Vision 2-2011

HON HARRITNINGEN

DET PERFEKTA AGGREGATET

STUBBARNA & MILJÖN:

Vinna ellerförsvinna

SMARTARE LOGISTIK:

Sparar miljöoch miljoner

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUKNr 2 | 2011

SKOGFORSK TESTAR:

Container-huggbilar

creo

kogsbränslen förväntas komma att spela en allt vikti-gare roll för landets energiförsörjning, liksom för eko-nomin i skogsbruket. Användningen kommer sannoliktockså att bli mer diversifierad, med utvinning av såvälvärme och el som drivmedel. Och potentialerna ärbetydande. Men efterhand som de lågt häng-ande frukterna plockas, skärps kraven på tek-nik- och systemeffektivisering för att med

lönsamhet komma åt de mer svårtillgängliga volymerna.

Ökat tillvaratagande av olika skogsbränslesortimentkräver därför utveckling av nya uttags- och tillförsel-system, där en helhetssyn på försörjningskedjan frånskog till bränslekonsument är nödvändig för att po-tentialerna skall kunna utnyttjas. Och den tekniskautvecklingen måste gå hand i hand med att biolo-giska och miljömässiga effekter utvärderas.

Skogforsk är en stor aktör inom detta område.Särskilt genom forskningsprogrammet EffektivareSkogsbränslesystem (ESS), som finansieras gemen-samt av Energimyndigheten, skogsbruket och energi-producenterna. Och vi är stolta över att nu ha fåttförtroendet att leda ännu en fyraårig programperiod, efter attden första nyligen avslutats.

I detta nummer av Vision vill vi med några exempel från ut-vecklingsfronten ge en inblick i vad som är på gång inom ett förskogsbruket brännande hett område. Kanske kan läsningen tilloch med stimulera någon att själv ta steget ut i skogen för att till-varata ett allt viktigare sortiment. Och förhoppningsvis tjänanågon krona på kuppen.

2 Vision | 2 | 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

Kvartalstidning från Skogforsk om forskning för

framtidens skogsbruk.

Årgång 1

ISSN 2000-8988

Ansvarig utgivareErik Viklund

Tel. 018–18 85 [email protected]

ProduktionSverker Johansson

BITZER Media [email protected]

Art directorJan ReinerstamPAGARANGO

TryckGävle Offset AB

FSC-märkt papper

SkogforskUppsala Science Park

751 83 UppsalaTel. 018-18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

VISION

NR 2 | 2011

SKOGSBRÄNSLE –BRÄNNANDE AKTUELLT

S

JAN FRYK

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

JAN FRYK | VD Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

HON HARRITNINGEN

DET PERFEKTA AGGREGATET

STUBBARNA & MILJÖN:

Vinna ellerförsvinna

SMARTARE LOGISTIK:

Sparar miljöoch miljoner

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUKNr 2 | 2011

SKOGFORSK TESTAR:

Container-huggbilar

creo

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 2 | 2011 3

VISION | INNEHÅLL

Det talas alldeles för lite om metodutveckling i vardagsarbetet.Peter Larsson | sidan 14

8

16

22

11

4

6

8

11

1618

20

22

’’

Vinna – eller försvinna?Stubbskörd verkar klimatsmart– men är den verkligen det?

Effektivare– på stubben!Lars-Erik Brantholm vill krossastubbar i skogen. Det vill fors-karna också.

Det perfekta aggregatetVi möter Mia Iwarsson Widei jakten på framtidens klen-trädsaggregat

Svar på heta frågorHur stor är marknaden förskogsbränsle? Vilket sortiment ärmest klimatsmart? Svarenfinns på skogforsk.se!

Par i ESSRolf Björheden leder jättesats-ningen Effektivare Skogsbränsle-System. Hur ser fortsättningenut? Rolf vet.

Här är leverantören kungSkellefteå Kraft har ledsnat på attvänta. Nu satsar de själva.

INLANDSBANAN. Framtida bränsleåder? | ROGER BERGSTRÖM tar priset | PÅ FACEBOOK. Ny jämställdhetssajt

NYCKELBIOTOPER. De är effektiva | OVANLIGA ARTER. Död ved visar var de finns | UTVECKLA. Eller avveckla.

TIPSEN som räddar mångfalden.

– För trögt och för långsamt! Seved Lycksell sammanfattar skogbrukets insatser.

Håkan Alexandersson levererar flis till SonjaKreuzahler.

Lars-Erik Brantholm vill krossa stubbar.

Miljö och miljonerStora Enso optimerar sinatransporter av skogsbränsle

Huggen skahuggaDyr teknik ska inte stå still.Skogforsk testar container-huggbilar.


VISION | NYHETER

LÄS MER: Resultat nr 1/2011KONTAKTA: Line Djupström 018-188508,[email protected]

SVAR PÅHETA FRÅGORn Hur stor är marknadenför skogsbränsle? Vad ärmest klimatsmart - stubbareller klenträd? Går det mätafukthalten med röntgen vidflisning? Svaren finns påskogforsk.se!

Under vårens välbesöktaSkogforsk-konferens Framti-dens Energi i Sundvallställde publiken bland annatfrågor via SMS. Alla frå-gorna hann inte besvaras avföreläsarna och därför redo-visas svaren på resterandeSMS-frågor på Skogforskssajt istället. Surfa in och läsett 70-tal spännande frågor-och lika många bra svar.skogforsk.se

n I samband med Skogforskskonferens Framtidens energi iSundsvall den 23-24 mars kora-des årets Bränsle-ESS. Priset förbästa examensarbete inom om-rådet skogsbränsleteknik under2010 gick till jägmästarstuden-

ten Tobias Andersson, SLU.Tobias Andersson belönades

för sin studie ”tomo Hugglink”som avhandlar prestation, sys-temuppbyggnad och förbätt-ringsmöjligheter förhugglinksystemet som tagits

fram av tomo Skog. Systemetbygger på en fullstor flisbil somdessutom har en avställbar linkmed huggenhet och kran. Tobias handledare var professorIwan Wästerlund.

ÅRETS BRÄNSLE-ESS KORAT

NYCKELBIOTOPER GER MEST NATURSKYDD FÖR PENGARNAn Det mest kostnadseffektivasättet att skydda skogens arterär att avsätta nyckelbiotoper –de innehåller flest skyddsvärdaarter i förhållande till virkesvär-det. Det visar en studie frånSkogforsk och SLU, som under-sökt vilka naturvårdsåtgärder iskogen som ger mest biologiskmångfald för pengarna.

Forskarna har tittat på arteroch virkesvärden i fyra olikatyper av skog: naturreservat,nyckelbiotoper, hänsynsytor påhyggen samt äldre skogar somsnart ska avverkas.

Flest antal arter

Det visade sig att nyckelbioto-perna innehåller flest antal arteroch även flest antal rödlistade –skyddsvärda – arter av skalbag-gar, lavar och mossor. Nyckel-biotopernas virkesvärde är högt– ungefär lika högt som för na-turreservat och i äldre skog somska avverkas – men de mångaarterna gör att man ändå fårmest biologisk mångfald förpengarna där.

Hänsynsytor, som lämnas ianslutning till skogsavverk-ningar, är också relativt kost-nadseffektiva. De innehållerinte så många skyddsvärda artermen inte heller så mycket vär-defullt virke. Å andra sidan in-nehåller de ofta helt andra arterän den gamla skogen.

Alla sätt har kvaliteter

– Alla sätt att skydda skog harsina kvaliteter, berättar LineDjupström vid Skogforsk som

genomfört studien. Det är inteså att nyckelbiotoper kan ersättanaturreservat eller hänsynsytor.De bör komplettera varandraom vi ska bibehålla den biolo-giska mångfalden.

Enligt rapporten var detminst kostnadseffektivt attskydda slutavverkningsskogarnai studien.

– Men det är inte entydigt,

säger Line Djupström. Ovanligaskalbaggar var nästan lika van-liga i slutavverkningsskogar somi nyckelbiotoper. Bestånd somska slutavverkas kan alltså inne-hålla värdefulla kärnor. Utma-ningen är att hitta kärnorna ochskydda dem.

Mycket mångfald för pengarna. Nyckelbiotop är en kostnadseffektiv skydds-form.

Succé. Rolf Björheden leddeSkogforsk-konferensen Fram-tidens energi.

