Yrkes-och arbetsplatsinlåsning

arbete och hälsa | vetenskaplig skriftserie

isbn 91-7045-556-2 issn 0346-7821 http://www.niwl.se/ah/

a

nr 2000:5

Yrkes- och arbetsplatsinlåsningEn empirisk studie av omfattning och hälsokonsekvenser

Gunnar Aronsson, Margareta Dallner och Klas Gustafsson

ARBETE OCH HÄLSARedaktör: Staffan MarklundRedaktion: Mikael Bergenheim, AndersKjellberg, Birgitta Meding, Gunnar Rosénoch Ewa Wigaeus Hjelm

© Arbetslivsinstitutet & författarna 2000Arbetslivsinstitutet,112 79 Stockholm

ISBN 91–7045–556–2ISSN 0346–7821http://www.niwl.se/ah/Tryckt hos CM Gruppen

Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. Påuppdrag av Näringsdepartementet bedriver institutet forskning, utbildningoch utveckling kring hela arbetslivet.

Arbetslivsinstitutets mål är att bidra till:• Förnyelse och utveckling av arbetslivet• Långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad• Minskade risker för ohälsa och olycksfall

Forskning och utveckling sker inom tre huvudområden; arbetsmarknad,arbetsorganisation och arbetsmiljö. Forskningen är mångvetenskaplig ochutgår från problem och utvecklingstendenser i arbetslivet. Verksamhetenbedrivs i ett tjugotal program. En viktig del i verksamheten är kommunikationoch kunskapsspridning.

Det är i mötet mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker, som detskapas nya tankar som leder till utveckling. En viktig uppgift för Arbetslivs-institutet är att skapa förutsättningar för dessa möten. Institutet samarbetarmed arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, interna-tionella intressenter och andra aktörer.

Olika regioner i Sverige har sina unika förutsättningar för utveckling avarbetslivet. Arbetslivsinstitutet finns i Bergslagen, Göteborg, Malmö,Norrköping, Solna, Stockholm, Söderhamn, Umeå och Östersund.

För mer information eller kontakt, besök vår webbplats www.niwl.se

Förord

Denna rapport har tillkommit inom projektet Studie av den nya arbetsmarknadenoch nya arbetsorganisationen med särskild inriktning på grupperna ”inlåsta ifasta jobb” och tillfälligt anställda. Ett tack till Rådet för arbetslivsforskning, somgett ekonomiskt bidrag till projektet (dnr 96-0270 och dnr 97-1535).

Stockholm i april 2000

Gunnar AronssonProfessorProgrammet: Hälsa och utveckling i det nya arbetslivetArbetslivsinstitutet

Innehållsförteckning

1. Bakgrund och syfte 1

2. Metod 32.1 Undersökningsgrupp 32.2 Enkätfrågor 32.3 Statistiska bearbetningar 5

3. Resultat 63.1 Andel i det önskade yrket/på den önskade arbetsplatsen 63.2 Attraktionskraft i fast anställning 73.3 Lokalisering av de inlåsta demografiskt och på arbetsmarknaden 73.4 Samband mellan anställningssituation och hälsa 103.5 Samband mellan anställningssituation och arbetsmiljö 14

4. Diskussion 19

5. Sammanfattning 23

6. Summary 23

7. Referenser 24

1

1. Bakgrund och syfte

Den förändrade arbetsmarknaden i Sverige under 1990-talet gör att det finnsanledning att tala om en arbetslöshetens skugga. Olika hälsomässiga, psyko-logiska och sociala fenomen hör samman med arbetsmarknadssituationen. Enaspekt är att det bland annat har blivit svårare att få en fast anställning. Den trögaarbetsmarknaden gör att människor blir kvar i fasta anställningar och därmed iarbeten/yrken som de inte ser som sina önskade yrken för framtiden. SCB-statistik visar att 1989 uppgav 55 procent att de lätt eller ganska lätt skulle kunnahitta ett likvärdigt arbete utan att behöva flytta. Fyra år senare har siffran sjunkittill 17 procent (Arbetarskyddsstyrelsen & SCB, 1995). År 1997 har situationenförbättrats något och motsvarande tal är då 30 procent (Arbetarskyddsstyrelsen &SCB, 1998). En annan studie genomförd i mitten av 90-talet visar att bland fastanställda finns en stor grupp anställda – omkring 25 procent – som inte är i sittönskade yrke (Aronsson & Göransson, 1997a; 1999). Situationen kan uttryckas itermer av inlåsning och utestängning. Med inlåsning avsågs i nämnda studie att haen fast anställning men inte vara i sitt önskade yrke. Utestängning syftar påarbetslösa och personer i tillfälliga anställningar, som önskar en fast anställning.Inlåsta uppvisar förhöjd frekvens av huvudvärk, trötthet och nedstämdhet. Studiervisar även att oro för arbetsmarknadssituationen liksom tidsbegränsad anställningär förknippad med återhållsamhet i kritiken av arbetsvillkor och arbetsmiljö(Aronsson & Göransson, 1998; Aronsson & Gustafsson, 1999).

För att studera inlåsning som är ett arbetsmarknadsfenomen kan det varalämpligt att anknyta till kontrollbegreppet. Under de senaste decennierna harkontrollbegreppet visat sin stora styrka och värde för analyser av arbetsvillkor ocharbetsplatsförhållanden. Den så kallade krav – kontrollmodellen utarbetad avRobert Karasek och Töres Theorell har utgjort en kraftfull operationalisering avkontroll-begreppet till stöd för empirisk forskning. Enligt krav – kontrollmodellenuppstår psykisk påfrestning och ohälsa ur obalansen mellan krav och handlings-möjligheter (Karasek & Theorell, 1990). Krav – kontroll ansatsen som analys-modell har gjort det möjligt att identifiera förhållanden förknippade med förhöjdohälsorisk, även i så hårda utfall som hjärt-kärlsjukdom (Karasek & Theorell,1990).

I stort sett har forskningen om kontroll handlat om kontroll i en arbetssituation,det vill säga varit inriktad på företagsinterna förhållanden. För inlåsningsstudierkan distinktionen kontroll i och kontroll över vara värdefull (Aronsson, 1989;Aronsson & Göransson, 1997a; 1999). Kontroll över står för makt att förändrasituationens spelregler medan kontroll i står för behärskande av spelreglerna inomden situation man verkar inom. I metaforiskt språk betyder kontroll över att kunnabyta spelplan. Översatt till arbetslivssituation betyder det att ha makten att bytaarbetsplats eller yrke. Begreppet kontrollförlust speglar en nedåtgående processvad gäller kontroll i det egna arbetet eller över det egna arbetet. Vad gäller yrkes-eller arbetsbyte går det även att anknyta till Hirschmans (1970) klassificering av

2

handlingsstrategier. Enligt Hirschman står två strategier till buds för den enskilde,sorti (exit) och protest (voice). Sorti är den rationella reaktionen där individen drarsig ur till förmån för en annan organisation. Protest – enskilt eller tillsammansmed andra – är den politiska reaktionen. Hirschman som baserar sin empiri påstudier av ett företag i organisatoriskt förfall observerar hur sorti och protestexisterar i ett komplext samspel. Sannolikheten för protest är beroende avmöjligheten till sorti. Protesten blir mer effektiv om den kan förbindas med hotom sorti. Sorti kan vara den väg som väljs när protester misslyckats. Om modellentillämpas på dagens arbetsmarknadsförhållanden i Sverige förefaller bådahandlingsvägarna ha begränsats. Sortialternativet – som i det här fallet kanuttryckas som att hitta ett motsvarande arbete utan att behöva flytta – har somframgått av de tidigare nämnda studierna drastiskt reducerats. Protestalternativetframstår också som svårt åtminstone i vissa grupper (Aronsson & Göransson,1997b; Berlin, 1996; Aronsson & Gustafsson, 1999).

En hypotes för närmare studier och analys kan vara att inlåsning är förknippatmed anpassning och uthärdande – som följd av kontrollförlust i arbetssituationen(begränsning av protestalternativet) mot det hot om kontrollförlust över den egnaarbetssituationen, som ett uppgivande av den fasta anställningen kan utgöra(sortialternativet).

