Young Future Magazine Nr 1

KäraLäsare!eparate. Ask too matter formed

Du håller i det första numret av Ung Framtid Magasin, producerat av Young Future Magazine Handelsbolag. Det är ett nystartat företag av två gymnasieelever. Vi – Karl-Henrik Johansson Munk och Ludwig Lindström – har startat detta bolag och har arbetat intensivt för

att nå ut till så många gymnasieelever som möjligt. Det började som ett projektarbete år 2011, då vi fick idén att pro-ducera ett magasin för gymnasieelever. Vi tyckte det var viktigt att alla kan få ta del av kunskap och underhållande läsning gratis. Slutprodukten blev lyckad och vi fick god respons. Med fortsatt efterfrågan för ett magasin på gymnasieskolor, skrivet av stu-denter, bestämde vi oss för att utveckla en produkt. Denna produkt – detta magasin – är nu färdigutvecklad och klar. Ett fullspäckat magasin med intressant, roligt och informativt innehåll som väntar dig nu att läsa. Vi är stolta att kunna presentera vårt magasin för dig och hoppas att du tycker om innehållet och får nytta av kunskapen.

Berätta gärna vad du tycker om vårt magasin. Mejla din feedback direkt till oss : [email protected]

Trevlig läsning!

Ludwig Lindström & Karl-Henrik Johansson Munk /Chefredaktörer & ansvariga utgivare

GLÖM INTE ATT GILLA OSS PÅ FACEBOOK!

facebook.se/yfmagazine

Chefredaktörer &

ansvariga utgivare

Ludwig Lindström

karl-henrik Johansson Munk

kontakt

[email protected]

www.yfm.se

text

karl-henrik Johansson Munk

Ludwig Lindström

fraMsida

YfM

BiLder

nilzon Media

YfM

shutterstock

rollin’snow

annonsörerWinning Boxing Club

Winning hälsa

stefan Mårtensson

o’Learys

öresundsgruppen

Munk solutions

topp till tå & klinik Lipoderm

njutbar

rollin’snow

CWh secondhand & Café

galerie Börjeson fastigheter

saras nagelfix

apart förlag

studyadvantage

häger design

trYCk

fs grafiska

© 2013 Young future Magazine

hB. alla rättigheter reserverade.

24 Intervju med iLecture

04 Aktier, fonder & obligationer

12 Börja månadsspara

49 Vad händer i Malmö?

Innehåll

10 Daystrading

Läs om vad daytrading är och hur det fungerar.

20 Hur man får ett jobb!

Vi ger våra absolut bästa tips på hur du steg-för-steg gör för att få ett

jobb.

32 5 misstag en produktiv person gör

Få en inblick över de mest vanliga misstagen en produktiv person gör.

30 Att göra en budget

Vi lär dig att bilda en klockren budget för att få bättre struktur och koll

på din ekonomi.

36 Bad Gastein vs. Val Thorans

Vem vinner? Vi graderar och testar de två skidorterna och utser en

vinnare.

40 Jobba i Danmark

Sugen på att jobba i Danmark? Vi delar med oss av vår erfarenhet för att

du ska lyckas så bra som möjligt.

44 CV-Guide

Saknar du kunskap om att skriva ett bra CV? Vi har den perfekta mallen

för hur ett bra CV ska se ut. 16 Jobba i Norge

2 0 1 3 U N G F R A M T I D M A G A S I N 3

Aktier, fonder & obligationer Detta är en djungel för den ovetande. En gång för alla ska vi reda ut de här tre begrep-pen och se vad det är för skillnad och likheter i dessa. Kanske vill man använda det som en grund till att investera eller bara är nyfiken på vad respektive term innebär.

Text: Ludwig Lindström & Karl-Henrik Johansson Munk Foto: Shutterstock

Det är inte alltid så lätt att skilja på olika begrepp inom ekonomin, och det kan vi

skriva under på. Men det är givet att man inte behöver hålla isär alla begrepp, såvida man inte är ekonom eller inom ett yrke där det krävs att man har kunskap om aktier, fonder eller obligationer. De vikti-gaste spar- och investerings-formerna enligt oss är aktier, fonder och obligationer. All kunskap är viktig och att veta skillnaden av vad det innebär kan vara en avgörande roll i ditt val av sparande och de pengar du väljer att investera med.

AKTIER

Aktie: en andel i ett aktiebolag (viss ägarandel).

När du investerar i aktier gäller det att ha någorlunda bra koll på börsen och ha rätt timing när man säljer och köper. Man måste även vara oberoende av det satsade kapitalet då man kan – om det vill sig illa - förlora hela eller delar av det kapital du valt att satsa.

Det finns flera olika faktorer som spelar in när det kommer till aktiekurserna. Varje företag har bl.a. en årsredovisning (den faktiska vinstutveck-lingen), ett förväntat resul-tat, politiska beslut, invester-arnas avkastningskrav etc. som avgör hur det går för ett företag. Det kan i princip gå hur som helst, oavsett det förväntade resultatet, då aktie-marknaden är dynamisk och allting kan hända.

I jämförelse med fonder och

obligationer, är enskilda aktier den spar/investeringsmetod som kan ge högst avkastning, men som det också medföljer störst risk med.

Aktiers styrning handlar givet-vis om hur många som handlar och köper inom ett specifikt företag och vad de tror om det. Exempelvis: efterfrågan och aktiens stigande kurs styrs av hur många som tror på att företaget kommer att bli lönsamt. Det är likadant om det går mindre bra för ett företag. Företaget säljer många av sina aktier och kursen sjunker. Tänk bara på att hög förväntan inte behöver betyda att börsen stiger eller att aktierna blir lönsamma. Så oavsett vad ekonomerna tror om en viss aktie, ska man alltid göra en egen bedömn-ing och läsa på om företaget.

4 U N G F R A M T I D M A G A S I N 2 0 1 3

Tips på hur du kan tänka för att undvika risker:

- Investera enbart i aktier med pengar som du inte är rädd att förlora.

- Tänk långsiktigt när du investerar och sprid gärna ut riskerna i olika företag.

- En ekonoms rekommenda-tion är ingen garanti för hur aktien går.

- Paniksälj aldrig! Ett gott tips är att se över och kanske even-tuellt köpa om börsen dimper tillräckligt mycket. Var lite strategisk och tänkt mer än ett steg i taget.

- Man kan aldrig veta när det är läge att sälja. Låt dig inte ryckas med av kraftig börsup-pgång. Spara istället regel-bundet och sälj vid flera olika tillfällen. På så sätt undviker du att köpa och sälja vid fel tillfälle.

- Ta ut vinsten i tid, oavsett hur svårt det är att pricka det ultimata säljläget. Känn efter och ta ett beslut.

FONDER

Fond: en rad olika värde-papper; en portfölj med olika typer av aktie- och rän-tebaserade värdepapper. Du äger i princip en del av fondens förmögenhet, precis som aktier. Det är dock inte du som styr över hur pen-garna placeras. Det gör fond-förvaltaren som i sin tur köper värdepapper för pengarna. Det är alltså fondförvaltarens skicklighet som styr och avgör hur bra avkastningen blir.

Det finns olika fondpaket, som vi kan rekommendera. Du kan välja mellan bl.a. tillväxt, max, balans, medium m.fl. Detta innebär att du - istället för att köpa enskilda fonder - köper ett paket med ett flertal olika utspridda fonder. De olika paketen har olika typer av risker, beroende på hur mycket du vill satsa i förhållande till hur mycket du är beredd att vinna. Tillväxtpaketet har t.ex. inte speciellt låg risk, men har däremot god framtid. I tillväxt-paketet investerar man i till-växtländer, så som bl.a. Kina,

Brasilien, Indien m.fl. Att i god tid satsa på länder som har ljus framtid 2020- är kanske att blicka långt fram, men som i slutändan bör leverera en hög avkastning. Tidvis kan utveck-lingen svänga kraftigt och man kan inte förutse något, vilket är lite av tjusningen och spännin-gen i det hela. Ju högre risk ett fondpaket eller en enskild fond har, desto mer kan man vinna men givetvis också förlora.

OLIKA FONDSLAG

Precis som aktier, är fonder en ren djungel för den som inte är speciallt insatt. Det finns olika former av fonder, men man brukar bara ta med dem tre vanliga och viktigaste fondtyperna.

- Aktiefond(er): En fond som placerar minst 85 % av fond-förmögenheten i olika börs-noterade aktier. Man sprider risken genom att placera i minst 16 olika aktier. Vanligtvis innehåller fonderna flera aktier. Andelsägarna blir indi-rekt delägare i alla företag där fonden äger aktier.


- Blandfond(er): Samlingsbegrepp för fonder som placerar 100 % i ränte-bärande värdepapper, så som obligationer och statsskuld-växlar. Man brukar skilja på långa och korta räntefonder. Långa räntefonder, även kallat penningmarknadsfonder. Korta räntefonder kallas även för obligationsfonder. Obligationsfonder har mycket låg risk, därav låg avkastning. - Blandfond(er): Detta är fonder som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper.

Övriga fondslag är:

- Fond-i-Fond: Andelar i minst två andra fonder. Minskar risken i jämförelse med en enskild fond.

- Indexfond(er): Aktie- och räntefonder. Målet är att fonden/fonderna ska utvecklar så nära ett index som möjligt.

- Börshandlande fond(er) : ETF (Exchange Traded Fund): Handlas, precis som en aktie, över börsen.

- Etikfonder/SRI-fond(er): Fonder med en speciell etik, dvs. inom en viss miljö. Det kan exempelvis vara att fonden har en viss policy eller etisk riktlinje att investera i ett företag som ägnar sig åt alkoholproduktion.

t

- Hedgefond(er): Friare plac-eringsregler, med målsättning att alltid ge avkastning i t.ex. oroliga tider när aktiebörsen sjunker. Baserad på så kallad “hedging” - att man minskar eller försöker eliminera risken.

RISKER OCH AVGIFTER

Med fonder sprider du risk-erna, och anses därför gener-ellt som tryggare, därav också mindre risk. Som tidigare nämnt har vissa fonder högre risk än andra. Områden som är oförutsägbara och som kan gå hur som helst, exem-pelvis nystartade företag eller utvecklingsområden (länder, produkter etc.) kallas för högriskfonder.

Med tanke på att det är fond-förvaltaren som har hand om fonden, där han/hon köper och säljer värdepapper för fondens pengar, medföljer också en avgift. Avgiften handlar bara om någon procent av det satsade kapitalet per år, och syftet är att den avgiften i slutändan ska kompensera och ge avkastning. Den avkastnin-gen som visas är alltid inkl. avgift medräknad.

Man brukar skilja mellan aktivt förvaltade fonder och index-fonder (passiva fonder). Aktivt förvaltade fonder har i regel högre avgift än indexfonder.


OBLIGATIONER

Obligation: ett sätt att inves-tera pengar i form av att låna ut till de som ger ut obliga-tionen (ett så kallat ränte-bärande skuldebrev). Det finns olika institutioner och enstaka större företag som lånar pengar i form av att ge ut obligationer. I Sverige är det vanligtvis staten, banker och kommuner som lånar pengar. Fördelen med obligationer är att du aldrig kan förlora dina satsade pengar, utan får alltid det satsade kapitalet tillbaka när obligationen förfaller.

TVÅ OLIKA SORTERS

OBLIGATIONER

Premieobligationer: när staten är i behov av att låna pengar, sker detta i en form som kallas för premieobligationer. Idag räknas det som lottsedlar; då du till skillnad från andra värdepapper - där du får ränta på pengarna - är med i en dragning med skattefria vinster – vanligtvis vinster på upp till 1 miljon kronor. Räntan samlas i en stor pott med alla

som är med och sparar.

