Zoom nr 3

ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 3 • 2011 • v. 16

I höst startar forskarutbildningI höst startar Högskolan i Halmstad forskarutbildning. Lärosätet ska då börja utbilda doktorer inom innovations-vetenskap, datateknik samt signal- och systemteknik. Det beslutade högskolestyrelsen vid sitt senaste möte.

Högskolan i Halmstad har nu fått sina tre första ämnen på forskarnivå inrättade – datateknik och signal- och systemteknik inom området informationsteknologi, samt innovationsvetenskap inom området med samma namn. Därmed kan forskar-utbildning startas inom de tre ämnena.

Fakultetsnämnden har utsett Svante Andersson till studierektor för forskar-utbildningen på SET inom innovations-vetenskap och Veronica Gaspes på IDE inom datateknik samt signal- och system-teknik.

– Flera av våra doktorander kommer nu att kunna läsa alla delar här på Hög-skolan. Det blir en bättre miljö för dem, med större och mer sammanhållna grup-per som kan dela erfarenheter, säger Vero-nica Gaspes.

Bjuder in doktoranderEn obligatorisk introduktionskurs blir gemensam för utbildningarna – som for-mellt blir tre till antalet med olika studie-planer.

Doktorander som redan är verksamma vid Högskolan och som har en inriktning som överensstämmer med något av de tre ämnesområdena kommer att få ett erbju-

dande om att flytta över till forskarutbild-ningen på Högskolan i Halmstad. I dag är samtliga av Högskolans ungefär 80 forskarstuderande knutna till andra läro-

säten, och en del av dem får alltså möjlig-het att på sikt lägga fram sin avhandling vid Högskolan i Halmstad.

– Vi ska gå ut med en inbjudan som doktoranden kan ta ställning till. Vår för-hoppning är att vi i höst får en flygande start med doktorander på olika nivåer, dels nya, dels dem som snart ska dispu-tera, säger Sven Åke Hörte, ordförande i fakultetsnämnden.

Hur stor volym det blir på forskarut-bildningarna beror delvis på hur många som väljer att flytta över. Men framför allt är det en ekonomisk fråga som ännu inte är klar.

– Utbildningsdepartementet ger inga extra pengar för forskarutbildning. Det innebär att vi får fördela om våra resurser och att vi är beroende av externa medel. Att få fler långvariga projekt i samarbete med externa finansiärer är en förutsätt-ning för att vi ska få en forskarutbildning med bra volym, säger Sven Åke Hörte.

En tredje ansökanFakultetsnämnden håller just nu på med de sista formaliafrågorna, som att ta fram mallar och riktlinjer som krävs för forskarutbildningen och för att anta doktorander. Samtidigt fortsätter arbetet med den tredje ansökan om examensrät-tigheter inom styrkeområdet livskvalitet.

– Vi har nu två av rättigheterna i hamn, och vi ska även ha en tredje. Vi ska lämna in en ny ansökan om att få exami-nera doktorer även inom detta område, antingen i höst eller nästa höst, säger Sven Åke Hörte.

IDA LÖVSTÅL

Veronica Gaspes, studierektor för forskarutbild-ningen på IDE.

Svante Andersson, studierektor för forskarutbild-ningen på SET.

Bild: ROLAND THÖRNER

Bild: PATRIK LEONARDSSON

2

Rektorskandidater har intervjuatsHögskolestyrelsens rekryteringsgrupp har intervjuat fyra kandidater till rek-torstjänsten på Högskolan. Rekryte-ringsgruppen fortsätter nu urvalsarbe-tet och målsättningen är att presentera en slutkandidat i god tid till hörande-gruppernas möten med kandidaten den 17 maj. Samtliga inkomna ansök-ningar kommer att hanteras.

– Det är mycket meriterade personer det handlar om, väl akademiskt förank-rade och med erfarenhet av ledarskap, säger förvaltningschef Inger Johansson.

