VKV Vå ld i n ld i nä ra relationer ra relationer Vårdsamverkan Fyrbodal 4/12 rdsamverkan Fyrbodal 4/12- 2012 2012 Tove Tove Corneliussen Corneliussen, utbildningsledare, V , utbildningsledare, Västra stra Götalandsregionens kompetenscentrum om talandsregionens kompetenscentrum om våld i n ld i nära relationer, VKV ra relationer, VKV VKV Vad är VKV? Ett kompetenscentrum som samlar, skapar och sprider kunskap. Vi är till för hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen. VKV Utbildningar, information Utbildningar, seminarier, medverkan i högskoleutbildningar Portal med hjälpguide, filmer, kalendarium etc www.valdinararelationer.se VKV Forskning, utveckling Initiera, bedriva och förmedla forskning Riktlinjer kring handläggning vid sexuella övergrepp VKV Varför ska vi göra något? • Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347 • Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006) • Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom. Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health. - 0143-005X. ; 54(2000):11, s. 815-821 • Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255 VKV Hälso lso- och sjukv och sjukvården rden Mål enl. HSL 1982:736: ”En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.” • Upptäcka/identifiera • Behandla/stödja/motivera • Dokumentera skador/spårsäkra/rättsintyg • Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser • Samverka
12
Embed
Våld i nära relationer Vad är VKV?vardsamverkanfyrbodal.se/upload/Vårdsamverkan Fyrbodal...2012/12/04 · † Ökad risk för astma/allergier † Söker vård oftare † Skolresultat
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Riktlinjer kring handläggningvid sexuella övergrepp
VKV
Varför ska vi göra något?
• Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem.Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347
• Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006)
• Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifikasymptom. Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and commonsymptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health. - 0143-005X. ; 54(2000):11, s. 815-821
• Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255
VKV
HHäälsolso-- och sjukvoch sjukvåårdenrden
Mål enl. HSL 1982:736: ”En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.”
• Upptäcka/identifiera• Behandla/stödja/motivera• Dokumentera skador/spårsäkra/rättsintyg• Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser• Samverka
VKV
Frihet från våld - en mänsklig rättighet!
”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.”
FN 1993, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor
VKV
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill”.
Per Isdal, Meningen med vold, 2001
Vad är våld?
VKVUtdrag ur: Dubbelt utsatt
VKV
Fysiskt våld
Sexuellt våldPsykiskt våld
Vad är våld?
VKV
Prevalens i Norden
252000LHBT (Sv) 2005
5120-552407Norge 2004
5018-703552Danmark 2003
16 (kv)13 (m)
65-809845Sverige 2000
4618-646926Sverige 2001
4018-744955Finland 1997
Prevalens u. livstid %
ÅlderAntalLand/år
Källa: NCK 2011 VKV
Det anmälda våldet ser olika ut
Män• Utsätts av andra män.• Utsätts utomhus.• Utsätts av någon okänd • Våldet är en
engångsföreteelse.• Ofta två anmälningar per
brott.
Kvinnor• Utsätts av män.• Utsätts inomhus.• Utsätts av någon man
känner • Våldet är ofta upprepat.• Stort mörkertal.
Källa: BRÅ
VKV
VVååld mot mld mot mään i heterosexuella n i heterosexuella fföörhrhåållandenllanden
• Män mest utsatta för psykiskt och även fysiskt våld, vilket oftast är förhållandevis mindre allvarligt (Katz, Kuffel et al. 2002; Cercone, Beach et al. 2005).
• Män blir sällan utsatta för sexuella våldshandlingar (Rennison and Planty 2003; Rhodes, Houry et al. 2009; Tanha, Beck et al. 2010; Black 2011)
VKV
VVååld mot mld mot mään i heterosexuella n i heterosexuella fföörhrhåållanden, fortsllanden, forts
� Män blir utsatta i situationer av ”våldsamt motstånd”, följt av ”situationsbetingat våld” och även av ”ömsesidigt våld och kontroll”. Däremot blir heterosexuella män sällan utsatta i situationer av s.k. ”intim terrorism” (Johnson 2006).