Privatobligationer (vari det finns två olika sorter; kupon-gobligationer & nollkupon-gare): till skillnad från pre-mieobligationer har privatob-ligationer alltid en fast förfallo-dag och löper alltifrån mellan ett till tio år.

Kupongobligationer: räntan betalas ut en gång om året. Det vill säga; den bestämda räntan för det gånga året är det som betalas ut.

Nollkupongare: är raka mot-satsen. Räntan betalas ut när löptiden har gått ut.

Som med allt annat finns där risker med obligationer. Riskerna är givetvis inte lika stora som fonder och aktier, då du alltid får pengarna tillbaka. Men det finns något som kallas för ränterisk. Ränterisken är alltid ett satsat kapital eller en insats som kan gå förlorat. Ponera som såhär:

Du satsar 10 000 kr i priva-tob l igat ioner med en

ränterisk på 1000 kr. Allt som allt 11 000 kr i satsat kapital. Privatobligationen löper under 5 år. Efter de här fem åren står obligationen på 9000 kr. Då är staten, kommunen eller banken – vad du nu än har lånat ut till – så snälla att de betalar ditt satsade kapital på 10 000 kr för att du har varit hjälpsam och lånat ut pengar till staten. Ränterisken på 1000 kr går givetvis förlorade, men du får tillbaka ditt satsade kapital. Om nu obligationen skulle stå på 12 000 kr efter dessa fem år, så får du utbetalt 12 000 kr. (Ej inräknad infaltion)

SLUTORD

Kunskap är makt. Det finns inga genvägar för att inför-skaffa all nödvändig informa-tion för att få den kunskaps-bas som krävs. Ibland måste man ta sig igenom ton av text för att komma fram till svaren. I detta fall valde vi att hålla oss till den mest nödvändiga infor-mationen och hoppas att du har fått en viss grund till hur aktier, fonder och obligationer fungerar.



Daytrading har fått sitt uttryck från innebörden av att handla med mycket korta transak-tioner av aktier. Alltså att köpa och sälja aktier under kort tid, allt under en dag. Där av namnet, Daytrading.

När kännedomen om att man kunde tjäna pengar på aktier, även ifall markanden var dålig, blev Daytradning mycket pop-ulärt, då själva marknaden ibland är helt ointressant för de som daytradar.

VAD ÄR DAYTRADING?

Daytrading är när man syssel-sätter sig själv med att köpa och sälja aktier under mycket kort tid. De flesta aktier brukar svänga runt någon procent under en börsdag, vissa går upp och vissa går ner. En day-trader vill pricka in de som går upp och satsar därför höga belopp för att tjäna så mycket som möjligt på dessa få procentenheter.

Många så kallat “daytrad-ers” är personer som har valt

att hoppa av sitt arbete och istället ägna sig full tid åt att daytrada.

VAD GÄLLER?

Daytrading är inte något som passar alla. Faktum är att det är bara en handfull männis-kor som lyckas gå med vinst i slutändan med daytrading. Daytrading är ett väldigt risk-fyllt arbete och det gäller verk-ligen att man har is i magen.

För att kunna sysselsätta sig med daytrading behövs en mycket bra och snabb dator, snabbt internet och en bra mäklare med lågt courtage (courtage är den avgift som en mäklare tar när man köper aktier). Många daytraders har ofta många datorskärmar för att de skall kunna göra många saker samtidigt, t.ex. att läsa nyheter, läsa rapporter, se trender, samt hålla koll på aktierkurvor.

För att lyckas som daytrader gäller det att man är konstant upplyst om vad som försegår

både i vanliga världen och i den så kallade börsvärlden. Alltså att man läser många nyheter och håller koll på olika rapporteringar om företag. Det gäller att veta vad som händer och hur olika händelser kan påverka aktierkurvorna.

Det svåra med att daytrada är att man är nere på mycket lägre marginaler än när man handlar vanligt med aktier. När man köper aktier brukar man tänkta på hur det kommer att gå för en aktie under en viss tid in i framtiden. Man tänker t.ex. att ifall ett visst företag har fått en order, ett fynd eller kanske uppfunnigt något nytt, kommer detta göra att företaget blir högre värderat och därmed kommer aktien att stiga på sikt (detta är dock mer långsiktigt). Med Daytrading spelar detta knappt någon roll, eftersom man vill göra sina affärer på bara någon timme eller kortare, inte flera månader.

TRENDER

Daytrading Om du har ett intresse för ekonomi eller rentav bara sett filmen Wall-Street, har du säkert hört talas om “Daytrading”. I denna artikeln kan du läsa om vad “Daytrading” är, vem som sysslar med det och vad det går ut på.der, ha

Text: Ludwig Lindström & Karl-Henrik Johansson Munk Grafik: YFM

1 0 U N G F R A M T I D M A G A S I N 2 0 1 3

Håll dig

uppdateradLär dig av

dina misstag

Se trenderHitta en

strategi som fungerar

Ett av verktygen som daytrad-ers använder sig av är att hitta så kallade ”trender”. Alltså att försöka se hur en aktie borde reagera och hur den har gjort det många gånger innan, där med hitta en så kallad trend.

NACKDELAR & FÖRDELAR

MED DAYTRADING

Det finns många nackdelar med Daytrading och själva yrket är väldigt riskfyllt. Nackdelar är att man måste sasta mycket kapital, alltså stora summor pengar för att göra en rimlig avkastning på kort sikt. Som en daytrader kan man inte bara ”stänga av” utan man måste konstant hålla sig informerad om omvärlden. Det vill säga; missar man något, någon typ av information, kan detta påverka ens resultat stort. Man satsar mycket pengar och kan göra väldigt stora förlus-ter på mycket kort sikt. Bara genom ett knapptryck kan man förlora allt. Dock finns det även fördelar. Att hålla på med Daytrading är som att ha en egen firma. Man bestäm-mer själv ens arbetsrutiner, vart man vill jobba, hur man vill klä sig etc. Det är ingen som styr över en, då man kon-trollerar helt själv ens handlin-gar. Även ifall man kan göra stora förluster, kan man även göra stora vinster, vilket är just varför många väljer att syssla med denna riskfyllda verksam-het.

HUR GÖR MAN FÖR

ATT LYCKAS?

För att lyckas med daytrading och vara framgångsrik inom detta gäller det att man har väldigt mycket is i magen och framför allt diciplin. Man måste våga ta risker och veta att det kapitalet som man satsar, ska man också kunna förlora utan att det påverkar ens livssit-uation. En annan viktig del inom Daytrading är att ”tappa känslan” för pengar. Sysslar du med Daytrading kommer du att förlora stora summor pengar, det gäller därför att inte ta det allt för person-ligt. Man ska också ha en viss förmåga att fatta snabba beslut under press. Man ska istället se pengarna mer som bara siffror.

Några viktiga punkter som man bör tänka på

om man vill lyckas inom daytrading är:

Detta är en annons

2 0 1 3 U N G F R A M T I D M A G A S I N 1 1

Att börja månadsspara är kanske inget man börjar fundera över om

man inte har så stor inkomst, eller bara har sitt CSN på ca 1000 kr i månaden att klara sig på. Men att överväga att börja månadsspara kan bygga upp en buffert eller ett kapital för att få ekonomisk trygghet eller rentav valfrihet i vardagen.

När man talar om att lägga undan pengar från sin lön eller sitt studiebidrag i månaden, handlar det om att ha ett syfte med vad man sparar undan pengar för. Det kan vara för att få en mer begränsad budget så att man inte gör av med alla pengar redan första veckan. Eller så kan det vara att man kanske har längre framtidsvi-sioner att spara till en ny TV eller kanske en resa.

Det finns olika sätt att spara på. Att börja månadsspara på längre sikt i form av t.ex. aktier eller fonder tar du större risk, men har betydligt mer att vinna.

HUR SKA MAN TÄNKA?

Man måste hitta ett eget syfte med sitt sparande och anpassa sparandet i form av att se över intresse, spartid och risk.

Oavsett bank är minimumbe-loppet per månad att spara 100 kr. Vill man under spar-tidens gång ändra sitt spar-belopp, sparform eller rentav göra ett uppehåll en månad, går detta att genomföra. Man har full kontroll och befogen-het över sitt eget sparande och sina egna pengar.

Man behöver egentligen inte ha någon speciell anledning till att spara pengar. Många sparar pengar bara för att ha det som en säkerhet eller för att känna sig trygg i sin ekonomi.

Oavsett hur stor summa du sparar kan även små summor snabbt växa till större – många bäckar små.

Du kan välja att – oavsett bank – göra en automatisk över-föring varje månad. Denna överföring kan du välja att för-flytta till ditt särskilda spar-konto eller till där du väljer att spara i, antingen enskilda aktier eller fonder.

Exempel:Månadssparar du 200 kr med en genomsnittlig avkastning

Att börja månadsspara Att börja månadsspara kan verka tråkigt, men något som kan underlätta att se annorlunda på dina utgifter och inkomster. Att känna till grunderna i hur man månadssparar kan resultera i en stadigare och bättre ekonomi.



på 7 procent är efter 2 år värt 5 157 kr. Totalt sparat utan avkastning: 4 800 kr.

Det går inte att ta avkastnin-gen i procent och multiplic-era med det totala kapitalet efter 2 år, då det är ränta på ränta. Sök efter “Sparkalkyl” på Google och ta första bästa. Skriv in ditt sparbelopp varje månad, spartid och hur stor avkastning i procent du får.

KOLL PÅ TERMER OCH DESS

INNEBÖRD

AvkastningAvkastning är en term inom ekonomi som står för vinst på kapital (pengar). Beroende på ditt sparande, medföljer också olika sorters avkastnin-gar; höga & låga. Vanligtvis brukar risken med sparandet tala för hur stor avkastnin-gen blir. Ju högre risk du tar, desto högre avkastning kan du få. Avkastning kan man säga säg är motstycket till ränta. Avkastning blir som en betalning till dig som tack för att du sparar inom en viss sparform och på ett visst sätt. SparräntaSparränta är det banken ger dig i form av en ersättning som tack för att du har valt att spara pengarna hos dem. Vanligtvis brukar vanliga person-konton och lönekonton

ha hyfsat låga räntor medan sparkonto har desto högre. Var därför noga med att inte ta ut för mycket pengar på ditt sparkonto då räntan växer och växer med tiden. Ha i stället ett vanligt lön- eller personkonto där dina löpande utgifter kommer från.

VILKEN BANK GER BÄST

SPARRÄNTA OCH VAD SKA

MAN TÄNKA PÅ?

Vilken bank som ger bäst spar-ränta är upp till dig att ta reda på och vilken bank som passar dina villkor - beroende på hur du tänker använda och inves-tera dina pengar.

Vissa banker – inte alla men de flesta – har något som kallas för insättningsgaranti.

Insättningsgaranti innebär i praktiken att staten ger dig en garanti på att du får till-baka dina insatta pengar om så banken skulle gå i konkurs eller om något annat skulle hända som skulle kunna påverka ditt sparkapital. Du ska därför - innan du väljer bank och sparmetod – analy-sera olika banker och ta reda på vilken som ger bäst avkast-ning (sparränta) och bäst villkor. Du kan tjäna betydliga summor om du väljer rätt bank och har ett hyfsat stort kapital.

Det finns givetvis för- och nackdelar med alla banker, på ett eller annat sätt. Alla banker konkurrerar med varandra, och alla har sina strategier för att rekrytera så många kunder som möjligt. Banker som exempelvis inte har någon insättningsgaranti har van-

ligtvis svårt att rekrytera kunder. De har därför

oftast en betydligt mer lönsam spar-

ränta som ska försöka kom-pensera för garantin som de inte har möjlighet att erbjuda. Var därför extra noga med att läsa på om alla villkor på den bank

du tänker välja att spara i.


