(2011) Gustav Hedenvind Eriksson

Hedenvind, den orena realismen och anläggningsarbetet NorrlandstraditionenKategoritänkandetHedenvindEli vågor

1Senioruniversitetet 4: ht 11

Norrlandstraditionen• Kolonialiseringen av Norrland: Guldrushen,

• Baggböleriet• Norrlandsfrågan• Arbetsvandrandet/Nomadiseringen

• Författarna• Det litterära kategoritänkandet

2

Kategoritänkandet - problemen• renodlar bara ’indignerade’ förhållningssätt

• Förbindelsen litterär gestaltning /sociala problem endimensionell

• Enbart social-realistisk litterär gestaltning från Norrland accepteras

• Allt som luktar ’romantik’ förkastas

• Kolonialt förhållningssätt• Jfr dagens Norrlandsskildringar

3

’Vildmarksromantik’• Def. : “naturlyriken, skogsmystiken, - det etnografiska och folkloristiska momentet,

- kampen för tillvaron, - medkänslan för folkminoriteterna på svensk botten, lappar och finnar, samt

- det sociala motivet.” (Uhlin)• Schablonen utgår från Pelle Molin• Avser naturskildringen & mentaliteten • Innefattar två världar: det vardagliga livets och övertrons

• Ingen skillnad människa/natur (jfr ’den ädle vilden’ – kolonial syn)

• Norrland ses som det främmande Andra• Förbinds med populärlitteratur & det kvinnliga

4

Hedenvind (1880-1967)• Agrar uppväxt i Gubbhögen, Alanäs socken, Jämtland

• tidigt förvärvsarbete

• Svag skolgång, stor läslust (fadern negativ)

• Fiolspelare• Uppror mot fadern – rymmer

• Vagabond: skogsarbetare, flottare, rallare, sjöman

• Birka folkhögskola, 1903-04

• Skriver för Brand

• Debut 1910: Ur en fallen skog

• Riksinsamling möjliggör gård i Sörmland 1930

• Yrkesförfattare• Filosofie hedersdoktor i Uppsala 1956

• Samfundet De Nios pris 1961

5

Forskning Hedenvind•Andersson, Bernt-Olov, 'Angående arbetarförfattare. Gustav Hedenvind-Eriksson 1880-1967', Angående ...., 1993•Bosson Holmberg, Margot, 'Gustav Hedenvind-Eriksson: en jämtländsk rese i den svenska litteraturen', Jämten., 1994 (87), •Dahlstedt, Karl-Hampus, Hedenvinds debutroman och dialekt, 1960•Ekman, Kerstin, 'Hedenvind, kulturkraft i en hotad bygd.', Jul i Jämtland, 1997•Godin, Stig-Lennart, 'Gustav Hedenvind-Erikssons rotlöse anläggningsarbetare', Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur, 1994•Johnson, Eyvind, 'Anteckningar vid läsning i Gustav Hedenvind-Erikssons

verk', Thule., 1984:4, •Lindberger, Örjan, Gustav Hedenvind-Eriksson, 1945•Lundblad, Bengt O., Gustav Hedenvind-Eriksson, 1955•Lundkvist, Artur, Gustav Hedenvind-Eriksson, 1982•Pitkänen-Koli, Taina, Hedenvind i tiden: en kvantitativ studie av Gustav Hedenvind-Erikssons litterära språk [Ny utg.], 1987•Helén, Gunnar (red.), De stora arbetarskildringarna. Gustav Hedenvind-Eriksson, 1946•Svensson, Conny, Idé och symbol: studier i fem romaner av Gustav Hedenvind-Eriksson 1974•Yvell, Erik, 'Hedenvind, en daladiktare.', Om lyckan hos Sisyfos, Rivar-Bohm och Stig Dagerman, 1997•Öhman, Anders, De förskingrade: Norrland, moderniteten och Gustav Hedenvind-Eriksson, 2004

66

Författarskap• Ur en fallen skog,

1910•Branden, 1911•Från öde gårdar, 1913•Vid Eli vågor, 1914•Tiden och en natt, 1918•En dröm i seklets natt, 1919•Tidens offerväsen, 1920•Järnets gåta, 1921•Orions bälte, 1924•De förskingrades arv, 1926•Det bevingade hjulet, 1928•På friköpt jord, 1930•Rälsläggarens berättelser, 1935•En bondes dagbok, 1937•Jämtländska sagor, 1941•Det stora rusthållet,

