-
Vi litar på varandra, eller?
En undersökning om tillit och socialt kapital hos
gymnasieelever
TOMMY MAXE
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Samhällskunskap
Examination A1E, Examensarbete i samhällskunskap Avancerad nivå, 15
hp.
Handledare Mikael Axberg VT 2016
Kurs SKA200
-
2
SAMMANFATTNING
Tommy Maxe
”Vi litar på varandra, eller?”
– En undersökning om tillit och socialt kapital hos
gymnasieelever
I den här uppsatsen undersöks gymnasieelevers tillit till andra
människor och olika
institutioner i samhället. Arbetet har en kvantitativ ansats och
är baserat på tre gymnasieskolor
och 123 gymnasieelevers deltagande i en enkätundersökning.
Eleverna som deltagit i
undersökningen har gått i årskurs 1, respektive 3, samt studerat
på praktiska och teoretiska
gymnasieprogram. Med hjälp av de data som undersökningen
inbringat har resultatet
analyserats, kategoriserats och jämförts med tidigare forskning.
Resultatet visar att
gymnasieelever har ett lägre förtroende till människor i
allmänhet än övriga Sveriges
befolkning men förtroendet för de undersökta institutionerna
följer samma mönster. Resultatet
visar också att bland de undersökta grupperna är det männen som
har högst socialt kapital och
de att de elever som studerar ett praktiskt program har
lägst.
2016 Antal sidor: 50
_____________________________________________ Nyckelord:
förtroende, gymnasieelever, mellanmänsklig tillit, socialt kapital,
tillit
-
3
Innehållsförteckning
1 INLEDNING
...............................................................................................................................
6
1.1 Bakgrund
...............................................................................................................................
6
1.2 Syfte
........................................................................................................................................
7
1.3 Forskningsfrågor
...................................................................................................................
7
1.4 Begreppsdefinitioner
.............................................................................................................
7
2
LITTERATURGENOMGÅNG........................................................................................................
8
2.1 Tidigare forskning
.................................................................................................................
8
2.2 Styrdokument
......................................................................................................................
12
3 METOD
...................................................................................................................................
14
3.1 Forskningsstrategi
...............................................................................................................
14
3.2 Urval
.....................................................................................................................................
14
3.3 Datainsamlingsmetod
..........................................................................................................
15
3.4 Databearbetning
..................................................................................................................
16
3.5 Reliabilitet och validitet
......................................................................................................
16
4 RESULTAT
...............................................................................................................................
17
4.1 Resultat totalt
......................................................................................................................
18
4.2 Resultat efter kön
................................................................................................................
20
4.2.1 Resultat – Kvinna
......................................................................................................................
20
4.2.2 Resultat – Man
..........................................................................................................................
21
4.3 Resultat efter årskurs
..........................................................................................................
22
4.3.1 Resultat – Årskurs
1..................................................................................................................
22
4.3.2 Resultat – Årskurs
3..................................................................................................................
23
4.4 Resultat efter program
........................................................................................................
24
-
4
4.4.1 Resultat – Praktiskt program
...................................................................................................
24
4.4.2 Resultat – Teoretiskt program
.................................................................................................
26
4.5 Resultat efter fritidsaktiviteter
...........................................................................................
28
4.6 Sammanfattning av resultatet
............................................................................................
29
5 ANALYS
...................................................................................................................................
29
5.1 Resultatanalys – tidigare forskning
...................................................................................
29 5.1.1 Analys om mellanmänsklig tillit
...............................................................................................
29
5.1.2 Analys om tillit till olika institutioner
......................................................................................
30
5.2 Resultatanalys – eget resultat
.............................................................................................
31 5.2.1 Analys om mellanmänsklig tillit
...............................................................................................
31
5.2.2 Analys om tillit till olika institutioner
......................................................................................
32
6 DISKUSSION
............................................................................................................................
33
6.1 Metoddiskussion
..................................................................................................................
33
6.2 Resultatdiskussion
...............................................................................................................
34
6.3 Slutsatser
..............................................................................................................................
36
6.4 Nya forskningsfrågor
..........................................................................................................
36
6.5 Pedagogisk relevans
............................................................................................................
37
REFERENSER
..............................................................................................................................
38
BILAGOR
....................................................................................................................................
40
Bilaga 1. Missivbrev
..................................................................................................................
40
Bilaga 2. Enkät
..........................................................................................................................
41
Bilaga 3. Enkätdata
...................................................................................................................
43
-
5
Tabellförteckning
Tabell 1 - Informanters förtroende för människor i närheten
(familj & vänner) ........................................
18
Tabell 2 - Informanters allmänna förtroende för
andra.................................................................................
18
Tabell 3 - Informanters förtroende för olika institutioner
.............................................................................
19
Tabell 4 - Informanters deltagande i förening/organisation
..........................................................................
19
Tabell 5 - Kvinnors allmänna förtroende för andra
.......................................................................................
20
Tabell 6 - Kvinnors deltagande i förening/organisation
.................................................................................
20
Tabell 7 - Mäns allmänna förtroende för andra
..............................................................................................
21
Tabell 8 - Mäns deltagande i förening/organisation
........................................................................................
21
Tabell 9 - Årskurs 1-elevers förtroende för olika institutioner
......................................................................
22
Tabell 10 - Årskurs 1-elevers deltagande i förening/organisation
.................................................................
22
Tabell 11 - Årskurs 3-elevers förtroende för olika institutioner
....................................................................
23
Tabell 12 - Årskurs 3-elevers deltagande i förening/organisation
.................................................................
23
Tabell 13 - Praktikstuderande studenters förtroende för
människor i samma bostadsområde ................. 24
Tabell 14 - Praktikstuderande studenters förtroende för
människor i allmänhet .......................................
24
Tabell 15 - Praktikstuderande studenters förtroende för olika
institutioner ...............................................
25
Tabell 16 - Praktikstuderande studenters deltagande i
förening/organisation.............................................
25
Tabell 17 - Teoristuderande studenters förtroende för människor
i samma bostadsområde ..................... 26
Tabell 18 - Teoristuderande studenters förtroende för människor
i allmänhet ........................................... 26
Tabell 19 - Teoristuderande studenters förtroende för olika
institutioner ...................................................
27
Tabell 20 - Teoristuderande studenters deltagande i
förening/organisation
................................................ 27
Tabell 21 - Fritidsaktiva studenters förtroende för människor i
allmänhet ................................................. 28
Tabell 22 - Fritidsaktiva studenters förtroende för olika
institutioner
......................................................... 28
-
6
1 Inledning
I följande avsnitt ges en bakgrund till uppsatsen och en
redogörelse för dess syfte och
frågeställningar samt ett avsnitt med en beskrivning av
återkommande begrepp i arbetet.
1.1 Bakgrund
I Sverige kan vi läsa rapport efter rapport under de senaste 20
åren som konstaterar att vi
kommer i topp bland alla världens länder vid undersökningar av
den mellanmänskliga tilliten.
Uppemot 80% av svenskarna uppger att man i allmänhet kan lita på
en annan människa. Den
siffran är i länder som Frankrike, Ungern och Grekland runt 20%
och Slovakien och Serbien
runt 8%. Tanken med det här arbetet är inte att kontrollera
eller ifrågasätta den tidigare
forskningen om den mellanmänskliga tilliten och det sociala
kapitalet, utan snarare att göra en
djupdykning i den. (Charron Nicholas & Bo Rothstein.
2015)
Forskning visar att stor mellanmänsklig tillit och ett högt
socialt kapital bidrar till
tillväxt i samhället både socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Därför är det eftersträvansvärt att
ha ett så högt socialt kapital som möjligt. Här i Sverige bor
det gamla och unga, fattiga och
rika, svenskfödda och utlandsfödda, landsbor och stadsbor,
förvärvsarbetare och arbetslösa.
Listan kan göras lång. Givet är att det sociala kapitalet och
tilliten varierar i olika
samhällsgrupper i Sverige. Jag har valt att rikta mig mot
samhällsgruppen gymnasieelever för
att undersöka hur tilliten förhåller sig just där. Har
gymnasieelever i Sverige högre eller lägre
tillit till andra än övriga befolkningen i Sverige?
Den svenska skolan har en uppgift som i folkmun brukar kallas
”skolans dubbla
uppdrag”. Förutom uppdraget att tillägna eleverna kunskap i
respektive ämnen är den också
att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för
gymnasieskolan står det att
”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället
vilar på.” (skolverket
2011c). Det är viktigt att ”ta med sig” skolans värdegrund och
uppgifter i forskning som
handlar om tillit och socialt kapital bland skolelever eftersom
det inte bara är en eller några få
lärares uppgifter att fostra dessa till demokratiska medborgare.
Det är hela skolväsendet från
lärare, rektorer, kuratorer, assistenter och alla andra
människor som är på något sätt kopplade
till skolan. Det är allas uppgift att tillsammans förankra de
grundläggande demokratiska
värderingar det svenska samhället bygger på. Jag menar att
forskning om gymnasieelevers
tillit och sociala kapital är relevant för att kunna visa
indikationer på hur det går med det
-
7
skolans dubbla uppdrag och om åtgärder behöver för att förankra
det demokratifostrande
uppdraget tydligare.
