Version nr Diarie nr År/löp nr Sidan 1 av 41 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram vid ADHD Psykiatri för barn och unga vuxna 2017-02-20 Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Emese Molnar, chefsöverläkare, Karin Sjöstrand, vårdutvecklare och barnsjuksköterska Ylva Rosén, verksamhetschef 2008-01 Vårdprogram vid ADHD Psykiatri Barn och unga vuxna Region Örebro län
41
Embed
Vårdprogram vid ADHD–rebro läns... · 2017-03-16 · 2. Definition och etiologi av ADHD, klinisk bild hos barn och ungdomar ADHD är ett kliniskt tillstånd som kännetecknas
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Version nr Diarie nr År/löp nr
Sidan 1 av 41 5
Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum
Vårdprogram vid ADHD Psykiatri för barn och unga vuxna 2017-02-20
Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum
Emese Molnar, chefsöverläkare, Karin
Sjöstrand, vårdutvecklare och
barnsjuksköterska
Ylva Rosén,
verksamhetschef 2008-01
Vårdprogram vid ADHD
Psykiatri Barn och unga vuxna Region Örebro län
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 2 av 41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
3.2 Bedömning av begåvningsnivå med psykologisk testning .................................... 9
3.3 Bedömning av barnets funktion och situation i lärande miljö ................................ 9 3.3.1 Funktionsbedömning ........................................................................................10
3.4 Bedömning av barnets psykosociala situation ......................................................11
3.5 Samlad bedömning/sammanfattning ......................................................................11 3.5.1 Återföring av utredningsresultatet ...................................................................11
4. Behandling barn och ungdom ........................................................................... 11
4.5 Flödesschema – fr o m färdig utredning t o m årlig behandlingskontroll ............14
5. Stöd för prioriteringar och planering av behandlingsinsatser ....................... 15
5.1 Behandling steg I ......................................................................................................15
5.2 Behandling steg II ....................................................................................................15
5.3 Behandling steg III ....................................................................................................15
6. Läkemedelsbehandling vid ADHD .................................................................... 16
6.1 Generella principer vid läkemedelsbehandling ......................................................16 6.1.1 Checklista vid behandlingsstart och vid uppföljning: .....................................17
6.2 Läkemedel vid ADHD ................................................................................................18
6.3 Behandling av sömnstörning ..................................................................................20
6.4 Processtöd vid läkemedelsbehandling ...................................................................20
7. Uppföljning av behandling till barn och ungdomar ......................................... 21
12.5 Samlad bedömning och återföring ........................................................................27
13. Behandling unga vuxna ................................................................................... 27
13.1 Psykopedagogisk intervention ..............................................................................28 13.1.1 Kognitivt stöd och hjälpmedel ........................................................................28
13.1.2 Stöd ..................................................................................................................28
14. Läkemedelsbehandling vid ADHD för unga vuxna ....................................... 29
14.1 Generella principer vid läkemedelsbehandling ....................................................29 14.1.1 Checklista vid behandlingsstart och vid uppföljning: ...................................30
14.2 Godkända läkemedel för ADHD behandling hos vuxna .......................................31
tonårsgraviditet, STD, problem med bilkörning, kriminellt beteende. Mycket viktigt att fort-
sätta behandla ADHD i tonåren (eller påbörja en behandling).
Symtombilden vid ADHD är uttalat heterogen, varierar individuellt och från situation till
situation. Över tid ses skiftningar bland olika typer av ADHD, som är definierade i DSM-IV
(ADHD kombinerad typ, ADHD huvudsakligen ouppmärksam typ, ADHD huvudsakligen
hyperaktiv-impulsiv typ), medan själva ADHD-diagnosen är stabil.
Samsjuklighet är betydande (60-100 %) hos patienter med ADHD. Mest prevalent är trots
syndrom och uppförandestörning som indikerar ökad risk till antisocial personlighetsutveck-
ling, alkohol- och drogmissbruk och kriminalitet. ADHD i sig är associerat med en ökad risk
för utveckling av missbruk.
