medarbetare.academedia.se€¦ · Web viewHuvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

Delegationsordning, AcadeMedia

Koncern

- Huvudmannens uppdrag enligt skollag, skolförordning, gymnasieförordning samt förordning om vuxenutbildning

2

DELEGATIONSORDNING FÖR HUVUDMANNEN FÖR UTBILDNINGEN INOM ACADEMEDIAS VERKSAMHETER

- UPPGIFTER ENLIGT SKOLLAGEN

1. Bakgrund

Huvudmannen, styrelsen för utbildningen, har det övergripande ansvaret för utbildningsverksamheten. Styrelsen ansvarar ytterst för att utbildningen genomförs i enlighet med författningarna. Det innebär att det alltid är styrelsen för huvudmannabolaget som är juridiskt ansvarig om tillämpliga författningar inte följts.

För att förtydliga ansvarsfördelningen, för uppgifter enligt skolförfattningarna, inom AcadeMedias verksamheter har följande delegationsordning upprättats.

2. AcadeMedias organisation

AcadeMedia är Sveriges ledande utbildningsbolag för både privat och offentlig verksamhet. Vi finns inom hela utbildningstrappan, från för- och grundskola via gymnasieskola till yrkeshögskola.

Alla nya bolag som tillkommer via förvärv eller genom organisk tillväxt inom AcadeMedia ska omfattas av denna delegationsordning.

Huvudmannen för utbildningen utgörs av styrelsen för bolaget. I styrelsen för samtliga dotterbolag sitter AcadeMedias VD, CFO, chefsjurist och segmentschefer.

Firman tecknas av två styrelseledamöter i förening. För att kontrollera vilka ledamöter som sitter i styrelsen för respektive bolag se registreringsbevis på koncernens supportwebb.

Nivå 1Styrelsen för AcadeMedia AB

Styrelsen för AcadeMedia utgör nivå 1 i organisationen. Styrelsen utses av Bolagsstämman och lyder under Aktiebolagslagen.

Nivå 2VD för AcadeMedia AB

Nivå 2 i organisationen utgörs av styrelseordförande för AcadeMedias dotterbolag tillika koncernchef och VD för AcadeMedia AB. VD är anställd i ACM 2001 AB men ansvarar för den totala verksamheten och är således högsta ansvarig chef för alla medarbetare inom AcadeMedia.

Reviderad 20180927

Nivå 6 - Rektor/Förskolechef/Enhetschef

Nivå 5 - Skolchef (GY och FoG) och verksamhetschef (vux)

Nivå 4 - Verksamhetschef och utbildningsdirektör

Nivå 3 - Segmentschef, koncernledning och segmentsområde

Nivå 2 - VD för AcadeMedia AB

Nivå 1 - Styrelsen i AcadeMedia AB

3

Nivå 3Segmentchef, segmentsområde och chef i koncernledningen

Nivå 3 i organisationen utgörs av segmentchefer och supportchefer i koncernledningen. Varje segment leds av en segmentschef. Koncernens övergripande supportfunktioner (HR, ekonomi, juridik) leds av en chef i koncernledning.

Nivå 4Verksamhetschefer och utbildningsdirektör.

Nivå 4 är chefer för ett eller flera varumärken, antingen varumärken eller regioner inom ett verksamhetsområde beroende på vilken verksamhet som bedrivs. Regionerna/varumärken leds av verksamhetschefer.

Nivå 5Skolchef och verksamhetschef vux

Inom vissa verksamheter finns skolchefer och verksamhetschefer i nivån mellan verksamhet och enhet. Dessa utgör nivå 5.

Nivå 6 Rektor/Förskolechef/Enhetschef

Nivå 6 utgör den egentliga verksamheten i form av skolor/enheter och leds av förskolechefer/rektorer/enhetschef. Nivån utgörs även av grupper inom respektive supportfunktion som leds av chef alternativt processansvarig.

Reviderad 20180927

4

3. Allmänt om delegation

3.1 Syfte och avgränsning Det är upp till styrelsen för bolaget att avgöra i vilken utsträckning man ska överlåta sin beslutsrätt. Möjligheterna att delegera beslutanderätten har följande två syften:

att avlasta styrelsen i rutinärenden så att utrymme finns för mer omfattande behandling av principiella ärenden

att möjliggöra en effektivare ledning av bolagen inom AcadeMedias organisation genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare

Huvudmannen, styrelsen för utbildningen, har det övergripande ansvaret för utbildningsverksamheten. Styrelsen ansvarar ytterst för att utbildningen genomförs i enlighet med författningarna. Det innebär att det alltid är styrelsen för huvudmannabolaget som är juridiskt ansvarig om tillämpliga författningar inte följts.