Jobba i Norge När man går sista året på gymnasiet och sommaren nästan är framme, finns det ingen bättre känsla än att veta att man snart ska ta studenten. Känslan att veta att man mycket snart är klar med sina gymnasiestudier är fantastikt. Snart kan man äntligen börja jobba, resa och leva livet.

Text: Ludwig Lindström & Karl-Henrik Johansson Munk Grafikt: YFM & Wikipedia Foto: YFM

De första dagarna efter studenten går fort, och man har otroligt kul och ser fram emot en tid från plugget. Framtiden är ljus, men för tillfället lite suddigt. Det är mycket man vill göra. Man vill resa till alla världens hörn och uppleva allt det där man alltid drömt om. Man vill jobba, tjäna egna pengar och leva för sig själv. Dock finns det bara ett problem i dem flesta fallen; man saknar ett arbete. Som vi alla vet är det i dagens läge väldigt svårt att skaffa jobb som ungdom utan större arbetserfarenhet. De flesta arbets-givare anställer nästan bara de som har god arbetserfarenhet, även när det gäller väldigt lågbetalda tjän-ster och simpla arbetsuppgifter. Lediga tjänster är för få och därmed är konkurrensen väldigt hög.

När man då sitter där, med slut-betygen i handen och efter många timmars sökande och letande efter jobb, men fortfarande är arbetslös, kan det kännas tufft. Vi själva har varit i den sitsen då man gör allt för att få ett jobb. Man bryr sig inte om

vad det är, vilka villkor man får eller vilken tid på dygnet. Bara det är ett jobb så att man kan få mer pengar i månaden än vad studiebidragen gav.

Är du i denna position och väldigt gärna vill resa bort, tjäna mycket pengar, skaffa bra arbetserfarenhet och samtidigt ha väldigt roligt? Då rekommenderar vi att åka till Norge! I denna artikeln skriver vi allt du behöver veta för att jobba i Norge. Vi har personlig erfarenhet av det, och kan därmed ge tips och råd om hur du tar dig tillväga.

START

När du har bestämt dig för att börja jobba i Norge och tjäna pengar är det dags att ta reda på vilka möjligheter du har. Vad man ska börja fråga sig själv är vart i Norge man vill jobba samt inom vilken yrkeskategori. Det är därför bra att börja gå in på nätet och leta efter lediga tjänster och hitta något passande. Gå gärna in på www.arbetsförmedlingen.se och


leta runt bland lediga tjänster i Norge. Här råder det samma sak som i Sverige: skicka CV och försöka få kontakt med arbetsgivare. Detta kan man lyckas med på många sätt, antigen via kontakter eller att man helt enkelt reser upp till Norge och söker anställning på diverse arbetsplatser.

KONTAKT

Om du har fått kontakt med en arbetsgivare, varit på en arbetsintervju och kanske till och med fått anställning eller provanställning. Är det då dags för att leta efter boende, ordna norskt personnummer, registrera sig på skattever-ket och öppna norskt bank-konto. Detta kan också vara bra att ha gjort innan man tar kontakt med arbetsgiva-ren, dock brukar de flesta ha full förståelse att man inte har fixat detta förrän man är säker på att man har en anställning.

REGISTRERA PÅ SKATTEVERKET

Det första du bör göra när du väl är säker på att du ska bosätta dig i Norge och börja arbeta är att besöka skattekon-toret som brukar finnas i kom-munens byggnad. Detta brukar inte vara några svårigheter att hitta till, annars bara fråga dig runt. Vad du ska göra här är att registrera dig till det norska skatteverket och därmed få ett så kallat skattekort och ett norskt personnummer. Varför

är då detta nödvändigt? Detta för att du ska kunna skatta i Norge och för att din arbets-givare ska kunna anställa dig, behöver de ett skattekort. På detta skattekort står din information, ditt norska per-sonnummer samt hur mycket skatt du ska betala. Vad som är viktigt innan du besöker skat-tekontoret är att du tar med dig ditt pass, samt körkotrt om du har detta.

Ta en kölapp och sedan förklara för handläggaren på skattek-ontoret vad ditt ärende är. De hjälper dig enkelt och fixar alla papper utan att du behöver tänka. De är vana vid att unga svenskar kommer över och börjar jobba. Du kommer att få fylla i en del papper som t.ex. var du ska jobba, vad du kommer jobba med, hur länge du tänker stanna, vart du bor och kommer ifrån etc. Efter denna procedur kommer du att inom en vecka få ett norskt personnummer samt skat-tekort i din brevlåda.

ÖPPNA BANKKONTO

Nästa viktiga moment innan du börjar arbeta är att öppna ett norskt bankkonto. Utan detta kan det bli komplicerat att få din lön och det är också så att många arbetsgivare kräver att man har ett norskt bankkonto.

När det kommer till vilken bank du skall välja finns det främst två stycken att välja bland,

Sparbank1 och DNB. Vi på Ung Framtid Magasin rekommend-erar starkt att du väljer DNB.

Ta dig till närmsta DNB-bankkontor och säg att du vill öppna ett bankkonto samt att du vill ha en internetbank och VISA-electronkort. Här får du visa dina papper som du fick från skattekontoret, alltså ditt norska personnummer. Säg även nu att du önskar att få legitimation på baksidan av ditt kreditkort. De kommer då ta en bild på dig och sedan kommer det synas en norsk legitimation med ditt namn och ditt norska personnummer


på baksidan av ditt kreditkort. Detta kommer att underlätta de gånger du måste framföra legitimation i Norge.

BÖRJA ARBETA

När du har registrerat dig hos skatteverket, fått norskt per-sonnummer och öppnat norsk bank är det bara till att visa detta för din arbetsgivare. Du kommer att få två stycken skat-tekort. Det översta skattekor-tet som skattar på procent skall du ge till din huvudar-betsgivare. Har du fler, alltså mer än ett jobb, ger du det andra skattekortet till övriga arbetsgivare; där skattar du på en tabell istället för i procent. Se till att du behåller origina-let av skattekortet och att du ber din arbetsgivare att ta en kopia.

Arbetsgivaren kommer att skriva ner dina uppgifter samt skriva in ditt kontonummer dit lönen kommer att överföras.

Efter detta är du helt klar för att arbeta i Norge och tjäna pengar. Har du frågor eller är osäker på hur du skattar kan du alltid ta kontakt med

skattekontoret, de hjälper dig gärna.

TIPS

Skriv antal timmar

För att underlätta för dig själv och se till så att allt blir rätt med lön och skatt, rekommen-derar vi att du skriver ner antal timmar som du har jobbat och sparar dina lönespecifi-kationer (dessa ska du få från din arbetsgivare). Om denne inte ger dig detta har du inget bevis på att du har jobbat och skattat. Sparar du dessa kan du jämföra dina timmar och se till att din lön blir rätt och du kan deklarera lättare när detta blir aktuellt.

Dyr mat?

En sak som Norge är väldigt känt för är att allting är lite dyrare. Mat, kläder och elek-tronik m.m. När man handlar mat och försöker leva så billigt som möjligt, för att man skall komma hem med så mycket pengar som möjligt. Vill man hitta det billigaste att äta och detta vet vi hur man gör. Faktum är att handlar man rätt

produkter på rätt affär kan man komma undan väldigt rimligt. När vi var i Norge kom vi fram till att ICA var dyrast att handla på. Näst dyrast efter ICA var SPAR eller KIWI-Matbutikk. KIWI och SPAR var väldigt lika i priset, men bland några produkter var KIWI snäppet billigare. Vi rek-ommenderar därför att man handlar på KIWI.

Det är också viktigt att handla rätt produkter. Det billigaste produktmärket att handla är ett företag som heter ”First Price” och liknar Eldorado eller Euroshopper. Handlar man det mesta från First Price kan man ibland till och med få det billi-gare än i Sverige. Maten är fak-tiskt helt okej. Vissa produk-ter är mer smakrika än andra. Vi måste dock säga att First Price frysta lax som kostade 22 NOK för 4 stycken fileér var mycket goda. Detta var både väldigt billigt, mycket gott och framför allt nyttigt.

Vi på Ung Framtid Magasin önskar dig all lycka i att söka jobb i Norge och hoppas att den här artikeln har varit till nytta och inspirerat dig.


Hur man får ett jobb!Du har just tagit studenten och är sugen på att börja arbeta och tjäna pengar. Vägen till ett jobb kan vara svårt. I denna artikeln kan du steg-för-steg läsa om hur du får ett jobb.


Om det finns e n s a k g e m e n s a m t b l a n d a l l a ungdomar är

det att alla gärna vill ha ett jobb, där de har möjlighet att tjäna pengar och utvidga sin vardag. Denna önskan finns i alla åldrar; från grund-skolan till gymnasiet. Dock är det mest självklart när man precis har tagit studenten, att man vill börja jobba och tjäna sina egna pengar. Om man skulle ställa frågan; ”Vad vill du göra efter studenten?” till en nyexaminerad student, är svaret nästan alltid: Jobba!

STEG FÖR STEG

Tyvärr räcker det inte i dagens samhälle att bara ha viljan att jobba. Faktum är att det är relativt svårt att hitta jobb när man är nyexaminerad

student med brist på erfaren-het; speciellt i dagens ekono-miska situation.

Det är dock inte helt omöjligt att slå sig in på arbets-marknaden. Genom att följa ett par enkla steg, ökar du markant din möjlighet att få ett jobb. Det är kanske inte en skottsäker lösning, men en god hjälp på vägen.

Det allra första man bör göra innan man ger sig ut i djungeln och letar efter ett jobb är att skriva ett ordentligt CV. Detta kan vara det viktigaste momentet då detta kommer vara den avgörande faktorn för varför just arbetsgivaren ska anställa dig. Har du problem med att få till

den där extra touchen på ditt CV? Läs då vår artikel om hur du skriver det perfekta CV:et (s. 44). Även här kan det vara bra att skriva ett ”Personligt brev”. Det personliga brevet ska så klart vara individuellt till den arbetsgivare som man söker till, men att ha en bra grund är aldrig fel.

När du nu har ett välskrivet och finslipat CV är det dags att börja leta efter ett jobb. Det första du ska börja leta bland är dina kontakter. Att få jobb via kontakter är nästan det vanligaste sättet. En

OSTEG 2

STEG 1


arbetsgivare ser ett stort plus om en person är rekom-m e n d -erad från någon av d e n n e s e g n a kontakt-nät.

Börja med att fråga dina föräldrar. Det finns kanske till och med arbetstillfällen på deras egna arbetsplats. Någon av deras kollegor kanske har någon i sitt kontaktnät som är i behov av extra arbetskraft och där med kan bli rekommenderad.

Har föräldrarna inget spän-nande att erbjuda är det bara att kolla vidare i släkten. Får man inte några napp där heller så gå vidare. Hör med vänner, vänners vänner etc. Fråga gärna några av dina vänner som har jobb och ifall de behöver fler på just denna arbetsplats.

I många fall lyckas man inte få tag i något bland sina kontak-ter. Det är då dags att gå vidare till nästa steg och börja leta på internet efter lediga tjän-ster. Gå in på arbetsförmedlin-gens hemsida (www.arbets-förmedlingen.se), och sök efter alla lediga tjänster i just din stad och börja skicka in dina

ansökningar. Många stora kedjor som

M c d o n a l d s , Lidle, Media Markt m.fl. har data-baser där man skriver in sitt CV på.

När de sen är i behov av

att anställa finns man i deras system.

Det viktiga här är att få ut sitt CV på så många ansöknin-gar som möjligt. Kom ihåg att det är rätt sällan man får svar, så tappa inte hoppet.

Ett bra tips är att ringa till just den arbetsgivaren som du tycker erbjuder bäst tjänst. Var tydlig, ordentlig och fram-förallt trevlig när du pratar med dem. Berätta att du är villig att börja jobba när som helst, att du tycker tjänsten verkar mycket spännande och att den passar just dig. Försök att få in lite bra meriter som att du är väldigt flexibel, ung, frisk och sugen på att jobba. När du ringer sticker du näm-ligen ut väldigt mycket från resten av de sökande. Det kan till och med vara så att du är den första som arbets-givaren pratar med, resten är bara via mailkontakt. Detta ökar chansen för en eventuell arbetsintervju.