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

FOTO

: SK

OG

FOR

SK


VISION | NYHETER

n Den 12 april tilldeladesSkogforsks Roger BergströmGuldkvisten. Utmärkelsen,som delas ut av kungen, fickRoger för sin betydelsefullaforskning om älgar.

Guldkvisten delas ut i sam-band med Skogsnäringsveckani Stockholm och bakom prisetstår föreningen Skogen. I mo-tiveringen står bland annat attläsa:

”I den kärva friktionen mel-lan hänförda jägare och älgtu-rister - och förtvivladeskogsbrukare och bilförare harRoger Bergström i många årverkat som en smörjande olja,ett lindrande balsam. För så-

dana intressekonflikter kanbara lindras med kunskap ochsaklig argumentation. Han ären av landets absolut främstakännare av älgens uppträdandeoch betesvanor. Roger är högtaktad och respekterad, ävenbland dem som inte i allastycken delar hans slutsatser.Genom sin saklighet, integritetoch lugna framtoning är hanen viktig balanserande faktor iden starkt känsloladdade älg-debatten (…) Professor RogerBergströms insatser har haftstor betydelse i Skogssverigessträvan att ta vara på älgensom skogsresurs – och minskadess skador på skogen.”

n På Facebook finns nu ensida om skogsbrukets jämställ-hetsarbete – facebook/jam-stalltskogsbruk. Och det ärSkogforsk som sköter den.

– Efter en workshop omjämställdhet i branschen fickvi uppdraget att sprida infor-mation om arbetet via Face-book, berättar Line Djupströmpå Skogforsk.

– Den är ganska enkel idag,men vi gör snart en del pro-grammering för att utveckla

funktionerna på sidan ochgöra den mera lättillgänglig.

Så Skogforsk ska identifieraviktiga frågor att lyfta i jäm-ställdhetsarbetet?

– Nej, olika delar av bran-schen har fått ett antal projektatt driva inom den här jäm-ställdhetssatsningen, säger LineDjupström. Sedan hoppas viatt Facebook-sidan blir en re-surs där olika idéer och projektkan presenteras och diskuteras.

SKOGFORSK DRIVER

SAJT OM JÄMSTÄLLDHET

På Facebook. Line Djupström sköter skogsbrukets jämställdhets-sajt.

PRIS FÖR ÄLGFORSKNING

Tar priset. Kungen och Roger Bergström.

FOTO

: SK

OG

FOR

SK

FOTO

: SK

OG

EN

FOTO

: BO

-GÖ

RA

N B

AC

KST

RÖ

M/S

KO

GEN

BILD

DÖD VED VISAR VAR OVANLIGA SKOGSARTER FINNS

Det kan vara svårt och tidskrä-vande att inventera antaletarter i skogen. Men nu visaren studie från Skogforsk ochSLU att man kan hitta värde-fulla naturområden genom atttitta på olika sorters död vedoch döda träd, som är enklareatt identifiera än olika skalbag-gar, mossor och lavar.

– Olika sorters döda träd -grova, klena, nydöda, murkna,

stående, liggande, solbelysta,beskuggade – ger förutsätt-ningar för många arter frånalla artgrupper, berättar LineDjupström, som ansvarat förstudien. Våra studier indikeraratt man kan effektivisera in-venteringar av biologisk mång-fald genom att titta mer pådöd ved än på arter, som oftakräver både mera tid ochbättre expertis.


TEMA | SKOGSBRÄNSLE

EN VINNANDE HANDSkogsnäringens och energisektorns jättesatsningESS – Effektivare SkogsbränsleSystem – med 65miljoner kronor på fyra år har just avslutats. Nu fortsätter ESS med en ny omgång.VISION träffade programledaren Rolf Björheden och bad honom spå i kort.Text och foto SVERKER JOHANSSON, [email protected]

Det ligger mer i potten nu. Priset påenergi stiger – gäller det ävenskogsbränsle?

– Prishöjningarna vi sett harvarit motiverade för att ge tillräck-lig lönsamhet för de inblandadeaktörerna. Men jag tror inte påfortsatt kraftiga prishöjningar.Istället kommer vi att få betydligttydligare sortiment och rättvisarepriser. Det måste löna sig att leve-rera det som efterfrågas – rätt ener-giinnehåll, fukthalt och renhet -och säkerställa att man utnyttjarråvarans möjligheter. Idag bristerdet en hel del.

Vad är nästa giv?– Vi ska rida skogsbrukets gamlakäpphäst – rationaliseringen. Ochdet finns stora potentialer! Grotskulle kunna produceras nästan 30procent billigare genom effektivaresönderdelning, terräng- och vidare-transport. Klenträd skulle kunnaproduceras 15 procent billigaremed ny teknik för avverkning ochterrängtransport. Kostnaden förstubbar kan sänkas med mer än 30procent tack vare grovkrossning,

PAR I ESS


billigare stubblyftning och bättrelogistik.

Och när du synar det här om fem år?– Då har grotproduktionen sänktkostnaderna med 15 procent,alltså halva potentialen. Det ärsom att vända en oljetanker, manhar en maskinpark som tar tid attbyta ut och så ”kan” man alltredan. Det finns ett motstånd motatt lära om.

– För klenträd är det svårare.Bränsleuttaget i riktigt klen skoggörs delvis av deltidsentreprenörersom inte investerar tungt i ny tek-nik. Många entreprenörer vill hafrihet att växla till rundvirkespro-duktion och är inte intresserade avrenodlad bränsleteknik. Men kan-

ske det kan ändras – vi ser atten del specialister etablerat

sig på marknaden.– Om grot är en ol-jetanker så är stub-

bar en racerbåt.Få system

och ingaförut-

fattade meningar – här kan visnabbt förändra teknik och bete-ende. I stort sett alla idag kändaförbättringar skulle kunna genom-föras inom en femårsperiod.

Är det några spelare som satsarmer än andra?– För utveckling av effektiva för-sörjningskedjor krävs ”kanalle-dare” som tar rodret och tydliggörvilka krav som ställs. Några aktö-rer har börjat arbeta på ett sättsom kan ge dem en sådan posi-tion. Det är rimligt att tro att lön-samhet och risk i framtidentydligare kommer att vara koppladtill insatsen. Beställarna kommeratt bli tydligare med sortimentoch priser, och det tror jag ger föl-jande utveckling:

– Ledtiderna kortas. Målet är”inget bränsle fuktigare än 50 pro-cent”, det vill säga som nyavverkat.

– Framtidens bränsle blir renareän idag, det gäller både grot ochstubbar.

– Klenträdsbränsle kommer attbli ett exklusivt hugget sortimentför pannor med höga bränslekravoch god betalningsförmåga. I öv-rigt kommer allt mer av bränsletatt krossas, detta gäller förstås förstubbar men också för grot.

– Energived, klenträd och bun-tat material kommer att utnyttjasmer i strategiska lager för att sä-kerställa leveranssäkerhet och

jämnhet hos levererat bränsle-– Terminaler kommer i och med

detta, och genom kraven på effek-tiva fjärrtransporter, att få en ökadbetydelse i försörjningskedjorna.

Finns det några förlorare?– Arbetsmiljön oroar mig. Flerariskfaktorer är högre för biobräns-lehanteringen, t ex damm, sporer,buller och helkroppsvibrationer.Maskinernas ergonomi behöverjobbas igenom, på samma sättsom gjorts för det mekaniseradeskogsbruket i stort.

– Miljöfrågorna måste upp-märksammas mer. Det gäller intebara att minska de negativa effek-terna som beror av skogsbränsleut-tag, utan även att med den härverksamheten som hävstång för-bättra miljö-, natur- och skogsvårdjämfört med dagens nivåer.

Nu får ni ett ESS till – nämn tre sättatt spela det?– Vi kommer att integrera bränsletmera med skogsbrukets huvudope-rationer – det kommer att kommanya maskintyper som gör mer avjobbet i ett svep. Vi kommer ocksåatt utveckla effektivare fjärrtrans-port med samverkan mellan olikatransportslag. Och så tror jag attinformationstekniken kommerväxa närmare användarna och ut-nyttjas både för operativ och strate-gisk optimering av bränsleflödena.

Stubbar med potential. Här finns de största möjligheternaatt få större och kostnadseffekti-vare bränslevolymer.Figuren visar att kostnaderna förstubbar kan minskas med 30 pro-cent inom fem år.

Vi ska rida skogsbrukets gamla käpphäst – rationaliseringen. Och det finns stora potentialer!”’’

