Vision nr 3-2011

DUBBELTILLVÄXT

HON FIXAR

MED VANLIGA PLANTOR

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUKNr 3 | 2011

SKOGFORSK TESTAR

INVERS-MARKBEREDNINGCONTORTA

NORRLANDS-TURBONMÖT SKOGSFÖRETAGEN MED

NY TILLVÄXT-STRATEGISMART PLANERING

SKONSAM DRIVNING

kogsindustrin är en av Sveriges viktigaste närings-grenar. Och den behöver bra råvara till konkurrenskraftigkostnad. I takt med att importmöjligheterna krympt, hartrycket på den inhemska virkesförsörjningen ökat. Växande skog binder kol som lagras i träden. Ju högre densamlade nettotillväxten är, desto större effekt får därförskogen i kampen mot klimatförändringen. Skogsindustri-produkter kan substituera fossilbaserade materialoch trädbiomassa kan ersätta fossila bränslen. Sko-

gen är därför en viktig del av lösningen på två av vår tids stora pro-blem – klimathotet och energiförsörjningen. Skogen erbjuder också enrad sociala, kulturella och estetiska värden. Dess betydelse för livs-kvalitet, rekreation och hälsa kommer sannolikt att bli ännustörre i framtiden. Men produktionen av alla dessa nyttig-heter måste ske under en ansvarsfull och väl avvägd natur-och miljöhänsyn, vilket också medför avsättningar avolika karaktär.

Allt talar således för att skogssektorns långsiktigaframtidsutsikter är goda. Men räcker skogen till allt?Det finns nu kanske inte något entydigt svar på denfrågan. Men en sak torde vara säker – ju högre tillväxtdesto mer räcker den till. Det har också regeringentagit fasta på. I den skogspolitiska propositionen(2007/08:108) tillmäts möjligheterna att öka den skog-liga biomassaproduktionen stor vikt. Studier som SKA-VB 08 och MINT-utredningen visar att det är fullt möjligtatt höja tillväxten med 15-20 procent med konventionella meto-der och bibehållen eller t o m ökad ambitionsnivå vad gällernatur-, miljö- och andra intressen. Med än kraftfullare åtgärderoch nya metoder bedöms det möjligt att på lång sikt öka produk-tionen med 40-50 procent. I regeringens nyligen utgivna hand-lingsplan för satsningen “Skogsriket” ingår därför ett ökatbiomassauttag som en viktig strategi.

Allt detta bildar en bakgrund till varför Skogforsk har näringensoch samhällets uppdrag att bland annat verka för en ökad skogspro-duktion. Vilket man kan göra på många sätt. I det här numret av VISION ges några exempel på vad som pågår med den inriktningen.

2 Vision | 3 | 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

Kvartalstidning från Skogforsk om forskning för

framtidens skogsbruk.

Årgång 1

ISSN 2000-8988

Ansvarig utgivareErik Viklund

Tel. 018–18 85 [email protected]

ProduktionSverker Johansson

BITZER Media [email protected]

Art directorJan ReinerstamPAGARANGO

TryckGävle Offset AB

FSC-märkt papper

SkogforskUppsala Science Park

751 83 UppsalaTel. 018-18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

VISION

NR 3 | 2011

SÄTT FART PÅ TILLVÄXTEN

S

JAN FRYK

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

JAN FRYK | VD Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 3 | 2011 3

VISION | INNEHÅLL

Satsa på långliggande fältförsök – och behåll dem även om intresset för tillväxt sjunker. Ola Rosvall | sidan 6

8

1613

458

10

13

16

202426

’’

Dubbel tillväxt……med vanliga plantor. Jo, detgår. Men på ett vanligt hygge?

GenombrottetMarkberedningstekniken somger tillväxten en rejäl skjuts.

Mörkt och trist?Vad händer med mångfalden när skogarna blir täta ochsnabba? Naturvårdsprofesso-rerna spekulerar.

Ett snabbareSveaskogSveaskog ska höja tillväxtenytterligare. Nuvärdet får detsnabbaste lyftet.

Tuff kostnadsjaktNy statistik om skogsbruketskostnader och intäkter.

LasergamesScanna skogsdata från stickvä-gen? Skogforsk testar. Med engammal Volvo.

KulturförändringHolmens tillväxthöjande program – vad gör de och hurgår det?

NEDSLÄPP för såddpucken | TACK för 60-öringen | UKONF 2012 Nu släpps datumen | NOLIA Förädlingsreklam i norr

TAG EN TREO Nya fröplantager på G | NORRLANDSTURBON Contorta imponerar

Kulturförändring när Holmen jagar tillväxt. Provrörsbarn växer snabbast. Mörka turboskogar - nya krav på naturhänsyn?

SkonsammaredrivningUndvik skador på mark ochvatten - ny teknik ger smar-tare drivningsplanering.

Förädlingen på tidsresaSäker sex och provrörsbarnger snabba träd.

24

26


VISION | NYHETER

GRINDUGA 23 AUGUSTI12:26■ Skogforsks maskinin-struktör Anders Mörk harjust trimmat kranreglagenåt skotarföraren NiclasNåtfors, Grinduga Skogs-entreprenad AB. Nu testarde resultatet. Ett längre re-portage om ”reco-driving”hittar du i nästa nummerav VISION.

– Flygburen laserscanning geren utmärkt markmodell i 3D,men vi får också bra informationom den stående skogen, berättarPetrus Jönsson. Och skördarnagenererar idag mycket detalje-rade data om virket.

■ Ny teknik revolutionerar justnu planeringen inför avverkning(läs mer på s.13). Som en fort-sättning startar Skogforsk pro-jektet Drivningsplanering, föratt effektivisera både avverkningoch terrängtransport:

– Efter att man tagit hänsyntill framkomligheten kan manoptimera virkesflödet på avverk-ningstrakten med hänsyn tillalla ingående sortiment, sägerPetrus Jönsson. Du får förslagpå hur både basvägar och stick-vägar ska ligga i terrängen. Ma-skinerna kan avsluta så näraavlägget som möjligt. Och omskördaren ligger långt före sko-taren och man vill komma ifatt,så kan man låta skördaren börjai ett område med högre volym.

SKOGFORSKSUKONF 2012■ Skogsbrukets största kon-ferensserie är tillbaka. Denhär gången kan du påverkavad forskarna ska prata om!Läs mer på skogforsk.se

8-9 februari, Västerås15-16 februari, Jönköping22-23 februari, Umeå29 feb-1 mars, Östersund

”När du ger 60 öre till Skogforskskapar du förutsättningar för ettkonkurrenskraftigt och hållbartskogsbruk.

12 öre går till att utveckla trädsom växer bättre och tål mer. Vi kallar det att förädla.”

■ Det var budskapet till de2 000 skogsägare som stannadetill i Skogforsks Skogsnolia-monter för en kopp kaffe, liteskogskunskap och i bästa fall enhelt egen sång.

– Att satsa på förädling är en

lönsam investering. För 12 öreser våra förädlare till att skogsä-garna får tillbaka 17 kronorplus ränta, berättade forsknings-

chef Ola Rosvall för besökarna.60 öre per avverkad kubik-

meter i Sverige går till finansie-ringen av Skogforsk.

KONTAKTA: Petrus Jö[email protected] 018-18 85 73

SMARTARE PLANERING– EFFEKTIVARE DRIVNING

Petrus Jönsson och Sima Mohta-shami planerar vidare (se s. 13).

TACK FÖR 60-ÖRINGEN!

FOTO

: OLA

RO

SVA

LL, S

KO

GFO

RSK

Du får förslag på hurbåde basvägar ochstickvägar ska ligga’’


VISION | NYHETER

’’ För 12 öre får skogs-ägarna tillbaka 17 kronorplus ränta!

■ Vid skogssådd gror un-gefär 30-60 procent avfröna. Med pucken ärresultatet 40-80 pro-cent. Pucken harockså visat sig ganskarobust även om den plan-teras fel. Det skulle kunnabädda för maskinell föryngring.

En stor vinst är den snabbaetableringen. Pucken ger fröeten god start, som motsvarar etthalvt till ett års tillväxt jämförtmed vanlig sådd. Efter ett år ärpuckade plantor ungefär 35procent högre.

– En stor fördel är attmetoden inte krävermassor av frö, sägerUlfstand Wennström,som utvärderar

pucken. Det är brist påförädlat frö och vid en van-

lig skogssådd sprids omkring40 000–60 000 frön per hektar.Resultaten visar att man barabehöver cirka 4 000 frön perhektar med puckarna.

