Våra sinnen - Landskronavara nervernas motorväg till och från hjärnan. Nerver, består av tusentals tunna trådar. Det finnsbåde nerver som går till hjärnan och från hjärnan.

Våra sinnen • Syn

• Hörsel

• Lukt

• Smak

• Känsel

• Balans

• Muskel

Våra sinnen Det här ska du kunna:

• förklara vilka våra sinnen är och hur de fungerar.

• ge exempel på vilka sinnen olika djur använder

mest.

• ge exempel på vilken hjälp de som har nedsatt syn

och hörsel kan få.

• berätta något om vår hjärna och våra nerver.

• hur vi kan skydda våra sinnesorgan och vår hjärna.

• något om ljus och ljud.

Synen • Krävs ljus

• Ljusstrålar träffar föremål

och reflekteras mot

ögat.

• Ögat sätter ihop en bild.

• Hjärnan tolkar bilden.

• Två sorters celler i

ögonen o Tappar – ser färger, men

behöver mycket ljus.

o Stavar – uppfattar bara ljus och

mörker, inga färger.

Koll på NO s. 46-47

Synen • Ögats delar:


Gula fläcken Synen extra skarp då där finns extra många tappar och stavar.

Blinda fläcken är området där synnerven går ut. Finns inga stavar och tappar

Synnerven samlar ihop signaler från

ögat och skickar till hjärna

Senhinnan, ögonvitan.

Näthinnan fångar upp bilden. synceller (tappar och stavar)

Pupillen är hålet mitt i iris. Släpper in ljus i ögat. Pupillen kan ändra storlek.

Iris ger dina ögon sin

färg.

Hornhinnan genomskinlig hinna på ögats framsida.

Linsen är genomskinlig. Kan dra ihop sig och platta till

sig för att ställa in synskärpan. Glaskroppen Ser ut som

en glasklar geléboll.

Synen Hur skyddas ögat?

• Ögonlocket blinkar för att

rengöra ögat. Skyddar

även mot starkt ljus.

• Tårar håller ögat fuktigt.

• Ögonfransar skyddar mot

damm och smuts.

• Pupillens storlek kan ändras,

liten när det är ljust och stor

när det är mörkt.


Synen • Djurens syn

• Falken har bäst syn av djuren. Behöver synen för att upptäcka en sork på marken.

• Snäckan har inga riktiga ögon, utan små ljuskänsliga celler på sina tentakler. Kan bara uppfatta skillnad mellan

ljus oh mörker, inte se något.

• Flugan har facettögon. De är uppdelade i tusentals delar, facetter. Den får bild från varje facett och

kan därför uppfatta rörelser extremt bra.

Koll på NO s. 46-47 Film: https://app.studi.se/l/synen-1

https://app.studi.se/l/synen-1



Ljus • En ljuskälla sänder ut ljus.

o Solen, vår viktigaste ljuskälla

o Lampor

• Månen lyser inte själv, den reflekterar solljus.

• Väggar, tak och föremål reflekterar ljus.

• När ljuset studsar på ett föremål och träffar våra

ögon ser vi föremålet.


Ljus • Ljuset rör sig rakt fram.

• Skuggor uppstår när något står i vägen för ljuset.

• Skuggans storlek beror på var ljuset kommer ifrån.

• Blanka ytor, t ex speglar reflekterar ljuset, nästan allt

ljus studsar tillbaks.

• Mörka, ojämna ytor absorberar nästan allt ljus, tex

en svart tröja.


Ljus • När ljuset går från ett genomskinligt material till ett

annat bryts det. T ex från luft till vatten.

• Det tätare ämnet bromsar ljuset mer


Ljus • Ett spektrum är det vita ljuset som delats upp i sina

olika färger.

• När solljuset bryts i regndroppar bildas en regnbåge.

• Vitt ljus består av o Rött

o Orange

o Gult

o Grönt

o Blått

o Indigo

o violett


Ljus • Linser är buktiga skivor av glas eller plast

• När ljus träffar en lins så bryts det i olika riktningar.

