Arbetstider och hälsa

IPM/KAROLINSKA INSTITUTE-Sleep&Stress

TorbjörnÅkerstedt

Stressforskningsinstitutet, Stockholmsuniverstet

ochKarolinskaInstitutet

Huvudområden

• Övertid• Långa pass• Variabilitet• Inflytande• Pauser• Nattarbete• Morgonarbete

Övertid

• 40% får inte ersättning för övertid (speciellt män, högutbildade, administratörer, programmerare, pedagoger, tekniker, journalister

• 30% Övertid (SCB) minst en gång i veckan - Utredning, reklam, försäljning av egendom, systemering programmering, övr kommersiellt arbete, tekniskt arbete, ekonomiledare

Mortalitet (Nylén et al)

• N=20000• 5 års uppföljning• ≥5h/v: RR = 2.0 för män, ns för kvinnor• <5h/v: RR= 0.6 för män, ns för kvinne

Övertid och trötthet – effekter hos kvinnor

Kvinnliga cheferDeltid (>35 tim/v) 2.4 (0.7-8.4)41-48h 1.8 (0.8-3.9)49-54h 2.8 (1.2-6.7)*55+ 15.2 (3.0-77.1)*

N=5400 - cross sectionalNo overall relation with fatigue

Depression, ångest

och total arbetstid

Kleppa et al 2007

• Tankeförmåga och vokabulär minskar med lång tid med >55tim/v (Virtanen et al 2009)

• Sömnstörningarna dubbleras hos individer som arbetar >55tim/v och tredubblas hos individer som arbetar >55tim/v i flera år (Virtanen et al 2009)

Övertid och speciella faktorer

Sjukfrånvaro och övertid, hemarbete, restid, total

Låg kontroll

Hög kontroll

Total tid K

<50 1.1* 1.0

50-75 1.3* 1.0

>75 1.5* 1.2*

Total tid M

<50 1.3* 1.1

50-75 1.4* 1.1

>75 1.6 1.2*

Ala-Mursula et al 2006

• Total betald arbetstid >50/v – nästan• Hemarbetstid > 10 tim/v – signifikant• Restid > 2.5 tim/v - signifikant

Arbetstid veckor med/utan stress (SIF)

N=50; labor union representatives with ”trust hours”

•Reducerad sömn (0.2h)•mer sömnighet•Utplattad kortisolmönster

Dahlgren et al subm

Övertid & hälsa

Övertid & andra faktorer

Övertid - andra fakt 2

Overtime is more than overtime

<33h 33-41h ≥50h

Female % 77 45 27 P<.0001Work demands 2.4±.01 2.5±.01 2.93±.02 P<.001Decision latitude 2.1±.03 2.8±.01 3.48±.02 P<.001Physical demands 4.5±.2 4.7±.1 3.4±.1 P<.0001

N=21.775, representative national sample

Var går gränsen per vecka

• Mellan 50 och 55 timmar per vecka (drygt 400 tim övertid / år

A week with overtime with out stress

• N=20, researchers & administrators at other departments

• 12h or 8h per day in two weeks• Diaries, two-hourly ratings, RT, salivary

cortisol

Sleepiness & 4h overtime/day

Sleepiness on Friday

Mortality males

N=23755, national representative sample, 10yr follow-up, adjusted for stress, etc

Conclusions

• Much research questionable - great need for high quality studies

• No clear effects unless overtime is very high (>10h/week)

• Confounding from stress, voluntariness, influence over work hours and family situation

• Gender and age effects unclear

Långa arbetspass

Långa pass - fördelar

• Färre arbetsresor• Färre rytmomställningar vid 24tim-arbete• Möjlighet till fler återhämtningsdagar

