Inledning€¦ · Web view“brist på demokrati, mänskliga rättigheter, ingen tillgång till utbildning och hälsa, kort sagt brist på möjligheter att förändra situation”.

Mikaela Salarp 900901-6xxx

Linda Olausson 930917-6xxx

Emma Wallstersson 920629-6xxx

KazakstanTET-uppgift grupp 51

1

Innehållsförteckning

Inledning............................................................................................................................................ 3

Syfte..................................................................................................................................................... 3

Teori.................................................................................................................................................... 4BNP.........................................................................................................................................................4Human development index (HDI)...........................................................................................................4Fattigdom...............................................................................................................................................4Socialt kapital.........................................................................................................................................4Tillväxtmönster.......................................................................................................................................4Naturresursförbannelse.........................................................................................................................5Naturresursbaserad tillväxt....................................................................................................................5Tillväxt baserad på tillverkningsindustri.................................................................................................5Handelsbalans........................................................................................................................................6Inflation..................................................................................................................................................6

Empiri................................................................................................................................................. 7Unionsrepublik.......................................................................................................................................7Samhälle och Politik...............................................................................................................................7Korruption..............................................................................................................................................8Sociala förhållanden...............................................................................................................................9Utbildning.............................................................................................................................................10Befolkning............................................................................................................................................11Ekonomi...............................................................................................................................................11Arbetsmarknad.....................................................................................................................................13Handel..................................................................................................................................................13Miljö.....................................................................................................................................................15

Analys............................................................................................................................................... 17

Slutsats............................................................................................................................................. 20

Källförteckning............................................................................................................................. 21Litteratur..............................................................................................................................................21Föreläsningsmaterial............................................................................................................................21Elektroniskt..........................................................................................................................................21

2

Inledning

Kazakstan tillhörde innan 1991 Sovjetunionen. Sedan de blev självständiga har landet kämpat

med en del olika aspekter i landet, vilka vi i detta arbete studerat djupare.

Dessa aspekter är korruption, sociala förhållanden, landets ekonomiska situation,

handelsförhållanden samt miljöförstörelse. Utifrån dessa faktorer har vi med hjälp av olika

teorier analyserat vår empiri. Detta för att sedan försöka dra en slutsats om vad det är som gör

Kazakstan till ett u-land, samt vad vi funnit att landet skulle kunna prioritera för att i

framtiden kunna bli ett i-land.

Syfte

Vårt syfte med detta arbete är att med hjälp av nationalekonomiska kunskaper studera och

analysera vad som gör att Kazakstan betecknas som fattigt, alternativt rikt.

3

Teori

BNP

Bruttonationalprodukt eller så kallat BNP mäter summan av den totala produktionen i ett land

under ett år. Värdet av den totala produktionen inkluderar varor och tjänster. (Berg 2012)

Human development index (HDI)

HDI är ett index som visar ett lands mänskliga utveckling. I detta index ingår genomsnittliga

resultat från tre områden: Förväntad livslängd, utbildning och inkomst. Mänsklig utveckling

kännetecknas av kunskap, en bra levnadsstandard och ett hälsosamt liv. HDI mäts från 0 till 1

där 0 är dålig och 1 är bästa mänskliga utveckling. (Globalis 2006a)

Fattigdom

Man kan dela in fattigdom i två delar. Monetär fattigdom kan betecknas som att man har låg

inkomst. Icke-monetär fattigdom förklarar Bo Sjö som “brist på demokrati, mänskliga

rättigheter, ingen tillgång till utbildning och hälsa, kort sagt brist på möjligheter att förändra

situation”. (Sjö, Föreläsningsmaterial)

Socialt kapital

Enligt Rothstein (2003) är social tillit huvudingrediensen i det sociala kapitalet, som även

innefattas av normer och nätverk. Hög tillit står i relation med stabil demokrati, en låg

korruption samt en begränsad ekonomisk ojämlikhet. Det finns många situationer där alla

skulle tjäna på att samarbeta, men om du inte litar på att alla gör det genom att till exempel

bidra till en viktig gemensam institution, är det meningslöst att själv göra det. Om ingen sådan

tillit finns, kan man säga att man är fångad i en social fälla. Människor avstår från att

samarbeta med varandra, trots att alla skulle tjäna på det. (Bigsten, Föreläsningsmaterial)

Tillväxtmönster

Jeffrey Sachs (2000) delade in tillväxtmönster i fem olika grader:

1. Endogen tillväxt innebär att de självgående inkomstökningarna bedrivs av landets

egna teknologiska innovationer.

2. Hinna-ifatt-tillväxt innebär att landet försöker minska de skillnader som finns inom

teknologi och inkomster jämfört med frontnationerna. Länderna inom denna tillväxt

försöker hinna ifatt genom kapitalinflöden och teknologispridning.

4

3. Resursbaserad tillväxt har att göra med råvarumarknaden. För att denna tillväxt ska

fungera krävs det att landet utöver deras råvarumarknad utvecklar en bättre teknik som

är avancerad.