När du har registrerat ditt CV på många stora företag samt svarat på många job-bannonser finns det ingen tid eller mening att vänta svar. Det kan ta lång tid och i många fall får man inget svar över huvudtaget. Gör då så här; klä upp dig snyggt och ordentligt. Fräscha byxor/kjol/jeans, skjorta, eventuell kavaj m.m. Tanken är att du ska se ordentlig, pigg och stråla med positiv energi. Se till att trycka upp många kopior av ditt CV och ge dig ut i stan. Gå runt till alla möjliga butiker, affärer, restauranger/pubar m.m. Gå in och presen-tera dig s j ä l v , och säg att du s ö k e r e f t e r c h e f e n eller even-tuel l ans-varig för att du söker jobb. Har du tur får du prata med honom/henne direkt och då har du redan skapat din första arbetsintervju. Börja då alltid med att skaka denne personens hand, ordentligt, men inte för hårt. Presentera dig själv och förklara att du söker jobb. Här är det upp till dig själv att försöka sälja in dig själv. Berätta om dina meriter och att du kan börja

STEG 3

STEG 4


jobba när som helst. Har du tur får du en provanställning, ibland kan man till och med få praktikplats ett par veckor, som senare kanske leder till anställning. Ifall detta inte sker i första butiken du går in i, är det bara att fortsätta. Räkna med att få många bakslag. Viktigt att tänka på är att gå till de diverse arbetsplatserna på rätt tid. T.ex. är det bra att gå innan lunchen till en restau-rang, då det är som minst folk och chansen att chefen har tid att prata med dig är större.

Om du nu fortfarande står tomhänt är det dags att tänka om. Den största anled-ningen till varför man inte blir anställd är p.g.a brist på erfarenhet. Arbetsgivaren vill hellre välja en person med erfarenhet framför en som precis har tagit studenten.

Vad man då ska börja titta på är hur man skall avancera sig själv. Att fylla ut sitt CV med mer meriter, egenskaper och erfarenheter. Detta kan man göra på många sätt.

Ett lämpligt sätt - istället för att be om anställning - kan vara att man efterhöra med olika arbetsgivare om man får lov till att praktisera (det vill säga att jobba utan att få betalt). Detta gör att du får arbetser-farenhet, du lär dig mycket och framtida arbetsgivare ser att du är driftig och jobbar hårt. Har man tur så kan man även få anställning om man gör bra ifrån sig under praktiken. Det kan vara så att någon anställd slutar och arbetsgivaren är i behov av personal. Oddsen är väldigt höga att han/hon väljer just dig, som redan kan allt och har jobbat på arbetsplatsen ett tag. Det är dock viktigt att inte praktisera för länge; ca två

veckor är lagom, annars kan man bli utnyttjad.

Är man inte sugen på att jobba gratis, kanske det kan vara bra att söka en liten kort utbild-ning. Det finns väldigt många och populära utbildningar till alla yrkeskategorier som t.ex. bartenderkurser, baristakurser m.m.

Vill man varken praktisera, söka utbildning/kurs eller fortsätta oändligt jobbsökande är det dags att tänka utanför boxen. Det kan då vara värt att söka sig utomlands, som t.ex. Norge eller Danmark. Där är det mycket lättare att få jobb och man är mer eftertraktad då många arbetsgivare är i behov av arbetskraft. Läs gärna våra artiklar om hur du skaffar jobb i Norge (s. 16) eller i Danmark (s. 40).

STEG 5


Intervju med iLectureVi gör en utbildningsrevolution genom evolution.

Grundarna Marcus Molin & Marcus Brännerud talar ut om deras revolutionerande utbildningssytem som byggts på blod, svett & tårar.


Marcus och Mar-cus kulle ni kunna berätta lite kort om ert

företag och vad ni gör?

iLecture är ett företag som ar-betar med utbildningsutveck-ling och förhöjd kvalitet inom utbildningsutveckling och tekniska tjänster, för att skapa en spridning av kunskap via in-ternet på ett kontrollerat sätt.

Kort och gott kan man säga att iLecture är videoinspelade föreläsningar i HD-kvalitet genom internet och befintligt närverk. Vi gör en utbildning-srevolution genom evolution. Vi använder befintlig teknik och material, för ihop och pa-keterar det på ett nytt sätt som ingen har tänkt på tidig-are.

Hur föddes er affärsidé fram?Iden föddes fram våren 2009 när vi jobbade ihop på ett IT-företag som Key Account Managers. Vi sysslade med marknadsföringsstrategier och säkerhetsfrågor på in-ternet i form av att hantera domänportföljer till stora företag så som kommuner och landsting. Säkerhetsmäs-sigt även på internet, där vi höll koll på ifall ett företags varumärke användes på fel sätt på internet.

När startade ni upp iLecture? Vi satte spaden i jorden janu-ari 2010.

Hur fungerar iLecture?iLecture bygger på att doku-mentera och sprida föreläs-ningar på ett enkelt och säkert sätt. Detta bygger på

att vi har fasta installationer i föreläsningssalar och alter-nativ i fri miljö. Detta bety-der att en lärare kan sitta på Seychellerna i västra Indiska oceanen och presentera för sina elever på Lunds univer-sitet. Möjligheten finns där.

Varför iLecture? Grundtanken med iLecture är att höja kvalitetsnivån på skolor och universitet, och samtidigt göra det möjligt för eleverna att få en större frihet och möjlighet till att tillgo-dogöra sig information som de har rätt till.

Vanligtvis betalar man för en utbildning. I Sverige betalar vi inte för allmän utbildning, men internationellt sätt be-talar eleven eller föräldrar för utbildningen. Det är dyra pen-


gar, och kan röra sig om en halv miljon kronor per termin på vissa skolor som föräldrar eller stipendium betalar. Det är många som har betalat och studerar – internationellt sett - som går miste om väldigt mycket information, om man skulle bli sjuk, har barn eller annat som kommer i vägen.

Världen ser inte ut som den gjorde för 50 år sedan. Idag är det inte bara 21 åriga sin-glar som studerar. Idag finns

en allt större bredd av åldrar och livssituationer som stu-derar på högskola/universitet som t.ex. har barn, jobbar etc. och därav mycket kvalitetstid som faller bort från studierna.

Exempelvis: En student i 27-års åldern som studerar till sjuksköter-ska och som inte vet hur hon /han ska hantera situationen att hinna med föreläsningar och tentor och samtidigt ta hand om sina barn och ha en

normal familj-kvalitet. De le-ver stressigt. Upp tidigt, olika aktiviteter, sjuka ungar, dagis; för att samtidig hinna med att plugga.

Här har vi essensen av vad iL-ecture gör i nytta.

Följd: Studenten 27 år klarar sin utbildning med nöd och näppe och får sitt intyg och diplom. Men hur är hans/hennes egentliga kunskaps- nivå som färdigutbildad sjuk-sköterska när studenten inte har kunnat tillgodogöra sig all information?

Den kvalitetsökning som iLec-ture kan bidra till genom att stoppa in ett system i skolan, där skolan kan garantera att eleverna kan tillgodogöra sig all information. Samtidigt så höjer du – på dem som är fokuserade och närvarande –

FAKTA OM ILECTURE

VERKSAMHET: UTBILDNINGSTJÄNST

MåLgRuPP: GRUNDSKOLA TILL UNIVERSITET

HEMSIDA: WWW.ILECTURE.SE

VISIoN: HÖJA KVALITETSNIVÅN PÅ SKOLOR OCH UNIVERSITET.


kvaliteten ännu mer. Du ger också skolan en möjlighet att följa statistik genom att få feedback från eleverna via fo-rum, chatter m.m.

Skolan kan ga ran te ra att elever-na har möjlighet att ta till sig informationen. T.ex. en elev missade en föreläsning men tog del av den efteråt via in-ternet. Är det ni som filmar eller hur fungerar det rent praktiskt?iLecture sköts via en ganska komplex databas som au-tomatiskt sköter allting. Vi har idag ett samarbete med Sony på hårdvara där företaget hela tiden får tillgång till den senaste tekniken att testa och programmera på. Detta betyder att de kameror som finns idag har vi broadcast-ingkvalitet på. Vi har möj-lighet att ha statiska kameror i klassrummet som filmar. Det kommer även att finnas andra modeller som finns i större föreläsningssalar som t.ex. automatiskt kan följa läraren.

Fjärrstyrda modeller gör att vi även kan erbjuda tilläggstjän-ster där vi t.ex. kan producera en föreläsning efter önskemål. Om det är en väldigt speciell föreläsning kan vi distanspro-ducera denna åt skolan om de vill ha en högre kvalitet.

Finns inte det här systemet redan eller är ni helt unika?

Som vi tidigare påpekade, så använder vi befintlig teknik

och befintligt material. Det finns många skolor idag som filmar föreläsningar, men ur ett kommersiellt syfte, fram-förallt i USA. Det är dock al-drig någon som har satt det i system att använda det för att tillgodogöra en nytta hos eleverna.

Hemligheten i vår affärsplan är att ha ett komplett system som är flexibelt och skalbart, helt enkelt.

Berätta gärna lite mer om er grundidé och utvecklingen därefter?Grundidén kom när vi var på kundbesök på en skola. Där berättade en lärare att han hade suttit och tittat på videoinspelade föreläs-ningar på nätet, och sa att det är underligt att ingen sätter det i system. Han förklarade inte riktigt vad han syftade på, så vi bör-jade fråga oss själva vad han menade med det. Vi började helt enkelt undersöka saken och såg att skolorna spelade in föreläsningar ur ett kom-mersiellt syfte. Vi började spåna i banor:

”Tänk om man hade haft ett automatiskt system där alla föreläsningar blev inspelade för eleverna, tillgängliga på ett säkert sätt, för att tillgo-

dogöra sig i n f o r m a -tionen? Att t.ex. inför en

tenta reparera en föreläsning. Vilken nytta det hade varit för det akademiska systemet.”

Ex. Staffan cyklar runt i Lund med en 30000 kr kamera på pakethållaren, sätter sig själv och handhåller kameran i klassrummet, cyklar hem och redigerar den under 2 veckor och därefter blir den tillgän-glig. “Vilken tidsålder lever vi i?”

Sen började detta utvecklas i full fart, med tanke på att vi är två väldigt visionära män-niskor på gott och ont.

Vem använder iLecture?Det är både offentliga och privata skolor och universitet. Utbildningsföretag, företag som har intern utbildningar m.fl. Inom alla yrkesgrupper i stort; från advokater till läkare ska kunna oavsett ålder och kön ta del av ny kunskap i eft-erhand från färska föreläsnin-gar för att hålla sig uppdat-erad.

Allting handlar om ”Transfer knowledge”, där gränser sud-

“Man måste känna passion för det man gör. Man måste kunna säga till sig själv: Jag kan göra det här utan att få betalt.


das ut och att alla ska kunna dela information och sprida kunskap inom alla områden.

”När det kommer till U-län-der, där en stor skala inte har råd att bo i storstäderna och inte har pengar till utbildning så ska iLecture vara där till hjälp. Alla ska få möjligheten att ha till-gång till kunskap; för kunskap är makt”, säger Molin.t

I U-länderna som bl.a. Indien och Kina är de mycket längre komna inom detta än vad vi i Europa är. Mycket pekar på att våra första kunder kom-mer att vara i Asien och inte i Sverige.

Hur går det för iLecture? iLecture är fortfarande under prototypstadiet, där vi har ett färdig-programmerat och fungerade system.

