Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (1) Sammanträdesdatum 2019-02-05 Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks § 1 Dnr 2019/00136 609 Verksamhetsredovisning 2018 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag 1. Nämnden beslutar om övergripande verksamhetsredovisning 2018 med åtgärdsförslag för 2019. Bakgrund Verksamhetsredovisningen innehåller ekonomi- och verksamhetsredovisning för nämndens ansvarsområde och utifrån nationella lagkrav. Den bygger på de uppföljningar och redovisningar som finns i nämndens årshjul och som rapporterats under året. Förskolechefers och rektorers analyser ligger tillsammans med övrig uppföljning ur olika perspektiv till grund för huvudmannens analys. Redovisningen omfattar alla obligatoriska skolformer och avslutas med en enkel övergripande åtgärdsplan. Arbetet följer de fastlagda riktlinjerna för systematiskt kvalitetsarbete för nämnden samt de krav som skollagen ställer på kommunen som huvudman. Redovisingen är utformad för att uppfylla skolinspektionens krav på dokumentation utifrån den nationella måluppfyllelsen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 januari 2019, har utarbetats av utvecklingsstrateg Karin Aldén.
118
Embed
Verksamhetsredovisning 2018 · 2019-02-12 · Det är viktigt att se sambanden men även att kunna särskilja dem. Denna förvaltningsövergripande verksamhetsredovisning bygger på
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
1.1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS REDOVISNINGSANSVAR .......................................... 5 1.2 KVALITETSARBETE OCH METOD INOM BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ...................... 7 1.3 SYFTE ................................................................................................................................ 8
2. NÄMNDENS UPPDRAG OCH VERKSAMHETSBESKRIVNING .......................... 9
3.1 MÅL 1 ETT SOCIALT HÅLLBART FALKÖPING ................................................................... 12
3.1.1 BU:s Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga ......... 12 3.2 MÅL 2 ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING .......................................................................... 12 3.3 MÅL 3 ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS ....................................................................... 12 3.4 MÅL 4 KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA ......................................................... 13
3.4.1 BU:s Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar
till utveckling och ökad måluppfyllelse. ........................................................................... 13 3.4.2 Delmål: Alla elever når målen. ............................................................................... 13
4. REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................. 14
4.1 KOMPETENS OCH PERSONAL ............................................................................................ 15 4.1.1 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Förskola .................. 15
4.1. 2 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Grundskola ............. 19 4.1.3 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Fritidshem................ 22 4.1.4 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Grundsärskola ......... 25 4.1.5 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Gymnasieskola ........ 26 4.1.6 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Gymnasiesärskola.... 28
5. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 1 .................................................................. 31
5.1 DELMÅL: ALLA BARN OCH ELEVER ÄR TRYGGA OCH TROR PÅ SIN EGEN FÖRMÅGA. ........ 31 5.1.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden ........................... 32
5.2 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS
ÖVERGRIPANDE MÅL ............................................................................................................. 42
6. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 2 .................................................................. 43
ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING ................................................................................................. 43 6.1 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS
ÖVERGRIPANDE MÅL ............................................................................................................. 43
7. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 3 .................................................................. 43
SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS ................................................... 43 7.1 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS
ÖVERGRIPANDE MÅL ............................................................................................................. 43
4
8. UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 4 .................................................................. 45
8.1 DELMÅL: MEDARBETARNA ÄR KOMPETENTA, HAR HANDLINGSUTRYMME OCH INSPIRERAR
TILL UTVECKLING OCH ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE. .................................................................. 45 8.2 DELMÅL: ALLA ELEVER NÅR MÅLEN ............................................................................... 45
8.2.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden ........................... 45 8.3 UTBILDNINGSRESULTAT I GRUNDSKOLAN / ALLA BARN/ELEVER NÅR MÅLEN ................ 51 8.3 KORTFATTAD SAMLAD BEDÖMNING AV NÄMNDENS DELMÅL UTIFRÅN KOMMUNENS
ÖVERGRIPANDE MÅL ............................................................................................................. 66 9. ÅTGÄRDER FÖR FRAMTIDEN .............................................................................................. 66
10. NÄMNDENS EKONOMISKA RESULTAT, RESULTATREDOVISNING ............. 69
1. Inledning Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån nationella
lagar och kommunala politiska mål, styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget.
En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i
organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheternas genomförande. Detta
kräver ett systematiskt arbete genom uppföljning och analys av resultat utifrån helhetsyn.
Syftet med kommunens och nämndens uppföljningsarbete är att få en så övergripande och
trovärdig bild som möjligt av hur kommunen och nämnderna klarar sitt uppdrag och vilken
effekt olika satsningar har. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllel-
sen och om orsakerna till resultatet. Uppföljningsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas
kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en
långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för att regelbundet planera, ge-
nomföra, följa upp, analysera och åtgärda. Verksamhetsredovisningen presenterar årets eko-
nomiska resultat samt analys och bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utveckl-
ingsområden som visar på åtgärder som behövs för att stärka måluppfyllelsen framåt. Kom-
munen redovisar också vilka viktiga förutsättningar som krävs för att bidra till utveckling.
1.1 Barn- och utbildningsnämndens redovisningsansvar
Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt Skollagen skyldiga att kontinu-
erligt följa upp, utvärdera och dokumentera verksamheten.
Nationella mål styr verksamheten och samfasas i Falköpings kommun med kommunala mål.
Det är viktigt att se sambanden men även att kunna särskilja dem.
Denna förvaltningsövergripande verksamhetsredovisning bygger på resultat från verksamhet-
erna för läsåret 2017/2018 men även på det som redovisats i olika analyser under hösten 2018.
Dessutom har olika uppföljningar, kartläggningar, redovisade nyckeltal, statistiska uppgifter,
sammanställningar av barn, elevers, föräldrars respektive personalens uppfattningar, förstu-
dier och resultatinsamlingar på enhets- och förvaltningsnivå använts som underlag för redo-
visningen.
Bilden nedan visar på det systematiska arbetets olika nivåer i kommunen. Styrkedjan har utö-
kats med barn/elevnivån och fokus på återkoppling är lika viktig som rapportering.
6
Barn- och utbildningsnämndens styrkedja
Nämndens styrkedja finns förtydligad i nämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsar-
betet som reviderades i maj 2018.
7
1.2 Kvalitetsarbete och metod inom barn- och utbildningsnämnden
Kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare,
förskollärare, övrig personal och barn/elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och
elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn/Förskolechefen
ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs.
Sedan 2016 har riktlinjer tagits i bruk i förvaltningen för det systematiska kvalitetsarbetet och
verksamhetens måluppfyllelse och resultat presenteras kvartalvis för nämnd enligt ett årshjul
som synliggör vilket innehåll som ska redovisas per kvartal. Viss justering genomfördes vid
revidering 2018. Varje verksamhet måste i sin tur anpassa sin uppföljning så att rapportering
kan ske i linje med nämndens årshjul. Verksamhetens uppföljnings- och analysarbete
sammanfattas och analyseras av respektive rektor/förskolechef i framtagna mallar för att
främja en likvärdig arbetsgång, analysförutsättningar och likvärdig bedömning.
För att kunna följa resultat och processer krävs olika verktyg. Dessa kan vara enkla och bygga
på samtal och intervjuer men ibland krävs digitala verktyg för att säkra dokumentationen.
Unikum som beskriver varje elevs kunskapsutveckling och skriftliga individuella
utvecklingsplan är ett sådant verktyg, betygskataloger och IST-analys är andra exempel.
Förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation och kommunikation i plattformen Pluttra.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet och internkontrollen har också stöd i framtagna rutiner.
Att synliggöra rutiner, verktyg och resultatuppföljningar bidrar till kontinuitet och systematik.
Det blir lättare att:
Fokusera på mål och resultat
Skapa delaktighet
Arbeta långsiktigt och uthålligt
Välja rätt åtgärder
8
1.3 Syfte
Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas1 och att
identifiera och prioritera utvecklingsområden2. Syftet är också att skapa delaktighet och dia-
log om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Utgångspunkten för det sys-
tematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument3. Det
finns inget som hindrar att huvudmannen eller enheten även formulerar och följer upp egna
mål. De egna målen får dock inte strida mot de nationella målen. I dokumentationen av kvali-
tetsarbetet är det viktigt att skilja på de nationella målen och andra uppsatta mål. Kvalitetsar-
betet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt4. Med det menas att arbetet ska ske
strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas
rutiner för regelbunden uppföljning, analys, planering och utveckling av utbildningen. Dessa
delar ska vara skriftligt dokumenterade för att det ska kunna säkerställas
att arbetet leder till en utveckling mot målen på ett sådant sätt att det gynnar varje enskilt
barns/elevs utveckling och lärande.