4. Malthusiansk nedgång innebär att landets befolkningstillväxt är högre än den

produktionsökning som är möjlig med landets resurser vilket innebär att inkomsten per

capita sjunker.

5. Ekonomisk isolering innebär att ett land innesluter sig själv från världsmarknaden

vilket tyder på den låga tillväxten. (Bigsten 2011)

Naturresursförbannelse

Länder som är rikligt utrustade med naturresurser tenderar att växa mindre än länder som är

naturresursfattiga. Detta fenomen kallas naturresursförbannelsen. Den innebär att landet

präglas av en utträngningseffekt på grund av att naturresursen tränger ut andra aktiviteter som

kan vara viktiga för den ekonomiska tillväxten i längden. Ett land kan också lida av den så

kallade holländska sjukan som innebär att växelkursen höjs och övervärderas eftersom landet

fått ökade exportinkomster på grund av utnyttjande av en nyupptäckt naturresurs. Denna

sjukdom påverkar landet genom att tränga ut en annan sektor vad gäller konkurrenskraft mot

omvärlden. (Bigsten 2011)

Naturresursbaserad tillväxt

Det första steget mot att bli ett utvecklat land för ett land med en naturresursbaserad tillväxt är

att ta sig upp i kategorin hinna-i-fatt-tillväxt. För att räknas till denna kategori behöver landet

ha en kompetens till att applicera modern teknik effektivt, tillsammans med låga

lönekostnader. I detta skede blir man på så vis väldigt konkurrenskraftig och kan därmed växa

snabbt. Efter detta steg är taget kan man slutligen nå kategorin endogen tillväxt där landet

befinner sig på den internationella fronten och skapar egna innovationer. (Bigsten,

Föreläsningsmaterial)

Tillväxt baserad på tillverkningsindustri

Johnson, Ostry och Subramanian (2007) har gjort en intressant iakttagelse att många länder

har lyckats fixa sina problem med svaga institutioner, via export av tillverkade varor. En

möjlighet till varför är att tillverkningsindustrin hjälper landet att få en medelklass som sedan

kräver goda institutioner.

5

Vidare har de sett att både ekonomiska och politiska institutioner blev bättre med tiden för

länder med en hållbar tillväxt baserad på tillverkningsindustrin, medan denna positiva effekt

inte kunde ses i de länder med en naturresursbaserad tillväxt. (Bigsten, Föreläsningsmaterial)

Handelsbalans

Handelsbalans är skillnaden mellan värdet av landets exporter och landets importer. Är

skillnaden positiv, dvs är summan från landets exporter större än importer är det ett

handelsöverskott. Är skillnaden negativ är det ett handelsunderskott. (NE 2013)

Inflation

Inflation är en ökning i den allmänna prisnivån, vilket innebär att alla priser i ekonomin ökar

utan att det är en relativprisförändring. För att det ska räknas som inflation måste även

ökningstakten i den allmänna prisnivån öka. Kortsiktigt kan ökningar i inflationstakten ske av

olika orsaker men långsiktigt bara på grund av att centralbanken trycker upp mer pengar.

(Sveriges riksbank 2011) (The global Economy 2013)

6

Empiri

Unionsrepublik

Kazakstan har sedan stenåldern varit befolkat av olika nomadstammar och under 1400-talet

lyckades stammarna utveckla ett eget språk, en ekonomi samt en kultur. I början på 1700-talet

sökte nomadstammarna skydd hos den ryska tsaren efter hot om mongolisk invasion.

Kazakerna ansåg att alliansen som bildades endast skulle vara något temporärt men ryssarna

hade däremot en annan inställning. Istället såg de Kazakstan som en ny landsdel, varvid de år

1920 blev en rysk unionsrepublik och år 1936 en sovjetisk unionsrepublik. Under ledaren

Josef Stalin upprättades ett kommunistiskt styre som tvångskollektiviserade Kazakernas

jordbruk och boskapsskötsel. För nomaderna blev konsekvenserna förödande, över en miljon

beräknas ha dött i hungersnöd och misär, samt att många flydde utomlands. Mellan 1926 och

1937 minskade antalet kazaker i Kazakstan från fyra miljoner till drygt två miljoner. Under

1950- och 1960-talet införde Sovjetunionen det ”Jungrueliga landsprojektet” vilket innebar att

stora delar av de nordliga betesområdena i Kazakstan skulle odlas upp. Ryssar beordrades att

flytta till Kazakstan för att odla upp marken vilket resulterade i en rysk majoritet av

befolkningen. (Globalis 2006b)

Kazakstan blev den sista av de 15 unionsrepublikerna att förklara sig självständigt från

Sovjetunionen, den 16 december 1991. Det dröjde inte länge tills det uppstod en ekonomisk

kris i den nya staten efter självständighetsförklaringen. Som unionsrepublik var Kazakstan

råvaruproducent av främst kol, metaller, kött och vete. När Sovjetunionen upplöstes försvann

i princip all efterfråga på dessa varor. Kazakstan saknade en fungerande finanssektor,

distributionsnät för varor och tjänster utanför den statliga sektorn samt affärsbanker eller

försäkringsbolag. De första åren efter Kazakstans självständighet hjälpte The World Bank till

att implementera reformer i den finansiella- och privata sektorn. (Landguiden 2012a)

(Wordbank 2013)

Samhälle och Politik

Idag är Kazakstan en formellt demokratisk republik med president Nursultan Nazarbajev vid

makten. Författningen i landet föreskriver att makten delas mellan presidenten,

folkrepresentationen och rättsväsendet men i verkligheten är makten starkt knuten till

Nazarbajev som lett Kazakstan sedan före självständigheten 1991.