VKV
VVååld mot mld mot mään i heterosexuella n i heterosexuella fföörhrhåållanden, fortsllanden, forts
� Det finns ett samband mellan mäns våldsutsatthet och det att de utsätter sin partner för våld (Anderson 2002; Coker, Davis et al. 2002; Katz, Kuffel et al. 2002; Cercone, Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008; McKinney, Caetano et al. 2009; Rhodes, Houry et al. 2009; Straus, Cerulli et al. 2009).
Man kan därför anta att en del av den våldsutsatthet som män uppger är således självförsvarsvåld eller en reaktion mot det våld som de utsätter sin partner för.
VKV
VVååld mot mld mot mään i heterosexuella n i heterosexuella fföörhrhåållanden, fortsllanden, forts
� Män rapporterar sällan att de känner rädsla inför det psykologiska och/eller fysiska våld som de utsätts för (Cercone, Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008) och att de reagerar på sin partners våldsanvändning genom att skratta eller banalisera det (Hickman, Jaycox et al. 2004; Romito and Grassi 2007).
� Få män söker hjälp för sin våldsutsatthet då de känner skuld, skam och stigmatisering och förnekar det våld som de har varit med om (Tsui, Cheung et al. 2010).
VKV
DDöödligt vdligt vååldld
• 16-17 kvinnor dödas varje år i nära relation
• 44-78% har sökt akutsjukvård efter misshandel
• ca 190 fall av försök till mord eller dråp av kvinna polisanmäls årligen
• multipla skador av olika datum• skadan stämmer ej med patientens förklaring• upprepade akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild• kronisk smärta utan tydlig orsak
VKV
Tecken på våldsutsatthet, forts
• mag-tarmproblem• psykiska/psykosomatiska problem• svårighet att genomgå gynekologisk undersökning• patienten söker upprepade gånger för diffusa symtom• överbeskyddande, kontrollerande partner
VKV
Särskild utsatthet
• Kvinnor med utländsk bakgrund• Personer i HBT-förhållanden• Personer med funktionsnedsättning• Kvinnor som lever i missbruk• Kvinnor i prostitution/ trafficking• Äldre personer• Ungdomar (15-24 år)
Källa: NCK:s kunskapsbank 2011
VKV
Polisingripande
VKV
Myter om samkMyter om samköönat vnat vååldld
• Tjejer slår inte andra tjejer• Myten om den lesbiska utopin• ”Cat Fight”• Att spela det kvinnliga offret• Boxningsringmyten
Källa: Våld i samkönade relationer/NCK 2009
VKV
Vem utsätter? Vem blir utsatt?
Förekommer i alla:• Samhällsklasser• Kulturer• Åldrar
Våra föreställningar om vem som är förövare och vem som är utsatt kan bidra till att vi inte upptäcker människor som utsätts för våld.
VKV
Jag var så kär……….
Källa: P1 - ”Han var för bra för att vara sann”
VKV
Våldets normaliseringsprocess
• Våldet uppfattas successivt som ett normalt inslag i vardagen.
• Gränserna för vad som kan accepteras förskjuts; våldet förminskas och värdet av positiva handlingar förstoras.
• Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld.
VKV
Våldets normaliseringsprocess
• Kontroll och isolering• Växling mellan värme och våld• Bortförklaring av våldet• Anpassning• Internalisering• Motstånd
Lundgren, E. (2004) Våldets normaliseringsprocess samt Holmberg, E & Enander, V (2004) Varför går hon?
VKV
Första slaget……
Källa: P1 Dokumentär- ”Han var för bra för att vara sann”
VKV
Våldscykeln
Vålds-händelse
Skuld, skam
Försoning
Smekmånad
Upptrappning
Alternativ till våld -behandling
Alternativ till våld -behandling
Källa:
VKV
Varför går hon inte?
• Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad• Konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till en pappa• Rädsla för ensamhet• Ekonomiska svårigheter• Skam och skuld• Psykologiskt nedbruten• Hoppet om en förändring
VKV
Det traumatiska bandet
• Kärlek• Rädsla• Hat• Medlidande• Skuld• Hopp
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Varför går hon?