Under hösten 2018 har förvaltningen på ett tydligare sätt systematiserat rutiner och uppfölj-
ningsarbete på professions- och förvaltningsnivå.
1 Skolväsendet. (2012) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsen-
det. Stockholm. Fritzes, sid.12. 2 Skolverket. (2015). Kvalitesarbete i praktiken. Stockholm:Fritzes, sid 5. 3 Skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr verksamheten. 4 Skolverket. (2012). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsen-
det. Stockholm:Fritzes,sid 11.
9
2. Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning
2.1.1 Organisationsbild
Under 2016 genomfördes en organisationsförändring där verksamhetschefer tillsattes för re-
spektive skolform. Under 2017 har Verksamhetschef tillsatts för SPC (Specialpedagogiskt
Centrum) och rektor för CFF (centrum för flerspråkighet) övergick till verksamhetsledare. En
verksamhetsledare för BF ( Barnhälsa) tillsattes också. Ledningsorganisationen är ett steg i
den översyn av skolorganisation som fortfarande pågår.
Beslut om ny skolorgansation togs i Falköpings kommunfullmäktige 20170327 och Barn- och
utbildningsnämnden fick i uppdrag att genomföra organisationsförändringen. En ny skolorga-
nisation innebär att det renoveras och byggs nya förskolor och skolor i kommunen och en ny
stor högstadieskola ska byggas i tätorten. Ett par skolor har avvecklats och några står på tur.
Förändringen ska bidra till högre måluppfyllelse genom en mer likvärdig stadieindelning och
organisation.
Förändringen innebär även att förhållningssätt och lärmiljöer ses över i hela organisationen.
Nya funktionsprogram har tagits fram för både förskola och grundskola och processarbetet
beräknas pågå under en femårsperiod.
10
2.1.2 Verksamhetens indelning och ansvarsområden
Verksamhetscheferna leder arbetet inom respektive skolform eller inom elevhälsan. Uppdra-
gen styrs av skolchef som samordnar verksamhetscheferna i förvaltningens ledningsgrupp.
Organisationen styrs genom nämndens delegationsordning.
Rektors/förskolechefs ansvar styrs i skollag, förordning och läroplaner samt genom nämndens
delegationsordning. Verksamhetspecifika ledningsmöten /APT samt styrgruppsmöten hålls
regelbundet varje månad och kompletteras med övriga kollegiala nätverk och möten som
syftar till att driva och samordna utvecklingsarbetet.
Budgetfördelning sker med hjälp av olika fördelningsmodeller som är beslutade av nämnden.
Varje förskolechef/rektor ansvarar fullt ut för personal, ekonomi, barn/elever och kvalitet.
Verksamhet förskola Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras
med fristående förskolor samt pedagogisk omsorg. Kommunen erbjuder även natt- och
helgomsorg. Efterfrågan av förskoleplatser ökar och nya avdelningar och förskolor byggs och
planeras i samband med ny skolorganisation. På en av kommunens förskolor finns en
avdelning anpassad för barn med svåra funktionsvariationer. Riktade statsbidrag söks och
nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. Tillsynsansvar
över fristående förskolor utövas vart annat år och genomfördes under hösten 2018.
11
Verksamhet grundskola/ grundsärskola och fritidshem Nuvarande grundskoleorganisation har många skolor i skiftande storlek och indelning. Elev-
antalet varierar från ca 50 – 500 elever/skola. I ny skolorganisation blir skolorna mer likvär-
diga och ska omfatta F-6, F-9 eller 7-9. Verksamhetsområdet omfattar även särskola och sär-
skilda undervisningsgrupper inriktning austism som är knutna till två grundskolor i centralor-
ten. Även kommunens musikskola hör till verksamhetsområdet. Fritidshem erbjuds på samt-
liga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola med tillhörande fri-
tidshem som omfattar ca 100 elever.
Verksamhet gymnasieskola/gymnasiesärskola De nationella programmen på gymnasieskolan håller en jämn volym. Elevökningen sker
främst på IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. Kommunen erbjuder 12
nationella program samt riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll. Inom verksamhetsområdet
finns även gymnasiesärskola.
Verksamhet specialpedagogiskt centrum (SPC) Samordning av tvärprofessionella insatser för flerspråkighet samt barn- och elevhälsa finns
samlat under verksamhet SPC. Inom verksamhetens uppdrag finns även två särskilda
undervisningsgrupper.
I kommande beskrivning redovisas resultat och analyser var för sig utifrån respektive skol-
forms underlag och analysarbete.
2.1.3 Verksamhetens fördelning
12
3. Nämndens delmål
Nedan presenteras de delmål som Barn- och utbildningsnämnden tagit fram för att bidra till
kommunens övergripande mål. Delmålen är valda för att stämma överens med nationella mål
och styrdokument och för att kunna redovisas i ett gemensamt sammanhang. I analystexten
kopplas respektive mål till ett av läroplanens områden som staten kräver uppföljning av. För
Falköpings kommun finns ytterligare två mål där inte nämnden tagit fram egna delmål. På
olika sätt bidrar ändå nämnden till kommunens måluppfyllelse.
3.1 Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping
3.1.1 BU:s Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga
Under 2018 är elevernas upplevelse av trygghet och inflytande sämre än under föregående år.
Underlagen från gymnasieskolan har låg svarsfrekvens vilket gör resultatet något osäkert.
Under de senaste åren har skolorna volymökat vilket lett till utmaningar med växande integ-
ration och mångfald. Personalens förhållningssätt, förstärkt elevhälsa och förebyggande vär-
degrundsarbete är viktiga komponenter för att nå framgång i arbetet.
3.2 Mål 2 Ett attraktivare Falköping
Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut om förändrad skolorganisation bidrar i hög
grad till ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, ele-
ver, vårdnadshavare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende lokaler, lärmiljöer och
förhållningssätt påverkar rekrytering och attraktivitet. Genom den stora satsningen bidrar
nämnden till kommunens övergripande mål. Att jobba för en god kvalitet i verksamheten, mål
4, gynnar medborgarnas upplevelse av attraktivitet.
3.3 Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas
Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som
utvecklas i Falköpings kommun. Ett tydligt samarbete med näringslivet genom VISA-arbete,
prao, programråd och arbetsplatsförlagd utbildning ökar förståelsen för varandras behov och
skapar förutsättningar för en högre anställningsbarhet genom att korta avståndet mellan skolan
och arbetslivet.
13
3.4 Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka
3.4.1 BU:s Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsut-rymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse.
Specialpedagogiskt Centrum, SPC, ansvarar för tvärprofessionella insatser till barn och elever
i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings kommuns skolor – från förskola
till gymnasium. Detta sker på olika sätt, bl. a genom rådgivning, konsultation, handledning
och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamhetschef för SPC ansvarar också för två särskilda
undervisningsgrupper. I kompetensdelen av SPC återfinns specialistkompetens i form av
verksamhetschef för barnhälsa, specialpedagog, logopeder, skolpsykologer samt elevstödjare.
Dessa arbetar konkret tillsammans med varje skolas respektive elevhälsoteam för att före-
bygga och främja, ge stöd i enskilda ärenden, handleda och/eller kartlägga/utreda.
Som stöd för grundskolan och för att främja elevers närvaro finns ett skolteam upprättat.
4.1.3 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Fri-tidshem
Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckl-
ing och ökad måluppfyllelse
Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 – 12 år har fritidshem integrerat i sin verk-
samhet. På 4 av de fristående förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat.
Personaltäthet
Kvaliteten på fritidshem har varit mer odefinierad än i andra skolformer. Läroplanen, Lgr11,
har from 2016 förtydligats för både fritidshemsverksamheten och förskoleklassen och de nya
kraven har börjat implementerats i verksamheten. Kvalitet kopplas ändå starkt till persona-
lens utbildning, behörighet och täthet och det är dessa förutsättningar som mäts och jämförs
nationellt. Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings fritidshem skiftar mellan åren och
trenden är negativ.