Olika sorters ångeststörningar och depression är mycket vanligt förekommande men de kan
bli lätt förbisedda bakom fasaden av ADHD. Särskilt hos flickor kan ADHD bli svårt att
upptäcka, men kan bli uppmärksammad och diagnostiserad när hjälp sökes p g a
depression/ångestbesvär.
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 6 av 41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
ADHD - diagnoskriterier enligt ICD 10, DSM 4 och DSM 5
ICD 10 DSM 4 DSM 5
Krav på antal symtom Tillräckligt många symtom finns i alla 3 delar: oupp-märksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.
6 av 9 symtom på oupp-märksamhet, eller 6 av 9 symtom på hyper-aktivitet, impulsivitet i sig räcker för en diagnos. Eller att alla delar är upp-fyllda.
För barn och ungdomar är samma krav som i DSM 4. Från 18 år och äldre krävs färre (5/9) symtom för en diagnos.
Debutålder Debuterar under de första 5 åren.
Vissa funktions-ned-sättande symtom föreligger före 7 års ålder.
Vissa symtom som inte nödvändigtvis är funktionsnedsättande, finns före 12 års ålder.
Genomgång av journaler från barnhälsovård, skolhälsovård och barnmedicin, särskilt med
tanke på syn- hörsel och tillväxt (tillväxtkurvor) samt moderns förlossningsjournal.
Barnpsykiater ska alltid göra en barnpsykiatrisk bedömning och kroppsundersökning
inklusive somatisk status, stigmata (MPA), huvudomfång, vikt och längd (inprickade i
tillväxtkurvan), blodtryck, puls och neurologstatus.
Remiss till audiologi, synundersökning vid indikation. Vid riktad klinisk misstanke konsult-
bedömning hos barnläkare (barnneurolog, barnkardiolog), sjukgymnast, arbetsterapeut. Vid
kliniskt behov laboratorieanalyser, EKG, EEG.
3.1.1 Drogscreening
Att utreda eller behandla en patient med pågående missbruk ger missvisande utrednings-
resultat och effekten uteblir. Därför ska all utredning och behandling på BUV föregås av att
både patient och de vuxna tillfrågas om bruk, missbruk av alkohol och narkotika. I normal-
fallet görs ett urinprov för narkotikascreening på ungdomar över 13 år.
Ev undantag motiveras i journalen. Vägran att lämna urinprov ska betraktas som ett positivt
prov och läkare/sjuksköterska tar upp detta med patienten.
Testet är ett övervakat urinprov som tas med stickor i en provtagningstoalett och provet
skickas för ytterligare analys, s k verifiering. Sjuksköterska på respektive mottagning genom-
för testundersökning med drogstickor. Provet journalförs. Screening kan efter klinisk indika-
tion upprepas oanmält eller regelbundet efter individuell planering.
Vid positivt prov följs resultatet upp och patienten får vid nydebuterad eller lättare missbruk
information om skadeverkningar och stöd för drogfrihet. Allt missbruk hos ungdomar under
18 år ska föranleda orosanmälan till socialtjänsten.
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 9 av 41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
Ansvarsfördelning: Vid primär psykiatrisk problematik som inte bedöms bero på missbruk i
kombination med allvarligt eller långvarigt missbruk eller vid misstanke om manipulation av
urinproverna, remitteras patienter äldre än 16 år till Beroendecentrums ungdomsmottagning
UBB-Ungdom.
Vid primär missbruksproblematik utan annan psykiatrisk sjuklighet hänvisas/remitteras
patienten till socialtjänsten för behandling av missbruket. BUV ansvarar för unga med
kombinationen primärpsykiatrisk problematik och nydebuterad/lättare missbruksproblematik.
3.2 Bedömning av begåvningsnivå med psykologisk testning Barnets beteende måste bedömas i kontext till dess begåvningsnivå (sfbup, 2015).
Den psykologiska delen syftar till att kartlägga nedanstående funktioner och identifiera
barnets resurser såväl som svårigheter. Har tidigare bedömning av begåvning gjorts inhämtas
detta material.
I bedömningen ingår:
Allmän begåvning inkluderande verbal och visuospatiala funktioner.