■ Skogforsks och Skogsstyrel-sens gemensamma enkät 2010visade att kostnaden för föryng-ringsavverkning ökade med tvåprocent och för gallring med treprocent. Om man väger ihopmarkberedning, plantering ochröjning så blev skogsvårdskost-naden per hektar densammasom 2009.

Nu kanske ökningen planar ut:– Under det senaste året har

kostnadsökningarna dämpatsför de flesta tunga kostnadspos-terna, säger Skogforsks analyti-ker Torbjörn Brunberg.

■ Mobila sensorer finns idagsom backradar eller parke-ringssensorer. Men de kanockså komma till nytta för da-tainsamling - till exempel föratt löpande mäta in bestånds-volymen före och efter gall-ring. För att titta närmare påmöjligheterna testar Skogforsk

nu laserscanners tillsammansmed FOI (TotalförsvaretsForskningsinstitut) och SLU.Projektet finansieras av Brat-tåsstiftelsen.

SKOGSBRUKSKOSTNADERNA ÖKAR– ”MEN ÖKNINGARNA DÄMPAS”Under 2010 ökade skogsbrukskostnaden med fyra procent i förhål-lande till år 2009. Ökningen beror på faktiska kostnadsökningar samtden mängd och sammansättning av olika skogsbruksåtgärder som ut-förts under året. Ökningen var störst i norra Sverige.

Diagrammet ovan visar den relativa utvecklingen för skogsbrukskostnaden1996-2010. Den blå linjen visar utvecklingen för konsumentprisindex, KPI.Skogsbrukskostnaden innehåller skogsbrukets samlade kostnader för drivning,skogsvård, vägar m.m. Den har ökat sedan början av 2000-talet.

LÄS MER: I Resultat nr 4/2011– beställ den på skogforsk.seKONTAKTA: Torbjörn [email protected] 018-18 85 63

KONTAKTA: Ulfstand Wennströ[email protected] 090-203 33 72

KONTAKTA: Andreas [email protected] 018-18 85 37

Skogsbrukskostnader

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

140

120

100

80

60

40

20

0

KPI

SÅ PUCKAT – INTE SÅ PUCKAT”Såddpucken”, lanserad av innovatören Anders Landström, kan en-kelt beskrivas som planterad sådd. Det är en liten puck av torv, lad-dad med gödsel och ett enda förädlat frö, som nu för femte årettestas av Skogforsk på uppdrag av Sveaskog

TEST AV MOBILASENSORER

En gammal Volvo får agera ”skogsmaskin” när Skogforsk scannar in skogensvirkesvolym med laser.

FOTO

: AN

DR

EAS

BART

H, S

KO

GFO

RSK

TEMA | TILLVÄXT

– Jag tror på den gröna idén, säger Ola Rosvall, forskningschef vid Skogforsk. Vi blir alltmer hänvisade till foto-syntesen i takt med att den fossila energin fasas ut. Och träden är pålitliga solfångare. Samtidigt värjer jag miglite för att bli betraktad som en ”missionär för god skogsskötsel”. Min och forskningens uppgift är att ta frambeslutsunderlag till branschen och samhället, inte bedriva propaganda i den ena eller andra frågan.

Text CARL HENRIK PALMÉR | Foto SVERKER JOHANSSON, [email protected]

U”

nder hela sitt yrkesliv har Olaarbetat med frågor som rör tillväxt-en i den svenska skogen. Förstsom gödslingsforskare några år,sedan som skogsträdsförädlare iSävar utanför Umeå. Han har meden svårslagen kombination avkunskap, charm och entusiasmlyckats baxa igenom det nyasvenska plantageprogrammet ochfått skogsföretag och skogsägare-föreningar att satsa pengar på od-lingssäkra och snabbväxande träd.

Nya trädslag är ett annat avhans intresseområden. Framföralltcontorta, men han har även arbe-tat med lärk, svartgran, ja allaarter som kan växa i Norrland.Och han ser tillbaka på en perioddär skogsbranschens intresse för

tillväxtfrågor verkligen har åktberg- och dalbana:

– Jag hann uppleva efterdyning-arna av 1960-talets lågkonjunkturoch bristande framtidstro. Sedankom oljekris och virkessvackaunder 1970-talet och intresset förskogsproduktion ökade påtagligt.Då diskuterades bland annat dik-ning och gödsling av de stora myr-markerna. Och så gjorde man enjättesatsning på contortan.

Nytändning i produktionsfråganUnder 1990-talet kom miljöfrå-gorna starkt och frågan om skogenstillväxt hamnade i skymundan.

– Därför skrattade jag nästannär vår dåvarande kursledare MiaIwarsson Wide 2003 föreslog att

vi på nästa Utvecklingskonferensskulle ha ett föredrag med temat”så här kan vi öka tillväxten i sko-gen”. Vem är intresserad av tillväxtidag, undrade jag.

– Men vi fickfram en ganskaimponerande ka-talog, säger Ola.Lade man ihop alla tänk-bara insatser visade våra analy-ser att skogen har mycket meratt ge – tillväxten kan öka med 40procent på lång sikt, kanske ett sekel.

SKOGENHAR MYCKET MER ATT GE!”

Vision | 3 | 2011 7

’’ – OK, det är så bra det kan gåom allt görs och blir rätt. Mankanske kan räkna med halva poten-tialen. Det är mycket det också!

I tidenDet visade sig att kursledaren hadeen bra näsa för vad som låg i tiden.Under 2004 började allt fler prataom en kommande virkesbrist.Skogsstyrelsens virkesbalans visadepå ett framtida underskott, skogs-industrins virkesbehov hade stegvisökat, samtidigt som naturvårdenbörjade kosta allt mer i avverk-ningspotential. Och så kom hotetom de ryska virkestullarna – dör-ren till den ryska vedboden höll påatt slå igen.

Stora utredningsuppdragFöredraget på Utvecklingskonfe-rensen fick stort gensvar. Skog-forsk fick flera stora uppdrag frånskogsbranschen. Företagen villeveta hur de med sina speciella för-utsättningar skulle kunna öka till-växten i sina skogar.

– LRF Skogsägarna var förstute, sedan har vi gjort analyser förHolmen, stiften och nu senastSveaskog, säger Ola.

I utredningarna är det två insat-ser som sticker ut: genetisk föräd-ling – det genetiskt bästa fröetfrån de bästa fröplantagerna ger idag skogar som kommer att växa15 procent bättre än den lokalaproveniensen – och contorta, sompå rätt marker i Norrland växer 40procent bättre än vanlig tall.

– Men även bättre planteringar,mindre älgskador och mer dikes-rensning ökar tillväxten. Dethandlar om någon procent per åtgärd, och det är procent man får kämpa för, understryker OlaRosvall.

Bästa investeringenNu har Skogforsk kompletteratmodellerna med ekonomiska kal-kyler som visar vilka av dagens in-vesteringar i skogsvård som ökarskogens nuvärde mest.

– Även här sticker förädling ochcontortan ut. För det kostar näs-tan det inget extra att plantera enplanta som kommer från ett hög-förädlat frö jämfört med en oför-

ädlad planta, men vinsterna ärmycket stora. Och en contorta-planta kostar som en vanlig tall-planta, men växer alltså mycketbättre.

– Skogsgödslingen ger snabbakubikmetrar, men den totala ef-fekten är mindre och de ekono-miska kalkylerna visar att gödslingär en jämförelsevis dyr åtgärd.

Nya trädslag för ett nytt klimatNu är det snart dags för nästa ka-pitel. I höst blir Ola konsult ochska då bland annat arbeta medfrämmande trädslag. Den övergri-pande frågan är: ”hur kan vi i enframtid få acceptans för de nyaträdslag som vi eventuellt behöveranvända i ett nytt klimat?”.

– Nya trädslag - det handlarinte bara om träd och skogsbruk,säger han. Det är minst likamycket en fråga om politik ochpsykologi. Därför ska jag blandannat arbeta tillsammans med his-toriker och filosofer!

Som beslutsunderlag räcker detinte med några enstaka fältförsökpå några enstaka hektar, som vihittills har gjort, menar Ola.

– Vi måste få till rejäla försöks-planteringar med till exempeldouglasgran och sitkagran. Dåförst kan alla intressenter få enrealistisk uppfattning om trädslag-ets produktion, ekologi och upp-levelsevärden. Sedan är det ändåalltid ett experiment i sig att satsai stor skala på ett nytt trädslag.Därför gäller det att utforma enadaptiv strategi för att hanteraosäkerhet och risk.

