

i d

etal

j. D

å m

åste

det

kan

ske

bli te

gels

tens

form

at!?

Då

kom

mer

näs

ta f

råga

. Ve

m s

kall

ha g

lädj

e av

allt

det

ta s

om b

livit

skriv

et?

Vi t

ycke

r at

t de

taljr

iked

omen

kan

var

a vä

rdef

ull.

Men

sam

tidig

t up

plev

er v

i at

t i

den

aspe

kten

kän

nsra

ppor

ten

ibla

nd i

nte

tillrä

cklig

t de

talje

rad!

I b

eskr

ivni

ngen

av

”am

atör

teat

erlä

net”

sku

lle v

i vi

lja s

eex

akt

vilk

a vi

är/

var,

vilk

a so

m u

ppst

ått,

vilk

a so

m f

örsv

unni

t, v

ilka

som

var

/är

ansl

utna

var

någ

onst

ans,

var

exak

t fin

ns/f

anns

ped

agog

er a

nstä

llda,

vilk

a pr

ojek

t so

m f

ått

hur

myc

ket

i la

ndst

ings

bidr

ag m

.m.

Där

arbe

tet

med

län

ets

före

ning

ar b

eskr

ivs

skul

le v

i vi

lja v

eta

hur

stor

del

av

ATKs

tjän

st s

om p

roje

kten

omfa

ttar

, så

väl

proj

ekte

n i

förh

ålla

nde

till

vara

ndra

som

i f

örhå

lland

e til

l tj

änst

en i

sin

hel

het.

Som

före

ning

sök

er m

an e

fter

sitt

ege

t i st

atis

tiken

och

det

är

inte

hel

t lä

tt a

tt h

itta

sig

själ

v hä

r. U

r en

ren

Nya

Tea

tern

(N

T) s

ynvi

nkel

tyc

ker

vi a

tt d

et s

kall

fram

gå v

ilka

grup

per

som

till

hör

NT

(Zen

it, L

umm

p m

.fl.)

.

Trot

s vå

r up

penb

ara

upps

katt

ning

av

stat

istik

kän

ner

vi e

n os

äker

het

infö

r ba

lans

en m

ottil

lgän

glig

hete

n. D

et k

an u

nder

lätt

as g

enom

t.e

x. l

ayou

t m

en d

et k

ansk

e fin

ns e

tt b

ehov

av

ett

mat

eria

lso

m ä

r lä

ttar

e at

t ta

till

sig

? D

et k

änns

som

det

fin

ns e

n ris

k at

t ra

ppor

tens

and

ra s

yfte

kan

gå

förlo

rad;

-at

t var

a en

gru

nd

för

disk

uss

ion

om

kon

sule

nte

ns

fram

tida

arb

etsi

nri

ktn

ing

– m

ål o

chm

edel

.

73

För

dett

a m

åste

var

a de

t vi

ktig

aste

syf

tet

med

rap

port

en?

Det

är

väl

utm

ärkt

att

vi

får

en d

etal

jera

dra

ppor

t oc

h va

d gä

ller

tred

je o

ch s

ista

syf

tet

;

-at

t ge

idée

r fö

r an

dra

med

lika

rtat

arb

ete,

; s

å är

det

sjä

lvkl

art

att

vi u

ppsk

atta

r at

t äv

en a

ndra

län

får

möj

lighe

t at

t hä

mta

ins

pira

tion

från

ATK

soc

h lä

nets

ver

ksam

het!

Att

stä

rka

nätv

erke

n av

kul

tura

rbet

are

på a

lla n

ivåe

r –

inte

min

st i

nom

amat

örte

ater

n är

allt

id v

ärde

fullt

. I

det

här

syft

et f

unge

rar

säke

rt r

appo

rten

alld

eles

utm

ärkt

.

Men

- s

om s

agt

- hu

r sy

nlig

gör

vi r

appo

rten

så

den

fung

erar

som

ett

ver

ktyg

inf

ör f

ram

tiden

? H

ursy

nlig

gör

vi o

ch d

ärm

ed s

äkra

r de

n hä

r ve

rksa

mhe

ten

loka

lt på

bäs

ta s

ätt?