Exekutiva funktioner såsom uppmärksamhet, koncentration, impulskontroll, snabbhet,
minne, planeringsförmåga, flexibilitet m m.
Emotionella aspekter, affekter, och affektreglering samt relationella aspekter och
anknytningsmönster.
Uttalat välbegåvade barn och ungdomar kan mycket väl klara godkända betyg i skolan men
kommer att förnekas en utvecklingsbana i linje med sin begåvning p g a den funktions-
nedsättningen som ADHD medför. Barn med låg begåvning, IQ mellan 70-85, kan med en
genomgripande skolanpassning få minskade symtom på en ADHD-diagnoshypotes och
istället uppnå högre funktion (sfbup 2015).
Begåvningstest med Wechslerskala eller motsvarande ska genomföras. WISC-IV, WPPSI-III,
WAIS används.
Vid bedömning av barnets exekutiva funktioner kan Nepsy, TOVA, D-KEFS, RCFT
användas.
Beteendeobservation av barnet i testsituationen samt andra möten under pågående utredning
ger klinisk information.
För att skatta barnets funktion kan skattningsformulär som exempelvis ABAS, WFIRS och
BREIF användas.
Skattning av symtom kan göras med formulären SNAP-IV och 5-15.
3.3 Bedömning av barnets funktion och situation i lärande miljö Information som måste inhämtas från förskolan/skolan är tidigare och aktuella uppgifter om:
ADHD-symtom i skolmiljön – genom både anamnes och SNAP-IV.
Barnets sociala fungerande i skolan.
Barnets förmåga till inlärning.
Barnets utveckling och mognad.
Behov av extra stöd samt anpassningar.
Förmåga att integrera med lärare, lyssna och ev trotsbeteenden.
Kartläggning av anpassningar.
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 10 av
41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
Informationen kan inhämtas via dialog med lärare, specialpedagog på skolan och/eller genom
skolobservation.
Till hjälp kan användas skattningsformulär som SNAP-IV och 5-15.
3.3.1 Funktionsbedömning
Samlad funktionsbedömning (gällande relevanta symtom, inlärning, social funktion,
funktionsförmåga i skola, på fritiden, hemma) är nödvändig del av utredningen och grund till
behandlingen. Olika verktyg finns tillgängliga för denna bedömning. Någon skala fångar både
symtom och funktion (WFRIS), några skalor fångar svåra tider och livskvalité (D-DTDOS,
GIPD, DPREMB-R) och det finns en som fångar barnets känslouttryck (EESC).
Samtliga skalor stödjer kommunikationen omkring barnets svårigheter.
D-TDOS lämpar sig för barn i skolåldern att själv ge sin bild om svåra tider, medan andra
skalor är föräldraskalor.
På vår klinik prioriteras WFIRS och/eller D-TDOS både i utredning och också i behandling.
Andra skalor är valbara för att komplettera funktionsbedömningen.
Funktionsskalor:
1. Skala för både symtom- och funktionsmätning:
WFIRS - Weiss gradering av funktionshinder, föräldrarapport
Mäter både ADHD-symtom och funktion. Täcker specifika funktionsdomäner (familj,
Anpassning av kravnivå, minska stressorer (sfbu 2015).
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 13 av
41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
4.2 Psykopedagogisk behandling/anpassning Efter avslutad utredning erbjuds en återgivning till barnets skola/förskola där information om
barnets styrkor och svårigheter beskrivs samt information om diagnosen. Vid återgivningen
ska skolans elevhälsa tillsammans med barnets pedagog/pedagoger delta. Föräldrar och barn,
beroende på ålder, ska bjudas in och delta vid denna träff.
BUP har till uppgift att beskriva och konkretiserar barnets problematik och behov av stöd-
insatser, anpassning. Elevhälsa och pedagoger under ledning av rektor har ansvaret att möta
barnet med riktade insatser utifrån behov.
Samarbetet mellan skola och hemmet är centralt men det kan även finnas anledning av fortsatt
samverkan mellan BUP och skola.
Pedagogiska insatser som har god effekt
Visuellt stöd för överblick av dagens och lektionens struktur.
