XXX - ecb.europa.eu

XXX

2

Innehållsförteckning

Förord 3

Inledning 4

Förberedelser för kontantövergången 2002 5

Kontantbytet land för land 6

Eurosedlar och euromynt i Finland 8

Sedeltillverkning, cirkulering, förfalskningar; framtiden 9

Formgivning av sedlarna och mynten och deras egenskaper 10

Eurokontanterna som symbol 12

Eurosedlarnas och myntens 10-årsjubileum 13

3

Förord

För tio år sedan, den 1 januari 2002 alltså, infördes eurosedlar och mynt i tolv länder i EU. Att införa eurokontanter var en utmaning av aldrig skådad omfattning, men den gick smidigt och miljarder sedlar och mynt kom i omlopp på några dagar. Ytterligare fem EU-stater har antagit euron de senaste åren så nu använder 17 länder, med totalt 332 mil-joner människor, valutan. Den har blivit en symbol för Europa och sedlarna och mynten har bli-vit en del av vår vardag.

Invånarna i euroområdet kan vara försäkrade om att Eurosystemet gör allt för att bibehålla prisstabilitet på medellång sikt, i linje med definitionen: under, men nära 2 %. Sedan euron lan-serades 1999, för tretton år sedan, har den årliga inflationen i euroområdet i genomsnitt varit nära 2 procent. Eurosystemet kommer att göra allt som behövs för att vara ett säkert och till-förlitligt ankare för prisstabiliteten i dessa utmanande tider.

Mario Draghi Erkki LiikanenOrdförande ChefdirektörEuropeiska centralbanken Finlands Bank

© IM

AGO E

CONO

MICA

XXX

4

Inledning

Mer information kan beställas från:

European Central Bank

Directorate Communications

Press and Information Division

Kaiserstrasse 29

60311 Frankfurt am Main

Tyskland

Tfn: +49 69 1344 7455

Fax: +49 69 13 44 7401

Kontakt: [email protected]

Internet: www.euro.ecb.europa.eu

Finlands Bank

Mia Ristimäki

Ansvarig webbredaktör

Kommunikationsenheten

PL 160

00101 Helsingfors

Tfn: +358 10 831 2213

Fax: +358 9 658 424

Kontakt: [email protected]

Internet: www.finlandsbank.fi

Denna pressmapp från Europeiska cent-ralbanken och Finlands Bank innehåller information om 10-årsjubileet för euro-sedlarnas och -myntens införande. Den innehåller en länk till en mapp på ECB:s webbsida. Den får du tillgång till med ett användarnamn och en kod som du får när du har accepterat en ansvars-friskrivning. Mappen innehåller öppna filer relaterade till denna pressmapp

och högupplösta bilder på eurosedlar och mynt, bilder på folk som hanterar kontanter samt en film om tillverk-ningen av eurosedlar. Materialet kan användas för publicering, men bara för rapporter om euron. Du kommer att ombes acceptera ansvarsfriskrivningen för att säkerställa att materialet används på rätt sätt. Reglerna för reproducering av eurosedlar måste också följas1.

Kontakta ECB eller Finlands Bank om du vill ha mer information. Vi skickar gärna publikationer om ECB:s historia, roll och funktioner, om Eurosystemet och Euro-peiska central bankssystemet, Eurosyste-mets penningpolitik och övervakning av banker i euroområdet och i EU. Publika-tioner om eurosedlarna och mynten och deras säkerhetsdetaljer finns också.2

1 Reglerna om reproducering av eurosedlar finns på http://www.ecb.europa.eu/euro/html/reproduction.sv.html2 För att ladda ned eller beställa publikationer gå till http://www.ecb.europa.eu/euro/html/materials.sv.html

5

Förberedelser för kontantövergången 2002

Utformning av sedlarna och mynten

Europeiska monetära institutet, ECB:s föregångare, utlyste en formgivningstäv-ling i februari 1996. Bidragen bedömdes av en jury av oberoende experter från marknadsföring, design och konsthistoria och bedömdes även av allmänheten i en opinionsundersökning. Efter att ha tagit del av dessa resultat valde Europeiska monetära institutets råd ut det vinnande bidraget i december 1996: en serie base-rad på temat ”epoker och stilar i Europa” som hade lämnats in av Robert Kalina, sedelutformare på Österrikes centralbank, Oesterreichische Nationalbank i Wien.

Till skillnad från eurosedlarna, som är lika-dana i alla euroländer har mynten en europeisk sida och en nationell. De visar symboler från europeiska länder och återspeglar enigheten inom EU. Luc Luycx från det belgiska myntverket vann en europeisk tävling om formgivningen av den europeiska sidan som visar myntens värde.