Nedan i tabell 5 redovisas personaltätheten som antal inskrivna elever per anställd och peda-
gogisk behörighet vilket det numer gör även i Skolverkets ”kommunblad”.
Tabell 5. Antal inskrivna elever per anställd i kommunalt fritidshem i Falköpings kommun
2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18
Falköping 11,8 13,1 13,8 13,1 12,0
Kommungruppen 12,1 12,8 12,5 12,1 12,2
Antalet inskrivna elever per anställd har minskat jämfört med föregående år. Bilden visar på en
variation mellan åren. Det är mer rättvisande att titta på antalet inskrivna barn per årsarbetare som
återigen redovisas i Skolverkets kommunblad. Där visas att Falköping har 22,5 elever per
årsarbetare jämfört med kommungruppens 21,1.
Behörighet Fritidshemsverksamheten bidrar och kompletterar grundskolans uppdrag. Personalens
pedagogiska behörighet är lägre än i grundskolan. Andelen utbildad personal skiljer stort
mellan enheterna. Det är viktigt att kunna rekrytera heltidstjänster för att få rätt
23
kategorier att söka tjänsterna. Något fritidshem står utan utbildad personal. Några
fritidspedagoger har via lärarlyftet fått behörighet att undervisa i något eller några praktiskt
estetiska ämnen. Det innebär att förutsättningarna för heltidstjänster förbättras och att
schemaläggning underlättas. Falköpings kommun har under lång tid haft sjunkande
pedagogisk behörighet inom fritidshemsverksamheten och för de senaste läsåren syns en
markant försämring av läget. Personalrekrytering är en viktig del i kvalitetsutvecklingen som
blir allt svårare. Statistiken över tid visas i tabell 6.
Tabell 6 . Andel pedagogiskt behörig personal i kommunalt fritidshem i Falköpings kommun
2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18
Falköping 53% 57% 45% 40% 36%
Kommungruppen 64% 61% 56% 47% 49%
Diagram 32. Andel pedagogiskt utbildad personal inom fritidshemsverksamheten fördelat mellan olika yrkesprofessioner.
De flesta som arbetar på fritids delar sin tjänst mellan undervisning i fritidshemmet och andra
verksamheter i skolan. Vid några av fritidshemmen finns en låg andel pedagogiskt utbildad
personal vid mättillfället 15 oktober 2018 som visas i diagram 11 nedan.
Diagram : Andel pedagogiskt utbildad personal per fritidshem i oktober 2018.
Kostnader Tabell 7. Kostnad per inskrivet barn i kommunalt fritidshem 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18
24
Falköping 29 700 32 400 32 600 34500 35100
Kommungruppen 33 500 34 100 33 900 35200 37600
Kostnaderna per plats i fritidshem är lägre i jämförelse med kostnaderna i kommungruppen
men skillnaden har varierat och minskat med åren. Sammantaget visar statistiken att Falkö-
ping har lägre personaltäthet, sämre behörighet och lägre kostnader än jämförbara kommuner
och riket.
Öppettider
Barn i behov av fritidshemsplats erhåller den i regel utan dröjsmål och efter förälders önske-
mål. I Falköpings kommun erbjuds fritidshemsplats på samtliga grundskolor F-6 samt vid
grundsärskola. Vid en av de mindre grundskolorna drivs fritidshemmet som fristående verk-
samhet. Dessutom erbjuds fritidshemsverksamhet vid några fristående förskolor. Barn som
önskar skolbarnsomsorg får i regel det vid samma skola som de har sin undervisning. Gruppe-
ringarna görs oftast utifrån ålder. Det pågår ständigt ett aktivt arbete i kommunen för att an-
passa och förändra utnyttjande av lokaler för att motsvara efterfrågan på platser.
Lokaler
Lokaltillgången påverkar verksamheten till stor del och flera fritidshem har stora barngrupper.
De flesta fritidshemmen är integrerade och samsas med grundskolan och förskoleklassen om
lokalerna vilket gör att lärmiljöerna inte alltid blir optimala. Några fritidshem har egna loka-
ler. Fritidshemmens behov fokuseras i samband med den nya skolorganisationen och nya
lärmiljöer.
Stöd
Personalstöd till barn med behov av särskilt stöd ges oftast under skoltid men mer sällan un-
der fritidshemstid. Grundsärskolans fritidshem för elever som tillhör inrikting träning tar emot
barn med funktionshinder och skiljer sig från övrig fritidshemsverksamhet då personaltätheten
är högre och elevantalet lägre.
Rutiner och en handlingsplan för handledarskap på fritidshem har tagits fram under 2018 och
två handledare/mentorer har anställts om vardera 10%. Syftet är att bidra till kvalitetsökning
och likvärdighet och handledarskapet har mottagits positivt. Ett utvecklingsarbete har även
startats upp i rektorsgruppen för att stärka och tydliggöra ledningens ansvar för verksamheten.
25
4.1.4 Förutsättningar, personaltäthet och behörighet – Nyckeltal Grundsärskola
Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckl-
ing och ökad måluppfyllelse
Falköping erbjuder både grundsärskola och gymnasiesärskola. Verksamheten är lokaliserad
och integrerad efter åldersintervall på några av kommunens grundskolor och på gymnasiesko-
lan. Det finns även ett litet antal individintegrerade särskoleelever i kommunens grundskolor. Innan ett barn skrivs in i grundsärskolan görs en omfattande utredning med såväl pedagogisk,
medicinsk, psykologisk och social bedömning. Inskrivningen i grund-/gymnasiesärskola före-
gås alltid av samtal och godkännande av vårdnadshavare. Kommunen har tydliga rutiner kring
inskrivningsförfarandet.
Personaltäthet
Tabell 8 / Antal elever per lärare i obligatoriska särskolan
2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18
Falköping 4,0 4,5 4,6 3,2 4,6
Kommungruppen 2,8 3,0 3,4 3,4 3,7
I tabell 8 ovan kan utläsas att antalet elever per lärare (heltidstjänst)
ärt högre än i jämförbara kommuner men förutsättningarna ändras mellan åren och jämfört
över tid.
Behörighet
Andel lärare med specialpedagogisk utbildning med inriktning särskola har ökat tack vare att
kommunen tidigare med hjälp av omstruktureringsmedel och nu med hjälp av statsbidrag
kunnat stödja ett antal lärare som slutfört utbildningen mot rätt speciallärarbehörighet.
Kostnader Tabell 9. Kostnad per elev i grundsärskola exklusive skolskjuts
Följande skolor ska erbjuda verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 9 samt
fritidshem: Floby och Stenstorp.
Grundsärskola med fritidshem ska erbjudas på Vindängen från årskurs 1 till årskurs 6 och på
högstadieskolan i Falköpings centralort från årskurs 7 till årskurs 9.
Följande skolor ska avvecklas: Åsle och Åttagård.
Följande skolor har avvecklats: Torbjörntorp, Yllestad
Uppdrag till nämnd/förvaltning:
Att se över och vid behov göra förändringar i förskoleorganisationen
Att ta fram en handlingsplan för i vilken ordning genomförandet skall ske
Ett politiskt beslut skall tas om maximal restid per dag i respektive stadium
En integrationspolitisk plan som innefattar samtliga skolor skall antas
Ett beslut om en miniminivå på antal timmar per vecka när det gäller tillgång till
elevhälsa
Lyfta och tydliggöra det kompensatoriska uppdraget
Löfte utfärdat om att alla elever oavsett vilken skola de hamnar på skall ha samma
möjlighet att välja tredjespråk
Garantera kvalitet på samtliga skolor, och att resurser fördelas efter behov
Ta fram strategiska åtgärder för att elevunderlaget skall bibehållas och helst öka vid de
mindre skolorna
Se över skolskjutsorganisationen, samt att se över nuvarande upptagningsområden i
dialog med berörda
Se över särskolan
Se över inomhus- och utomhusmiljöer så att de är ändamålsenliga för alla barn och
elever
30
I det lokala förändringsarbetet arbeta inkluderande med berörda grupper. Såsom
föräldraföreningar, personal med flera
Kompetensutvecklingsinsatser
Medel för kompetensutveckling fördelas till största delen ut på enheterna och ligger under
förskolechef/rektors ansvar. Under året har även medel tillskjutits av de extramiljoner som
kommunen tilldelats av staten för högt mottagande av asylsökande för att stärka gemensamma
och övergripande strategiska insatser mot förvaltningens verksamheter. Ett övergripande ma-
tematikprojekt pågår inom alla skolformer och ett stort fokus riktas mot IKT och Lärande.