Anpassning av uppgifter till barnets förmåga.
Ställningstagande till bästa placering i klassrummet.
Möjlighet att sitta ensam, erbjuda hörselkåpor och/eller skärm om det är hjälpsamt.
Anpassning av instruktioner, korta ner, dela upp, understöd visuellt.
Kortare arbetsuppgifter med variation, gärna tillägg av praktiskt material.
Tät och tydlig feed-back.
Lågaffektivt bemötande.
Att barnet involveras i att hitta/skapa motivationshöjare i undervisningen.
Fokus på det som fungerar.
Förberedelser inför övergångar och ostrukturerade situationer, exempelvis raster i
skolan.
Kognitivt stöd i undervisningen ex tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel, kamera.
Regelbundna planerade pauser.
Tydlig överenskommelse om formen för kontakten mellan skola och hem (sfbup
2015).
Kognitiva hjälpmedel och stöd
För att underlätta vardagen och bidra till ökad självständighet finns olika hjälpmedel som är
värt att pröva. Tids- och planeringshjälpmedel finns som appar och kan enkelt införskaffas,
andra hjälpmedel kan endast förskrivas av arbetsterapeut.
4.3 Föräldrastöd Att vara förälder till ett barn med ADHD ställer särskilda krav. Föräldrautbildning i grupp
erbjuds och dess syfte är att öka föräldrarnas förståelse för funktionsnedsättningen och bidra
med redskap och strategier som stödjer barnets utveckling och främjar ett gott samspel.
På kliniken erbjuds Strategi som är en föräldrautbildning riktat till föräldrar som har barn med
diagnostiserad ADHD. Programmet är utarbetet av Agneta Hellström, tidigare verksam på
ADHD-center Stockholm. Hon har tagit fram ett manualbaserat program som ges till föräldrar
i grupp. Programmet är avsett att ges till föräldrar i anslutning till att barnet fått sin ADHD-
diagnos. Strategi riktas till föräldrar som har barn med ADHD mellan 4-12 år och Strategi för
föräldrar till tonåringar med ADHD för barn mellan 13-17 år (Hellström 2013).
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 14 av
41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
Kliniken kan även erbjuda föräldrastödsprogrammen COPE och Förstärkt KOMET och
Tonårs KOMET.
COPE – ett föräldrastödsprogram för föräldrar som har barn i ålder 3-12 år och där möjlighet ges till
att utveckla strategier att hantera/hjälpa barnets beteendeproblem.
FÖRSTÄRKT KOMET – ett föräldrautbildningsprogram för föräldrar till barn mellan 3 och 11 år.
Föräldrautbildningen inriktar sig på att hantera konflikter på ett bättre sätt. Föräldrarna deltar i
grupputbildning samt har även en enskild kontakt med behandlaren parallellt.
TONÅRS KOMET – ett föräldrautbildningsprogram för föräldrar till barn mellan 12 och 18 år.
Föräldrautbildningen inriktar sig på att hantera konflikter på ett mer konstruktivt sätt.
4.4 Medicinsk behandling Den medicinska behandlingen av medelsvår eller svår ADHD betyder läkemedelsbehandling.
Medicinbehandling skräddarsys ofta med psykosociala och psykologiska behandlingar.
Hantering av sömnstörningar (se behandlingstrappa från Läkemedelsverket) och behandling
av samsjukliga problem (depression, ångest, beteendestörning, autism, tics) är angelägen.
4.5 Flödesschema – fr o m färdig utredning t o m årlig behandlingskontroll Observera att behandlingsinsatser under punkt 5 och 7 och dess ordningsföljd kan bestämmas
och planeras individuellt utifrån kliniska indikationer som påverkas av barnets sociala situa-
tion, möjligheten till stöd i skolan och om komorbiditet föreligger.
1. Utredning färdig Dokumentation, slutanteckning. Alla patienter
2. Återföring till familjen, sedan till skolan
Psykolog, specialpedagog, kurator. Alla patienter
3. ADHD-information och psykopedagogik i grupp
Information om rätten att ansöka vårdbidrag ges. Utredande läkare utfärdar utlåtandet.