Genom delegation flyttas beslutanderätten över till delegaten. Delegaten träder in helt i huvudmannens ställe. Beslut som fattas med stöd av delegation är juridiskt sett ett huvudmannabeslut och kan inte ändras av styrelsen. Däremot kan styrelsen ta tillbaka sin delegation, även för ett enskilt ärende, men detta påverkar inte redan fattade beslut.

Delegation är en uppgiftsfördelning. Det är alltså arbetsuppgifterna och inte straffansvaret som fördelas. Straffansvaret kan enbart fastställas av domstol. Delegationsordningen ger i stället en klar och tydlig instruktion över vilka uppgifter som ingår i delegationen och fördelningen av dessa.

3.2 Straffansvar

Frågan om straffansvar avgörs av allmän domstol efter en bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall. Vid domstolens överväganden kan det emellertid ha stor betydelse hur arbetsgivaren lagt ut arbetsuppgifter, befogenheter och resurser samt hur fördelningen har klargjorts för delegaten.

Vid en rättslig prövning kan bl.a. beaktas.

Hur delegation skett. Organisatoriska omständigheter, t.ex. arbetsgivarens skyldighet att förvissa sig om delegatens

lämplighet. Har styrelsen t.ex. förvissat sig om att rektorn kan ta det ansvar som följer med delegation av uppgifterna?

Om föreskrifter, instruktioner m.m. följts. Om avvikelser gjorts från vedertagen praxis eller standard. Personliga förutsättningar. Har delegerande t.ex. tagit reda på om delegaten har tillräcklig

utbildning eller om den behöver kompletteras? En annan fråga som kan behöva ställas är om delegaten har tillräcklig erfarenhet.

Medvetna risktagningar brukar bedömas allvarligt och i regel friar inte okunnighet om bestämmelser från ansvar. Om fördelningen av arbetsuppgifterna skett skriftligen med såväl delegerande som delegats underskrift, finns bevis för att delegering skett. Hur delegering skett kan sedan få betydelse för domstolens bedömning av ansvarsfrågan.

Om domstolen dömer en arbetstagare till böter eller fängelse för något brott, är det arbetstagaren, som själv blir drabbad av påföljden.

3.3 Registrering och rapportering av beslut Det ska alltid finnas någon form av skriftlig dokumentation för de beslut som fattas med stöd av delegation. Alla beslut som fattas med stöd av delegation skall på begäran kunna rapporteras till den delegerande.

Reviderad 20180927

5

3.4 Begränsning av delegering I de fall delegaten inom ramen för lämnad delegering ska fatta ett beslut av principiell betydelse eller som annars är av större vikt ska ärendet beslutas av styrelsen. Delegationen omfattas således inte av denna typ av ärenden.

Delegaten kan exempelvis alltså inte fatta beslut på egen hand om det är ärenden där tillståndet att bedriva verksamheten äventyras.

3.5 Allmänna delegeringsregler Styrelsen har rätt att fatta beslut i samtliga ärenden som delegerats vidare. Vid ordinarie delegats frånvaro eller om delegaten återlämnar ärendet till styrelsen är det alltid styrelsen som har att fatta beslut. Den som förordnats som vikarie för viss delegat inträder som delegat i dennes ställe. Den som av styrelsen utsetts till delegat har rätt att underteckna de avtal och andra rättshandlingar som krävs för verkställande av delegationsbeslutet.

För eventuell vidaredelegation ska nedan angivna lägsta nivåer tillämpas.

Skollagen (2010:800)

Lagrum Lägsta nivå för delegation

Angiven lagtext

2 kap. 5 § SkolL Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

Reviderad 20180927

6

2 kap. 5 a § SkolL Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller gymnasiesärskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet.

2 kap 5 b § SkolL

Anm: Träder ikraft 2019-01-01

Styrelsen – Delegeras ej

Enskilda huvudmän ska anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 5 a § till den som godkänt den enskilde som huvudman senast en månad efter förändringen.