6 timars arbetsdag

Upplägg

• Två år • 800 personer• Full lön• Läkarundersökningar• Dagböcker• Frågeformulär

Resultat

• Inga effekter på frånvaro eller blodprover, blodtryck, kondition

• Stora effekter på reducerad stress, trötthet, subjektiv hälsa

Starting and ending work

Bedtime and time of rising

Time of rising Bedtime

P<.001

Lediga dagar

Trötthet arbete/ledig

Arbete Ledig

Lediga dagar

• Reducerar tröttheten kraftigt– Minskad anspänning– Ökad sömn

• Spara inte lediga dagar till långa ledigheter• En ledig dag är mycket viktigare än några

dagar med reducerad arbetstid

Raster

• Rast efter 5 tim (6tim EU)• Rätt till paus där arbetet kräver det• Näringstillförsel efter 3-4 tim• Blåsan fylls med 1,5ml/min - 3-4 tim

(350ml)• Fokuserad uppmärksamhet 10-15min• Hög uppärksamhet 1 tim (flygtrafikled)

• Varje rast minskar trötthetsnivån i ca 20-minuter

• Olycksrisken stiger från låg risk efter rast till dubblerad risk strax före nästa rast

Individvalda arbetstider

Inflytande och variabilitet

• Hög variabilitet och lågt inflytande är direkt relaterat till:– Trötthet– Sömnstörningar– Hjärt-/kärlsjukdom

Costa et al 2005

FAKTORER BAKOM INSTÄLLNING TILL

ARBETSSITUATIONEN

• 1) Inställning till arbetstiden• 2) Socialt stöd

FAKTORER BAKOM INSTÄLLNING TILL

ARBETSTIDEN

• 1) Inflytande• 2) Trötthet/sömnstörning• 3) Tillräcklig tid för sociala funktioner

Förtroendearbetstid

Förtroendearbetstid före/efter

Förtroendearbetstid SIF-HTF

Skiftarbete med nattskift

Effekter av oregelbundna arbetstider (med nattarbete)

• 50% ökning av hjärt-/kärlsjukdom, mag-/tarmsjukdom och olyckor

• 5 gångers ökning av störd sömn och svår sömnighet

• Prostatacancer och bröstcancer• Osäkra effekter på psykisk sjukdom

Sömn, trötthet och nattskift

Sammanfattning

• Arbetstider sätter ramen• Hög övertid - >55 timmar har negativa

konsekvenser• Total tidsbelastning avgör effekterna• Inflytande på egna arbetstider mildrar

restriktionerna• Nattarbete och morgonarbete skapar sina

egna problem

Önskeschema - självvalda tider Fördelar:

• Mindre tidsstress - möjlighet anpassa arbete till familj & intressen

• Ger enkelt möjlighet till ökad inkomst när sådan behövs

• Leder antagligen till bättre hälsotillstånd på sikt om idén används rätt

Önskeschema - självvalda tider Fördelar:

• Lockar till tyngre arbetstider• Kan överutnyttjas för personalreduktion• Kan orsaka interna konflikter - kräver

smidighet• Tar någon till några timmars arbete per

Type of overtime & early retirement

N=2000, national sample, control for task, stress, etc

• Review - Spurgeon mfl - ta ifrån reviewen• Övertid - mortalitet• Övertid - trötthet (WOLF)• Övertid - Ålder• Övertid - Lundberg + Rissler katekoler• 84-timmarsvecka på bron• 84-timmrsvecka på Nordsjön• 70-timmarsvecka på KI (kortisol)

Mental fatigue and work hours• N= 5400 (73% participated) from occupational

health centers around Stockholm• Questionnaire on health & work environment• Dependent variable - ”Mental Fatigue”, with

response alternatives from 1 to 5 (never, seldom, sometimes (several times/month), often (several times per week), and always.

• Cases = Mental fatigue = often + always• Multiple logistic regression

Other significant predictors

OR (95% Ci)

Gender(F) 2.29(1.81-2.90)*Age: 30-45 1.03(0.77-1.18)Age: 45+ 0.68(0.50-0.91)*High Work Demands 2.18(1.68-2.84)*Low social Support at work 1.83(1.45-2.32)*Regular exercise 0.63(0.51-0.78)*Disturbed sleep 6.54(5.00-8.56)*Snoring 2.19(1.66-2.90)*

Skattad sömnighet under arbete

Kortisol i saliv

TST stress/baseline weeks

Work hours and subj sleepiness

Duration of shift

• Effect dependent on type of task• Transport more sensitive than

others• Mixed conclusions from

research on 12h shifts frequently positive

• Positive effects through less commuting and more frequent days off?