Kostnadsindex (100 = idag)

:

:

:

Vi vill ligga i framkant och utvecklaskogsbränslet till ett vedertaget tredjesortiment vid sidan om timmer och massaved.

Seveds ved. Bränsleplanen är full avved från Baltikum. ”Importved är enviktig del av försörjningen”, konstate-rar Seved Lycksell.

’’

8 Vision | 2 | 2011

Vision | 2 | 2011 9


– För trögt och för oengagerat.Så sammanfattar Seved Lycksell

skogsbrukets insatser inom skogsbräns-lesektorn. Han är nytillträdd chef föraffärsområdet Värme på SkellefteåKraft efter 14 år i bolaget. Hans förstaåtgärd är att starta egen inköpsorgani-sation för att driva på utvecklingen ochsäkra bränsle till rätt pris och kvalitet.

– Mellan oss och alla fantastiska po-tentialer står tusentals markägarbeslut,säger Seved Lycksell. För skogsägare ärdet bra att sälja bränsle – men de måsteju själva tycka att det är bra! Eller hur?De måste förstå affären. Alltför mångavirkesköpare och inspektorer ser fortfa-rande bränslet som en bisyssla, ett sättatt säkra timmer och massaved. Enga-gemanget saknas. Tiden saknas. Vi kangöra det bättre.

Han beskriver en regional marknaddär bränslesortimenten kan ligga kvar,månad efter månad. Där betalningenkom sent. Där affärsformen ibland ärsvår att förstå.

– Vårt mål är att kunna hämta bräns-let inom två veckor och betala så snartdet är invägt. Sådant ger effekt.

Har ni varit otydliga gentemot eraunderleverantörer?

– Nej, det tycker jag inte. Men flera

av dem har andra drivkrafter. Vi kör in-formation om vårt upplägg i byarnaoch tar oss tid att förklara. Det frigörnya volymer till oss.

Gör det enklare

För två år sedan införde Skellefteå Kraften leveransprislista på bränslesortimenti ett försök att göra det enklare förskogsägaren att förstå vilka priser ochleveranskrav som gäller.

– Vi väger allt på krönta vågar ochbetalar per ton, säger Seved Lycksell.Och det fungerar bra. Vår köpare harredan jättemycket att göra – och det ärintressant: hade engagemanget och kul-turen funnits så hade det ju inte varitså. Då hade inte så stora volymer varitså oerhört lättillgängliga.

Thomas Ladås är skogsförvaltare ochär ansvarig för den nya köporganisatio-nen.

– ”Vi vill ligga i framkant och ut-veckla skogsbränslet till ett vedertagettredje sortiment vid sidan om timmeroch massaved,” läser Thomas Ladåshögt från pressmeddelandet de skaskicka ut ett par dagar senare.

– Jo, precis så är det. Vi ser stora po-tentialer i gallringarnas bränsleved ochtänker driva utvecklingen i klena gall-

I SKELLEFTEÅ ÄR

Skellefteå Kraft AB har arbetat sig långt fram i förädlingskedjan.Pellets är till exempel en viktig biprodukt vid energiframställ-ningen och man säljer pelletsbrännare till sina kunder villa-ägarna. Med utbildning och virkesköp vill de nu växa lika näraskogsägarna. Text och foto SVERKER JOHANSSON, [email protected]

LEVERANTÖREN

SkellefteåKraft ABSkellefteå Kraft är den femte störstakraftproducenten i landet. Bolagetsel kommer till 70% från vattenkraft.Den övriga produktionen kommerfrån vindkraft, kraftvärme och kärn-kraft. Ett normalår produceras 3,8TWh el i hel- eller delägda kraft-verk. Skellefteå Kraft äger numeracirka 10 000 hektar skogsmark ochhar en egen inköpsorganisation förköp av skogsbränsle direkt frånskogsägarna.

Affärsområde Värme säljer, distri-buerar och producerar fjärrvärme,bioel, fjärrkyla och biopellets till pri-vat- och företagskunder. Fjärrvärmeproduceras i huvudsak i bioenergi-kombinaten i Hedensbyn och Storu-man samt i kraftvärmeverken i Malåoch Lycksele. Värme levererasockså till kunder från ett sextiotalmindre pannanläggningar. Biopel-lets produceras i Hedensbyn och iStoruman.

KUNG



ringar. Och vi har redan börjatköpa sådana avverkningar.

Egen biobränslepark

Härom året köpte Skellefteå Kraftockså skogen – 8 000 hektar – avSkellefteå Kommun.

– Vi kan helt enkelt förädla denbättre, menar Seved Lycksell. Nuska vi med hjälp av SLU köraskogsanalysen Heureka på hela in-nehavet och optimera skogenockså för biobränsle. Vi vill gärnase den som en slags tillväxtparkoch vi planerar för nya skötselme-toder med tätare föryngringar,mycket löv och biouttag i första-

gallringarna. Förutom att tillförabränslevolymer hoppas vi att ettmer differentierat nyttjande avskogen ska kunna ge goda exempelför andra aktörer.

Överhuvudtaget vill SevedLycksell se mera utveckling avskogsbränslet och han medverkar iESS-programmet.

– En bra satsning, men jagtycker att aktörerna kunde ha an-strängt sig ännu mera. Skogsin-dustrin, entreprenörerna – och förall del fler på energisidan – kundeha engagerat sig mera i samverkan!

Själv vill han kunna erbjuda enutbildning på universitetsnivå till-

sammans med till exempel SLUför att bygga kultur och få kompe-tent personal. Gärna så snart sommöjligt – ”det är för få som verkli-gen kan alla steg i bränslekedjan,inte minst praktisk bränslehante-ring och affärsupplägg. ”

– Vi lever i ett biobränsleföns-ter, säger Seved Lycksell och tittarut över Skellefteå och den blå-nande skogen bortom staden. Viöverbryggar ett gap mellan fossilabränslen och det som kommerefter Och det är nu det sker – intesedan.

Seved LycksellsTIPS TILL SKOGSBRUKET:

Provtagning. Allt bränsletestas – bränslets energiin-nehåll är bland annat grun-den för betalningen tillleverantörerna.Ellenor Alm på HellgrensMaskin sköter ruljansen.

Fortbilda personalen. En mega-trend som den här kräver en upp-ryckning av både kunskap ochkultur.

Engagera er i affären. Inspektoreroch virkesköpare måste veta – ochkunna förklara - hur biobränsleaffärenmed skogsägaren ser ut och vara likaengagerade i den som i jakten på tim-mer och massaved.

Samverka mera. Under en sådanhär stark utvecklingsfas måste bran-schen vara bättre på att samarbetarunt utvecklingsfrågorna och delamed sig av ny kunskap.

Vi överbryggar ett gap mellanfossila bränslen och det somkommer efter. Och det är nu det sker – inte sedan.

3

’’

JAKTEN PÅ DET PERFEKTAAGGREGATET

– Min vision är ett lätt ochsmidigt aggregat som konti-nuerligt avverkar och acku-mulerar många små träd ochdessutom komprimerar träd-knippet när det läggs ner påmarken. Det säger Skog-forsks Mia Iwarsson Wide -en av världens ledande ex-perter på avverkning i klenskog.

Mia Iwarsson Wide har arbetat medskogsbränsle inom ESS-programmet ifyra år. Huvuduppgiften har varit attutveckla teknik och metoder för att taut klena träd i röjningsgallringar –oröjda, 7–10 meter höga skogar medmycket löv.

Skogarna är stamtäta – ett uttag på2500-4000 stammar i en röjningsgall-ring är inte ovanligt. Samtidigt är trä-den klena, flertalet under åttacentimeter i brösthöjd. Det är en tuffutmaning att få en avverkning att gåihop sig ekonomiskt.

Men ska man få fram den här ener-giråvaran, så måste man komma upptill ett nollresultat i en röjningsgall-ring. För om markägaren tvingas attbetala för avverkningen så blir dennog inte av – den här gången heller:

– De här bestånden har ju markä-garen redan en gång ”glömt” att röja,ofta för att de tyckte att det var fördyrt. Det känns då lite naivt att tro attmarkägaren nu helt plötsligt skullevara villiga att slanta upp för att fåskogen genomgången, säger hon.


Text: CARL HENRIK PALMÉR | Foto: SVERKER JOHANSSON


Ska vi ta ut massaved eller skogs-bränsle i den här gallringen? Det är envanlig fråga i så kallade konfliktbestånd,alltså skogar som är för höga och grovaatt röja, men samtidigt lite för klena föratt gallra på traditionellt sätt.