7

Efter självständigheten satte Nazarbajev tre mål: att införa demokrati, att övergå till

marknadsekonomi (priser sätts efter efterfrågan och utbudet) och att utveckla kazakernas

språk och kultur utan att diskriminera andra folkgrupper. De två sista målen har Nazarbajev

lyckats ganska bra med men betydligt sämre med det första målet att införa demokrati.  Sedan

sovjettiden har den politiska friheten ökat och Kazakstan har fått ett mer öppet politiskt klimat

jämfört med sina grannländer Turkmenistan och Uzbekistan. Däremot tar presidenten väldigt

lätt på författningen och de val som hållits har utmärkts av manipulation och fusk. År 2000

utvidgade president Nazarbajev sin makt genom särskilda privilegier som gav honom

obegränsad makt och inflytande. Nazarbajev har försäkrats om obegränsat antal mandat

perioder och hela presidentens familj har tillförsäkrats med åtalsimmunitet. Regimen anklagas

för genomgripande korruption och svågervälde. Svågervälde innebär att nära släktingar

gynnas både ekonomiskt och politiskt. (Landguiden 2012b, 2013c)

Korruption

”Sida definierar korruption som ”missbruk av förtroende, makt eller position för otillbörlig

vinning. Korruption innefattar bland annat mutor, bestickning – inkluderande bestickning av

utländsk tjänsteman –, utpressning, jäv samt nepotism.”” (Sida 2013)

I stora dela av världen påverkas idag människors vardag av korruption, de som drabbas värst

är de fattiga. Betydande problem med korruption är att tillit till samhället minskas och riskerar

på så sätt att försvaga demokratin. Den ekonomiska tillväxten minskas också som en följd av

korruption genom att hämma investeringar. Ett annat problem som uppstår är att tillgången till

sociala tjänster försämras för de fattiga av den grund att de rika kan köpa sig in i systemen.

(Sida 2013)

I Kazakstan är korruption ett mycket stort problem där mutor är vanligt som en form av skatt

till korruptionsmännen. I oljesektorn är korruptionen ett allvarligt problem för ekonomin

eftersom mycket av oljepengarna går direkt till president Nursultan Nazarbajev eller till att

bygga residens åt presidenten och hans regering. Under 2009 avskedades många

regeringsmän anklagade för korruption. Enligt kritiker var det ingen renodlad kamp mot

korruptionen, utan ett försök från regimen att få bort kritiker samt avleda uppmärksamheten

från den ekonomiska krisen som slog till hårt. Trots att kampanjer gjorts i landet som lett till

uppmärksammande fängslanden är korruptionen i Kazakstan mycket vanlig. (Business Anti-

Corruption Portal 2011)  8

Grafen visar graden av korruption i Kazakstan (röd) jämfört med Sverige (blå) och

världsgenomsnittet (svart). (Heritage 2013)

Sociala förhållanden

Kazakstans levnadsstandard föll de närmsta åren efter 1991 när Kazakstan blev självständigt.

När nationen väl blev självständig rådde det stor ekonomisk oreda och högutbildad arbetskraft

lämnade landet. Åren efter 1991 innebar en högre barnadödlighet och sjukdomar såsom

tuberkulos bredde ut sig vilket gradvis sänkte den genomsnittliga livslängden.

Inom nationen är alkohol- och tobaksmissbruk en orsakande faktor till varför dödligheten är

så pass hög bland männen. Det finns därför en ovanligt stor skillnad i livslängden mellan män

och kvinnor. Kazakstan lider av en underfinansierad sjukvård där avsaknaden av medicinsk

utrustning och läkemedel är stor. Sjukvården ska officiellt vara avgiftsfri för befolkningen

men med tanke på att det råder resursbrist kan människor med pengar köpa upp bättre vård

och kortare väntetid. Det råder en skillnad i fattigdomen mellan kazaker och ryssar där

kazaker lever på landsbygden i söder, medan ryssar lever i norr där landet är mer

industrialiserat. Nationen lider således av stora klyftor mellan fattiga och rika, framförallt

mellan landsbygd och stad. (Landguiden 2011d)

9

Kazakstans inkomstfördelning kan ses av diagrammet nedan som visar landets Gini index.

Gini mäter inkomstfördelningen mellan olika hushåll och värdet noll innebär en perfekt

inkomstfördelning medan värdet 100 innebär en fullkomligt imperfekt inkomstfördelning.

