-
Vänsterns övriga märken.
Rad 7
7.1 Kommunistiska Partiet Valet 1934.
7.2 K 1948, Sveriges kommunistiska partis valmärke 1948 (lokalt
valmärke för Göteborg?).
7.3 K, troligen ett valmärke då SKP i media förkortades (K),
kanske utgivet vid valet 1948?
7.4 SKP kongressen X1V, Kommunistiska paritets 14:e kongress
antar Demokratiskt kulturprogram 1948.
-
7.5 G K.A.K 1952 V, Göteborgs Kommunistiska Arbetarkommun -
Valet 1952.
7.6 Mot imperialistiska krig – För Sovjet Unionen! utgivet av
Sveriges kommunistiska parti troligen på 1920-talet.
7.7 Enhetsfront mot Krig och Fascism, utgivet av Sveriges
kommunistiska parti på 1930-talet. "Enhetsfront mot Krig och
Fascism" var en Komintern-paroll.
7.8-9 För arbetete och bröd Folkfront mot Högerfront, utgivet av
Sveriges kommunistiska parti troligen på 1930-talet, då Komintern
använde denna paroll.
-
7.10 Amnesti Med största säkerhet är märket utgivet av Svenska
Röda Hjälpen som bildades i oktober 1930, liknande symbolbilder
finns i en tysk bok om Kominterns historia. En utmärkande symbol
för Röda Hjälpen var den röda halsduken, som syns på märket.
Röda Hjälpen var en internationell, i huvudsak kommunistisk,
hjälporganisation, vars främsta uppgift var att stödja
antifascistiska flyktingar. Rote Hilfe var ansluten till Tysklands
Kommunistparti och fanns mellan 1924–1936. Ropet efter Amnesti
gäller inte enbart i Sverige utan även internationellt, därav
beteckningen ”Internationella Röda Hjälpen (1922-1938)”. Amnesti
gäller således alla fängslade kommunister/socialister och
antifascister.
Bild på Rote Hilfe symbol.
Det finns en samlarrapport 431, från Olavi Laurila, att märket
är från Amaltheakommittén? Efter samtal med Olavi kan han inte
bekräfta att hans samlarrapport har med Amaltheakommittén att göra.
Han har inte sett märket i de böcker han läste igenom på
biblioteket i Lund när han skrev rapporten, utan antagit att märket
hade med Amalthea att göra. (S.R.431)
Rad 8
Vänsterpartiernas övriga märken.
-
8.1 KUI, Kommunistiska ungdomsinternationalen, förkortningen på
ryska är KIM för Kommunistiska Ungdomsinternationalen,
Коммунистический интернационал молодёжи
1919 bildades Kommunistiska ungdomsinternationalen i Berlin av
föregångaren Internationella unionen av socialistiska
ungdomsorganisationer.
1943 upplöstes Ungdomsinternationalen tillsammans med
moderorganisationen Komintern.
8.2-3 SKU, Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbundsmärke och
förtjänstmärket.
1903 bildades Socialdemokratiska Ungdomsförbundet- SDUF. 1917
splittrades den socialdemokratiska rörelsen, motsättningarna ledde
till att den
vänsterradikala delen av partiet och Socialdemokratiska
Ungdomsförbundet- SDUF i sin helhet bildade SSV Sveriges
Socialdemokratiska Vänsterparti – SSV med SDUF som detta partis
ungdomsförbund.
1921 namnbyte till Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund – SKU.
1952 bildas Demokratisk Ungdom – DU. 1958 slås Demokratisk Ungdom
och Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund
samman under namnet Demokratisk Ungdom. 1967 namnbyte till
Vänsterns Ungdomsförbund – VUF , sambandet med moderpartiet
VPK bryts och VUF upphörde efter en tid. 1970 VPK:s
rekonstruerade ungdomsförbund antar namnet Kommunistisk Ungdom
-
KU. 1991 namnbyte till Ung Vänster - UV.