Förmedlande mekanismer mellan inlåsning och ohälsa kan vara flera och avolika slag. Sannolikt finns en direktväg till ohälsa genom att enskilda blir kvar iarbeten som de av arbetsmiljöskäl – exempelvis fysisk förslitning – borde lämna.En indirekt väg handlar om stressupplevelse – anpassning och uthärdande –genom inlåsningen och avsaknaden av såväl protest som sortialternativ. Före-liggande studie har sitt fokus på psykologiska aspekter varför direktvägen intekommer att prövas eller behandlas.

Syftet med denna studie kan sägas vara att analysera hälsa och arbetsvillkor hospersoner med olika anställningssituation och då framför allt analysera konse-kvenser av inlåsning. Ett andra syfte är att få en bild av såväl inlåsningens somutelåsningens kvantitativa omfattning i relation till kön, ålder, utbildning, bransch,facklig tillhörighet etc. Jämfört med den tidigare nämnda studien (Aronsson &Göransson, 1997a; 1999) vidgas inlåsningsbegreppet till att även innefatta arbets-platsen. I tillägg till yrkesinlåsning kan vi därmed även tala om arbetsplats-inlåsning och dubbelinlåsning (det vill säga såväl fel yrke som fel arbetsplats). Istudien ingår också tidsbegränsat anställda som fick samma frågor om önskat yrkeoch önskad arbetsplats som de tillsvidareanställda. För denna grupp används dockinte begreppet inlåsning. Snarare handlar det ju om utelåsning från en fastanställning och från ett önskat yrke.

Några kommentarer till de termer som används i studien behöver göras. Genomatt i föreliggande studie i tillägg till yrke också inkludera arbetsplats hardessutom nya distinktioner tillkommit och terminologin utökats. Termen inlåstkan ifrågasättas på flera grunder. För det första har ordet inlåsning en negativladdning och innebär därmed även en negativ etikettering. Beteckningen inlåstutgår dock inte från de studerades egen upplevelse av sin arbets- och livssituation

3

utan har valts som benämning utifrån svar på frågor om huruvida man befinner sigi sitt önskvärda yrke. Det är alltså inte en tolkning av att alla individer somgrupperas i inlåstkategorierna också upplever sig som inlåsta. I studien användsdessutom beteckningarna ”fel yrke” och ”fel arbetsplats” för tidsbegränsatanställda, vilka också ger negativa associationer. För att undvika missförstånd kanåterigen anföras att ”fel” är forskarnas beteckning på vissa kombinationer av svarpå frågorna om önskvärt yrke och arbetsplats och inte utgör en direkt spegel av deintervjuades upplevelser.

2. Metod

2.1 Undersökningsgrupp

Undersökningsgruppen kommer från Statistiska centralbyråns arbetskraftsunder-sökning (AKU) i augusti-september 1997 och utgörs av ett stratifierat delurval på3812 personer (se tabell 1). I arbetskraften har ungefär 15 procent tillfälligaanställningar, men stratifieringen i studien innebar en överrepresentation avpersoner med tidsbegränsade anställningar och dessa utgör därför 50 procent avundersökningsgruppen. Stratifieringen gjordes för att erhålla tillräckligt storaundergrupper av tillfälligt anställda. Svarsbortfallet på SCBs augusti-septemberundersökning 1997 var 13 procent.

Tabell 1. Undersökningsgruppen uppdelad efter olika anställningsformer.

Anställningsform Totalt(n)

Andel i urvalet(%)

Fast anställda 1882 49Vikariatsanställda 680 18Provanställda 139 4Praktikanter, lärlingar 24 1Feriearbete 180 5Säsongsanställda 111 3Objekt- /projektanställda 343 9Behovsanställda 341 9Övriga tillfälligt anställda 112 3Totalt 3812 100

2.2 Enkätfrågor

I de ordinarie AKU-frågorna (för en beskrivning se SCB, 1994) finns uppgifterom personliga bakgrundsförhållanden, slag av anställning, bransch, yrke (SSYK-kod), (yrkesområde), arbetsgivare m fl.

Av ålder gjordes fem kategorier; 16-25 år (1), 26-35 år (2), 36-45 år (3), 46-55år (4) och 56-65 år (5).

Utbildning indelades i fem kategorier: Förgymnasial utbildning (1), gymnasie-utbildning 2 år eller mindre (2), mer än tvåårigt gymnasium (3), eftergymnasial

4

utbildning 3 år eller mindre (4) och eftergymnasial utbildning mer än tre år ellerforskarutbildning (5).

Variabeln arbetsgivare indelades i fyra kategorier: Statlig, primärkommunal,landsting och enskild.

Facklig centralorganisation gav fyra kategorier; LO, TCO, SACO och ejtillhörande facklig centralorganisation.

Medbestämmande och utvecklingsmöjligheterTvå frågor ställdes vilka ingår i SCBs arbetsmiljöundersökningar:� Händer det att Du är med och beslutar om uppläggningen av Ditt arbete (t ex

vad som skall göras, hur det skall göras eller vilka som skall arbetatillsammans med Dig)?

Svarsskalan var en fyrgradig Likertskala ”Alltid” (1), ”För det mesta” (2), ”Fördet mesta inte” (3), ”Aldrig” (4).Svarsskalan dikotomiserades (0 = Aldrig / För det mesta inte, 1 = Alltid / För detmesta).

� Ger arbetet dig möjlighet att lära dig något nytt och att utvecklas i yrket?

Svarsskalan var en tregradig Likertskala ”Minst ett par dagar per vecka” (1), ”Endag per vecka eller ett par dagar per månad” (2), ”Sällan eller inte alls” (3).Svarsskalan dikotomiserades (0 = Sällan eller inte alls, 1 = Minst ett par dagar pervecka / En dag per vecka eller ett par dagar per månad).

Följande fråga ställdes rörande tystnad på arbetsplatsen:� Gör dagens situation på arbetsmarknaden att Du på Din arbetsplats drar

dig för att säga vad Du tycker om arbetsmiljö och arbetsvillkor?Svar gavs efter en fyrgradig skala: Ja, alltid (1), Ja, för det mesta (2), Nej, för detmesta inte (3), Nej, aldrig (4). Svarsskalan dikotomiserades (0= Nej, för det mestainte/Nej, aldrig, 1= Ja, alltid/ Ja, för det mesta).

Stöd och uppmuntranTvå frågor ställdes vilka ingår i SCBs arbetsmiljöundersökningar:� Har Du möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefer, när arbetet känns

besvärligt?� Har Du möjlighet att få stöd och uppmuntran från arbetskamrater, när arbetet

känns besvärligt?Samma fyrgradiga skala som för medbestämmandefrågan användes ochdikotomiserades på samma sätt.

SymptomHälsofrågorna är hämtade från SCBs vartannat år återkommandearbetsmiljöundersökning:� Har Du under de senaste tre månaderna haft halsbränna, sura uppstötningar,

sveda i maggropen, eller orolig mage?� Händer det att Du känner olust när Du går till arbetet?

5

� Har Du under de senaste tre månaderna haft svårigheter att sova, därför atttankar på jobbet hållit Dig vaken?

� Har Du efter arbetet ont i övre delen av ryggen eller nacken?� Har Du under de senaste tre månaderna varit trött och håglös?Samma tregradiga Likertskala som behandlade möjligheter till lärande ochutveckling användes och den dikotomiserades på samma sätt.

Följande frågor nykonstruerades och handlade om önskade respektive ickeönskade yrken/arbetsplatser samt om attraktionskraften i fast anställning:� Du jobbar idag på (arbetsplats, företag enligt AKU). Är det Din önskade

arbetsplats i framtiden?� Du jobbar idag som (AKU-yrke). Är det Ditt önskade yrke i framtiden?

Följande frågor ställdes till den som uppgav att de inte arbetade i sitt önskadeyrke:� Vet Du vilket som är Ditt önskade yrke?� Har Du den utbildning som behövs för Ditt önskade yrke?� Går Du aktivt in för att på något sätt (t ex utbildning) nå Ditt önskade yrke?

De tidsbegränsat anställda fick följande fråga för att utröna attraktionskraften i enfast anställning:� Du har nu en tidsbegränsad anställning som (AKU-yrke) i Ditt önskade yrke.

Föredrar Du detta framför en fast anställning i något annat yrke?

De som inte arbetade i sitt önskade yrke fick följande fråga:� Föredrar Du att ha en tidsbegränsad anställning inom Ditt önskade yrke

framför en fast anställning inom ett annat yrke?Samtliga frågor besvarades med ja eller nej.