Det kan till och med vara en kontro-versiell fråga – massaindustrin ser ju yt-terst ogärna att massaved går tillvärmeverken.

– Jag fick tidigt lära mig att hållatungan rätt i mun när jag pratade omuttag av skogsbränsle i tidiga gallringar.

Det var lätt att få sura miner om jag togut svängarna lite för mycket åt skogs-bränslehållet, säger Mia IwarssonWide.

– Men nu har jag tittat närmare påfrågan, både i analyser och i studier.Och min slutsats är att frågan ”skogs-bränsle eller massaved” i de allra flestabestånd faktiskt är en icke fråga, åtmin-stone ur skogsägarperspektivet och omman ser till nettot i avverkningen. Det äroftast självklart vad man ska ta ut:

I skogar med en medelstam över

0,045 m3fub i uttaget, lönar det sig meddagens priser nästan alltid att ta ut mas-saved och lämna kvar toppar och ris iskogen. Oberoende av trädslag. Förut-satt att vi har en fungerande flerträds-hantering.

I de riktigt klena bestånden, medel-stam mellan 0,02 till 0,03 m3fub, blirdet nästan ingen massaved, träden ärför klena. Högsta drivningsnetto fårman därför om man tar ut allt somskogsbränsle.

Kvar är då mellanbestånden, de med

Het fråga: Massaved eller skogsbränsle?

?



en medelstam på 0,035 till 0,045m3fub. Tumregeln är att ta ut massavedi barrbestånd. Och då bara massaved,inget skogsbränsle. Om det i stället ärlöv som dominerar i uttaget är det of-tast mest lönsamt att ta ut allt somskogsbränsle.

Kombinerade uttag då? På papperetser det ju attraktivt ut att göra massa-ved av de grövre träden och skogs-bränsle av topparna samt av de klenareträden

– Nej, det är tyvärr sällan en så bra

idé som det verkar, säger Mia. För finnsdet så grova träd så att det blir massa-ved så är skogen trots allt oftast ganskagles, färre än 3500 stammar per hektar.Då blir det inte speciellt mycket skogs-bränsle kvar. Kostnaden för hante-ringen av skogsbränslesortimentet blirdå hög.

För att ett kombinerat uttag ska varaekonomiskt intressant måste uttagetvara större än 30 m3fub. Det handlar dåom bestånd med 3 500 till 4 500 stam-mar per hektar, efter en förröjning där

man tagit bort alla träd under 4 cm ibrösthöjd. Medelstammen ska vara0,035-0,05 m³fub – och det ska gärnavara en hög lövandel.

– De här tumreglerna gäller för da-gens prisrelationer mellan massavedoch skogsbränsle, säger Mia. Prisernakan ändras snabbt, om till exempel vär-meverken – eller massaindustrin – till-fälligt behöver mer råvara. Då flyttasförstås gränserna mellan massaved ochskogsbränsle.

Mia Iwarsson Wide målar levan-de upp bilden av ett system som skaklara ett ekonomiskt nollresultat.Det ska vara ett aggregat som fällerträden med en cirkelsåg – eller kan-ske ett cirkelsågsvärd med en mo-torsågskedja runt om. Klippar är förlångsamma och vanliga sågsvärd kanvara för känsliga, säger hon. Aggregatet sitter på en lång kran –gärna elva meter. Det kräver en sta-bil basmaskin, typ dagens gallrings-skördare.

Skogen röjs geometriskt i ungefären meter breda kranstråk ut frånstickvägen. I dem avverkas alla trädi en kontinuerlig rörelse och samlasihop i okvistade knippen, stående iaggregatet. Knippena läggs ner påmarken längs kranstråket och skotassedan ut.

Automatiskt kranarbete

– Kranen arbetar mer eller mindreautomatiskt, säger hon. Föraren skainte behöva sitta och positionerakranen till varje stam. Det tar förlång tid och blir för dyrt.

Mellan stråken lämnas skogenorörd i en till tre meter, sedan körman upp ett nytt kranstråk. Avstån-det mellan stråken varieras med sta-mantalet.

– Aggregatet måste vara lätt, såatt man får med sig en hög nyttolasti varje krancykel, säger hon. Manbör åtminstone kunna få med sig 15till 30 träd per krancykel. Maski-nen bör klara runt 600 träd pertimme för att en avverkning ska gåihop sig. Gärna mer, alla gillar posi-tiva netton…

Det är dessutom en stor fördelom skogsbränslet kan komprimerasvid avverkningen. Då blir skot-ningen mycket mer effektiv – medlösknippen blir det alldeles förmycket luft i lasset.

Kapsåg på aggregatet

– Enklast är att dra de ackumule-rade träden genom fällhuvudet medhjälp av matarhjul i samband medatt knippet läggs ner på marken –alltså ungefär så som dagens skör-daraggregat arbetar, men utan kvist-knivar, förtydligar hon. Det räckerför att kvistarna ska filta ihop sigoch bilda en mer lätthanterlig bunt.Dessutom ramlar det av en del barr,löv och fina kvistar, vilket är bra förmarkens näringsstatus.

– Kanske kan man också ha enkapsåg på aggregatet för att kortaner knippet om det blir för långtoch ohanterligt.

krav på detperfektaaggregatetn Kontinuerlig och stabil

ackumulering

n Kontinuerlig och snabbavverkning

n Robust men smidigt

n Anpassat för geomet-riskt uttagsmönster

n Skräddarsytt för fler-trädshantering

n Grip – och ackumule-ringsarmar

n Flerträdsmatning

n Stadig basmaskin medlång och stark kran

Svar: Det är oftast en icke-fråga

8

!

När får vi se det här i verkligheten då?– Det här är ingen vision för en av-lägsen framtid, säger Mia IwarssonWide. Det finns redan aggregat påmarknaden som är en bra bit på väg.

Men flerträdshanteringen måsteutvecklas – det gäller förresten i van-lig gallring också, säger hon. All ut-rustning som används i dag äreftermonterad på aggregaten. I fram-tiden måste flerträdshanteringenvara integrerad redan från början.Då kan man få en effektivare fler-trädshantering och bättre kvistning.Hon ger ett talande exempel: Ar-marna som håller fast knippet måstesitta tillräckligt högt upp – annarsblir det som att försöka hålla ihop enblombukett genom att greppa längstner på stjälkarna. Alla inser att denlätt faller isär!

Mest intressanta spåret just nu? Mia Iwarsson Wide hoppas nu på ettstudentarbete vid Luleå TekniskaHögskola. Ett par studenter byggeren prototyp till ”det perfekta aggre-gatet för klen skog”.

– De ska fokusera just på kontinu-erlig avverkning och ackumulering.

Armarna som håller fast knippet måste sitta till-räckligt högt upp – annars blir det som att för-söka hålla ihop en blombukett genom att greppalängst ner på stjälkarna.

’’



Ungskogarna blir allt tätareoch klenare. Medelstammen sjun-ker i förstagallringarna. Samtidigthar suget efter skogsbränsle ökatintresset för aggregat med fler-trädshantering. Men klarar förarnaav att använda de nya aggregatenpå ett effektivt sätt?

– Flerträdshantering är det stör-sta tekniksprånget sedan engrepps-skördaren. Lågt räknat så kanmånga maskinentreprenörer ökalönsamheten med 10 procentgenom att utveckla förarnas kom-petens, säger Peter Larsson.

Tänka i sektioner

Bättre arbetsmiljö med mindrestress, bättre lönsamhet, bättrekvalitet och högre produktion förbåde skotare och skördare står påspel. Peters tips är generella för allgallring. Men kraven på att tänka isektioner ställs på sin spets vidflerträdshantering och skogsbräns-leuttag i klena skogar. Små stam-mar är besvärliga och dyra atthantera.

I skogen utanför Tierp jobbarskördaren vidare. Dialogen mellanPeter och föraren är tät. Någrastockar matas igenom, faller till

marken. Stopp! Och så diskussion.Suget efter utbildning är stort.Det är inte så konstigt, här finnspengar att tjäna. Skogforsks un-dersökningar pekar på att lönsam-heten kan öka med 15 procentmed bättre aggregat och mer ut-bildning.