Testning och tillverkning

Inför kontantövergången till euro i januari 2002 var samarbetet med andra av

avgörande vikt. Det gjorde det möjligt att genomföra nationella och centraliserade tester av tillverkare av kontanthanterings-maskiner före övergången.

Femton sedeltryckerier runt om i EU deltog i tillverkningen av eurosedlar som påbörjades i juli 1999. Ett gemensamt kvalitetssäkringssystem säkerställde att alla eurosedlar höll samma standard. Den 1 januari 2002 hade en första omgång på 14,9 miljarder sedlar tryckts för de dåva-rande tolv euroländerna. Det skulle räcka för att täcka 15 000 fotbollsplaner. Cirka 52 miljarder mynt präglades på 16 euro-peiska myntverk. Deras totala värde uppgick till 15,75 miljarder euro och 250 000 ton metall användes.

Informationskampanjen Euro 2002 och övergången

Sedlarnas säkerhetsdetaljer ska vara enkla att känna igen så Eurosystemet inledde 2001 en omfattande informationskam-panj ”Euro 2002”. De omfattade massme-diekampanjerna i de tolv euroländerna3 och fokuserade på sedlarna och mynten och deras säkerhetsdetaljer. Allmänheten uppmuntrades att kontrollera sina sedlar med ”känn-titta-luta”-testet. Tekniken som utvecklades 2001 i samband med en

slogan: ”EURON. VÅR valuta” som har använts av Eurosystemet i all information om eurosedlar.

Trots den stora utmaningen att införa eurokontanter gick det smidigt och var f r a m g å n g s r i k t g e n o m f ö r t i h e l a euroområdet i slutet av februari 2002. Det var världens största valutaövergång någonsin och både banksektorn, tran-sportföretag, detaljhandeln, mynt-automatindustrin och, naturligtvis, allmänheten deltog. Nyckeln till fram-gången var de tidiga och noggranna förberedelser som gjordes av alla parter, affärsbanker, tillverkare av kontanthante-ringsmaskiner och kontanthanterare som från starten hanterade den nya valutan utan problem. Att allmänheten accepte-rade den nya valutan var naturligtvis ett viktigt bidrag till framgången.

Indragningen av de nationella valutorna var mycket komplicerad, men trots det hade mer än 6 miljarder sedlar och nästan 30 miljarder nationella mynt tagits ur omlopp den 1 mars 2002.

3 Belgien, Spanien, Grekland, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland.

6

Kontantövergången land för land 2002, 2007, 2008, 2009 och 2011

LandEurosedlarna och

euromynten införs

Sista giltighetsdatum för de nationella

sedlarna

Inväxling av sedlar t.o.m.

Inväxling av mynt t.o.m.

Belgien 1.1.2002 28.2.2002 obegränsad tid 31.12.2004

Tyskland 1.1.2002 28.2.2002 obegränsad tid obegränsad tid

Estland 1.1.2011 14.1.2011 obegränsad tid obegränsad tid

Irland 1.1.2002 9.2.2002 obegränsad tid obegränsad tid

Grekland 1.1.2002 28.2.2002 1.3.2012 1.3.2004

Spanien 1.1.2002 28.2.2002 obegränsad tid obegränsad tid

Frankrike 1.1.2002 17.2.2002 17.2.2012 17.2.2005

Italien 1.1.2002 28.2.2002 28.2.2012 28.2.2012

Cypern 1.1.2008 31.1.2008 31.12.2017 31.12.2009

Luxemburg 1.1.2002 28.2.2002 obegränsad tid 31.12.2004

Malta 1.1.2008 31.1.2008 31.1.2018 1.2.2010

Nederländerna 1.1.2002 28.1.2002 1.1.2032 1.1.2007

Österrike 1.1.2002 28.2.2002 obegränsad tid obegränsad tid

Portugal 1.1.2002 28.2.2002 28.2.2022 31.12.2002

Slovenien 1.1.2007 14.1.2007 obegränsad tid 31.12.2016

Slovakien 1.1.2009 16.1.2009 obegränsad tid 31.12.2013

Finland 1.1.2002 28.2.2002 29.2.2012 29.2.2012

Tio länder gick med i EU 2004 och fem av dessa har blivit medlemmar i euroområdet de senaste åren: Slovenien (2007), Cypern, Malta (2008), Slovakien (2009) och Estland (2011). Hittills har totalt 17 EU-länder infört euron.