Jag menar också att lärare till gymnasieelever, framförallt i
samhällskunskap, har en
väldigt stor nytta av detta när man pratar om samhället och dess
institutioner och förhållanden
generellt i skolans sfär. Är läraren medveten om elevernas
attityd gentemot dessa kan man
också anpassa sin undervisning efter det. Finns det ett högt
förtroende för till exempel staten
kan det vara läge för läraren att lära eleverna tänka kritiskt
kring den. Finns det ett lågt
förtroende för kommunalpolitiker kan det vara läge för läraren
att förklara hur
kommunalpolitikerna jobbar och hur man kan vara med och påverka
den kommunala
politiken själv. Arbetet kommer att kunna ge mig som framtida
lärare, och även andra lärare,
en bättre uppfattning om dagens gymnasieelevers sociala kapital
och attityder gentemot andra
sociala grupper i samhället och mot olika statliga
institutioner.
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka gymnasieelevers
mellanmänskliga- och generella tillit, om
den är högre eller lägre än i Sverige i allmänhet. Syftet är
också att undersöka vilka grupper
och mönster hos gymnasieeleverna som skiljer dem åt i deras
sociala kapital. Samt även ge en
indikation till lärare om hur dagens ungdomars attityd och
tillit till andra människor och
statens institutioner är.
1.3 Forskningsfrågor
Utifrån uppsatsens syfte formulerades följande
forskningsfrågor:
● Är gymnasieelevernas tillit och förtroende högre eller lägre
än övriga befolkningens?
● Vilka grupper bland gymnasieeleverna har högre respektive
mindre socialt kapital?
1.4 Begreppsdefinitioner
Mellanmänsklig tillit menas i arbetet den grad människor litar
på varandra i olika
samhällsgrupper. Det kan vara till exempel inom familjen,
bostadsområdet eller främlingar.
Generell tillit används som begrepp för att beskriva den
mellanmänskliga tilliten på en
lite större - makronivå, och där ingår även tilliten till olika
institutioner i samhället.
Socialt kapital är ett återkommande begrepp genom arbetet som
fungerar som ett
samlingsbegrepp. Den bindor ihop bland annat de två ovan nämnda
begreppen
-
8
mellanmänsklig tillit och generell tillit. Det beskriver hur
stort förtroendet och tilliten är till
andra människor, institutioner och hur stort deltagandet är i
föreningslivet och andra sociala
aktiviteter utanför de organiserade sammanhangen.
2 Litteraturgenomgång
I det här kapitlet tas tidigare forskning och övriga relevant
litteratur inom området upp.
2.1 Tidigare forskning
Alejandro Portes (1998) beskriver vilka positiva effekter
socialt kapital har i ett samhälle.
Sammanfattat kan effekterna delas upp i tre grövre funktioner:
social kontroll, familjestöd och
förmåner utanför familjenätverk.
Portes (1998) skriver att ett högt socialt kapital upprätthåller
den sociala kontrollen
eftersom samhällets medborgare ”håller koll på varandra” och det
gör formella kontroller
överflödiga. Ett exempel på informell kontroll kan vara olika
former av grannsamverkan.
Portes fortsätter om familjestöd och skriver om forskning som
visar att familjer med högt
socialt kapital har högre förväntningar på sina barn, ger dem
mer uppmärksamhet och
tillbringar mer tid tillsammans med dem. Socialt kapital bidrar
även, enligt Portes, till sociala
medlemskap i nätverk utanför familjens ramar. Dessa typer
medlemskap kan ge förmåner som
familjenätverken inte kan ge, som utbildningar eller jobb i
olika branscher.
Malin Eriksson (2003, sid.21) skriver i sin avhandling om det
sociala kapitalets fördelar
på en folkhälsonivå. Eriksson beskriver fördelarna också på
makronivå till skillnad från Portes
(1998) som inriktar sig mer på individnivå.
Världsbanken lyfter fram en rad positiva effekter som socialt
kapital kan ha för individer och
hela nationer. Socialt kapital kan bl.a. bidra till att;
● minska kriminalitet och våld,
● förbättra individernas utbildningsresultat,
● skapa vägar för hållbar utveckling och samtidigt skydd för den
globala miljön,
● underlätta fattigdomsbekämpning och ekonomisk tillväxt,
● förbättra folkhälsan,
● bygga kapacitet för landsbygdsutveckling. (Eriksson. 2003.
Sid.22)
Ett begrepp som är kopplat till socialt kapital är ”sociala
fällor”. Det är ett fenomen som Bo
Rothstein (2003, sid.313) tar upp. Han beskriver den på ett lätt
och överskådligt sätt genom
följande punkter:
-
9
1. Situationen är sådan att “alla” vinner på om ”alla” väljer
att samarbeta.
2. Men – om man inte litar på att ”alla de andra” samarbetar, är
det meningslöst att själv välja att
samarbeta eftersom det som skall åstadkommas kräver att
åtminstone nästan alla andra också
samarbetar.
3. Det betyder att det kan vara rationellt att inte samarbeta om
man inte litar på att ”de andra”
också samarbetar.
4. Slutsats – ett effektivt samarbete för gemensamma ändamål kan
bara uppstå om man litar på
att ”de andra” väljer att samarbeta.
5. Utan denna tillit slår den sociala fällan obönhörligen igen,
dvs vi hamnar i en situation där
”alla” får det sämre, trots att ”alla” inser att man skulle
tjäna på att välja att samarbeta.
(Rothstein. 2003. Sid. 1)
Rothstein (2003) menar att man måste lita på varandra för att
maximera nyttan. Ett exempel:
Två bönder behöver skövla sin skörd innan vädret förstör
skörden. Om de samarbetar hinner
bådas skörd att räddas. Men när de samarbetar måste de börja med
en skörd, bonde ett. När
dennes skörd är räddad så måste bonde två lita på att bonde ett
hjälper honom med den andra
skörden trots att hans egen redan att säkrad. En hög tillit till
varandra gör att bådas skördar
kan bli räddade men en låg tillit kan leda till att ingen hinner
rädda hela sin egen skörd. Ett
annat konkret exempel på sociala fällor i dagens samhälle kan
vara beskattning. Om man
upplever att många i ett samhälle fuskar med skatten, ”varför
ska jag då skatta?”. Det blir en
negativ spiral som leder till sociala fällor.
Robert Putnam (1993) gjorde undersökning om socialt kapital i
Italien 1993. Putnam
undersökte om socialt kapital i norra och södra Italien under
den dåvarande
decentraliseringsprocessen. Putnam menade att norra Italiens
demokrati fungerade avsevärt
mycket bättre, inte för att regionen var rikare rent ekonomiskt
sett, utan eftersom
medborgarna var mer engagerade bland annat i
frivilligorganisationer än vad medborgarna var
i södra Italien. Resultatet av ett högt
frivilligorganistationsdeltagande skulle också innebära
att mer socialt kapital bildas i samhället. Det utvecklas ett
sammanhållande kitt av sociala
normer, förtroende och ömsesidighet som minskar risken för de
sociala fällorna.
Rothstein (1998, sid.167) medger att det finns forskning som
visar på ett samband
mellan organistationsdeltagande och förtroende mellan medborgare
i samhället men att
Putnam inte tar hänsyn till att det kan vara medborgare med
socialt kapital som väljer att vara
med i olika organisationer eller om det är organisationerna i
sig som skapar det sociala
kapitalet. Rothstein menar istället att det Putnam saknar i sin
studie är de offentliga
institutionernas betydelse för det sociala kapitalet.
-
10
Rothstein och Staffan Kumlin skriver i SOM-institutets rapport
om mellanmänsklig tillit i
Sverige. Undersökningen, som genomförs årligen, är en
riksrepresentativ undersökning som
finns för att forskare ska kunna analysera hur
samhällsutvecklingen påverkar svenska folkets
attityder och beteenden. Rothstein och Kumlin (2001, sid.52)
konstaterar att den
mellanmänskliga tilliten i Sverige, tillsammans med övriga
norden, ligger i toppen av alla
länder där liknande undersökningar genomförs. På en elvagradig
skala har informanterna fått
ange i vilken utsträckning de anser att man kan lita på andra
människor. Svaren är
kategoriserade som: låglitare 0-3, mellanlitare 4-6 och
höglitare 7-10.
Rothstein, Sören Holmberg och Sofia Arkhede (2015) kommenterar
SOM-
undersökningens resultat från 2015 och konstaterar att Sveriges
mellanmänskliga tillit ligger
på en jämn nivå där antalet höglitare låg på 58% år 1996, då
SOM-undersökningarna började,
och 60% år 2015. Antalet låglitare år 2015 ligger runt 10%.
Vidare redovisar forskarna (Ibid,
sid 7-36) tabeller som presenterar den mellanmänskliga tilliten
i Sverige efter ett antal olika
variabler. Andel höglitare efter kön: 58% man, 61% kvinna. Andel
höglitare efter ålder: 48%
16-29 år. Andel låglitare efter kön: 11% man, 9% kvinna. Andel
låglitare efter ålder: 15% 16-
29 år.
Jan Torége (2015) skriver i rapporten Tillit och tolerans – en
skrift om det sociala
kapitalets betydelse för platsens utveckling om tillit i olika
åldrar och generationer. Unga har
lägre tillit idag än äldre men med åldern och nya
livserfarenheter ökar den tilliten. Han skriver
också om att det finns en generationseffekt som innebär att
människor som är födda efter år
1980 har i en lägre tillit till andra än de som är födda
tidigare, när de är i samma ålder (ibid,
sid.33). Han menar alltså att yngre människor har en lägre
tillit än äldre, men genomsnittet på
den ”lägre tilliten” går också ner när nya generationer föds och
blir i samma ålder som
tidigare undersökta generationer. Torége konstaterar att det är
en nedåtgång i utvecklingen
men spekulerar inte i om det är en tillfällig utveckling eller
om det är något som förändrats i
samhället som gör att yngre idag har mindre tillit än vad deras
föräldrar hade i samma ålder.