Rekryteringsgruppen består av Ka-rin Starrin, styrelseordförande, Eva Svensson, styrelseledamot, Göran Bexell, styrelseledamot, Jörgen Carls-son, lärarrepresentant, Håkan Fasth, studentrepresentant, och Inger Wies-lander, facklig representant. Förvalt-ningschef Inger Johansson och rektors sekreterare Marianne Dellstrand är administrativt stöd till gruppen.

Vill du berätta om Högskolan i Halmstad på en konferens eller före-läsning? På Insidan hittar du nu en uppdaterad powerpoint-presentation på svenska och på engelska. Här pre-senteras Högskolan i Halmstad i kort-het – bland annat lärosätets profil, nyckeltal, utbildning och forskning.

Du hittar Högskolans presentations-material i Kommunikationsrummet på Insidan (under Handböcker & rutiner).

Ny presentation om Högskolan

När nomineringstiden gick ut i början av året hade 25 lärare nominerats som kandidater till 2011 års pedagogiska pris.

Högskolan i Halmstad inrättade för några år sedan ett pedagogiskt pris med syfte att stimulera högskolepedagogik och studen-ters lärande.

Hittills har priset delats ut vartannat år och i år är det dags igen. Under några må-nader har personal och studenter kunnat nominera kandidater som man tycker har varit särskilt framgångsrika i att utveckla studenters lärande. När nomineringstiden gick ut den 31 januari hade 41 personer nominerat sammanlagt 25 kandidater.

– Det är fantastiskt roligt att så många är nominerade denna gång. Det är roligt att alla sektioner är representerade och att det är hyfsad jämn fördelning mellan kvinnor och män, säger Ole Olsson, ord-förande i utbildningsnämnden som utly-ser och delar ut priset.

Ole Olsson gläder sig också åt att stu-denterna engagerar sig och nominerar kandidater. Faktum är att de står för flest antal nomineringar.

– De trycker på att lärarna är ”värda detta pris”, säger Ole Olsson.

Priskommittén består av en represen-tant för Högskolan i Halmstad samt en extern expert inom högskolepedagogik från ”Genombrottet”, som är Lunds tek-niska högskolas motsvarighet till Högsko-lan i Halmstads CLU, Centrum för läran-de och utbildning.

Bedömningen baseras på de kriterier som Högskolan har satt upp för det pedagogiska priset. I en första gallring används motive-ringarna i relation till kriterierna för att ta fram en grupp som går vidare. Därefter dis-kuterar priskommittén de 2–4 kandidater som återstår och slutligen avgör den externa bedömaren vem av dessa som ska få priset.

Tanken är att priset ska delas ut i sam-band med Högskolans akademiska hög-tid, som numera arrangeras vartannat år. Enligt planeringen skulle årets akademis-ka högtid äga rum under våren, men den har blivit framflyttad till hösten.

– Troligen väntar vi med att dela ut priset till dess, säger Ole Olsson, och be-rättar att pristagaren förutom äran, får delta på valfri europeisk högskolepedago-gisk konferens.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Tidigare pristagare är (2009) Boel Larsson, universitetsadjunkt i socio-logi, och (2007) Bertil Gustafsson, uni-versitetsadjunkt i pedagogik.

DE NOMINERADE ÄR …

Anders Urbas, Andreas Bencker, Anna Isaksson, Bertil Nilsson, Bo Nurmi, Boel Larsson, Eva Flodin, Eva Schmitz, Gunnar Weber, Jonas Carlsson, Lars-Olof Hilding, Malin Bornhager, Marie Sandh, Marie-Heléne Zimmerman Nilsson, Markus Sandblom, Mats Lindqvist, Mattias Wecksten, Nicho-las Lloyd-Pugh, Ove Svensson, Peter Karlsson, Rasmus Tornberg, Therese Mineur, Tommy Berntsson, Vaike Fors samt Veronica Gaspes.

25 nominerade till pedagogiska priset

Vem tar priset 2011? En extern bedömare går igenom motiveringarna i syfte att hitta den som har varit särskilt framgångsrik i att utveckla stu-denters lärande.