Vem

är

det

som

bes

täm

mer

kons

ulen

tens

arb

etsi

nrik

tnin

g? O

m d

et ä

r ”a

mat

örte

ater

n” e

ller

i di

alog

med

den

sam

ma

hur

sker

det

ta?

Från

NTs

sid

a kä

nner

vi

oss

inte

hel

t in

förs

tådd

a m

ed d

et a

vvec

klad

e til

lstå

ndet

vi

uppl

ever

ida

g m

edm

ycke

t ly

ckad

e tid

igar

e ve

rksa

mhe

ter

som

ATK

bed

rivit,

t.e

x. l

änsf

estiv

al o

ch t

idni

ng.

Und

er p

unkt

en”s

amar

bets

part

ner”

fin

ns f

orm

uler

inga

r so

m v

i in

te k

an k

änna

ige

n os

s i.

När

det

rap

port

eras

att

ATK

”und

er f

lera

år

adju

nger

ats

till //

NT”

fra

mgå

r in

te t

ydlig

t at

t de

t in

te g

älle

r id

ag.

Inge

n av

oss

som

verk

ar i

dag

kan

min

nas

när

det

sked

de s

enas

t. I

nte

helle

r kä

nner

vi

till

någo

n ad

jung

erin

g til

lAm

atör

teat

errå

dets

sty

rels

emöt

en u

nder

de

sena

ste

åren

. Sam

tidig

t m

åste

poä

ngte

ras

ATKs

bety

dels

efö

r de

n hö

ga n

ivån

som

am

atör

teat

erve

rksa

mhe

ten

befin

ner

sig

på i

dag.

Det

vi

kons

tate

rar

är a

tt N

Tsst

yrel

se o

ch v

erks

amhe

tsle

dare

öns

kar

åter

stäl

la s

amar

bets

nivå

n –

varf

ör i

nte

mot

svar

ande

den

tid

då

ATK f

anns

pla

cera

d på

NT!

?

Slut

på

vår

A4!

Mvh

, fö

r N

ya T

eate

rn,

Car

ina

Nys

tröm

, or

dför

ande

. M

ike

Cra

wfo

rd,

verk

sam

hets

leda

re.

Lott

a Th

örnq

uist

, ve

rksa

mhe

tsle

dare

.

74

Teat

erfö

reni

ngen

Lys

et K

arls

koga

Kom

men

tar

till A

mat

örte

ater

kons

ulen

tens

ver

ksam

hets

rapp

ort

Det

har

nu

gått

tio år

seda

n ko

nsul

ente

ns v

erks

amhe

tssum

mer

ing

1988

-199

3.U

nder

des

sa å

r har

am

atör

teat

erve

rksa

mhe

ten

i Kar

lskog

a ut

veck

lats

till a

tt bl

i ett

etab

lera

t am

atör

teat

erce

ntru

mbå

de i

läne

t och

även

nat

ione

llt. E

tt fru

ktba

rt sa

mar

bete

mel

lan

Tea

terfö

reni

ngen

Lys

et o

ch an

ställd

per

sona

l frå

nK

arlsk

oga k

omm

uns k

ultu

rsko

la ha

r bid

ragi

t till

denn

a utv

eckl

ing.

Am

atör

teat

erko

nsul

ente

n ha

r ock

så ge

nom

sitt

arbe

te b

idra

git t

ill a

tt sä

tta K

arlsk

oga

på S

verig

es a

mat

örte

ater

karta

.H

an h

ar o

ckså

gen

om si

na o

lika i

nsat

ser i

nspi

rera

t utv

eckl

inge

n av

amat

örte

ater

livet

i K

arlsk

oga.