Vidare skriver Torége (2015) om forskning som visar att tilliten
till andra beror på
tilliten till olika myndigheter eller institutioner, att tillit
föder tillit. Om man är nöjd med en
institution så ökar också tilliten till denna, och det ökar
samtidigt tilliten till andra institutioner
och i längden bidrar det till ett ökat förtroende för andra
människor i allmänhet, en effekt som
också kan gå i motsatt riktning menar han. Om man har ett lågt
förtroende för
polismyndigheten så minskar också tilliten till andra
myndigheter och i längden påverkar det
tilliten till andra människor negativt.
-
11
I Socialvetenskaplig tidskrift redovisar Rothstein (1998) en
undersökning som tar reda på var
det sociala kapitalet kommer från. Han menar att det sociala
kapitalet hos medborgarna kan
variera beroende på deras förtroende för de statliga
institutionerna.
Rothstein (ibid, sid.169) skriver att ett högt förtroende för
statliga samhällsinstitutioner
kan vara en orsak till ett ökat socialt kapital. Litar man på
att institutionerna (polis, domstol,
sjukhus osv.) klarar av sin uppgift och gör ett bra jobb på ett
rättvist sätt tänker man att andra
upplever det likadant och kan därför använda sig av
institutionerna. Till exempel kan man
ringa polisen vid behov istället för att ”ta saken i egna
händer”. ”Polisen gör ett bra jobb,
domstolen ger en rättvis dom, det går att lita på
institutionerna. Det är min upplevelse och
därför tror jag andra uppfattar det likadant, därför kan jag
lita på andra också.”. Men om man
däremot upplever att statliga institutioner är förslöade, klarar
inte av att göra sin uppgift på ett
bra sätt eller är korrupta så kommer också medborgarna att tappa
tilliten till dessa
institutioner, det går inte att lita på dem. ”Om jag själv
uppfattar staten på det här viset tror jag
att andra också uppfattar dem på det sättet”. Den
mellanmänskliga tilliten sjunker och det
uppstår sociala fällor.
Forskning om förtroende för de olika institutionerna som kommer
att täckas in i detta
arbete har också gjorts av SOM-institutet. Den rapporten har
sammanställts och tolkats av
Henrik Ekengren Oscarsson och Annika Bergström (Svenska trender
2014). Rapporten
redovisar resultat i ett balansmått mellan +100 och -100 där
+100 är ”mycket stort förtroende”
och -100 är ”mycket lågt förtroende”. Förtroendet för polisen
visar Oscarsson och Bergström
(ibid, sid.6-12) ligger på +52, domstolarna är +36, riksdagen
+21, sjukvården +56, skolan +24
och kommunalstyret +1.
Ellen Almgren (2006) skriver i sin avhandling Att fostra
demokrater om skolans dubbla
uppdrag, att förmedla kunskap och fostra demokratiska
medborgare. Hon förklarar bland
annat om det sociala kapitalets tillgångar men också hinder i
samhället och i skolan. Almgren
(ibid, sid.162) skriver att forskning visar socialt kapital som
värdefullt, inte bara för
individerna själva utan också för samhället i stort. Det
fungerar som sammanbindande i ett
samhälle och stärker en homogen grupp. Men det sammanbindande
sociala kapitalet är också
utestängande mot andra grupper och främjar därför inte en
pluralistisk demokrati. Där visar
forskning på den andra typen av socialt kapital, det
överbryggande sociala kapitalet, fungerar
och omfattar andra grupper med sociala eller etniska skillnader.
Det är just det överbryggande
sociala kapitalet som främjar medborgarutbildningen i skolan
menar Almgren.
Forskning som gjorts av Ulrika Eriksson (2012) visar att elevers
självrapporterade hälsa
har stor betydelse beroende på det sociala kapitalet. Studien
visar att ungdomars sociala
-
12
kapital i skolan och hemmet var direkt relaterat till deras
subjektiva hälsobesvär och
subjektiva hälsobefinnande. Låga nivåer av socialt kapital i
skolan gav höga nivåer SHC,
subjective health complaints, som kan innebära att eleven
upplever en rad olika symptom som
huvudvärk, magont, ryggont, yrsel, nedstämdhet, irritabilitet,
nervositet och sömnproblem.
Vidare visade studien att höga nivåer socialt kapital gav högre
utslag på SWB, subjective
well-being, som är elevens upplevelse av sin livssituation och
som kan ses synonymt med
livstillfredsställelse (ibid, sid.30).
Samma studie visade också resultat på att tilliten till
närområdet var relaterat till SHC
och SWB. Barn som hade högre grad av tillit till området där de
bor rapporterade också lägre
nivåer SWB och barn som hade lägre grad av tillit till området
de bor i, rapporterade högre
nivåer SHC. ”Att uppfatta att närområdet genomsyras av misstro
och otrygghet leder troligtvis
till ett beteende som präglas av socialt avståndstagande och
isolering och därmed ökade
hälsobesvär och sämre välbefinnande.” (Eriksson 2003,
sid.32).
2.2 Styrdokument
Det finns ett antal styrdokument som har relevans för arbetet. I
skolans läroplan för gymnasiet
beskrivs skolans dubbla uppdrag. Förutom att tillägna eleverna
kunskap ska de också fostras
som demokratiska medborgare och förankra de demokratiska
värderingar det svenska
samhället är byggt på (skolverket 2011c).
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800)
slår fast att utbildningen inom
skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska
främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att
lära. Utbildningen ska förmedla
och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen
ska vila på vetenskaplig grund
och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska
också främja aktning för varje
människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
(skolverket2011c, sid.5)
Det är också motiverat att beskriva elevernas tidigare
gemensamma baskunskaper och
erfarenheter eftersom undersökningen använder ”årskurs” samt
”program” som variabler. När
resultatet tolkas och man letar efter mönster kan deras olika
baskunskaper och erfarenheter
användas som hjälp att tolka de olika mönstren.
I undersökningen har totalt tre gymnasieskolor deltagit med
olika programinriktningar och
informanterna har varit från årskurs 1 och årskurs 3.
Skolverkets läroplan och kursplaner i
samhällskunskap ger en fingervisning om vad elever i årskurs 1
respektive 3 ”borde” ha för
förkunskaper i samhällskunskap eftersom majoriteten av eleverna
antas uppfyllt de tidigare
-
13
årskursernas kursplaner och fått minst betyget godkänt. Eleverna
i årskurs 1 förväntas klarat
av grundskolans samhällskunskap och därmed uppfyllt
samhällskunskapsämnets syften och
mål. I grundskolans styrdokument i samhällskunskap står det
bland annat:
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att
eleverna utvecklar kunskaper om hur
individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen
ska eleverna ges möjlighet
att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och
samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är
sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och
politiska aspekter centrala.
(Skolverket2011a)
I årskurs 3 kan jag förutsätta att majoriteten av eleverna
klarat av den obligatoriska kursen
Samhällskunskap 1a1, som är obligatorisk för alla elever i alla
program och därmed uppfyller
de syften och mål återges i kursen samhällskunskap som bland
annat är:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt
inom EU. Internationella och
nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka
politiska beslut på de olika
nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system
och på olika nivåer utifrån
olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.
Mediers innehåll och
nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
(Skolverket2011b)
För de elever som studerar på högskoleförberedande, eller
teoretiskt program så ingår också
kursen samhällskunskap 1b som obligatorisk kurs. Enligt
kursplanen står det att
undervisningen ska behandla, bland annat, följande innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt
inom EU. Internationella och
nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka
politiska beslut på de olika
nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system
och på olika nivåer utifrån
grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens
möjligheter. Politiska ideologier
och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
(Skolverket2011b)
Skillnaden är att samhällskunskap 1b tar upp politiska
ideologier. Undervisningen tar annars
alltså upp samma saker om politiska system på lokal nivå och
uppåt i både 1a1 och 1b. Den
ska också behandla medborgares möjligheter att påverka politiska
beslut på de olika nivåerna.
-
14
3 Metod
Under metodkapitlet beskrivs vilka metodiska utgångspunkter som
används i forskningen.
3.1 Forskningsstrategi
I uppsatsen har SOM-institutets metod anammats, det vill säga en
kvantitativ ansats i arbetet
med enkäter som datainsamlingsmetod för att besvara på
forskningsfrågorna. Ett alternativ
hade varit enskilda intervjuer med elever för att få djupare och
mer ingående data. Men
eftersom en stor mängd information från fler informanter var det
primära i arbetet och det
mest effektiva sättet att samla in det är med hjälp av enkäter
(Staffan Stukát 2011, sid.47) så
blev det också enkäterna som fick utgöra
datainsamlingsmetoden.
3.2 Urval
Martyn Denscombe (2016, sid.64) beskriver två olika typer av
urval, representativt och
explorativt urval. I detta arbete används en explorativ
urvalsmetod. Ett explorativt urval
försöker inte fånga in ett tvärsnitt av populationen för att
representera den, utan snarare är
syftet att göra en småskalig undersökning som kan fånga upp
intressanta eller ovanliga
tendenser inom området för vad arbetet berör, i detta fall
socialt kapital bland gymnasieelever.
