Top Banner

Click here to load reader

Anders Eriksson vulkaner-sover_aldrig

Jun 20, 2015

ReportDownload

Documents

  • UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2008vt3804

    Institutionen fr utbildning, kultur och medier

    Lrarexamensarbete 15hp

    VT 2008

    Vulkaner sover aldrig, utan de lever hela tiden.

    Sju historielrares syn p sitt mne och makten ver dess innehll.

    Frfattare Handledare:

    Anders Eriksson Henrik Edgren

    Betygsttande lrare:

    Peter Waara

  • 2

    Abstract

    I den skolpolitiska debatten har kraven p kad styrning av undervisningens innehll

    intensifierats. Fr att utvecklingsarbete i skolan ska vara fruktsamt, mste det ske p ett stt som

    har std hos de verksamma lrarna. Syftet med denna studie r att, genom intervjuer med

    verksamma historielrare, f svar p frgor kring historiemnets syfte, innehll och styrning.

    Resultatet av studien r att den absoluta majoriteten av de intervjuade lrarna r positivt instllda

    till en viss kad central styrning av mnets innehll. Flera menar att det idag r ett problem att

    gymnasielrarna inte vet vad eleverna lst i grundskolan, andra ser en kad styrning som ett stt

    att minska arbetsbrdan. Ngra framhller vikten av att staten markerar vad de anser vara viktigt,

    och tar tillbaka den makten frn lroboksfrlagen. ven i synen p mnets syfte finns det

    likheter, om n inte lika unisona som i synen p styrning. Nstan alla intervjuade lrare anser att

    historiemnet ska ge eleverna en grundlggande allmnbildning samt en frstelse fr sig sjlva

    och sin samtid. Andra vanligt frekommande motiv var att vcka elevernas historieintresse och

    att ge dem verktyg fr analys och frndring.

    Nyckelord: historia, kursplan, lrare, stoffurval, styrning, mnets syfte.

  • 3

    Innehllsfrteckning

    Inledning..............................................................................................................................4

    Syfte och frgestllning........................................................................................7

    Metod och urval....................................................................................................8

    Genomfrande....................................................................................................10

    Forskningsetiska vervganden........................................................................12

    Styrning ................................................................................................................13

    Historiemnets syfte...........................................................................................15

    Resultat ..............................................................................................................................17

    Intervju 1: Lisa ....................................................................................................17

    Intervju 2: Simon................................................................................................21

    Intervju 3: Maria .................................................................................................24

    Intervju 4: Eva ....................................................................................................28

    Intervju 5: Peter ..................................................................................................30

    Intervju 6: Hugo .................................................................................................34

    Intervju 7: Jan......................................................................................................37

    Sammanfattande diskussion ...........................................................................................41

    mnets syfte........................................................................................................41

    mnets innehll ..................................................................................................44

    mnets styrning..................................................................................................45

    Syn p kad central styrning .............................................................................47

    Avslutning............................................................................................................48

    Referensfrteckning.........................................................................................................50

  • 4

    Inledning

    Denna uppsats syftar till att frdjupa frstelsen fr historiemnets syfte genom att intervjua ett

    antal verksamma historielrare kring bland annat detta. Uppsatsen kommer ven behandla frgor

    kring vad som idag styr mnets innehll och hur lrarna sjlva ser p diskussionerna om en kad

    central styrning. Fr att stta in dessa frgor i ett samhlleligt sammanhang kommer jag hr att

    redogra fr ngra av de debatter kring skolans innehll som frs i olika fora.

    I Danmark har utbildningsministeriet initierat ett reformarbete av folkskolan1 som ett svar p

    den frsmrade placering landets skolungdomars ftt i internationella mtningar av skolresultat.

    Bland annat ville ministeriet strka mluppfljningen i undervisning och strka samarbetet mellan

    skolan och hemmen. Ett av frslagen r att historiemnet ska lyftas fram som ngot

    genomgende i all undervisning och att det ska frstrkas, bland annat genom fler

    undervisningstimmar. Det ska ven bli ett av de mnen i folkskolan som skall avslutas med ett

    strre prov.2 I den rapport som i juni 2006 lade fram frslagen till frndringar av historiemnet,

    freslr utredarna en historisk kanon3 om 29 punkter. Utredningen menar att denna kanon ska

    sikre, at den opvoksende generation har viden om et antal vsentlige begivenheder fra

    Danmarks historie og andre nationers historie4.