2 kap 8 § SkolL Styrelsen - Delegeras ej

Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.

2 kap 8 a § SkolL Nivå 3 – Segmentschef och koncernledning

Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten.

2 kap 9 § SkolL Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef.En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

2 kap 12 § SkolL Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.

Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som- tidigare gått befattningsutbildningen eller en

Reviderad 20180927

7

äldre statlig rektorsutbildning,- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller- den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.


Om en person som avses i 18 § ska användas för att bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om detta.


Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare.

Regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor.

2 kap 22 a § SkolL Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktionsperiod.

Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som anställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter som meddelas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervisning utan att vara behörig enligt 13 § första stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma anställning övergår till att bedriva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare undantag från första stycket.


För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska

Reviderad 20180927

8

det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

2 kap 26 § SkolL

Anm: gäller vid entreprenad där kommun är huvudman

Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

En huvudman för kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.


Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.

4 kap 3 § SkolL Nivå 3 – Segmentschef och koncernledning

Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.


Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.


Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

Reviderad 20180927

9


I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.Om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstängning enligt första stycket 2-4 är uppfyllda och beslutet är nödvändigt med hänsyn till elevernas trygghet och studiero, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.


Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna, om1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande omständigheter, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.


Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning enligt 17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven är under 18 år, samråd även ske med socialnämnden.Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett sådant beslut som avses i 17 § tredje stycket och 19 § tredje stycket. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet.

Reviderad 20180927

10


Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.


Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.


Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.


Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

6 kap 10 § SkolL

Anm: för huvudmannens räkning ta emot anmälan om kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.

Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

6 kap 10 § SkolL

Anm: för huvudmannens räkning utreda anmälan om kränkande behandling, trakasserier eller sexuella


Samma som ovan

Reviderad 20180927

11

trakasserier samt vidta skäliga åtgärder.6 kap 14 § SkolL Nivå 5 – Skolchef

och verksamhetschef

Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.

7 kap. 22 § SkolL Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.


Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan, sameskolan eller förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.


Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.


Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för barnet enligt 23 § andra stycket.


Varje fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov

Reviderad 20180927

12

av särskilt stöd för sin utveckling.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 21 § andra stycket.


Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval.

Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev.


Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.

Den som har fått undervisning i lovskola enligt 23 b § första stycket ska av huvudmannen erbjudas att i anslutning till lovskolan genomgå prövning för betyg i de ämnen undervisningen i lovskolan har avsett.

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.


En huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 8 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande

Reviderad 20180927

13

enligt första stycket

10 kap 23 b § SkolL Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

En huvudman ska, om inte annat följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 9 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.

10 kap 23 e § SkolL Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

Huvudmannen bestämmer vid vilken skolenhet som lovskola ska anordnas. På lovskola tillämpas inte 25 och 30 §§.

10 kap 35 § SkolL

Anm: beslut om mottagande


Varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse1. vissa årskurser,2. elever som är i behov av särskilt stöd, och3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.


Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det.

Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.

11 kap 34 § SkolL

Anm: beslut om mottagande


Varje fristående grundsärskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundsärskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

Reviderad 20180927

14

1. vissa årskurser,2. elever som är i behov av särskilt stöd, och3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.


Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.


Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.


Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen.I 38 § finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh- anpassad utbildning.


När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever.


Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.


Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse1. elever som är i behov av särskilt stöd, och2. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.När det gäller programinriktat val som utformas för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion

Reviderad 20180927

15

finns särskilda bestämmelser i 17 kap. 29 § om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för sådan utbildning.Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen.


Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas.Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.I utbildningskontraktet ska det anges1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin och vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen,2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket,3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.


När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program.


Om det finns särskilda skäl, får huvudmannen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter

Reviderad 20180927

16

om sådana avvikelser som avses i första stycket.

16 kap. 15 § SkolL Nivå 3 – Segmentschef och koncernledning

De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår.Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår.Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår.


Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.


Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot.

17 kap 5 § SkolL

Anm: Upphör att gälla 2019-07-01


Preparandutbildning ska pågå högst ett år.Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två år.


Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier.Eleverna har rätt till i genomsnitt minst 23 timmars undervisning i veckan (garanterad undervisningstid). Utbildningens omfattning får dock minskas för en elev som begär det om huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl.