Vidare pratar Denscombe (2016) om urvalets olika inriktningar.
Arbetet som gjorts har
haft icke-sannolikhetsurval och bekvämlighetsurval som
utgångspunkt. Ett
bekvämlighetsurval är motiverat på grund av den låga kostnaden,
arbetets tidsspann och
storleken på undersökningen. Det backas också upp av Denscombes
tabell som beskriver
vilken urvalsstrategi som bör användas beroende på vilket urval
som används, i detta fall icke-
sannolikhetsurval och bekvämlighetsurval (ibid, sid.79).
I undersökningen har totalt 123 informanter deltagit. De
informanter som tillfrågats i
undersökningen har varit elever på skolor som det funnits
tidigare kontakter med i
utbildningen genom praktik eller fältuppgifter.
Inför undersökningen kontaktades ett antal gymnasieskolors
rektorer via mail med
information om undersökningen och en förfrågan om det fanns
intresse att delta i
undersökningen. Av fem kontaktade skolor var det tre som valde
att gå vidare med
undersökningen. I det explorativa urvalet skulle det ingå minst
en klass med en
gymnasieprogramsinriktning som är teoretisk och minst en klass
ha en programinriktning som
-
15
är praktisk för att möjliggöra en ytterligare variabel i
arbetet. Efter undersökningen var klar
kunde konstateras att 15 elever i årskurs 1 som har en praktisk
inriktning i sin utbildning, 19
elever i årskurs 3 som har en praktisk utbildning, 30 elever i
årskurs 1 som har en teoretisk
utbildning och 59 elever från årskurs 3 som har en teoretisk
utbildning.
3.3 Datainsamlingsmetod
I arbetet användes enkätundersökning som datainsamlingsmetod.
Valet att använda enkäter
som undersökningsmetod motiveras med argumenten Denscombe (2016)
uppger:
informationen som samlades in uppfattas som okomplicerad, den
kvantitativa ansats
underökningen har ger ett behov av standardiserad data,
informanterna förväntades förstå
enkäten utan någon vidare förklaring av till exempel olika
meningar eller ords betydelser samt
att frågorna förväntas inte upplevas som känsliga eller
kontroversiella, vilket möjliggör det för
informanten att svara fullständigt och ärligt på enkäten.
I enkätundersökningens utformning har ett antal punkter beaktas
som Denscombe
beskriver i sin forskningshandbok (2016, sid.235). Till en
början har ett missivbrev
formulerats för att förklara vem arrangören är som står bakom
undersökningen. I missivbrevet
beskrivs vilket syfte undersökningen ska genomföras, att
informationen behandlas
konfidentiellt och att man genomför enkäten frivilligt utan
några krav eller anspråk på
informanten som deltar i undersökningen. Brevet mailades till
klassansvarig lärare
tillsammans med enkäten och lästes upp högt av ansvarig lärare i
klassrummet som sedan
delat ut enkäten till eleverna som under ordnade former fyllt i
enkäten.
Stor vikt har lagts på att effektivisera frågorna och få ut så
mycket information på så lite
frågor som möjligt samt försökt hålla ner tiden det tar att
besvara undersökningen för att ingen
ska tröttna på att fylla i enkäten utan istället ta sig tid och
fundera ordentligt på de frågor som
finns och fylla i enkäten fullständigt och sanningsenligt.
Frågornas utformning i enkäten har hämtats från SOM-institutets
(2014) årliga enkät för
att möjliggöra en rättvis jämförelse i resultatanalysen. Det är
vad Stukát (2011, sid.50) kallar
för strukturerade frågeformulär. Svarsalternativen svaras med
hjälp av en Likertskala, det vill
säga att undersökningen är en attitydundersökning som ”tvingar”
informanten att ta ställning
till ett påstående. På enkätens första del finns tre frågor och
en elvagradig skala. På enkätens
andra del finns en femgradig skala och på avslutande delen är
det en dikotomfråga, en fråga
med två svarsalternativ, men med en möjlighet att komplettera
den.
-
16
3.4 Databearbetning
Med hjälp av enkätsvaren har data samlats ihop. Genom att
kategorisera svaren efter olika
variabler: totalt (alla svar tillsammans), kön, årskurs, program
och fritidsaktiviteter har det
varit möjligt att skapa olika tabeller och grafer som möjliggör
en resultatbeskrivning utifrån
dessa variabler och därmed få svar på forskningsfrågorna.
Enkäten har i del 3 en fråga som ger informanten möjlighet att
fylla i dennes
fritidsaktiviteter. Om eleverna inte tycker att varken
”idrott-/friluftförening” eller ”politiskt
parti/förbund” är två alternativ som beskriver deras
fritidsaktiviteter så har de haft möjlighet
att fylla i på en blank rad vad som kan tänkas vara en annan typ
av aktivitet som faller
innanför samma kategori. Istället för att redovisa vad eleven
fyllt i så har det gjorts en
bedömning av mig huruvida det passar in under
idrott-/friluftförening eller politiskt
parti/förbund. Om en elev fyllt i att den inte är aktiv i något
av de två alternativen men ändå
fyllt i att hen spelar fotboll i en fotbollsklubb kan den
enkäten korrigerats och räknas som att
den eleven är medlem i en idrotts- eller friluftförening.
Tabellerna som presenteras är inte kategoriserade efter
”höglitare” och ”låglitare” på del
1 om mellanmänsklig tillit, för att ge läsaren möjlighet att
kontrollera och/eller dra egna
slutsatser utifrån resultatet men under varje tabell kan det
beskrivas hur stor andel som är
”höglitare” respektive ”låglitare” eftersom det underlättar
jämförelsen med tidigare forskning.
Resultat för tilliten till institutionerna redovisas inte med
samma skala som SOM-
institutet gjort, det vill säga en balansskala mellan +100 och
-100. Den redovisas i detta arbete
som tre olika kategorier för att göra det mer lättöverskådligt
för läsaren vilka institutioner som
det finns respektive inte finns förtroende för. De som har
”mycket stort” och ”ganska stort”
förtroende är en kategori. ”Varken eller” är den andra kategori
samt ”ganska litet” och
”mycket litet” förtroende är den tredje kategorin.
3.5 Reliabilitet och validitet
För att säkerställa en hög validitet och reliabilitet i
undersökningen har frågorna och
svarsalternativen som utformades till ett frågeformulär varit
inspirerat av SOM-institutets
frågeformulär som har används till att göra riksrepresentativa
attitydundersökningar sedan
1986. Arbetes enkät har tre delar: del 1 undersöker om den
mellanmänskliga tilliten, del 2
undersöker tilliten till olika institutioner och del tre
undersöker informanternas
fritidsaktiviteter. Frågorna på del 1 och 2 är direkt hämtade ur
SOM-institutets frågeformulär.
-
17
I den första delen har frågorna utökats jämfört med
SOM-institutet därför att det inte fanns
tillräckligt med frågor för att undersöka det sociala kapitalet
bland familj och vänner och
deras bostadsområde. Tanken är att resultatet till frågorna om
tilliten och förtroendet bland
familj/vänner och bostadsområdet ska bidra till ett vidare
resultat om informanternas
mellanmänskliga förtroende.
I frågeformulärets andra del har frågorna begränsats till
skillnad från SOM-institutet på
grund av arbetets storlek och tidsram. Istället för att fråga om
deras attityder gentemot 21
olika institut har det förkortats till tre institut på statlig
nivå: riksdag, polis och domstolar samt
tre institut på kommunal nivå: sjukvården, skolan och lokala
kommunalpolitiker. Tanken med
de sex utvalda institutionerna är att majoriteten av eleverna
förmodligen har erfarenhet från
dessa institutioner. Erfarenheter kan vara självupplevda som i
skolan eller på sjukhuset men
också deras erfarenheter och uppfattningar om instituten från
andra håll som familj, vänner
och medialt. I arbetet beskrivs kommunalpolitiker som
representanter för hela
kommunalstyret.
”Socialt kapital” är inget begrepp som kan användas som
universellt ”mått” för att
jämföra olika studier som mäter det sociala kapitalet. Det går
alltså inte att säga att ”i denna
undersökning har hen X-mycket i socialt kapital.”. Precis som
Malin Eriksson (2003 sid.31-
34) beskriver finns det olika tillvägagångssätt att mäta socialt
kapital. Måtten ”mer socialt
kapital” eller ”mindre socialt kapital” blir relevanta
redovisningsbegrepp för varje enskild
undersökning. Eftersom olika studier använder olika variabler så
är det enklast att i den
enskilda studien påstå vilka grupper som har högre socialt
kapital än den andra. Fördelaktigt
är givetvis att ha så många relevanta variabler som möjligt och
därmed öka reliabiliteten när
det kommer till att mäta det sociala kapitalet, vilka umgås man
med, när umgås man dem och
hur man umgås och så vidare. För att hålla arbetet inom en
rimlig nivå med tanke på storleken
på arbetet så har variablerna begränsats för att mäta elevernas
sociala kapital till tre frågor om
tillit, sex frågor om inställning till respektive institution
samt en fråga om aktivitet i
idrotts/friluftförningen eller parti/förbund.
-
18
4 Resultat
I det här kapitlet redovisas de resultat och tabeller som kommer
att användas i
resultatanalysen samt det resultat som finns för att besvara
forskningsfrågorna. Siffrorna som
presenteras i samtliga tabeller är i procentform.