– Jag vill se hur de jobbar, menockså prata mycket och skapa för-

ståelse för varför man ska göra påett visst sätt. Sen kommer föränd-ringarna i takt med att förarnabörjar tänka mer på vad de göroch delar med sig av sina erfaren-heter inom laget. Det talas alldelesför lite om metodutveckling i var-dagsarbetet, konstaterar PeterLarsson.

ATT INTE

UTVECKLA…

1. Jobba vinkelrätt mot maskinen.

2. Flytta virket så lite sommöjligt.

3. Se sektionen och tänk i förväg. Vilka stammarska fällas och vilka kandu ackumulera?

4. Jobba med kort kranoch flytta hellre maski-nen i många korta steg

5. Hugg klart innan du flyttar maskinen iställetför att backa och ta omträd som du missat.

Det är tätt mellan de klena stammarna i gallrings-skogen. Ett, två, tre träd samlas i greppet. Straxbakom maskinen står metodinstruktören PeterLarsson från Järvsö. Hans vakande öga följer föra-rens arbete. Stanna! Ett kort stopp och ett snabbtsnack innan nästa pass. Det här är utvecklings-modellen för bättre lönsamhet och arbetsmiljö iklena skogsbränsleskogar.

Text och foto ERIK VIKLUND | [email protected]

SNABBA MED

PETERLARSSON

5Det talas alldeles för lite ommetodutveckling i vardags-arbetet.

’’


…ÄR ATT

AVVECKLA

Sektionsgallring. Peter Larssonsmetod bygger på att löpande seut sektioner och inte jobba diago-nalt med kranen – det skapar lättoreda och dyr krankörning.

”Se sektionen och tänk i förväg”. Peter förklarar och pekar.

Tätt. Då krävs ordning och reda.

creo



Som sagt – det är inget litet ar-bete. Det handlar om att optimeraflöden på sammanlagt 3 TWh i ettområde mellan Ystad och Sveg.

– Först kartlägger vi verksamhe-ten, berättar Håkan Alexandersson.Visserligen jagar vi inte detaljerna –vi jagar de stora dragen. I praktikenhar vi ändå med en enskild rishög iSvenljunga, hopslagen med allaandra högar från samma socken.Sedan går vi igenom transport-sträckor, transportslag och kostna-der. Man behöver en centraltplacerad person, gärna två, somleder arbetet. Dessutom har vi enga-gerat distrikten i arbetet – inteminst för att få delaktighet.

– När vi kartlagt alla ingåendedelar - där förstås även kundernasbehov finns med - och dubbelkollatalla uppgifter så gör Skogforsk opti-meringarna med FlowOpt. Resulta-ten är konkreta och kan snabbt

komma till användning. Jag tyckeratt vi har fått mycket för pengarna.

Hur mycket då?– Det blir lätt stora tal. Jag kan ta ettexempel: vi gjorde en optimering avmassavedsflödena på Stora Enso medSkogforsk och FlowOpt för några årsedan. Där visade analysen oss hur vikunde göra logistikvinster i nivån10-15 miljoner på en utökad termi-nalanvändning. Den investeringenräknade vi hem på tre år – och gjordedessutom stora miljövinster.

Jag ber Håkan Alexandersson attkommentera de förändringar somSkogforsk-projektet leder till förStora Enso Bioenergi:

Fler huggbilar

– Vi har haft ca 70 procent traktor-huggar och 30 procent huggbilar.Nu blir det tvärtom, huggbilarnager oss en betydligt högre effektivi-

STORA ENSO BIOENERGI HAR

Malin Dunder och ”Rally” kör flis mellan Söderenergis Nykvarnsterminal ochIgelstaverken. Många vändor blir det: ”Jo, jag kan den här sträckan nu.”

Tar emot. Sonja Kreuzahler på Söderenergi får sin flis från bl.a.Håkan Alexandersson på StoraEnso Bioenergi. ”Vi gör affärer påGWh-nivå och Stora Enso är en av våra leverantörer.” säger hon.Flisen kommer via tåg från nästanhela Sverige.

– Ett jättejobb.Men oerhört vär-defullt.Håkan Alexanders-son är logistikchefpå Stora Enso Bio-energi. Förragången han ge-nomförde ett opti-meringsprojektmed Skogforsk tjä-nade han miljonerpå effektivare mas-savedsflöden. Nugör han samma sakför sina biobräns-leflöden.

FLIS ATTFANGAText och foto SVERKER JOHANSSON, [email protected]


tet och flexibilitet Men det finnsplats för traktorhuggar på objektsom passar dem.

Mer tåg

– Vi ser att det fortsatt finns ut-rymme för järnvägsleveranser frånregioner med stora kvantiteter tillområden med stor efterfrågan. Ty-värr är järnvägsnätet överbelastat,annars kunde det finnas plats förfler tåg. Men när ett tågset håller enlast på två GWh, då måste tågetkomma i tid.

Färre terminaler

– FlowOpt är tufft mot terminaler,programmet gillar inte kapitalbind-ning. Inte vi heller. Så det kan blifärre terminaler och dessutom ser vitill att öka bränslets förädlingsgradvid de terminaler som blir kvar. Vivill också sönderdela mera materialpå terminalerna och minska kostna-

den för vidaretransporten genomatt använda optimala fordon.

Lägre lagernivåer

– Låt oss säga att vi fick igång enspänstig diskussion i vårt företag!Självklart ska vi jaga lagerkostnader,men vi måste ta höjd för att intemissa leveranser till kunderna underhögvintern.

När det gäller rundvirke har man op-timerat virkesbyten mellan olika fö-retag?– Ja, vi kommer nog att få se en delsådana analyser även för bränsle,säger Håkan Alexandersson. Bräns-lesortimenten är ju känsliga förlängre transporter så det finns storakostnader och miljöbelastningar attspara. Men det är inte lika vanligt ibränslebranschen att byta volymer,här håller man på sitt eget material.Vi hoppas att det förändras.

– FlowOpt är ett kompetent programför kompetenta företag, säger MikaelFrisk som är en av Skogforsks logis-tikexperter. En analys i den här kali-bern är ett krävande projekt där baradatainsamlingen kan ta två-tre måna-der. Det är ofta mycket lönsamt ochnär alla data är på plats kan man göramycket analyser, men företaget måsteha koll. Vi jobbar en hel del med vali-dering av data under projektet innanvi gör de första optimeringarna. Vibackade flera gånger, faktiskt, för attvara helt säkra på resultaten.

Och har man väl har gjort en förstaoptimering så öppnas möjligheternaatt göra känslighetsanalyser, sägerMikael Frisk:

- Då kan man testa kostnadsnivåerför olika delprocesser och se hur detslår, t.ex. inför kommande förhand-lingar. Eller analysera vilka kunderman bör jobba mer - eller mindre -med. Så nyttan av ett sådant här pro-jekt lever ett tag.

Vad blir nästa utvecklingssteg?– Vi kommer att analysera framti-dens logistikkoncept genom att testahur nya maskin- och fordonstyperpassar in i logistikpusslet. Och så trorvi på att analysera potentialer för vo-lymbyten över företagsgränserna.Där finns mycket att vinna - bådemiljö och miljoner.

RESULTAT FRÅN SKOGFORSK:

FlowOpt– för kompetenta företag

Värdefull hjälp. Mikael Frisk är van atttjäna pengar åt Skogforsks intressenter.


Har räknat. Med investeringar påöver 20 miljoner vill Jimmy Anders-son ha full fart på grejorna: ”Huggarska hugga, bilar ska rulla.”

En sådan här drar ju 70-90 liter i timmen. Ska förbrukningen minskamåste vi nog hugga större fraktioner.

’’



Jimmy Anderson på Upplands Flis& Transport har tre huggbilar ochlika många växelbilar. Dessutom hyrhan in fler växelbilar vid behov.

– Jag kör åt Sveaskog, MartinEnqvist och Stora Enso Biobränsle,berättar han. Det blir från Bollnästill Nynäshamn, om jag ska ta ytter-ligheterna.

Den mesta flisen kör företaget tillBrista Värmeverk utanför Märsta.Det är här jag möter honom ochåker med några timmar. Och han ärsäker på sin sak:

– En containerhuggbil kostar 4,5miljoner, en växelbil kostar 1,9 mil-joner. Det säger sig självt att de skaanvändas till det de är bra på.

När han planerar sina flisningarkan han spela med flera växelbilarsom dessutom kan ta en eller tre”burkar” – containers – per vända.Allt för att minimera väntetiderna.