Detta betyder att Kazakstans värden visar på en dålig inkomstfördelning i landet.

(Trading Economics 2012c)

(Trading Economics 2012c)

Utbildning

Kazakstan har skolplikt i elva år och skolan börjar vid en ålder av sex eller sju år. Mångfalden

kazaker är välutbildade och det är endast ett fåtal analfabeter inom nationen. Under 2000-talet

har man försökt höja den låga standard som förekommer i Kazakstans utbildning genom

satsningar på kvalitén. Regeringen har även börjat förespråka för privata läroanstalter men i

nuläget bedrivs de flesta skolor statligt. Efter självständigheten år 1991 drabbades Kazakstan

av en stor ekonomisk kris vilket medförde stora brister inom skolsystemet i följd av

underskott i utbildade lärare och skolmaterial. Kunskapsbasen inom landet drabbades hårt när

många välutbildade kazaker utvandrade efter självständigheten. Befattningshavare var således

tvungna att ersättas med icke välutbildade kazaker vilket har gjort att landet påbörjat en

satsning genom utbildning av nya befattningshavare. Även om Kazakstan gjort stora

investeringar inom skolväsendet så utgör utbildning fortfarande en liten del av

bruttonationalprodukten. Trots detta har dock andelen studerande på högskolan ökat

väsentligt. (Landguiden 2011e)

10

Befolkning

Den etniska mångfalden i Kazakstan är stor och utgörs av ett brett antal folkgrupper. I

dagsläget består Kazakstan av två tredjedelar Kazaker och en fjärdedel ryssar. Kazakstan är

relativt glest befolkat. Under 90-talet minskade befolkningstillväxten i Kazakstan men denna

trend vände dock efter år 2002 där den åter började växa. De senaste åren har

befolkningstillväxten återigen minskat och år 2010 var befolkningstillväxten endast 1,4%.

(Landguiden 2011f)

Antal invånare 16 558 459 (2011)

Antal invånare per kvadratkilometer 06 (2010)

Andel invånare i städerna - procent 53,6 (2011)

Nativitet/födelsetal - per 1000 invånare 22 (2010)

Mortalitet/dödstal - per 1000 invånare 9 (2010)

Fertilitetsgrad (antal födda barn per

kvinna)

03 (2010)

Befolkningstillväxt - procent 1,4 (2010)

Andel kvinnor - procent 52,4 (2009)

Andel män - procent 47,6 (2009)

Förväntad livslängd - år 68 (2010)

Förväntad livslängd för kvinnor - år 73 (2010)

Förväntad livslängd för män - år 64 (2010)

Språk kazakiska är nationellt språk, ryska är

officiellt språk

(Landguiden 2011f)

Ekonomi

I slutet av år 2007 ledde den finansiella krisen till att Kazakstan förlorade stora

kapitalinflöden till bankerna och orsakade kreditåtstramningar. År 2008 förvärrades den

ekonomiska krisen av nedåtgående priser i olje- och råvarumarknaden. Kazakstan har dock

återhämtat sig till viss del från den ekonomiska krisen med hjälp av statliga åtgärder. År 2011

ökade BNP med 7,5 % och år 2012 ökade BNP med 5%.

11

Regeringen i Kazakstan har på senare år insett deras övertro i olje- och råvarumarknaden och

lider av den så kallade ”holländska sjukan”. Kazakstan har nu inlett ett diversifierings

program för att åtgärda denna övertro.

Programmet har som syfte att utveckla vissa målinriktade sektorer såsom transport,

telekommunikation och läkemedel.  Under år 2010 gick Kazakstan med i Tullunionen för att i

samarbete med Vitryssland och Ryssland öka utländska investeringar och förbättra

handelsförbindelser. De planerar även att ansluta sig till Världshandelsorganisationen år 2013.

(Central Intelligence Agency 2013)

BNP per capita (PPP)

(Trading Economics 2012a)

BNP-tillväxt

(Google Public Data 2012)

12

Kazakstan har haft väldiga fluktueringar i sin inflation och som högst har inflationen i landet

legat på 2960.80% i december 1992 och som lägst på 1.9% i december 1998. Medelvärdet på

inflationsvärdet mellan 1992 och 2013 ligger på 78.68% och i april 2013 var värdet 6.40%.

(Trading Economics 2012b)

Inflation

(Trading Economics 2012b)

Arbetsmarknad

Invånarna i Kazakstan är förhållandevis välutbildade men livnär sig många inom den så

kallade informella sektorn. Stor del av arbetskraften jobbar fortfarande inom jordbruket, så

mycket som en tredjedel av arbetskraften. Kvinnor jobbar i lika stor mängd som männen.