Ett avtal har skrivits med Rise för att ge kommunen stöd i digitaliseringsprocessen. Arbetet är
initierat men sätter fart först under våren 2019.
Personal i Förskolan har fått grundläggande kompetensutveckling inom området Pedagogisk
dokumentation genom både Borås Högskola och Reggio Emilainstitutet. En högskoleutbild-
ning har startats unde hösten 2018 under ledning av Högskolan i Jönköping. Ca: 45 förskollä-
rare ska lära mer om flerspråkighet i förskolan.
Statsbidrag söks för att kunna finansiera olika satsningar, som mattelyft, läslyft, kvalitetshöj-
ning i förskolan, lovskola, lågstadiesatsning, karriärstjänster, läxhjälp etc.
Under läsåret har kunskapsöverföring pågått bl. a. genom mentorskap inom IKT och ASL, Att
Skriva sig till Läsning samt STL, Att Skriva sig till Lärande. Ett utvecklingsarbete för att
främja värdegrundsarbetet pågår med hjälp av ”Trivselprogrammet”.
Gymnasieskolan har under året samarbetat med GR utbildning för att fortsatt kompetensut-
veckla inom området ”Bedömning för lärande”.
Medverkan i forskningsstudie Vartofta och Vindängens skolor medverkar i SKL:s forskningsarbete med STL, Att Skriva sig
Till Lärande, vilket leds och beforskas av Annika Agélii Genlott vid Örebro Universitet. Från
hösten 2018 är alla grundskolor med elever i årskurs 4 inbegripna i satsningen.
Under 2017 har en ny studie om nyanländas lärande påbörjats via doktorand, Malin Bränn-
ström, från Göteborgs universitet. Falköping är en av några medverkande kommuner i det
långsiktiga arbetet. Arbetet är ännu inte redovisat även om forsningsinsatserna är avklarade.
Samarbete med Högskola och Universitet – Kompetensförsörjning
Skolor och lärare är engagerade i samarbetet med olika högskolor och universitet. Både för-
skolor och skolor tar emot VFU-studenter. Skaraborgskommunerna har under ett antal år sak-
nat den täta kontakten med Högskolan Skövde då de fick avsluta sin lärarutbildning men se-
dan våren 2018 har en ny lärarutbildning påbörjats i Skövde och samarbetet har påbörjats.
Samarbetet med Jönköping har stärkts.
Falköpings kommun har avtal och samarbete med följande högskolor och universitet:
Högskolan i Jönköping
Högskolan i Borås
Karlstads Universitet
Skövde Högskola
Tack vare samarbetet ses kommunen en del av lärarutbildningen och dess verksamhetsför-
lagda utbildning. Genom detta samarbete erbjuds kommunens lärare kompetensutveckling av
olika slag, genom handledarträffar, inbjudan till föreläsningar och seminarier samt via sär-
skilda handledarutbildningar. Flera lärare har genomgått handledarutbildning i olika omfatt-
ning från 7,5 – 15 högskolepoäng. Praktiskt taget samtliga enheter i kommunen är engagerade
i den verksamhetsförlagda utbildningen från förskola till gymnasium.
31
5. Uppföljning och analys av mål 1
Ett socialt hållbart Falköping
5.1 Delmål: Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen för-måga.
Barn- och utbildningsnämnden har ett delmål under det övergripande målet om social hållbar-
het. Målet, ”Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga”, är viktigt men allt-
för snävt för att belysa det omfattande arbete som genomförs för att bidra till kommunens
måluppfyllelse. Även om måluppfyllelsen för delmålet är god finns stora utmaningar när
måluppfyllelsen ska bedömas utifrån kommunens övergripande mål om ett socialt hållbart
Falköping och de nationella krav som ställs på verksamheten. Redovisningen kompletteras
genom att analysen görs utifrån de nationella krav som finns på verksamheten.
Målet kräver samverkan inom kommunen och mellan nämnderna och det är i dessa olika
samverkansprojekt och aktiviteter som kommunen uppmärksammats, både av
kommuninnevånare och på nationell nivå.
När kraven ökar från medborgarna ställs verksamheten inför nya utmaningar och situationer.
Starka relationer krävs inom kommunens alla led och nivåer för ”att fånga in” de mest
komplexa behoven.
Att inte rättvisa innebär lika för- eller till alla är allmänt känt, men svårt att leva upp till.
Socioekonomi och fördelningsmodell måste prövas, utvecklas och anpassas så att de på bästa
sätt bidrar till ett likvärdigt bemötande, lika förutsättningar och behovsanpassad verksamhet.
Barn- och utbildningsnämnden behöver i än högre grad, löpande, följa upp effekterna av de
olika satsningar som görs för att bidra till ett socialt hållbart Falköping.
En stor samarbetssatsning har gjorts under 2018 med ”Avsiktsförklaringen”. Ett bostadsom-
råde i Falköping har prioriterats och ökat samarbetet inom kommunens nämnder och förvalt-
ningar ska förhoppningsvis generera ett ökat barn och föräldrastöd.
Vid de årliga enkätundersökningar som utförs i kommunen framkommer att en hög andel av
eleverna är trygga och trivs men under 2018 sker ett trendbrott och upplevelsen bedömns som
sämre av grundskoleelverna. Det är dock många fler parametrar som beaktas när nämnden gör
sin sammanfattande bedömning av i vilken grad kommunen uppfyller såväl det kommunala
målet som det nationella kravet för respektive skolform. De analyser som presenteras i text
nedan är utifrån ett huvudmannaperspektiv och bygger på inhämtat material genom styrked-
jan. Respektive förskolechef/rektor ansvarar för sin verksamhets sammanfattande analyser
som är ett viktigt underlag för huvudmannen/nämnden.
32
5.1.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områ-den
5.1.1.1 Normer, värden i Förskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att förskolecheferna förarbetar utvecklingsprocesser och samarbetar runt kompetensutveckl-
ingsinsatser samt själva deltar, har skapat en bra grund för arbetsprocesserna ute på försko-
lorna. I kommunens förskoleverksamhet finns en växande tro på barns förmågor och det på-
går ett ständigt arbete för att alla barn ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska vär-
deringar. Fler och fler av de insatser som görs är planerade utifrån ett främjande och förebyg-
gande perspektiv.
Inom förskolan förekommer mycket sällan kränkningar och diskriminering mellan barnen.
Personalen har ett medvetet förhållningssätt och använder vardagssituationer som undervis-
ningssituationer för att utveckla barns förmågor och lärande. Dock kan undervisningen inom
förskolan tydliggöras och riktas mot de legitimerade förskollärarna i högre grad. I en miljö
där vuxna lyssnar och visar tilltro till barns förmågor växer trygghet och gemenskap. Här är
det också viktigt att alla barn får samma förutsättningar att utveckla sitt modersmål och att
kommunikation och flerspråkighet värderas högt. Skolinspektionen påtalade detta vid sin
tillsyn som ett område som behöver medvetandegöras även om de flesta förskolorna oreflek-
terat erbjuder barnen kommunikation och utveckling av sitt modersmål.
Det behövs förutsättningar i form av tid för att diskutera, skapa samsyn och gemensamt lik-
värdigt förhållningssätt på de flesta förskolorna. Tiden för att reflektera runt både de förebyg-
gande och främjande insatserna är för knapp i förhållande till uppdraget vilket påverkar
måluppfyllelsen och medvetenheten om det strategiska arbetet i hög grad. Resurstilldelningen
tillåter inte en utökning.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Kompetensutvecklingsinsatser har bidragit till ökad insikt och medvetenhet vilken på-
verkat förskolornas lärmiljöer och personalens förhållningssätt och bidrar till ökad
samsyn.
Handledartjänsterna inom förskolan bidrar till samsyn och utveckling. Antalet begärda
stödinsatser från Specialpedagogiskt centrum har enligt verksamhetsledare minskat.
Ökade resurser inom barnhälsan gynnar trygghet och ger riktat stöd mot de enskilda
barn som har behov av särskilt stöd.
Fortfarande råder brist på tid för reflektion och planering inom förskolans verksamhet.