– Vi körde mellan Gästriklandoch Brista för ett tag sedan – 22 milenkel resa. Då hade jag fem växelbi-lar igång. I dag står vi och flisar

tomthuggningar i Sigtuna, jättenäraBrista. Vi kör en burk i taget, så kanvi både hugga och rulla konstant.

Väljer container

Huggbilar blir vanligare men JimmyAndersson tror att det finns plats förflera olika lösningar. Traktorhug-garna fungerar på små objekt ochdär man inte kan lagra riset vidvägen. Men får han välja mellanlastväxlarsystemet och vanliga hugg-bilar, som både hugger och trans-porterar, så är valet klart:

– Det är lastväxlare som gäller. Envanlig huggbil är dyrare: 5,5 miljo-ner. Om den dessutom ska trans-portera en stor del av tiden så blirdet egentligen för dyrt. Jag tror attvissa företag vill ha dem för att fåförhandla med mindre entreprenö-rer – priset åker ned av affärstek-niska skäl.

Utveckla huggarna

Framöver handlar utvecklingenmest om bränslesnålare huggar, trorJimmy Andersson:

– En sådan här drar ju 70-90 literi timmen. Ska förbrukningenminska måste vi nog hugga störrefraktioner.

När det gäller Brista har han

ingen annan beställning än vanligindustriflis på cirka 3-4 cm. Ändåeldar de gärna grövre kvaliteter. Hantolkar suget efter små fraktioner somkvalitetssäkring från verkets sida:

– Om det är industriflis vet devad de får och de vet hur det skamixas med annat. Om det är grov-hugget eller krossat kan det finnasmycket föroreningar – då har leve-rantören inte vågat flisa som vanligt,tänker de kanske…

Ser bra ut

Lars Eliasson på Skogforsk har räk-nat på containerhuggbilar med last-växlare, och han gillar vad han ser.De är lönsammast redan vid avståndpå 20-30 kilometer, men han troratt det finns andra anledningar attvälja traditionella huggbilar:

– Har man många små objekt påkorta avstånd är en traditionellhuggbil ett bra val. Men en huggför 2,5 miljoner inte ska köras runti onödan. Den ska hugga.

– Men en lägre flisningskostnadfår inte tas som förevändning för attlägga grot vid väg om det inte finnsen bra avläggsplats. Torr och rengrot ger ett bättre netto för säljarenäven om traktorhuggen måste köraflisen en liten bit.

HUGGEN SKA HUGGA– BILARNA SKA RULLA

RESULTAT FRÅN SKOGFORSKContainerhuggbilen kan utnyttjas mer effek-tivt än en traditionell huggbil, eftersom fli-stransporten görs av containerbilarna. Jämförtmed flishuggar monterade på skotare ellertraktordragna huggar är containerhuggbilenbilligare att flytta och man får en enklare logis-tik.

På de minsta objekten eller då ett objekt av-slutas kan containerhuggbilen själv skötabåde flisning och transport.

Nackdelen med containersystemet är attdet tar tid att rangera containrarna. Huggbilenriskerar också att bli stående utan arbete om

inte containertransporten fungerar perfekt.Skogforsk studerade prestation, utnytt-

jande och bränsleförbrukning för en contai-nerhuggbil under fem dagar. Prestationen iflisningsarbetet var likvärdig med den man fårmed motsvarande flishugg monterad på enskotare.

Studien visade också att det gick fortare attflisa grot som skotats med en A-gripsförseddskotare än grot som skotats av en risgripsför-sedd skotare. Huggbilen fick vänta på con-tainrar ca 10 procent av tiden. Väntetiden kanminskas med bättre planering av arbetet.

Efter fem år med huggbilar och efter att ha pro-ducerat mer än en miljon kubikmeter skogsflisär Jimmy Andersson säker på sin sak. Huggenska hugga. Bilarna ska rulla.

Text och foto SVERKER JOHANSSON,[email protected]

BILD

EN Ä

R E

TT M

ON

TAG

E

LÄS MER: Resultat 19/2010KONTAKTA: Lars Eliasson, 018-188525, [email protected]


FOTO

: KR

ISTI

NA

SU

ND

BAU

M

STUBBSKÖ

– Det är som om det voregoda krafter mot godakrafter, säger TryggvePersson som forskar på ef-fekterna av stubbskörd. Vi måste lära oss att skördastubbar smartare.

Goda krafter står mot varandra och forskarna age-rar domare. Är stubbarnaframtidens klimatsmarta biobränsle – eller bara enåtervändsgränd på vägenmot minskade utsläpp?Text KRISTINA SUNDBAUM

Att använda energirika men nä-ringsfattiga stubbar som alternativtill fossila bränslen verkar väldigt kli-matsmart. Men vid en närmare tittpå konsekvenserna av stubbskördblir förhoppningen om klimatnyttansvagare. Kanske är det smarta stubb-bränslet ganska dumt?

– Vi vet inte än, säger TryggvePersson och klappar en granstubbebredvid sig. Vi vet bara att vi har ettantal kunskapsluckor att fylla, fram-för allt när det gäller kolbalansen.Det finns tecken på att kolvinsteninte är särskilt hög.

Tryggve Persson är professor imarkekologi vid SLU:s institutionför ekologi och projektkoordinatorför temaprogrammet ”Stubbskördoch miljöeffekter”. Under de senasteåren har han forskat på effekterna avstubbskörd och konstaterar att hanarbetar med en ovanlig problematik:

– Det är som om det vore ettspänningsfält mellan goda krafteroch goda krafter. Å ena sidan vill viersätta den fossila energin med bio-bränslen, vilket är bra – å andrasidan vill vi se att de negativa miljö-effekterna av stubbskörd blir så småsom möjligt.

SLU, Energimyndigheten ochnågra skogsföretag satsade 2007-2011 tillsammans 38 miljoner kro-nor på forskning med syfte attutreda stubbskördens miljökonse-

VINNA ELLER F

creo



kvenser. Nu har man kommit en bitpå väg och alla väntar otåligt påforskningsresultat.

– Vissa fördelar kan vi se, inteminst att ta ut rötade stubbar för attundvika rotröta. Dessutom kan deteventuellt minska snytbaggeangrep-pen, säger Tryggve Persson.

Kan stjälpa allt

Men det finns ett antal nackdelarsom ifrågasätter hela poängen medstubbskörd. Stubbrytningens om-rörning av marken leder till kolför-luster som rejält minskar den tänktaeffekten. Det finns exempel på 50-procentig ökning av kolavgångenefter stubbskörd.

I studier av markberedning, somär ett lindrigare ingrepp, har ök-ningen av kolavgångarna från mar-ken varierat mellan 6 och 44procent. Träden tar upp kol, och ef-tersom träden ofta växer bättre eftermarkberedning än utan markbered-ning blir skogsekosystemets totalakolförlust inte lika stor som omman bara tar hänsyn till markeffek-terna. Men resultaten hittills pekarändå på att markberedning ochstubbskörd leder till en nettoförlustav markbundet kol under hygges-och ungskogsfasen.

– Det är viktigt att klargöra omden här negativa kolbalansen är till-fällig eller långvarig, säger TryggvePersson. Det är ju inte så klimat-smart med stubbskörd om det visarsig att kolförlusten i slutändan över-stiger kolvinsten.Det är bråttom att minska utsläp-

pen. Alla vill få snabba svar. Menforskningsresultaten låter vänta påsig. Problemet är att det inte finnsså många platser där man tidigarebrutit stubbar och där man kan fåsvar på frågorna om vad som händerpå kortare och längre sikt efter attstubbarna tagits upp.

– Det finns bara en handfull för-sök som lades ut under 1980-talet,och försök som är äldre eller yngresaknas nästan helt. Särskilt svårt ärdet att få fram resultat när det gällerverkan på biologisk mångfald, sägerTryggve Persson.

30 procent mer stubbar idag

Det finns indikationer på att stubbarkan vara en form av ”hotspot” förbiologisk mångfald i skogen. Vissahoppstjärtarter har bara hittats i vedoch bark av gran- och tallstubbar. Å andra sidan finns det 30 procentmer stubbar i de svenska skogarna

KÖRDENS

Stubb-skördensfördelar &nackdelar

+ Förhoppning omminskade koldioxid-utsläpp genom nyform av biobränsle(möjlig mängd: ca 10TWh/år)

+ Minskade angrepp avrotröta

+ Eventuellt minskadesnytbaggeskador

- Körskador

- Markomrörning/markstörningseffekter

- Förlust av biologiskmångfald

- Risk för ökad halt metylkvicksilver i vattendragen

idag än på 80-talet. Är ett 30 pro-cent uttag av stubbar i så fall okej?