Nu är Faculty club, Högskolans sam-manträdeslokal på våning 21 i skrapan, färdigrenoverad. Där finns nu dels ett sammanträdesrum, dels ett styrelserum. Bokningen administreras av lednings-kansliet och du bokar lokalerna genom att e-posta till [email protected]. Upp-ge ditt namn, sektion eller avdelning samt syftet med bokningen. Läs mer och se lediga bokningstider på Insidan.

Faculty club redo för nya möten

3

Katrin har koll på det trådlösaTrådlös kommunikation mellan bilar kan underlätta omkör-ningar och undvika kollisioner. Men det förutsätter en gemen-sam standard för hur kommu-nikationen ska gå till.

Katrin Sjöberg, doktorand på Högskolan i Halmstad, har fått i uppdrag att utreda hur dagens europeiska standard för fordonskommunikation kan utvecklas.

Uppdraget kommer från ETSI, ett euro-peiskt standardorgan för telekommuni-kation, som bland annat har tagit fram 3G-standarden. Katrin Sjöberg har fått 400 000 kronor för att ta fram förslag på förbättringar utifrån sin forskning om fordonskommunikation.

Genom trådlös kommunikation mel-lan fordon kan bilar skicka information till varandra om riktning, position och hastighet.

– Det innebär att en bil till exempel kan varna om man möter någon som kör mot rött, att man kan få hjälp med säkra omkörningar eller att undvika kollisioner, säger Katrin Sjöberg.

Gemensam standardFör att kommunikationen ska vara möj-lig krävs en gemensam standard för hur fordons- och hårdvarutillverkare ska ut-forma tekniken – på samma sätt som vi har en 3G-standard som innebär att vi kan ringa mellan mobiltelefoner av olika fabrikat.

Sedan ett par år tillbaka finns en eu-ropeisk standard för fordonskommuni-kation, men det har visat sig finnas en hel del brister i systemet. Framför allt är möjligheten att skicka information via radiokanalerna begränsad och det går bara att ha ett visst antal enheter uppkopplade på samma gång. Och det är här Katrin Sjöbergs forskning blir intressant.

– Med dagens system kom-mer vi att stöta på problem när antalet fordon med den här typen av utrustning ökar. Vid intensiva trafiksituationer med

många fordon finns det inte utrymme för alla att skicka information, säger Katrin Sjöberg.

Ökad säkerhetKommunikationsmetoden som används i dag kallas CSMA. Katrin Sjöberg har i

sin forskning tittat på en alter-nativ metod, STDMA, som innebär att alla fordon kan få tillgång till radiokanalen när de behöver. Metoden används bland annat inom sjöfarten och Katrin Sjöbergs forskning

visar att den med fördel även skulle kun-na användas i fordonsnätverk.

– Det innebär i korthet att alla fordon

alltid skulle kunna skicka information, oavsett hur många det handlar om. Det skulle ge ett mer stabilt och säkert system, säger hon.

Katrin Sjöberg är hedrad över att ha fått uppdraget från ETSI och över att kunna vara med och påverka hur den framtida standarden kan utformas.

– Det är spännande. Det är inspire-rande att min forskning är efterfrågad av industrin, och att den går så direkt in i nutiden.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. ETSI står för European Telecom-munications Standards Institute. ETSI har nästan 700 medlemsorganisationer i ett 60-tal länder.

Högaktuell forskning. Katrin Sjöbergs forskning ska användas till att ta fram en ny europeisk standard för trådlös fordonskommunikation. ”Det är inspirerande att min forskning är efterfrågad”, säger hon.

Bild: IDA LÖVSTÅL

”Med dagens system

kommer vi att stöta på problem.”

4

Kort och gott från styrelsen

HALLÅ DÄR …

… Henrik Stenberg, universi-tetslektor i sociologi, som ny-ligen utkom med boken ”Ge-menskapens socialpsykologi”.

Vad handlar boken om?– Den handlar om gemenskapen som upplevelse och dess möjliga betydelser för människor. Genom att knyta an till social- psykologiska, psykologiska och sociolo-giska teorier undersöker jag gemenska-pens förutsättningar, dess möjligheter och problem, i vårt samhälle.