Idag har vi samarbete med Blekinge Tekniska Högskola (BTH) som har hjälp oss att utveckla och programmera fram den här första funktio-nella prototypen.

Dit hän vi har kommit idag är utan något eget kapital och byggt på bara luft, svett, blod och tårar. Helt och hållet ideellt, dock betalat från egen ficka. Vilka är era konkurrenter?

På det sätt som vi paketerar våra tjänster, är iLecture något helt unikt. Det finns ingen på marknaden som tänkte som vi gör. Givetvis kommer det

alltid att byggas vidare och att vi i framtiden kommer att brottas med konkurrenter, men inget som vi inte ser som en fördel. För vi vet att vi är först och att vi har en genom-tänkt affärsplan, att vi med glädje ser fram emot denna kamp.

Har ni tagit några risker?Risker finns där alltid. Resan hittills har kantats av att allti-från personer som har låtas vara intresserad investerar som försökt lura oss på pen-gar. Fördetta delägare som skulle programmera som försöker sno idéer och kon-takter.

”Att sedan göra något sådant här innovativt projekt under en finanskris gör inte saken lättare”, säger Marcus Brän-nerud och skrattar.

Andra utmaningar som man har tampats med är be-teendeförändring hos män-niskor. Lite som när touch-telefonen kom, där många rynkade på näsan för att det var något nytt och annorlun-da. Eller lärare som inte vill bli

filmade och inte förstår nyt-tan med iLecture.

Allting tar tid innan allt är på plats. Som innovatörer gäller

det att ock-så ha is i magen och se långsik-

tigt. Rom byggdes inte på en dag.

Vad är det som driver er?”Passion”, svarar Molin bestämt. ”Man måste känna passion för det man gör. Man måste kunna säga till sig själv: Jag kan göra det här utan att få betalt.”

Pengar är bara ett medel och inget som har drivit iLecture till dit vi har kommit idag. Det som har drivit oss är innova-tionen och att skapa något unikt och nytt. Jobba och leva för något som är större än att bära lådor på ICA eller Coop. Att förbättra genom tankar och idéer. Att man sen kan tjäna pengar på det är en bo-nus.

Vad som motiverar iLecture är att dem har funnit en lucka i marknaden där de har något fantastiskt att erbjuda.

”Allting måste generera pen-gar, men man ska aldrig byg-ga in en girighet i det man gör. Då är man helt fel ute”, påpekar Brännerud. ”Det är väl det som skiljer en entre-

“Allting måste generera pengar, men man ska aldrig bygga in en girighet i det man gör. Då är man helt fel ute.


prenör med hjärta i stället för hjärna. Man brinner för olika saker.”

Man ser ett problem och löser det. Eller ser en möjlighet och förbättrar den.Om man tror på något till-räcklig mycket, finns det inget som kan stoppa en.

”Han som uppfann toalett-pappret uppfann ju inte det för att han ville tjäna pengar, utan för att han var skitig i gumpen”, säger Marcus Brän-nerud och kan knappt hålla sig för skratt.

Vad har ni sysslat med tidig-are?Marcus Molin: Jag är i grun-den Jazzmusiker. Men hittade andra banor och började läsa på Lunds universitet. Jag har bl.a. läst beteendevetenskap, antropologi, sociologi, lite webb och internationella rela-tioner under 7 års tid. Jag har alltid gillat innovation och IT,

och började fokusera mig mer på den marknaden.

Marcus Brännerud: Jag är ju egentligen raka motsatsen till Molin vad det gäller studier. Jag hoppade av gymnasiet och började jobba. Jag läste 1 års för att bli rörmokare på Komvux men ville något mer. När jag var 19 år gammal blev jag försäljningschef och på den vägen är det. Jag har helt enkelt lärt mig av erfarenhet och livets skola.

Hur ser framtiden ut för företaget? Vad hoppas ni att uppnå?Målsättningen är att alltid ha en humanitär tanke i det, och att i framtiden alltid bli det självklara valet;t att skolor ska kunna marknadsföra sig till tilltänkta elever.

Att hela tiden ligga i fram-kant och jobba för att allt-ing ska fungera och förmedla kunskap för alla. Att kunna se

test-föreläsningar. Att även få möjlighet att sälja föreläsnin-gar; Tjäna pengar.

Vi vill bli ett begrepp. När du tänker på att använda en tjänst så ska iLecture vara det självklara valet inom den aka-demiska världen. Lite som när mina barn springer runt och jag ropar att – nu börjar Bo-libompa, så svarar min äldsta dotter att vi ser det senare via SVTPlay.

Vi kommer alltid att finns som support för skolor-na och den övriga kunden. Tekniker, support m.fl. kom-mer alltid att behövas. Vi levererar en kunskapsbank. ”En framtida vision är att an-vända sig av holografiska lärare. Vi har skisserna fär-diga, men det är en senare utveckling”, säger Brännerud med glimten i ögat.


Att göra en budgetHär får du en inblick och nödvändig kunskap för att utforma en budget som underlättar din ekonomiska situation i livet. Lär dig att planera din ekonomi bättre månad efter månad och därefter försöka uppnå ett bättre ekonomiskt resultat.

Text: Ludwig Lindström & Karl-Henrik Johansson Munk Grafik: YFM

Att göra en budget handlar om att balan-sera dina ink-omster med

dina utgifter. Vanligtvis är det lättare att göra av med pengar än att tjäna dem. Detta gör att en budget är ett utmärkt verktyg för dig som vill balan-sera och slippa låna pengar.

Oavsett hur mycket du än tjänar eller hur lite, är det alltid ett lönsamt val att föra budget över dina inkomster och utgifter. Med hjälp av en budget får du svart på vitt hur mycket du slösar och vad pen-garna går till, samt vilka inkom-ster du har. Har du pengar över eller går du minus? Vanligtvis går man plus, minus, noll då det aldrig är svårt att hitta fickor i sina utgifter.

Idag finns det kort till nästan vad som helst; allt från kläd-kort, bensinkort, matkort m.m. Använd kreditkort som mycket som möjligt för att effektiv-isera sammanställningarna

över dina utgifter. Observera att alltid ha koll på utgifterna av vad du har handlat för och handla aldrig mer än vad som finns på kortet; det vill säga handla inte på kredit. Har man väl börjat handla på kredit kan detta leda till en ovana som gör att du till slut tappar fattningen av hur mycket du handlar för och skulderna bara växer.

Ett bra sätt är att försök sortera i pärmar och mappar för att ha bättre koll på dina utgifter och inkomster. Börjar med att räkna alla dina utgifter under en månad.

FASTA OCH RÖRLIGA

UTGIFTER

Det finns två olika sorters utgifter; fasta och rörliga utgifter.

Fasta utgifter brukar tillhöra dem du får räkningar på. Det kan vara allt från internet, tv, försäkring, bilskatt etc.

Rörliga utgifter tillhör sådant som är utöver vanliga räknin-gar och som kan variera från månad till månad, så som t.ex. bensin, nöjen, kläder, mat etc.

Vanliga utgifter:

- Telefon

- TV

- Internet

- Mat

- Nöjen

- Kläder och skor

- Lån

- Sparande

- Resekostnader (bil, buss, taxi etc.)

Budgetera alla dina fasta utgifter – månadsvis - under ett år för att lättare kunna styra upp och få bättre koll på din ekonomi.


Budgetera alla dina fasta utgifter – månadsvis - under ett år för att lättare kunna styra upp och få koll på din ekonomi. Detta gör att man kan få fram ett mönster över förbrukningen, som gör det lättare att organisera och sätta stopp för dåliga vanor.

Sätt över din inkomst på ett separat konto för att täcka dina fasta utgifter. Detta görs enklast genom en automatisk överföring per månad. Ta gärna med lite extra, utöver dem budgeterade fasta utgifterna för att ha en marginal om något skulle tillkomma utöver det vanliga.

Den viktigaste punkten är att inte glömma följa upp, och se hur det går. Alla fasta utgifter är inte något stort problem. Notera och skriv ner. Däremot när det kommer till dem rörliga utgifterna; är det extra viktigt att notera och följa upp. Varje person har sina småut-gifter som - om det vill sig illa - växa sig stora på ett år. Ett gott tips är att bl.a. spara alla kvitton och lägga dem i en hög. Kanske t.o.m. skriva ner det månadsvis av alla shop-pingrundor, restaurangbesök, utekvällar etc. Kom ihåg att ju mer noggrann du är desto mer tjänar du på det.

Tre steg till en bättre ekonomi

Exempel på upplägg (årsbudget)


5 misstag en produktiv människa gör När vi anser oss vara produktiva har vi oftast ramlat över några vanliga misstag som - i praktiken - faktiskt gör oss mindre produktiva.


Vi människor försöker lura oss själva att vi är produktiva. Det komiska är

att vi tar användning av 4 av 5 misstag utan att lägga märke till det.

Lösningen till de här missta-gen är att bli medveten och känna igen när man gör dem.

Att inte ha en klar vision

Vi på Ung Framtid Magasin vet hur det kan vara när man försöker vara produktiv och att bli fokuserade att göra saker snabbare och bättre att man ibland glömmer bort vad man egentligen gör. Man använder sig av tidssystem i form av kalendrar och ”Att-göra listor” som är överfyllda med saker som ska göras. Problemet är att vi har så överfyllda scheman och ”Att-göra listor” att vi hela tiden fokuserar på att få saker och ting gjorda, men glömmer bort varför vi

gör det vi gör. Om vi gör saker som inte är betydelsefulla; vad är då meningen med att gör allting så effektivt och snabbt?

Fråga dig själv: Vill jag bara vara effektiv, eller både effek-tiv och verkande?

Om det är det sista, var då säker på att det du gör är meningsfullt och inte något som ska göras bara för att få det gjort.

Multitasking ”göra flera saker samtidigt”

Detta är ett typiskt misstag man gör i sin produktiva chargång, där man försöker få gjort flera saker under kortast möjliga tid. En person som pratar i telefon, skriver ett mail och samtidigt läser nyheterna på datorn har fallit i fällan för att vara allt annat än produktiv. De flesta produktiva människor vill kunna göra flera saker sam-tidigt; som kan tyckas framstå som något intelligent. Faktum

med, så visar forskning på att den mänskliga hjärnan bara kan hantera en sak åt gången. Multitasking är kontraproduk-tivt (motsats till produktivt) eftersom att du varje gång skiftar fram och tillbaka är du tvungen att stanna upp och gå igenom det du gjorde senast.

Testa själv: Om du läser en tidning samtidigt som du pratar med en vän och surfar på internet, så gör du en av dessa aktiviteter efter varan-dra och inte parallellt. Samma sak gäller om du läser en bok och hamnar i andra tankar. Det slutar oftast med att du läser samma rad om och om igen.

Använder för många olika system och vektyg

När det finns nya system för att bli mer produktiv, i form av appar, verktyg och tid-shantering, vill man givet-vis ta del och lära sig det. Problemet är bara att alla system och verktyg kräver

12

3


tid att lära sig produktivitet-steknik. Vad man oftast fastnar i är att göra det mer krångligt än vad det egentligen är. Fråga dig själv: Hur mycket tid per dag lägger jag på att följa mina framsteg och produktiv-itet? Är allt jag skriver ner och dokumenterar relevant?

Tips: Håll dig till ett fåtal tekniker som fungerar för dig och fortsätt att förfina dem för just din situation och ditt ändamål.

Tar på sig för många projekt

Man får saker gjorda, det är ett som är säkert. Olyckligtvis; ju mer effektiva vi blir, desto mer saker gör vi. Kanske är det för att produktiva “själar” gillar utmaningar, eller att det är deras självsäkerhet som de inte kan hantera situationen. Alla vet själva hur det brukar bli när man blir överexalt-erad och vill mer än vad man egentligen kan hantera. Man får saker och ting gjorda och får många projekt i sin agenda. Problemet ligger i att man oftast inte kan hantera mer än kanske 1 eller 2 projekt åt gången och det blir vanligtvis förskjutningar och/eller sämre slutresultat.