• Negative effects on production?

Time since start

Review: Spurgeon et al Occup Environ Med 1997, 54:367-375

• Very little systematic research compared to shift work.

• Only mental health and cardiovascular diseases studied.

• Stress related diseases, depression, performance, mortality not studied.

• Stress, long shifts, short rest, etc not controlled for• Only 50+h/week studied• Data seem to indicate health effects but we don’t

know enough

Covariates of overtime

Åkerstetdt et al J Psychosm Res 2004

A longitudinal study of mortality

• Level of living study (ULF)• Cause of death register• N=23.755• 1986 - 1996 for interview data• 1986-2000 for mortality data• Deaths: 1172 • Cox regression• Adjustment for Age, Gender, Disease at outset,

Socioeconomic group (blue/white collar), Stress, Physical load, Smoking

Reducerad arbetstid

Några tidigare studier

• Förbättringar av totalproduktionen och frånvaro trots nedskärning av arbetstiden med ca 8 timmar per vecka (från 56 timmar) (Vernon, 1920)

• Reducerad arbetstid medförde mindre belastning i repetitivt fabriksarbete. (Mathiassen och Winkel, 1996)

Annan utvärdering

• ”Kirunaundersökningen” inte upplagd för utvärdering av hälsoeffekter

• Tyska försök inte utvärderade ur hälsosynpunkt

• Franska 35tim veckan ännu inte utvärderad (eller ens genomförd) ur hälsosynpunkt

Experiment med 6tim dagtills m Birgitta Olsson & Sthlms kommun

• 6 timmars arbetsdag med full lön• 94 deltagare, varav 2/3 försöksgrupp• Formulär och hälsomätningar• 9 enheter - barnstugor & äldrevårdspersonal• Tvåvägs variansanlys, upprepade mätningar

Arbetstider

JfrgruppFörsöksgrupp

Hälsa

Sociala faktorer

Arbetssituation

Slutsatser av 6timmars-försöket

• Ökat välbefinnande• Ökad social kvalitet• Knappast några hälsoeffekter• Mådde man ”för bra” från början?

Återhämtning/sömn

Dygnsvilans längd SCB

• 11,2% < 12 tim • 6,0% < 10 tim• 3,2% < 8 tim• 0,8% < 1 tim

minst 1 gång/v 1/3 minst 2ggr/v

Synnervskorsningen

Hypothalamus

Tallkottkörteln

Raphé

Retikulära systemet

Thalamus

Hjärnbarken

Centra för sömn dygnrytm

Vad händer när vi sover?

• Ämnesomsättningen sjunker i hjärna och periferi• Tillväxthormon, testosteron, prolaktin,

aldosteron, mm insöndras• Kortisol, thyroideahormon, adrenalin, mm

sänks• Lagring av glukos förhindras• Immunsystemet aktiveras• Minnet och hjärnans energinivåer uppgraderas

Vad händer om vi inte sover?

• Sänkta nivåer av tillväxthormon, testosteron, aldosteron,

• Försvagad immunaktivitet, mm• Höjd ämnesomsättning (kortisol mm)• Försämrad blodsocker- och

blodfettsreglering• Trötthet och sämre funktionsförmåga

(minne)

64h sleep lossAccumulated partial (<5hTST) or acute total sleep loss (48h) lead to severe reduction of

mental capacity

Total Partial

Glukos-tolerans ochsömnbrist

Spiegel et al 1999

Återhämtning

• Snabb återgång efter varje belastning• Sömnbehovet ökar efter stress (trötthet)• Sömnen undertrycker stressreaktioner

(kortisol etc), och bygger upp systemet - testosteron, estradiol, prolaktin, tillväxthormon, immunsystem

Sömnens förlopp

• Cykliskt - St 234+REM

• St 4 alltid prioriterat• REM släpps loss mot

slutet• St 4 sänker

ämnesomsättningen• St REM höjer

ämnesomsättningen

Återhämtning

Sömnens strukturindividuella skillnader

Man, 34 insomniker

Kvinna, 21

Man, 55

Hur mycket sover vi?