Hur ser gemenskapen ut i dag jämfört med förr?– I det förmoderna samhället var männis-kor mer kollektiva och gemenskapen re-lativt given. I och med det moderna sam-hällets och individualitetens framväxt har relationen mellan individ och gemenskap blivit mer komplext.

– I boken behandlar jag till viss del de svårigheter att etablera gemenskap som kan uppstå genom dessa mer osäkra för-hållanden, men framför allt utforskar jag de nya möjligheter att skapa och utforma gemenskap som har etablerats i vår tid. Det gör jag med hjälp av teorier som be-rör bland annat sociala band, sociala över-skridanden, jämlikhet, meningskapande och reflexivitet.

Varför skrev du boken? – Gemenskap som erfarenhet och upple-velse behandlas inte alltid på ett systema-tiserat vis i mitt ämnesområde. Gemen-skap är viktigt för vår psykosociala hälsa, i arbetslivet såväl som i övriga livet. Det

finns ibland en tendens att isolera och individualisera förståelsen för det som i grunden är relationella problem. Gemen-skap är något komplext men icke desto mindre en betydelsefull utgångspunkt för att förstå psykosocial hälsa.

Vad gör du annars på Högskolan?– Jag är programansvarig för det socialpsy-kologiska programmet och undervisar i so-ciologi och socialpsykologi på Högskolan sedan 2003. Jag forskar om betydelsen av konst och kultur på arbetsplatser.

Relationernas betydelse. ”Gemenskap är en viktig utgångspunkt för att förstå psykosocial hälsa”, säger Henrik Stenberg, som menar att det finns en tendens att individualisera det som i grunden är relationella problem.

Bild: IDA LÖVSTÅL

På högskolestyrelsens möte den 15 april beslutades och diskuterades bland annat följande:

Styrelsen beslutade att inrätta ämnena datateknik, signal- och systemteknik samt innovationsvetenskap på forskar-nivå. Det innebär att forskarutbild-ningen vid Högskolan nu kan starta på riktigt. (Se artikel på s. 1.)

Beslut togs om anslagsfördelning av forskningsmedel för 2012. Beslutet innebär att fakultetsnämnden erhål-ler minst lika stor tilldelning för 2012 som de tidigare forskningsnämnderna tilldelades för 2011. Också lärarut-bildningsnämnden får lika stor tilldel-ning för 2012 som för 2011.

Styrelsen informerades om att Riksrevisionens uppfattning är att Högskolans årsredovisning ger en i alla avseenden rättvisande bild av Högskolans finansiella ställning 2010.

Förvaltningschefen informerade om ett lokalförsörjningsprogram som har initierats samt om arbetet med en eventuell gemensam reception för sek-tionerna. Hon informerade också om sökandestatistik gällande utländska studenter.

Högskolan har skickat en komplet-terande ansökan till Högskoleverket gällande examensrättigheter inom lä-rarutbildningen.

Rektor informerade om de senaste högskolerankningarna från Urank och Svenskt näringsliv. Hon redogjorde också, efter önskemål från styrelsen, för Högskolans samarbete med regio-nen.

Högskolestyrelsen fick på första sammanträdesdagen (den 14 april) information om ledningens strategi-dagar i Köpenhamn i slutet av mars samt göra samma riskanalys som gjor-des då. (Se s. 8)

www.hh.se på mandarinHögskolan i Halmstad har nu inte bara webbsidor på svenska och engelska, utan även på mandarin. Sidorna vänder sig till Högskolans kinesiska utbytesstudenter, bli-vande utbytesstudenter samt deras föräldrar och anhöriga. Här finns bland annat infor-mation om högskolestudier, studieavgifter, stipendier, boende, levnadskostnader och studentliv.

– Kina är ett av våra prioriterade sam-

arbetsländer när det gäller att teckna stra-tegiska avtal för utbyten. Eftersom eng-elska inte är så utbrett i Kina känns det angeläget att kunna erbjuda information om Högskolan, våra utbildningar och vår verksamhet på kinesiska, säger Ulf Ivars-son, chef för internationella avdelningen.