2.3 Statistiska bearbetningar

För att illustrera nivåer presenteras först procentbaserade diagram, där jämförelsergjorts mellan nedanstående åtta kategorier av anställningssituation i relation till deberoende variablerna (för att få en enklare terminologi i texten används vanligenbeteckningarna inom parentes).

Fast anställda1. i önskat yrke och på önskad arbetsplats (normgrupp)2. i önskat yrke men på icke önskad arbetsplats (arbetsplatsinlåst)3. i icke önskat yrke men på önskad arbetsplats (yrkesinlåst)4. i icke önskat yrke på icke önskad arbetsplats (dubbelinlåst)Tidsbegränsat anställda5. i önskat yrke och på önskad arbetsplats6. på fel arbetsplats

6

7. i fel yrke8. i fel yrke och på fel arbetsplats

Som en samlingsbeteckning används också begreppet negativ anställnings-situation för kategorierna 2, 3 och 4 (någon form av inlåsning) och grupperna 6, 7och 8 (fel yrke och/eller arbetsplats).

I de följande analyserna användes multipel logistisk regression med anställ-ningssituation samt de demografiska variablerna kön, ålder och utbildning somoberoende variabler. För varje oberoende variabel bestämdes en referensgruppmed värdet 1. Beträffande anställningssituation valdes den normativt antagnabästa situationen – nämligen fast anställda i önskat yrke och på önskad arbetsplats– som referensgrupp. Resultaten från den logistiska regressionen redovisas i formav oddskvoter (OR=Odds Ratio) med 95-procentigt konfidensintervall.Bearbetningarna har gjorts med SPSS-versionen 9.0.

3. Resultat

3.1 Andel i det önskade yrket/på den önskade arbetsplatsen

Av de fast anställda svarade 64 procent att de befann sig i sitt önskade yrke och påden önskade arbetsplatsen det vill säga vad som ovan benämnts normgrupp. Deövriga 36 procenten är således i någon form av inlåsning. Nio procent kankategoriseras som arbetsplatsinlåsta och 7 procent som yrkesinlåsta medan 20procent kan klassificeras som dubbelinlåsta (tabell 2).

Tabell 2. Andelen med fast respektive tidsbegränsad anställning som arbetar i det förframtiden önskade yrket respektive icke önskade yrket samt på den önskadearbetsplatsen respektive icke önskade arbetsplatsen (antal= 3586).

Fast anställda Önskad arbetsplats

Ja % Nej % Totalt %Ja 1175 64 161 9 1336 73Önskat

yrke Nej 138 7 358 20 496 27Totalt 1313 519 1832

Tidsbegränsat anställda Önskad arbetsplats Ja % Nej % Totalt %

Ja 669 38 192 11 861 49Önskatyrke Nej 189 11 704 40 893 51Totalt 858 896 1754

Bland de tillfälligt anställda var det betydligt färre som ansåg sig vara i såvälönskat yrke som på önskad arbetsplats, nämligen 38 procent. Det är alltså 62procent av de tillfälligt anställda som är i en negativ anställningssituation.Andelen på temporärt fel arbetsplats respektive i temporärt fel yrke var lika stor

7

nämligen 11 procent. Hela 40 procent ansåg sig vara både på fel arbetsplats och ifel yrke.

Av de 1389 personer (496 fast anställda och 893 tillfälligt anställda), som intearbetade inom sitt önskade yrke (tabell 2), visste något över hälften vilket derasönskade yrke var (framgår ej av tabell). Av dessa saknade dock 60 procent av defast anställda och 71 procent av de tillfälligt anställda den nödvändiga utbild-ningen. På en ytterligare fråga till denna grupp med explicita yrkesönskemålsvarade 51 procent av de fast anställda och 73 procent av de tillfälligt anställda(486 personer) att de aktivt gick in för att på något sätt nå sitt önskade yrke (t exgenom utbildning).

3.2 Attraktionskraft i fast anställning

För att få en uppfattning om attraktionskraften i en fast anställning formuleradesfrågan som ett val mellan en tidsbegränsad anställning i det önskade framtidsyrketeller en fast anställning i annat yrke.

Hur prioriterar då fast anställda mellan anställningsform och yrke? Av de 496fast anställda som inte arbetar i sitt önskade yrke vet 263 personer vilket derasönskade yrke är (tabell 3). I denna grupp föredrar 37 procent en tillfällig anställ-ning i ett önskat yrke framför att ha kvar sin fasta anställning.

Fast anställning utövar en stark attraktionskraft bland tillfälligt anställda. Av de945 tillfälligt anställda som är i sitt önskade yrke säger sig ungefär hälften föredraen fast anställning i annat yrke.

Tabell 3. Sammanställning av svar på frågor rörande anställningsform, huruvida manbefinner sig i det önskade yrket samt preferenser vad gäller anställningsform. Endast desom känner till vilket deras önskade yrke är har svarat. De 1336 personerna som har fastanställning i sitt önskade yrke ingår ej.

Anställningsform I önskat yrke ValFast, som vet önskatyrke (n= 263)

nej 37 % föredrar att byta till tillfällig anställning i önskat yrke

Tillfällig (n= 945) ja 52 % föredrar fast anställning i annat yrkeTillfällig, som vet önskatyrke (n= 542)

nej 38 % föredrar fast anställning i annat yrke framför tillfälliganställning i önskat yrke

3.3 Lokalisering av de inlåsta demografiskt och på arbetsmarknaden

Ur praktisk synpunkt är det av intresse att kartlägga var inlåsning förekommer. Deolika anställningssituationerna har därför studerats med avseende på vissa individ-och bakgrundsvariabler som kön, ålder, utbildning, facklig tillhörighet, yrkes-områden och arbetsgivare (tabell 4).

KönKvinnor och män fördelar sig ungefär på samma sätt inom de olika anställnings-formerna.

8

Tabell 4. Procentuell fördelning av anställningssituationen (normgrupp 1, arbetsplats-inlåst 2, yrkesinlåst 3, dubbelinlåst 4, i önskat yrke på önskat arbetsplats 5, på felarbetsplats 6, i fel yrke 7, i fel yrke på fel arbetsplats 8) med avseende på kön, ålder,utbildning, facklig organisation, yrkesområde och arbetsgivare.

Anställningssituation Fast anställda Tidsbegränsat anställda

Variabel n 1 2 3 4 pa n 5 6 7 8 p

a

Kön 0,639 0,074Kvinnor 915 64 8 7 21 1049 38 10 12 40Män 917 64 9 8 19 705 38 13 9 41

Ålder 0,000 0,00016-25 år 147 32 10 10 48 729 23 9 10 5826-35 år 470 51 12 11 26 503 44 13 12 3236-45 år 438 63 10 7 20 276 47 13 12 2946-55 år 544 76 7 6 11 184 56 10 14 2056-65 år 233 85 3 5 6 62 74 13 2 11

Utbildning 0,000 0,000Förgymnasial 377 67 9 6 17 398 33 9 10 49Gymnasial <2år 641 61 8 8 24 515 45 10 13 32Gymnasial >2år 278 59 7 10 24 397 31 8 11 50Eftergymnasial <3år 295 63 11 9 18 275 38 15 11 37Eftergymnasial >3år 235 77 12 3 9 145 53 23 7 17

Facklig organisation 0,000 0,000Ej fack 261 63 7 8 23 545 24 10 8 57LO 794 58 8 9 25 751 41 9 13 37TCO 595 72 8 6 14 301 51 14 13 22SACO 155 72 16 3 10 131 48 19 7 26

Yrkesområde 0,000 0,000Chefer 91 71 6 13 10 11 82 0 0 18Vård och omsorg 263 60 12 5 23 411 38 9 15 38Undervisning och skola 169 70 8 5 17 200 53 13 11 23Teknik och data 154 75 12 8 5 53 55 15 6 25Industri och byggn. arb. 435 59 9 9 23 363 38 11 9 42Restaurang och service 149 58 8 9 25 226 28 10 10 51Ekonomi, handel o kontor 397 64 7 7 22 292 32 9 11 48Övriga yrken 166 69 7 7 17 197 39 16 7 39

Arbetsgivare 0,066 0,000Statlig 103 70 6 8 17 99 50 13 10 27Kommunal 427 67 8 5 19 534 41 9 15 35Landsting 130 65 15 5 15 105 50 16 11 24Enskild 1172 62 9 9 20 1016 34 11 9 46a. p-värde, Chi2 Pearson

9

ÅlderÄldre personer, såväl de med fast som de i tillfällig anställning, har i myckethögre utsträckning än yngre en anställning i önskat yrke och på önskadarbetsplats.