I början av 2000-talet var arbetslösheten uppe i tvåsiffrigt men beräknades år 2011 ligga på ca

7,6%. (Landguiden 2011g)

Handel

Kazakstans viktigaste tillgång för sin ekonomi är oljesektorn. Oljesektorn har dragit in

utländska investeringar och under år 2000 till 2007 bidrog den till att den ekonomiska

tillväxten i snitt låg kring 10 procent. För att vara en före detta sovjetrepublik har Kazakstan

dragit till sig större utländska investeringar per invånare än någon annat land som förut tillhört

Sovjet. När finanskrisen slog till med överbelånade banker, växande arbetslöshet och en

valutadevalvering blev dessa en negativ inverkan på den fattiga befolkningen. Tack vare höga

råvarupriser år 2009 höll sig dock tillväxten över nollstrecket och år 2010 växte ekonomin

återigen väldigt bra. (Landguiden 2011h)

13

Eftersom Kazakstan är väldigt beroende av sin export av olja blir de som väntat väldigt

påverkade av svängningar i världsmarknadspriset. I övrigt består Kazakstans viktigaste export

av mineraler och gas men även vete är en stor exportvara. Innan oljan utgjorde jordbruket en

stor del av den ekonomiska basen men har numera minskat i betydelse, även om den

fortfarande är viktig för sysselsättningen i landet.

På grund av oljan är Kazakstans ekonomiska utsikter positiva i framtiden och landet räknar

med att år 2015 vara en av de tio största olje- och gasproducenterna i världen.

(Landguiden 2011h)

År 2007 till år 2008 ökade

Kazakstans exporter med 49%

till ett värde av mer än 71

biljoner dollar och år 2008

bestod hela 72,2% av Kazakstans

exporter av mineraler, bland dem

främst olja och metaller.

Fördelningen av landets exporter

visas i diagrammet till vänster.

(Export.by 2012)

Landets importer var 15,7% högre år 2008 jämfört med 2007 och uppgick till 38 biljoner

dollar.

Fördelningen av

landets importer

ses i diagrammet

till höger. Framför

allt köper

Kazakstan

industriell

utrustning och produkter gjorda av metaller. (Export.by 2012)

14

År 2010 stod oljesektorn för 11% av Kazakstans BNP och oljeexporten uppkom till hela 57%

av landets totala exporter. År 2010 stod även oljeintäkterna för hälften av regeringens totala

intäkt. Detta i sig visar hur beroende landet är av deras oljeexport och därmed hur den

offentliga budgeten fluktuerar vid förändringar av oljepriser. Eftersom Kazakstan är det

största landet utan tillgång till en kust är de även beroende av sina grannländer för sin handel.

(International Monetary Fund 2011)

Under 90- talet hade Kazakstan underskott i handelsbalansen men sedan dess har uppsvinget i

oljeexporten istället lett till kraftiga överskott. År 2001 startades ”National oil fund” av

regeringen för att spara en del av dessa överskott från oljeexporten till framtida generationer.

Denna fond blev till stor hjälp när finanskrisen slog till och kunde hjälpa många banker.

Under Sovjetunionen skedde nästan all handel inom unionen och numera är Ryssland

fortfarande det största importlandet, men i övrigt är det EU-länderna och Kina som blivit

viktiga handelspartner. Tillsammans med Ryssland, Vitryssland och några andra länder från

forna Sovjetunionen har Kazakstan diskuterat närmre ekonomiskt samarbete. Med dessa

planer skapade de år 2010 en tullunion med Ryssland och Vitryssland. Meningen med det är

att tullarna ska harmoniseras mellan länderna för att senare avvecklas. I framtiden är målet för

unionen att tillåta fri rörlighet över gränserna samt att införa en gemensam valuta.

(Landguiden 2011i), (International Monetary Fund 2011)

Miljö

När det gäller Kazakstans miljö så har landet ärvt stora miljöproblem från Sovjettiden (1920-

1991). Bland dem betraktas uttorkningen av Aralsjön som en av de största miljökatastroferna i

världen. Uttorkningen orsakades på grund av ett beslut om att Sovjetunionen skulle bli

självförsörjande med bomull. För att bevattna odlingarna användes två stora floder som flyter

ut i Aralsjön och sjön började strax efteråt att krympa. Aralsjön delades upp i ett antal mindre

sjöar med högre salthalt och uppskattningar säger att bara en tiondel av sjön återstod år 2007.

Sedan dess för vindarna ut finfördelat salt blandat med insektsgifter från odlingarna, och

rapporter om stora hälsoproblem kommer från befolkningen i områdena omkring. Med

finansiering från Världsbanken har dock ett försök till att rädda Aralsjön gjorts, med gott

resultat. I nordöstra Kazakstan genomfördes under Sovjettiden provsprängningar av

kärnvapen från år 1949 till 1989.

15

Ända fram till 1963 genomfördes de ovan jord och till en början utan de mest elementära

skydd för traktens befolkning. Kunskaperna om de långsiktiga effekterna är osäkra men runt

en miljon människor beräknas ha skadats av provsprängningarna. (Landguiden 2011j)

16

Analys

Hur ser inkomstfördelningen ut i landet?