• Det finns konkava och konvexa linser

• Linser används i glasögon, kameror, kikare och

mikroskop.

Samlingslins - konvex • Tjockast på mitten. • Förstorar. • Linsen i ögat

Spridnigslins - konkav • Tunnast på mitten. • Förminskar.

Koll på NO s. 48-49 Film, ljus: https://app.studi.se/l/ljus-och-skugga

https://app.studi.se/l/ljus-och-skugga






Hörseln och örat • Ljud är rörelser i luften – ljudvågor

o Musik

o Prat

o buller

• När vi pratar vibrerar stämbanden i halsen vilket får

luften att vibrera.

• Vibrationerna fångas upp av örat.

• Människor kan inte höra riktigt ljusa och mörka

toner.

• Balanssinnet sitter i örats tre båggångar som

innehåller vätska.


Hörseln och örat • Örats delar


Ytterörat, den delen vi ser.

Fångar upp ljudvågorna in till hörselgången.

Hörselbenen, tre små benbitar i

mellanörat som tar emot vibrationerna och skickar dem vidare in i snäckan.

Hörselnerven, samlar

signalerna från hörselcellerna och leder dem vidare till hjärna. När de nått hjärnan får vi veta vad våra öron hörde.

Snäckan, i mellanörat och formad som en spiral. uppfattar svängningarna och skickar signalerna vidare till hörselnerven.

Örontrumpet Behövs

för att jämna ut trycket på trumhinnan, när vi sväljer och gäspar.

Trumhinnan, en tunn hinna

som ljudvågorna sätter i svängning.

Balansorganet, har

inget med hörseln att göra, men behövs för att hålla balansen.

Hörseln och örat • Djurs hörsel

• Hunden har bra hörsel och hör riktigt ljusa toner bra. Hundvisselpipor avger ljusa toner.

• Vårtbitaren har öronen på frambenen och hör höga ljusa toner som människor inte hör. Vi hör bara deras ”bastoner”

• Fladdermusen jagar på natten. Den skickar iväg ett högt pipljud, som studsar mot träd eller väggar. Det blir ett eko som de stora öronen fångar upp. Det kallas för ekolod. Fladdermusen kan då veta hur den ska flyga och den hittar även sin föda

• Haren har stora ytteröron som fångar upp ljudet bra. Den kan även vrida öronen. Viktigt att den hör bra så den hör sina fiender.

Koll på NO s. 50-51 Film: https://app.studi.se/l/hoerseln

https://app.studi.se/l/hoerseln

Ljud • Ljudet kommer från

ljudkällan

• Luften börjar röra

sig/vibrera

• Molekylerna i luften rör

sig – ljudvågor

• Ytterörat samlar dem

• Trumhinnan vibrerar

• Vi hör ljudet

• Ljud är en slags rörelse


Ljud • Olika ljud har olika vibrationer.

• Bastuba har låg ton, luften vibrerar långsamt, baston.

• Visselpipa har en hög ton, ljudvågorna är täta, diskantton.

• Tonens höjd mäts i Herz

• Ljud kan även vara starka eller svaga.

• Ljudstyrka mäts i decibel dB

• Buller är ljud som vi tycker är störande.

• Eko är ljud som reflekteras mot något så vi hör det igen.

Koll på NO s. 52-53 Film, vad är ljud: https://app.studi.se/l/vad-ar-ljud

https://app.studi.se/l/vad-ar-ljud






Synfel och synskador • Översynt, när man ser suddigt på nära håll.

Glasögon kan hjälpa.

• Närsynt, när man ser suddigt på långt håll. Glasögon kan hjälpa.

• Synskadad, när ögat är skadat från födseln eller genom skada. Förstoringsglas kan hjälpa.

• Färgblinda har fel på tapparna i ögat. Oftast rött och grönt.

• Är man blind har man ingen syn alls. o Punktskrift

o Vit käpp

o Ledarhund


Hörselskador • Kan vara medfött

• Starkt ljud kan skada öronen. o Öronproppar

o Hörselskydd

• Tinnitus är ett pipande ljud i öronen. Kan bero på

högt blodtryck eller skador i öronen.