Sidorna hittar du på Högskolans eng-elska webbplats, bland annat under Ex-change students.

5

I samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen består lärarresursen av 94 klock-timmar för en kurs om 7,5 hp och 30 studenter. Detta ska räcka till plane-ring, genomförande, examination och utvärdering. Studenterna borde jobba 40 timmar i veckan men lägger ner 28,5 timmar på sina studier visar en rapport om bland annat studenters ak-törskap vid vår högskola*. Den faktiska studietiden i en 30-grupp under fem veckor blir då 4 275 timmars arbete. Procentuellt kan man säga att lärarna bidrar med 2 procent av den totala ar-betstiden, och studenterna 98 procent.

En sådan ojämn fördelning av ar-betstid måste inblandade parter vara bekanta med. Studenterna, för att inse att framgång i studierna måste bygga på eget arbete och engagemang då lärarna inte hinner. Lärarna, för att överväga hur de få timmarna ska användas på bästa sätt.

Att föreläsa om det som studenterna själva kan läsa om duger inte. Inspi-rera däremot gärna till studier genom att visa på användbarheten av det som studeras. ”Hyvla trösklarna” genom att jobba med centrala begrepp. Led framför allt studenterna genom kursen med kloka instruktioner som genere-rar lusten och behovet av att studera. Behovet av genomarbetade kursbeskriv-ningar är tydligt. Det är inte troligt att lärarresursen kommer att öka. Politiska beslut i den riktningen saknas. Då är det rimligare att räkna med att studen-ternas studietid per vecka kan öka? Det är inte omöjligt om de bara får hjälp att strukturera sina studier så att de vet vad och hur de ska studera.

* De första ”Bolognastudenterna” – om aktörskap,

yrkesorientering och bildning i programutbild-

ningar. Forskning i Halmstad nr 18. Högskolan i

Halmstad.

BERTIL GUSTAFSSON

Centrum för lärande

och utbildning

GÄSTRUMMET

Naturvetenskapligt tema för biennalFörra veckan samlades 300 grundskolelärare på Högskolan i Halmstad för att lära mer om och utbyta kreativa idéer kring undervisning inom NO-området.

– Med alla arrangörer, föreläsare, utstäl-lare och studenter som hjälpte till, var vi 350 personer, berättar Pernilla Nilsson, docent i naturvetenskapens didaktik och en av arrangörerna för Högskolans räk-ning.

NO-biennalen arrangeras vartannat år på två ställen i landet av de tre nationel-la resurscentrumen inom NO-området. I år hade man valt Högskolan i Halmstad som den ena värdhögskolan.

Ska inspirera– Tanken med denna inspirationskonfe-rens är att lärare ska bli inspirerade och få nya idéer för att jobba med naturveten-skap. Vi sprider också forskning, något som lärare i grundskolan sällan får möj-lighet att ta del av, berättar Pernilla Nils-son.

Programmet innehöll föreläsningar,

seminarier, workshoppar och en stor ut-ställning i högskolehallen. Bland förelä-sarna fanns Eva Funck, som utnämndes till Sveriges kunskapsspridare 2010. Hon är välkänd för alla barn som i barnpro-gram på teve kan se entusiastiska Eva visa hur saker i vår omvärld fungerar. Hennes devis är ”gör det svåra lättbegripligt” och hennes föredrag handlade just om det: hur hon själv gör för att förklara. Ett knep är att dela upp ett ämne och därefter dra-matisera delarna för att helheten ska bli tydlig. Det handlar också om att använda vissa ord, och undvika vissa.

Matlagning är fysikÖvriga föreläsningar handlade bland an-nat om ”fyra f som förenar känsla och kunskap, hjärta och hjärna: förundran, förståelse, förändring, förtröstan” och hur matlagning faktiskt är fysik och kemi. Teori varvades med praktik i seminarier och workshoppar om allt från olika un-dervisningsmetoder och material till ex-periment som deltagarna själva fick utfö-ra, till exempel tillsammans med Pernilla Nilsson i Hjärnverket.