Ansvar och inflytande i Förskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Den övergripande satsningen på pedagogisk dokumentation och tydlighet i SKA-arbetet har i
hög grad bidragit till personalens ökade medvetenhet. Under året har förskolechefernas arbete
med att ytterligare utveckla avdelningarnas strukturer och mallar bidragit till en samsyn i
33
dokumentation och val av information/reflektion/dokumentation som synliggörs i verktyget
Pluttra. Här kan arbetet med ansvar och inflytande följas utifrån urval, vilket tydliggör vad
som prioriteras och fokuseras i verksamheten. Förskolecheferna har haft gemensamt fokus på
kompetensutvecklingsinnehållet vilket bidragit till en extra skjuts och utvidgat kollegialt lä-
rande. Utvecklingen har gått snabbt och samordningen under ny verksamhetschef har varit
positiv.Det är tydligt att sårbarheten avseende tidsförutsättningar för reflektion fortfarande är
stor inom förskolan. Personal behöver mer utrymme för egen och kollegial reflektion, plane-
ring, uppföljning och analys för att nå ända fram. Bristen på behörig personal har också på-
verkat kvaliteten i innehåll och undervisning och gör att de utbildade pedagogerna får ta ett
allt större ansvar för innehållet. Omfördelning av tid mellan olika professioner behövs för att
öka undervisingens kvalitet och därmed barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Förskolecheferna har i högre grad prioriterat tid för pedagogiskt ledarskap under året och till-
sammans med handledningsarbetet och arbetet med att ta fram ett funktionsprogram för fram-
tida förskolemiljöer”, har det bidragit till ökad och samlad medvetenhet.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Kompetensutvecklingsinsatser har bidragit till ökad insikt och medvetenhet vil-
ken påverkat förskolornas lärmiljöer och personalens förhållningssätt och bi-
drar till ökad samsyn.
Fortfarande råder brist på tid för reflektion och planering inom förskolans verk-
samhet.
5.1.1.2 Normer och värden i Grundskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Trygghets- och trivselmått visar i kommunens egen uppföljning 2018 på ett trendbrott och
trygghet, trivsel och upplevelse av skolan är sämre än den varit de sista åren även om olika
skolor och klasser har olika måluppfyllelse. Särskilt påtagligt är det vikande resultatet för
upplevensen av studiero. Det är även det måttet som varierat mest mellan åren.
Även skolinspektionen genomförde enkäter under våren 2018. Resultaten ligger i linje med
kommunens egna mätningar men här kan utläsas att elever och personal Falköpings kommun
ger skolan något bättre omdömen än genomsnittskommunen i Sverige. Det stärker bilden av
att Falköping legat på en mycket bra nivå innan sista årets vikande resultat.
Under ett antal år har klasser och grupper ständigt omgrupperats och växt när elevantalet kon-
tinuerligt ökat. Även rörligheten inom kommunen och mellan skolorna har ökat. Då sätts vär-
degrunden på prov och utmaningarna växer. Trots det klarade verksamheterna av att behålla
de fina resultaten avseende trivsel och trygghet under flera år. Under 2018 har måluppfyllel-
sen vikit och ännu är inte resultaten analyserade fullt ut. En bidragande orsak kan vara att an-
delen behöriga och legitimerade lärare sjunker och att rörligheten inom lärarkåren har ökat
Läraren är den viktigaste kvalitetsäkringen för elevers måluppfyllelse och stabiliteten är en
framgångsfaktor.
Det framkommer att skolorna använder sig i högre grad av resultaten från de uppföljningar
som görs. Det säkrar åtgärderna och skapar tillit. Värdegrundens innebörd har i hög grad om-
satts från ord till handling.
34
Skolans personal arbetar med att alla elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokra-
tiska värderingar och för att förebygga kränkande behandling och diskriminering men arbetet
kan systematiseras ytterligare. Arbetet med att förebygga nätmobbing behöver stärkas och
vara mer förebyggande. Anmälningsrutinerna vid kränkningsärenden skulle behöva förenklas
för att underlätta för alla inblandade. I dagsläget är inte resultatbilden heltäckande.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad delaktighet i alla framtagande av
funktionsprogram för alla inblandade på olika nivåer.
Trivselprogrammet har bidragit till en positiv utveckling av värdegrundsarbetet och
bidrar till trivsel och trygghet för eleverna.
Extra resurser har tillsatts på några av skolenheterna där arbetsklimatet inte varit god-
känt. Resursökningen indikerar på att ha god effekt på ”klimatet” och att minska anta-
let konflikter.
Att rektor arbetar fram en rektorsanalys har höjt medvetenheten om vikten av att skapa
förutsättningar för utveckling. Rektors feedback till verksamheten upplevs ofta posi-
tivt.
Lågstadiesatsningen har bidragit till att öka vuxentätheten för de yngre eleverna och
bidrar till ökad trygghet på raster, i korridorer och på lektioner.
Nedan i diagram 2. presenteras delar av elevenkäten som genomförs årligen.
Diagram : Jämförelse av elevresultat från KKIK-enkäten 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018.
35
Ansvar och Inflytande i Grundskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Möjlighet till delaktighet i undervisningen är många gånger svårt för eleven att se och förstå .
Många lärare anpassar det centrala innehållet efter elevernas intresse och behov och på så sätt
får eleverna inflytande över undervisningen men de är inte alltid medvetna om det. Doku-
mentationen av elevers kunskapsutveckling i verktyget Unikum kan tex. användas mycket
elevnära och spela en stor roll i elevers delaktighet och inflytande. Om elever ska känna infly-
tande måste lärare bjuda in till delaktighet i planering och genomförande av undervisningen,
vilket också många gör. En rektor beskrev förra året det i sin redovisning som att ” eleverna
behöver få kunskap i vad de kan ha inflytande över och på vilka olika sätt de kan ut-
veckla/visa sina kunskaper.” Det är tydligt att kunskapskraven ibland upplevs som ett hinder i
att låta eleverna få inflytande över undervisningens innehåll. Syftet med det ”centrala innehål-
let” i kursplanerna är att det ska behandlas, men att läraren och eleverna ska ha ett stort infly-
tande över i vilken omfattning det behandlas, och vad som prioriteras tidsmässigt.
Rektors ledarskap är oerhört viktigt för att styra arbetet i riktning mot de nationella målen och
för att säkra elevens rätt. Det framkommer även att en bättre kontinuitet och systematik skulle
kunna stärka utvecklingen och likvärdigheten för ett ökat elevinflytande med åldern. Utbild-
ningsvetenskaplig forskning pekar på vikten av inramning av undervisningen för att lyfta fram
syftet med undervisningen och flera skolor arbetar systematiskt med att påbörja och inrama
samt avsluta och återkoppla lektioner på samma sätt för att bidra till tydlighet. Generellt visar
forskning att lärare är bra på att förklara vad som ska göras men sämre på att förklara varför.
Det blir fokus på görandet istället för på förståelsen och ökad förståelse leder till ökat infly-
tande och möjlighet till förändring. Rektorernas analyser stärker inte fullt ut bilden av att möj-
lighet till inflytande ökar med åldern inom grundskolans verksamhet. Vad gäller kommunens
mål om att alla elever ska känna sig trygga och ha tilltro till sin förmåga når kommunens
grundskolor högre i måluppfyllelsen.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Beslut om ny skolorganisation har bidragit till ökad delaktighet i framtagande av
funktionsprogram för alla inblandade på olika nivåer.
Likvärdigheten i elevernas formella forum har stärkts med hjälp av kommunens ung-
domsstrateg genom kunskap, metodutveckling, gemensamma möten och gemensamt
förslag till agenda.
Elevers synpunkter har efterfrågats bla. via elevenkät och i samband med ungdoms-
strategens arbete men elevers uppfattning kan efterfrågas i högre grad.
Översynen av ny fördelning av studiehandledning har påbörjats men är inte klar.
Omtag i Unikum är grenomfört och har bidragit till ökad likvärdighet, samordning och
samsyn.
36
5.1.1.3 Normer, värden på Fritidshemmen/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga I Falköpings kommun finns fritidsverksamhet vid samtliga skolor för elever i tidigare år. Det
innebär att verksamheterna skiftar i omfattning på samma sätt som skolverksamheten vilket
påverkar förutsättningarna och personalens arbetsuppgifter i hög grad. På de större fritids-
hemmen krävs tex. tydligare struktur och fler gruppindelningar. Detta är enklare att genom-
föra tack vare fritidshemssatsningens resurstillskott. Flerspråkig personal lyfts som en fram-
gångsfaktor.