Alla EU-länder, utom Danmark och Storbritannien, som har en opt-out-klausul (möjlighet att stå utanför), förväntas gå med i den monetära unionen och införa euron så snart de uppfyller konvergenskriterierna.

XXX

7

Kontantövergången land för land 2002, 2007, 2008, 2009 och 2011

Karta över euroområdet

8

Eurosedlar och euromynt i Finland

I Finland blev euron en räkneenhet den 1 januari 1999. För de flesta blev dock inte euron en riktig valuta förrän sedlarna och mynten sattes i omlopp den 1 januari 2002.

Inför lanseringen av euron i Finland tillver-kades 225 miljoner sedlar och 1,5 miljar-der mynt. Dessa volymer krävdes för att möta den inledande efterfrågan och för Finlands Banks lager. Denna mängd sedlar skulle motsvara ungefär 25 gånger Finlands längd (från norr till söder) om man la dem efter varandra!

För att förbereda införandet av euron organiserade Europeiska centralbanken och Finlands Bank en sexmånaders infor-mationskampanj med broschyrer, annon-ser i pressen, tv- och radioreklam.

Ett partnerskapsprogram med ECB, Finlands Bank samt offentliga och privata organisationerna skapades för att ge

aktuell information om euron. Därför var banker, affärer, värdetransportföretag och kontantautomatindustrin väl förberedda. De bidrog i hög grad till att införandet av de nya sedlarna och mynten gick så smidigt.

Finlands euromynt valdes ut av finansmi-nistern, Sauli Niinistö. Pertti Mäkinen utformade 1-euromyntet som visar två flygande svanar. Raimo Heino utformade 2-euromyntet med hjortron och hjortron-blommor. På 1-, 2-, 5-, 10-, 20- och 50-centmynten visas Finlands heraldiska lejon i en reproduktion av en design av skulptören Heikki Häiväoja.

Enligt en enkät 2002 tyckte en övervä-gande majoritet av befolkningen i Finland att det inte hade varit några större prob-lem att gå över från mark till eurokontan-ter. I praktiken fick de flesta eurosedlar från uttagsmaskiner eller som växel i affä-rerna.

Perioden när mark och euro var i omlopp parallellt slutade den 28 februari 2002. Sedan dess har euron varit den enda lagliga valutan i Finland.

När vi firar tio år med eurosedlar och mynt vill Finlands Bank påminna om att det fortfarande är möjligt att växla in sedlar och den sista serien mynt i mark mot euro t.o.m. den 29 februari 2012. På vissa villkor kan inväxlingen ske på affärs-banker eller växelkontor, eller på Finlands Bank.

Mer information om inväxling av mark finns på Finlands Banks webbplats:

http://www.suomenpankki.fi/sv/setelit_ja_kolikot/markkojen_vaihtaminen_euroiksi

9

Sedeltillverkning, cirkulering, förfalskningar; framtiden

Sedeltillverkning

Eurosystemet bestämmer de slutliga årliga tillverkningsbehoven och tilldelar euroområdets nationella centralbanker volymerna per valör. Varje nationell centralbank har sedan ansvar för att producera en viss andel av det årliga behovet i en eller flera valörer. Sedan producerar centralbankerna sin andel av sedlarna, antingen själva eller genom underleverantörer. Vilken centralbank som har beställt tryckning av sedlar kan man se på en bokstav eller landskod före serienumret.4 Tryckningen kan dock ha gjorts i ett annat land. Totalt tilldelades produktion av 6 miljarder eurosedlar till ett värde av 171,3 miljarder år 2011.

Eurosedlar och –mynt i omlopp

SiffrorI mitten av 2011 fanns det 14,2 miljarder sedlar och 95,6 miljarder mynt i omlopp. Det totala värdet var 847 miljarder respek-tive 22,8 miljarder euro. När det gäller volym var 50-eurosedeln störst (39,5 %), medan 500-eurosedeln hade störst del värdemässigt (34,3 %), tätt följd av 50-eurosedeln (33 %).

Trender i sedeltillförselnI oktober 2008, när finanskrisen eskale-rade, ökade antalet eurosedlar i omlopp betydligt, särskilt sedlar med hög valör. Under den månaden var siffrorna för dessa sedlar tre gånger högre än ett år tidigare.

För att matcha tillgång och efterfrågan har Eurosystemet upprättat både logis-tiska och strategiska sedellager. De förra

möter ef ter frågan på sedlar under normala förhållanden, inklusive säsong-toppar, medan de senare används om en nationell centralbank har brist på en speciell valör som inte kan levereras av någon annan nationell centralbank.