Växande kunskap med långlig-gande fältförsök– Om jag skulle drista mig attkomma med ett avslutande råd tillskogsbruket, så är det att fortsättasatsa på långliggande fältförsök –och orka behålla dem även om in-tresset för tillväxt skulle sjunka. Förska vi bli bättre skogsbrukare måstevi ha många försök med mångaolika syften – och låta dem ta dentid som krävs för att kunna dra rättslutsatser. Och så får vi inte tappatempot i förädlingen – här finnsdet fortfarande mycket att hämta!

För ska vi bli bättreskogsbrukare måste viha många försök medmånga olika syften – ochlåta dem ta den tid somkrävs för att kunna drarätt slutsatser.


TEMA | TILLVÄXT

”LEDARSKAPETÄR DEN STORA UTMANINGEN”

– Inte så att vi struntade i skogsvården förr,men det sågs nog mest som en kostnad,säger Mikael Äng, skogsvårdsansvarig pådistrikt Delsbo. Nu ser vi det som en viktig investering.

Holmens distrikt Delsbo föryngrar unge-fär 1 000 hektar per år. Mycket plante-ringar – men också en hel del sådd.Röjningarna ligger på knappt 4 000 hektar,det finns ett gammalt röjningsberg som di-striktet betar av. Andelen självföryngringminskar och de satsar mer på contorta– målet är 20 procent av all för-yngrad areal.

Mikael ser till att allt detpraktiska med skogsvår-den på distriktet fungerar- budgetera, kontrakteraentreprenörer, beställaplantor och se till att detfinns frö till alla sådder –och följa upp arbetet.

– Det kändes tydligt att vilade i en högre växel i skogsvår-den 2005, när Holmens nya riktlin-jer för uthålligt skogsbruk kom ut, sägerhan. Efter begynnelsebokstäverna kallar videm lite vanvördigt för RUS.

Viktigt att följa upp

Uppföljningarna har blivit viktigare. Hol-men arbetar med en kombination av egen-kontroll och systematiska uppföljningar.Mikael exemplifierar med röjningarna:

– Varje röjare ska lägga ut en kontrollytaper skift och kontrollera förbandet. Proto-kollen ska signeras och lämnas in till oss.

När ett objekt är klart meddelar entrepre-nören det till Mikael som skickar ut en in-venterare. Först när inventeraren har gettklartecken, betalar Holmen entreprenören.

– Jag har ett par säsongsanställda som

bara arbetar med att inventera röjningar ochplanteringar. Det är skogsstudenter somkommer från bygden. Det är ett jättebrapraktikarbete, de får se mycket skog och vadsom kan gå bra och vad som kan gå snett.

Holmen har också ett företagsövergrip-ande system för objektiv uppföljning avskogsvården – det kallas lite fyndigt förBAKRUS. Ett stickprov av utförda skogs-vårdsåtgärder inventeras av en centralt an-ställd inventerare. Syftet är att få enkvalitetskontroll på all skogsvård och attRUS uppfylls.

– Det är samma sak med planteringarna.Plantören gör en daglig egenkontroll

och så följer vi upp dem efternågra månader och efter ett år.

Då ser vi om det finns någrastörre luckor som behöverhjälpplanteras. Jag brukarsjälv göra en del av de härkontrollerna för att ha koll på

entrerenörerna, säger Mikael. Sedan genomför Holmen en

generell återväxtkontroll efterfem år.

– Det kanske kan verka lite byråkra-tiskt med alla dessa kontroller och invente-ringar, säger Mikael Äng. Men för migkänns det helrätt. För följer vi inte upp våraarbeten, så sprider sig lätt en känsla av attdet inte är så viktigt hur man gör jobbet.Och inget kan vara mer fel vad gäller skogs-vård. Ofta får vi bara en chans, och tar viinte den så får skogen lida av det hela om-loppstiden!

Satsar på sådd

– Många marker som vi förr självföryngradesår vi i dag, berättar Mikael. Både tall ochcontorta. Och det går riktigt bra. Helst villvi göra sådden direkt efter markberedningen

Mikael räknar snabbt upp fördelarna medsådd: vi minskar problem med snytbaggen.

– Ökad tillväxt är viktigt - det ger oss ökad tillgång till råvara att förädla i vår egen industri och ökar värdetpå vårt skogsinnehav, säger Sören Petersson, vd för Holmen Skog AB. Skogsvård och skogsskötsel tillhör strategifrågorna och följs av industrikoncernens ledning. Men att ökatillväxten är ett långsiktigt arbete som förutsätter tålamod och engagemang - från koncernledningen ändaut till markberedningsföraren. Text: CARL HENRIK PALMÉR | Foto: SVERKER JOHANSSON

Under 2006 lanserade Holmen ett programför att öka tillväxten i de egna skogarna, ba-serat på en utredning från Skogforsk. Denvisade att Holmen kan öka tillväxten, och påsikt avverkningen, i den egna skogen medcirka 25 procent under det kommande sek-let. Det motsvarar drygt en miljon kubikme-ter per år.

Utredningen föreslog ett helt batteri av åtgärder. Bättre föryngringar, bättre plantor,mindre röta, mindre älgskador, bättre röj-ningar och gödsling av lämpliga skogar.

– Skogforsks utredning vänder på alla stenar och hjälper oss att sätta konkreta mål,säger Sören. Här är ledarskapet den storautmaningen. Att utbilda, uppmuntra ochfölja upp – och vara uthållig.

– Utredningen har diskuterats och analy-serats inom företaget, och vi har använt deni olika utbildningssatsningar. Ja, man kan fak-tiskt säga att den har fått hela Holmen Skogatt tänka tillväxt.

– Projektet har fått hela Holmen Skog att tänkatillväxt, säger VD Sören Petersson.

FOTO

: HO

LMEN

.

”VI HAR LAGT I ENHÖGRE VÄXEL”


Vi blir mindre känsliga för sorkskador. Vitål lite mer älgskador. Vi får naturligare rot-system. Och så får vi lite bättre kvalitet, ef-tersom vi har fler träd att välja mellan - plusatt det blir lite kvalitetsskapande trängselmellan stammarna.

En förklaring till de goda såddresultatenär att Holmen numera oftast använder för-ädlat frö från fröplantager, både för tall ochcontorta. Plantagefrön är nästan dubbelt såtunga som beståndsfrön. De har därför enbetydligt högre groningsenergi och en bättrematsäck med sig för den första tuffa tiden.Till detta kommer förädlingsvinsten.

En av de som sår på distrikt Delsbos mar-ker är Hans Larsson.

– Jag följer harvspåret och för käppen

över de platser som jag tror har bäst förut-sättningar, berättar Hans. Jag håller knap-pen intryckt hela tiden och röret dropparautomatiskt ett frö i taget i den takt jagställt in. Jag myllar inte ner fröet, det fårligga som det hamnar.

Roligt men tufft

– Jag går ungefär fyra kilometer per hektaroch i fjol sådde jag runt 250 hektar. Baradet blir en promenad på 100 mil. Och vi sårbara vår och höst, så under sommaruppehål-let stickprovsinventerar jag en del mina fjol-årssådder. Det blir ytterligare ett antal tiotalmil per säsong. Kängorna håller max två år,ler han.

GÖDSLINGGödsling är den enda åtgärd som på kort sikt,8–10 år, kan öka tillväxt och avverkning. Hol-men gödslar en dubbelt så stor areal som ut-redningen föreslår. Man har legat lågt medgödslingar ett tag – det finns alltså stora area-ler gödslingsvärd skog. På sikt närmar man sigden nivå som utredningen föreslår.

CONTORTAContortatallen växer 30-50 procent mer änoförädlad tall. Holmen föryngrar i dag mercontortatall än vad utredningen föreslår – detfinns lämpliga marker och Skogsvårdslagensmaxareal inte är fullt utnyttjad. Holmens målär att föryngra med contorta på 10-20 procentav föryngringsarealen.

FÖRÄDLINGHolmen har gott om fröplantager och storaandelar i de högförädlade plantager som är pågång. Företaget särplockar tallfrö. Då användsbara frön från de genetiskt bästa plantage-träden. Det ger några procent högre tillväxtän om man skulle ha utnyttjat alla träd i frö-plantagerna rakt av.

– Förädling har en häftig utväxling, kom-menterar Sören. Det är billigt per planta, menpåverkar hela den föryngrade arealen varje årunder hela omloppstiden.

BÄTTRE PLANTERINGARI Skogforsks utredning finns en post somheter ”bättre planteringar”. Där ingår fleraolika verktyg, bland annat bättre markbered-ning, bättre plantor och bättre plantering.

– Det handlar om att tillämpa kunskaper viredan har, säger Sören. Det gäller att få varjeplanerare, varje markberedare och varje plan-tör att göra bra ifrån sig. Varje dag, varje år.