LENA LUNDÉN

Känd från teve. Eva Funck, Sveriges kunskapsspridare 2010, invigde NO-biennalen med att föreläsa om hur man gör det svåra lättbegripligt.

Bild: IDA LÖVSTÅL

6

Årets studentspex spelas just. ”Wasa Sveriges framtid, en knäckefråga?” he-ter föreställningen, och det finns ännu två möjligheter att se den: den 29 april samt den 7 maj. Föreställningarna spe-las i Figarosalen på Halmstads teater och börjar kl. 19. Biljetter säljs på kår-expeditionen och genom Biljettcen-trum. Priset är 165 kronor. Studenter betalar 95 kronor och kårmedlemmar 80 kronor.

Missa inte årets studentspex

Gillar du att spela golf eller är du ny-fiken på att prova? Boka in den 15 juni – då är det dags för årets golftäv-ling för personal. Det finns också möj-lighet att prova på med instruktör för dig som är nybörjare. Golfdagen äger rum på Skogaby golfklubb och du an-mäler dig på Insidan senast den 8 juni och betalar startavgift på 50 kronor till Lena Tunander på personalav-delningen senast den 9 juni.

Golfa med kollegorna

Yogakurser, massage, personal-gympa och friskvårdsersätt-ning – det är några exempel på Högskolans friskvårdaktiviteter för anställda. Just nu gör perso-nalavdelningen en översyn av aktiviteterna.

Inom de närmaste veckorna får samtliga anställda en enkät som handlar om mo-tionsvanor och önskemål om friskvårds-aktiviteter.

– Vi har haft ungefär samma frisk-vårdsaktiviteter i flera år nu. Vi vet att

många av dem är mycket uppskattade, men vi tycker ändå att det är dags att se över hur vi framöver kan ta nya grepp och nå fler, säger Kristina Örjes på personal-avdelningen.

Tillsammans med Anna-Lena Bylund gör hon en nulägesanalys utifrån de oli-ka utvärderingar personalavdelningen har gjort, samt utifrån samtal med facken, Högskolans välbefinnandegrupp, arbets-miljöombuden och företagshälsovården. Enkäten till personalen blir också en vik-tig pusselbit.

– Vilka aktiviteter vill man ha? Vilka ti-

der passar? Ska vi ha kurser, föreläsningar eller tävlingar? Vi är glada för alla förslag och idéer, säger Anna-Lena Bylund, och tillägger att anställda även är välkomna att höra av sig och ge sina synpunkter direkt.

Resultatet av enkäten kommer att pre-senteras på Insidan i början av sommaren och arbetet ska resultera i en handlings-plan för Högskolans friskvårdsaktiviteter.

Högskolan i Halmstad avsätter varje år medel till friskvårdsinsatser för anställda. Läs mer om de olika aktiviteterna på In-sidan.

IDA LÖVSTÅL

Högskolans friskvård under luppen

Språklärare från hela landet gästade HögskolanI början av april var det språkdagar på Högskolan i Halmstad. Ungefär 400 språklärare från hela landet var då i Halm-stad för att fortbilda sig och få inspiration i sin undervisning.

– Det var jättelyckat! Vi hade bra bredd på föreläsningarna och allt flöt på bra – tack vare alla på Högskolan som har gjort ett jät-tejobb, säger Albi Verderio Johansson, stu-dierektor på Högskolans språkprogram och den som höll i trådarna inför konferensen.

På konferensen, som vände sig till språklärare på grund- och gymnasiesko-lan, medverkade hela 76 svenska och in-ternationella föreläsare.

Språkdagarna, som är ett årligt åter-kommande evenemang, ägde i år för första gången rum i Halmstad. Dagarna arrange-ras av LMS, riksföreningen för lärare i mo-derna språk, i samarbete med Sektionen för humaniora på Högskolan i Halmstad. Nästa gång hålls konferensen i Härnösand.

