Transcript
sid 1
Kan cykelflöden jämföras vid olika väderförhållanden och tidpunkt?
Jenny Eriksson, statistiker, Vectura
sid 2
Bakgrund–I många av Sveriges kommuner utförs ca 1 – 4 veckors cykelflödesmätningar per år, ofta under högsäsong:
–Komplement till helårsmätta punkter
–Bara korttidsmätning
sid 3
sid 4
Vardagsmedelflödet (v. 1-46) har minskat med 06-07: ca 200 cyklister (perioden v. 36-39: minskat med 1 500)07-08: ca 150 cyklister (perioden v. 36-39): ökat med 100)
sid 5
Bakgrund–Hur ska trafikförändringen tolkas för cykel? Cykelflödet mer varierat än motortrafikflödet. (Graf 1)
–En stor del av variationen beror troligen på vädret (Graf 2)
sid 6
Graf 1: Trafikens variation på Dag Hammarskjöldsleden, Göteborg för cykel resp. bil
Källa: 2009-09-24 Hans Erik Svensson, Avdelning Trafikant & ITS/Analys, Göteborgs Stad
0
50
100
150
200
250
300
1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52
Index
Vecka
Bil 1999
Cykel 1999 Cykel 1997
sid 7
Bakgrund–Hur ska trafikförändringen tolkas för cykel? Cykelflödet mer varierat än motortrafikflödet. (Graf 1)
–En stor del av variationen beror troligen på vädret (Graf 2)
sid 8
0
50
100
150
200
250
1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52
Index 100
Oscarsleden bil
Karlavagnsg.
Vasagatan
DHL
Örgrytevägen
Götaälvbron
Vecka
Index
Graf 2: Trafikens variation för cykel respektive bil 2008 i Göteborg
Källa: 2009-09-24 Hans Erik Svensson, Avdelning Trafikant & ITS/Analys, Göteborgs Stad
sid 9
Problem 1–Ett dygns mätning kan variera med ungefär ± 50 % under helgfria vardagar i perioden april-maj (högsäsong).
–En månads mätning kan variera med ± 15 %, under helgfria vardagar i perioden april-maj (högsäsong).
Hur vet man om cyklandet har ökat eller minskat från tillfälle till tillfälle? Stor variation. Mycket verkar bero på vädret!
sid 10
Problem 2–Vädret får troligen mycket stor betydelse på utfallet när kortare perioder mäts:
–Om det var varmt och soligt, hur mycket av cykelflödet ska räknas bort?
–Om det regnade – hur mycket av cykelflödet ska läggas till?
sid 11
Väderjusteringsmodell 1Två examensarbetare vid Linköpings Universitet. IDA. Utbildningsprogrammet för statistik och dataanalys.
Andreas Månsson & Armin Spreco
”En modell för väderjustering av cykelflöden”
Väderjusteringsmodell 2–Multiplikativ tidsserieregressionsmodell
–Väderdata från SMHI
-Parametrar: – Typ av nederbörd (snö/regn) (även
tidsförskjutning)
– Temperatur och vindhastighet (även tidsförskjutning)
– Månad/veckodag/helgdag
sid 12
Väderjusteringsmodell 3–Cykelflöden från (år 2006-2008):
–Malmö
–Göteborg
–Jönköping
–Stockholm
–Gävle
sid 13
Resultat
sid 14
Verkligt: Vardagsmedelflödet (v. 1-42) har ökat med ca 200 cyklister/årJusterat: Mellan 06-07: +300, 07-08: +200
2006: 3 4002007: 3 4002008: 3 600
Kritik till modell –Modellen verkar rensa bort för mycket av flödet, måste göra mer tester och kontroller först innan den kan rekommenderas.
sid 15
Kritik till mätmetod –Utrustning som används för de insamlade cykelflödesmätningarna är ofta induktiv slinga.
–Den har i tester visat på ca 50 % detekteringsgrad vid mycket höga flöden (ca 800 cyklister/tim).
–Bättre detektering vid lägre flöden.
–Dock följer den det verkliga flödet, men troligen stor underskattning.
–OBS! Börjar komma bra utrustning.
sid 16
Diskussion–Hur går man vidare med denna modell?
–Vilka behov kan finnas?
–Vilka möjligheter finns?
Mäta kortare perioder, men kunna räkna bort vädereffekter (öka tillförlitligheten)!
sid 17
Källhänvisning/ lästips– Detektering av cykeltrafik – Tillförlitliga cykeltrafikmätningar,
(2007), Publikation 2007:2, Vägverket
– Karlsson, M, (2000). Samband mellan cykelflöde och väderobservationer, VTI meddelande 904, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping
– Månsson, A & Spreco, A, (2009). En modell för väderjustering av cykelflöden, LIU-IDA-STAT-A--09/001--SE, Linköpings Universitet
– Vägverkets metodbeskrivning att mäta cykelflöden, (2008), Publikation 2008:48, Vägverket
sid 18
Tack för visat intresse!
sid 19
top related