DIKESRENSNINGSkogforsks föreslår att Holmen ska satsa merpå att underhålla och rensa gamla diken så attinte skogen försumpas. Det ger några procenttill.

– Här har vi inte kommit lika långt, kom-menterar Sören. Det är svårt att identifieraobjekten och vi saknar erfarenhet och ma-skinresurser. Och så vi lite rädda för att ökarisken för vindfällen.

ÄLGEN STJÄLPER HELA PROJEKTETEnligt utredningen skulle Holmens långsik-tiga skogsproduktion öka med ett par procentom man fick ner älgskadorna till en rimlignivå. Men här går utvecklingen åt fel håll –älgskadorna ökar.

– Här måste vi hitta en lösning. Vi satsarmycket tid, kraft, och pengar på att öka till-växten, men just nu har vi så stor älgstam attden äter upp produktionsökningen.

Uppföljning. Mikael Äng och Hans Larsson pratar resultat.

Plantagefrön har en betydligthögre groningsenergi och enbättre matsäck med sig för denförsta tuffa tiden.

+

+

+

+

-

-

’’

Med en färsk utredning frånSkogforsk i ryggen fokuserar Sveaskog på ökad tillväxt i sinaproduktionsskogar. Och visst kanman öka tillväxten ordentligt pålång sikt – men under några de-cennier är det skogsvårdsinveste-ringarnas lönsamhet som tar detstörsta skuttet.

FÖRÄDLADE PLANTOR, CONTORTA, LÄRK OCH GÖDSLING:

– Vi jobbar med många tillväxthöjande åt-gärder, säger Marie Larsson-Stern som ärSveaskogs skogsvårdschef. Nu hjälper Skog-forsk oss att prioritera mellan åtgärderna föratt få bästa möjliga lönsamhet vid olika in-vesteringsnivåer – alltså, de visar hur vi fårmest för pengarna, så att vi kan ta störst po-tential först.

Mer förädling – nya trädslag

Utredningen visar att det är nya trädslagoch förädlade plantor som ger störst effektpå tillväxt och lönsamhet – dessutom till enliten merkostnad.

– Vi har redan minskat andelen naturligföryngring och höjt andelen förädlade plan-tor, berättar Marie Larsson-Stern. Tillväxtenpå våra nya hyggen har ökat med fem pro-cent sedan 2005, men Skogforsk visar attanvändning av gransticklingar och särplock-ning av de bästa plantagefröna ger ännubättre effekter – särplockning kostar dessu-tom bara något öre per planta men de växerflera procent bättre! Dessutom kan vi an-vända snabbväxare som contortatall ochlärk i större omfattning än vi gör idag.

Blir det en stor ökning?

– Vi har 90000 hektar contorta och vi seröver möjligheterna att öka den arealen endel. I år gör vi en inventering av vårt con-tortainnehav. Utifrån inventeringsresultatenvill vi se var vi bäst etablerar ny contortaoch hur vi ska sköta den – bland annat kanden bli intressant också som biobränsle.

– I södra Sverige är det hybridlärk som

STÖRSTPOTENTIAL FÖRST”

Treåriga hybridlärkar.– Medeltillväxten kul-

minerar snabbt och vikan avverka den efter35-40 år. Vi får tre gene-rationer lärk på sammatid som två generationergran, säger Marie Lars-son Stern.

”Text och foto | SVERKER JOHANSSON, [email protected]

TEMA | TILLVÄXT

gäller och i Norrland hamnar sibirisk lärk ifokus – den har kortare omloppstid ochhögre virkesvärde än gran. Fem procent lärkskulle kunna vara en lämplig nivå på sikt.

Finns det en marknad för lärkvirke?

– Det krävs förstås även marknadsanalyserinnan vi kan ta de strategiska besluten, sägerMarie Larsson-Stern. Eftersom det ofta barafår vara lite lärk i massaveden kommer vi tillexempel att titta närmare på lärkens bränsle-värde.

– Vi smyger igång lärksatsningen lite försik-tigt. Skogforsks trädslagsförsök visar till exem-pel på god tillväxt för sibirisk lärk i norraSverige, men att etableringen kan vara lite svår.

Snabbare tillväxt i morgon – ger det störreavverkningsmöjligheter i dag?

– En viss höjning kan kanske bli aktuell.Men innan vi kan ta sådana beslut måste vigöra nya avverkningsberäkningar. Skogstill-ståndet måste förstås klara en höjning – viavverkar idag bara 60-70 procent av skogs-tillväxten, eftersom vi har förhållandevis liteavverkningsmogen skog.

Problem med älg och röta

Skogforsk fick också uppdraget att bedömade tillväxtförluster man kan förvänta sigframöver. Uttaget av GROT ger för all delen del tillväxtförluster, men mycket lite ijämförelse med skadegörarna:

– Viltbetet är ett mycket stort problem istora delar av landet, fast det hoppas vi ändåkunna påverka i samverkan med jägarna,säger Marie Larsson-Stern. Och rotrötan be-kymrar oss – den ökar ständigt. Här kan vi

bli mer offensiva och rotrötebehandla stub-barna i både gallring och slutavverkning –Skogforsks kalkyler visar att nettonuvärdetav en ökad stubbehandling är nästan 20 mil-joner per år.

Vad händer nu?

– Först tas beslut om inriktningen för Svea-skogs framtida investeringsnivåer i skogs-vård. Vi jobbar också med nya riktlinjer förskogsskötsel och förstärkt uppföljning föratt genomföra de förändringar vi beslutarom, säger Marie Larsson-Stern. Den vikti-gaste målgruppen är våra återväxtplaneraresom tar många beslut på plats i fält.

– Ett nyckeltal som vi kommer att följanoga är tiden från avverkningen tills be-stånden når en meters höjd. Den visar om vilyckas jobba effektivt och kvalitetsmedvetetmed våra föryngringar.

Viktig målgrupp. Irene Björklund på marknads-område Bergslagen jobbar med återväxtplaneringpå Sveaskog. Hon får snart nya riktlinjer för skogs-skötsel som bland annat baseras på Skogforsks ut-redning.

Det tar lång tid innan tillväxtenrealiseras vid föryngring medsnabbväxande trädslag eller för-ädlade plantor. Därför är det envanlig föreställning att även av-verkningarna kan skruvas uppförst på lång sikt. Men är det så?Vi frågade Skogforsks Johan So-nesson hur forskarna resonerar.

– Att t.ex. plantera contortatalloch förädlade plantor ökar tillväx-ten markant till en obetydlig mer-kostnad, säger Johan Sonesson.Det ökar i sin tur markvärdet re-jält - och det gäller för all skogs-mark där metoderna kantillämpas. Det innebär att nuva-

rande skog ska förränta sitt egetkapital – plus det högre markvär-det. Det kan den inte göra likalänge som förut, och då inträffarden ekonomiskt optimala slutav-verkningstidpunkten något år tidigare.

När man i stor skala inför nyametoder som höjer markvärdetkan det därför ge stor effekt påavverkningsmöjligheterna. Ett ex-empel: om omloppstiderna i allabestånd skulle kunna kortas medett år blir plötsligt en extra årsav-verkning tillgänglig.

– Men att omedelbart realiseraen sådan ökning skulle gissnings-

vis leda till en alltför ojämn av-verkning, menar Johan Sonesson.Då kan man välja att hushållamed ökningen. Om man t.ex. för-delar den över en 10-årsperiodinnebär det att årsavverkningarnakan öka med 10 procent.

– Man ska också komma ihågatt kubikmeter och pengar inte ärsamma sak. Om man sänker om-loppstiderna och avverkar tidi-gare, så sänker man oftastmedeltillväxten. Nuvärdesopti-meringen gör att man för detmesta avverkar skogen innan denvolymoptimala tidpunkten för av-verkning.

Ökad tillväxt – möjligt att öka avverkningarna?

Dags för nya avverkningsberäk-ningar? Johan Sonesson är Skog-forsks projektledare när Sveaskogfår hjälp med sina tillväxthöjandeåtgärder.

FOTO

: SV

EASK

OG

Rätt åtgärdsmixger stora vinsterSveaskogs satsning på förbättradskogsvård mellan 2005 och 2010ökade tillväxten på de nya hyggenamed fem procent. Nuvärdet ökademed nästan 40 miljoner kronor ellerknappt 20 procent. Och det åstad-koms framför allt genom att minskaarealen naturlig föryngring, öka ande-len förädlat skogsodlingsmaterial ochgödsla mera.