4.1 Resultat totalt
Antal informanter som deltog i undersökning uppgår till totalt
123 personer.
Andel informanter i årskurs 1: 37% - Antal informanter i årskurs
3: 63%
Andel män: 49% – Antal kvinnor: 51%
Andel studerande på praktiskt program: 28% – Antal studerande på
teoretiskt
program: 72%
Tabell 1. Informanters förtroende för människor i närheten
(familj & vänner).
Av tilliten till människor i närheten (som familj och vänner) är
91% höglitare.
Tabell 2. Informanters allmänna förtroende för andra.
Tilliten till andra människor i allmänhet visar 20% höglitare
och 30% låglitare.
2 0 1 0 2 2 2 8
15
30 38
0
20
40
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Pro
cen
t
Grader: 0-10
Enligt din uppfattning, I vilken utsträckning anser du att det
går att lita på människor i din närhet (som familj
& vänner)?
4 2
9
15 15 17 18
11 7
1 1
0
10
20
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Pro
cen
t
Grader: 0-10
Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning anser du att det
går att lita på människor i allmänhet?
-
19
Tabell 3. Informanters förtroende för olika institutioner.
Högst tillit till de efterfrågade institutionerna har
sjukvården. 73% svarade att de har ett
ganska högt eller mycket högt förtroende för den. Lägst
förtroende har kommunalpolitikerna
där 24% svarade att de har ett ganska litet förtroende eller
mycket litet förtroende för dem.
Riksdagen fick 45% och Kommunpolitiker fick 56% ”Varken
eller”-svar.
Tabell 4. Informanters deltagande i förening/organisation.
38% av de tillfrågade svarade att de deltar i en
idrotts-/friluftförening på fritiden och 7%
svarade att de är medlem i ett politiskt parti eller
förbund.
7
18 25
31
9 2
26
47
32
42
50
18
45
22 20
12
28
56
19
7
15 13 9
14
3 6 8
2 4 10
0
10
20
30
40
50
60
Pro
cen
t
Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande
institutioner och grupper sköter sitt arbete?
Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket
litet
38
7
62
93
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Idotts-/friluftförening Politiskt parti/förbund
Pro
cen
t
Är du medlem i någon typ av förening/organisation?
Ja Nej
-
20
4.2 Resultat efter kön
4.2.1 Resultat – Kvinna
Tabell 5. Kvinnors allmänna förtroende för andra.
Av kvinnorna som deltog i undersökningen svarade 16% som
höglitare och 36% som låglitare
till andra människor i allmänhet.
Tabell 6. Kvinnors deltagande i förening/organisation.
24% av kvinnorna som svarade är medlemmar i någon
idrottsförening eller friluftsförening
och ingen är medlem i något politiskt parti eller förbund.
2 2
13
19
13
24
11 10
6
0
5
10
15
20
25
30
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Pro
cen
t
Grader: 0-10
Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning anser du att det
går att lita på människor i allmänhet?
24
76
100
0
20
40
60
80
100
120
Idotts-/friluftförening Politiskt parti/förbund
Pro
cen
t
Är du medlem i någon typ av förening/organisation?
Ja Nej
-
21
4.2.2 Resultat – Man
Tabell 7. Mäns allmänna förtroende för andra.
Av männen som deltog i undersökningen svarade 28% som höglitare
till andra människor i
allmänhet och 25% är låglitare.
Tabell 8. Mäns deltagande i förening/organisation.
Mer än hälften, 53%, uppgav att de är medlem i en förening eller
organisation och 15%
uppgav sig vara medlem i ett parti eller förbund.
6
2
7
10
17
8
22
17
7
2 2
0
5
10
15
20
25
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Pro
cen
t
Grader: 0-10
Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning anser du att det
går att lita på människor i allmänhet?
53
15
47
85
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Idotts-/friluftförening Politiskt parti/förbund
Pro
cen
t
Är du medlem i någon typ av förening/organisation?
Ja Nej
-
22
4.3 Resultat efter årskurs
4.3.1 Resultat – Årskurs 1
Tabell 9. Årskurs 1-elevers förtroende för olika
institutioner.
Av de elever som går i årskurs 1 svarar mer än hälften av
eleverna att de har ett ganska högt
eller mycket högt förtroende för fem av institutionerna. Den
sjätte och sista, lokalpolitikerna,
uppger 26% ganska högt eller mycket högt förtroende.
Tabell 10. Årskurs 1-elevers deltagande i
förening/organisation.
11
29
37 44
11 4
44 50
33 33
56
22
32
13 13 16
24
54
13
4
13 7 9 9
4 4 11
0
10
20
30
40
50
60
Pro
cen
t
Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande
institutioner och grupper sköter sitt arbete?
Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket
litet
51
2
49
98
0
20
40
60
80
100
120
Idotts-/friluftförening Politiskt parti/förbund
Pro
cen
t
Är du medlem i någon typ av förening/organisation?
Ja Nej
-
23
Årskurs 1-eleverna uppger att lite mer än hälften, 53%, är
medlemmar i någon förening eller
förbund.
4.3.2 Resultat – Årskurs 3
Tabell 11. Årskurs 3-elevers förtroende för olika
institutioner.
De elever som studerade i årskurs 3 svarade att sjukvården är
den institution som de har störst
förtroende för (70%), följt av polisen (58%). Lägst förtroende
bland årskurs 3-elever har
domstolen och riksdagen med 27% var.
Tabell 12. Årskurs 3-elevers deltagande i
förening/organisation.
5 12
20 23
8 1
17
46
30
47 47
15
51
27 23
10
31
58
22
9 17 15
8
17
5 6 10
5 6 9
0
10
20
30
40
50
60
70
Pro
cen
t
Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande
institutioner och grupper sköter sitt arbete?
Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket
litet
31
10
69
90
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Idotts-/friluftförening Politiskt parti/förbund
Pro
cen
t
Är du medlem i någon typ av förening/organisation?
Ja Nej
-
24
Av elever i årskurs 3 svarade 31% att de är medlemmar i någon
typ av förening eller
organisation och 10% svarade att de är medlemmar i ett politiskt
parti eller förbund.
4.4 Resultat efter program
4.4.1 Resultat – Praktiskt program
Tabell 13. Praktikstuderande studenters förtroende för människor
i samma bostadsområde.
Av de elever som studerar ett praktiskt program uppgav sig 33%
som höglitare och 23% som
låglitare när det kommer till tilliten till människor i det
område där eleven bor.
Tabell 14. Praktikstuderande studenters förtroende för människor
i allmänhet.
Uppfattningen om i vilken utsträckning det går att lita på andra
människor i allmänhet svarar
9% av de praktiskt studerande studenterna som höglitare medan
40% svarar att de är låglitare.
3 3
17
12
20
12
18
9
6
0
5
10
15
20
25
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Pro
cen
t
Grader: 0-10
Enligt din uppfattning, I vilken utsträckning anser du att det
går att lita på människor i det område där du bor?
6 3 3
28
15
21
15
6 3
0
10
20
30
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Pro
cen
t
Grader: 0-10
Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning anser du att det
går att lita på människor i allmänhet?
-
25
Tabell 15. Praktikstuderande studenters förtroende för olika
institutioner.
På frågan om de praktiskt studerande elevernas förtroende till
olika institutioner var det
sjukvården som låg under 30% på ”Varken eller” som
svarsalternativ. Övriga institutioner
fick 41% eller mer ”Varken eller” på förtroendefrågan.
Tabell 16. Praktikstuderande studenters deltagande i
förening/organisation.
Av de som studerar på ett praktiskt program är det 18% som
uppgav sig vara medlemmar i en
förening och 9% i ett politiskt parti eller förbund.
12 3
15 9 12
35 35 44
38
12
64
41 41 29
41
67
15 6
12 9 6 6 9 6 9 3 6 15
01020304050607080
Pro
cen
t
Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande
institutioner och grupper sköter sitt arbete?
Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket
litet
18
9
82
91
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Idotts-/friluftförening Politiskt parti/förbund
Pro
cen
t
Är du medlem i någon typ av förening/organisation?
Ja Nej
-
26
4.4.2 Resultat – Teoretiskt program
Tabell 17. Teoristuderande studenters förtroende för människor i
samma bostadsområde.
Eleverna som studerar på ett teoretiskt program uppger att 76%
är höglitare när det kommer
till människor i ens boendeområde och 11% uppger att de är
låglitare.
Tabell 18. Teoristuderande studenters förtroende för människor i
allmänhet.
Antal höglitare uppgår till 25% och låglitare 20% när eleverna
som studerar ett teoretiskt
gymnasieprogram uppger i vilken utsträckning man kan lita på
andra människor i allmänhet.
2 1
8
4 2
7
20 22
18 16
0
5
10
15
20
25
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Pro
cen
t
Grader: 0-10
Enligt din uppfattning, I vilken utsträckning anser du att det
går att lita på människor i det område där du bor?
3 2
6
9
16 18
21
15
8
1 1
0
5
10
15
20
25
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Pro
cen
t
Grader: 0-10
Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning anser du att det
går att lita på människor i allmänhet?
-
27
Tabell 19. Teoristuderande studenters förtroende för olika
institutioner.