Som vi nämnt i vår empiri är korruptionen i Kazakstan ett mycket stort problem. Sida (2013)

skriver att det är de fattiga som drabbas hårdast av korruptionen med tanke på att de rika

bland annat kan köpa sig in i systemet. På grund av att landet präglas hårt av korruption

förekommer mutor som till stor del går direkt till korruptionsmännen. Dessa mutor kan göra

att inkomstskillnaderna mellan de rika och fattiga blir ännu större när de fördelas inom en

liten sektor. Med mer förståelse om landet har vi förstått att det inte räcker att endast studera

hur stor BNP/capita är för att avgöra om Kazakstan är rikt alternativt fattigt. Genom att enbart

studera BNP/capita ser inkomsten per invånare förvånansvärt bra ut, Kazakstan räknas som ett

övre medelinkomstland. Därmed måste även gini-koefficienten tas i beaktning eftersom

koefficienten påvisar en stor skillnad i inkomstfördelningen.

En annan bidragande faktor till landets höga gini-koefficient kan vara på grund av

korruptionen som sker i landets oljeproduktion. Presidenten är starkt kopplad till korruptionen

som sker i oljesektorn. I empirin framkom det att presidenten tar stora delar av oljeintäkterna

till det politiska styret vilket resulterar i att stora delar av befolkningen försummas intäkterna

från oljesektorn. Trots korruptionen sker det stora investeringar inom oljeproduktionen i norr

men däremot sker det inga direkta investeringar på landsbygden i söder. Förmodligen väger

vinsterna som oljeproduktionen genererar över riskerna och det moraliska med att investera i

ett korrupt land. Eftersom det inte sker några investeringar i söder kan korruptionen ha en

inverkan och därmed avskräcka investerarna. Därför kan vi anta att en minskad korruption

skulle kunna leda till investeringar i söder. Genom minskad korruption som leder till

investeringar i söder skulle inkomstskillnaderna i landet kunna förbättras.

Hur påverkar den icke-monetära fattigdomen landet?

Som tidigare nämnts i vår teori innebär icke-monetär fattigdom människors möjlighet att

förändra sin situation i samhället. Ännu en gång kan den utspridda korruptionen i Kazakstan

vara en bidragande orsak till den icke-monetära fattigdomen som råder i landet. Med tanke på

att sjukvården i Kazakstan är underfinansierad finns stora möjligheter för de rika att återigen

gynnas på de fattigas bekostnad. Möjligheten för de rika att köpa sin plats i sjukvården är stor

vilket gör att resursbristen kan leda till att de fattiga inte får samma möjlighet till sjukvård.

17

En annan bidragande orsak till den icke-monetära fattigdomen kan vara de hälsoproblem samt

miljöproblem som uppkommit på grund av de stora miljöförstöringarna under sovjettiden.

Avsaknaden av läkemedel och medicinsk utrustning kan förmodligen ha en inverkan på att

dessa hälsoproblem fortfarande kan kvarstå i dagens samhälle. En annan faktor till att landet

kan tänkas präglas av denna miljöförstörelse fortfarande är att de fattiga kazakerna inte har

samma möjlighet att köpa sig sjukvård och på så vis kan oanade hälsoproblem gå oupptäckta

samt utan tillgång till hjälp.    

Även demokratin i landet påverkar den icke-monetära fattigdomen. Trots att Kazakstan

benämner sig som en demokratisk republik kan demokratin i landet ifrågasättas. Enligt

Landguiden (2012) uttalar sig presidenten att han anser att ekonomisk tillväxt kommer först

och sedan demokratin. Det finns forskare som styrker Nazarbajevs teori men enligt Rothstein

(2003) kan en stabil demokrati förhindra ekonomiska ojämlikheter och skapa social tillit

bland befolkningen. Så länge Kazakstan präglas av korruption kommer förmodligen

befolkningens tillit till landets makthavare vara begränsad. En fråga vi ställer oss är varför

presidenten inte implementerar demokrati eftersom Kazakstan redan uppnått ekonomisk

tillväxt i dagsläget.    

Hur ser Kazakstans ekonomiska tillväxt ut?

Med hjälp av Jeffrey Sachs (2000) olika tillväxtmönster kan vi anta att Kazakstan lämpar sig

bäst i kategorin “resursbaserad tillväxt”. Detta antagande baseras på att deras tillväxt varierar

med oljemarknaden; alltså på så vis denna råvarumarknad. Med tanke på att Kazakstan är så

beroende av sin oljeexport kan vi vidare anta att denna sektor leder till att de lägger stor fokus

på denna resurs istället för att försöka utveckla nya. Detta kan sammanfattas som att landet

kan lida av naturresursförbannelsen, alltså denna utträngningseffekt. I vår empiri nämner vi

att landet präglas av den holländska sjukan. Eftersom denna sjukdom leder till att landet

förlorar konkurrenskraft i andra sektorer än oljan, påvisar detta också att landet lider av en

utträngningseffekt. En intressant aspekt i deras handel är det faktum att de exporterar olika

metaller men sedan importerar produkter som är tillverkade av samma metaller. Detta, samt

det faktum att landet även importerar olika industriella utrustningar kan visa på att landets

teknologi inte är så avancerat utvecklat. Här kan vi igen se tecken på att landet kan lida av

naturresursförbannelsen.