17 kap 7 § SkolL Nivå 3 – Segmentschef och koncernledning

Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd.För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om utbildningsplanen och den individuella studieplanen.


Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion.

Reviderad 20180927

17

Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.


Den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en sökande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot.


Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till programinriktat val som har utformats för en enskild elev bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det. Bidraget ska bestämmas enligt 35 §.


Av 15 kap. 33 § framgår när huvudmannen för en fristående skola som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever är skyldig att ta emot behöriga sökande till utbildningen.

Vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning till utbildningen följer av 15 kap. 12-14 §§.

17 a kap 2 § SkolL Nivå 3 – Segmentschef och koncernledning

En huvudman som anordnar utbildning på teknikprogrammet får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

17 a kap 14 § SkolL Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört examensarbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få gå om en kurs.

17 a kap 18 § SkolL Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och ska tas emot.Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering).Av 15 kap. 12 och 13 §§ framgår att huvudmannen ska göra ett urval bland mottagna sökande, om fler sökande har tagits emot till huvudmannens utbildning än det finns

Reviderad 20180927

18

platser i utbildningen.20 kap. 7 § SkolL Nivå 6 – Rektor,

förskolechef och enhetschef

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev inom utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna.Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.


Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17-20 §§.


Om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska ett yttrande fogas där hemkommunen redovisar sin bedömning av om den sökande uppfyller de villkor som anges i 11 §.Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen.

Reviderad 20180927

19


Den andra huvudmannen får ta emot den sökande, även om hemkommunen har bedömt att den sökande inte har rätt att delta i utbildningen.


Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §.

En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och ett landsting ska ta emot en sökande, om1. de villkor som anges i 20 § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och2. hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.


Om den sökande har rätt att delta i utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b § innebär ett beslut om mottagande enligt 22 § att den sökande också antas till utbildningen. I övrigt är det den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå som beslutar om en sökande ska antas till utbildningen.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland mottagna sökande.


Utbildning i svenska för invandrare ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte.

Huvudmannen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.


Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som- arbetslivsorientering,- validering,

Reviderad 20180927

20

- praktik, eller- annan utbildning.

Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid då eleven får ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom, skada eller föräldraledighet och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.


Huvudmannen ska samråda med en berörd arbetsgivare och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning.


Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildning i svenska för invandrare.


Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser eller viss utbildning.


En kommun, ett landsting eller en enskild huvudman får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal om att någon annan än kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen utför uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad).

Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) om anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar får en kommun eller ett landsting genom ett avtal enligt första stycket utföra uppgifter åt en annan huvudman inom skolväsendet.

De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad.

23 kap 3 a § SkolL Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet överlämnas på entreprenad till en annan

Reviderad 20180927

21

huvudman.

En enskild huvudman får även överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning till en enskild fysisk eller juridisk person.

Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får endast överlämnas på entreprenad om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.


Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter som avser fjärrundervisning överlämnas till staten på entreprenad. Inom dessa skolformer får uppgifter som avser fjärrundervisning även överlämnas till en annan huvudman på entreprenad, om uppgifterna är sådana som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet och villkoret i 3 a § tredje stycket är uppfyllt.


Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall än som anges i 2 och 3 a-4 a §§ medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad.


Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift.

Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.


En kommun får som huvudman överlåta ansvaret för sådana medicinska insatser som anges i 2 kap. 25-28 §§ till ett landsting, om kommunen och landstinget är överens om detta. På samma sätt får ett landsting överlåta ansvaret till en kommun.

Staten eller en enskild får som huvudman överlåta ansvaret för de medicinska insatser

Reviderad 20180927

22

som anges i 2 kap. 25-28 §§ till en kommun eller ett landsting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget är överens om detta.


Särskild undervisning enligt 20 § anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i.

25 kap 4 § SkolL Nivå 4 – Verksamhetschef och utbildnings-direktör

Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem.

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.


En huvudman för utbildning eller annan verksamhet som är föremål för nationell uppföljning och utvärdering ska till Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och utvärderingen.Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser verksamheten och behövs för uppföljningen och utvärderingen ska vara skyldig att på begäran av Skolverket lämna uppgifter om verksamheten.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhetsredovisning som ska lämnas.


Huvudmannen för en fristående skola som genomför nationella prov ska bevara elevlösningar av de nationella proven.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten enligt första stycket.

Reviderad 20180927

23


Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).


Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen.

29 kap. 19 a § SkolL Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

En huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska till Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för allmänhetens insyn.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

Skolförordningen (2011:185)


Angiven lagtext

3 kap 3 § SkolF Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

4 kap 2 § SkolF Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskolan eller grundsärskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare.

En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin förskoleklass eller grundskola.

Reviderad 20180927

24


I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.


En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och2. det finns en lämplig lärare.

Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.


Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.

Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.

9 kap. 3 § SkolF Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1.Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.


Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

9 kap. 5 § SkolF Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska.Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.

Reviderad 20180927

25

9 kap. 8 § SkolF Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

I 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än fem elever väljer språket.


För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av undervisningen i årskurs 1-6 anordnas på detta språk. För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurs 7-9.

En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket ska anmäla detta till Statens skolinspektion.


Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden på ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 2.

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.


Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.


I 11 kap. 6 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

Reviderad 20180927

26

Gymnasieförordningen (2010:2039)


Angiven lagtext

1 kap 6 § GyF Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs.


Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

4 kap. 6 § GyF Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning.

4 kap. 7 § GyF Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,2. minst en kurs i estetiska ämnen, och3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl.Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i de ämnen som avses i andra stycket 2.För de elever som avses i 11 § respektive 15-20 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.


Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Reviderad 20180927

27

Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.För en elev i gymnasiesärskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.

4 kap 13 § GyF Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan, får utbildningen anordnas bara om1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet.Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.


I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

Reviderad 20180927

28


Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det.Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen1. ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska,2. anordnas som individuellt val, eller3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål.


För nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i gymnasiesärskolan beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren.För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på kurser, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan.


Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid.


En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna (utökat program). Beslutet fattas av rektorn.En elev på ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan särskilt beslut rätt att som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller hon vill läsa de aktuella kurserna.En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § respektive 19 kap. 20 § skollagen (2010:800).

5 kap 4 § GyF Nivå 3 – Segmentschef och koncernledning

En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap.

Reviderad 20180927

29

1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.


En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om motsvarande prövning för att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.Det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser. Om ansökan gäller en utbildning i gymnasieskolan med eget examensmål, ska det också framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.När det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. Om ansökan avser en riksrekryterande estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska den dock alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §.


En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.


Om antalet platser är färre än antalet sökande på programinriktat val som anordnas för en grupp elever eller yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett urval göras. I dessa fall gäller bestämmelserna om urval i 7 kap.Urvalet ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.


Enligt 17 kap. 11 § andra stycket skollagen (2010:800) får, om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga skäl, ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga relevanta stödåtgärder enligt 9

Reviderad 20180927

30

kap. ha övervägts innan huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl.


Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning.Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12-14 §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven.Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.


I 17 kap. 14 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om bedömning av en nyanländ elevs kunskaper när en elev tas emot till språkintroduktion. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § skollagen.


De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras.Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.


Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen

Reviderad 20180927

31

(2010:800) söker till en utbildning. Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas.


Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området, får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov.

7 kap 6 a § GyF Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Huvudmannen ska samråda med den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen innan en elev inom gymnasial lärlingsutbildning placeras på arbetsplatsen.


Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen då vara urvalsgrund.Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar.

7 kap 8 § GyF(första meningen)


Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen.

7 kap 8 § GyF(andra meningen)


Huvudmannen får besluta att den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs.


Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.


Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

Förordning för vuxenutbildning (2011:1108)

Reviderad 20180927

32


Angiven lagtext

2 kap 5 § VuxF Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne. Med ny kurs avses en ny nationell kurs.

En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

2 kap. 9 § VuxF Nivå 5 – Skolchef och verksamhetschef

Huvudmannen beslutar om vilka nationella kurser som ska ges.

2 kap. 27 § VuxF Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för arbetsplatsförlagt lärande och att lärandet uppfyller de krav som ställs på utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser.

7 kap 4 § VuxF Nivå 6 – Rektor, förskolechef och enhetschef

Huvudmannen ska se till att det i ett ärende om avstängning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen ska inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse ska höras under utredningen.

Denna delegationsordning gäller från och med höstterminen 2018 och tills vidare.

Fastställd av styrelsen för samtliga bolag inom AcadeMedias verksamheter den 17 september 2018.

Reviderad 20180927

medarbetare.academedia.se€¦ · Web viewHuvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

Documents