WIKIER OCH WIKIPEDIA I ORGANISATIONEN - A CRASH COURSE [email protected]Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM) Avdelningen for Informations- och kommunikationssystem Communicare 2010 – Fördjupningsspår Kreativ PR Text (men inte alla bilder) fritt tillgängliga under Creative commons licens CC by-sa 3.0
56
Embed
Wikier och Wikipedia i Organisationen - A Crash Course
Communicare 2010 – Fördjupningsspår Kreativ PR. Wikier och Wikipedia i Organisationen - A Crash Course. [email protected] Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM) Avdelningen for Informations- och kommunikationssystem . - PowerPoint PPT Presentation
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Wiki (efter Wiki, hawaianskt ord för snabb), webbplats som snabbt och enkelt kan redigeras av många.
EN WIKI ÄR
Ett webbpubliceringssystem eller web content management system (web CMS), dvs: Webbaserad redigering Enkelt att redigera Dokumenthistorik
Dessutom karaktäreriseras en wiki av följande: Redigeringen fördröjs inte av
godkännandeförfaranden. Enkel sökning Enkel länkning mellan artiklar Nya användare stoppas vanligen inte Wikikod
SOM MÅNGA KAN REDIGERA…
… MEN OFTA ÅTERSTÄLLS REDIGERINGARNA.
VANLIGA TILLÄMPNINGAR FÖR WIKIER
Ordböcker och upplagsverk, exempelvis Wikipedia och andra wikiprojekt som drivs av Media Wiki foundation.
Projektsajt. Underlättar beslutsgången och informationsflödet
inom projektet, och kan ersätat möten. Ger ”koncensusdemokrati”. Tillfälligt stabila
versioner betraktas som accepterade av alla intresserade.
Community. Blogg. Lärplattform. Verktyg för kollaborativt författande.
OM WIKIPEDIA Fritt och öppet uppslagsverk Världens största encyklopedi. 250 språkversioner Startades av Jimmy Wales och Larry Sanger januari 2001 13 milj besök per dag Världens 6:e populäraste sajt 97% av Wikipediaartiklarna rankas som topp-tio av Google.
61 % av amerikanska journalister använder Wikipedia för research i arbetet.
Undersökning vid George Washington universitets strategiska PR-program
Risk för rundgång! Tillfälligt klotter och vandalism vidareförmedlas ibland i media.
“Rätt använd är Wikipedia en journalistisk guldgruva. … Den stora nyttan hos Wikipedia handlar om källor.”
Lisa Bjerre, krönikör, Journalisten.se
Vissa universitetslärare tillåter inte Wikipedia och andra uppslagsverk som källa. Andra säger att man inte får bygga en uppsats helt på uppslagsverk som källor.
DECEMBER 2005:VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTEN NATURE
JÄMFÖRDE EB MED ENGELSKSPRÅKIGA WIKIPEDIA4 allvarliga fel i EB och 4 allvarliga fel i en.wikipedia = jämnt
skägg
MINDRE FEL SOM FAKTAUPPGIFTER, UTELÄMNANDEN, MISSLEDANDE FORMULERINGAR162 i en.wikipedia123 i EB
MEN KVALITETEN VARIERAR MELLAN WIKIPEDIAARTIKLAR.
SVENSKSPRÅKIGA WIKIPEDIA HAR FORTFARANDE EN BIT PÅ VÄG.
KAN MAN LITA PÅ WIKIPEDIA?
KLOTTER OCH VANDALISM
Mediantid för att återställa klotter: Mellan 3 och 15 minuter beroende på studie.
AMERIKANSK JOURNALIST OCH FÖRFATTARE. BL A REDAKTÖR PÅ USA TODAY 1982-1991.
VANDALISM: FALLET JOHN SEIGENTHALER, SR.
VANDALISM UPPTÄCKT AV VÄNNEN VICTOR S. JOHNSON, JR. I SEPTEMBER:
"JOHN SEIGENTHALER SR. WAS THE ASSISTANT TO ATTORNEY GENERAL ROBERT KENNEDY IN THE EARLY 1960'S. FOR A BRIEF TIME, HE WAS THOUGHT TO HAVE BEEN DIRECTLY INVOLVED IN THE KENNEDY ASSASSINATIONS OF BOTH JOHN, AND HIS BROTHER, BOBBY. NOTHING WAS EVER PROVEN."