UtbildningI gruppen med eftergymnasial utbildning mer än tre år är det betydligt vanligareän i de övriga utbildningskategorierna att man uppfattar sig vara i såväl rätt yrkesom på rätt arbetsplats. Detta gäller såväl fast som tidsbegränsat anställda.Personer i de mest negativa anställningssituationerna har lägst utbildning.

Facklig tillhörighetLO-förbunden har betydlig större andel inlåsta än TCO- och SACO-förbunden (42procent i någon form av inlåsning jämfört med 28 procent inom TCO och SACO).I SACO-gruppen är det en stor andel av de fast anställda som menar sig vara påoönskad arbetsplats.

YrkesområdeDubbelinlåsningar är vanligast inom yrkesområdena restaurang och service, vårdoch omsorg samt industri och byggnadsarbete.

ArbetsgivareAndelen i någon form av inlåsning är något större bland privatanställda än blandoffentligt anställda. I gruppen med tillfälliga anställningar är matchningen änsämre. Bland privatanställda med tidsbegränsat kontrakt är det närmare halvagruppen som uppfattar sig vara i fel yrke och på fel arbetsplats.

Anställningsform för tidsbegränsat anställdaAndelen som befinner sig i fel yrke och på fel arbetsplats är större bland säsongs-anställda och bland behovsanställda än i de övriga grupperna. Omkring hälften avde säsongs- och behovsanställda (52 respektive 48 procent) säger sig vara i felyrke och på fel arbetsplats (tabell 5).

Tabell 5. Procentuell fördelning inom anställningsform.

AnställningssituationTidsbegränsat anställda Vika-

riatsan- ställda

Provan-ställda

Säsongs-anställda

Objekt-/projekt-anställda

Behovs-anställda

TotaltN

i önskat yrke på rätt arbetsplats 43 42 32 46 35 652på fel arbetsplats 12 12 10 14 9 180i fel yrke 14 12 6 9 8 175i fel yrke på fel arbetsplats 31 34 52 31 48 569Totalt N 665 136 108 336 331 1576

Chi2= 53,042 (df=12) p= 0,000.

10

3.4 Samband mellan anställningssituation och hälsa

I nästa steg analyserades sambandet mellan anställningssituation och symptom-nivå (figur 1). Här ges endast den översiktliga bilden i form av procent-fördelningar. De detaljerade kommentarerna kommer i samband medpresentationen av resultaten av de multipla logistiska regressionerna.

Flera tolkbara mönster framträder. För det första verkar inlåsning främst vararelaterad till de tre symptomen magbesvär, olust inför arbetet, trötthet och håglös-het medan det för de två symtomen sömnbesvär och rygg och nackont är småskillnader i förhållande till anställningssituation. Dubbelinlåsta har genomgåendehögsta besvärsfrekvensen. Arbetsplats- och yrkesinlåsta har högre besvärsfrekvensän personer i rätt yrke och på rätt arbetsplats.

En andra observation är att skillnaderna i besvärsnivå mellan de olika kate-gorierna inom fast anställda gruppen är mycket större än inom gruppen avtillfälligt anställda.

Besvärsskillnaderna mellan den som är respektive inte är i sitt önskade yrke ochpå sin önskade arbetsplats är alltså mindre i gruppen med tillfälliga anställningar.

Resultat av de multipla logistiska regressionerna presenteras i tabell 6 i form avoddskvoter (OR). En oddskvot visar hur mycket vanligare det är att den studeradehändelsen förekommer bland de exponerade jämfört med de icke exponerade (ifallet anställningssituation är den s k normgruppen den icke exponerade medanövriga sju grupper betraktas som exponerade). Oddskvoten är således två oddssom jämförs med varandra. I texten blir det språkligt otympligt att ständigthänvisa till odds och oddskvoter varför vi också omväxlande använder begreppsom sannolikhet och risk.

Analyserna visar inte oväntat i ett flertal fall tydliga samband mellan stöd ochbeslutsinflytande och hälsoutfall. Dessa välkända samband kommenteras därförsparsamt. I analyserna prövades även ytterligare bakgrundsförhållanden såsomfamiljesituation (hemmavarande barn), arbetstid, arbetsgivare, utbildning påbetald arbetstid och yrke. Förklaringsvärdet från dessa variabler var lågt varför deinte redovisas i tabellerna. Fokus i redovisningen ligger på de för studien nyaaspekterna anställningssituation och ”tystnad”. Den övergripande bild somframkommer i den tidigare presentationen av procentfördelningar över symptomförändras inte nämnvärt. Magbesvär, olust samt trötthet och håglöshet framträderpå nytt som besvär relaterade till anställningssituationen.

Magbesvär är således betydligt vanligare bland dubbelinlåsta än i norm-gruppen. Även yrkesinlåsta hade signifikant säkerställd förhöjd risk. Ocksåtystnad inför arbetsmiljöproblem och bristande stöd från arbetskamrater eller chefvar förknippad med förhöjd risk för magbesvär. Något oväntat är att personer medhögsta skattningarna av utvecklings- och lärandemöjligheter har högre sannolikhetför magbesvär. Ser vi till individfaktorer hade kvinnor och personer i åldrarna 36-45 år något förhöjd risk.

Olust är relaterad till negativ situation i flertalet av de undersökta förhållandena.Sannolikheten att känna olust inför arbetet var nästan fyrfaldigad bland dedubbelinlåsta jämfört med normgruppen. Även arbetsplatsinlåsta och personer i

11

Figur 1. Jämförelse mellan fast och tidsbegränsat anställda i respektive ej i önskat yrke/önskadarbetsplats. Procentuell andel som ett par dagar per månad eller oftare har haft magbesvär, käntolust inför arbetet, sömnbesvär, rygg/nackont samt känt sig trötta och håglösa (n= 3580).

0

10

20

30

40

50

Magbesvär Olust Sömnbesvär Rygg/nackont Trött ochhåglös

Pro

cen

t (%

)

i önskatyrke och påönskadarbetsplats

på felarbetsplats

i fel yrke

i fel yrkeoch på felarbetsplats

Tidsbegränsat anställda

0

10

20

30

40

50

Magbesvär Olust Sömnbesvär Rygg/nackont Trött ochhåglös

Pro

cen

t (%

)

Normgrupp

Arbetsplats-inlåst

Yrkesinlåst

Dubbel-inlåst

Fast anställda

12

Tabell 6. Multipel logistisk regression med symptom som beroende variabler. Oddskvot(OR) och konfidensintervall (KI) presenteras1.