Alla patienter erbjuds
4. Anpassningar, pedagogiskt stöd i skolan. Rutiner, struktur tillrättaläggas hemma. Kognitivt stöd, hjälpmedel. Coaching. Vid behov samverkan med socialtjänsten. SIP.
Ansvariga vuxna i respektive miljöer och i samverkan.
Som ovan. Allvarlig/ledande problem behandlas först (t ex major depression, missbruk, psykos, PTSD, ätstörning). Läkemedelsbehandling (ofta i kombination) med traumaterapi, KBT, etc.
Som ovan. Genomgripande miljöanpassning. Intensiv samverkan. Förälder med egen problematik kan söka vård.
6. Läkemedelsbehandling vid ADHD
Utifrån beprövad erfarenhet bör patienter mellan 6-17 år med ADHD som medför signifikant
funktionsnedsättning informeras och erbjudas läkemedelsbehandling som en del i ett indivi-
duellt skräddarsytt behandlingsprogram.
Farmakologisk behandling ersätter dock inte andra insatser, stödåtgärder eller andra sorts
symtom inom flera miljöer avgörande för att sätta ADHD-diagnos och psykiatrisk samsjuk-
lighet.
Teammedlemmar i utredningen väger samman underlaget till en gemensam diagnostisk
bedömning.
Efter genomförd utredning skattas patientens funktionsnivå enligt GAF.
Den samlade bedömningen och utredningsresultaten ska presenteras för patienten och dennes
närstående, speciellt om de deltagit i utredningen. Resultaten ska återföras anpassat till
patienten så att de förklarar dennes självupplevda svårigheter.
Vid en tilläggsdiagnos inom autismspektrum bör remiss till vuxenhabiliteringen sändas, vid
missbruks- eller beroendeproblem kan remiss till Beroendecentrum bli aktuell.
Utredningsresultaten dokumenteras i ett skriftligt utlåtande.
I utlåtandet bör framgå:
Den diagnostiska bedömningen och underlaget som lett fram till diagnosen.
Diagnosbeteckning.
Beskrivning av aktuell funktionsnivå inom viktiga områden inklusive styrkor och möjligheter.
Beskrivning av samtidiga problem och ev samsjuklighet som patienten har.
Dokumentation och analys av risk- och skyddsfaktorer i patienten närmiljö som kan ha bety-
delse för fortsatt problemutveckling och behandlingsinriktningar.
Förslag på åtgärder i form av stöd, behandling och anpassning (Socialstyrelsen).
13. Behandling unga vuxna
I anslutning till diagnosställning och återföring ska patient och närstående erbjudas psyko-
pedagogiska åtgärder. Det handlar om en psykopedagogisk utbildning i gruppform om
ADHD, diagnosens innebörd, verktyg och strategier för att hantera problem och funktions-
nedsättning utifrån ADHD. Information ges om evidensbaserade specialistbehandlingar och
stöd för patient och anhöriga samt tillgänglig vård och behandling på kliniken. Denna
information bör bli följd av ett kliniskt resonemang för att kunna planera individuellt
utformad vård, behandling och stöd utifrån patientens tillstånd, behov och förutsättningar.
Enligt den nya patientlagen ska man förstärka patientens delaktighet i sin vård.
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 28 av
41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
Individuell vårdplan upprättas med patienten. Detta blir grund till en skräddarsydd behandling
med multimodal inriktning, d v s en kombination av psykosociala, pedagogiska och kognitiva
stödinsatser (hjälpmedel), vid behov medicinsk behandling (d v s läkemedel) och psykologisk
behandling (t ex KBT, DBT).
Patienten ges en skriftlig vårdplan som inkluderar planerad uppföljning.
Ofta behövs insatser från flera verksamheter. Till vårdplanering kan man inbjuda handläggare
från berörda verksamheter. Samverkan mellan olika verksamheter är angeläget.
13.1 Psykopedagogisk intervention Alla patienter med fastställd ADHD-diagnos ska på Psykiatrisk mottagning för Unga vuxna
erbjudas psykopedagogisk intervention PEGASUS, samt informeras om materialet ADHD
coaching. Pegasus är en psykoedukativkurs för vuxna med ADHD och deras närstående.