    Frslaget om att infra en kanon har mtts av en del kritik, men det har ven haft frsvarare. I

    Historielrarnas Frenings rsskrift 2007 (HLF07) sammanfattar Vagn Oluf Nielsen, verksam vid

    Danmarks Pedagogiska Universitet (DPU), kritiken mot kanonfrslaget. Kritiken har riktat sig

    dels mot vilka kanonpunkter som tagits med och inte tagits med, men ocks en mer allmn kritik

    mot idn som sdan att infra en kanon. Nielsen citerar historiedidaktikern Bernard Eric Jensen,

    ven han verksam vid DPU, som menat att det r et forsg at reetablere et traditionelt och

    srdeles nationelt historiefag och att det r ett led i regeringens borgerlig-nationale

    kulturkamp.5

    Kring det danska frslaget har det varit i princip tyst i den svenska debatten, med ngra

    undantag. sa Linderborg, historiker och numera bitrdande redaktr p Aftonbladet Kultur, skrev

    vintern 2006 en osande artikel om frslaget. I artikeln ifrgastter hon urvalet, ser frslaget som

    1 Motsvarar vr grundskola. 2 Nielsen, 2008, sid. 63 samt 72f. 3 Med kanon avses hr en centralt formulerad uppstllning av slag, personer och andra historiska freteelser som skall anses obligatoriska i undervisningen. 4 Undervisningsministeriet, 2006, sid. 18. 5 Nielsen, 2008, sid. 68. Fr en mer ingende analys av den danska debatten, se Karstrm, 2007.

  • 5

    ett utslag av den danska provinsialismen och menar att det r en centralstyrning som passar

    diktaturer.6 Bengt Lindroth, Nordenkorrespondent p Sveriges Radio, r inte lika avfrdande

    som Linderborg. I en artikel i Sydsvenska Dagbladet skriver han bland annat att listan inbjuder till

    spnnande diskussioner och brjar fundera kring vad som skulle kunna finnas med p en svensk

    motsvarighet. Men han frhller sig nd kritisk och stller frgan om vems version av segrar

    och frluster skall i s fall lras ut?7

    P DN Debatt i brjan av april 2008 skrev 2538 forskare i historia och olika

    samhllsvetenskapliga discipliner en debattartikel, dr undertecknarna vnder sig mot

    myndigheten Forum fr Levande Historia (FfLH) och hur regeringen anvnder den, i

    undertecknarnas mening, fr att gra skolans historieundervisning till ett ideologiskt vapen.9

    Artikeln har resulterat i en omfattande diskussion i media och, kanske frmst, p olika bloggar

    kring statens roll som historieskrivare. ven om det inte r en diskussion som direkt relaterar till

    diskussionen kring en historisk kanon, reser bde diskussionen kring det danska kanonfrslaget

    och den svenska debatten kring FfLH frgestllningar kring vem som skriver historia och i vilket

    syfte den skrivs.

    Historielrarnas Frening ger i sin rsskrift fr 2007 kanondebatten stort utrymme och lter

    ett antal historiker ge sin syn p frgan. Bland annat skriver Hanna Markusson Winkvist och

    Carina Rnnqvist, historiker i Gteborg respektive Ume, att det r fel att stlla frgan om det

    ska infras en historisk kanon i den svenska skolan. De menar att den redan finns existerar, om

    n outtalat. Denna kanon hrleder de till frmst lrobckerna, men ocks att lraren fortfarande

    sjlv r en produkt av svensk historieundervisning frn grundskola till lrarutbildning, som ju

    byggt p ett visst historiskt stoffurval.10 Per Thullberg, historiker och generaldirektr fr

    Skolverket, hller med om att lrobckerna har stort inflytande p historielrares stoffurval och

    att lroboksfrfattarna getts stora mjligheter att tolka de nationellt frestllda styrdokumenten

    och drmed de facto styra undervisningens upplggning och inriktning.11 Detta tycker han r

    problematiskt och argumenterar fr att, om skolan ven fortsatt ska ha en likvrdighetsambition,

    staten borde ta ansvar och terta inflytandet frn lroboksfrfattarna genom att vga peka ut

    6 Linderborg, 2006. 7 Lindroth,

Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.