8.4 Ung Vänster. Vänsterpartiets ungdomsförbund, märket utkom
1991.
1903 bildades Socialdemokratiska Ungdomsförbundet- SDUF. 1917
splittrades den socialdemokratiska rörelsen, motsättningarna ledde
till att den
vänsterradikala delen av partiet och Socialdemokratiska
Ungdomsförbundet- SDUF i
-
sin helhet bildade SSV Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti
– SSV med SDUF som detta partis ungdomsförbund.
1921 namnbyte till Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund – SKU.
1952 bildas Demokratisk Ungdom – DU. 1958 slås Demokratisk Ungdom
och Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund
samman under namnet Demokratisk Ungdom. 1967 namnbyte till
Vänsterns Ungdomsförbund – VUF, sambandet med moderpartiet
VPK bryts och VUF upphör efter en tid. 1970 VPK:s rekonstruerade
ungdomsförbund antar namnet Kommunistisk Ungdom -
KU. 1991 namnbyte till Ung Vänster - UV.
8.5 ”Röd stjärna”. Ung Vänster, utgiven på 1990-talet eller
tidigt 2000-tal.
8.6 Ung Vänster 100, 1903 – 2003.
8.7 VSF, Vänsterns Studentförbund är en självständig,
partipolitisk obundet, studentförbund som vill samla en bred
vänster. Organiserar studenter och doktorander i kampen för ett
klasslöst, demokratiskt samhälle fritt från könsförtryck och
rasism. Förbundet är uppbyggt av lokalföreningar som har en
långtgående självständighet, men förbundsstyrelsen är förbundets
politiska och organisatoriska ledning. Samarbetar med Ung Vänster
och Vänsterpartiet.
-
1998 bildades Vänsterns Studentförbund(VSF). 2018 lades VSF ner
som riksorganisation.
8.8 V, Vänsterpartiets Veteranmärke utdelas vid 40-års
partimedlemskap, 2020 finns Veteranmärket att köpas i
Vänsterpartiets webshop, vem som helst kan köpa och bära
märket.
8.8 Kommunistiska manifestet 100 år, märket utgavs av
Arbetarkulturs Förlag. Karl Marx och Friedrich Engels skrev
manifestet på uppdrag av Kommunisternas Förbunds kongress 1847 och
det utkom 1848. Skriften har haft mycket stor betydelse för
arbetarrörelsens ideologiska utveckling.
8.9 Med FNL för Vietnams Folk. De förenade FNL-grupperna (DFFG)
var en riksorganisation som grundades 1967 för att bilda opinion
för att USA skulle lämna Vietnam och för att stödja organisationen
Front National de Liberation (FNL) i Sydvietnam. DFFG gav ut
tidningen Vietnambulletinen och samlade in pengar till FNL. De var
synnerligen aktiva med bössinsamlingar på gator och torg. När
kriget utvidgades till att också omfatta Laos och Kambodja breddade
DFFG sin plattform till att gälla hela Indokina.
Vietnamrörelsen startade i mångt och mycket när dåvarande
medicinstuderande Sköld Peter Matthis den 14 juni 1965 greps på
Hötorget i Stockholm där han stod med ett plakat med texten
-
"USA ut ur Vietnam". Trots att han hade tillstånd för
demonstrationen greps han och fälldes för störande av allmän
ordning och våldsamt motstånd. Sköld Peter Matthis var under
Vietnamrörelsetiden aktiv i Kommunistiska Förbundet
Marxist-Leninisterna (KFML). KFML, senare SKP, var starkt inom
ledarskapet i DFFG, även om DFFG samlade upp också mer allmänt
vänstervågen bland ungdomen. 1975 intog FNL och Nordvietnamesiska
styrkor Saigon och DFFG upplöstes ganska snart efter det.
Rad 8
Vänsterpartiernas övriga märken.
9.1 AT 25år. Arbetartidningen utgavs i Göteborg.
1929 grundades Arbetartidningen som var en svensk dagstidning
knuten till Sveriges kommunistiska parti.
