Mat och välbefinnande - anhoriga.se möjligheter/Mat och... · • Behandla gastroesofagal reflux ! Tänk på ! ann-kristin.olund@anhoriga.se 28 Suga – andas - svälja • Matvägen

ann-kristin.olund@anhoriga.se 1

Mat och välbefinnande

Ann-Kristin Ölund Habiliteringsläkare, Sunderby sjukhus

och Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga

Livets möjligheter 2014-03-11

ann-kristin.olund@anhoriga.se 2

Mat och välbefinnande…

Vi vill alla att en måltid ska vara en stund av trivsel och gemenskap, men är för många med stora ätsvårigheter snarast motsatsen. Vilka risker och glädjeämnen finns? Hur kan man skapa förutsättningar så att mat ger välbefinnande till personer med flerfunktionsnedsättningar?

ann-kristin.olund@anhoriga.se 3

En måltid ” Måltid kallas specifika tillfällen på dygnet då

människor i ett samhälle äter. Tidpunkten för måltiderna varierar över plats och tid, liksom vad måltiderna kallas, även inom olika regioner. ”

(Wikipedia)

ann-kristin.olund@anhoriga.se 4

Välbefinnande = hälsa?

” Hälsa är ett tillstånd av

fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom.”

Världshälsoorganisationen (WHO) 1948

ann-kristin.olund@anhoriga.se 5

Vem har rätt till hälsa?

•  Alla människor har lika värde

•  Människovärdet är utan villkor •  Människovärdet grundas på hennes person

oberoende av vad hon kan eller vilka funktioner hon saknar

ann-kristin.olund@anhoriga.se 6

Hälsogreppet

MAT

VATTEN

SOCIAL VÄLFÄRD

MATERIELL VÄLFÄRD

SJUK- OCH HÄLSOVÅRD

ann-kristin.olund@anhoriga.se 7

Hälsan är hotad hos personer med

utvecklingsstörning Vid 30 års ålder

har många med utvecklingsstörning riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som hos allmänbefolkningen vid 50 år! Vem följer deras hälsoläge?

ann-kristin.olund@anhoriga.se 8

Bästa uppnåeliga hälsa

Barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa dvs. rätt till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. En viss hälsonivå förutsätts för att man ska kunna vara aktiv på fritiden och tillgodogöra sig undervisningen i skolan.

ann-kristin.olund@anhoriga.se 9

Lek och aktivitet I landstingens uppgifter ingår att förebygga ohälsa.

ann-kristin.olund@anhoriga.se 10

Vad kan kommuner och landsting göra för att det ska bli bra?

ann-kristin.olund@anhoriga.se 11 11

A short period of early dietary manipulation in preterm infants may have major consequences for later development, which suggests that the first weeks may be critical for nutrition.

Alan Lucas 1990

ann-kristin.olund@anhoriga.se 12

Tillväxt hos barn styrs av •  Arv •  Näringsintag •  Hälsa •  Funktionsnedsättning •  Hormoner •  Psykosociala faktorer •  Miljöfaktorer

ann-kristin.olund@anhoriga.se 13 13

Tillväxtkurvor

•  Ett friskt barn följer sin tillväxtkanal •  Om barnet avviker måste man följa upp

- Avviker längd eller vikt först? - Pubertet?

•  Syndromspecifika kurvor -  Downs syndrom -  ……… -  ………

ann-kristin.olund@anhoriga.se 14

Ätoförmåga Ätovilja

Selektivt ätande Vad är vad?

Varför? Vad göra?

ann-kristin.olund@anhoriga.se 15

Undervikt Normalvikt Övervikt

Munmotoriska svårigheter

Kognitiva svårigheter Psykologiska svårigheter

För litet intag

FFH, syndrom, Rh..

Fel intag För stort intag

Förvärvad hjärnskada Syndrom, ADHD …….

Utvecklingsstörning Autismspektrum…….

Ide: Lena Frick Uppsala

ann-kristin.olund@anhoriga.se 16

Riskbarn - inom habilitering •  Barn med

–  Flerfunktionsnedsättning –  Störd munmotorik –  Spasticitet –  Hjärtfel –  Andningsproblem –  Kräkningar –  Förstoppning –  Syndrom –  Svåra allergier –  mm

ann-kristin.olund@anhoriga.se 17

Ätproblemet är ibland ett allt

överskuggande problem i familjens vardag och bör tas

på största allvar

ann-kristin.olund@anhoriga.se 18

Probleminventering

•  litet intag? •  förluster? •  inte tid att äta? •  födoämnesintolerans? •  hormonrubbning? Tidig intervention viktig! Regelbunden uppföljning!

