BMI = Body Mass Index

Post on 17-Jan-2016

40 Views

Category:

Documents

5 Downloads

Preview:

Click to see full reader

DESCRIPTION

BMI = Body Mass Index. Relativ kroppsvikt i förhållande till längden Kroppsvikten divideras med längden i kvadrat Exempel: Vikt 65 kg Längd 167 cm BMI = 65 kg / 1,67 x 1,67 m = 24,0 kg/m 2. Klassifikation av fetma enligt BMI. < 18,5Undervikt 18,5 - 24,9Normalvikt 25 - 29,9Övervikt - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Relativ kroppsvikt i förhållande till längdenKroppsvikten divideras med längden i

kvadratExempel:

Vikt 65 kgLängd 167 cm

BMI = 65 kg / 1,67 x 1,67 m = 24,0 kg/m2

BMI = Body Mass Index

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Klassifikation av fetmaenligt BMI

< 18,5 Undervikt18,5 - 24,9 Normalvikt25 - 29,9 Övervikt> 30 Fetma> 35 Fetma Grad II> 40 Fetma Grad III

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Definitionen av fetma grundas på studier av riskerna för olika

fetmarelaterade sjukdomar

BMI

Risk

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Colditz et al. Ann Intern Med 1995; 122: 481-6

Övervikt ökar risken för Diabetes Mellitus Typ 2

0

20

40

60

100

80

<22 22.0–22.9

23.0–23.9

24.0–24.9

25.0–26.9

27.0–28.9

3529.0–30.9

31.0–32.9

33.0–34.9

1.0 2.9 4.3 5.0 8.115.8

27.6

40.3

54.0

93.2

BMI (kg/m2)

RR för DM2

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Midjemåttet en oberoende riskfaktor

Mäts med måttband mitt emellan nedersta revbensbågen och höftkammen

Kvinnor >80 cm ökad risk >88 cm kraftigt ökad risk

Män >94 cm ökad risk >102 cm kraftigt ökad risk

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Vad avgör hur mycket vi väger?

IN UT

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Vad avgör hur mycket vi väger?

IN UT

Stress

RörelsehinderArv

Sociala faktorerStillasittande

Smak

Tröst Tid

EkonomiLäkemedel

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

gNeurotransmittorer påverkar aptit och mättnad

Aktivering av: Serotonin (5-HT-2C) Noradrenalin () Dopamin (D2) Histamin (H1)

Minskat ätande

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

gLäkemedelsutlöst

viktökningMekanismer?

Effekter på Mättnadsreglering (Serotonin, Histamin,

Dopamin) Törst – söta kaloririka drycker (Antikolinerg

effekt)

Sjukdomsrelaterade livsstilsfaktorer Inaktivitet Bristande struktur på tillvaron Alkohol?

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Behandling – KOST

Bättre mättnadskänsla - lägre energiintag

Måltidsordning

Tallriksmodellen

Undvika ”tomma” kalorier - drycker, godis

UTIN

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

TALLRIKSMODELLEN

FruktGrönsaker

BrödRisPotatisPasta

KöttFiskÄggOst

1/4

1/4

1/2

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Kaloriinnehåll

67Vin vitt, torrt

78Vin rött

47Starköl

119Milkshake (McD)

49Nyponsoppa

48Apelsinjuice

60Standardmjölk

38Lättmjölk

35-45Vanlig läsk

1-3Light läsk

Kcal/ dlDryck

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Näringsvärde

2400 kcal 1800 kcal

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

Viktökning - Prevention?

Ökad medvetenhet – information vid insättande (kost - motion - livsstil)

Regelbunden viktkontroll Följ metabola parametrar regelbundet

oavsett medicinering Matkultur inom vården? Preparatval?

Utv

eck

lingsc

entr

um

för

Klin

isk

Överv

ikts

behandlin

g

top related