Likabehandlingsplaner/Planer mot diskriminering och kränkande behandling, är olika levande
på fritidshemmen och ofta är de integrerade med grundskolornas. Elever och vårdnadshavare
kan involveras i högre grad.
Rutinerna runt anmälningsförfarandet till nämnd måste förbättras. Fritids har ett fåtal anmäl-
ningar jämfört med grundskolan även om det är samma elevgrupp som berörs.
Eleverna vid kommunens grundskolor och fritidshem redovisar en hög måluppfyllelse för
både trygghet och trivsel. Det går inte att i enkätuppföljningarna avgränsa skillnader mellan
skol- och fritidstid och kommunen har heller inte definierat frågeställningarna så att det är
möjligt. Vissa fritidshem gör egna uppföljningar och ofta visar de lika positiva resultat som
grundskolan. Det finns ett starkt fokus på Fritidshemmen om att prioritera överskol-
ning/inskolning för att skapa bra förutsättningar från början för eleverna. Samsynen mellan
personalgrupperna inom grundskola och fritidshem behöver stärkas och i och med de förtyd-
ligade kraven i läroplanen från 1 juli 2016 blev undervisningsuppdraget tydligare.
Från och med läsåret 2017/2018 ligger ledarskapet för fritidhemmen inom rektors ansvarsom-
råde vilket underlättar möjligheten till samsyn och samverkan mellan personalgrupperna. Det
systematiska arbetet blir lättare att leda och styra med gemensamma utgångspunkter. Samver-
kan mellan personalgrupper, tillgång till specialpedagogiska resurser och elevhälsoarbete kan
och behöver stärkas för fritidspersonalen.
Fritidshemmens verksamhet behöver lyftas och synliggöras. Det är svårt att rekrytera behörig
personal och verksamheten visar en negativ trend i behörighetsstatistiken.Under hösten 2018
har ett handledarskap påbörjats för fritidshemspersonal. En handlingsplan med siktat syfte har
tagits fram.
Huvudmannen behöver stödja arbetet med kartläggning och delaktighet i framtagande av pla-
ner mot diskriminering och kränkning i linje med ny lagstiftning och för att främja likvärdig-
heten. Fritidshemmen arbetar aktivt med konflikthantering i alla situationer och personalen är
närvarande i barnens aktiviteter och kan förebygga många konflikter och kränkningar, vilket
kan vara en av anledningarna till att anmälningarna är få.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Ledarskapet för fritidshemmen är nu samlat under respektive rektor vilket bidrar till
bättre förutsättningar för samarbetet och samsyn.
Tid för planering och reflektion ser fortfarande olika ut vid kommunens fritidshem
Personalens behörighet fortsätter att sjunka inom fritidshemsverksamheten. Trots för-
sök är det svårt att både behålla och rekrytera personal.
Trivselprorammet pågår och visar på positiv effekt.
Handledning av erfarna pedagoger har påbörjats och nya riktlinjer tagits fram.
37
Ansvar och Inflytande på Fritidshemmen / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Fritidsverksamheten har större förutsättningar och frihet att påverka innehåll och aktiviteter
under dagens undervisningspass än grundskolan. Pedagogerna utövar arbetet under större fri-
het eftersom de nationella kunskapskraven inte påverkar dem innehållsmässigt i lika hög grad.
På fritids har eleverna en stor möjlighet att påverka sin tidsanvändning och låta sina intressen
styra och pedagogerna kan anpassa utbud och innehåll i hög grad och på ett sätt som liknar
förskolans. De icke kognitiva förmågorna får större chans att utvecklas vilket gynnar elevers
utveckling ur ett helhetsperspektiv. Ansvar, inflytande och samarbete blir naturliga inslag i
fritidsvardagen och bidrar till var och ens personliga utveckling. En mer utvecklad systematik,
dokumentation och kontinuitet skulle säkert kunna tydliggöra och synliggöra progressionen i
inflytandefrågorna även inom fritidsverksamheten, men det kräver också att personalen har
utbildning och kompetens. Pedagogernas tid för planering och efterarbete skiljer stort mellan
kommunens olika fritidshem och behöver bli mer likvärdiga.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Trots ansträngningar och försök sedan förra året är inte samarbetet organiserat så att
det fungerar mellan grundskola och fritidshem på alla skolenheter. Arbetet måste fort-
sätta under rektors ansvar.
Ungdomsstrategens arbete riktar sig främst mot elever i grundskolans senare år och
det formella inflytandet för elever i tidiga år och på fritidshem behöver stärkas.
Läroplanens nationella förtydliganden har förankrats på nätverksträffar men i dagslä-
get har kommunens fritidshem konkretiserat arbetet i olika omfattning och med ojämn
kvalitet. Därför bör arbetet fortsätta för att öka likvärdigheten i barn och elevers förut-
sättningar oavsett vilket fritidshem de finns på.
5.1.1.4 Normer, värden på Grundsärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Vid uppföljning framkommer att eleverna i grundsärskolan generellt är trygga och i hög grad
känner tilltro till sin egen förmåga och till personalen. Personalsamarbetet och personaltäthet-
en inom skolformen skapar förutsättningar för att bygga goda relationer till elevgruppen som
bidrar till hög trygghetsfaktor. Inom Grundsärskolans inriktning träning finns ett upparbetat
”överskolningsarbete” som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om
behov finns. Det skapar trygghet för eleverna och samsyn mellan personalgrupperna. Persona-
len är kompetent och har lång erfarenhet. Vid kartläggning är det ibland svårt att bedöma om
orsakerna till svårigheterna är en språkförbistring eller en förmåga.
Undervisning med fokus på kunskapsinhämtning har stärkts och innefattar även läroplansom-
rådena normer och värden samt ansvar och inflytande. Det är en utmaning för personalen att
undervisa om och skapa förståelse för demokratiska processer och värdegrundsarbete så att
alla elever känner att de förstår och kan omsätta kunskaperna i vardagen.
38
Nätverksträffarna för berörda rektorer är viktiga för att säkerställa stadiebyten, trygghet och
kontinuitet i verksamheten. Det har framkommit att de äldre eleverna inom grundsärskolan
inte alltid känner trygghet och vidtagna åtgärder måste följas upp för att säkra elevers upple-
velse. Det är oerhört viktigt att alla elever känner sig trygga och lyssnade till. Samarbetet mel-
lan grundsärskola och grundskola kan utvecklas generellt. Det är viktigt att alla elever känner
tillhörighet till sin skola. Förståelse för olikheter och mångfald behöver ständigt aktualisera.
De olika nätverksträffar för skolformen som hålls både inom kommunen, mellan kommunerna
inom Skaraborg och för berörda nyckelpersoner är viktiga och bidrar till utveckling och kol-
legialt lärande.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Skolorganisationen och nya funktionsprogram bidrar till ökat inflytande och helhets-
syn.
En förtydligad struktur för att förhindra språkförbistring vid kartläggning av nyan-
lända elever är ännu inte upparbetad.
Ansvar och Inflytande på Grundsärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att få delta i demokratiska sammanhang och få erfara att ta ansvar är viktigt i förberedelsen
för ett framtida vardagsliv. Grundsärskolan arbetar systematiskt med det formella inflytandet i
bland annat kostråd och elevråd. Rutiner och kontinuitet prioriteras och är oerhört viktigt för
att bidra till trygghet i mötesvana. Att ansvar och förutsättningar ökar med åldern framkom-
mer tydligt. Det är av stor vikt att arbetet blir ”på riktigt” inom grundsärskolans verksamhet
och därför är även värdegrundsarbetet i personalgruppen avgörande för resultatet. Hur det
informella inflytandet upplevs av eleverna behöver tydliggöras och analyseras på skolnivå.
Kommunen har de senaste åren satsat på att använda statsbidrag som stöd till personal som
vill kompetensutveckla sig för att bli speciallärare, vilket krävs för undervisning inom särsko-
lan from 2021.
Material och miljö anpassas i hög grad och medvetenheten om behov av anpassningar är stor.