Bild: OLOV ANDREASSON

Späckade språkdagar. Språkdagarna invigdes i högskolehallen av bland andra Karin Zarrouk, ord-förande i Riksföreningen för lärare i moderna språk.

7

”Vi arbetar för vår arbetsmiljö”Har du tänkt på att du är en del av dina kollegors arbets-miljö? Är du den goda arbets-kamrat som du vill att andra ska vara? Varje anställd och student har ett personligt an-svar för att arbetsklimatet på arbetsplatsen är positivt.

På Högskolan finns i dag tolv arbetsmil-jöombud för personalen och ett för stu-denterna. Varje avdelning eller sektion har minst ett ”eget” ombud, men alla medar-betare är välkomna att kontakta vem som helst i gruppen.

I arbetsmiljöombudens uppgift ingår bland annat att följa utvecklingen och be-vaka arbetsmiljön, både vad gäller trivsel och risker. Vi medverkar också vid arbets-miljöronder) och deltar vid planering av förändringar i verksamhet och lokaler.

Arbetsmiljöombuden utses oftast för en tid av tre år, vanligtvis av en facklig orga-nisation. Alla i arbetsmiljögruppen har ett stort intresse för arbetsmiljöfrågor och vi träffas regelbundet för att diskutera aktuella frågor eller förbättringsmöjligheter avseende

arbetsmiljön. Alla har tystnadsplikt och det som diskuteras i gruppen stannar där.

Under hösten 2011 går tre av ombuden i pension och vår grupp har därför behov av nya medlemmar. Är du intresserad av att jobba med arbetsmiljö – tveka inte att

ta kontakt med någon av oss. Primärt sö-ker vi nya huvudskyddsombud samt om-bud för förvaltningen och för IDE.

Du alltid är välkommen att kontakta oss arbetsmiljöombud – ingen fråga är för liten!

HÖGSKOLANS ARBETSMILJÖOMBUD

VART VÄNDER JAG MIG?

Till din chef om det gäller: • den egna arbetsplatsen• arbetshjälpmedel, arbetsanpassning, lokalfrågor • arbetsskador eller tillbud • synpunkter på brister i arbetsmiljön på arbetsplatsen • behov av utbildning i arbetsmiljöfrågor • missbruksproblem och andra missför- hållanden

Till arbetsmiljöombuden om:• du anser att arbetsgivaren inte uppfyller arbetsmiljölagens krav • du har synpunkter på arbetsmiljön som du inte får gehör för hos din chef

• du har andra arbetsmiljöfrågor som du vill föra vidare till exempel till arbetsmiljökommittén

Till personalavdelningen om:• du har frågor om anmälan av arbetsskador och tillbud • du har synpunkter på programmet för systematiskt arbetsmiljöarbete • du inte vet vart du ska vända dig i någon arbetsmiljöfråga

Se även: Insidan>dokumentarkiv>arbetsmiljö>miljö Insidan>Handböcker & rutiner> personalhandboken>arbetsmiljö

Högskolans arbetsmiljöombud. Från vänster: Bengt Tjellander, HOS, Magnus Nilsson, förvaltningen, Marie-Louise Lunder, IDE, Anders Sanell, SET, Marianne Magnusson, SET, huvudarbetsmiljöombud (psykosociala frågor), Sofia Heikkilä-Svensson, biblioteket, Monika Kulhanek, LUT, Ditte Sörensen, EKS och HUM, Christer Hallberg, förvaltningen, huvudarbetsmiljöombud (fysiska frågor). Saknas på bilden: Irene Mårtensson, HOS, Annika Jensen, HOS, Varberg, Emil Nilsson, IDE, Madeleine Holgersson, studerandeskyddsombud.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: [email protected]. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

27 aprilOffentlig föreläsning. ”Svensk handelspo-litik – 1930, 1980 och i dag.” Med docent Sven-Olof Olsson och docent Björn Molin, handelsminister 1981–1982. Kl. 16.15–18.00 i sal R1107.