Magbesvär Olust SömnbesvärOberoende variabelOR KI 95% OR KI 95% OR KI 95%

AnställningssituationNormgrupp 1 1 1Arbetsplatsinlåst 1,23 0,82-1,85 2,29 1,54-3,40 1,21 0,77-1,90Yrkesinlåst 1,67 1,10-2,55 1,68 1,05-2,69 1,25 0,75-2,09Dubbelinlåst 1,82 1,36-2,44 3,64 2,69-4,92 1,36 0,96-1,93i önskat yrke/arbetsplats 0,92 0,70-1,21 0,67 0,48-0,93 0,88 0,64-1,20på fel arbetsplats 1,23 0,83-1,84 1,56 1,02-2,39 1,39 0,89-2,16i fel yrke 1,51 1,01-2,23 1,02 0,63-1,65 1,42 0,89-2,27i fel yrke/arbetsplats 1,24 0,93-1,65 1,96 1,45-2,66 0,95 0,67-1,36KönMan 1 1 1Kvinna 1,19 1,04-1,32 1,27 1,12-1,40 1,32 1,16-1,45Ålder16-25år 1 1 126-35år 1,19 0,92-1,55 1,42 1,06-1,88 1,72 1,21-2,4436-45år 1,41 1,06-1,88 1,30 0,95-1,79 2,40 1,66-3,4846-55år 1,21 0,90-1,64 1,86 1,34-2,57 2,97 2,04-4,3356-65år 1,03 0,69-1,55 1,30 0,84-2,01 2,37 1,47-3,83UtbildningFörgymnasial 1 1 1Gymnasial <2år 1,14 0,89-1,46 1,08 0,83-1,41 1,11 0,81-1,51Gymnasial >2år 1,00 0,76-1,33 1,12 0,83-1,51 1,46 1,03-2,08Eftergymnasial <3år 1,16 0,87-1,55 1,13 0,82-1,55 2,12 1,51-2,99Eftergymnasial >3år 0,92 0,66-1,30 1,74 1,23-2,47 2,43 1,68-3,50Stöd från arbetskamraterAlltid 1 1 1För det mesta 1,14 0,93-1,40 0,80 0,65-0,99 1,07 0,85-1,36För det mesta inte 1,92 1,31-2,83 1,60 1,07-2,37 1,49 0,96-2,32Aldrig 1,84 1,17-2,88 0,85 0,52-1,40 1,37 0,81-2,32Stöd från chefAlltid 1 1 1För det mesta 1,19 0,94-1,50 1,73 1,33-2,24 1,48 1,12-1,97För det mesta inte 1,65 1,22-2,24 3,27 2,38-4,49 2,22 1,55-3,17Aldrig 2,11 1,55-2,87 4,57 3,31-6,31 3,11 2,17-4,46BeslutsinflytandeAlltid 1 1 1För det mesta 1,20 0,98-1,46 1,23 0,99-1,53 1,25 0,99-1,57För det mesta inte 1,27 0,91-1,77 1,43 1,02-2,03 1,02 0,67-1,54Aldrig 1,01 0,75-1,38 1,40 1,02-1,91 1,11 0,77-1,61UtvecklingEtt par dagar/vecka 1 1 1En dag/vecka 0,76 0,61-0,93 0,98 0,78-1,24 0,92 0,72-1,17Sällan eller inte alls 0,76 0,60-0,97 1,10 0,86-1,41 0,70 0,53-0,94TystnadNej, aldrig 1 1 1För det mesta inte 0,78 0,61-1,00 1,03 0,80-1,32 0,91 0,69-1,21Ja, för det mesta 1,40 1,09-1,80 2,06 1,59-2,68 2,05 1,55-2,71Ja, alltid 1,52 1,07-2,16 1,84 1,28-2,66 1,80 1,20-2,68Nagelkerke R^2Chi2 (df= 30)

0,046159,95***

0,128465,59***

0,076269,03***

13

Rygg/nackont Trött och håglösOberoende variabelOR KI 95% OR KI 95%

AnställningssituationNormgrupp 1 1Arbetsplatsinlåst 1,56 1,09-2,23 1,73 1,19-2,52Yrkesinlåst 1,53 1,05-2,24 1,32 0,87-2,02Dubbelinlåst 1,29 0,98-1,69 2,32 1,76-3,07i önskat yrke/arbetsplats 1,04 0,83-1,30 1,08 0,84-1,39på fel arbetsplats 0,92 0,64-1,33 1,45 1,00-2,10i fel yrke 1,01 0,79-1,45 1,53 1,05-2,24i fel yrke/arbetsplats 1,23 0,96-1,58 1,51 1,15-1,97KönMan 1 1Kvinna 1,48 1,40-1,56 1,32 1,20-1,43Ålder16-25år 1 126-35år 1,21 0,96-1,52 0,91 0,72-1,1636-45år 1,49 1,16-1,92 1,15 0,88-1,5046-55år 1,52 1,17-1,97 1,02 0,78-1,3556-65år 1,31 0,94-1,84 1,14 0,79-1,63UtbildningFörgymnasial 1 1Gymnasial <2år 1,13 0,92-1,39 1,32 1,05-1,66Gymnasial >2år 0,95 0,75-1,21 1,22 0,94-1,57Eftergymnasial <3år 0,74 0,57-0,95 1,13 0,86-1,49Eftergymnasial >3år 0,64 0,48-0,87 1,25 0,91-1,70Stöd från arbetskamraterAlltid 1 1För det mesta 0,89 0,74-1,06 1,01 0,84-1,22För det mesta inte 1,38 0,96-1,99 1,84 1,27-2,66Aldrig 1,31 0,85-2,03 1,46 0,94-2,27Stöd från chefAlltid 1 1För det mesta 1,34 1,10-1,64 1,53 1,23-1,90För det mesta inte 2,22 1,70-2,91 2,94 2,22-3,89Aldrig 1,83 1,39-2,43 2,73 2,04-3,66BeslutsinflytandeAlltid 1 1För det mesta 0,94 0,79-1,11 1,06 0,88-1,28För det mesta inte 0,93 0,70-1,25 0,99 0,72-1,35Aldrig 1,20 0,92-1,56 1,09 0,82-1,44UtvecklingEtt par dagar/vecka 1 1En dag/vecka 1,01 0,84-1,21 0,85 0,70-1,04Sällan eller inte alls 1,08 0,88-1,32 0,94 0,76-1,17TystnadNej, aldrig 1 1För det mesta inte 0,85 0,70-1,05 0,97 0,78-1,20Ja, för det mesta 1,21 0,96-1,52 1,37 1,08-1,74Ja, alltid 1,29 0,93-1,79 1,31 0,94-1,84Nagelkerke R^2Chi2 (df= 30)

0,064227,09***

0,074263,91***

***p<0,0011. Fet stil anger att konfidensintervallet ligger helt över eller under 1,0.

14

temporärt fel yrke och på fel arbetsplats har fördubblad risk för besvär. Dennarisknivå gäller även för personer som drar sig för att kritisera arbetsmiljö ocharbetsvillkor. Som framgår av tabell 6 är även socialt stöd, särskilt bristande stödfrån chef påtagligt relaterad till olustupplevelse, liksom att inte ha inflytande påbeslut. Sannolikheten för att rapportera olust är nästan dubbelt förhöjd i ålders-gruppen 46-55 år och i gruppen med högst utbildning.

Sömnbesvär har inget samband med anställningsform. Däremot finns ettsamband med tystnadsvariabeln. Individer som drar sig för att säga vad de tyckerpå arbetet har fördubblad risk för sömnbesvär. Bristande stöd från chef är ocksåpåtagligt relaterat till sömnbesvär. Kvinnor liksom äldre har förhöjd risk för sömn-besvär. Också personer med eftergymnasiala utbildningar har fördubblad riskjämfört med personer med förgymnasial utbildning.

Rygg- och nackont var dubbelt så vanligt hos dem som inte fick stöd från sinchef. Kvinnor har förhöjd risk liksom personer i medelåldern.

Risken för trötthet och håglöshet var påtagligt förhöjd för såväl dubbelinlåstasom arbetsplatsinlåsta jämfört med normgruppen. Personer som för det mesta drogsig för att säga vad de tyckte på arbetet hade något förhöjd risk. Kvinnor hade vissriskförhöjning.

3.5 Samband mellan anställningssituation och arbetsmiljö

3.5.1 Lärande, inflytande och tystnadFör att få en bild av arbetsplatsförhållanden inom de olika anställnings-situationerna jämfördes dessa ifråga om lärande/utveckling, inflytande ochtystnad. Vi tillåter oss därmed att skifta dessa variabler från att i de tidigareanalyserna ha betraktats som oberoende variabler gentemot hälsoutfall till att nubetraktas som beroende variabler till anställningssituation. Av figur 2 framgår attnärmare hälften (49 procent) av de dubbelinlåsta ansåg att arbetet sällan eller intealls gav möjlighet att lära nytt och utvecklas i yrket. Bland de tillfälligt anställda iden mest negativa situationen (fel yrke och fel arbetsplats) var andelen nästan likastor (44 procent). I denna grupp – temporärt i fel yrke och på fel arbetsplats –fanns också den största andelen (35 procent), som upplevde att de inte fick varamed och besluta om uppläggningen av arbetet. Andelen som drar sig för attkritisera är högre bland de tidsbegränsat anställda. ”Tystnad på arbetet” finnsframförallt bland de arbetsplatsinlåsta och bland de dubbelinlåsta. Ungefär 20procent uppger att de drar sig för att kritisera arbetsvillkor och arbetsmiljö medtanke på arbetsmarknadssituationen (se även Aronsson, 1999; Aronsson &Gustafsson, 1999).

Resultatet av den logistiska regressionen presenteras i tabell 7. Dubbelinlåstarapporterade betydligt mindre utvecklings- och lärandemöjligheter. Detta gälldeäven tillfälligt anställda i fel yrke och på fel arbetsplats. Äldre upplevde att dehade mindre utvecklings- och lärandemöjligheter än yngre. Oddset att rapporteragoda utvecklings- och lärandemöjligheter var mer än tre gånger så högt för hög-utbildade som för lågutbildade.