• Att nå botten, ge upp• När det gäller livet• När det gäller någon annan
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Uppbrottsprocessen
Tre aktiva processer:
• Att bryta upp• Att bli fri• Att förstå
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Jag - ett misslyckande….
VKV
Hur skall jag fråga?
• Öppna frågor • Fråga grundligt• Tillåtande attityd• Visa empati• Definiera vad som menas med våld• Berätta om konsekvenserna för hälsan
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
VKV
Att vAtt vååga frga fråågaga• Visar att vården har en beredskap för
problematiken• Patienten uppmärksammas på vad det
betyder för hennes hälsa och livskvalitet• Patienten väljer om hon (han) vill berätta nu
eller senare
VKV
Våga fråga …….men hur?
www.valdinararelationer.se/fragaomvald
VKV
FFöörslag prslag påå rutinfrrutinfråågorgor• Det är vanligt att kvinnor har erfarenhet av att bli
utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan så därför brukar jag fråga alla mina patienter. Är det okej?
• Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig någon gång?
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
VKV
FFöörslag prslag påå rutinfrrutinfråågor, fortsgor, forts• Har någon tvingat dig att göra saker som du inte vill
genom att slå dig eller hota eller kränka dig?• Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din
partner?• Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din
vilja?• Är du rädd för någon i din omgivning?
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
VKV
TTäänk pnk påå attatt……..• samtala med patienten i enrum• alltid använda auktoriserad tolk• gör en riskbedömning• undvik egna värderingar• ta dig tid att lyssna
VKV
Män i kris
• Störst risk för dödligt våld vid separation• Uppmärksamma männen som söker för
krissamtal• Erbjud samtalskontakt
Källa: Solveig B Vatnar
VKV
Behandling av mBehandling av mäännennnen
• Alla verksamheter har som mål att mannen skall inse sitt ansvar för våldet.
• Vanlig behandlingsmetod att analysera våldshändelser i detalj så att mannen tvingas se sin egen del i våldet.
Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –en utvärdering, SoS 2010
VKV
Behandling av mBehandling av mäännennnen
Förbättringar hos män i behandling:
- våldet minskade- den psykiska hälsan förbättrades- alkohol- och narkotikabruket minskade
Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –en utvärdering, SoS 2010
VKV
DokumentationDokumentation
• Dokumentera tecken på psykiskt och fysiskt våld även om inte kvinnan vill polisanmäla
• Dokumentera gärna med fotografier• Journalanteckningar kan användas vid
en ev. rättegång
VKV
”Den arge”- www.cinebox.se
VKV
Att vAtt vääxa upp med vxa upp med vååldld
• Ca 200.000 barn i Sverige växer upp med våld• Barnen påverkas negativt• Risk att även barnen misshandlas (30-60%)
Källa: Rädda Barnen, NCK m fl.
VKV
Att vAtt vääxa upp med vxa upp med vååldld
• Barnen upplever vanmakt och maktlöshet• Barnen utsätts för psykisk misshandel• Tabuiserande trauma• Ansvar för mamma• Rädsla för att bli övergiven
Källa: Arnell & Ekbom (1999), Leira (1990) m fl
VKV
Hur fHur föörhrhååller sig barnen till vller sig barnen till vååld i ld i hemmet?hemmet?
• Begränsa skadorna • Några ingriper - andra distanserar sig• Lojalitet mot föräldrar• Rädsla
Källa: Anne Sohlberg, 2007 samt Metell, 2001
VKV
SymtomSymtom
• PTSD• Ont i magen• Mardrömmar• Ätstörningar• Koncentrationsstörningar
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (2010) NCK
VKV
VVååldets konsekvenserldets konsekvenser
• Anknytning påverkas• Ökad kortisolproduktion• Ökad risk för astma/allergier• Söker vård oftare• Skolresultat påverkas• Risk för framtida ohälsa
Källa: Genväg till forskning: Barn som upplever våld - konsekvenser för välmående och hälsa, VKV 2012
VKV
ACEACE--studienstudien
Dos-responssamband mellan utsatthet ibarndomen (fysiskt/pykiskt/sexuellt våld/försummelse etc) samt ohälsa/riskbeteende i vuxenlivet (missbruk, rökning, fetma, STD, cancer, självmord)
Källa: Felitti, V, m fl, 1998
VKV
BUPBUP--screeningscreening
Var femte mamma till barn i BUP-vårdhade utsatts för våld!