Fyra institutioner låg under 30% ”Varken eller” på frågan om de
teoretiskt studerande
elevernas förtroende för dem. De två institutionerna som ligger
över 30% är
kommunalpolitikerna (52% ”Varken eller”) och riksdagen (36%
”Varken eller”).
Tabell 20. Teoristuderande studenters deltagande i
förening/organisation.
46% respektive 7% av eleverna på de teoretiskt studerande
programmen uppger sig vara
medlem i någon förening eller politiskt parti/förbund.
10
20
34 37
9 3
33
51
30
42
55
20
36
15 11
6
24
52
20
8
17 13
9
17
1 6 8
2 3 8
0
10
20
30
40
50
60
Pro
cen
t
Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande
institutioner och grupper sköter sitt arbete?
Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket
litet
46
7
54
93
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Idotts-/friluftförening Politiskt parti/förbund
Pro
cen
t
Är du medlem i någon typ av förening/organisation?
Ja Nej
-
28
4.5 Resultat efter fritidsaktiviteter
Tabell 21. Fritidsaktiva studenters förtroende för människor i
allmänhet.
Bland människor i allmänhet menar 25% av eleverna som är
medlemmar i en förening eller
förbund att de är höglitare och 21% uppger sig vara
låglitare.
Tabell 22. Fritidsaktiva studenters förtroende för olika
institutioner.
Den institution som har högst förtroende bland
förenings/partimedlemmar är sjukvården med
79% som uppger ett ”Ganska stort” eller ”Mycket stort”
förtroende för den. Lägst tillit uppger
informanterna har kommunalpolitikerna med 23% som uppger ”Ganska
litet” eller ”Mycket
litet” förtroende för dem.
4
7
11 13
15
25
16
9
0
5
10
15
20
25
30
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Pro
cen
t
Grader: 0-10
Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning anser du att det
går att lita på människor i allmänhet?
5
21
30 33
11
2
33
54
37
46 51
26
40
16 18
9
33
49
19
7 11 11
4
12
2 2 5 2 2
11
0
10
20
30
40
50
60
Pro
cen
t
Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande
institutioner och grupper sköter sitt arbete?
Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket
litet
-
29
4.6 Sammanfattning av resultatet
Den mellanmänskliga tilliten till människor generellt uppger 20%
av eleverna sig
själva som höglitare och 30% är låglitare.
Den institution som har störst förtroende är sjukvården. 65%
uppger att de har ett
”ganska högt förtroende” eller ”mycket högt förtroende” för
institutionen. Den
institution med lägst förtroende i undersökningen är
kommunalpolitikerna där 24%
uppger ”ganska lite förtroende” eller ”mycket litet förtroende”
för dem.
Av de tillfrågade uppger 38% att de är medlemmar eller aktiva i
någon sorts
idrottsförening eller friluftförening och 7% uppger att de är
medlemmar i ett politiskt
parti eller förbund.
Den grupp med högst tillit till andra människor där man själv
bor och bland nära och
kära är de som pluggar ett teoretiskt program där uppgår 76% som
höglitare till sitt
område samt 97% tillit till nära och kära. Högsta gruppen tillit
till människor i
allmänhet är männen där 28% uppger sig vara höglitare.
Resultatet visar att de flesta grupper uppger sjukvården som den
institution man har
högst förtroende för och kommunalpolitiker är dem som man har
minst förtroende för.
Förtroendet för informanternas nära och kära består av 91%
höglitare.
5 Analys
I denna del av uppsatsen analyseras resultatet med två
utgångspunkter, tidigare forskning och
arbetets egna resultat.
5.1 Resultatanalys – tidigare forskning
I detta avsnitt kommer resultatet att analyseras med hjälp av
tidigare forskning och jämföras
med tidigare undersökningar om tillit och förtroende.
5.1.1 Analys om mellanmänsklig tillit
Resultatet visar tydliga skillnader från tidigare forskning om
mellanmänsklig tillit som
representerar befolkningen i Sverige. SOM-institutets
undersökning visade att andelen
höglitare, från undersökningen år 2015, ligger på 60% och
andelen låglitare är 10%. I denna
studie, som täcker in gymnasieelevers tillit, uppger endast 20 %
av gymnasieeleverna att de är
-
30
höglitare och en ännu större del, 30%, uppger sig vara
låglitare. Resultat skulle kunna
förklaras av forskning som Torége (2015) skriver om. Dagens unga
har lägre mellanmänsklig
tillit än äldre och förutom det så finns också vad han kallar
”generationseffekten” som visar
att dagens unga har lägre tillit idag än vad de äldre hade i
samma ålder.
Även SOM-institutets variabler kön och ålder visar på tydliga
skillnader. Andelen
höglitare bland män och kvinnor enligt tidigare forskning
(Rothstein, Holmgren & Arkhede
2015) är 58% bland män respektive 61% bland kvinnor. Det skiljer
3 procentenheter mellan
dem och det är kvinnorna som har flest andel höglitare. Det är
flera skillnader jämfört med
denna studies resultat. Andelen höglitare bland män i denna
undersökning är 28% och bland
kvinnorna är den 16%. Förutom att sifforna är lägre i denna
undersökning visar den också att
andelen höglitare bland männen är 12 procentenheter högre än
kvinnorna.
När det kommer till åldersvariabeln har SOM-institutet
informanter ”mellan 16-29 år”
som en variabel, det är också den lägsta i deras undersökning.
Eftersom gymnasieeleverna i
detta arbete inte skiljer sig mer i ålder än ett par år så har
inte den variabeln kunnat användas i
detta arbete. Det kan dock påpekas att andelen höglitare är
färre bland 16-29 åringar, 48%, än
det totala snittet på Sveriges befolkning, 60% enligt tidigare
forskning (Rothstein, Holmberg
& Arkhede 2015), vilket tyder på att andelen höglitare kan
vara färre desto yngre
informanterna är. Den teorin stärks när man jämför denna
undersöknings siffror. Tillit i
Sverige: 60%, tillit bland 16-29 åringar: 48%, tillit bland
undersökta gymnasieelever (~16-21
år): 20%.
Om man undersöker gruppen som uppgett att de är aktiva i en
idrotts-/friluftsförening
eller parti/förbund är andelen höglitare 25% och låglitare 21%
på frågan om allmän tillit.
Alltså är andelen höglitare bland de ”fritidsaktiva” inte fler
än vad gruppen ”män” har.
Resultatet går emot vad Putnam (1993) skrev om i sin forskning,
fritidsaktiviteter skapar
socialt kapital som blir högre generell tillit. Det tyder på att
Rothstein (1998) får rätt i sin
kritik gentemot Putnam om att det inte endast är
fritidsaktiviteter som avgör den generella
tilliten.
5.1.2 Analys om tillit till olika institutioner
De institutioner med högst respektive lägst tillit i tidigare
forskning (Ekengren Oscarsson &
Bergström 2014) är sjukvården (+56) och kommunalpolitikerna (+1)
vilket också
överensstämmer med detta arbetes undersökning där 73% uppgav att
det har ”ganska högt
förtroende” eller ”mycket högt förtroende” för sjukvården. Lägst
förtroende har
-
31
kommunalpolitikerna där 24% uppger att de har ”ganska litet”
eller ”mycket litet” för troende
för dem.
Förtroendet för alla institutioner följer nästan samma mönster i
båda undersökningarna.
I tidigare forskning (Ekengren Oscarsson & Bergström 2014)
är det rangordningen från högst
förtroende till lägst: sjukvården, polisen, domstolar, skola,
riksdag och kommunalpolitiker. I
denna undersökning är det: sjukvården, polisen, skola,
domstolar, riksdag och
kommunalpolitiker. Skillnaden är att skola och domstolar har
bytt plats i min undersökning.
Vad som är slående i mitt resultat är den relativt stora andelen
”varken eller”-svar på
riksdag och kommunalpolitiker. 45% av informanterna svarade
”varken eller” på vilket
förtroende de har för riksdagen och 56% hos kommunalpolitikerna.
Det kan tänkas bero på att
båda institutionerna är de som ligger längst från
gymnasieeleven. Där kan de ha minst
erfarenhet och minst kunskap om.
5.2 Resultatanalys – eget resultat
I detta avsnitt kommer resultatet analyseras med hjälp av
tidigare forskning och jämföras med
de variabler och grupper som undersökt elevernas tillit och
förtroende.
5.2.1 Analys om mellanmänsklig tillit
Den grupp som har högst tillit till andra människor i
undersökningen är männen med 28%.
Tidigare forskning (Putnam 1993, Rothstein 1998) visar att
aktivitet i föreningar på fritiden
kan bidra till ökat socialt kapital och därmed den
mellanmänskliga tilliten. Det som skulle
kunna tänkas vara en anledning till att männen i denna
undersökning visar en högre tillit är att
53% av männen uppger att de är aktiva i en förening eller
organisation plus de 15% som
uppger att de är aktiva i ett politiskt parti eller förbund. Av
kvinnorna uppger ”endast” 24%
att de är aktiva i en förening och ingen som är aktiv i en
politisk förening eller förbund.
Undersökningen visar att de manliga informanterna i denna
undersökning har, i snitt, högre
socialt kapital än kvinnorna.
Lägst antal höglitare är gruppen som studerar på ett praktiskt
program, där är 9%
höglitare och av dem är det 18% som uppgav att de är aktiva i en
idrotts-/friluftförening. Att
männen har en högre mellanmänsklig tillit till andra än de som
studerar ett praktiskt
yrkesprogram skulle alltså kunna förklaras med hjälp av att de
är mer aktiva utanför de
organiserade ramarna på fritiden, i det här fallet en idrotts-
eller friluftsförening.
