Top Banner
Datorns uppbyggnad Vad står det här? 0100 1001 0101 0100
23

Bara för pappa

Jun 21, 2015

Download

Documents

Elin Svensson
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Page 1: Bara för pappa

Datorns

uppbyggnad

Vad står det här?

0100 1001 0101 0100

Page 2: Bara för pappa

Agenda

• Historik

• Vad är en dator ?

– Namn/begrepp

• Datorns delar

– Moderkort, Processor

– Minne och hårddisk

• Datorbygge

Page 3: Bara för pappa

Den första programmeraren?

• Lady Ada Lovelace

• 1815-1852

• Till Babbages ofärdiga

”Analytical Engine”

Page 4: Bara för pappa

Den första datorn?

• Z3

• Konrad Zuse

• Tyskland 1941

Page 5: Bara för pappa

Datorn –vad är en dator?

Svenskt ord för computer (beräkningsmaskin)

Synonymer:datamaskin (även, maskin, “burk” (felaktigt: hårddisk, data))

Äldre beteckningar: matematikmaskin, siffermaskin,mm

”Nyare beteckningar”: mac'en, paddan, surfplattan, mobilen

Definition (NE): Automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling.

Benämningen avser nästan alltid en digital, elektronisk dator vars

operationer styrs av ett i dess minne lagrat program

Page 6: Bara för pappa

Dator

• Processor (CPU – Central Processing Unit)

• Minne

Page 7: Bara för pappa

Moderkort

• ”Det kort som allt annat sitter fast i/på”

• Har minst följande:

– processors-slot/socket

– minnesplatser

– hårddiskanslutning (SATA/IDE/SCSI)

– Diskettanslutning?

– kontrollkretsar (BIOS, DMA, IDE, cache)

Page 8: Bara för pappa

S-ATA hårddisk etc

PCI-platser Grafikkort, ljudkort,

nätverkskort, nästan allt.

Diskettkontakt

IDE-kontakter för hårddisk, CD-ROM, CD-

brännare, DVD

Socket för

processor

Portar Seriellport, parallellport, USB-

port, mus+tgb

Strömkablar till

moderkortet

Minnes-

platser

Batteri för

klocka

Kontakter HD-ljus, resetknapp

etc

A8N-VM CSM/NBP

PCI-express Grafikkort

Page 9: Bara för pappa

Processor

• Den del som utför de flesta beräkningarna i

en dator

• Hastigheten mäts ofta i MHz eller GHz

– Inte något bra mått, men oftast är snabbare

bättre för samma sorts processor

• Många beräkningar görs av andra enheter

– Grafikkort, ljudkort, hjälpkretsar

• Bitar? 32/64 bitar?

Page 10: Bara för pappa

Moore’s lag

Page 11: Bara för pappa

Processor (CPU) • År Intel AMD Cyrix

– 1978 8086

– 1979 8088

– 1982 286

– 1988 386

– 1991 486 486 486

– 1993 Pentium 586 586

– 1997? Pentium II K6-2 686

– 1997? Celeron Duron

– 1999 Pentium III Athlon

– 2000 Pentium 4 Thunderbird

– 2006 Dual core Dual core

– 2008 Quad core Quad core

– 2011-12 core i7 (6C) ”Bulldozer” 8C

Page 12: Bara för pappa

Minne och hårddisk

• Register

– inne i processorn, snabbast, ~32 st

• Cache

– i närheten av processorn, ~1MB

• RAM (internminne)

– Arbetsminne, ~1-8 GB

• Hårddisk

– lagring mer permanent, ~60-3000 GB

Page 13: Bara för pappa

Utveckling av lagrinskapacitet på HD

Page 14: Bara för pappa

kB, MB, GB, TB, … ?

• 1 byte = ett tecken, bokstav

• 1 kilobyte = 1024 bytes (2^10)

• 1 megabyte = 1024*1024 bytes

• 1 gigabyte = 1024*1024*1024 bytes

• 1 terabyte = 1024*1024*1024*1024 bytes

= 1,099,511,627,776 bytes.

• Jämför: 1 kilogram, 1000 kilogram = 1 ton

Page 15: Bara för pappa

Datalagring

• All data lagras som bits (bitar) i minnet (=0:or och 1:or)

– 8 bitar = 1 byte ~ ”ett tecken/bokstav”

• Binär form (0 och 1) kan omvandlas till decimal form

(den form vi normalt använder) och kan översättas till

ascii via en tabell.

binär form: decimal form ASCII

0100 1001 = 73 (64 + 8+1) I

0101 0100 = 84 (64+16+4) T

0100 1001 0101 0100 = IT

Page 16: Bara för pappa

ASCII Tabell

Page 17: Bara för pappa

Problem med ASCII – och lösningen

• ASCII (7 bitar)

− Kan endast hantera engelskt alfabet

− Extended ascii (8 bitar)

− Som ascii men utökat med stöd för extra tecken

som svenska åäö.

− Kräver ett “extended ascii” för varje alfabet

• UNICODE

− Initierat av Apple och Xerox för att kunna hantera hela

världens alfabet

− http://sv.wikipedia.org/wiki/Unicode

− UTF-8 vanligt förekommande

Page 18: Bara för pappa

Instickskort

• ISA (svarta) – gammal standard, används inte längre

• EISA, VESA

– äldre standarder, användes till grafikkort

• PCI (vita) – lite nyare och snabbare, används till det mesta

• AGP (bruna) – relativt ny standard, används till grafikkort

• PCI-Express (olika varianter) – Grafikkort, snabba anslutningar

Page 19: Bara för pappa

Andra kopplingar

• IDE

– används för hårddisk, CD-ROM, CD-brännare, DVD

• SCSI

– annan standard för samma som IDE. Stabilare, snabbare och tyvärr mycket dyrare

• Firewire – standard för videokort, digital video, hårddisk

• USB (1,2,3)

– standard för videokort, digital video, hårddisk

• S-ATA

– hårddisk, DVD, etc

• E-SATA – Hårddisk, DVD, etc

Page 20: Bara för pappa

Syfte med datorbygge

• Att alla ska ha byggt ihop en dator

• Att alla ska våga/kunna byta ut delar i sina

egna datorer

• Att alla ska veta på ett ungefär hur en dator

ser ut inuti och hur data lagras

Page 21: Bara för pappa

Datorbygge

• Hantering

– var jordad, antingen med jordarmband eller genom att ta i jord (element eller annat)

– ryck inte i kablarna, risk att något går sönder

– vänd kablarna rätt

– ta så lite som möjligt på kretskort och kopplingsben

– bruka inte våld, ”stern but fair”

Page 22: Bara för pappa

Datorbygge (forts)

• Montera delarna på moderkortet först

– det blir lätt trångt när lådan fylls upp

• Minnen

– Passar bara åt ett håll, se till att griparmarna får

tag

• Hårddisk/cd-rom

– vänd kablarna rätt

Page 23: Bara för pappa

Datorbygge (forts)

• Strömkablar är tröga att få i och ur. Vicka!

• Processorn

– sätt i processorn i socketen

• Processorn skall hamna på rätt plats av sig själv

• Tryck INTE! Om benen böjs är det ”kört”

– spänn fast den med armen

– sätt på klämman