Transcript
Datorns
uppbyggnad
Vad står det här?
0100 1001 0101 0100
Agenda
• Historik
• Vad är en dator ?
– Namn/begrepp
• Datorns delar
– Moderkort, Processor
– Minne och hårddisk
• Datorbygge
Den första programmeraren?
• Lady Ada Lovelace
• 1815-1852
• Till Babbages ofärdiga
”Analytical Engine”
Den första datorn?
• Z3
• Konrad Zuse
• Tyskland 1941
Datorn –vad är en dator?
Svenskt ord för computer (beräkningsmaskin)
Synonymer:datamaskin (även, maskin, “burk” (felaktigt: hårddisk, data))
Äldre beteckningar: matematikmaskin, siffermaskin,mm
”Nyare beteckningar”: mac'en, paddan, surfplattan, mobilen
Definition (NE): Automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling.
Benämningen avser nästan alltid en digital, elektronisk dator vars
operationer styrs av ett i dess minne lagrat program
Dator
• Processor (CPU – Central Processing Unit)
• Minne
Moderkort
• ”Det kort som allt annat sitter fast i/på”
• Har minst följande:
– processors-slot/socket
– minnesplatser
– hårddiskanslutning (SATA/IDE/SCSI)
– Diskettanslutning?
– kontrollkretsar (BIOS, DMA, IDE, cache)
S-ATA hårddisk etc
PCI-platser Grafikkort, ljudkort,
nätverkskort, nästan allt.
Diskettkontakt
IDE-kontakter för hårddisk, CD-ROM, CD-
brännare, DVD
Socket för
processor
Portar Seriellport, parallellport, USB-
port, mus+tgb
Strömkablar till
moderkortet
Minnes-
platser
Batteri för
klocka
Kontakter HD-ljus, resetknapp
etc
A8N-VM CSM/NBP
PCI-express Grafikkort
Processor
• Den del som utför de flesta beräkningarna i
en dator
• Hastigheten mäts ofta i MHz eller GHz
– Inte något bra mått, men oftast är snabbare
bättre för samma sorts processor
• Många beräkningar görs av andra enheter
– Grafikkort, ljudkort, hjälpkretsar
• Bitar? 32/64 bitar?
Moore’s lag
Processor (CPU) • År Intel AMD Cyrix
– 1978 8086
– 1979 8088
– 1982 286
– 1988 386
– 1991 486 486 486
– 1993 Pentium 586 586
– 1997? Pentium II K6-2 686
– 1997? Celeron Duron
– 1999 Pentium III Athlon
– 2000 Pentium 4 Thunderbird
– 2006 Dual core Dual core
– 2008 Quad core Quad core
– 2011-12 core i7 (6C) ”Bulldozer” 8C
Minne och hårddisk
• Register
– inne i processorn, snabbast, ~32 st
• Cache
– i närheten av processorn, ~1MB
• RAM (internminne)
– Arbetsminne, ~1-8 GB
• Hårddisk
– lagring mer permanent, ~60-3000 GB
Utveckling av lagrinskapacitet på HD
kB, MB, GB, TB, … ?
• 1 byte = ett tecken, bokstav
• 1 kilobyte = 1024 bytes (2^10)
• 1 megabyte = 1024*1024 bytes
• 1 gigabyte = 1024*1024*1024 bytes
• 1 terabyte = 1024*1024*1024*1024 bytes
= 1,099,511,627,776 bytes.
• Jämför: 1 kilogram, 1000 kilogram = 1 ton
Datalagring
• All data lagras som bits (bitar) i minnet (=0:or och 1:or)
– 8 bitar = 1 byte ~ ”ett tecken/bokstav”
• Binär form (0 och 1) kan omvandlas till decimal form
(den form vi normalt använder) och kan översättas till
ascii via en tabell.
binär form: decimal form ASCII
0100 1001 = 73 (64 + 8+1) I
0101 0100 = 84 (64+16+4) T
0100 1001 0101 0100 = IT
ASCII Tabell
Problem med ASCII – och lösningen
• ASCII (7 bitar)
− Kan endast hantera engelskt alfabet
− Extended ascii (8 bitar)
− Som ascii men utökat med stöd för extra tecken
som svenska åäö.
− Kräver ett “extended ascii” för varje alfabet
• UNICODE
− Initierat av Apple och Xerox för att kunna hantera hela
världens alfabet
− http://sv.wikipedia.org/wiki/Unicode
− UTF-8 vanligt förekommande
Instickskort
• ISA (svarta) – gammal standard, används inte längre
• EISA, VESA
– äldre standarder, användes till grafikkort
• PCI (vita) – lite nyare och snabbare, används till det mesta
• AGP (bruna) – relativt ny standard, används till grafikkort
• PCI-Express (olika varianter) – Grafikkort, snabba anslutningar
Andra kopplingar
• IDE
– används för hårddisk, CD-ROM, CD-brännare, DVD
• SCSI
– annan standard för samma som IDE. Stabilare, snabbare och tyvärr mycket dyrare
• Firewire – standard för videokort, digital video, hårddisk
• USB (1,2,3)
– standard för videokort, digital video, hårddisk
• S-ATA
– hårddisk, DVD, etc
• E-SATA – Hårddisk, DVD, etc
Syfte med datorbygge
• Att alla ska ha byggt ihop en dator
• Att alla ska våga/kunna byta ut delar i sina
egna datorer
• Att alla ska veta på ett ungefär hur en dator
ser ut inuti och hur data lagras
Datorbygge
• Hantering
– var jordad, antingen med jordarmband eller genom att ta i jord (element eller annat)
– ryck inte i kablarna, risk att något går sönder
– vänd kablarna rätt
– ta så lite som möjligt på kretskort och kopplingsben
– bruka inte våld, ”stern but fair”
Datorbygge (forts)
• Montera delarna på moderkortet först
– det blir lätt trångt när lådan fylls upp
• Minnen
– Passar bara åt ett håll, se till att griparmarna får
tag
• Hårddisk/cd-rom
– vänd kablarna rätt
Datorbygge (forts)
• Strömkablar är tröga att få i och ur. Vicka!
• Processorn
– sätt i processorn i socketen
• Processorn skall hamna på rätt plats av sig själv
• Tryck INTE! Om benen böjs är det ”kört”
– spänn fast den med armen
– sätt på klämman
top related