ann-kristin.olund@anhoriga.se 19

Neurologisk funktionsnedsättning

•  Följd av en skada på hjärnan eller andra delar

av det centrala nervsystemet, CNS •  Bristande funktion i CNS •  Förlust av funktioner

ann-kristin.olund@anhoriga.se 20

Intervjuer - föräldraberättelser…

•  Ätproblem från födelsen •  Alla sugsvaga •  Utvecklingen av problem:

NG sond – kräkning – bristande tillväxt– frekventa måltider – rädd för oral stimulering – vägrar oral föda

Svåra ät- och näringsproblem hos små barn med funktionshinder Rapport nr 1 , BUH, Uppsala Annan rapport om CP nr 18

LSS-projekt 1993-95

ann-kristin.olund@anhoriga.se 21

Föräldrarnas situation •  Bundna till hemmet •  Trötta - utmattade •  Ensamma •  Hjälplösa •  Skuld •  Psykologisk stress •  Känsla av att inte duga som förälder

(Intervjuer med föräldrar, Uppsala)

ann-kristin.olund@anhoriga.se 22

Vad är problemen?

•  Hjälp att äta •  Sätter i halsen •  Långa måltider; 3-8 tim/dag

–  Kompenserar en tid för lågt intag – gräns! •  Stress för förälder •  Kräkningar och reflux •  Förstoppning •  ……

ann-kristin.olund@anhoriga.se 23

The Oxford feeding study Peter Sullivan

377 föräldrar intervjuade •  Barnen oralmotoriska

svårigheter – 59% förstoppning – 22% kräkningar – 31% lunginflammation sista

6 mån – 89% ätsvårigheter – 56% satte i mat halsen Feeding and Nutrition in Children

with Neurodevelopmental Disabilities Peter B. Sullivan (Editor)

ann-kristin.olund@anhoriga.se 24 24

Konsekvenser av svåra uppfödningsproblem på sikt

•  viktminskning / långsam viktuppgång / bristande tillväxt

•  brist på näringsämnen, vitaminer, mineraler – Obs! Risk även vid sondnäring och lågt intag

•  nedsatt muskelstyrka inklusive hostreflex/hoststöt – Sämre GMFM (grovmotorisk förmåga)

ann-kristin.olund@anhoriga.se 25 25

Konsekvenser av svåra uppfödningsproblem på sikt

•  nedsatt immunförsvar –  täta och / eller långvariga förkylningar – återkommande luftvägsinfektioner /

lunginflammationer – sårläkning tar längre tid

•  t.ex. vid ortopediska operationer

ann-kristin.olund@anhoriga.se 26 26

Konsekvenser av svåra uppfödningsproblem på sikt

•  utveckling av benskörhet / ökad risk för frakturer •  nedsatt funktion i mag-tarmkanalen •  andra sjukdomar, t ex epilepsi, kan förvärras •  generell trötthet / energibrist •  andningsproblem •  påverkan på munhälsa och tänder •  ätovilja kan utvecklas ……

ann-kristin.olund@anhoriga.se 27

• OBS på oralmotoriska problem i nyföddhetstiden !

• Behandla förstoppning ! • Behandla gastroesofagal reflux !

Tänk på !

ann-kristin.olund@anhoriga.se 28 28

Suga – andas - svälja

•  Matvägen och andningsvägen korsar i svalget –  i kampen vinner andningen

•  RISK för aspiration / felsväljning

•  Andningsfrekvensen

•  Aspiration ökar risken för skador på lungorna

ann-kristin.olund@anhoriga.se 29 29

The competent throat* (H Kashima)

Under tidig barndom går vi från •  Slumpmässig till ordnad koordination

andning - sväljning •  Flytande till fast föda •  Lapande/sugande till tuggande munmotorik * En enhet – flera funktioner: andning, sväljning, röst

ann-kristin.olund@anhoriga.se 30 30

Aspiration – ”sätta i halsen”

•  Förekommer hos ca 70% av de som har svårare funktionsnedsättningar

•  Varningstecken: Många pneumonier och slemmighet. Hosta el. tyst aspiration!

•  Slemmobilisera innan måltid – och innan sänggående

•  UTRED! Filma. Sväljröntgen mm

ann-kristin.olund@anhoriga.se 31

Konsistenstrappan (Efter Gunnel Tunell, logoped)

ann-kristin.olund@anhoriga.se 32

Ätmotoriska problem är bara en del av problemet

•  Kramper •  Förstoppning •  Kräkning •  Ulkningar, reflux •  Tarmfunktion •  Ofrivilliga rörelser •  Beteende •  Socialt •  Allergier

•  Läkemedel •  Feber •  Smärta •  Sömn

Motoriska OCH sensoriska banor drabbade!