Fråga dig själv: Hur många projekt jobbar du på just nu? Har du möjlighet och tid att slutföra projekten innan deadlinen?

Vi på Ung Framtid rekommen-derar att ha högst 2-3 projekt eller målsättningar åt gången. Om det är ett stort projekt; håll det till 1.

Sover inte tillräckligt

Produktiva människor slukas upp av alla projekt och mål-sättningar att sömn inte är av prioritet. Att inte få tillräckligt med sömn är en av dem största misstagen en produktiv män-niska kan göra. Om hjärnan inte får sin vila blir det svårt att göra ett bra arbete. Bara för att vi har mer tid, innebär det inte att vi använder den på bästa sätt. Vi behöver inte ens gå in på hälsoriskerna med att inte få tillräckligt med sömn.

Fråga dig själv: Hur mycket sömn får du per natt? Är sömn en hög prioritet för dig? Hur ofta offrar du sömnen för att få saker gjorda?

Det bästa sättet att få mer sömntimmar är att behan-dla det som ett projekt eller schema och göra det. Minst 7-8 timmar per natt.

Slutord

Ibland är det svårt att vara produktiv på rätt sätt i allt som ska göras. Vissa misstag lär man sig aldrig att hantera, och mycket grundar sig i att vi har arbetat på samma sätt för länge. Ta din tid, tänk över projekten, håll det simpelt, tänk på att värdesätta din fritid och sist men inte minst; få till-räckligt med sömn varje natt. Detta kommer att gynna båda dig och din produktiva sida.

4

5


Bad gastein vs. Val Thorens Text: Karl-Henrik Johansson Munk & Ludwig Lindström Foto: YFM & Rollin’Snow

Bad Gastein är en väldigt trevlig skidort som lig-ger i Salzburg, Österrike. Med

sina 5800 invånare är staden verkligen hemtrevlig och my-sig. Staden ligger mitt i ski-danläggningen och har gam-mal arkitektur och präglas med fina butiker och bagerier. Näringslivet domineras av turism, både på sommaren och på vintern. De flesta turis-ter är från Tyskland men ock-så från Skandinavien, framför allt svenskar.

Vi på Ung Framtid Magasin var där under sportlovsveckan och hade en riktigt bra vecka med grym skidåkning och or-dentlig fest. Vi reste med ett skidbolag som heter Rollin’ Snow (passa på att titta in de-ras annons i magasinet s.35).

Nu är det dags att betygsätta denna vecka och se om den vinner över den franska ski-dorten Val Thorens.

SKIDÅKNING

När man reser till Bad Gastein har man tillgång till fyra olika system, Bad Gastein, Sport-gastein, Bad Hofgastein och Dorfsgastein. Detta ger sam-manlagt 203 km pister och hela 42 liftar, med brett utbud på både svarta och gröna pi-ster. Skidåkningen i system-et Bad Gastein är brett och har bra funpark ”alltså hopp och rails”. Vad som saknas är hög höjd och offpist. Ib-land när det har varit soligt kan backarna kännas hårda och snön något smält. Up-plever man detta är det bara att ta bussen till Sportgas-tein som är helt gratis och tar ca en halvtimme. När vi var där upplevde vi toppklassisk skidåkning med långa, härliga och branta backar samt grym offpist. Sportgastein blev helt klart favoritanläggningen. Funparken i Bad Gastein var helt okej, det saknades dock stora och långa hopp. De fles-ta hoppen hade mycket ”kick” alltså att de skickar upp en högt, men inte långt. Detta

såg vi som ett minus.

Vi ger Skidanläggningen betyget 3 av 5 möjliga!

AFTER-SKI

När man har åkt skidor från tidig morgon till sen eftermi-ddag finns det inget bättre än att ta en kall öl på After-skin. Detta är mindre klokt då man är i behov av rikligt med vatten, men man lär sig aldrig och börjar dricka öl ändå. När vi var i Bad Gastein hade de satt upp fyra olika scener med fyra djs som omringade en stor bar vid liftarna. Här sam-lades vad som såg ut att vara alla turister när liftarna stän-gdes och det drogs igång en ordentlig fest. Företaget som vi reste med (Rollin’Snow) var också på plats och peppade igång stämningen för alla re-senärer. Många andra barer och klubbar i stan öppnade för afterski och kvällen hade börjat.

Fortsättning s. 38.

Vad är det bästa med vintern om inte att åka skidor? Gott häng, härlig skidåkning och grym After-ski är vad man helst sysselsätter sig med under sportlovsveckan. Vi på Ung Fram-tid Magasin har testat de två största och mest attraktiva skidorterna, Val Thorens (Frankrike) och Bad Gastein (Österrike). Vi ska i denna

artikeln gradera de båda skidorterna och presentera vilket av dem vi tycker att du ska besöka under sportlovet.

I vår bedömning utgick vi från fem stycken kriterier: Skidåkning, After-ski, Nattklubb, Mat & dryck samt Pris.

BA

D G

AST

EIN


Bad gastein vs. Val Thorens Text: Karl-Henrik Johansson Munk & Ludwig Lindström Foto: YFM & Rollin’Snow

Val Thorens som ligger i de fran-ska alperna är en mycket stor och välkänd ski-

dort. Val Thorens är mycket internationell då över 70% av turisterna är från utlandet. Vi på YFM reste även här med resebolaget Rollin’Snow. Vad som gör Val Thorens väldigt speciellt och unikt är dess höga höjd; själva byn ligger på hela 2300m. Vilket re-dan är väldigt högt och den högsta punkt att komma till med lift är 3220m. De flesta backar i Val Thorens pekar mot nord och nor-dväst, vilket gör att solen inte står rakt på. I och med detta blir backarna inte för varma och snön blir perfekt för skidåkning. Den mycket höga höjden garanterar även mycket snö och låga temperaturer, vilket gör att skidunderlaget blir perfekt. Val Thorens är en av de tre skidanläggningarna som tillhör ”Les 3 Vallées”, som är Val Thorens, Les Menuires och St Martin. Detta utgör hela 330 pister och 180 liftar. Tillsammans blir det 600 km lång sträcka att åka skidor på.

SKIDÅKNING

Val Thorens kan vara den

absolut bästa skidanläggnin-gen när det kommer till just skidåkning. Med sin höga höjd garanteras mycket snö och mycket puder. Man kan åka väldigt länge om man tar sig till den högsta höjden och fortsätter hela vägen till den lägsta punkten. Vi up-plevde nog våran livs bästa skidåkning i Val Thorens. Här vinner Val Thorens överlägset över Bad Gastein. I Val Tho-rens finns det grymma pister, bra offpist och mycket bra parkområde. Vad man ofta upplever i andra skidorter är att man snabbt lyckas up-

ptäcka alla skidbackarna och där med ”åkt allt”. I Val Tho-rens är detta mycket svårt, eftersom det är så stort. Kort sagt, Val Thorens har strå-lande skid-och snowboard-åkning.

Vi ger Skidåkningen betyget 5 av 5 möjliga!

AFTER-SKI

När vi var i Val Thorens up

plevde vi mycket fest, det går det inte att säga emot. Folk beställde skumpa och dyra shots till höger och vänster. Var uppklädda med skjorta, kavaj och röda byxor. Vad man inte såg så mycket av var det klassika ”skid-festandet” där billig dricka serveras och man är inte så hemskt uppklädd, alltså

afterski! Det fanns några ställen där afterski ändå firades, nämli-gen ”La Folie Douce” som låg mitt i backen, här var det bra tryck där folk dansade med

bjäxor och hela kittet. I övrigt hade Val Thorens inte samma tryck som Bad Gastein när det kommer till just After-ski, där hela stan var i full rulle med festandet redan kl. fyra på eftermiddagen.

Vi ger After-skin betyget 3 av 5 möjliga!

Fortsättning s. 39.

VAL TH

OR

ENS

Bedömningsområden

Skidåkning AfterskinNattklubb Mat/dryck

Pris


Bad Gastein får väldigt högt betyg när det kommer till af-terski, tack vare sin billiga öl/sprit, god stämning och högt tryck.

Vi ger After-skin betyget 5 av 5 möjliga!

NATTKLUBB

Bad Gastein erbjuder ett brett utbud när det kommer till klubbandet. Det finns pub-bar och natklubbar över hela stan. Vad som skiljer sig mest här från Val Thorens är att Bad Gastein också är en van-lig stad och inte bara en ski-dort. Därför finns det en lite mer annorlunda stämning och mer lokala barer. Ett stort plus är att de största klubbarna är innreda med klassiskt vinter-känsla, billig dricka och de är inte så hårda med ålders-gränserna. Kebaben som man köpte som nattmaten var också väldigt god.

Vi ger Nattklubb betyget 4 av 5 möjliga!

MAT & DRYCK

När vi var i Bad Gastein bodde vi på ett vandrahem där frukost och middag var inkluderat. Denna mat var inte den bästa, men helt okej, påminde om en förbättrad skolmat. Dock upplevde vi att maten ute som man köpte till lunch i backen var mer åt ”snabbmats-hållet”. Alltså mer friterat och enkelt, det blev mycket snitzel och kor-var. Dock var öl relativt billigt

ute och det fanns mycket fin sådan. Man kan säga att det var mycket finare mat i Val Thorens, men man fick betala för det med. Samt att man hade råd att köpa mer dricka ute i Bad Gastein än i Val Tho-rans.

Vi ger Mat/dryck betyget 3 av 5 möjliga!

PRIS

Över lag är allt lite billigare i Bad Gastein, mat och dricka i affär, men speciellt om man äter ute. Priset på liftkort och skiduthyrning är också billi-gare. I det stora hela blir det även billigare att resa ner, då det är ca 20 timmar med buss till Bad Gastein och ca 24 tim-mar till Val Thorans.

Vi ger Priset betyget 4 av 5 möjliga!

BA

D G

AST

EIN

PoängBad gastein

1: Skidåkning = 3/5

2: Afterskin = 5/5

3: Nattklubb = 4/5

4: Mat/dryck = 3/5

5: Pris = 4/5

Totalt = 19 av 25


NATTKLUBB

I Val Thorens ligger det en lång gata som går upp till slutet av byn, här finns det många nattklubbar. Alla är olika, några klassikt vinter/skidaktiga, andra mer mod-erna och stilrena. En av de största klubbarna ”Le Malay-sia” ligger under marken och brukar ha livekonserter, vilket gav ett väldigt tryck. Utbu-det är stort; många grymma klubbar och bra tryck i dem alla. Ett minus här är att det är höga priser på dricka, de är hårda med åldersgrän-serna och nattmaten var inte lika god som i Bad Gastein.

Vi ger Nattklubb betyget 4 av 5 möjliga!

MAT & DRYCK

Skall du äta ute och inte är rädd för att det ska bränna i plånboken, har Val Thorens fina restauranger med god

mat. Det är mycket högre kvalité på maten i backarna också, där de istället för snabbmat har mer fina små stugliknande restauranger där man kan få en grym en-trecote. Här vinner Val Tho-rens över Bad Gastein. Fint vin har de också, men inte lika god öl som i Bad Gastein, när det kommer till just dryck vinner Bad Gastein, på grund av priset.

Vi ger Mat/dryck betyget 4 av 5 möjliga!

PRIS

Åker man till Val Thorens så får man räkna med att bud-geten blir större och man får leva snålare. Detta går inte att undvika, Val Thorens är ett dyrare resemål än Bad Gastein. Dock får man istället kolla på valutan för pengarna. Det är inte så mycket dyrare ifall man lever billigt och äter baguetter. Med tanke på den

skidåkning som man får tycker vi att det äger upp för de extra tusenlapparna att åka till just Val Thorens.