1943•Med rallarkärra mot dikten, 1944•Skörden mognar, 1944•Sagofolket som kom bort, 1946•Jorms saga, 1949•Silverskogen sydväst om månen, 1950•Guld och mjöl, 1951•Gästabudet, 1951•Snöskottning i paradiset, 1952•Boccaccios kock, 1954•Med dikten mot befrielse, 1955•Befrielse, 1958•Gismus jägares saga, 1959•Gudaträtan och proletärdiktaren, 1960•På minnets älv, 1961

7

Motiv, tematik, estetik• Brytningen bondekultur/industrisamhälle

• Baggböleri, skogsskövling, exploatering

• Ävlan• Forntidsmotiv, muntlig sagotradition

• Realism, episk bredd, objektivitet, stilisering

• Expressionism, symbolism, myt• Kollektivskildring, mångstämmighet

• Industriromantik?• Gemenskap, samhörighet & solidaritet (Rallarebalken)

8

IndustriromantikLik en oerhörd spindel i mitten av sitt nät stod det höga tegelhuset — kraftkäl-lan, energins mysterium — med sina höga järnspiror fyllda med otaliga porslins-knappar och lika otaligt många trådar spända över jorden åt (196:) alla väder-streck. Och som trollfäs glitter i aftonsolen blänkte och glimmade de otaliga, koppartrådarna i det väldiga spindelnätet. Så långt ögat såg efter de upphugg-na linjerna över bärgen syntes i oändlig rad de höga järnstolparna, vars tusen porslinknappar i skiftande färger blänkte allt eftersom aftonhimmelns moln tät-nade och gledo isär för solen. Och lyssnade man nu, när luckorna i den väldiga dammen, som likt ett gråstensbärg låg på tvären över fallet, voro igenslagna, så att intet vatten gick i strömmen, hörde man de otaliga trådarnas inbördes har-moni. Liksom i stillsam tävlan om tonrika välljud än fjärmare, än närmare men alltid som en sorglustig, dämpad melodi föreföll den bortåt och sedan hän från alla väderstreck åter till det stora centrum vid forsen. Det var som buro de bud-skap bort och hän från alla världens hörn till någon underbar gudom därinom de röda tegelmurarna på höga stranden, där fordom skvalpkvarnen mumlat med mäld i munnen och vattensågen tuggat kärnfriskt trä. Det var värkligen som höllos därinne outgrundliga rådslag om världens gång, ty där surrade det och malde, natt och dag — dag och natt som var det där själva världens hjul hade sin axel.(196f.)

9

Vid Eli vågor 1914• Titeln: fornnordisk isälv• Kraftverksbygge vid Dalälven• Vandring dit från Västkusten (Kungälv)

• En andra exploateringsvåg (skogen —> vattnet)

• Julius Gorm, Mårscha, Nilas, Einar, Hejlamb, Tjällson, Ingeborg

• Stilarter: blandade• Komposition: additiv,episodisk, indirekt

• Textstrategier: indirekta• Motiv, teman: föräldralöshet, nomadisk identitet, gemenskap

10

Nyckelscener• Barnperspektiv 3-19, 31f., 36f., 68f., 79

• Dödgrävaren, 22f.• Rallarebalken 64, 97f.

• Arbetsskildring 48f, 100f.

• Moderniseringsprocessen 22-25, 48

• Exploateringen 24, 53f.

• Ävlan 71

• Tjällsons död 152f.–159

• Den rätte fadern? 225

• Hejland: ”Ser ni, mina vänner, allt är förvridet, absurt, skönt och

lockande på samma gång.” (175) 11

Läsarrollen• Vilken läsart förbereds?• Vad ger texten & vad krävs av läsaren?

12

13

Franz von Stuck (1863-1928):Pan Omsider begynte luft-draget bli allt starkare - slutligen vände det sig till storm. Det begynte susa och sjuda i natten – det var som började Phan sin dans och sitt flöjtspel på de nakna bärgen runt om. (45)