-
32
Tendensen går också att se när man jämför de praktiska och
teoretiska programmen hur stort
antal låglitare det finns. På det praktiska programmet är 40% av
informanterna låglitare och
som tidigare nämnt 18% aktiva i en förening eller organisation.
På det teoretiska programmet
är 20% låglitare, hälften så stor andel som på det praktiska
programmet och där är 46% av
informanterna aktiva i en förening eller organisation.
Återigen går det att göra koppling mellan mellanmänsklig tillit
och socialt kapital, i
detta fall aktivitet på fritiden i form av en förening eller
organisation. Aktivitet i
förening/organisation hävdas (Putnam 1993) leda till ökat
socialt kapital och därför också
högre generell tillit till andra. Påståendet sätts ordentligt på
prov när man jämför den grupp
där alla, 100%, uppgett sig vara aktiva i en förening eller
organisation. Där borde tilliten vara
som högst om påståendet (och Putnams forskning) är korrekt.
Resultatet visar att det påståendet inte håller. Av de
informanter som uppgett att de är
aktiva på fritiden så uppger 22% av dem sig själva som låglitare
och 25% uppger sig vara
höglitare. Alltså finns det fler höglitare i gruppen ”män” och
”teoretiskt pluggande” trots att
de grupperna inte är, i lika stor utsträckning, aktiva i någon
förening eller organisation.
Den största skillnaden i förtroendet i det område människor bor
i ser vi mellan
grupperna teoretiskt studerande och praktiskt studerande.
Teoretiskt studerande uppger att
76% att de är höglitare till människor som bor i deras område
och bland praktiskt studerande
uppger endast 28% sig själva som höglitare till folk i
bostadsområdet. Den stora skillnaden är
högst intressant och skulle av behöva undersökas mer om var
dessa grupper bor i för
bostadsområden. För en sådan analys behövs ett större
dataunderlag än vad som finns
tillgänglig i detta arbete men skillnaden är ändå värd att
nämna. Som tidigare forskning visar
(Eriksson 2012) så är tilliten i bostadsområdet direkt kopplat
till det sociala kapitalet i
samhället, skolan och individens välmående.
Förtroendet för informanternas nära och kära är på höga 91% och
det visar att man litar
mest på de man känner och umgås dagligen med.
5.2.2 Analys om tillit till olika institutioner
Undersökningen kommer fram till att elever från årskurs 1 har
högre förtroende för de
samtliga sex institutionerna som undersöks jämfört med elever ur
årskurs 3. Resultatet visar
motsatsen till tidigare forskning som påstår att människor får
större tillit med åldern (Torége
2015). Skillnaden är att årskurs 1-eleverna har 51% deltagande i
en förening eller organisation
medan årskurs 3-eleverna ”endast” har 31% deltagande. I detta
fall visar det att
föreningsdeltagande kan leda till högre generellt
förtroende/socialt kapital.
-
33
Sjukvården är den institution som fått högst förtroende totalt
sett och allra högst förtroende får
den av de som pluggar ett teoretiskt program och de som studerar
i årskurs 1. I båda
grupperna svarade 79% att det antingen har ett ”mycket stort”
eller ”ganska stort” förtroende
för sjukvården. Institutionen med lägst förtroende totalt sett
är kommunpolitikerna där uppgav
24% att de har ”ganska litet” eller ”mycket litet” förtroende
för dem. Den grupp som har lägst
förtroende för kommunalpolitikerna är de som studerar årskurs 3,
där svarade 26% att de har
”ganska litet” eller ”mycket litet” förtroende.
På fem av de sex undersökta institutionerna svarade de praktiskt
studerande eleverna,
minst 41% ”varken eller”, angående deras förtroende till dem.
Kommunalpolitiker är den
institution som flest svarat ”varken eller” på. Varför den fått
högst andel ”varken eller”-svar
kan tänkas förklaras att de som pluggar den teoretiska
utbildningen läser per automatik kursen
samhällskunskap 1b som har större fokus på politik i deras
centrala innehåll. De som läser
teoretiskt program hade näst lägst antal ”varken eller”-svar på
förtroendet för
kommunalpolitiker, 52%.
Tillämpar man samma teori här som tidigare, att de som är aktiva
i en förening eller
organisation ska ha ett större generellt förtroende så ser vi
att det inte riktigt stämmer återigen.
Om man bara tittar på de som är ”fritidsaktiva” kan man inte se
något utmärkande resultat
med deras förtroende för institutionerna. Den ligger i samma
nivå med övriga grupper där inte
alla är aktiva i en förening eller organisation.
6 Diskussion
I det här kapitlet diskuteras den valda metoden, resultatet,
arbetets slutsatser, nya
forskningsfrågor och avslutningsvis vilken pedagogisk relevans
arbetet har.
6.1 Metoddiskussion
Tanken med examensarbetet var delvis att göra en jämförande
studie med SOM-institutets
årliga enkätundersökning. Frågorna i enkäten är hämtade från den
och därför var det givet att
samma metod skulle anammas när denna studie genomfördes.
Problematiken med att
genomföra en kvantitativ undersökning på kandidatnivå var i det
här fallet tidsramen för att
samla ihop tillräckligt mycket data för att få den representativ
för en större grupp.
Etthundratjugotre informanter är inte tillräckligt för att
representera gymnasieelever i Sverige,
Västmanland eller knappt Västerås. Därför kan studien inte ses
över ett större perspektiv än
-
34
vad den är, detta är vad 123 elever tycker och tänker. Men
tanken var från början inte att
arbetet skulle vara representativt heller utan endast ge en
indikation på hur det kan se ut med
socialt kapital hos gymnasieelever.
Det finns även en viss problematik med frågeställningen om
tillit till andra människor
”rent allmänt” följt av en svarsskala 0-10. Hur eleverna
uppfattar vad ”andra människor rent
allmänt” betyder varierar självklart beroende på elevens
individuella erfarenheter. En tanke
var istället att, i frågeformuläret ge exempel på olika konkreta
situationer i livet där man ställs
inför scenarion och tvingas ta ställning till hur mycket man
litar på en främmande människa i
en viss situation. En sådan undersökning känns helt klart mer
spännande än att eleverna själva
får avgöra vad det innebär att lita på andra människor ”rent
generellt” betyder. Men jag
hänvisar igen till uppsatsens begränsningar i storlek, tid,
pengar och engagemang och menar
att en sådan undersökning behövs göras på en annan nivå.
I undersökningen fanns också en tanke om att undersöka och
jämföra elevernas tillit till
deras bostadsområde så att det skulle vara en variabel. När
informanternas svar, angående
vilket bostadsområde de bor, i analyserades upptäcktes det
ganska tidigt att det resultatet och
den variabeln skulle bli för svag för att göra en djupare analys
på. Ett exempel är en
gymnasieklass som deltog i undersökningen. Där svarade 20 elever
i undersökningen och 18
av dessa bor i olika bostadsområden. Spridningen i svaren
angående bostadsområdesfrågan
blev helt enkelt för stort och mycket större än vad tanken var
att det skulle bli när enkäten
utformades. Därför har den variabeln helt åsidosatts i
resultatpresentationen och i
resultatanalysen.
Även om det finns mycket man skulle vilja göra på ett annat sätt
när man får mersmak
inom ett forskningsområde tycker jag att den valda metoden för
att få svar på
forskningsfrågorna har varit det rätta valet, lätt argumenterat,
eftersom jag fått svar på de
forskningsfrågor som undersökningen utgick från.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet visar att den mellanmänskliga tilliten är lägre hos
gymnasieelever än övriga
Sveriges befolkning tillsammans. Det kan förklaras med den
tidigare forskning som visar att
det allmänna förtroende för andra blir högre desto äldre man
blir. Jag ställer mig frågandes
om det måste vara på det viset. Varför har man lägre tillit när
man är ung tonåring än när man
blir äldre och får mer livserfarenhet? Vad är det i samhället,
eller hos vuxna individer, som
gör att de yngre har ett sådant lågt förtroende för andra? Ännu
mer rullar tankarna iväg när
-
35
forskningen visar att ungas förtroende blir lägre och lägre vid
samma ålder som tidigare
ålderskohorter. Vad kan det bero på och vad kan vi göra åt saken
om trenden håller i sig?
Minskad mellanmänsklig tillit är dåligt för samhället och därför
borde fenomenet följas upp
av berörda parter som har makt och kunskap att göra en
förändring i trenden.
Förtroendet till de institutioner som undersöktes följer nästan
SOM-institutets resultat.
Rangordnar man förtroendet från högst till lägst blir det:
sjukvården följt av polisen,
domstolarna, skolan, riksdagen och sist kommunalstyret.
Riksdagen och kommunalstyret var de två institutioner som hade
flest ”varken eller”-
svar. Jag kan endast spekulera i vad det kan bero på men en
tanke är att eleverna kanske inte
riktigt har koll på hur institutionerna jobbar eller fungerar.
Som sagt är det endast de som
studerar det teoretiska programmet som läser
samhällskunskapskursen där de berör politiska
system på en mer detaljerad nivå, från lokalpolitisk- upp till
EU-nivå. Vet man inte hur det
fungerar kanske ”varken eller”-svaret ligger närmast till hands.