Men Skogforsks optimering av2010 års skogsvårdsinvesteringarvisar att det finns en potential att höjanuvärdet ytterligare 75 miljoner kro-nor med en annan åtgärdsmix: ande-len plantering ökas på bekostnad avskogssådd och naturlig föryngring, all plantering sker med plantor frånsärplockat plantagefrö, man utnyttjarden maximalt tillåtna arealen contor-tatall, gransticklingar och hybridlärksamt ersätter en del av granplante-ringen i norra Sverige med sibirisklärk.

– För att finansiera en förändrad åtgärdsmix kan vi prioritera ned dengödsling som vi ofta gör 30 år föreslutavverkning och som inte är likalönsam, berättar Marie Larsson-Stern.


Gran


TEMA | TILLVÄXT

Anlagda och planerade plan-tager i TreO-programmet –läget hösten 2011.

TREO BÄR REDAN FRÖ

Anläggningen av TreO (tredjeomgångens fröplantager), rullar påsom planerat. Ett 40-tal plantageranläggs för att säkra tillgången avförädlat skogsfrö efter år 2020, dåmånga av dagens plantager spelatut sin roll.

Plantföretaget Svenska Skogs-plantor, skogsbolagen, skogsägar-föreningarna, stiften, Skogssäll-skapet, besparingsskogarna ochstörre privata skogsägare stårbakom satsningen.

– TreO kommer att ge träd somväxer 25 procent bättre än oföräd-lat material, säger Skogforsks Curt

Almqvist, sekreterare i gruppensom bygger de mellansvenska frö-plantagerna. Det är ungefär dub-belt så bra som plantorna fråndagens fröplantager, de producerar10-15 procent bättre än oföräd-lade plantor.

TreO byggs med det svenskaskogsförädlingsprogrammets bästaföräldraträd, som har valts ut efteromfattande fälttester. I varje plan-tage finns cirka 25 kloner, medfler kopior av de bästa klonernaoch färre av de näst bästa.

– Den metoden ger en högregenetisk vinst med bibehållen ge-

netisk variation. Och genetiskmångfald är nödvändig för att viska kunna bedriva en långsiktigförädling i många generationer,säger Curt Almqvist.

De först anlagda TreO-planta-gerna börjar ge lite frö redan nuoch hela programmet beräknasvara i full produktion i början av2030-talet.

Ymp. Kloner av de bästa plusträdenympas på moderträden i plantagen. Såsnart de tagit sig klipps moderträdetsgrenar bort och ympen tar över för attproducera frö.

Tall

Gran

Tall på tillväxt. Curt Almqvist synar vårens ympning av fröplantagen Lång-tora T-18, som ska ge tallfrö som passar latitud 58,5 – 60°N. Långtora bör-jar producera frö år 2017 och kommer under tre decennier att ge ca 2 600kg frö – det beräknas räcka till att beskoga 130 000 hektar med 330 miljo-ner plantor!

Anlagd plantage

Plantagen planerad eller under anläggning

Anlagd plantage

Plantagen planerad eller under anläggning

Text och foto | SVERKER JOHANSSON, [email protected]

Med nya datakällor och analysmetoder kan skogsbruket förbättra sinaplaneringsunderlag och ta bättre beslut. Skogforsk, KTH och Foran Remote Sensing AB testar framtidens planeringsteknik – som både kanminska skador och kostnader.

STORT STEGMOT MINDRE

MARKSKADOR

PLANERING



PLANERING

”EFFEKTIVARE PLANERING, MINDRE MARKSKADOR OCH BILLIGARE DRIVNING!”

Bakgrunden är att skogsbruket harproblem med skador på mark ochvatten. Trots stora utbildningsinsat-ser har dessutom läget försämrats ivissa delar av landet, framför alltSvealand.

– Vår hypotes är att de värsta to-kigheterna faktiskt kan undvikas omman får ett underlag där man redanvalt bort de mera chansartade alter-nativen till terrängtransport, sägerPetrus Jönsson som arbetar medskogsteknik vid Skogforsk. Men därman ändå kan lita på att de före-slagna basvägarna är väldigt effektiva.

Noggranna data

– Vi har använt de bästa datakällorom skog och mark som finns till-gängliga, säger hans kollega SimaMohtashami som är nyutexamine-rad civilingenjör från KTH. Ochdet här är data som snart kommeratt finnas tillgängliga för en stor delav landet!

Det är jordartskartor från SGU(Sveriges Geologiska Undersök-ningar), som talar om ifall markenbestår av till exempel fast moräneller fuktig torv. De finns i hög upp-lösning för en tredjedel av Sverigeoch i lägre upplösning för resten avlandet. Och det är laserscannadeskogs- och markdata som ger enexakt höjddatamodell av avverk-ningstrakten i 3D. Lantmäteriverkethar precis startat en nationell laser-scanning av hela Sverige.

– Vi lägger ihop alla data ochklassar hela avverkningstrakten, be-rättar Sima Mohtashami. Vi delarupp området i rutor som tilldelas ettkostnadsindex. Plana, fasta områdentilldelas en låg kostnad, medan fuk-tiga områden eller branta lutningartilldelas en hög kostnad. Sedan låtervi modellen föreslå basvägar överområdet till så låg kostnad sommöjligt – och resultatet är en kartamed ett transportvägnät för skota-ren. Förslaget är så skonsamt sommöjligt. Både för mark och vatten –

vi undviker alla fuktstråk, de är ”no-go-areas” – och för föraren, som inteska behöva köra i starkt sidlut.

Kollar i fält

Vi befinner oss på testområdet, enav Skogssällskapets avverkningar iÖstergötland. Sima har sin laptopmed analysresultaten i högsta hugg.Petrus Jönsson har en GPS i nävenoch nu ska vi se hur datorns vägför-slag ser ut i verkligheten – och jäm-föra med hur maskinförarna kör. Dehar inte sett datoranalysen, utan körsom de brukar göra.

Sima har inte varit här förut.Men hon pekar ändå nedåt ett al-kärr som skär av avverkningstraktenfrån avlägget så att skotaren måsteköra en stor omväg:

– Jordartskartan visar att manskulle kunna bygga en bro där det ärsom smalast. Vi vill gärna se om detstämmer!

Och visst stämmer det. Det ärfaktiskt en smal bit fastmark där,mellan klibbalarna. Den kan förstär-kas med en kavelbro.

– Datorn visade att en basväg kandras fram här istället, säger SimaMohtashami. Då minskar vi trans-portavståndet för den här delen avtrakten med nästan 700 meter. Ocheftersom det enligt laserscanningen

Syftet med Skogforsks, KTH:s och Forans projekt är att se om man – utan att ensha besökt avverkningstrakten – kan få fram ett förslag till avverkningsdirektiv, som planerare och entreprenörer kan använda som en första planeringshjälp.

Datainsamling. Maskinens dator mjölkaspå koordinater över körsträckorna. De syns som gröna ränder i kartan.

Skilda val. Skotaren genar i kan-ten av alkärret - datorn föreslår enbasväg nära åskrönet.


’’

står ca 2000 fastkubikmeter härnere så skulle vi tjäna 32 000 kro-nor på att lägga vägen här istället.

Tror på idén

Hans Andersson nickar. Han jobbarmed utveckling på Skogssällskapetoch följer noga projektet som de fi-nansierar. Och han tror på idénmed ett första, välanalyserat plane-ringsförslag att utgå från:

– Allt som oftast står både plane-rare och förare inför dilemman somkräver extraspring och mätningar –ska man köra virket till vägen i norr

eller väster? Håller marken för sko-taren? Är det för brant sidlut nedan-för bergknallen? Allt som kan hjälpaoss att snabba upp rekognoscering-arna i fält och ta bättre beslut är för-stås välkommet.

Ny version ska testas

– I nästa version kommer förarnasjälva att kunna vikta hur tungt deolika faktorerna som t.ex. lutningeneller markens bärighet ska väga, be-rättar Sima Mohtashami. Sedan görman som i Google Map, man väljerstart vid avlägget och slutpunkt utei några kanter av avverkningstrak-ten, så får man ett antal förslag pålämpliga basvägar.

Skilda val

– På den här trakten skilde det sigbara lite mellan våra vägval och ma-skinförarnas, berättar Petrus Jöns-son. Datorns förslag ligger ipraktiken exakt där deras basvägargår. Fast de har nog genat lite förmycket vid kanten av alkärret, vidnästa vårflod sköljs mycket jord ochhumus ut i kärret – och kanske vi-dare till sjön. Vi hade kört uppe pååsen. Det hade blivit dyrare, för detär något längre. Men vi hade klarathänsynen till vattnet.

