[email protected] 1 Mat och välbefinnande Ann-Kristin Ölund Habiliteringsläkare, Sunderby sjukhus och Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga Livets möjligheter 2014-03-11
Jul 06, 2019
Mat och välbefinnande
Ann-Kristin Ölund Habiliteringsläkare, Sunderby sjukhus
och Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga
Livets möjligheter 2014-03-11
Mat och välbefinnande…
Vi vill alla att en måltid ska vara en stund av trivsel och gemenskap, men är för många med stora ätsvårigheter snarast motsatsen. Vilka risker och glädjeämnen finns? Hur kan man skapa förutsättningar så att mat ger välbefinnande till personer med flerfunktionsnedsättningar?
En måltid ” Måltid kallas specifika tillfällen på dygnet då
människor i ett samhälle äter. Tidpunkten för måltiderna varierar över plats och tid, liksom vad måltiderna kallas, även inom olika regioner. ”
(Wikipedia)
Välbefinnande = hälsa?
” Hälsa är ett tillstånd av
fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom.”
Världshälsoorganisationen (WHO) 1948
Vem har rätt till hälsa?
• Alla människor har lika värde
• Människovärdet är utan villkor • Människovärdet grundas på hennes person
oberoende av vad hon kan eller vilka funktioner hon saknar
Hälsan är hotad hos personer med
utvecklingsstörning Vid 30 års ålder
har många med utvecklingsstörning riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som hos allmänbefolkningen vid 50 år! Vem följer deras hälsoläge?
Bästa uppnåeliga hälsa
Barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa dvs. rätt till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. En viss hälsonivå förutsätts för att man ska kunna vara aktiv på fritiden och tillgodogöra sig undervisningen i skolan.
Lek och aktivitet I landstingens uppgifter ingår att förebygga ohälsa.
Vad kan kommuner och landsting göra för att det ska bli bra?
[email protected] 11 11
A short period of early dietary manipulation in preterm infants may have major consequences for later development, which suggests that the first weeks may be critical for nutrition.
Alan Lucas 1990
Tillväxt hos barn styrs av • Arv • Näringsintag • Hälsa • Funktionsnedsättning • Hormoner • Psykosociala faktorer • Miljöfaktorer
[email protected] 13 13
Tillväxtkurvor
• Ett friskt barn följer sin tillväxtkanal • Om barnet avviker måste man följa upp
- Avviker längd eller vikt först? - Pubertet?
• Syndromspecifika kurvor - Downs syndrom - ……… - ………
Undervikt Normalvikt Övervikt
Munmotoriska svårigheter
Kognitiva svårigheter Psykologiska svårigheter
För litet intag
FFH, syndrom, Rh..
Fel intag För stort intag
Förvärvad hjärnskada Syndrom, ADHD …….
Utvecklingsstörning Autismspektrum…….
Ide: Lena Frick Uppsala
Riskbarn - inom habilitering • Barn med
– Flerfunktionsnedsättning – Störd munmotorik – Spasticitet – Hjärtfel – Andningsproblem – Kräkningar – Förstoppning – Syndrom – Svåra allergier – mm
Ätproblemet är ibland ett allt
överskuggande problem i familjens vardag och bör tas
på största allvar
Probleminventering
• litet intag? • förluster? • inte tid att äta? • födoämnesintolerans? • hormonrubbning? Tidig intervention viktig! Regelbunden uppföljning!
Neurologisk funktionsnedsättning
• Följd av en skada på hjärnan eller andra delar
av det centrala nervsystemet, CNS • Bristande funktion i CNS • Förlust av funktioner
Intervjuer - föräldraberättelser…
• Ätproblem från födelsen • Alla sugsvaga • Utvecklingen av problem:
NG sond – kräkning – bristande tillväxt– frekventa måltider – rädd för oral stimulering – vägrar oral föda
Svåra ät- och näringsproblem hos små barn med funktionshinder Rapport nr 1 , BUH, Uppsala Annan rapport om CP nr 18
LSS-projekt 1993-95
Föräldrarnas situation • Bundna till hemmet • Trötta - utmattade • Ensamma • Hjälplösa • Skuld • Psykologisk stress • Känsla av att inte duga som förälder
(Intervjuer med föräldrar, Uppsala)
Vad är problemen?
• Hjälp att äta • Sätter i halsen • Långa måltider; 3-8 tim/dag
– Kompenserar en tid för lågt intag – gräns! • Stress för förälder • Kräkningar och reflux • Förstoppning • ……
The Oxford feeding study Peter Sullivan
377 föräldrar intervjuade • Barnen oralmotoriska
svårigheter – 59% förstoppning – 22% kräkningar – 31% lunginflammation sista
6 mån – 89% ätsvårigheter – 56% satte i mat halsen Feeding and Nutrition in Children
with Neurodevelopmental Disabilities Peter B. Sullivan (Editor)
[email protected] 24 24
Konsekvenser av svåra uppfödningsproblem på sikt
• viktminskning / långsam viktuppgång / bristande tillväxt
• brist på näringsämnen, vitaminer, mineraler – Obs! Risk även vid sondnäring och lågt intag
• nedsatt muskelstyrka inklusive hostreflex/hoststöt – Sämre GMFM (grovmotorisk förmåga)
[email protected] 25 25
Konsekvenser av svåra uppfödningsproblem på sikt
• nedsatt immunförsvar – täta och / eller långvariga förkylningar – återkommande luftvägsinfektioner /
lunginflammationer – sårläkning tar längre tid
• t.ex. vid ortopediska operationer
[email protected] 26 26
Konsekvenser av svåra uppfödningsproblem på sikt
• utveckling av benskörhet / ökad risk för frakturer • nedsatt funktion i mag-tarmkanalen • andra sjukdomar, t ex epilepsi, kan förvärras • generell trötthet / energibrist • andningsproblem • påverkan på munhälsa och tänder • ätovilja kan utvecklas ……
• OBS på oralmotoriska problem i nyföddhetstiden !