Programmet har utvecklats för att bemöta behovet av information, erfarenhetsutbyte och
utbildning i funktionsnedsättning p g a ADHD. Kursen ger ökad kunskap om ADHD,
behandlingar, insatser, strategier och stöd att tillgå. Kursen genomförs i grupp.
Vid lindrigare problem utifrån ADHD kan det räcka med psykopedagogiken, vid behov i
kombination med läkemedelsbehandling.
13.1.1 Kognitivt stöd och hjälpmedel
Vuxna med ADHD kan behöva konkret stöd för att klara sina åtaganden både hemma/privat, i
arbete eller studier. För att upprätthålla rutiner och struktur i vardagen, passa tider och möten,
organisera, planera och schemalägga sina uppgifter hemma (t ex städ, tvätt, inköp, matlag-
ning, hantera sin ekonomi) eller i arbete kan användning av hjälpmedel underlätta vardagen.
Det kan vara olika kognitiva tekniker, påminnelsefunktioner, schema, agenda, kalender ofta i
form av olika appar på tablett/smartphone eller hjälpmedel som kan köpas i vanliga affärer
eller specialbutiker.
Arbetsterapeut kan hjälpa till med utprovning av kognitiva hjälpmedel.
13.1.2 Stöd Stöd i hemmet t ex boendestödjare, ekonomiskt bistånd och budgetrådgivning, personligt stöd
i form av kontaktperson, case manager kan vara aktuella insatser.
13.1.3 Informationsmaterial
Patienter kan ha stor nytta av relevant information, flygblad, broschyr, rekommenderad lista
på populär facklitteratur, internetlänkar, forum, adress till patientföreningar.
13.2 Psykologisk behandling Psykoterapier i strukturerad form som bygger oftast på beteendeterapeutiska principer och
fokuserade på specifika frågor som kan vara aktuella för vuxna med ADHD.
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 29 av
41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
KBT i grupp eller individuellt vid samsjuklig depression, ångest kan ges som korttids-
behandling. Det är avgörande att bedöma om patienten är motiverad till behandlingen, om kan
utföra en sådan behandling och skulle kunna ha nytta av KBT.
DBT i gruppform innebär färdighetsträning. Nya färdigheter tränas i form av hemuppgifter.
13.3 Medicinsk behandling Medicinsk behandling är läkemedelsbehandling, som ofta behövs för att minska symtom och
höja funktionsnivån. Läkemedelsbehandling ska vara en del i ett behandlingsprogram, då
stödåtgärder i sig varit otillräckliga.
Läkemedelsbehandling ersätter inte andra insatser.
13.4 Samverkan Stödinsatserna med olika huvudmännen bör samordnas för att stödinsatserna ska bli
verkningsfulla. Samverkan mellan aktörerna är av centralt betydelse.
Eftersom ADHD-behandling tillämpas i flera miljöer är det nödvändigt att samverkan mellan
aktörer som skola/arbetsplats, socialtjänst och psykiatri finns för att behandlingsframgång ska
uppnås. Efter inhämtat samtycke från patienten sker samverkan utifrån Samordnad individuell
plan, SIP.
SIP är sedan 2010 lagstadgat och en samordnad individuell plan ska upprättas då behov av
samverkan finns. Planen tydliggör delmål och mål samt tydliggör ansvarsfördelningen. Mer
information om SIP finns i klinikens riktlinjer.
14. Läkemedelsbehandling vid ADHD för unga vuxna
ADHD såväl hos barn som vuxna kan effektivt behandlas.
Hos de ungdomar vars symtom och funktionsnedsättning kvarstår i vuxen ålder, och som visat
sig ha en klar nytta av behandlingen, kan det vara kliniskt befogat att fortsätta med behand-
lingen.
Utifrån beprövad erfarenhet bör läkemedelsbehandling erbjudas för alla vuxna med ADHD
som har signifikant funktionsnedsättning.
Läkemedelsbehandling ska vara en del i ett behandlingsprogram.