Kon

sule

nten

är en

vik

tig lä

nk fö

r oss

på l

okal

niv

å för

förm

edla

ndet

av k

onta

kter

och

skap

ande

t av

nätv

erk

både

på re

gion

al o

ch n

atio

nell

nivå

. Att

skap

a stru

ktur

för k

omm

unik

atio

n m

ella

n os

s som

ver

kar b

åde i

deel

lt oc

hpr

ofes

sione

llt in

om am

atör

teat

ern

är o

erhö

rt vi

ktig

t för

stär

kand

et av

den

amat

örte

ater

i Sv

erig

e som

i sto

rut

sträc

knin

g fö

rval

tar a

rvet

av d

et fo

lklig

a ber

ätta

ndet

med

star

ka rö

tter i

vår

a tid

iga d

emok

ratis

ka tr

aditi

oner

.O

ch v

isst k

änns

det

väl

bra

med

ett

besö

k då

och

då

för o

ss so

m så

mån

ga g

ånge

r slu

ter o

ss i

våra

mör

ka lo

kala

teat

erru

mD

et är

fakt

iskt b

åde l

ivsv

iktig

t och

livs

nödv

ändi

gt at

t en

kons

ult d

å och

då ö

ppna

r vår

dör

r och

låte

r lju

set f

löda

infrå

n de

n sto

ra v

ärld

en u

tanf

ör.

Det

är d

å vi v

äxer

där

vi s

tår d

jupt

i vå

r ege

n m

ylla

.

Pete

r K

rant

zRe

giss

ör/te

ater

peda

gog

Kul

turs

kola

n/Te

ater

före

ning

en L

yset

75

Leke

berg

s re

vysä

llska

pK

omm

enta

r til

l ver

ksam

hets

rapp

ort

Leke

berg

s Rev

ysäl

lskap

har

ber

etts

tillfä

lle at

t kom

men

tera

amat

örte

ater

kons

ulen

tens

i Ö

rebr

o lä

n, P

erSk

jöld

ebra

nd, v

erks

amhe

tsrap

port

för å

ren

1993

- 20

03. R

evys

ällsk

apet

s sty

relse

har

utse

tt un

derte

ckna

d, L

enna

rtJin

nestr

and,

sam

t säl

lskap

ets o

rdfö

rand

e Dag

Stra

nneb

y oc

h se

kret

erar

e Gun

illa P

ihlb

lad

att s

amm

anstä

llako

mm

enta

ren.

Leke

berg

s Rev

ysäl

lskap

bild

ades

199

8 oc

h fra

mfö

rde s

in fö

rsta

revy

199

9. R

edan

från

bör

jan

disk

uter

ades

isä

llska

pet a

tt br

edda

ver

ksam

hete

n at

t om

fatta

and

ra fr

amfö

rand

efor

mer

än

revy

. Den

na v

erks

amhe

t tog

fart

isa

mba

nd m

ed at

t säl

lskap

et fi

ck k

onta

kt m

ed am

atör

teat

erko

nsul

ente

n. T

ips o

m o

lika u

tbild

ning

ar so

mim

prov

isatio

n, re

gi, s

min

k, sc

enog

rafi,

röst

m.fl

. gjo

rde a

tt pl

aner

na to

g fa

stare

form

och

200

1 de

ltog

för f

örsta

gång

en sä

llska

pets

med

lem

mar

i utb

ildni

ngar

anor

dnad

e dire

kt av

amat

örte

ater

kons

ulen

ten

elle

r av A

TR. G

enom

kont

akte

rna m

ed P

er b

lev

vi o

ckså

med

lem

mar

i ATR

och

fick

tillg

ång

till o

rgan

isatio

nens

hel

a utb

ud.

Resu

ltate

t ble

v 20

02 et

t alld

eles

egen

prod

ucer

at so

mm

arlu

stspe

l, ”L

arss

ons s

tatio

n”, d

är am

atör

kons

ulen

ten

bisto

dm

ed b

l.a. r

egist

öd. Ä

ven

till r

evyn

som

repe

tera

des 2

002

och

spel

ades

i ja

nuar

i 200

3 fic

k vi

regi

stöd.