• 7,2 tim sömn under arbetsveckan, + 1 tim helg.

• Nyfödda sover 20 timmar• Kvinnor ca 15 minuter mer än män och

rapporterar mer problem• Sömnen minskar till ca 6 tim runt 60 år• Idisslare sover 4 tim - fladdermöss 19 tim• Delfinen sover med en hjärnhalva i taget

Kompensation för sömnbrist

• Upplupen vakentid & förlorad sömn återbetalas med stadium 4 - 3min/tim (sömnlängden påverkas knappast)

• Sömnförlust tas igen i djup - sällan i tid • En överhoppad sömn tas igen nästa natt - utan

förlängning, men med ökat djup• För de flesta räcker helgen för återhämtning

Var går gränsen?

• En överhoppad sömn = sömnmedelseffekt • Tillfällig reduktion till 6 timmar märks knappast

- däremot om den upprepas• Flera dagars reduktion till 5 timmar motsvarar 1

dygns sömnbrist.• Alltså: 5,5-6 tim är ett minimum ( vid bra sömn)• Dock: individuella variationer förekommer• Man kan träna sig till kort sömn - gradvis

Återhämtningsförloppet

Tid på dygnet

Störd sömn

Störd sömn - omfattning

• 1/3 har störd sömn• 12% har svårt störd

sömn• Sjukdom & stress

viktiga orsaker • Kön, ålder och

socialgrupp bidrar

Stress & sömn

Stresseffekten på sömnen

• Stressen ger höjd ämnesomsättning (temp etc)• Detta hindrar sömnen från att nå tillräckligt

djupt• Detta sänker också väcktröskeln• Resultatet blir en ökad insomningstid samt en

ökad lätthet att vakna efter varje REM + efter dygnsrytmens omslagspunkt (tidig morgon)

• Koffein, nikotin & alkohol ger likartade effekter

Långsiktiga effekter 2

• Belastningseffekterna beror på belastningens karaktär, dess duration och möjligheterna till återhämtning

• Störd återhämtning är en viktig komponent i utbrändhet

• Störd återhämtning/sömn ger också ökad ämnesomsättning, katabol dominans, försvagat immunsystem

Övertid/stress och sömnstörning

• Hög arbetsbelastning ökar kraven på återhämtning och ökar ämnesomsättningen

• Ökning av arbetstiden ökar tiden med belastning och minskar tiden för återhämtning och nedvarvning - ökar ämnesomsättningen ytterligare

• Den ökade ämnesomsättningen stör sömnen• Den störda sömnen skapar oro för nästa sömn

Den psykofysiologiska insomnins mekanism

Stress

Ökad HPAakt &ämnesomsättning

Störd sömn

Kronisk insomni

UppregleringBetingning

HPA=hypthalmus-pituitary-adrenal

Problemet ?

• Hög stressnivå i sig är inte problemet• Problemet är att intervallet med hög stress

tar i anspråk för mycket återhämtningstid - 10-16 timmar i stället för 2-4 timmar

• Resultatet blir bristande nedvarvning, för litet sömn och sänkt sömnkvalitet

• Långvarig belastning permanentar tillståndet

Definition av insomni

• En månad & minst 3 dagar i veckan:• Trötthet / sänkt funktion dagtid + endera av:• >2 timmars sömnunderskott• >30 minuters insomningstid• >4 uppvaknanden• >45 minuter vaken under natten

Skiftarbete mm

Fördelning av arbetstider

• 64% dagtid - 67%• 8% permförskjuten tid - 11% (1,8% natt -

0,5%)• 27% oregelbunden - 20% (6,2% natt)

– 15% schematid -7%– 3% skiftarbete -5%– 8% övriga oregelbundna - 8%

Nattorienterade grupper

• 4,8% schema• 1,4 % treskift• 1,8 % permanent natt

Skifttyper och besvär

Skifttyper och hälsa

Svensk lagstiftning tillfyllest?