15

Figur 2. Jämförelse mellan fast och tidsbegränsat anställda i respektive ej i önskat yrke/arbetsplatsvad gäller lärande och inflytande (n= 3580).

0

20

40

60

Ej med i beslut Ej lära nytt Tyst på arbetet

Pro

cen

t (%

)

i önskat yrkepå önskadarbetsplats

på felarbetsplats

i fel yrke

i fel yrke ochpå felarbetsplats

Tidsbegränsat anställda

0

20

40

60

Ej med i beslut Ej lära nytt Tyst på arbetet

Pro

cen

t (%

)

Norm-grupp

Arbets-platsinlåst

Yrkes-inlåst

Dubbel-inlåst

Fast anställda

16

Tabell 7. Multipel logistisk regression med ”deltar i beslut”, ”lära nytt” samt ”tyst påarbetet” som beroende variabler. Oddskvot (OR) och konfidensintervall (KI)presenteras1.

Deltar i beslut Lära nytt ochutvecklas

Tyst på arbetet

Oberoende variabel OR 95% KI OR 95% KI OR 95% KIAnställningssituationNormgrupp 1 1 1Arbetsplatsinlåst 0,52 0,32-0,83 0,64 0,43-0,94 2,21 1,42-3,45Yrkesinlåst 0,70 0,41-1,21 0,59 0,39-0,87 1,49 0,87-2,54Dubbelinlåst 0,33 0,24-0,45 0,27 0,21-0,36 2,85 2,06-3,95i önskat yrke/arbetsplats 0,46 0,35-0,62 1,41 1,09-1,84 2,59 1,95-3,43på fel arbetsplats 0,45 0,29-0,70 0,75 0,51-1,10 2,83 1,87-4,30i fel yrke 0,39 0,26-0,59 1,03 0,69-1,54 2,75 1,81-4,19i fel yrke/arbetsplats 0,24 0,18-0,33 0,31 0,24-0,40 3,02 2,23-4,11KönKvinna 1 1 1Man 1,13 0,95-1,35 1,26 1,08-1,48 0,77 0,64-0,93Ålder16-25 år 1 1 126-35 år 1,43 1,12-1,83 0,93 0,73-1,18 1,16 0,89-1,5336-45 år 1,50 1,13-2,00 0,79 0,61-1,03 1,64 1,23-2,2046-55 år 1,35 1,00-1,82 0,58 0,44-0,76 1,70 1,25-2,3256-65 år 0,88 0,60-1,28 0,39 0,28-0,55 1,82 1,22-2,72UtbildningsFörgymnasial 1 1 1Gymnasial <2år 1,43 1,13-1,80 1,20 0,98-1,48 0,83 0,65-1,07Gymnasial >2år 1,61 1,25-2,08 1,49 1,18-1,88 0,99 0,75-1,30Eftergymnasial <3år 2,11 1,57-2,83 3,09 2,35-4,08 0,89 0,66-1,20Eftergymnasial >3år 3,73 2,40-5,79 4,77 3,30-6,90 0,77 0,64-0,93

Nagelkerke R^2 0,072 0,109 0,027Chi2 (df=16) 266,86*** 410,05*** 98,65****** p<0,0011. Fet stil anger att konfidensintervallet ligger helt över eller under 1,0.

Såväl fast som tillfälligt anställda personer, som befann sig i en ”dubbel-felsituation”, hade påtagligt minskad sannolikhet att rapportera att de kan varamed och besluta om uppläggningen av det egna arbetet. För personer i de högstautbildningsnivåerna var sannolikheten flerfaldigad.

3.5.2 Socialt stödArbetsplatsinlåsta och dubbelinlåsta angav i långt större utsträckning än norm-gruppen bristande socialt stöd från chef när arbetet kändes besvärligt (figur 3).Cirka 40 procent i dessa båda grupper ansåg att de inte fick stöd och uppmuntranav sina chefer. Mönstret är likartad för de tillfälligt anställda med den mestnegativa situationen och för de som är på fel arbetsplats och i en dubbel-felsituation. Nivån är dock något lägre (cirka 25 procent).

17

Figur 3. Jämförelse mellan fast och tidsbegränsat anställda i respektive ej i önskat yrke/önskadarbetsplats. Procentuell andel som för det mesta inte eller aldrig får stöd från chef och arbets-kamrater (n= 3580).

0

10

20

30

40

50

Ej stöd från chef Ej stöd från arbetskamrater

Pro

cen

t (%

)

Norm-grupp

Arbets-plats-inlåst

Yrkes-inlåst

Dubbel-inlåst

Fast anställda

0

10

20

30

40

50

Ej stöd från chef Ej stöd från arbetskamrater

Pro

cen

t (%

)

i önskat yrkepå önskadarbetsplats

på felarbetsplats

i fel yrke

i fel yrke påfel arbetsplats

Tidsbegränsat anställda

18

Vad gäller bristande stöd och uppmuntran från kamrater är talen mycket lägre(cirka 10 procent).

I tabell 8 finns resultaten från den logistiska regressionen av de två stöd-frågorna. Oddset att få stöd och uppmuntran från chefer var bara en tredjedel såstor för de dubbel- och arbetsplatsinlåsta jämfört med normgruppen. Ungarapporterade mera stöd och uppmuntran.

Dubbelinlåsta rapporterade mindre stöd och uppmuntran från arbetskamrater ännormgruppen. Här finns även köns-, ålders- och utbildningsskillnader. Män, äldrepersoner och personer med kortare utbildning uppfattar sig i lägre utsträckning hastöd och uppmuntran från kamrater.

Tabell 8. Multipel logistisk regression med de beroende variablerna "Stöd ochuppmuntran från chefer" och "Stöd och uppmuntran från arbetskamrater". Oddskvot(OR) och konfidensintervall (KI) presenteras1.

Stöd och uppmuntranfrån chefer

Stöd och uppmuntran frånarbetskamrater

Oberoende variabel OR 95% KI OR 95% KIAnställningssituationNormgrupp 1 1Arbetsplatsinlåst 0,35 0,24-0,49 0,57 0,33-0,98Yrkesinlåst 0,80 0,52-1,24 0,66 0,35-0,98Dubbelinlåst 0,30 0,23-0,39 0,39 0,26-0,58i önskat yrke/arbetsplats 1,44 1,09-1,90 1,37 0,86-2,18på fel arbetsplats 0,58 0,40-0,84 0,59 0,38-0,91i fel yrke 1,08 0,68-1,70 0,70 0,37-1,34i fel yrke/arbetsplats 0,50 0,37-0,64 0,59 0,38-0,91KönKvinna 1 1Man 0,90 0,76-1,06 0,63 0,48-0,82Ålder16-25 år 1 126-35 år 0,67 0,51-0,87 0,40 0,25-0,6536-45 år 0,55 0,41-0,73 0,21 0,13-0,3546-55 år 0,41 0,30-0,54 0,24 0,14-0,4056-65 år 0,38 0,27-0,55 0,25 0,14-0,45UtbildningFörgymnasial 1 1Gymnasial <2år 1,94 0,75-1,19 1,79 1,27-2,53Gymnasial >2år 0,99 0,76-1,30 1,33 0,90-1,97Eftergymnasial <3år 1,08 0,82-1,43 1,89 1,21-2,94Eftergymnasial >3år 0,82 0,61-1,11 2,00 1,23-3,26

Nagelkerke R^2 0,053 0,030Chi2 (df=16) 188,26*** 108,27******p<0,0011. Fet stil anger att konfidensintervallet ligger helt över eller under 1,0.

19

4. Diskussion

Studiens bakgrund är i vilken utsträckning 90-talets försämrade arbetsmarknadskapar inlåsning, det vill säga att personer blir kvar i yrken och på arbetsplatser deav olika skäl borde lämna. Studiens huvudfrågeställningar handlar om negativanställningssituation och ohälsa.

Resultaten kan i vissa avseenden jämföras med en tidigare studie genomförd1995 (Aronsson & Göransson, 1997a; 1999). Då befanns att 28 procent av de fastanställda inte var i sitt önskade yrke. I föreliggande rapport där datainsamlingengenomfördes något mer än två år efter första studien är siffrorna för yrkesinlåsningnästan identiska (27 procent). Det finns också andra likheter bland annat vadgäller attraktionskraften i en fast anställning jämfört med en tidsbegränsad. Ävenom andelarna sjunkit något (från 58 till 52 procent) är det mer än hälften av detillfälligt anställda, vilka är i sitt önskade yrke, som i en hypotetisk fråga föredraren fast anställning i ett annat yrke.