VANDALISM: FALLET JOHN SEIGENTHALER, SR
ÄVEN:"JOHN SEIGENTHALER MOVED TO THE SOVIET UNION IN 1971, AND RETURNED TO THE UNITED STATES IN 1984. HE STARTED ONE OF THE COUNTRY'S LARGEST PUBLIC RELATIONS FIRMS SHORTLY THEREAFTER."
VAD UTMÄRKER EN TILLFÖRLITLIG ARTIKEL?
STORT REDIGERINGSDJUP. MÅNGA TILLFÖRLITLIGA KÄLLORINGA VARNINGSMALLAR SOM: “Källa behövs””Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.”UTVALDA ARTIKLAR:Utmärkta artiklarBra artiklarRekommenderade artiklar
INTRESSEKONFLIKTER PÅ WIKIPEDIANOVEMBER 2009: ASHBERG “AVSLÖJAR POLITIKERNAS WIKIPEDIAMYGEL”. WIKIPEDIAREDIGERINGAR MED “POLITISK SMUTSKASTNING” HADE SKETT FRÅN IP-ADRESSER SOM TILLHÖR RIKSDAGSHUSET.
JANUARI 2007: WIKIPEDIAADMINISTRATÖREN RICK JELLIFFE AVSLÖJAR ATT MICROSOFT HADE ERBJUDIT HOMOM BETALT FÖR ATT JUSTERA ARTIKLAR OM DERAS ÖPPNA DOKUMENTFORMAT OOXML.
DECEMBER 2005: ADAM CURRY, TIDIGARE VJ PÅ MTV OCH NUMERA INTERNET-ENTREPRENÖR, MEDGER ATT HAN ÄNDRAT I INLÄGGET OM PODCASTING FÖR ATT GE HONOM SJÄLV MER ÄRA FÖR ATT HA UTVECKLAD TEKNIKEN, SAMTIDIGT SOM HAN TONAT NED KEVIN MARKS. CURRY BAD SENARE OM URSÄKT I ETT BLOGGINLÄGG.
WIKISCANNER -BEVAKAR ÄNDRINGAR I WIKIPEDIA
WIKIER OCH WIKIPEDIA I ORGANISATIONEN
• Funkar Wikipedia som källa?
• Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man?
• Hur kan man använda en egen wiki i sin organisation som projektplats eller för att ersätta beslutsmöten?
KAN MAN SKRIVA OM SIN ORGANISATIOIN?
Somliga anser att man inte ska skriva om sig själv, sin organisation och andra alltför närstående ämnen. Ändå görs värdefulla bidrag av personer med intressekonflikt.
En vanlig uppfattning på svenskspråkiga Wikipedia är att man är välkommen att skriva om sådana ämnen, om man kan skriva som om man inte hade intressekonflikt.
Annars är man välkommen att skriva om andra ämnen istället. ?
KONSEKVENSER AV ATT INTE SKRIVA SAKLIGT, OCH AV ATT INTE RESPEKTERA KONSENSUS
RaderingBlockering av konto eller IP-adress
efter upprepade varningar och tillsägelser.
Kritik i media.
RÅD TILL FÖRFATTARE MED INTRESSEKONFLIKT
Välkommen, men.... Var uppriktig om din intressekonflikt. Be gärna någon utan intressekonflikt
om hjälp att skriva. Lägg aldrig in uppenbar reklam och
reklamlänkar. Undvik superlativ och värdeord, utan
skriv torr sakprosa. Radera inte kritik mot organisationen, i
synnerhet inte källbelagd sådan. Andra wikipediaförfattare uppmuntras
att vara djärva - men inte den som har intressekonflikt.
Acceptans finns vanligen för att korrigera ickekontroversiella sakfel om sin arbetsplats eller organisation.