• Är man döv hör man inget alls. o Teckenspråk

o Mimik

o Kroppsspråk

• Hörapparater


Luktsinnet • Små osynliga partiklar från saker svävar omkring i

luften

• Partiklarna följer med luften in i näsan.

• Luktsinnet tolkar vad det är

• Näsan har förbindelse med hjärnan

• Luktsinnen är viktigt, kan varna oss o Rök

o Ruttet kött

• Ett litet barn känner igen sin mamma på lukten.

• För många djur är luktsinnet viktigast. De kan doftmarkera sina revir, genom att de kissar eller bajsar i gränserna.

Koll på NO s. 56

Luktsinnet

Koll på NO s. 56

Luktnerven, leder doften vidare till hjärnan.

Näsborrarna, Luften dras in här när vi andas och då följer små partiklar, doftämnen med

Slemmhinnor, täcker hela näsans insida och håller den fuktig.

Näshålan, har förbindelse med svalget och därför kan vi också känna

doften

Näsmusslorna, slingor inne i näshålan som

värmer upp luften vi andas

Luktceller, finns i näsans övre del. Har

små trådar som når ut i slemmet. Doftämnena fastnar här och då går en signal vidare till

doftnerven

Luktsinnet

Koll på NO s. 57

• Djurs luktsinne

Hundar har en miljon gånger bättre luktsinne än vi. Vi tränar dem att bli spårhundar.

Ormar smakar på dofter med sin fladdrande tunga.

Fjärilshannen har luktorganen på antennerna. Kan känna lukten av en hona på flera kilometers håll.

Smaksinnet • I knottrorna på tungan sitter smaklökarna

• Smaklökarna känner vad man har i munnen och

skickar signaler till hjärnan.

• Smaklökarna skickar också signaler till spottkörtlarna

så det produceras saliv.

• Känner smak med både tunga och näsa. o Tungan känner fem smaker.

o Smakupplevelse får man när doften från maten stiger genom näshålan

när man tuggar. Därför smakar inte maten när man är förkyld.

Koll på NO s. 57

Smaksinnet

Koll på NO s. 57

• Olika delar av tungan

känner olika smaker. o Surt

o Salt

o Sött

o Beskt

o umami

Film smak och lukt: https://app.studi.se/l/smak-lukt

https://app.studi.se/l/smak-lukt




Känsel och hud • Med hjälp av ögon, öron och näsor kan vi på långt

håll veta vad som finns i omgivningen.

• Känseln talar om vad som finns intill oss genom

känselnerver.

• Känselnerverna känner värme, kyla, blåst. De varnar

också om något gör ont eller bränns.


Känsel och hud


Pigmentceller, skyddar mot solen, bildar brunt

färgämne, solbränd.

Blodkärl, leder näring till huden. Hjälper till att reglera temperaturen.

Underhudsfett,

stötdämpande och isolerande.

Hornlagret, Yttersta lagret. Döda hudceller, bildas ständigt ny hud.

Hårstrån, sitter fast

i hårsäckar. Växer ut nya.

Talgkörtlar, leder doften vidare till hjärnan.

Svettkörtel och por, bildas svett som

består av vatten och salt när man är för varm.

Hårresarmuskeln, används när man får gåshud.

Nerv med känselkropp, olika typer som reagerar på

värme, kyla, beröring, tryck eller smärta. Skickar signaler till hjärnan.

Känsel och hud • Huden har ett mönster, små fåror

• Tydligt på fingertopparna, ger ett säkrare grepp. Varje människa har ett unikt mönster.

• Huden är vårt skydd. o Slitstark

o Stötdämpande

o Elastisk

• Håller kroppen varm. Underhudsfett isolera.

• Gåshud får man när det är kallt, hårresarmusklerna dra då ihop sig. Jämför med djur!

• Är man varm blir man röd, då blodkärlen vidgar sig.

• Man svettas för att man ska kylas ner.


Känsel och hud • Djur


Sälar Lever i kallt vatten. De har därför ett tjockt lager fett i underhuden som isolerar.