Eftersom den naturresursbaserade tillväxtens hållbarhet är beroende av att landet skapar ett

system med avancerad teknik kan vi därmed tänka oss att detta inte har skett ännu eftersom de 18

verkar sitta fast i sin naturresursförbannelse. Detta ser vi, kan innebära att det borde bli ett av

landets prioriteringar. För att landet ska kunna ta sig ur sin situation krävs teknologiska

framsteg vilket kan föra dem mot att bli konkurrenskraftiga även i tillverkningsindustrier.

Johnson, Ostry och Subramanian (2007)’s teori kring att länder med en bra

tillverkningsindustri även förbättrar landets institutioner förespråkar även det för att

Kazakstan skulle gynnas av att göra en satsning på sin tillverkningsindustri.  

Med tanke på Kazakstans dåliga geografiska situation kan det dock tänkas att landets exporter

generellt kan bli dyrare vilket kan göra det svårare för dem att bli konkurrenskraftiga i

tillverkningsindustrierna. Det skulle kanske även kunna vara en av deras anledningar för att

inte ha satsat vidare på att konkurrera inom andra sektioner än sina naturresurser. Tullunionen

som de infört med Ryssland och Vitryssland kan dock kanske få ned dessa kostnader vilket

kan göra det till ett mindre problem som tidigare.  Trots handelsproblem skulle en satsning på

tillverkningsindustrierna utöver sina naturresurser kunna föra dem uppöver i Jeffrey Sachs

tillväxtmönster till kategorin “hinna-i-fatt-tillväxt”, vilket i sin tur skulle kunna föra dem ett

steg närmre den endogena tillväxten och mot bemärkningen som ett I-land.

Hur har inflationen utvecklats historiskt?

Som vi nämnt i vår empiri, stod Kazakstan med budgetunderskott på 90-talet, innan oljans

ordentliga uppsving. Med tanke på de höga toppar i inflationsökningen år 92-93 kan vi anta

att detta beror på att de tryckte pengar för att täcka dessa underskott. Detta antagande baseras

på att så höga nivåer endast brukar uppstå av att det trycks upp mer pengar.

Förutom de otroliga toppar år 92-93 förekommer mycket fluktueringar och frågan är om det

kan vara så att Kazakstans regering inte lär sig av sina misstag. Ett annat antagande kan vara

att lösningen på budgetunderskottet helt enkelt väger högre än en ökad inflationstakt, speciellt

med tanke på att de rika inte påverkas lika hårt som de fattiga vad gäller inflation.

Med en hög inflation blir reallönen lägre och detta kan tänkas påverka landets privata

investeringar. En lägre reallön ger mindre pengar till konsumtion samt sparande, vilket ger en

mindre sparandekvot. Sparande leder till investeringar och med mindre sparande kan vi

därmed få mindre investeringar. Mindre investeringar kan i ett land leda till mindre tillväxt

långsiktigt och frågan är på så vis om detta kan innebära att Kazakstans höga inflation kan

komma att påverka deras framtida ekonomiska tillväxt negativt.

19

Slutsats

Kazakstan präglas av en hel del negativa variabler vilket gör att det betecknas som ett u-land.

Bland dem är förmodligen deras korruption det största problemet vilket därmed kanske borde

vara deras största prioritet att bekämpa. En möjlig lösning skulle kunna vara att införa en

fungerade demokrati i landet. Såklart kan detta visas bli en ordentlig utmaning med den för

närvarande sittande makten i Kazakstan. Med en minskad korruption har vi antagit att det kan

leda till investeringar i söder och på så vis minskar den ett annat problem för landet, vilket är

den dåliga inkomstfördelningen.

Eftersom landet lagt sin fokus på sina naturtillgångar verkar detta ha lett till

naturresursförbannelsen och utträngt landets vidare tekniska utveckling. För att ta sig ur denna

förbannelse och kunna ta steg mot ett mer utvecklat land krävs det att Kazakstan utvecklar sin

teknologi. Först efter detta kan de bli konkurrenskraftiga även inom tillverkningsindustrin

vilket kan föra dem till en mer stabil ekonomisk tillväxt eftersom deras tillväxt på så vis inte

blir lika beroende av oljan. För att bli konkurrenskraftiga i tillverkningsindustrin kan även den

tullunion de inlett med Ryssland och Vitryssland komma att gynna dem angående deras

transport.

Med en mer stabil ekonomisk tillväxt kan det komma att resultera i en mer stabil

handelsbalans och på så vis kanske hålla inflationen på en jämnare nivå.  

En god tillverkningsindustri kan vidare hjälpa landet att få en medelklass som sedan kräver

bra institutioner. Medelklassen kan även kanske bidra till mindre klyftor i landet. Med mindre

klyftor samt en bättre sjukvård skulle även den korruption med mutor som finns inom

Kazakstans sjukvård idag, kanske komma att försvinna.