Nuvarande lokaler och gruppstorlekar medger inte samma förutsättningar för individuali-
sering och lärande som gymnasiesärskolans lokaler, vilket även påverkar elevers möjlighet till
inflytande. De nya lokalerna kommer att bidra till utveckling för verksamheten.
Det strukturerade arbetet som ger eleverna möjlighet att ta ansvar och öka sitt inflytande ge-
nom formella klass- och elevråd är genomarbetat och liknar det som sker i ordinarie grund-
skola.
Det informella inflytandet är svårare att mäta och kräver på sikt en tydligare analys ur ett
elevperspektiv. Att förstå hur man som elev kan vara delaktig och påverka innehållet i under-
visningen och sin egen kunskapsutveckling bidrar till inflytande.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Kommunens ungdomsstrateg har inte använts av särskolan.
Nätverksträffar för grundsärskolans personalgrupp har uppfattats positivt.
Skolorganisationsbeslutet påverkar grundsärskolans utveckling nu och på sikt.
39
5.1.1.5 Normer, värden på Gymnasieskolan/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga På Ållebergsgymnasiet trivs eleverna och en mycket hög andel känner sig trygga. Trenden
visar en positiv progression. I rektorernas analyser framkommer att undervisningen i allt
högre grad omfattar demokratiska arbetsformer och att dialogen mellan elever och lärare hela
tiden förbättras och utökas.
På gymnasiet organiseras det formella inflytandearbetet genom olika råd, enhetsråd kopplade
till klassråd. En elevkår arbetar övergripande med att medvetet stärka en ”Ållebergsanda –
vikänsla” på skolan med gott resultat.
Ett fåtal anmälningar om kränkningar har gjorts under året. Elevhälsans förebyggande arbete
har förbättrats även om det behöver fortsätta och det finns mer att utveckla. Ållebergsgymna-
siets likabehandlingsplan aktualiseras löpande under året och presenteras för såväl all perso-
nal, elever som vårdnadshavare.
På skolan finns ett tydligt fokus på att arbetet med bemötande och studiero som sker med start
i årskurs 1 ska vara likvärdigt och omfattande. Det ökade elevantalet och det förtydligade må-
let ställer även högre krav på enighet i lärargruppen. Elevhälsoarbetet har förändrats för att
komma närmare programarbetslagen. Olika arbetsgrupper deltar aktivt i det förebyggande
arbetet för att öka måluppfyllelsen.
Gymnasiet är en stor arbetsplats och måluppfyllelsen tyder på att arbetet med att elever ska
förstå och omfattas av vårt samhälles demokratiska värderingar pågår kontinuerligt och med
gott resultat. Det framkommer att både ledning och personal har prioriterat värdegrundsar-
betet och att de samarbetar på att tydligare sätt för att bemöta och förhålla sig på ett likvärdigt
sätt mot eleverna. Satsningen på årskurs 1 är en positiv satsning som håller samman både in-
nehåll och elevgrupp oavsett programtillhörighet. Volymökningen inom IM-programmen har
påverkat organisation och arbetsformer och det ställs högre krav på samtliga lärare för att alla
elever ska förstå och omfattas av samma värdegrund i en skola med ökad mångfald. Arbetet
med att förebygga kränkningar, öka trygghet och stärka upplevelsen av arbetsro fungerar väl
men behöver alltid vara aktualiserat.
Elevers delaktighet i kartläggning och återupprättade av likabehandlingsplaner kan öka även
om arbetet förbättrats och elevkårens arbete intensifierats.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
• Anmälningsrutinerna till nämnd har inte systematiserats fullt ut.
• Eleverna på enhetsnivå har involverats i arbetet med att återupprätta
planer för att förebygga kränkningar och diskriminering på ett tydligare sätt.
• Stöd ges från CFF men behöver ytterligare förstärkas.
Ansvar och Inflytande på Gymnasieskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och att ta ansvar för det egna lärandet är
ständigt aktuellt. Det formella inflytandet genom bla mentorstid, klassråd, enhetsråd, kostråd,
elevkår och elevskyddsombudsarbete har under året kompletterats och en likvärdighet mellan
programmen eftersträvas på skolan. Elevenkäten visar att 83 % av eleverna uppger att de har
regelbundna klassråd. Elever deltar även i programråd, vid öppet hus och i programmens olika
40
utvecklingsarbeten. Förutom det ”formella inflytandet” ges möjlighet till inflytande bla ge-
nom elevkårens arbete, utvärderingar efter kursslut, genom samtal och dialog vid utvecklings-
samtal. Den senare delen har stärkts under läsåret och dialogen har ökat.
Elever får idag bättre återkoppling på sin lärprocess och har även möjlighet till inflytande
över kursupplägg. Elevskyddsombuden är i högre grad än tidigare aktiva i arbetsmiljöarbetet
och elevernas delaktighet stärker utvecklingsarbetet.
Enhetsråden är uppskattade och stärker demokratiarbetet liksom det gemensamma arbetsfor-
merna runt bemötande och arbetsro för elever generellt och speciellt för elever i årskurs 1 på
gymnasiet.
Rektorernas analyser stärker bilden av att möjlighet till inflytande ökar med åldern och att en
tydlig progression finns mellan grund- och gymnasieskola. Gymnasieskolans samlade kompe-
tensutvecklingsinsats har haft stor betydelse för utvecklingen av elevinflytandet liksom den
puls som skapats systematiskt mellan rektor och enhetsråd via klassråd ut till den enskilde
eleven. De flesta eleverna upplever också att arbetet pågår regelbundet. Att gymnasieskolans
enheter är samlade under samma tak underlättar och bidrar till utvecklingstakten inom områ-
det men fortfarande krävs ett pågående arbete för att inte tappa fart och för att alla enheter ska
arbeta likvärdigt.
Även om återkoppling och feedback mellan lärare och elev har utvecklats positivt kan den
stärkas ytterligare och bli mer likvärdig.
Elevers rätt till studiehandledning på modersmål påverkar även möjligheten till inflytande
eftersom vägen går genom förståelse. Ett övergripande arbete på huvudmannanivå pågår för
att tilldelning och resursfördelning ska utgå i än högre grad utifrån behov och inte utifrån trad-
ition.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Elevernas inflytande har stärkts men utvecklingen behöver fortsätta.
5.1.1.6 Normer, värden på Gymnasiesärskolan/ Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Eleverna är trygga i skolan och med sina lärare och känner tilltro sin förmåga i hög grad. En
stadig positiv trend går att utläsa. Att som elev i gymnasiesärskolan bli
medveten om och förstå vårt samhälles demokratiska värderingar är en utmaning.
Lärmiljö och material är i hög grad anpassat till elevernas förutsättningar och behov, särskilt
för elever som går individuellt program. Relationer betonas som extra viktiga och kompense-
rar när inte kommunikationen eller andra förmågor räcker till. Vid kartläggning är det ibland
svårt att bedöma om orsakerna till svårigheterna är en språkförbistring eller en förmåga.
Det finns ett upparbetat ”överskolningsarbete” som innebär att personalen följer med elev-
grupper vid stadiebyte om behov finns. Det skapar trygghet och samsyn mellan personalgrup-
perna.
Både nationellt och individuellt program i gymnasiesärskolan har hög måluppfyllelse inom
målområdet och personalen är kompetent och rutinerad. Personal vid individuellt program har
även deltagit i Skolverkets olika implementeringsstöd och utvecklingsarbeten under de sen-
aste åren vilket visar på hög kompetens och professionalism inom kåren. De nätverksträffar
41
som anordnas för särskolepersonal inom Skaraborgs kommuner upplevs som positiva och ger
kollegialt utbyte.
Vid analys framkommer att gymnasiesärskolan har och erbjuder en trygg miljö för lärande.
Personalen är rutinerad, kompetent och medveten om vikten av relationsskapande.
Relationer betonas i alla sammanhang som en viktig komplettering till kommunikation och
förståelse. En upparbetad samverkan bidrar till samsyn mellan grundsär och gymnasiesärsko-
lan. Detta bidrar till trygghet, goda relationer och bemötande på individuell nivå.
Det finns inga rapporterade kränkningar inom gymnasiesärskolan.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Förtydligad struktur för att förhindra språkförbistring vid kartläggning av nyan-
lända elever är ännu inte upparbetad.
Ansvar och Inflytande på Gymnasiesärskolan / Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga Att få delta i demokratiska sammanhang och få erfara att ta ansvar är viktigt i förberedelsen
för ett framtida vardagsliv och ansvaret ökar med elevernas ålder.