Kör här istället! SimaMohtashami och Pet-rus Jönsson visarSkogssällskapets HansAndersson att jordarts-kartan stämmer – härfinns en fastmarks-brygga över alkärret.

Datorn visade att en basväg kandras fram här istället – då mins-kar vi transportavståndet mednästan 700 meter.

Lite för nära. Basvägen skär ned i alkär-ret. Det effektivaste vägvalet, men inte såskonsamt.


TEMA | TILLVÄXT

Det frö som skogsbruket skördar idagens fröplantager ger träd med10–15 procent högre tillväxt än oför-ädlat material. Men redan nu vet för-ädlarna hur man får fram materialsom ger 35 procent bättre tillväxt.

– Problemet är att det tar lång tidinnan träden blommar och sätterkott, säger Bo Karlsson som är chefför Skogforsks förädlingsverksamheti södra Sverige. Därför representerardet plantagefrö som skördas i dagden bästa kunskap vi hade för ettpar decennier sedan.

Sticklingar – ett steg på genvägenEtt sätt att få fram få fram det bästaplantmaterialet är att plocka fröfrån kontrollerade korsningar. BoKarlsson visar hur granblommorna iSkogforsks elitklonarkiv kläs i plast-påsar och pollineras med noga ut-valt pollen. Men sådant ”elitfrö” blir

det inga stora mängder av, så vanligplantodling är utesluten.

– Det måste förökas med andrametoder, säger Bo Karlsson. Stick-lingar är ett sätt – fröet odlas tillelitplantor och sedan klipps stick-lingris från dem. Av varje planta fårman i bästa fall upp till 100 nyaplantor. Hela processen tar fem år.

Och Södra Odlarna i Falkenbergjobbar med sticklingar sedan flera år.

– Det här är avkommor till de sjubästa procenten av de kloner somSkogforsk har i sitt förädlingspro-gram, säger produktionschefenJohan Henriksson och lyfter upp enplantkassett full med sticklingar.Deras högre tillväxt ger fem till tioårs kortare omloppstid.

Sticker en miljonI augusti sticker Södra Odlarna enmiljon gransticklingar från Skog-

SNABBARETILLGÅNG TILL SNABBARE

TRADMed ny teknik reser skogsbruket 20–30 år framåt i tidenoch får bred tillgång till det bästa plantmaterial som finns att uppbringa. I höst byggs en första produktionslinje försomatisk embryogenes (SE) – en genväg till generna, baserad på Skogforsks förädlingsprogram.


Johan Henriksson: ”Skogsägarna är noga med sorterna.”

• •


forsks förädlingspopulationsfrö”Ekebo Elit”.

– Vi tar 1:50 extra per planta,och det finns helt klart en marknad,säger Johan Henriksson. De somväljer sticklingar är medvetna omfördelarna – de tar gärna den lillamerkostnaden, för de vet att plan-torna producerar så mycket bättre.Skogforsk har räknat ut att mervär-det för plantorna är 6–7 kronor.

Ännu är sticklingarna i klar mi-noritet, de motsvarar bara cirka 0,5procent av plantskolans produktion.Men i takt med att efterfrågan växerkan det bli fler.

– Kraftsamling Skog, LRF:s upp-lysningskampanj om ökad tillväxt iskogen, har haft effekt, menar JohanHenriksson. Förr sade skogsägarna”ta det du brukar” när de beställdeplantor. Nu är de mer pålästa – det

börjar likna jordbrukssidan, däringen bonde bara beställer ”havre”,utan är noga med sorterna.

High bio-techSödra Skogs skogsvårdschef GöranÖrlander ser det som självklart attutnyttja det bästa materialet redannu, även om det är en begränsadvolym. Men att producera stick-lingar åt skogsägareföreningens

Säker sex. Bo Karlssonser till att Skogforskselitklonarkiv pollinerasmed andra elitträd.Skogen runt om får intevara med.

Fröet odlas till elitplantor och sedanklipps sticklingris från dem. Av varjeplanta får man i bästa fall upp till 100nya plantor.

’’


TEMA | TILLVÄXT

medlemmar är bara ett första steg. – Någonstans måste vi börja,

säger han. Men vi satsar stort på ve-getativ förökning via somatisk em-bryogenes och hoppas snart kunnaha en första produktionslinje igångmed hjälp av Swetree.

Och det är nu det blir high-tech.Eller snarare bio-tech. Somatisk em-bryogenes, SE, är metoden där em-bryon från granfrö förökas ilabbmiljö. Varje frö blir till en klon.Och efter många års forskning vidSLU, Skogforsk och Umeå Univer-sitet byggs nu en första produk-tionslinje i Uppsala avbioteknikföretaget Swetree i ett pro-

jekt som stöds av Sveaskog, Södra,Holmen och Bergvik Skog.

En miljon SE-plantor– Målsättningen är att producera enmiljon plantor med start nästa år,berättar Swetrees VD Mats Johnsonför VISION. Vår utmaning är ettstabilt produktionsflöde i stegetmellan embryo och planta utan allt-för mycket handpåläggning. Måletär förstås att hela odlingen blir lön-sam och därför måste vi automati-sera linjen. Vi räknar med fyramånader från frö till planta.

– Vår strategi är att jobba med fa-miljeförökning. Skogforsk korsar

elitträd och sedan tar vi hela ”barna-skaran”. Med många frön fångar viden höga tillväxten samtidigt somden genetiska mångfalden blir till-räckligt stor.

Kvalitetssäkras av SkogforskParallellt med SE-uppbyggnadenföljer Skogforsk sina fälttester av debästa klonerna, vars embryon lagrasi flytande kväve på Ekebo.

– När vi vet vilka kloner som presterar bäst plockar vi fram demur ”frysen”, säger Bo Karlsson. Dåkan de användas både i förädlings-arbete och plantproduktion.

Plus 25. Sticklingarnafrån Södra Odlarnakommer från Skog-forsks bästa kloner.Pollinerade med vild-pollen växer de unge-fär 25 procent fortareän lokal gran.

Göran Örlander:”Självklart ska vi ut-nyttja det bästa mate-rialet redan nu.”

Upp ur frysen. Eva Persson sköter klon-lagret, där embryon förvaras i flytandekväve.

När vi vet vilka familjer som presterar bäst plockar vi fram dem ur ”frysen”.

’’

VÄGGEN

40 ÅR. 450 KUBIKMETER PER HEKTAR. PÅ VANLIG TALLMARK I NORRLAND. VÄLKOMMEN TILL

TEMA | TILLVÄXT

En kompakt vägg. Så ser det ut, det ogall-rade contortabeståndet på Långsjönäset utanför Bispgården.



Lite data först. Träden står tätt –de är planterade med 1,1 meterslucka och grundytan närmar sig45 m2/ha. Här står 450 kubikme-ter per hektar. Ändå är självgall-ringen påtagligt liten. Beståndetväxer ännu med 23 skogskubik-meter per hektar och år. Men barafyra kubikmeter tappas årligen närde mindre träden dör i mörkretunder grönkrongränsen.

Tappas, förresten…där står denu, lutande mot sina levandekamrater. Om man skulle vilja taut skogen som energived så kom-mer det mesta alltså med på skota-ren.

– Och nu skulle man nog intevåga vänta så mycket längre medavverkningen, bedömer UrbanNilsson, professor i skogsproduk-tion på SLU. Han tittar upp motde högt upphissade kronorna hosde tätt stående jättemetspöna.

– Skogen växer fortfarande jät-tebra, men risken för snöbrottborde öka snabbt nu.

Klarar täta förband

Contortan klarar av att växa tättutan att tappa i produktion ochvill man maximera volymproduk-tionen så är det täta, gallringsfriabestånd som gäller. Forskarnasstudier visar att avgångarna underomloppstiden faktiskt är ungefärlika stora oavsett hur contortansköts. Står de tätt så självgallrasbeståndet. Gallras de, så ökar ska-dorna i form av snöbrott ochstormskador. Timmer blir detockså – SLU-forskarna har visatatt det finns ungefär lika mångaoch grova huvudstammar i ettgallrat contortabestånd som i ettogallrat.

– Fast det gäller bara om manutgår från en tillräckligt välröjdungskog, säger Urban Nilsson.Ned till 2000 stammar per hektarmåste du röja. Därefter blir gall-ringsbeslutet främst ett ekono-miskt ställningstagande – vill duha pengarna tidigare gallrar du.Vill du ha ut dem senare väntardu till slutavverkningen. I våraanalyser för olika sätt att gallracontorta är nuvärdet ungefär detsamma hur du än gör.

Urban Nilsson och hans kollegor pratar amerikanska.