Falska eurosedlar

Under första halvåret 2011 togs totalt 295 553 falska eurosedlar ur omlopp. Jämfört med det ökande antalet äkta eurosedlar i omlopp, i genomsnitt cirka 13,8 miljarder sedlar under första halvåret 2011, är andelen förfalskningar fortfa-rande mycket låg. De sedlar som förfal-skas mest är 50- och 20-eurosedlarna. Även om förtroendet för eurons säkerhet är väl motiverat av fortlöpande åtgärder mot förfalskning uppmanar ECB allmän-heten att vara på sin vakt mot förfalsk-nin gar o ch anv än da ”k änn - t i t t a -

luta”-testet som beskrivs på webbsidan5 och kontrollera mer än en säkerhetsdetalj.

Framtiden

Trots att antalet förfalskningar är mycket litet måste Eurosystemet vara steget före förfalskarna och göra sedlarna ännu svårare att förfalska. Därför har ECB-rådet godkänt utveckling och införande av en andra serie sedlar, som ska införas de närmaste åren. Den nya serien kommer att behålla de viktigaste desigelementen från den första serien sedlar. Eurosyste-met kommer att informera allmänheten om de nya sedlarna i god tid före införan-det.

4 På eurosedlar som ges ut av Banque centrale du Luxembourg anges koden för den centralbank i det land där sedlarna för Luxemburg trycks.5 Se http://www.ecb.europa.eu/sakerhetsdetaljer

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

400000

450000

2002

/1

2002

/2

2003

/1

2003

/2

2004

/1

2004

/2

2005

/1

2005

/2

2006

/1

2006

/2

2007

/1

2007

/2

2008

/1

2008

/2

2009

/1

2009

/2

2010

/1

2010

/2

2011

/1

Antal falska eurosedlar som tagits ur omlopp mellan 2002 och första halvåret 2011

Källa: ECB

10

Formgivning av sedlarna och mynten och deras egenskaper

Sedelutformning

På eurosedlarnas framsida representerar fönster och portar Europas anda av öppenhet och samarbete medan EU:s tolv stjärnor representerar enighet, solidaritet och harmoni mellan Europas folk. ECB-ordförandens namn-teckning finns också på framsidan.

På baksidan av eurosedlarna finns en satellitbild av Europa och en bro som symboliserar samarbete och kommunikation mellan Europas folk och mellan Europa och resten av världen.

European Blind Union (den europeiska sammanslut-ningen för synskadade) lämnade synpunkter i ett tidigt skede för att sedlarna skulle bli så användarvänliga som möjligt för synskadade.

Hur man kontrollerar om en sedel är äkta känn, titta, luta

120 x 62 mm

127 x 67 mm

147 x 82 mm

153 x 82 mm

160 x 82 mm

Känn på papperet.Papperet känns strävt och fast.

1 KÄNN

ReliefeffektBläcket är tjockare på vissa delar.

2 TITTA

VattenmärkeSvaga bilder visar ett fönster eller en port.

SäkerhetstrådEn mörk linje syns.

3 LUTAFärgskiftande siffraSiffran på baksidan på 50-eurosedlar eller de med högre valör skiftar färg från purpurrött till olivgrönt eller brunt.

Glänsande remsaPå baksidan på 5-, 10- och 20-eurosedlarna finns en guldfärgad remsa med värdet och €-symbolen.

Hologram Valörsiffran och € eller ett fönster eller en port syns.

140 x 77 mm

1

2 2 3

3

133 x 72 mm

1

2 2 33

XXX

11

Utformning av mynten och deras säkerhetsdetaljer

Euromynten har en europeisk sida som visar en karta över Europa tillsammans med de tolv stjärnorna som representerar Europeiska unionen och en nationell sida som visar nationella symboler eller bilder. Alla euromynt är laglig valuta i hela euroområdet.

1- och 2-euromynten har många säkerhetsdetaljer, t.ex. deras kombination av färger, silver och guld, liksom 2-euromyntets kantgravyr som är olika från land till land. Dess-utom har 1- och 2-euromynten en ”lager-på-lager-konstruktion” och deras speciella magnetiska egenskaper gör att det är säkert att använda dem i automater.

Miljö

Miljömedvetandet är viktigt i Eurosystemet och man har som mål att använda natur-tillgångar försiktigt så att miljön bevaras och att skydda människors hälsa vid produk-tion och distribution av eurosedlar. En analys, som gjordes 2003, visade att eurosedlarnas miljöpåverkan under hela deras livstid motsvarar att varje europeisk medborgare kör bil en kilometer eller lämnar en 60-wattslampa tänd en halv dag. För att främja sitt miljöengagemang har ECB, i samarbete med sedeltryckerierna, nyligen introducerat ett miljöhanteringssystem för Eurosystemet.