Utb

ildni

ngar

na fo

rtsat

te u

nder

200

3 m

ed en

insp

iratio

nsku

rs sa

mt g

oda r

åd i

sam

band

med

vår

t for

tsatta

arbe

te. V

ika

n ko

nsta

tera

att a

mat

örte

ater

kons

ulen

tens

med

verk

an m

ycke

t sta

rkt b

idro

g til

l utv

eckl

inge

n in

om L

ekeb

ergs

Revy

sälls

kap,

vilk

en i

sin tu

r gav

invå

narn

a i L

ekeb

erg

möj

lighe

t att

på h

emm

apla

n se

båd

e rev

yer o

chso

mm

arlu

stspe

l. N

ågot

som

verk

ligen

upps

katta

ts!

Trot

s att

amat

örte

ater

kons

ulen

tens

sena

ste in

satse

r i L

ekeb

erg

ligge

r uta

nför

den

tids

rym

d ha

ns ra

ppor

t om

fatta

r,vi

ll vi

ändå

här

kom

men

tera

des

sa ef

ters

om d

e utg

ör en

följd

riktig

forts

ättn

ing

av d

et sa

mar

bete

som

inle

ddes

im

itten

av ra

ppor

tper

iode

n.

76

I slu

tet a

v 20

03 to

g sä

llska

pet k

onta

kt m

ed k

onsu

lent

en fö

r att

få rå

d oc

h stö

d i p

lane

rna p

å att

fram

föra

Hja

lmar

Berg

man

s kom

edi ”

Swed

enhi

elm

s”. P

lane

rna b

lev

tack

var

e kon

sule

nten

s med

verk

an o

ch in

satse

r en

fulls

tänd

igsu

ccé o

ch b

lev

till e

tt ly

ft fö

r såv

äl sä

llska

pets

med

lem

mar

som

för a

llmän

hete

n i L

ekeb

erg.

I sam

man

hang

et sk

a oc

kså

näm

nas d

en ”

avkn

oppn

ing”

från

revy

sälls

kape

t som

sked

de u

nder

hös

ten

2002

då

den

helt

nya F

ören

inge

n Ri

sebe

rgas

pel b

ildad

es fö

r att

till s

omm

aren

200

3 sä

tta u

pp sp

elet

’Kor

systr

arna

i Ri

sebe

rga”

isa

mba

nd m

ed D

en H

elig

a Birg

ittas

700

årsju

bile

um. D

en n

ya fö

reni

ngen

bes

tår d

elvi

s av

med

lem

mar

från

Leke

berg

s Rev

ysäl

lskap

. Vid

bild

ande

t och

pla

nerin

gen

av sp

elet

bist

od k

onsu

lent

en m

ed v

ärde

fullt

prod

uktio

nsstö

d. H

an fa

nns o

ckså

med

vid

den

vik

tiga u

tvär

derin

gen

unde

r hös

ten

2003

. Kor

systr

arna

i Ri

sebe

rga

blev

en st

or p

ublik

succ

é och

en ek

onom

isk fr

amgå

ng fö

r För

enin

gen

Rise

berg

aspe

l som

på e

gen

hand

satte

upp

ett

nytt

spel

den

gån

gna s

omm

aren

.

Som

en al

lmän

slut

kom

men

tar v

ill v

i pek

a på d

en b

redd

som

kon

sule

nten

s arb

ete o

mfa

ttar o

ch at

t det

ta ar

bete

ären

stor

ors

ak ti

ll de

n rik

a flo

ra av

amat

örte

ater

sälls

kap

av g

od k

lass

som

finn

s i Ö

rebr

o lä

n. D

et sä

gs at

t kul

tur ä

rfri

skvå

rd v

ilket

tord

e und

erstr

yka k

onsu

lent

ens v

iktig

a upp

gift

i fol

khäl

soar

bete

t. Vi

kan

bar

a ins

täm

ma i

de

orga

nisa

toris

ka fr

amtid

svisi

oner

som

skiss

as i p

unkt

15.4

.

2004

-09-

14

LEK

EBER

GS

REV

YSÄ

LLSK

AP

Lenn

art ]

inne

stran

d

77

78

ISBN 91-631-6385-3

Amatörteaterkonsulent i Örebro län

Documents