’’Nu skulle man nog intevåga vänta så mycketlängre med avverkningen


TEMA | TILLVÄXT

RESULTAT FRÅN SKOGFORSK:

Gödsla med försiktighet

I trädslagsförsök växer contortani medeltal två skogskubikmeterbättre än tall per hektar och år – påalla ståndorter. Alltså cirka 30 pro-cent bättre på höga tallboniteteroch 50 procent bättre på låga tall-boniteter. Men variationen är stor.Riksskogstaxeringen har till exem-pel i sina senaste uppföljningarvisat att contorta under de senaste20 åren i genomsnitt växer cirka 60procent bättre än svensk tall.

Huvudanledningen är förmodli-gen att tallen under ungdomsårenplågas av skadegörare som contor-tan ännu inte är så känslig för –svampar som snö- och tallskyttesamt älgbete (just nu tittar forskarei programmet Future Forest när-mare på produktionen hos hägnadtall och contorta, för att se hurmycket de vedertagna produktions-skillnaderna mellan tall och con-torta påverkats av älgbete).

Skogsvårdslagen medger en be-gränsad mängd contorta. SCAplanterar cirka 20 procent av sinföryngsringsareal med contortavarje år. Borde man då bara plan-

tera contorta på de magra mar-kerna, där den växer 50 procentbättre än tallen?

– Nej, vi styrs mer av andraöverväganden, som till exempelförbudszoner runt reservat och be-gränsad användning i renbeteslan-det, säger Magnus Andersson på

SCA Skog. Vi försöker också an-vända contorta i områden medvandringsälg och törskateproblem.

– Och sett till helheten så vill viju ha tall på tallmarker. Våra såg-verk gör goda affärer med vårsvenska, högkvalitativa tall och denpotentialen vill vi inte missa.

Snartväxerden ännubättreContortan förädlasoch är i praktiken endel av det nationellaTREO-programmetmed nya fröplantage-anläggningar. Någrasvenska contorta-plantager anlades på60- och 70-talet.Sedan kom en storandra omgång på 80-talet.

– Nu anlägger vitredje omgången, be-rättar SkogforsksJohan Kroon, som ar-betar med skogs-trädsförädling i norraSverige. De kommeratt börja användasom 10-15 år, och ma-terialet växer ungefär20-25 procent bättreän vanligt be-ståndsfrö av con-torta.

I och med att viinte har någon in-korsning från ”vild”contorta i Sverige så blir förädlingen effektivare, det ärfrämst de utvalda plusträden i en plantage som korsarsig med varandra.

– Nu anlägger vi tredjeomgången,säger JohanKroon, Skogforsk.

Magnus Andersson, SCA Skog.

Folke Pettersson, Skogforsk.

■ Gödsla inte bestånd med stabilitetsproblem (lutande stammar,stamkrök, vindfällning, mycket dubbeltoppar med mera)

■ Gödsla 4–5 år efter gallring■ Gödsla inte bestånd på hög höjd över havet

30, 50 …ELLER 60 PROCENT BÄTTRE?

Contorta växer bra. Gödslad con-torta växer ännu bättre – effekten ärca 15-20 kubikmeter per hektar. För-modligen mer än 20 kubikmeter iäldre bestånd, för försöken är utfördai yngre contortabestånd. Men skad-orna i form av snöbrott och vindfällenkan öka drastiskt efter gödsling – ochdå blir nettoeffekten låg.

– I fyra av tio försöksbestånd ökadeskadorna, säger Skogforsks göds-lingsexpert Folke Pettersson. Göds-ling medför snabbt större ochtyngre kronor medan roten byggsut senare. Så för contortan, somredan kan ha en del stabilitetspro-blem, måste gödsling användasmed försiktighet.

saker atttänka på:3

■ Inversmarkberedning

■ Vitala plantor

■ Rätt planteringspunkt

■ Gott om vatten ochnäring

■ Skydd mot frost, snytbaggar och vilt

VANLIGA PLANTOR TEMA | TILLVÄXT

SNABBA FÖR

SNABBVÄXANDEPLANTOR

5


DUBBEL

– Jag tror att man kan realiseraupp till 50 procent bättre tillväxtunder de första fem åren, sägerKarin Johansson. Hon och henneskollegor har testat var gränsen förplantornas tillväxt går under idealaförhållanden – med hjälp av in-versmarkberedning, frostskyddoch näringsbevattning.

Men näringsbevattning är väl ingetalternativ i en vanlig plantering?– Nej, men man kan komma enbit på väg ändå, säger Karin Jo-hansson. Inversmarkberedningkan ge betydligt högre tillväxt närhumus och mineraljord blandas –– då kan plantans rötter enklaretillgodogöra sig näringen. I våraförsök hade plantorna utan nä-ringsbevattning nått nästan två

meter på fem år – det är ändå rik-tigt, riktigt bra!

Håller försprånget i sig?– Ja, det försprång de får underde första åren håller i sig underhela omloppstiden. Helst skulle vivilja hitta en säker ”kickstart”,säger Karin Johansson. Mångagranplanteringar står och stampari början. Det är jobbigt för dematt etablera sig. Och ju längre tidplantorna är små, desto längre tidutsätts de för frost, snytbaggar, ve-getation och viltbete.

I försöket växte de näringsbe-vattnade plantornas diametersnabbt. Redan efter ett år hade deen rothalsdiameter på 8 mm. Dåstår de emot snytbaggen bättre.Men hur når man dit utan

näringsbevattning? Det är nästautmaning. Kanske finns svaret i enmera välbalanserad planta.

– Man kan säkert kräma ur merom man odlar fram plantor meden specifikt balanserad ”rot-skott-kvot”, menar Karin Johansson. Ettsätt är att se till att plantorna harmycket finrötter för att klara för-sörjningen av en större barrmassa.

Men Karin Johansson slår ocksåett slag för en hög kvalitet i”plantkedjan”, alltså alla aktivite-ter på vägen från plantskola tillplanterad planta.

– Markberedaren måste följaupp sitt arbete, plantorna får intestå och svettas i lådorna, plantö-rerna måste veta var plantan skasitta. Utbildning och uppföljningspelar stor roll.

R

Mot högre höjder. Höjdutvecklingen hos pluggplantor (P), täckrotsplantor (TR) samt miniplantor (M) med och utan näringsbevattning(NB). Medelhöjden i vanliga planteringar nära försöket uppmättes till 120 cm för plugg- och täckrotsplantor samt 50 cm för miniplantor.

2,5 meter på fem år. Så bra presterar en vanlig granplanta från plantskolan under optimala förhållanden. En normal plantering hade nått halva höjden på samma tid. Men hur mycket av den optimala tillväxten kan bli verklighet – på ett vanligt hygge?

300

250

200

150

100

50

År efter plantering

Höjd (cm)

P+1

P+1 NB

TR

TR NB

Mini

Mini NB

0 1 2 3 4 5 6

L TILLVÄXTFORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 3 | 2011 23

Det är egentligen semester.Solen steker på hygget utanförSävar i Västerbotten där Lars-Göran Sundblad, John Clausénoch Mikael Andersson testar sinuppfinning för kontinuerlig in-versmarkberedning - inversplo-gen. Mikael är inte med idag,men John har just kört en upp-visning med Skogforsks egen test-rigg, en begagnad skotare som dehåller vid liv ute i maskinhallen.

– Det började egentligen medatt jag såg ett fruktansvärt fulthygge, säger Lars-GöranSundblad. Någon hade hårdkörten harv på en mager sandhedmed två centimeter humus ochförvandlat alltihop till kaos.Ingen reklam för skogsbruket di-rekt. Jag tänkte att det måste gåatt göra skonsammare och smar-tare.

Det gick. Egentligen ser detinte så svårt ut. De har placeraten liten jordbruksplog framförskotarens framhjul. Plogen vän-der upp en mineraljordstäcktmarksträng som trycks tillbakaupp-och-ned i fåran av skotarensframhjul. När sedan också detbakre hjulet passerat ser markbe-redningen ut som ett grunt hjul-spår – och efter något år ser manknappt att hygget är markberett.

Idealisk metodMineraljorden som vänts upp urmarken täcker spårets yta – denskyddar plantan mot snytbaggaroch vegetation. Men när mangräver i spåret kommer ett mörktskikt fram – det nedvända mark-täcket, humusen som mineralise-ras till lättillgänglig näring. Nere i

marken finns också fukt åt plan-tans känsliga rotsystem.

För inversplogen är inte baradiskret. Inversmarkberedningskapar en närmast idealisk miljöför plantan. Det har man vetat iminst 20 år. Men metoden harinte använts eftersom teknikensaknats.