Detta leder mig till en tanke
då som undrar: borde inte kunskap om vårt demokratiska system
vara en grundsten i
utbildningen, inte minst för att uppfylla skolans dubbla
uppdrag? Borde inte kunskap om hur
man kan vara med och påverka politiken från lokal- till riksnivå
vara obligatorisk för alla
elever?
Intressant är resultatet som visar att gruppen ”män” har högst
andel höglitare när det
kommer till allmän tillit till andra och inte gruppen som är
aktiva i en förening eller
organisation. Resultatet visar att många av de grupper som har
hög andel ”fritidsaktiva” är
också de grupper som har högst andel höglitare på frågan om
mellanmänskligt förtroende. Det
kan alltså inte vara den avgörande faktorn för att man ska få
ett högt socialt kapital och hög
tillit till andra men det finns givetvis variabler som saknas i
arbetet som inte undersöks och
som kan kopplas med elevernas aktivitet på fritiden som kan
påverka deras generella tillit,
fritid med vänner till exempel.
Därför är det också svårt att säga vilka grupper som har ett
högt eller lågt socialt kapital.
Men utifrån de variabler och frågar som ställts vågar jag ändå
ge en indikation på vilka
grupper som har högre eller lägre socialt kapital. Männen är den
grupp som har högst
förtroende för andra människor rent generellt, högst förtroende
för de olika institutionerna
sammanlagt och är den grupp som svarat i högst grad är aktiva på
fritiden med en förening
eller politiskt parti/förbund. Med högst generellt tillit och
flest procentuellt fritidsaktiva så
argumenterar jag för att bland de undersökta eleverna är gruppen
män den med högst socialt
kapital. Även gruppen årskurs 1-elever visade relativt högt
förtroende för andra människor
-
36
och för institutionerna samt att majoriteten är aktiva i en
förening eller organisation och kan
därför argumenteras med ett högt socialt kapital.
Om vi ska titta på grupper som visar på ett mindre socialt
kapital än övriga så är det
gruppen som studerar på ett praktiskt program. Där visade
resultatet en relativt låg andel
höglitare till människor i allmänhet, lägst förtroende till
institutionerna och knappt en av fem
elever var aktiva i en förening eller organisation.
Grupper som har högre andel informanter som är aktiva i en
förening eller organisation
har också, enligt en subjektiv bedömning, ett högre socialt
kapital i denna undersökning. Men
slutsatsen är att aktivitet i en förening eller organisation
inte är avgörande för elevens
generella tillit eller förtroende.
6.3 Slutsatser
Gymnasieelever har en lägre tillit till andra än tidigare
forskning som är representativ
för hela befolkningen.
Gymnasieelevernas förtroende för institutionerna följer samma
mönster som den
tidigare forskningen som är riksrepresentativ.
Högst socialt kapital har gruppen män och de som pluggar
teoretiskt program. Den
grupp med lägst socialt kapital är de som studerar ett praktiskt
program.
En hög andel ”varken eller”-svar angående förtroende till
institutioner kan bero på
otillräcklig kunskap inom ämnet.
6.4 Nya forskningsfrågor
Studien har haft två forskningsfrågor som utgångspunkt men det
har under arbetets gång
väckts flera frågetecken som skulle vara intressanta att forska
vidare kring. Den första och
mest centrala tanken är: om resultatet är representativt för
hela Sveriges gymnasieelever? Kan
det verkligen vara så att gymnasieelever har mycket lägre
allmänt förtroende för andra än vad
den övriga befolkningen har och vad beror det på? Det går
givetvis att dyka på djupet i det
och fortsätta undersöka, vad beror det på? En riksrepresentativ
undersökning skulle vara högst
intressant att titta på.
Tanken i detta arbete var att se relevansen mellan socialt
kapital och bostadsområde men det
visade sig att underlaget blev för klent. Det hade givetvis
varit intressant att se en sådan
koppling i framtida forskning om gymnasieelevers sociala
kapital.
-
37
6.5 Pedagogisk relevans
Forskning om gymnasieelevers attityd gentemot andra i samhället
men också mot de
institutioner som finns ger lärare en möjlighet att anpassa sin
undervisning efter dessa. I
arbetets resultat visar det sig att kommunalpolitiker har lägst
förtroende av de undersökta
institutionerna och också flest andel ”varken eller”-svar vilket
kan tyda på att eleverna inte
riktigt vet hur man arbetar i kommunerna och inte vet hur man
påverkar den kommunala
politiken vilket gör dem osäkra. Med forskningsunderlag med
detta faktum kan pedagoger
välja att rikta en del av sin undervisning till att förklara och
berätta hur det går till i den
kommunala politiken och kommunstyret.
-
38
Referenser
Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater – Om skolan i
demokratin och demokratin i skolan.
Uppsala: Elanders Gotab
Charron, N & Rothstein, B. (2015). Social tillit i Europas
regioner. In Välfärdsgapet - EU:s
sociala utmaning, ed. U. Bernitz, L. Oxelheim and T. Persson.
Stockholm: Santërus
förlag.
Ekengren Oscarsson, H & Bergström, A. (2015).
SOM-institutet. Svenska trender – 1986-
2014. Hämtad den 13 maj 2016 från:
http://som.gu.se/digitalAssets/1534/1534693_svenska-trender-1986-2014.pdf
Eriksson, M. (2003). Socialt kapital Teori, begrepp och mätning
– en kunskapsöversikt med
fokus på folkhälsa. Institutionen för epidemiologi och
folkhälsa: Umeå Universitet.
Hämtad den 16 maj 2016 från:
http://polisen.azurewebsites.net/wp-
content/uploads/2013/05/Socialt-kapital.pdf
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga
forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Putnam, R. (1993). Making democracy work: Civic traditions in
modern Italy. Princeton
University Press.
Portes, Alejandro, (1998). Social Capital: Its Origins and
Application in Modern Sociology,
Annual Reviews Sociology. 24: 1-24.
Rothstein, B. (1998). Varifrån kommer det sociala kapitalet?
(Socialvetenskaplig tidskrift
nummer 2-3.). Hämtad den 17 mars 2016 från:
http://www.ips.gu.se/digitalAssets/1286/1286967_09.pdf
Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem.
Hämtad den 22 maj 2016 från:
http://www.som.gu.se/digitalAssets/1286/1286904_20.pdf
Rothstein, B, Holmgren, S & Arkhede, S. (2015).
Mellanmänsklig tillit i Sverige. Göteborg:
SOM-institutet. Hämtad den 2 maj 2016 från:
http://som.gu.se/digitalAssets/1571/1571576_r-mellanmansklig-tillit-i-sverige-2015.pdf
http://som.gu.se/digitalAssets/1534/1534693_svenska-trender-1986-2014.pdfhttp://www.ips.gu.se/digitalAssets/1286/1286967_09.pdf
-
39
Rothstein, B & Kumlin, S. (2001). Demokrati, socialt kapital
och förtroende. (Land, Du
välsignade?) Göteborg: SOM-institutet. Hämtad den 17 mars 2016
från:
http://uppsol.forsakringskassan.se/upload/pdf/trycksaker/fkf105_005.pdf#page=16
Skolverket.se (2011a) Hämtad den 3 maj 2016 från:
http://www.skolverket.se/laroplaner-
amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/samhallskunskap
Skolverket.se (2011b) Hämtad den 3 maj 2016 från:
http://www.skolverket.se/laroplaner-
amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sam
Skolverket.se (2011c) Hämtad den 12 maj 2016 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705
SOM-institutet. (2014). Frågeformulär. Hämtad den 18 maj 2016
från:
http://som.gu.se/digitalAssets/1535/1535462_riks-1-2014.pdf
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom
utbildningsvetenskap. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur
Torége, J. (2015). Tillit och tolerans – en skrift om det
sociala kapitalets betydelse för
platsens utveckling. Hämtad den 13 maj 2016 från:
http://www.arenafortillvaxt.se/files/PDF/Tillit%20och%20Tolerans_webb.pdf
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/samhallskunskaphttp://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/samhallskunskaphttp://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/samhttp://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/samhttp://som.gu.se/digitalAssets/1535/1535462_riks-1-2014.pdf
-
40
Bilagor
Bilaga 1. Missivbrev
Information om examensarbete rörande socialt kapital bland
gymnasieelever
Jag heter Tommy och studerar på ämneslärarprogrammet på
Mälardalens högskola och skriver just nu ett examensarbete inom
samhällskunskap. Syftet med undersökningen är att ta reda på
gymnasieelevers sociala kapital och jag skulle behöva din hjälp att
genomföra undersökningen. Socialt kapital är ett begrepp som
beskriver hur stor förtroendet och tilliten är till andra människor
samt hur stort deltagandet är i föreningslivet och andra sociala
aktiviteter utanför de formella sammanhangen (som skolan till
exempel).
Genomförandet av undersökningen kommer ske med hjälp av
enkätsfrågor. Tanken är att minst två klasser från olika skolor
deltar i studien och jag har valt att fråga dig och din klass om
ert deltagande eftersom urvalet av informanter innefattar en
blandning mellan kön, utbildning och ålder.
Det som förväntas av dig som informant är att du ställer upp på
att lägga ungefär 10minuter på att besvara sanningsenligt på de
frågor som förekommer i enkäten. Det finns inga risker med ett
deltagande i undersökningen. Det kommer däremot finnas möjlighet
för dig att ta del av resultatet och/eller den färdiga uppsatsen
när den är klar.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en u