Smak som känns.

Jobba med munövningar

Munskärm, gomplatta, blåsa…..

ann-kristin.olund@anhoriga.se 33

Måltidssituationen som helhet

Sittställning Ätmiljö Äthjälpmedel Mognad Kommunikation Samspel Syn

Matens Innehåll Konsistens Temperatur Smak Kryddning Tempo …

ann-kristin.olund@anhoriga.se 34

Ätmiljö

•  Ljudnivå •  Ljus utifrån •  Belysning •  Rumstemperatur •  Färg •  Kontraster

•  Lugn och ro •  Rutiner •  Plocka fram allt •  Lukta •  Varje livsmedel för sig •  Portionsstorlek

Filma måltid hemma och t.ex. boende Se filmen med teamet och förälder/personal

ann-kristin.olund@anhoriga.se 35 35

Matens energi- och näringsinnehåll

•  Kostanamnes •  4-dagars matdagbok

–  varav en helgdag •  Databeräkning

Dietist !

ann-kristin.olund@anhoriga.se 36 36

Protein

•  4 kcal / g •  22 aminosyror

–  8 essentiella

Proteinkvalitet

ann-kristin.olund@anhoriga.se 37 37

Kolhydrater

•  4 kcal / g

ann-kristin.olund@anhoriga.se 38 38

Fett

•  9 kcal / g •  Byggstenar för

membraner i kroppen •  Basen för hormoner

ann-kristin.olund@anhoriga.se 39 39

Vitaminer och mineraler

ann-kristin.olund@anhoriga.se 40 40

D-vitamin

ann-kristin.olund@anhoriga.se 41 41

Energirika produkter för berikning och tillbehör med slät konsistens. Varje portion ger ca 100 kcal. (Handboken sid 75) •  1 msk olja •  ½ avokado •  1 msk flytande margarin •  1 msk margarin/smör •  2 msk vispgrädde •  2 msk crème fraiche •  1 msk majonnäs •  1 dl gräddglass •  2 msk chokladsås •  1 ½ msk kolasås •  1 ½ msk honung

•  2 msk socker •  1 ½ msk Nutella •  1 msk jordnötssmör utan

bitar •  3 msk jordgubbssylt •  2 ½ msk äppelmos •  1 dl vaniljsås på pulver •  2 msk gräddsås •  ½ dl bearnaisesås •  ¾ dl ketchup •  1 ½ msk Rhode Island

dressing

ann-kristin.olund@anhoriga.se 42 42

Krydda maten!

ann-kristin.olund@anhoriga.se 43

Lägg upp trevligt och färgglatt

ann-kristin.olund@anhoriga.se 44

Grundläggande principer

ü  Det får inte vara farligt att äta ü  Ingen ska behöva svälta ü  Kortast möjliga tid med nässond ü  Enteral nutrition ges om tarmen fungerar

ü  Gastrostomi

ann-kristin.olund@anhoriga.se 45 45

Utvärdering, uppföljning

•  Evaluering av resultat •  Etiska frågor •  Hur involvera familjen? •  Notera socialt värde av att äta via munnen •  Betydelsen av sondmat för familjens vardag

ann-kristin.olund@anhoriga.se 46

Smakstimulans

•  Sondmat utesluter inte pure via munnen om det är säkert.

•  Läkemedel ges med fördel i knappen •  Smakstimulans // smakportioner •  Fortsätt stimulera munnen

–  ev. bara med massage, el. lite som barnet tycker om

ann-kristin.olund@anhoriga.se 47

DIETIST

LÄKARE

SJUK -SKÖTERSKA

ARBETSTERAPEUT

SJUKGYMNAST

LOGOPED

PSYKOLOG

TAND -LÄKARE

Ät- och näringsteam

Konsulter vid behov ex. kirurg, ÖNH, tandläkare….

ann-kristin.olund@anhoriga.se 48

Fysisk aktivitet och nöjen….

ann-kristin.olund@anhoriga.se 49 annkristin.olund@gmail.com 49

A och O är mobilisering av slem -Byte av kroppsställning och rörelseträning -Hjälp till djupandning och slemmobilisering Se film på NkaPlay filmer om andning

God näringstillförsel och regelbunden tarmtömning

Slemmobilisera INNAN måltid!!

ann-kristin.olund@anhoriga.se 50 50

Boktips

ann-kristin.olund@anhoriga.se 51

Kvalificerad omvårdnad i vardagen på NkaPlay

Anmäl dig för nyhetsbrev! www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscenter Anhöriga