Hälsa och säkerhet

Låga nivåer vanliga bakterier har hittats på sedlar som kommer från t.ex. matförsälj-ningsställen. Bakteriemängden är dock så liten att de inte ens kan förorsaka mindre symptom. Mynt har visat sig vara ännu mindre smutsiga än sedlar och kreditkort av plast har samma bakterienivåer som kontanter.

Före lanseringen i januari 2002 testades eurosedlarna för möjliga risker relaterade till akut oral förgiftning, hudirritationer och genotoxicitet. Resultaten bekräftade att euro-sedlarna inte leder till några av ovanstående risker. ECB undersökte också de allmänna hälso- och säkerhetsriskerna relaterade till tillverkning och användning av eurosed-larna. Omfattande laboratorieanalyser av representativa prov visade antingen att det inte fanns några bevis för att eurosedlarna innehöll farliga koncentrationer av substan-ser eller så var dessa långt under de tillåtna, jämförbara med dagligvaror eller livsme-del. För att främja hälso- och säkerhetsengagemanget har ECB, tillsammans med sedeltryckerierna, infört ett system för hälso och säkerhetshantering, som ska över-vaka dessa för Eurosystemet.

Formgivning av sedlarna och mynten och deras egenskaper

1 CENT

1 €

2 €

5 CENT

2 CENT

10 CENT

20 CENT

50 CENT

12

Eurokontanterna som symbol

Under årens lopp har EU antagit flera symboler: en flagga, en Europahymn (Sång till glädjen), ett motto, Europada-gen (9 maj) och den gemensamma valu-tan. På sedlarna finns det inga nationella symboler för denna politiska vision av EU. I stället har arkitektoniska stilar från sju perioder i Europas historia varit inspira-tionskälla vid utformningen. Liknande byggnadsverk finns i hela Europa.

Mynten är annorlunda i det avseendet: de har en europeisk sida och en nationell med respektive lands symboler. De hjälper allmänheten att identifiera sig med EU.

Den gemensamma valutan är en symbol för ekonomisk och monetär integration. Den förenklar affärsverksamhet i allmän-het och särskilt betalningar för varor och tjänster i utlandet. Skapandet av euroområdet på en kontinent med länder

som är så olika är en bragd. Numera använder mer än 330 miljoner människor i Europa euron.

Efter tio år har Eurosystemet skördat de praktiska fördelarna av att ha en gemen-sam valuta, speciellt när det gäller kontantcykeln och sedelupphandling. Fördelarna, liksom de läxor man har lärt från detta breda och djupa samarbete, kommer att fortsätta bära frukt.

13

Eurosedlarnas och -myntens 10-årsjubileum

Från den 1 januari till den 31 mars 2012 hålls en Euro Run-tävling på Internet med anledning av jubileet. Den riktar sig mot barn i åldern 9 till 12 år, dvs. eurogenerationen, som bor i EU. De kan delta genom att spela Euro Run på

www.euro.ecb.eu och registrera sitt resultat. De måste skriva in tävlingsko-den ”2012” och en giltig e-postadress.

De fyra spelarna med bäst resultat i Internet-tävlingen kommer att bjudas in

till ECB för att delta i en Euro Run-tävling i maj 2012. Då ska de tävla mot varandra för att vinna titeln European Euro Run Champion.

Besöksdagar på ECB

ECB planerar att öppna sina dörrar för allmänheten andra kvartalet 2012. På Euroutställningen kan besökare lära sig allt om eurosedlarna och -mynten: från pengars historia till tillverkning. Det finns också möjlighet att delta i en work-shop med ECB:s sedelexperter.

Om du inte kan komma på besöksda-garna kommer det att finnas en utvid-gad Euroutställning i Frankfurt i slutet av 2012.

Videor om eurosedlarna och euromynten

En kort film har producerats om euro-sedlarnas och –myntens första tio år. Den finns på 22 europeiska språk. Tre 20-sekundersfilmer om hur man kont-rollerar sedlarnas säkerhetsdetaljer med ”känn-titta-luta”-testet finns också på de språken. Alla filmer finns på ECB:s webbplats.

För att markera eurosedlarnas och -myntens tioårsjubileum planeras flera aktiviteter under 2012.

Tävling - Euro Run 2012

www.euro.ecb.europa.eu www.finlandsbank.fi

© E

uro

pea

n C

entr

al B

ank,

201

1