Källa: Läkartidningen nov 2009
VKV
SocialtjSocialtjäänst och hnst och häälsolso-- ochochsjukvsjukvåårdrd……....
…..har arbetssätt som försvårar upptäckt av våld i familjen, t ex genom att alltid samtala med familjen tillsammans.
Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg. A, m.fl. 2010
VKV
AnmAnmäälningspliktlningsplikt• Vid misstanke om att barn far illa eller är
utsatta för brott skall anmälan genast göras till socialtjänsten (14:1 SOL).
VKV
AnmAnmäälningspliktens efterlevnadlningspliktens efterlevnad• 137 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus; 95
barn utsatta för fysisk misshandel och 42 utsatta för sexuella övergrepp
• Fysisk misshandel: 51 % anmäldes till soc och 22 % till polisen
• Sexuella övergrepp: 62 % anmäldes till sococh 50 % till polisen
Källa: ”Child abuse clinical investigation management and nursing approach”. Björn Tingberg, 2010
VKV
VarfVarföör anmr anmääler vi inte?ler vi inte?
• Vår egen ångest - vill inte se• Skjuter upp problemet till nästa person• Rädsla för att slå sönder familjen• Dålig återkoppling• Misstro till socialtjänstens arbete• Dålig kunskap
Källa: Björn Tingberg, Miogruppen, 2008
VKV
Dubbelt utsatt
VKV
Våld mot äldre
”Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförts inom ett förhållande där det finns en förväntan påförtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person.”
• 15-50 % av närstående/vårdare utövat våld mot dementa
• 16 % av äldre i svensk studie uppgav våldsutsatthet
Källor; Cooper m fl 2008, Eriksson, 2001
VKV
Vem är förövare?
• Hälften var barn
• Var femte var make/maka
• Mestadels en man var förövare
• Ökad ålder ökar risk för utsatthet
Källor; National Research Council, 2003
VKV
Vilka mönster ser man?
• Manliga förövare grövre fysiskt våld
• Ekonomiskt våld - 75 % män (förövare)
• Kvinnor mer utsatta för upprepade hot o trakasserier
• Manlig personal står för drygt 3/5 av försummelse
Källa: Eriksson, 2001
VKV
Stora mörkertal
• Få fall rapporteras inom vården
• Kunskap låg bland personalen
Källa: NCK 2010:14
VKV
Riskfaktorer hos den äldre
• Stort vårdbehov
• Fysiskt beroende
• Problematiska beteendeförändringar
• Kognitiv funktionsnedsättning
• Mentala symtom (förvirrning, depression)
VKV
Riskfaktorer hos familjemedlem
• Psykisk ohälsa
• Alkoholism
• Börda/utmattning
• Svagt socialt nätverk
Källa: NCK 2010:4
VKV
Tecken på våld/försummelse
• Blåmärken av olika ålder • Uttorkning• Liggsår• Skalpskador• Brännmärken• Medföljande som för den äldres talan
VKV
Exempel på åtgärder
• Information och utbildning
• Screeningfrågor där äldre söker vård
• Preventiva hembesök
• Teamarbete
VKV
Tänk på att…..
• Komplexa våldssituationer kan ha pågått under lång tid
• En av fyra sårbara äldre är i riskzonen för våld - fåupptäcks!
• Samverka med andra
• Blunda ej för problemen!
VKV
FramgFramgåångsfaktorerngsfaktorer• Skaffa kunskap kring våldet.• Diskutera värderingar inom arbetsgruppen.• Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen.• Skaffa goda kanaler för samverkan.• Ta fram bra hänvisningslistor.• Våga agera!
VKV
VKVVästra Götalandsregionenskompetenscentrum omvåld i nära relationer