VAL TH

OR

ENS

RESULTAT

Vad skall du nu välja för resemål inför sportlovet? Det finns mån-ga andra skidorter att välja på, men Bad Gastein eller Val Thorens är klara tungviktare i klassen.

Vi kunde inte utse en klar vinnare här. De båda har sina för och nackdelar. Nu är det istället upp till dig som resenär att se vad som passar just dig. Är du ute efter en världsklassig skidåkning med god och fin mat? Då är nog Val Thorens det rätta resemålet för dig.

Vill du istället kunna åka bra skidåkning, men även kunna festa stenhårt utan att det svider allt för mycket i plånboken är Bad Gastein det rätta resemålet för dig.

Vi hoppas nu denna artikel hjälpte dig i ditt val om att planera en riktigt grym sportlovsvecka.

PoängVal Thorens

1: Skidåkning = 5/5

2: Afterskin = 3/5

3: Nattklubb = 4/5

4: Mat/dryck = 4/5

5: Pris = 3/5

Totalt = 19 av 25


Jobba i DanmarkNär det är svårt att få jobb i fastlandet, kan det vara värt att söka sig över bron till vårt kära grannland Danmark. I denna artikeln delar vi med oss av vår erfarenhet om hur man får jobb och att arbeta i Danmark.

Text: Ludwig Lindström & Karl-Henrik Johansson Munk Grafik: YFM Foto: Nilzon Media

Det är några saker att tänka på innan du tar beslutet om att skaffa jobb i Danmark:

- För det första måste du ha ett tillräckligt utru-stat ordförråd att kunna förstå och föra dig under en dansk arbetsin-tervju. Ibland kan man ha tur och få en svensk arbetsgivare under intervjun, men förvänta dig inte detta. Arbetsgivaren ser direkt om du förstår vad han/hon pratar om, då du kommer att få en del frågor ställda till dig. Han/hon talar vanligt-vis mycket om vad det innebär med jobbet och vad dina arbetsuppgifter kommer att bli.

- Att du bor förhållandevis nära en tågstation. Du kan oftast aldrig veta arbetstiderna i förväg, vilket innebär att du måste anpassa dig efter jobbet och deras arbetstider.

Att skaffa ett jobb i Danmark kanske låter jobbigt, men det behöver inte bli det om man bara har rätt inställ-ning, viljan och gör rätt. Att söka och verkligen få ett jobb i Danmark är enligt statistiken lättare än att få jobb i Sverige. Allting är dock inte självklart när det kommer till att skaffa danskt personnummer, danskt bankkonto, Öresundskort, skicka in ansökan m.m. Därför har vi på Ung Framtid Magasin tagit fram en kom-plett handledning om hur man tar sig från A till B och får det jobb man vill ha.

Tänk på att detta är en handledning om hur man går tillväga. Vi kan inte garantera att du får jobbet genom att följa den här artikeln, då det är flera faktorer som spelar in i hur man får jobbet.

Det finns flera olika sätt att ansöka om ett jobb i Danmark. Vanligtvis är det arbetsgivaren som söker en


viss person med en viss kom-petens, och lägger ut vad som krävs för att få jobbet. Oftast – såvida det inte är ett extremt krävande jobb som t.ex. advokat eller chef – kan man söka och få jobbet även fast man inte har de kraven som ställs. Det gäller bara att våga och visa det bästa av sig själv.

OLIKA SÄTT

Antingen beger man sig till Danmark med ett tiotal kopior av sitt CV och Personliga brev och går in på olika ställen runt om i Centrum och visar initia-tiv. Att visa initiativ är både bra för dig som person; att lära dig ta eget ansvar och för arbetsgivaren. Arbetsgivaren gillar att den som söker jobbet anstränger sig och visar att det är Du som är hungrig och vill ha jobbet.

Man kan även skicka in ett flertal olika ansökningar via mail och därefter avvakta, men det är oftast inte lika uppskattat som att bege sig till själva platsen där man vill jobba

Många gånger får man inte ens svar tillbaka på det man har sökt, vilket kan vara frus-trerande när man är i behov av jobb och pengar. Motivationen om att man behöver pengar och vill ha ett jobb är oftast tillräcklig för att inte vara lat och skicka in ett CV och bara vänta.

Ett gott råd är att först ringa upp arbetsgivaren och höra om de är i behov av extra arbetskraft och därefter skicka in sitt CV och Personligt brev. Huvudsaken är att du gör jobbet och inte förvän-tar dig att arbetsgivaren ska göra jobbet åt dig – för det är något du i sådana fall nu måste lära dig att så fungerar det inte.

Många svenskar rör sig till den närmaste stationen i Danmark för att söka jobb, nämli-gen Kastrup (Köpenhamns flygplats). Där finns gott om jobbmöjligheter och det är nära och bra från Malmö – endast 18 min med Öresundståget.

På Kastrup ställs allt högre krav och det är ingen arbetsplats för den som inte orkar jobba så mycket. Det positiva med Kastrup är att det alltid finns jobb och möjlighet att arbeta över många dagar i veckan. Det finns inte utrymme för att gå runt och ta det lugnt dagarna ända. Kastrup är en plats som aldrig vilar och där är alltid ett massivt flöde av folk.

VILLKOR

Du har inte lika bra villkor under ett danskt anställning-savtal som i Sverige (LAS = Lag om anställningsskydd) och du kan få sparken samma dag utan någon direkt vidare

anledning om så arbetsgi-varen känner att det inte fungerar. Detta gör att du kanske i förväg bör fundera på om Danmark är något för dig och om du har arbetsviljan att visa vad du går för.

DANSKA SKATT

För att jobba i Danmark behöver du ett danskt per-sonnummer/CPR-nr. Detta ordnar du på Danska SKAT, som ligger på Sluseholmen 8B i Köpenhamn. Glöm inte att ta med någon form av personbevis.

NEM-ID & E-BOKS

Din lönesedel sänds autom-atiskt varje månad till din e-boks. Du har tillgång till din e-boks via internet med hjälp av ditt danska personnum-mer/CPR-nr och ditt NEM-ID.

När du öppnar ett danskt lönekonto, får du samtidigt tillgång till din internetbank och även skickad informa-tion om NEM-ID. NEM-ID är ett kort med engångskoder, precis som en bankdosa.

Är du bosatt i Danmark, kommer du automatiskt att få all nödvändig information om NEM-ID med posten. NEM-ID gör det möjligt för dig att logga in på din internetbank och din e-bok.


Vad gör du när du har fått ett skattepersonnummer och Skattekort?

När du har fått ditt CPR-nr från Skattemyndigheten ska du bege dig till en valfri bank i

Danmark – Swedbank, Nordea, SEB m.fl. - för att öppna ett danskt bankkonto.

TAST SELV KOD

Du kommer att inom en till två veckor få en TastSelv-kod, som du ska använda som nyckel till din personliga skat-temapp på www.skat.dk/tast-selv. Skattemappen är ditt dig-itala bindemedel, där doku-ment och kvitton från danska SKAT förvaras digitalt.

ÅRSUPPGÖRELSE

Var uppmärksam på att när året är slut, kommer du att få en årsuppgörelse. Du kan ändra årsuppgörelsen i TastSelv med de skatteupplysningar som inte överförs automatiskt till årsuppgörelsen, ex. befor-dringsfradrag (ersättning för pendlare). Ändringar i årsupp-görelsen kan göras i din skat-temapp. Kom ihåg att ändrin-gar till årsuppgörelsen ska skickas till danska SKAT senast den 1 maj.

Du får en viss kompensation från danska SKAT för din resa fram och tillbaka från Danmark. Är du bosatt i Malmö kostar ett Öresundskort ca 1900 kr per månad. Med månadskortet kan du ta dig fram och tillbaka från Malmö till Köpenhamn och även åka med alla bussar inom Malmö. Hur mycket du får i kompensation från danska SKAT, handlar om hur många kilometer det är från där du bor till ditt jobb.

Förhoppningsvis har den här artikeln gett dig lite skinn på näsan för hur det kan fungera och som en hjälp inför att söka jobb i Danmark.

Tänk på: att söka jobb handlar mycket om ens inställning och motivation; inte var jobbet är placerat någonstans eller vad det handlar om i stora drag.

Nu är det upp till dig att ta steget längre och möta nya utmaningar och söka jobb i Danmark.


CV-Guiden Att börja skriva ett CV är vanligtvis någonting ansträngande och kräver en hel del tid och kraft. Vi på Ung Framtid Magasin har tagit reda på all nödvändig information värd att veta för att utforma ett perfekt CV.


Det första du bör göra är att brain-storma fram vad du främst ska fokusera på i ditt

CV. Skriv ner allt du kommer på till en början och sålla därefter. Låt ditt skrivande ta ett par dagar och lägg gärna ifrån dig ditt CV någon dag så att själva texten får ”vila”. Om du lägger ifrån dig ditt skrivande i ett par dagar ser du det sen med “nya ögon” och kan på så vis upptäcka eventuella fel.

Försök att skriva korta och koncisa meningar, samtidigt som du ska försöka få mycket sagt mellan raderna. Det är en konst att säga mycket med så få ord som möjligt och det kan ta ett tag innan man har fått in rytmen i hur man bäst vill struk-turera det. Efter ett tag kan du göra det utan att behöva tänka på hur du skriver. Efter det att du är klar är det bra om någon annan än du själv kan kor-rekturläsa ditt CV. Vanligtvis brukar man bli ordblind av allt

skrivande, att man helt enkelt inte ser sina egna misstag i texten. Att någon annan läser igenom och kommenterar gör att innehållet blir allt mer håll-bart och förståeligt. Det är därför viktigt att du låter en person som är ärligt mot dig läsa igenom och ge konstruk-tiv kritik.

INNEHÅLL

1Den första rubriken är oftast valfri men är egent-ligen till för att väcka ett första-intresse för rekry-

teraren eller chefen som läser igenom ditt CV. Exempel på rubrik kan t.ex. vara yrkesam-bitioner. Här kan du skriva ett stycke på 2-3 rader om ditt mål att utvecklas etc.

2Andra och tredje rubr i ken b rukar va n l i g t v i s va ra Utbildning, följt av

Arbetslivserfarenheter. Detta brukar variera beroende på vilken som väger tyngst

för dig. En nyexaminerad student sätter förmodligen Utbildningen främst följt av Arbetslivserfarenheter, då utbildningen är det mest aktu-ella och vise versa.

3Den fjärde rubriken b r u k a r v a r a Utmärkelser och/eller Förtroendeuppdrag i

form av föreningsverksamhet, diplom, certifikat m.fl.

4Femte och sjätte rubriken är oftast Språk och datakun-skaper. Där nämner

du vilka eller vilket språk du behärskar och hur bra du bemästrar det eller dem. Vilka program klarar du av och hur bra du kan programmen. Detta kan innefatta både mjukvara (program) och hårdvara (datorns komponenter).

5Slutligen fyller du i med rubriken Övrigt samt Referenser & Betyg. Under


rubriken ”Övriga meriter” kan du nämna om du har körkort och vilka behörighet. Här går det givetvis bra att även ange vardagliga intressen och lite av dina personliga egenskaper. Under Referenser & betyg behöver du inte nämna mer än att det ”Lämnas på begäran” eller ”Lämnas gärna om ni så önskar”.

UNDVIK MISSAR

• Ett CV ska max vara 1-2 sidor.

• Fatta dig kort och ta bara med relevant fakta som du vet har betydelse för den aktuella tjänsten. Arbetsgivaren fattar vanligtvis beslutet efter 30 sekunder.

• Gör det lättläst och överskådligt.

• Om du har tidshål, t.ex. mellan åren 2009 fram till 2011 i ditt CV, förklara gärna varför. Ex. Mellan året 2010 fram till 2011 hade jag ett uppe-håll och vilade upp mig efter gymnasiet.