14.1 Generella principer vid läkemedelsbehandling En stor andel av personer med ADHD har även annan psykiatrisk problematik (d v s sam-
sjuklighet). Noggrann differentialdiagnostik och fullständig utredning är en viktig medicinsk
förutsättning för en säker läkemedelsbehandling.
I varje enskilt fall ska en specialistläkare bedöma om förutsättningar och indikation för en
önskad läkemedelsbehandling finns. Man väger samman patientens medicinska och psykia-
triska tillstånd, sjukdomsinsikt och samarbetsförmåga, sociala situation och livsstil och
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 30 av
41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
eventuella komplicerade omständigheter (exempelvis riskbruk eller missbruk av alkohol,
narkotika).
Man kartlägger, utreder och behandlar samexisterande riskbruk eller missbruk först. Motive-
rande samtal, socialtjänstanmälan eller remiss till Beroendecentrum med patientens samtycke
är möjliga lösningar. (Hänvisar till principer som är beskrivna i barnpsykiatriska delen av
vårdprogrammet 3.1.1 Drogscreening.)
Lämplig behandlingsordning av samsjukliga psykiatriska störningar skall övervägas.
Ordningsföljden av farmakologiska behandlingar beror helt på svårighetsgraden och arten av
samsjukliga psykiatriska störningar. Generell behandlingsprincip är att svåra psykiska stör-
ningar skall behandlas först (t ex psykos, mani, svår depression, drog-, alkoholmissbruk), där-
efter ska behandlingsbehovet av ADHD ska värderas. Behandlingen av mildare sjukdomar (exempelvis ångest, depression) kan göras parallellt eller skjutas upp efter ADHD behand-
lingen. ADHD-behandlingen kan i vissa fall ge effekt även på det andra tillståndet och det
löses ofta utan riktad specifik behandling.
Vid medicinval ska man också ta hänsyn till somatisk samsjuklighet (t.ex. hjärt-, kärlsjuk-
domar, hyperthyreodism, glaukom) och kontraindikationer härav, det enskilda läkemedels-
indikationsområde (om det är för nyinsatt behandling eller fortsatt behandling av tidigare
påbörjat behandling), samt läkemedelkontraindikation och biverkningsprofil. Noggrann
genomgång av andra aktuella görs läkemedelsbehandlingar rutinmässigt.
Vid planering och inledning av läkemedelsbehandling ska muntlig och skriftlig information
Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum
Sidan 41 av
41 Vårdprogram vid ADHD 5 2017-02-20 2008-01
BILAGA 5
Läkemedelsbiverkningar och dess hantering:
Monitor Behandling
Aptit Före behandlingen: basuppgift om aptit, vikt, längd.
Ge medicin efter måltid, kalori-rik mat, måltid sen kväll.
Hjärt-kärl Före behandlingen: Anamnes på kardiologiska riskfaktorer. Bltr, puls. EKG vid behov. Systematisk kontroll i behand-lingen. Därefter varje 3-6 månader.
Om BT > 95 percentil, dos- sänkning eller uppehåll av behandling, remiss till specialist.
Sömn Före behandlingen tas bas-uppgift, och på varje kontroll i behandlingen. Sömnutredning vid behov.
Vid rebound; liten dos av MPH-IR sen eftermiddag. Preparatbyte (annan MPH eller ATX). Melatonin.
Tics Basuppgift före behandling. Överväg läkemedelsval: ATX vid svår tics, Tourettes.
Vid svår ADHD där MPH behövs, tillägg antipsyko-tisk medicin.
Epilepsi EEG inte obligatoriskt. Vid välkontrollerad epilepsi kan MPH ges. Regelbundna kontroller.
Barnneurolog-konsult kan behövas.
Självmordstankar Basuppgift före behandlingen. Kontrollera på varje besök.
Behandla orsak, bakomliggande störning. Dosreduktion eller utsättning av ADHD-farmaka om det behövs.
Psykos Basuppgift före behandlingen. På varje besök under uppföljning.
Sänka läkemedelsdos eller avsluta helt ADHD-behandlingen.