1974 uppgick Arbetartidningen i Ny Dag.
9.2 ND, Ny Dag.
1929 grundades Ny Dag, var en kommunistisk tidning och
huvudorgan för Sveriges kommunistiska parti(efter 1967
Vänsterpartiet kommunisterna)
1990 upphörde tidningen.
9.3 Arbetar tidningen Ny Dag VPK, förtjänstmärke.
-
1929 grundades Ny Dag, var en kommunistisk tidning och
huvudorgan för Sveriges kommunistiska parti(efter 1967
Vänsterpartiet kommunisterna)
1990 upphörde tidningen
9.4-5.Stormklockan 40 år, utkom 1948, gul och silver metall.
(S.R.442)
1908 startades tidningen av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet,
tidningen kom att ge namn åt vänsterfalangen inom socialdemokratin
Stormklockerörelsen.
1917 kom tidningen att tillhöra Sverges Socialdemokratiska
Vänsterparti och där efter bli organ för Sveriges Kommunistiska
Parti och senare Vänsterpartiet Kommunisternas ungdomsförbund.
9.6 Norrskensflamman 75 år 1906 – 1981. Norrskensflamman, sedan
1998 Flamman, startades av arbetarrörelsen i Malmberget 1906 som
partiorgan för Socialdemokraterna i Norrbotten. Vid splittringen
1917 blev tidningen organ för Sveriges Socialdemokratiska
Vänsterparti (SSV) och därefter för Sveriges Kommunistiska Parti
(SKP). Formellt ägdes tidningen av tidningsföreningar eller
kooperativa aktiebolag, men dess politiska linje styrdes av
partiet. Tidningen var länge den största arbetartidningen i
Norrbotten, men passerades av Norrländska Socialdemokraten (NSD)
1940. Tidningen stödde APK under åren 1977–1990.
9.7 Norrskensflamman Festival 1979 Stockholm, avbildade på
märket är Lenin, Engels och Marx.
-
9.8 A, Arbetarkultur, eller Förlags AB Arbetarkultur.
1930 startade Sveriges Kommunistiska parti Arbetarkultur.
9.9 Röda Lanternan.
1980 bildades Röda Lanternan, är en socialistisk ideell förening
närstående Vänsterpartiet. Föreningen har som uppgift att arbeta
för att svensk handelsflotta under svensk flagg och samhällsägd
sjöfart ska finnas även i framtiden.
9.10 AMF; Arbetarnas motorförbund hade vid bildandet en koppling
till "vänstern", mot det som ansågs vara borgerliga
sammanslutningar.
1932 hölls AMF konstituerande kongress, det fanns
avdelningar/föreningar som bildades innan själva förbundet.
-
9.11 AMF 25 år Stockholm.
9.12 AIF, Arbetarnas idrottsförbund.
1919-1920 väcktes idén om en svensk arbetaridrott av Fredrik
Ström m.fl. ledare inom socialdemokratiska vänsterpartiet och dess
ungdomsförbund. Trots arbetarvänsterns gamla motstånd mot idrotten,
vilken ansågs som ett hinder i klasskampen.
1922 bildades Stockholms AIF. 1927 bildades en riksorganisation,
Arbetaridrottsföreningarnas Samorganisation(AIS)
kvarstod av taktiska skäl i Riksidrottsförbundet (RF). 1930
bildades AIF, Arbetarnas Idrottsförbund som ett självständigt
förbund, som en
sektion av RSI (Röda Sportinternationalen) och stod
Sillén-kommunisterna (SKP) nära.
1936 återgick de flesta föreningarna till
Riksidrottsförbundet.
9.13 Arbetarnas Göteborgsspel 30 AUG. – 1 SEPT. 1935. Arbetarnas
Idrottsförbund arrangerade flera mästerskap i boxning, brottning
och skidlöpning. En arrangörsmässig höjdpunkt var de så kallade
Göteborgsspelen 1935, på märket ser man en man som sliter sönder
ett hakkors.