Bland de fast anställda är förändringen något större, det är alltså flera personer1997 än 1995 som hypotetiskt är beredda att byta den fasta anställningen i ett ickeönskat yrke mot en tidsbegränsad anställning i ett önskat yrke (från 25 till 37procent). Kanhända speglar denna förändring att tron på den fasta anställningensom ”fast” har underminerats under en tvåårsperiod där även många personer medfasta anställningar varslats eller förlorat sin anställning. Eftersom de svarande nubegränsades till yrkesinlåsta som visste sitt önskade yrke är dock siffrorna intehelt jämförbara.

I 1995 års datainsamling operationaliserades inlåsning genom frågan om manvar i sitt för framtiden önskade yrke. I föreliggande studie ställdes också fråganom man befann sig på den för framtiden önskade arbetsplatsen. Distinktionenmellan arbetsplats- och yrkesinlåsning bidrar till en tydligare bild av inlåsnings-fenomenet, bland annat blir avståndet mellan ytterligheterna större.

Hur ser då några centrala arbetsplatsförhållanden ut i gruppen inlåsta jämförtmed personer i rätt yrke och på rätt arbetsplats? Denna frågeställning studeradesgenom att några kända och ur stress och hälsosynpunkt betydelsefulla variableringick som beroende variabler i multipla logistiska regressioner med anställnings-former som oberoende variabler tillsammans med några bakgrundsvariabler.Resultaten visar stora skillnader framförallt i två aspekter: dubbelinlåsning ärförknippad med kraftigt reducerade upplevda möjligheter att lära nytt och utveck-las och likaså med svagt stöd från chef vid svårigheter i arbetet. Förhållandet äranalogt bland tillfälligt anställda, det vill säga personer i tillfälliga anställningar ioönskat yrke och på oönskad arbetsplats har minst lärandemöjligheter och lägstupplevt stöd från chef.

Orsakssambanden bakom dessa mönster kan inte klarläggas i en tvärsnitts-undersökning som denna. Sannolikt är de komplexa och innefattar negativa ondacirklar. Exempelvis förefaller det troligt att de som har uppfattningen att debefinner sig i det icke- önskade yrket i mindre utsträckning intresserar sig för

20

lärande och kompetensutveckling än personer i det önskade yrket. Detta kan i sintur leda till mindre stöd och uppmuntran från chefer osv.

Ur praktisk synpunkt är det av intresse att kunna lokalisera de inlåsta och till-fälligt anställda i oönskat yrke på oönskad arbetsplats. I likhet med resultaten i1995 års studie är andelen med negativ anställningssituation betydligt högre i LO-grupperna och bland de lågutbildade. Det finns också stora skillnader mellanyrkesområden, som återspeglar utbildningsbakgrund och klasstillhörighet. Blandtidsbegränsat anställda inom industri och byggnadsarbete är det drygt 60 procentsom uppfattar sig vara i fel yrke och/eller på fel arbetsplats. Inom restaurang ochservice är motsvarande värde 51 procent. Inom yrkesområden som kräver längreutbildningar – exempelvis undervisning och skola och teknik och data – är ”fel-andelen” betydligt lägre. Den allra högsta utestängningsandelen finns blandprivatanställda med tidsbegränsat kontrakt. I denna kategori är det närmare halvagruppen som uppfattar sig vara i fel yrke och på fel arbetsplats. Här finns ingenskillnad mellan män och kvinnor. Negativ anställningssituation är därmed snarareen klass- och utbildningsfråga än en könsfråga.

Att 36 procent av de fast anställda och 62 procent av de tillfälligt anställda är inågon form av negativ anställningssituation måste betecknas som mycket höga tal.Därmed finns sannolikt en stor potential för bättre hälsa och ökad engagemang iatt utveckla system som gör arbetsbyten/provanställningar på såväl interna somexterna arbetsmarknader mindre riskabla för den enskilde individen liksom i stödtill utbildningssatsningar med sikte på det önskade yrket eller arbetet.

Dubbelinlåsta rapporterar oftare magbesvär, olust och trötthet och håglöshet änalla övriga anställningsgrupper. Arbetsplats- och yrkesinlåsta har för nämndasymptom i regel högre rapportering än referensgruppen fast anställda i önskat yrkeoch på önskad arbetsplats. De högre riskkvoterna bland dubbelinlåsta talar för attkonsekvenserna adderas.

De funna sambanden går i den riktning som kunde förväntas utifrån detinledningsvis förda hypotetiska resonemanget om kontroll och kontrollförlust ioch över. Inlåsning kan sägas vara att sakna exit enligt Hirschmans teori om exit,voice och loyalty (Hirschman, 1970). Voiceaspekten, dvs att kunna kritisera ochgöra sig hörd befanns också relaterad till ohälsosymptom. Statistiskt säkerställdaskillnader fanns för fyra av de fem undersökta symptomen. De som drar sig för attsäga vad de tycker om arbetsmiljön och arbetsvillkoren angav mer magbesvär,olust inför arbetet, sömnproblem, trötthet och håglöshet.

Vilka psykologiska mekanismer och emotioner kan då tänkas vara förmedlandemellan tystnad på arbetsplatsen och ohälsosymptom? Inga tidigare undersökningarverkar ha gjorts om detta. Ett allmänt antagande kan vara att tystnad är förknippadmed rädsla, maktlöshetsupplevelse och undertryckande av emotioner. Den all-männa bilden från forskning är att rädsla undergräver tillit och kreativitet(Argyris, 1986). Rädda människor har förlorat sin stolthet, känner skam (uppleverbrist på respekt och aktning från andra) och ökar sina försvarsbeteenden (Ryan &Oestreich, 1998). Känslor av maktlöshet kan aktivera skam (Kaufman, 1993).Stolthet och skam är exempel på sociala känslor som vuxna människor inte visar

21

öppet utan döljer eller förnekar (Cooley, 1922). Enligt Tomkins (1963; 1979) kanett ständigt undertryckande av känslor spela roll vid uppkomsten av ohälsa, t exendokrina förändringar som blodtrycksstegring. Scheff (1990; 1992) visade attkänslor av skam, som inte erkänns, leder till vrede som i sin tur leder till ytter-ligare skamkänslor. När sådan vrede undertrycks lämnas konflikter olösta ochlämnar individen i ett tillstånd av emotionell spänning, som också gör individensrelationer spända. Detta kan medverka till att utveckla hjärtsjukdom eller annansjukdom. I projektet om moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och mänfinner Härenstam m fl. (1999) att svag position på arbetsmarknaden har sambandmed maktlöshet och att människor i sådana situationer drar sig för att säga ifrånom arbetsvillkor.

Samband mellan inlåsning, tystnad och hälsa är en ny forskningsfråga somväckts genom studien. I den tidigare studien (Aronsson & Göransson, 1998)skisserades en rad nya frågor för fortsatt forskning vilka kvarstår.

Det gäller bland annat inlåsningens konsekvenser på arbetsgruppsnivå. Hurpåverkas det psykologiska klimatet, samarbete och prestationer om en stor andelav personalgruppen upplever sig vara i en inlåsthetssituation? Ur företagetssynpunkt finns i så fall anledning att befara negativa effekter på produktivitet ocheffektivitet. Ytterligare forskningsuppgifter som skisserades handlade om attidentifiera möjligheter, strukturellt, institutionellt och individuellt, att ”brytainlåsningen”. Vilken roll spelar risken att förlora platsen i turordning vidarbetsgivarbyte? Vilka andra förhållanden leder till att människor blir kvar i fastaanställningar men med arbeten/yrken som de inte ser som det önskade förframtiden? Är tröskeln för hög för att människor i inlåsningspositioner skall vågasatsa på en utbildning till ett nytt och önskvärt yrke?