Myror har mycket hård hud, skal. Fungerar även som skelett.

Fåglar har dun och fjädrar istället för hår, som skydd mot kyla. De byter fjädrar varje år, ruggar

Film huden: https://app.studi.se/l/huden

https://app.studi.se/l/huden

https://app.studi.se/l/huden

Hjärnan och nervsystemet • Alla sinnen skickar signaler genom de smala

nervertrådarna och vidare genom ryggmärgen.

• Intrycken når hjärnan.

• Hjärnan sätter ihop intrycken och kopplar dem till

tidigare minnen och till vårt medvetande.

• Hjärnan är som ledningscentral för hela kroppen.

• Signaler skickas även från hjärnan. T ex att foten ska

sparka på en boll.

• Ibland är vi medvetna om vad hjärnan ska styra,

men vissa saker styr den automatiskt (cykla)


Hjärnan och nervsystemet


Lillhjärnan, styr balansen och ansvarar för att muskelrörelserna

samordnas.

Ryggmärgen, kraftigt

nervknippe inuti ryggraden. Kan sägas vara nervernas motorväg till och från hjärnan.

Nerver, består av tusentals tunna trådar. Det finnsbåde nerver

som går till hjärnan och från hjärnan.

Hjärnstammen, styr om man är vaken eller om man sover. Reglerar temperatur. Ansvarar för sådana muskler som inte

styrs med viljan som hjärtat och tarmarna.

Storhjärnan, är veckad. Hjärnan är

”huvudkontoret” som har olika avdelningar med olika uppgifter

Hjärnan och nervsystemet • Hjärnan är lika stor som två knutna händer.

• Den är mycket ömtålig och tål inte sparkar eller

stötar.

• Kraniet skyddar, men är inte alltid tillräckligt.

• Olika delar av hjärnan tar emot information från

olika sinnen. Skadas syncentrum kan man bli blind

även om ögonen fungerar.

• Höger och vänster hjärnhalva styr olika saker.

• Hjärnan behöver stora mängder syre från blodet för

att fungera. Klarar sig högst 5 minuter utan syre.


Hjärnan och nervsystemet


Räkna

Läsa

Skriva

Tala

Musicera

Rita

Måla

fantisera

Film nervsystemet: https://app.studi.se/l/nervsystemet och https://app.studi.se/l/nervreflexen

https://app.studi.se/l/nervsystemet

https://app.studi.se/l/nervsystemet

https://app.studi.se/l/nervreflexen

https://app.studi.se/l/nervreflexen

Sömnen • Vi måste sova för att överleva.

o Kroppen på sparlåga

o Hjärtat slår långsammare och djupare

o Kroppstemperaturen sjunker

o Nervsystemet vilar, men inte hjärnan

• Vuxen behöver minst 7 timmars sömn, barn och ungdomar behöver ännu mer.

• Två slags sömn o Djupsömn när man verkligen vilar.

o Drömsömn perioderna när man drömmer. Det är viktigt att drömma för att man ska må bra.

• Om man behöver opereras kan man få ett kraftigt bedövningsmedel så att man blir medvetslös, man somnar.

Koll på NO s. 62 Film, sömn: https://app.studi.se/l/somn

https://app.studi.se/l/somn

https://app.studi.se/l/somn

Faror för hjärnan och nervsystemet

• Hjärnskakning o Om man slår i huvudet riktigt hårt, slag eller sparkar.

o Vid lätt hjärnskakning mår man illa och får huvudvärk.

o Vid allvarlig hjärnskakning kan man svimma och bli medvetslös. Kan även

ge minnesstörningar.

o Hjälm skyddar

• Att svimma o Vid syrebrist eller slag mot huvudet.

o Bris på vätska, sömn eller hög feber.

• Förlamning o Om ryggen skadas nå att nerverna inte fungerar i ryggmärgen, även om

armar och ben egentligen är felfria.

o Kontakten från hjärnan till delar av kroppen är då bruten.