– Visst går det med högläggareoch harvar. Men på huvuddelenav den svenska skogsmarken ärinversmarkberedning bäst omman ser till överlevnad, tillväxtoch miljöhänsyn, säger Lars-Göran Sundblad.

Arbetet fortsätterPlogen ska finslipas. Teknikensom tiltar upp plogen när denstöter emot stubbar och stenarmåste fixas. Prestation, biologiskaresultat och miljöeffekter måsteutvärderas. Dessutom är plogenbara en del av hela projektet.

– Vi har redan fått fram ett bil-ligt inversaggregat för grävare –”Karl-Oskar” – som lämpar sigför mindre hyggen och främst an-vänds i södra Sverige, säger Lars-Göran Sundblad. En annan idésom vi testat är att använda tvåtandemmonterade harvtallrikar,men det har visat sig svårt att fåupp mineraljorden på ytan medden tekniken.

Vi avslutar med en pizza i Sävar.Det är ju egentligen semester. Lars-Göran ska hem och renoverabromsarna på sin Dodge Challen-ger. John har släpat hem ett gam-malt vrak, en åkgräsklippare somhan hittat i skogen. Det finns attgöra.

TEMA | TILLVÄXT


– Jag vill poängtera att det är en testutrustning. Hm…jag undrar om vi inte ska ställa om bladet lite…Lars-Göran Sundblad sjunker ned över det blå plogbladet från Fiskars och tiltar det mot marken. Han söker perfektion. Själv är jag imponerad över att det fungerar så bra redan nu.Text och foto: SVERKER JOHANSSON, [email protected]

GENOMBROTTET

John och L-G med sin testrigg.

Inversmarkberedning ger snabbare plantetablering• Inversmarkberedning leder till högre planttillväxt och lägre andel

skadade plantor.•Metodens fördelar är tydligast under den första och mest kritiska

säsongen på hygget.•Den ökade tillväxten beror på en snabbare etablering, bland annat

på grund av ett högt näringsupptag och god vattentillgång.•Det högre näringsupptaget beror dels på en god mineralisering i

planteringspunkten och dels på att luckringen möjliggör en god rot-tillväxt, vilket ger plantans rötter tillgång till en större jordvolym.

Plogen vänder upp-och-nedpå marksträngen.

Efter att bakhjulet passerat –klart!

”Kolla här då!” Under skyddande mineral-jord syns det näringsrika humuslagret.

Marksträngen har pressats till-baka ned i fåran av framhjulet.


KÄ

LLA

: SLU

OC

H S

KO

GFO

RSK

Det började egentligen med att jag såg ett fruktansvärt fult hygge.

’’


TEMA | TILLVÄXT

Med fokus på snabbare omlopps-tider och allt högre produktivitet ärdet frågan om utspridda högstub-bar, dungar och sparade nyckelbio-toper fyller någon funktion.Fungerar till exempel en liten dungesmåträd som en livbåt för arter närden står isolerad ute i en mörk ochtät gran- eller contortaskog som återkalavverkas efter 40-50 år?

Forskarna står i startblocken,redo att ta sig an frågorna om hursnabbväxande, högintensivt odladeskogar kan jämkas samman med ennaturvårdshänsyn värd namnet. Vilåter Skogforsks Jan Weslien, profes-sor i naturvård, och Joakim Hjältén,professor vid Institutionen för vilt,fisk och miljö på SLU, dela med sigav sina funderingar och resone-mang.

– Jag är säker på att vi kommer

att behöva se över naturvårdshänsy-nen. Vi måste nog till exempeltänka naturvårdshänsyn redan vidanläggningen av nya skogar, sägerJan Weslien.

– Kanske är vi på väg mot enmera internationell standard medplantageskogsbruk - men då måstevi ha större arealer skyddade områ-den eller med extensivt, naturvårds-anpassat skogsbruk, säger JoakimHjältén.

Den svenska modellen?Den senaste tiden har man börjat ifrågasätta om den svenska model-len för naturvårdshänsyn verkligenfungerar särskilt bra ihop med dras-tiskt sänkta omloppstider. En idésom diskuteras är att gå över till enmer internationell metod där vissaområden är skyddade eller låginten-sivt odlade. I de lågintensiva sko-garna tar man naturhänsyn - ochlåter bli det i rena produktionssko-gar. Men Jan Weslien är skeptisk:

– Jag tror inte riktigt på det. Vadmenar man med lågintensivt? Somdagens skogsbruk? Eller med mernaturvårdshänsyn? Vem ska betalatill dem som inte kan bruka sinskog högintensivt? Redan i dag brå-kar man om att lämna någon pro-cent till naturvårdshänsyn – vilkaskogsägare ska gå med på att lämnaen större andel?

SNABBASKOGAR…Kortare omloppstider. Tätare, mörkare,snabbare skogar. Skogsbruket förändras.Men hänger naturvården med?

Text & foto: KRISTINA SUNDBAUM

Vi måste nogtänka natur-vårdshänsynredan vid anläggningenav nya skogar.

’’

Skogen idag…

– Det kanske inte är någon mening med att lämna några enstaka hög-stubbar i snabbväxande skog, förmodligen vore det bättre att satsa påannan typ av naturhänsyn, resonerar Jan-Olov Weslien, forskare vidSkogforsk.


Vad vore bäst för skogsmiljön ur ettnaturvårdsperspektiv?– Tja, det finns inte en enda ekologi världen som skulle motsätta sig attdet bästa i dagsläget egentligen voreatt inte avverka skog som är äldre äntill exempel 130 år. Men ingenskulle acceptera det, det skulle fåalldeles för stora ekonomiska konse-kvenser, säger Jan-Olov Weslien.

Ett problem är till exempel attsnabbväxande skogar är så mörkaatt många arter missgynnas.

– Ett förslag är därför att lämnaluckor i skogen för att få in merljus. Men i dag vet vi inte vilketvärde en sådan åtgärd skulle få,säger Joakim Hjältén.

Han tror också att en möjlig ut-veckling är att göra hänsynen merakostnadseffektiv för skogsägaren. Att påskynda skapandet av gammel-skogskaraktärer i något äldre skogarvia restaureringar – vilket skullegynna många hotade arter – skullekunna vara mycket kostnadseffektivt.

– Tanken är att man ska kunnaskapa luckor och död ved samtidigtsom man tar ut en viss del av virketför att betala för åtgärden. Det kange incitament för skogsägaren attsatsa på naturvård, säger JoakimHjältén.

Jan Weslien resonerar om viktenav att anpassa naturvårdshänsynentill geografin:

– I norra Sverige är det vettigt attförsöka simulera brandstörning –med hjälp av aktiv bränning, menockså med hjälp av skördaren.

I södra Sverige är istället skogenofta en del av ett kulturlandskapoch moderna jordbruksmetoder tro-ligen ett lika starkt hot mot mång-falden som intensivt skogsbruk,menar Jan Weslien:

– En stor andel av den högpro-duktiva granskogen står på tidigarejordbruksmark. Det blir nog intesämre av att man ersätter en sådanhögproduktiv granskog med enännu produktivare granskog ellernågot exotisk trädslag, men omskogsbryn, lövrika backar och hag-marker ersätts – då blir det sämre!Och om åkrar planteras igen så attde lövrika brynen mellan skogenoch åkern blir inklämda och be-skuggade blir det också sämre.

Hur kan vi hantera det?– Kanske bör vi lära oss mer hurman ska kombinera naturvård iskogs- och jordbruk så att den rikafloran och faunan som är knuten tillgränslandet mellan jord och skogkan bevaras.

Snabba men tristaMen de mer monotona, täta ochmörka skogarna får också konse-kvenser av en helt annan karaktär.

…HALTANDE HÄNSYN?

’’– Det blir ju väldigt tråkiga sko-gar, det är nog alla överens om. Denrekreation vi är vana vid att kunna fåi skogar nära oss kan till viss del gåförlorad. Det är visserligen en annanfråga, men ekosystemtjänster somrekreation bör inte glömmas när vitänker skogs- och naturvård, sägerJan Weslien.

Lämnaluckor i skogen för att få inmer ljus.

…och i morgon.

FOTO

: BO

GÖ

RA

N B

AC

KST

RÖ

M/S

KO

GEN

BILD

Joakim Hjältén.

Ukonf12Västerås 8-9 feb

Jönköping 15-16 febUmeå 22-23 feb

Östersund 29 feb - 1 mars

I år hänger det på dig. Nu är det du som bestämmer vad vi pratar om. Och om det

Vision nr 3-2011

Documents