Den ansats för arbetslivsforskning, som denna studie representerar, där såvälarbetsmarknads- som organisationsaspekter ingår, får stöd genom studiensresultat. Stress och ohälsa i arbetet i den tayloristiska organisationen har huvud-sakligen sitt ursprung i intraorganisatoriska arrangemang. Fragmenteradeuppgifter och repetitivt arbete kunde till viss del uthärdas genom att det fanns enstabil anställningssituation. En global marknadsekonomi med ökad arbetslöshet,osäkra arbetsmarknadsförhållanden, snabba teknologiska förändringar, ochreducerade möjligheter att byta arbete kan innebära att extraorganisatoriskaförhållanden kan få lika stor roll som intraorganisatoriska för stress, välbefinnandeoch hälsa. Siegrist (1996) introducerade begreppet ”status control” för att täckasådana externa förhållanden medan Johnson och Hall (1996) diskuterar behovet avatt utveckla ett begreppssystem som placerar individ – miljö samspelet i enbredare social kontext. Figur 4 är ett försök att illustrera denna två-nivå situation.Den traditionella krav – kontrollmodellens undersökningsområde begränsas tillorganisa-tionsstruktur/arbetsinnehållsnivån och relationen mellan förhållanden pådenna nivå och stress och negativa hälsoutfall. I den utvidgade modelleninkluderas också direktvägen från makroekonomiska och samhälleliga strukturertill individens stress och hälsa liksom den indirekta vägen via organisatoriskförändring och omvandling.

22

Figur 4. Den utvidgade modellen. Indirekta och direkta samband mellan makroekonomiska ochsamhälleliga strukturer, processer och stress-hälsoutfall modifierad från Fenwick och Tausig(1994), vilka använde en likartad men longitudinell modell för LISREL-analyser av data från theQuality of Employment Panel study.

Makroekonomiska strukturer ochprocesser, variabler

- arbetslöshetsnivå - sektor i ekonomin (kärna och periferi) - facklig styrka och medlemsskap - institutionella förhållanden

Jobbstrukturer - kontroll - krav - socialt stöd

Stress och hälso-utfall

23

5. Sammanfattning

Aronsson G, Dallner M & Gustafsson K. Yrkes- och arbetsplatsinlåsning. Enempirisk studie av omfattning och hälsokonsekvenser. Arbete och Hälsa 2000:5,sid 1-25.

Studiens syfte var att analysera konsekvenser av inlåsning, dvs att vara i fel yrke(yrkesinlåsning) och/eller på fel arbetsplats (arbetsplatsinlåsning). Teoretisktanknyts till begreppen kontroll och kontrollförlust. Undersökningsgruppenkommer från SCB:s arbetskraftundersökning hösten 1997 och består av 3812personer. Bortfallet var cirka 13 procent. Trettiosex procent av de fast och 62procent av de tidsbegränsat anställda var i en negativ anställningssituation.Andelen yrkesinlåsta var nästan identisk med resultaten från en studie två årtidigare. Att vara i såväl fel yrke som på fel arbetsplats, var förknippat medreducerade möjligheter att lära nytt och med svagt stöd från chefen liksom medöverfrekvens av magbesvär, olust och trötthet och håglöshet. Avslutningsvisdiskuteras nödvändigheten av att i stress och hälsostudier beakta såvälarbetsmarknads- som anställnings-, och arbetsmiljöförhållanden.

Nyckelord: Inlåsning, kontroll, hälsa, anställningssituation, arbetsmiljö.

6. Summary

Aronsson G, Dallner M & Gustafsson K. Locked-in, in the occupation and theworking place. An empirical study of prevalence and health consequencies.Arbete och Hälsa 2000:5, pp 1-25.

The aim of the study was to analyze health and working conditions for employeesin different employment situations and especially to analyze the consequences ofbeing locked-in, i.e. to be in a non-preferred occupation and/or in a non-preferredworking place. The study group was a representative sample from StatisticsSweden’s Labour Market Survey 1997 (N= 3812). The response rate was 87percent. Thirty-six percent of the permanent employed and 62 percent of thetemporary employed were in some form of negative employment situation. Thosewho were in a non-preferred occupation as well as in a non-preferred working-place had small opportunities for development and got weak support from thetheir superior. They also reported more symptoms like stomach trouble,discomfort and fatigue than the other employment groups. Finally, there is adiscussion of the necessity of including labour market as well as employmentsituation and work environment aspects in studies of work and health.

Key words: Locked-in, control, health, employment situation, work environment.

24

7. Referenser

Arbetarskyddsstyrelsen & Statistiska centralbyrån (1995) Osäker framtid. Information omutbildning och arbetsmarknad. 4: SCB.

Arbetarskyddsstyrelsen & Statistiska centralbyrån (1998) Arbetsmiljön 1997. Statistiskameddelanden Am 68 SM 9801. Stockholm.

Argyris C (1986) Skilled Incompetence. The Harvard Business Review. Sept-Oct : 71-81.

Aronsson G (1989) Swedish research on job control, stress and health. In: Sauter S Hurrel J &Cooper CL eds. Job control and worker health. Pp 75-88, New York: Wiley.

Aronsson G (1999) Contingent workers and health and safety at work. Work Employment andSociety, 13(3), 439-459.

Aronsson G & Gustafsson K (1999) Kritik eller tystnad - en studie av arbetsmarknads- ochanställningsförhållandens betydelse för arbetsmiljökritik. Arbetsmarknad och Arbetsliv, 5(3),189-206.

Aronsson G & Göransson S (1997a) Fasta anställningen men inte önskade jobbet. Arbetsmarknad& Arbetsliv, 3(3),193-205.

Aronsson G & Göransson S (1997b) Mellan tids- och resultatkontraktet. En empirisk studie avobetalt övertidsarbete. Arbetsmarknad och Arbetsliv, 3(2), 85-95.

Aronsson G & Göransson S (1998) Tillfälligt anställda och arbetsmiljödialogen. Arbete och Hälsa1998:3, Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Aronsson, G & Göransson S (1999) Permanent employment but not in a preferred occupation:Psychological and medical aspects, research implications. Journal of Occupational HealthPsychology, 4(2),152-163.

Benavides FG & Benach J (1999) Precarious Employment and Health-Related Outcomes in theEuropean Union. Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and WorkingConditions.

Berlin E (1995) Massiv majoritet för ett fast jobb. Arbetsmiljö, 4, 7-8.

Berlin E (1996) Oron för jobbet får svensken att huka Arbetsmiljö 9:3-5.

Blainplain R (1993) Temporary Work and Labour Law of European Community and MemberStates. Deventer: Kluwer.

Cooley CH (1922) Human Nature and the Social Order. New York: Scribner´s.

Fenwick R & Tausig M (1994) The macroeconomic context of job stress. Journal of Health SocialBehavior, 35(3), 266-82.

Hirschman A (1970) Exit, voice and loyalty: Responses to decline in firms, organizations andstates. Cambridge MA: Harvard University Press.

Härenstam A, Ahlberg-Hulten G, Bodin L, Jansson C, Johansson G, Johansson K, Karlqvist L,Leijon O, Nise G, Rydbeck, A, Scheele P, Westberg H & Wiklund P (1999) Vadkännetecknar och innebär moderna arbets- och livsvillkor? Resultat av analyser medpersonansats samt utveckling av analysmodeller för befolkningsstudier. MOA-projektet:Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män. Slutrapport 1. Rapport frånYrkesmedicinska enheten 1999:8, Stockholm.

Johnson JV & Hall EM (1996) Dialectic between conceptual and causal inquiry in psychosocialwork- environment research. Journal of Occupational Health Psychology, 1(4), 362-74.

Karasek R & Theorell T (1990) Healty work. Stress, Productivity and the Reconstruction ofWorking Life. New York: Basic Books.

Kaufman G (1993) The Psychology of Shame. Theory and Treatment of Shame-based Syndromes.New York: Springer Publishing Company.

25

Ryan KD & Oestrich DK (1998) Driving fear out of the workplace: Creating the high-trust, high-performance organization (2 nd ed). San Francisco: Jossey-Bass Inc Publishers.

SCB (1994) Arbetskraftundersökningen. Frågeformulär. Sweden: Mimeo.

Scheff TJ (1990) Microsociology. Discourse, Emotion, and Social Structure. Chicago: Universityof Chicago Press.

Scheff TJ (1992) Emotion and Illness: Anger, bypassed shame and heart disease. Perspectives onSocial Problems, 3, 117-134.

Siegrist J (1996) Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal ofOccupational Health Psychology,1(1), 27-41.

Tomkins SS (1963) Affect/Imagery/Conciousness. The negative Affects. New York: Springer.

Tomkins SS (1979) Script Theory: Differential Magnification of Affects. In: Howe EJ &Dienstbier RA eds. Nebraska Symposium on Motivation 1978. Lincoln/London: University ofNebraska Press.