28 aprilHalvdag för TA-personal. Med informa-tion om aktuella frågor inom Högskolan. Yael Tågerud från Linnéuniversitetet hål-ler föreläsningen ”Interkulturell kommu-nikation – fantastiska möjligheter eller ett nödvändigt ont?” Kl. 13.00–16.15 i Malcussalen.

Docentföreläsning. Jens Nygren håller docentföreläsningen ”Att främja hälsa och livskvalitet efter barncancer”. Kl. 13–14 i R4147.

KALENDARIUM

PÅ NYA JOBB

Jennie Törnblom, vik. institutionssekre-terare, 2011-05-16–2012-04-30.Tanja Esko, ekonom/forskningsadminis-tratör fr.o.m. 2011-06-20.Gudrun Rundberg, adjunkt i bygg- och fastighetsteknik, e.ö.–t.v.Ingemar Josefsson, adjunkt i energitek-nik, inr. förnybar energi, e.ö.–t.v.Andreas Ivarsson, doktorand i hälsove-tenskap inr. idrottspsykologi, 2011-03-01–2012-02-29.Maria Nyholm, lektor i folkhälsoveten-skap, 2011-04-01–t.v.Henrika Jormfeldt, lektor i omvårdnad, 2011-04-01–t.v.Petra Svedberg, lektor i omvårdnad, 2011-04-01–t.v.Waldomiro Paschoal, doktorand i fysik, 2011-03-01–2012-02-29.Roland Philippsen, biträdande lektor i informationsteknologi, 2011-06-01–2012-12-31.

Då vi har uppnått många av målen i vår forsknings- och utbildningsstra-tegi har vi nu påbörjat vårt strategi-arbete för att komma vidare i vårt profilerings- och kvalitetsarbete. Vår avsikt är att involvera så många som möjligt i detta arbete. Initialt arbetar vi med två processer, riskanalys för att rusta oss för att möta framtidens utmaningar och framtagandet av en strategikarta som är en operationalise-ring av Högskolans vision.

I slutet av mars var ledningsgruppen på internat i Köpenhamn för att börja diskutera dessa båda frågor. Alla delta-gare fick arbeta i grupper för att först identifiera och ranka risker och sedan skissa på möjliga byggstenar till en strategikarta. Därefter har vi genom-fört en riskanalysworkshop med en blandad grupp på 24 personer bestå-ende av kvalitetsansvariga, lärare, TA-personal och studenter. En liknande workshop har även genomförts med högskolestyrelsen.

Syftet med dessa initiala workshop-par är att fånga upp möjliga risker från olika områden av Högskolan. Under våren kommer vi att utföra ytterligare tre sådana workshoppar med grupper av studenter, forsknings-ledare/forskare och TA-personal. Vi planerar även att erbjuda ett alternativ att identifiera risker via webben. När vi har samlat på oss en lång lista av identifierade risker kommer jag och Sven Åke Hörte att bearbeta denna lista genom att föra samman liknande risker och eventuellt göra förtydligan-den om det behövs.

Efter sommaren kommer vi att er-bjuda alla på Högskolan som är in-tresserade att delta i rankning av dessa

risker. Vi tittar då på sannolikhet att risken inträffar och konsekvensen av ett inträffande. För att detta ska gå smidigt har vi införskaffat mentorme-terknappar så att vi och ni kan se re-sultatet direkt. Vår förhoppning är att så många som möjligt är med i denna process så att det verkligen speglar vad hela Högskolan anser. Resultatet av denna rankning kommer att samman-ställas och presenteras för styrelsen som beslutar om vad som behöver åtgärdas.

När det gäller framtagandet av en övergripande strategikarta är vi ännu i planeringsstadiet på hur vi ska lägga upp detta arbete. Men vår avsikt är att starta detta arbete efter somma-ren och att involvera så många som möjligt.

Jag ser mycket fram emot arbetet och hoppas att det finns många som är intresserade och vill vara med och påverka i dessa aktiviteter.

Framtidsarbetet i gång

REKTORS RADER

vikarierande rektor