• Behandla förstoppning ! • Behandla gastroesofagal reflux !
Tänk på !
[email protected] 28 28
Suga – andas - svälja
• Matvägen och andningsvägen korsar i svalget – i kampen vinner andningen
• RISK för aspiration / felsväljning
• Andningsfrekvensen
• Aspiration ökar risken för skador på lungorna
[email protected] 29 29
The competent throat* (H Kashima)
Under tidig barndom går vi från • Slumpmässig till ordnad koordination
andning - sväljning • Flytande till fast föda • Lapande/sugande till tuggande munmotorik * En enhet – flera funktioner: andning, sväljning, röst
[email protected] 30 30
Aspiration – ”sätta i halsen”
• Förekommer hos ca 70% av de som har svårare funktionsnedsättningar
• Varningstecken: Många pneumonier och slemmighet. Hosta el. tyst aspiration!
• Slemmobilisera innan måltid – och innan sänggående
• UTRED! Filma. Sväljröntgen mm
Konsistenstrappan (Efter Gunnel Tunell, logoped)
Ätmotoriska problem är bara en del av problemet
• Kramper • Förstoppning • Kräkning • Ulkningar, reflux • Tarmfunktion • Ofrivilliga rörelser • Beteende • Socialt • Allergier
• Läkemedel • Feber • Smärta • Sömn
Motoriska OCH sensoriska banor drabbade!
Smak som känns.
Jobba med munövningar
Munskärm, gomplatta, blåsa…..
Måltidssituationen som helhet
Sittställning Ätmiljö Äthjälpmedel Mognad Kommunikation Samspel Syn
Matens Innehåll Konsistens Temperatur Smak Kryddning Tempo …
Ätmiljö
• Ljudnivå • Ljus utifrån • Belysning • Rumstemperatur • Färg • Kontraster
• Lugn och ro • Rutiner • Plocka fram allt • Lukta • Varje livsmedel för sig • Portionsstorlek
Filma måltid hemma och t.ex. boende Se filmen med teamet och förälder/personal
[email protected] 35 35
Matens energi- och näringsinnehåll
• Kostanamnes • 4-dagars matdagbok
– varav en helgdag • Databeräkning
Dietist !
[email protected] 39 39
Vitaminer och mineraler
[email protected] 40 40
D-vitamin
[email protected] 41 41
Energirika produkter för berikning och tillbehör med slät konsistens. Varje portion ger ca 100 kcal. (Handboken sid 75) • 1 msk olja • ½ avokado • 1 msk flytande margarin • 1 msk margarin/smör • 2 msk vispgrädde • 2 msk crème fraiche • 1 msk majonnäs • 1 dl gräddglass • 2 msk chokladsås • 1 ½ msk kolasås • 1 ½ msk honung
• 2 msk socker • 1 ½ msk Nutella • 1 msk jordnötssmör utan
bitar • 3 msk jordgubbssylt • 2 ½ msk äppelmos • 1 dl vaniljsås på pulver • 2 msk gräddsås • ½ dl bearnaisesås • ¾ dl ketchup • 1 ½ msk Rhode Island
dressing
[email protected] 42 42
Krydda maten!
Lägg upp trevligt och färgglatt
Grundläggande principer
ü Det får inte vara farligt att äta ü Ingen ska behöva svälta ü Kortast möjliga tid med nässond ü Enteral nutrition ges om tarmen fungerar
ü Gastrostomi
[email protected] 45 45
Utvärdering, uppföljning
• Evaluering av resultat • Etiska frågor • Hur involvera familjen? • Notera socialt värde av att äta via munnen • Betydelsen av sondmat för familjens vardag
Smakstimulans
• Sondmat utesluter inte pure via munnen om det är säkert.
• Läkemedel ges med fördel i knappen • Smakstimulans // smakportioner • Fortsätt stimulera munnen
– ev. bara med massage, el. lite som barnet tycker om
DIETIST
LÄKARE
SJUK -SKÖTERSKA
ARBETSTERAPEUT
SJUKGYMNAST
LOGOPED
PSYKOLOG
TAND -LÄKARE
Ät- och näringsteam
Konsulter vid behov ex. kirurg, ÖNH, tandläkare….
Fysisk aktivitet och nöjen….
[email protected] 49 [email protected] 49
A och O är mobilisering av slem -Byte av kroppsställning och rörelseträning -Hjälp till djupandning och slemmobilisering Se film på NkaPlay filmer om andning
God näringstillförsel och regelbunden tarmtömning
Slemmobilisera INNAN måltid!!
[email protected] 50 50
Boktips
Kvalificerad omvårdnad i vardagen på NkaPlay
Anmäl dig för nyhetsbrev! www.anhoriga.se
Nationellt kompetenscenter Anhöriga