– Det är möjligt, men vi ska integlömma att mängden av annan dödved i skogslandskapet har minskat,och stubbarna har kanske därförfått en viktigare roll som ersätt-ningssubstrat för organismer sombehöver död ved. Vi måste titta vi-dare på vilka arter som råkar illa ut iett stubbskördat landskap och fram-för allt om vi riskerar att tappa vik-tiga ekosystemfunktioner, sägerTryggve Persson.

Skonsammare stubbskörd

Förutom biologisk forskning ommångfald och kolbalans pågår endel teknisk metodutveckling.

– Det är viktigt att vi får frammetoder för att ta ut stubbarna påett miljö- och markvänligt sätt.Man tittar till exempel på att hurman kan ta bort stubbar utan attriva upp finare rötter i för stor ut-sträckning. Allt handlar om attminska markpåverkan och därmedockså minska kolförlusterna.

”Vi bör i alla fall fortsätta”

Så vad tror du, Tryggve? Är stubbarframtidens biobränsle?

– Tjaa.. .vi bör i alla fall fort-sätta – utan att dra på i för storskala. Vi måste lära oss att skördasmartare. Stannar vi upp kommeringen att satsa på metodutvecklingeller på mer forskning. Vi vetmycket mer än för 3-4 år sedan,ändå finns en hel del luckor attfylla. Vi kan inte få svar om vi intefortsätter.

FÖRSVINNA

Internationellt symposium om stubbskörd 24-26 oktober 2011 på SLU i Uppsala.”Tree-stumps for Bioenergy – Havesting Techniques and Environmental Consequences”.

n Osäkert om kolvinsten är större än kolförlustenn Oklart hur den biologiska mångfalden och ekosystemfunktionerna påverkasn Oklart vad som händer med de kraftfulla växthusgaserna metan och lustgas

+–

Kunskapsluckor Här träffar du forskarna i höst!

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

.

Det är viktigtatt vi får frammetoder föratt ta ut stub-barna på ettmiljö- ochmarkvänligtsätt

’’Kunskap krävs. Mätning pågår.



SCA-hygget utanför Östavall ärstort, flikigt - och fullt av träd.Överallt står aspar, björkar ochnågon enstaka stortall. De trängsmed dungar av gamla döda granar.Här och där ser vi kolbottnar, därde karaktäristiska smågranarnaträngs i små rundlar. En tretåighackspett trummar dämpat ett parhundra meter bort.

– Ganska speciellt, säger Lars-Erik Brantholm. Här blir detmycket stubbar kvar.

För att visa ber jag honom klivaupp på en jättestubbe från en gam-mal dimensionsavverkning. Därhåller han ut armarna.

– Fan vad dumt, tänk om nånkommer. Ja, här är det stopp i säkert100 meter bakom mig, det blir mestskyddszoner av den ytan. Vi hållerut fem meter från all naturhänsyn –även enstaka träd och stubbar somden här – och femton meter från allkulturhänsyn. Så det blir stora area-ler som inte bryts här.

Lars-Erik Brantholm och hanskollega Lage Tjäder kikar runt lite.

– Här närmast vägen blir det av-lägg, där kan vi inte bryta stubbar.Och inte på basvägarna, där skastubbarna skotas ut. Inte där det ärobärigt, inte där lutningen är förstor, inga stubbar under 20 centi-meter eller över 60. Normalt blir

15-20 procent av alla stubbar kvar.Här blir det mer.

– Men jag ser direkt att stubbarnaräcker till, det kommer att bli ca 60ton per hektar – och det måste detbli för att få lönsamhet. Våra avtalstyr upp det ganska bra – det blirdyrt för kunderna om objekten in-nehåller för låga stubbvolymer. Detsätter press på dem att leta fram ob-jekt som passar.

Men Lars-Erik Brantholm jobbarframåt i förädlingskedjan. Han villsköta det mesta inom stubbskördentills lastbilarna kommer – kanske

lastbilarna också. Hans filosofi är”bli inte kvar i hytten”:

– Ja, mentalt alltså. Du vet, föratt göra ett bra jobb måste man för-stå hela kedjan. Och jag tror att vikan bli riktigt duktiga på alla mo-ment först om vi får ansvara fördem. Det ger ju mig ett driv attgöra varje åtgärd bättre anpassad tillnästa moment i kedjan – för attkunna leverera en bättre produktoch som företagare kunna tjänapengar på att vara duktig.

– Alla inblandade tjänar på att vigör saker bättre inför nästa led – i

EFFEKTIVARE-PÅ STUBBEN!

– Stubbarna ska krossas redan på avlägget. Det snabbar upp hela produktionskedjan – ochdet minskar kostnaderna i alla led!Lars-Erik Brantholm, entreprenör och specialist på stubbskörd, tror att mer av förädlingenska ske redan vid skörden – och forskarna håller med. Text och foto SVERKER JOHANSSON, [email protected]

För att göra ett brajobb måste du förståhela kedjan.’’

creo



200

Kr/MWh

Grushantering VidaretransportSönderdelning Drivning

100

150

200

Kr/MWh


0

50

100

150

200

Kr/MWh


0

50

100

150

200

Kr/MWh


Krossning på avläggKonventionellt system

0

50

100

150

200

Kr/MWh



0

50

100

150

200

Kr/MWh



Billigare. Nettokostnad för drivning (stubbrytning och skot-ning av stubbdelar till avlägg), sönderdelning och vidare-transport för ett konventionellt system resp. dågrovkrossning görs på avlägget. ”Grushantering” är kostna-der för bortforsling av sand, grus och sten vid värmeverkoch terminaler.

Fortsatt forskning

Skogforskprojektet räknade vi t.ex. utatt krossning på avlägget sänker trans-portkostnaden med en femtedel.

Lars-Erik Brantholm dyker in i sinvita buss och gräver fram en mini-PC.Han surfar till en sida med en spän-nande bild. Två larvbandade maski-ner står bredvid varandra,sammanlänkade med transportband:

– Så här kommer det att se ut! Enkross som står i förbindelse medett såll. Det som inte fallerigenom sållets galler trans-porteras på ett band auto-matiskt tillbaka till krossenför en duvning till. Så fårdu jämna fraktioner ochinget går till spillo.

Har du testat det här?– Inte det här slutna systemet,det blir nästa steg, men vi krossadestubbarna i testet med just den härmodellen av kross. Allt det här är ra-diostyrt och kan köras från grävmaski-nen som servar krossen med material –samma grävare som nyss brutit stub-barna, kanske!

Vi åker ned till Stöde, här står tregula grävmaskiner i vinterdvala medsina stubbaggregat vilande på gräs-mattan. Lars-Erik ger en av dem enklapp.

– Jo, hoppas att vi får dra igång demi morgon…skogsbruket och FSC för-handlar ju om vi ska få bryta någrastubbar alls. Vi ska få besked i morgon.*

Vad händer nu då? VISION ringerupp Skogforsks Thomas Johannes-son, som jobbar med bränslets tek-nik och hantering.

– Jag och Henrik von Hofsten tit-tar närmare på hur mycket jobb manska lägga på brytningen, vi kallar det”klippningsgradens inverkan”. Be-höver stubbarna klippas sönder iflera delar ute på hygget? Vi testarom man kan minska klippningen ochvad det ger för effekter på resten avproduktionskedjan.

– Dessutom är våra kollegorMaria Nordström och Björn Hann-rup med för att validera skördardata

– de tar fram prognosverktyg förstubbskörd så att man på basis avskördarens datafiler kan bedömahur mycket stubbar det finns attskörda efter avverkningen – och varde finns på hygget.

FOTO (ARKIV): ERIK VIKLUND

*) Inom FSC kom man senare överens om att fort-sätta med stubbskörd i begränsad omfattning.

creo


Inlandsbanan– möjlig transportledför biobränsle Skogarna i Norrlands inland innehåller storaskogsbränslereserver. Det är Sveriges grotbodoch Skogforsk har räknat ut att en tredjedel,eller 6,9 miljoner hektar, av Sveriges produktivaskogsmark – och en fjärdedel av all växandeskog i landet - ligger inom fem mils avstånd frånInlandsbanan.