• Ha alltid namn och kontak-tuppgifter på samtliga sidor; vanligtvis i sidhuvud eller i sidfot.

På nästa sida hittar du ett komplett CV-exempel. Det finna hundra olika sätt att utforma ett CV på, men vi har tagit fram ett CV som faktiskt hjälper och som ger möjligheten att visa ett mer formellt “Jag“. Lycka nu till med utformandet av ditt CV. Vi hoppas att vi ger dig det rätta verktyget till att söka jobb.


För- och efternamn Gatuadress 000 00 Postadress Tel: +46 (0)700 - 00 00 00

YRKESAMBITIoNER

Mitt mål är att utnyttja min personliga charm och innesittande kunskaper för att utvecklas både praktiskt och teoretisk. Jag vill få möjligheten att ständigt växa som person och på så vis lära mig nya saker, för att få bredare kunskap om yrket.

uTBILDNINg

Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning fördjupad ekonomi 2008 – 2011 Cybergymnasiet, Malmö.

ARBETSLIVSERFARENHET

Young Future Magazine Handelsbolag 15 sep Startade ett handelsbolag tillsammans med en kollega, vars syfte är att bedriva gratis kunskap till gymnasieelever.

Git Gay Galan 1 sep Hade hand om service backstage – Nöjesteatern, Malmö HMSHost Denmark 14 maj 2012 – 14juli 2012 Logistik – Lager, varumottagelser, intern leverering – Kastrup, Danmark

Klubb Savoy 2011 – 2012 Inhoppare inom garderob - Malmö Webbdesign/Grafisk design 2011 – Jobbar åt olika privatpersoner och egna företagare. Swedbank Stadion 2010 – 2011 Extraarbetade i en av kioskerna under MFF matcherna - Malmö.

MXI Corp. 2010 – Arbetar med nätverksmarknadsföring (världens första kallpressade kakao) - Xoçai.

MediaTeam Frestena AB 2010 – 2012 Hjälpte till med leveranser, enklare bokföringsuppdrag, samt diverse ströuppgifter - Kristianstad. Euronics Sommaren 2009 Sommarjobbade som butiksbiträde, lagerarbetare och installatör – Malmö.

Omslag/Etiketter 2007 – 2011 Drev en organisation/community som systemoperatör och designer på nätet. Uppgifter: Organiserade, gav support, underhöll, uppdaterade, layot (grafisk design) etc.

CV-EXEMPEL


IDEELL VERKSAMHET

Peace & Love, Borlänge sommaren 2011 Arbetar i tre dagar som grind- och dikesvakt.

Magasin ”Företag” feb 2011 ”Företag” är ett ekonomibaserat magasin som jag, tillsammans med en annan, har skapat. Vårt mål var att lära ungdomar om ekonomi och dess fördelar. Eftersom ekonomi kan verka tråkigt har vi utformat vårt magasin för att man lättare ska förstå och finna tycka för ekonomi som något användbart, men även roligt och intressant.

Grafisk design-tävling sep 2010 Vann en omslagstävling i USA bland 10 skickliga designers.

uTMÄRKELSER

Diplom/certifikat (diplomerad gymnasieekonom) 2011

SPRåK

Svenska – Flytande i tal och skrift (modersmål) Engelska – Mycket goda kunskaper i tal, skrift och förståelseTyska - Goda kunskaper i förståelse; grundläggande kunskaper i tal och skrift

DATAKuNSKAPER

Adobe: (InDesign, Photoshop etc.) – Mycket goda kunskaperOffice 2010: (Word, Excel, PowerPoint, Outlook etc.) – Mycket goda kunskaperKodning: (php, html etc.) – Goda kunskaper Övrigt: Kan administrera Wordpress & Invision Power Board.

ÖVRIgT

Född: 1992-03-26 Körkort: B-behörighet, Truckkort ABIntressen: Resor, design, teknik, böcker, träning, ekonomi, musik, mode, vänner m.fl.Personliga egenskaper: Punktlig, flexibel, noggrann, utåtriktad, positiv, glad, lättlärd, målmedveten.

REFERENSER & BETYg

Lämnas gärna om ni så önskar.

Sugen på att tjäna

500 kr enkelt hemmifrån?

(Skanna QR för information)Detta är en annons


Vad händer i Malmö?Malmö är en av Sveriges mest växande kommun. Det byggs mycket i Malmö och visionerna för framtiden är höga. Många företag väljer att etablera sig i Malmö och med ett unikt läge som förbinder Öresesund är förhoppningarna höga.

Text: Ludwig Lindström & Karl-Henrik Johansson Munk Foto: Malmö Stad

Du själv kanske märker att det byggs mycket och att det har hänt en del den

senaste tiden. T.ex. City Tun-neln, Entré, Malmö Arena, Em-poria m.m. Stora byggnader kommer fram och staden väx-er.

Vi på Ung Framtid Magasin tycker att detta är väldigt spännande. Vi vill att Malmö ska växa och bli en stor och vacker stad med många möj-ligheter. I denna artikel skriver vi därför om fem stycken byg-gprojekt som vi tycker låter spännande. Vissa av dem är redan igång och vissa är un-der planering.

FRAMTIDA BYggPoRJEKT

MALMÖ LIVE (MALMÖ

KONGRESS OCH

KONSERTHUS)

Den 27 juni 2012 togs det första spadtaget för bygget

av Malmös nya kongress- och konserthus, som har fått nam-net Malmö Live.

Malmö Live är ett stort byg-gprojekt som kommer att vara öppet för allmänheten, och i byggnaden kommer det att finnas ett nytt stort konserthus för Malmö sym-foniorkester. Här kommer det även att byggas plats för sto-ra kongress-salar; allt under samma tak. Byggnaden som fördelas i tre volymer kommer det även att inneha ett hotell som byggs i form av ett hö-ghus. Hur högt det blir är ännu inte klart, men det är sagt att det ska bli väldigt högt. Byg-gnaden kommer även att ha s.k. gröna tak med hela 500 kvadratmeter solcellspaneler.

Malmö Live är under konstruk-tion och kommer att stå klart år 2015. Byggnaden är plac-erad i området mellan Hovrät-ten och Sjömanskyrkan. Plac-ering av byggnaden är tänkt till att vara en brygga mellan Västra Hamnen och centrum;

nära till både Citytunneln och Centralstation.

WORLD VILLAGE OF

WOMAN SPORTS

Om man cyklar på Fågel-backsgatan mot Davidshall kan man se en stor skyllt utan-för Hästhagens idrottsplats där det visar

upp byggprojektet; World Vil-lage Of Woman Sports. Detta projekt är i full gång med att finna finansiering för att star-ta byggprojektet. Det är tänkt att ligga bredvid Kronprinsen på Hästhagens idrottsplats och kommer att inneha nya bostäder med klimatsmart boende, lokaler för kon-gresser samt idrottsplats för alla engagerade i idrott med fokus på kvinnor.

World Village Of Woman Sports kommer även att bli ett internationellt forsknings- och utvecklingscenter som har i syfte med att höja sta-


tusen för damidrott i världen.

Det finns inget datum för när bygget kommer vara klart. Det förväntas dock att ta fart inom de närmsta åren. Det är Midroc Property De-velopment AB som är bygg- och fastighetsutvecklare för World Village Of Woman Sports. Detta företag var de som etablerade World Trade Center vid Bo01. De äger 50 % av projektet och verkar väl-digt engagerade om att få starta byggandet.

SPÅRVAGNAR TILL MALMÖ

Det har ryktats mycket om det, men hur blir det egentli-gen? Kommer vi att få se spår-vagnar inom en snar framtid i Malmö?

Som det ser ut nu pekar all undersökning på att spår-vagnar är det bästa valet för en förbättrad kollektivtrafik i Malmö. Spårvagnar är väldigt ekonomiska och framförallt miljövänliga, vilket passar bra för Malmö som strävar åt att bli en grön stad.

Vad som pågår just nu är att den tekniska nämnden har inlett en förstudie och ett planprogram för den första etappen av spårväg i Malmö. Denna förstudie ska ge till-räckligt med underlag för att kunna påbörja en detalj-planering för byggande av spårväg. Studien ska också ge svar på vilka kostnader ett spårvagnssystem skulle med-föra, men även vinster. Malmö kommun ska därefter förhan-dla med staten om medfinan-siering samt själva strukturera en finansieringsplan för byg-gandet.

Som det ser ut nu verkar det som att de första linjerna kommer att bli från (Rosen-gård - Västra Hamnen) samt (Lindängen - Västra hamnen). Detta ifall det blir ett klarteck-en för spårvagnar i Malmö.

Vi på Ung Framtid Magasin tycker att satsningen på Spår-vagnar är helt rätt och att det skulle gynna framtida genera-tioner både ekonomiskt och miljövänligt. En spårvagnslin-je skulle t.ex. kunna transport-era tre gånger mer passager-are än en vanlig ledbuss.

VARVSTADEN

Har du hört talas om Varvsst-aden, eller kanske cyklat förbi det?

Iallafall så är det ett gammalt industriområde mellan Västra hamnen och Malmö Högskola, precis vid Klaffbron. Det till-hörde gamla Kockums och har sedan en tid stått mycket stil-la. Vi på Ung Framtid Magasin tycker att detta byggprojekt som planeras i Varvsstaden är det mest intressanta.

Planen är att skapa en helt ny stadsdel med över 1500


bostäder, 5000 nya ar-betsplatser, skolor, förskolor, p-hus och framför allt publika attraktioner.

Projektet är redan igång och med inflyttningen av SVT:s nya lokaler precis vid Klaff-bron blev detta startskottet för Varvsstadens utveckling. Under 2012 kommer även Me-dia Evolution City att färdig-ställas, som kommer att bli en mötesplats för mediaföretag.

Utvecklingen av Varvsstaden kommer att pågå under en 20-årsperiod. Redan år 2014 kommer de första inflyttnin-garna till de nya bostäderna att äga rum.

VÄSTRA HAMNEN

Västra hamnen, som även är känt för namnet Bo01, har bli-vit kanske Malmös mest at-traktiva stadsdel. Modern och klimatsmart design präglas

över hela stadsdelen och mer kommer det att bli. Vision-erna för Västra Hamnen är stora, endast en tredjedel av området är bebyggt. Planen är att det inom 20 år ska bo ca 20 000 invånare, med hela 10 500 bostäder och 17 000 arbetsplatser. Det ska också rymmas fyra stycken skolor och ungefär 15 stycken för-skolor.

Vad som hänt hittills är att både den västra och östra delen av stadsdelen är be-byggd. Nu är planerna att bygga i den centrala delen och slutligen den främre, den s.k. Galeonen.

Västra Hamnen är uppskat-tad av alla Malmöbor. På som-maren samlas vi alla vid dj-uphavsbadet och längst hela kustsidan, vid de s.k. ”helikop-terplattorna”, ser man livsn-jutare hela vägen till Espresso House. Det är en sådan här

stadsdel som knyter samman befolkningen och är mycket viktigt för hållbar utveckling. Det kommer därför att bli mycket spännande att följa utvecklingen av Västra Ham-nen. Malmö Stad säger på sin hemsida att visionerna för stadsdelen är stora och (”Tan-ken är att gatu- och park-stråk från Malmös innerstad ska löpa utan avbrott vidare genom Västra Hamnen och mynna ut i kontakten med Öresund”).

Vi på Ung Framtid Maga-sin tycker att det ska bli in-tressant att följa utvecklingen av Västra Hamnen. Bredvid ICA-Maxi ser man nu det så kallade Masthuset, som är det första kontorshuset av många i området som kommer att rymma hela 6000 kvadrat-meter kontor och 1800 kvadratmeter service. Detta är starten av flera, och vi vän-tar spänt på vad som händer härnäst.


Young Future Magazine Nr 1

Documents