1. VERIFIERBARHET.2. FRITT OCH ÖPPET INNEHÅLL3. WIKIPEDIA ÄR ENBART ETT
UPPSLAGSVERK.4. SKRIV FRÅN NEUTRAL SYNPUNKT.5. ETIKETT+ WIKIPEDIA HAR INGA REGLER
FEBRURI 2007: DET AVSLÖJAS ATT WIKIPEDIA-ADMINISTRATÖREN “ESSJAY”, ANSTÄLLD PÅ WIKIA AV WIKIPEDIAS GRUNDARE JIMMY “JIMBO” WALES, HAR UTGETT SIG FÖR ATT VARA “TENURED PROFESSOR IN THEOLOGY” PÅ SIN ANVÄNDARSIDA, MEN SAKNADE HÖGRE UTBILDNING. HAN HADE LYCKATS FÅ EN FORSKARES REDIGERINGAR RADERADE OCH FORSKAREN BLOCKERAD.
1. Ska wikin vara läsbar och tillgänglig för alla i världen?2. Ska den ha fritt och/eller öppet innehåll?3. Passar det du har tänkt skriva om på Wikipedia? Isåfall
kan det vara svårt att konkurrera med Wikipedia. 4. Kan wikin ligga på en kommersiellt wikihotell (t.ex.
wikia.com) eller på en egen server (t.ex. med programvaran Mediawiki)?
5. Om egen Mediawikiserver: Behöver man installera tillägg (extensions) för fotnoter, avancerade mallar, mm? Gör det tidigt!Info om färdiga paket med Mediawiki+extensions+operativsystem finns på http://www.mediawiki.org/wiki/Software_bundles
6. Förväntas alla projektmedlemmar bidra lika mycket?7. Finns risken att det rinner ut i sanden, och slutar med
ALTERNATIV TILL EN WIKI Webbpubliceringssystem (Web content management system, CMS)
Skillnad kulturell snarare än teknisk. Präglas av linjeorganisationens krav. Ofta bättre WYSIWYG-editor Ofta sämre sökmöjliheter och svårare att länka
Document CMS, T.ex. Sharepoint
Molntjänster , onlinekontorspaket, projektwebbplatser T.ex. Google docs
Gruppvara T.ex. Google Wave Gemensamma mappar på mejlservern
Versionshanteringssystem
Delad diskaccess, gemensam mapp
MEDIAWIKIS ADMINISTRATÖRVERKTYG
RADERING AV SIDOR OCH BILDER ELLER ÅTERSTÄLLNING AV RADERADE SIDOR ELLER BILDER
SKRIVSKYDD AV SIDOR, OCH BORTTAGANDE AV SKYDDET.
MÖJLIGHET ATT REDIGERA SKRIVSKYDDADE SIDOR (DÄRIBLAND HUVUDSIDAN) OCH SYSTEMMEDDELANDENA PÅ SPECIAL:ALLMESSAGES.
BLOCKERING AV ANVÄNDARE OCH IP-ADRESSER, OCH HÄVANDE AV BLOCKERINGAR.
RULLA TILLBAKA ÄR ETT VERKTYG SOM GÖR DET LITE LÄTTARE OCH SNABBARE ATT ÅTERSTÄLLA KLOTTER, MEN DET ÄR ÖNSKVÄRT ATT ALLA ANVÄNDARE HJÄLPER TILL ATT GÖRA SÅDANT.
WIKIER OCH WIKIPEDIA I ORGANISATIONEN
• Funkar Wikipedia som källa?
• Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man?
• Kan man ersätta beslutsmöten med en egen wiki och använda den som projektplats?
HUR BLIR MAN ADMINISTRATÖR PÅ WIKIPEDIA?
UTSES EN GÅNG OM ÅRET I OMRÖSTNINGARVÄLKÄND OCH AKTIV I WIKI-GEMENSKAPEN75 PROCENTS STÖD KRÄVS FÖR ATT BLI VALD TILL EN BEFATTNINGMAN KAN BLI NOMINERAD ELLER NOMINERA SIG SJÄLVDE SOM VALTS FÅR SINA VERKTYG AV EN S.K. BYRÅKRAT.S.K. INTERNATIONELLA STEWARDS KAN TA IFRÅN ADMINISTRATÖRER DERAS BEHÖRIGHETER