Inlandsbanan skulle alltså kunna fungera somen viktig pulsåder för de områden i Sverige somidag behöver stora volymer bioenergi. Några re-sultat från studien:

– Möjligt årligt uttag av skogsbränsle i anslut-ning till Inlandsbanan är ca 6 TWh vilket mot-svarar hälften av dagens uttag av skogsbränsle

– För att transportera denna volym krävs2000 tågleveranser .

– Miljövinsterna är stora om bioenergi frånskogen utnyttjas för att ersätta fossila bränslen,och med miljöeffektiva transporter på tåg blirmiljövinsterna än större.

– Lars-Erik tänker helt rätt, menarHenrik von Hofsten på Skogforsk. Dehar tillsammans testat Lars-ErikBrantholms idéer om stubbkrossningpå avlägget. Och metoden ger storavinster.

Stubbdelar är besvärliga, de ärskrymmande och innehåller en massajord och sten. Att grovkrossa och sållamaterialet redan i skogen sänker kost-naderna med minst 15–20 procent.Dessutom minskar energiförbruk-ningen och mängden föroreningar.Risken för skador på lastbilar från dehårda stubbarna minskar också.

– Det är framför allt lastbilstrans-porterna som blir effektivare, berättarHenrik von Hofsten. Den är, eftersjälva stubbskörden, det dyraste mo-mentet i kedjan i dag.

– Vi har inte studerat det än, menkrossning gör säkert också stubbskör-den mycket effektivare. Då behöverföraren inte lägga en massa tid på attskaka aggregatet för att få bort stenoch sand ur stubbarna, eftersom såll-ning ändå sker vid krossningen.

– Om vi producerar ett färdigt ma-terial på plats, så slipper vi även en dellogistik: maskinflyttar, att flera entre-prenörer ska vara inblandade på ettobjekt…dessutom har det visat sig attlagringen av stubbar på hygget integer någon förbättring av bränslekvali-teten! Så allt talar för att göra klartinnan man åker vidare.

– Sammantaget kan vi sänka kost-naden för stubbskörd med uppskatt-ningsvis 30 procent – relativtomgående!

Gävle

Kristinehamn

Filipstad

Mora

Stockholm

Göteborg

Karlstad

Sveg

Malmö

Jönköping

Sundsvall

ÖstersundUmeå

Storuman

Dorotea

Luleå

Jokkmokk

Arvidsjaur

Gällivare

vids

Storuman

vids

Jo

Arvid

JokkareGGG

rum

ur

o

Storuru

aGällivaGG

man

okk

Arvidsja

mo

Sveg

Öster

FFilipstFilipstadFilipst

DoroDoro

ers

FKa

SS

Ka

S

d

raor

Karlstad

SS

d

ersund

MoMor

oteaoteoteeaeaaaa

teb

KriKristintinestinee

Malmm

ehamnehamn

Jönkököp ngeb

nKriistine

nkkö

KKarlsta

nkö

K

kJ pingpöp

mm

ad

Sammantaget kan vi sänka kostnadenför stubbskörd med uppskattningsvis30 procent – relativt omgående!’’

Inlandsbanans sträck-ning genom storaskogsrika områden inorr. De rödmarke-rade områdena visarregioner med hög efterfrågan på bio-bränsle.

KONTAKTA: Johanna Enström, Skogforsk.018-188502, [email protected]

Skogforsks rapport ”SKO-GEN – en växande energi-källa” sammanfattar mångaav de intressanta resultatsom vi skriver om i det härnumret av VISION. För ersom vill tränga djupare in inågot ämnesområde: läsrapporten påskogforsk.se/ess-rapport!

1

SKOGEN – EN VÄXANDE ENERGIKÄLLA

Sammanfattande rapport från

Effektivare Skogsbränslesystem 2007-2010

creo



Hans stalltips är att lära sig vilkamiljöer som är utsatta och vara extraförsiktig där:

– Mellan åker och skog finns tillexempel skogsbrynen som länge fåttstå ganska orörda, berättar Jan Wes-lien. Där tas det nu mycket bio-bränsle. Även många åkerholmarrensas rejält.

Brynen löper långa sträckorgenom landskapen och det handlarsammanlagt om väldigt stora arealer.Men en megatrend som skogs-bränsle riskerar ändå att snabbt ås-

tadkomma en stor inverkan på dehär miljöerna.

– Brynen är inte förbjuden frukt,men det gäller att hugga med suntförnuft, menar Jan Weslien. Att städabort granar och glesa ut bland de tri-vialare lövträden är ofta bara bra,men träd som sälg, rönn och ek skagynnas. Gamla träd, framför allt hål-träd, ska förstås lämnas och även endel yngre träd som ska ta över en dag.

– Se också till att ha koll på vadsom är mest värdefullt just där duverkar, tipsar Jan Weslien. Det so-

Viktigt naturvårdsträd.Blommor av sälg ochandra salix gynnar insek-terna och därmed polli-neringen i landskapet.

TIPSENUttagen av skogsbränsle ökar rekordsnabbt och nya miljöer har plötsligt blivitlönsamma att flisa. Vad innebär det för de arter som råkar trivas där? VISIONbad Skogforsks Jan Weslien, professor i naturvård, att ge några tips på vägen.

Text och foto SVERKER JOHANSSON, [email protected]

SOM RÄDDAR MÅNGFALDENliga, försommartorra sydöstra Sve-rige är en ”hot spot” för vedlevandeinsekter, här hittas en del riktiga ra-riteter – inte minst i bryn och löv-skogar. Det gäller att ha koll på detnär kommunerna nu bygger värme-verk och trycket ökar runt anlägg-ningarna.

– På samma sätt är det viktigt attha koll på lavar och mossor i detfuktigare Västverige och där ska mansärskilt spara grova träd, som de härarterna gärna växer på.Många värmeverk tar ju gärna emotjust övergrova stockar som sågverkeninte vill ha?

– Om det handlar om övergrovåkergran så gör det inte så mycket,men är det gamla grova lövträd såska de gärna stå kvar.

Ta det försiktigt. Sparaäven en hel del klen löv-ved, tycker Jan Weslien.

creo


Lämna minst en femtedel av risetVid GROT-uttag i lövrika beståndär det viktigt att lämna kvar minsten femtedel av riset, helst i solex-ponerade lägen. Där skogen är gle-sast på torra backar och isydsluttningar blir det inte såmycket ris att flisa. Det blir alltsådyrt att hämta samtidigt som det ärpå sådana platser som riset görbäst naturvårdsnytta.

Flisa på våren, innanäggläggningenFlisning av vinteravverkat ädellöv-virke bör ske tidigt på våren innande rödlistade vedinsekterna vaknartill – de första arterna börjar läggaägg redan i april.

Spara översta delen avgrothögenOm riset har legat kvar över som-maren innan man flisar det bör denöversta delen av GROT-högen läg-gas åt sidan och sparas. Det är dendelen som är mest begärlig för desolkrävande arternas larver. Föru-tom almsplintborrarna som baraangriper färsk alm, finns det ingavedlevande insekter som kan or-saka skada på frisk, växande ädel-lövskog.

KÄLLA: KUNSKAPDIREKT.SE

2

1

3

VISSTE DU ATT…… enbart på ek förekommer cirka 90 skalbaggsarter på nydöd ved under 20 cm i diameter. Ett drygt 20-tal av dessa är rödlistade och helt beroende av färska grenar och kvistar av ek. De arterna har som regel en utvecklingstidpå ett eller två år.

Spara översta lagret. De översta,solexponerade grenarna är yngel-platser för hotade skalbaggar.

creo

Tack skogsägare.När du ger 60 öre per avverkad kubikmeter till Skogforsk, skapar du förutsättningar för ett konkurrenskraftigt och hållbart skogsbruk. Då ökar du chanserna för dig själv och nästkom-mande generationer att leva ett liv i välfärd.

För varje 60-öring du bidrar med går ca 12 öre till att utveckla träd som växer bättre och tål mer. Träd som har större chans att överleva när klima-tet på jorden förändras.

Vi kallar det att förädla.

Du kan själv skapa växtkraftiga och klimatanpas-sade skogar. För tack vare många års forskning är utbudet av förädlat skogsodlingsmaterial stort. På kort sikt får du då upp till 25 procent högre till-växt. Och på lång sikt bidrar du till ett tryggare samhälle.

Så tack för att du tänker på nästa generation.

Tack för varje 60-öring.

creo

Vision 2-2011

Documents