Alla dessa faktorer påvisar att Kazakstan har en del att förbättra för att kunna ta sig ur sin

status som ett u-land. Man kan dock tänka sig att ett land som är så präglat av korruption samt

betecknas som ett u-land skulle få det svårare under en ekonomisk kris. Istället var den

ekonomiska tillväxten aldrig under nollstrecket under den finansiella krisen.

Detta, tillsammans med andra variabler såsom positiv handelsbalans och ett högt HDI tycker

vi sammanfattar Kazakstan som ett u-land i rätt riktning. Det är inte ett fattigt land men det

finns några steg som måste tas innan landet istället kommer kunna betecknas som ett i-land.

20

Källförteckning

Litteratur

Bigsten, A. (2011). Utvecklingens ekonomi och politik. Malmö: Holmbergs AB.

Berg, C. (2012). Global ekonomi - en introduktion till samhällsekonomi och politiskt ekonomi.

Stockholm: SNS Förlag.

Föreläsningsmaterial

Bigsten, A. (2013). Utvecklingens ekonomi och politik.

Sjö, B. (2013). Biståndseffektivitet – En ganska trist histora.

Elektroniskt

Globalis (2006a). Kazakstan, Statistik. [Elektroniskt]. Tillgänglig: 

http://www.globalis.se/Laender/Kazakstan/(show)/indicators/(indicator)/549  

[2013-05-23]

Globalis (2006b). Kazakstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

   http://www.globalis.se/Laender/Kazakstan [2013-05-25]

NE (2013). Handelsbalans. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.ne.se/lang/handelsbalans [2013-05-23]

Sveriges riksbank (2011). Vad är inflation?. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Vad-ar-inflation/ [2013-05-23]

The Global Economy (2013). Inflation causes - long run. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.theglobaleconomy.com/guide/article/27/ [2013-05-23]

Landguiden (2013a). Modern historia. [Elektroniskt]. Tillgänglig:   

http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Asien/Kazakstan/Modern-Historia

[2013-05-25]

21

Landguiden (2012b). Politiskt system. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Asien/Kazakstan/Politiskt-

System [2013-05-25]

Landguiden (2013c). Fördjupning. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Asien/Kazakstan/Aktuell-

Politik/Fordjupning [2013-05-25]

Landguiden (2011d). Sociala förhållanden . [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Sociala-Forhallanden [2013-05-

23]

Landguiden (2011e). Utbildning. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Utbildning [2013-05-23]

Landguiden (2011f). Befolkning & språk. [Elektroniskt]. Tillgänglig:   

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Befolkning-Sprak

[2013-05-23]

Landguiden (2011g). Arbetsmarknaden. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Arbetsmarknad [2013-05-23]

Landguiden (2011h). Ekonomi. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Ekonomi [2013-05-23]

Landguiden (2011i). Utrikeshandel. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Utrikeshandel [2013-05-23]

Landguiden (2011j). Naturtillgångar. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kazakstan/Naturtillgangar-Energi

[2013-05-23]

Worldbank (2013). Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.worldbank.org/en/country/kazakhstan/overview  [2013-05-25]

22

Sida (2013). Vårt arbete mot korruption. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Vart-arbete-mot-korruption/

[2013-05-25]

Business anti corruption (2011). Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.business-anti-corruption.com/en/country-profiles/europe-central-asia/

kazakhstan/snapshot/ [2013-05-25]

Heritage (2013). Graf the data. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.heritage.org/index/visualize?countries=kazakhstan&type=9 [2013-05-25]

Central Intelligence Agency (2013). Economy. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/kz.html

[2013-05-23]

Trading Economics (2012a). PPP (US dollar) in Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.tradingeconomics.com/kazakhstan/inflation-cpi [2013-05-23]

Trading Economics (2012b). Kazakhstan Infation Rate. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.tradingeconomics.com/kazakhstan/inflation-cpi [2013-05-23]

Trading Economics (2012c). Gini index in Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.tradingeconomics.com/kazakhstan/gini-index-wb-data.html [2013-05-23]

Google Public Data (2013). BNP-tillväxt i Kazakstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.google.se/publicdata/explore?

ds=d5bncppjof8f9_&met_y=ny_gdp_mktp_kd_zg&idim=country:MDA&dl=sv&hl=s

v&q=bnp%20tillväxt%20i%20moldavien#!

ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=ny_gdp_mktp_kd_zg&scale_y=lin&i

nd_y=false&rdim=region&idim=country:KAZ&ifdim=region&hl=sv&dl=sv&ind=fal

se [2013-05-28]

Export.by (2012). Foreign trade of the Republic of Kazakhstan. [Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://export.by/en/?act=s_docs&mode=view&id=9559&doc=64 [2013-05-23]

23

International Monetary Fund (2011). Kazakhstan - Making the Most of Its Oil Wealth.

[Elektroniskt]. Tillgänglig:

http://www.imf.org/external/pubs/ft/survey/so/2011/int081611a.htm [2013-05-23]

24