Koll på NO s. 63

Droger • Vad är en drog?

o Giftiga ämnen som påverkar hjärnan och får oss att uppfatta verkligheten annorlunda.

o Den som är beroende av droger kallas missbrukare.

• Varför använder människor droger? o Vissa droger lurar hjärnan att tro att man är glad och pigg, lugn och nöjd

eller arg.

o Vissa droger använd som medicin i små doser en kort tid.

• Vad är narkotika? o Olagliga

o De farligaste drogerna, kallas ofta för knark. Hasch, heroin, kokain.

o En person som är beroende av narkotika kallas narkoman.

• Vad är sniffning? o När man andas in farlig ånga som lösningsmedel.

o Dödar hjärnceller som inte återbildas.


Droger • Varför förbjuds inte alkohol om det är farligt?

o Alkohol är en del av vår kultur.

o Påverkar nervsystemet och reaktionsförmågan.

o Dödar hjärnceller som inte återbildas. Levern kan ta skada.

• Är tobak en drog? o Tobak innehåller nikotin som är en drog även om den inte är så stark.

o Nikotin kan vara både uppiggande och avslappnande.

• Vad händer i kroppen när man röker? o Flimmerhåren i luftrören förstörs och luften man andas kan då inte renas.

o Sot och tjära fastnar i lungorna. Svårt att andas, sämre kondition. Cancer.

o Hjärtat slår snabbare.

o Blodtrycket höjs

o Temperaturen i händer och fötter sjunker eftersom cirkulationen försämras.

• Varför är det åldersgräns för att köpa öl och tobak? o Det är ännu farligare att för unga att använda tobak och alkohol då kroppen

är mer känslig då.


Film om tobak: https://app.studi.se/l/tobak Film om rökning: https://youtu.be/A_LA7B6BXp0 Film om droger: https://app.studi.se/l/droger-och-hjarnan

https://app.studi.se/l/tobak

https://app.studi.se/l/tobak

https://youtu.be/A_LA7B6BXp0

https://youtu.be/A_LA7B6BXp0

https://app.studi.se/l/droger-och-hjarnan






Specialister

Koll på NO s. 66

Ugglor kan exakt avgöra

varifrån ljudet kommer. Öronen sitter på olika höjd så att det blir effektivare.

Uttrar har långa morrhår som de använder för att känna sig för i vattnet.

Hundens tunga känner inte bara smak, utan den reglerar även temperaturen. Den

svettas genom att flämta med hängande tunga.

Nattflyn är fjärilar som är

aktiva på natten. Värsta fiende är fladdermöss, men den kan höra fladermössens höga toner och kasta sig undan. Dessutom har den långa

hår på kroppen som stör fladermössens pejlingar.

Duvor kan liksom många andra fåglar känna jordens magnetfält. Det gör att den kan hitta rätt när den flyger.

Kan du dessa begrepp? • balansorgan

• bedövning

• decibel

• drog

• dvala

• eko

• hertz

• hornhinna

• iris

• lins

• ljudstyrka

• ljudvågor

• ljuskälla

• medvetslös

• missbruk

• narkotika

• nervsystem

• näthinna

• reflekteras

• reflex

• spektrum

• stämband

• tinnitus

• trumhinna

Koll på NO s. 67

Kan du nu? • Varför har vi olika sinnesorgan och vilka är de?

• Varför har vi en lins i ögat?

• Vad händer i örat när du hör ett ljud?

• Varför är känseln ett viktigt sinne?

• Vad är det som gör att du kan känna lukt?

• Vad är en smaklök?

• Vilken hjärnhalva använder du nu? Förklara!

• Nämn minst fyra anledningar varför du inte ska börja röka.

• Man brukar säga att alla katter är grå i mörkret. Stämmer det?

• Kan man höra i vatten?

• Hur smakar maten när du är förkyld?

• Varför får man gåshud när man fryser?

• Hur kan du känna lukt?

Våra sinnen - Landskronavara nervernas motorväg till och från hjärnan. Nerver, består av tusentals tunna trådar. Det finnsbåde nerver som går till hjärnan och från hjärnan.

Documents