• Bristen på svensk reglering anses ibland kunna kompenseras av att de avtalsslutande parterna själva beaktar skyddsaspekterna och av att i värsta fall Arbetsmiljölagen kan tillämpas.

• användningen av Arbetsmiljölagen mot extrema arbetstider är utomordentligt sällsynt - i stort sett okänd för t.ex. yrkesinspektörer.

Raster

• Rast efter 5 tim (6tim EU)• Rätt till paus där arbetet kräver det• Näringstillförsel efter 3-4 tim• Blåsan fylls med 1,5ml/min - 3-4 tim

(350ml)• Fokuserad uppmärksamhet 10-15min• Hög uppärksamhet 1 tim (flygtrafikled)

Falling asleep while driving

Failure to reduceSpeed 130-90km/h

Failure to stop at signal

Subjektiv sömnighet i yrkesgruper

Alpha power density in train drivers and truck drivers

Train Truck

Errors in power industry

Megaolyckor och nattarbete

• Three Mile Island (kärnkraft)• Tjernobyl• Peach Bottom m.fl. am kärnkraftsincidenter• Apollos rymdfärja• Exxon Valdez• Herold of free enterprise

Permanent - rotation

24-timmarssamhället

• Långa vakenhetsperioder

• Nattarbete• Sena kvällar• Dygnsrytmreglering av

vakenhet och ämnesomsättning

• Dito homeostatisk reglering

Morgonarbete

• Förkortad sömntid och försämrad kvalitet• Orsak1: social och biologiska hinder för

tidigareläggning av sömnen• Anspänning/stress inför det tidiga

uppstigande förhindrar rätt sömndjup (mindre st 4)

Orsaker till trötthet

• Dygnsrytmens bottennivå• Lång vakentid• Kort/dålig föregående sömn• Låg stimuleringsnivå • Värme, dålig luft

Forskningsfrågor

• Hur långt kan man gå med individuellt valda arbetstider (hälsa och sociala effekter)?

• Kan långa (men få) pass vara bättre än korta (men många) - hälsa & sociala effekter

• Hur stor är den långsiktiga riskökningen vid natt-/och morgonarbete - olyckor, hjärt-/kärl etc?

• Kan reducerad arbetstid & glesa arbetspass minska risken vid nattarbete

Forskningsfrågor forts

• Blir man friskare av korta arbetstider?• Blir man sjukare av (produktionsstyrda)

flexibla arbetstider?• Är lagom övertidsarbete hälsobefrämjande

och var går hälsogränsen för övertidsarbete (hänsyn till social situation och arbetsinnehåll)

• Individuella skillnader - ålder, social situation...

Arbetstider och hälsa

Documents

Idrott och hälsa - Skolverket

UTSEENDEFIXERING, KROPPSUPPFATTNING OCH HÄLSA

Psykisk hälsa barn och ungdom

Hälsa, livskvalitet och livschanser! · Hälsa,...

Fakta om löner och arbetstider 2018 · 2018-09-27 ·...

Arbete fritid och hälsa

Överskuldsättning, hälsa och livskvalitet

Utvärdering av attityd kring mat, hälsa och...

Aktuellt om vetenskap och hälsa

Alkohol och hälsa, Göteborg, 2011

Arbete, Hälsa och Ålder

Årsbok 2019 hälsa och välfärd...Årsbok 2019...

Hälsa och Beroendeframkallande medel

Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Kost och hälsa åk 7

Skiftarbete, hälsa och säkerhet/temablad... ·...