Gymnasiesärskolan arbetar med det formella inflytandet i olika råd och här är rutiner och kon-
tinuitet oerhört viktigt för att bidra till trygghet i mötesvanan.
Hur det informella inflytandet upplevs av eleverna efterfrågas via enkäter som visar att ele-
verna känner delaktighet och inflytande.
Kommunen har de senaste åren ansökt om statsbidrag för att ge stöd till personal som vill
kompetensutveckla sig för att bli speciallärare, vilket krävs för undervisning inom särskolan
from 2021.
Inom individuellt program framkommer att personalen arbetar aktivt med att öka tillit och
förtroende mellan elever och lärare. Syftet är att lära känna varje elev så väl att feedback och
återkoppling kan läggas på exakt rätt utvecklingsnivå och därmed bekräfta eleven och bidra
till utveckling. En av pedagogerna uttrycker det som att ” När kommunikationen, förståelsen
eller känslorna brister så måste relationen bära. Då gäller det att känna av elevens dagsform.”
Material och miljö anpassas i hög grad och på gymnasiesärskolans individuella program finns
undervisningsrum med olika syften och utformning för att kunna möta elevernas olika behov.
Lokalerna används maximalt i undervisningssyfte och ytorna skapar förutsättning för indivi-
dualisering och lärande.
Det strukturerade arbetet med att träna eleverna att ta ansvar och öka sitt inflytande liknar det
som sker i ordinarie gymnasieskola men utgår från elevens individuella behov i större ut-
sträckning. På Gymnasiesärskolans nationella program kan fler elever bli delaktiga i elevkå-
rens arbete.
Det informella inflytandet mäts via elevenkäter och visar på en positiv upplevelse ur ett elev-
perspektiv. Att förstå hur man som elev kan vara delaktig och påverka innehållet i undervis-
ningen och sin egen kunskapsutveckling bidrar till inflytande.
42
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Kommunens ungdomsstrateg har inte använts av särskolan.
Nätverksträffar för gymnasiesärskolans personalgrupp har uppfattats positivt.
5.2 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål
Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen baseras bland annat på verksamheternas och
chefernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styr-
dokument och effekter av olika insatser. Huvudmannen gör en samlad bedömning utifrån ett
helhetsperspektiv och syftet är att genom analyserna få en så övergripande och trovärdig bild
som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala sats-
ningar har. Det förebyggande arbetet mot kränkning och diskriminering kan förbättras liksom
barn/elevers möjlighet till inflytande. Bedömningen skiljer mellan skolformernas verksamhet-
er men det bedöms ändå att kommunen till stor del uppfyller de krav som förväntas.
Det nationella läroplansområdet ”Ansvar och Inflytande” redovisas under samma kommunala
mål och här är bedömningen något lägre.
Mindre god
måluppfyllelse
Godtagbar målupp-
fyllelse
God måluppfyllelse Mycket god
måluppfyllelse
GOD
43
6. Uppföljning och analys av mål 2
Ett attraktivare Falköping
Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut om förändrad skolorganisation bidrar i hög
grad till ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, ele-
ver, vårdnadshavare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende lokaler, lärmiljöer och
förhållningssätt påverkar rekrytering och attraktivitet. Genom den stora satsningen bidrar
nämnden till kommunens övergripande mål.
Att jobba för en god kvalitet i verksamheten, mål 4, gynnar medborgarnas upplevelse av at-
traktivitet.
6.1 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål
Mindre god
måluppfyllelse
Godtagbar målupp-
fyllelse
God måluppfyllelse Mycket god
måluppfyllelse
Godtagbar
7. Uppföljning och analys av mål 3
Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som
utvecklas i Falköpings kommun. Ett tydligt sammarbete med näringslivet genom VISA-
arbete, prao, programråd och arbetsplatsförlagd utbildning skapar förutsättningar för en högre
anställningsbarhet genom att korta avståndet mellan skolan och arbetslivet.
7.1 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål
Mindre god
måluppfyllelse
Godtagbar målupp-
fyllelse
God måluppfyllelse Mycket god
måluppfyllelse
Godtagbar
45
8. Uppföljning och analys av mål 4
Kvaliteten inom verksamheten ska öka
8.1 Delmål: Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse.
8.2 Delmål: Alla elever når målen
Rekryteringssituationen har blivit mer ansträngd och svårigheter att anställa behörig personal
har ökat för samtliga verksamhetsformer. Behörigheten i förskola, fritidshem och grundskola
sjunker vilket påverkar kvaliteten. Svårigheterna synliggörs inte lika tydligt för gymnasiesko-
lan med läget i Falköping liksom i regionen och landet i övrigt är problematiskt. Det ställer
stora krav på en liten kommun att kunna locka med annat än lön för att behålla och rekrytera
legitimerad och behörig personal i framtiden. Frånsett behörighetsläget har Falköpings utbild-
ningsverksamhet visat på flera olika framgångsfaktorer under året. Kraven på en ökad digita-
liseringen skär tvärs genom alla verksamheter och kräver både kunskap och kompetens inom
området. Falköping ligger i framkant i metodutveckling och arbetet fortsätter nu tillsammans
med RISE, statens forskningsinstitut, för att utveckla förutsättningar och kapacitet. När det
kommunala målet redovisas sker det i linje med de nationella målen och kraven under ”Ut-
veckling och Lärande / kunskapsutveckling”. Det innebär att analysarbetet har en bredare
grund och utgångspunkt än det avgränsade kommunala målet och att bedömningen säker-
ställs.
8.2.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områ-den
Nedan redovisas den övergripande resultatsammanställningen utifrån förskolechefernas, rek-
torers och huvudmannens analyser.
8.2.1.1 Utveckling och lärande i Förskolan / Alla barn/elever når må-len Arbetet med ”Utveckling och lärande” i kommunens förskolor visar på fortsatt positiv pro-
gression. Den kritik som riktades mot skolformen i samband med Skolinspektionen 2017 om
modersmålstöd i förskolan har åtgärdats och en handlingsplan för flerspråkighet har tagits
fram. Ett stödmaterial med möjlighet till självskattning har också arbetats fram för att ge kon-
kret vägledning till verksamheten och bidra till likvärdig förståelse. Ett nytt nätverk har star-
tats upp i form av en ”Språk- och mångfaldsgrupp” under hösten 2018 och en högskoleutbild-
ning om 7,5 hp har påbörjats för 40 pedagoger och förskolechefer om Flerspråkighet i försko-
46
lan. De olika delarna ska bidra till kollegialt lärande och tanken är att ”många delar påverkar
fler och ger mer effekt”. Materialet behöver implementeras under läsåret 2018/2019. Andelen
flerspråkiga barn är fortsatt hög. De övergripande resurser som finns tillgängliga i form av
modersmålsstödjare behöver i högre grad tilldelas förskolan utifrån deras olika behov.
Det funktionsprogram som tagits fram för de olika skolformerna har tydliggjort krav på stan-
dard och kvalitet vilket påverkar även redan befintliga förskolors syn på verksamhetens inne-
håll och förutsättningar. Genom olika kompetensutvecklings-insatser har förståelsen för
lärmiljöns påverkan ökat märkbart hos pedagoggruppen. Lärandet har fått ett större utrymme
och flyttats fram i förgrunden men det ställer samtidigt högre krav på respektive pedagog och
kan öka stressfaktorn.
Resurstilldelningen till skolformen är fortfarande låg i förhållande till kommungruppen och
riket. Falköping utmärker sig negativt.
Trots ökad likvärdighet skiljer sig arbetssätt, undervisningsinnehåll och metodutveckling
fortfarande åt mellan kommunens förskolor och ibland även mellan avdelningar. På vissa för-
skolor finns en högre medvetenhet om vikten av att skapa förutsättningar för och ta tillvara
barns intresse och behov vilket påverkar såväl barns möjlighet till inflytande som undervis-
ningsinnehåll och val av arbetsmetoder i hög grad.
Den pedagogiska ledningen har ett stort ansvar för förskolans kvalitet där omvårdnad, om-
sorg, fostran och lärande skall bilda en helhet.
Verksamhetschef ansvarar för att skapa förutsättningar för likvärdighet och samsyn runt barn-
syn, kunskapssyn och demokratibegrepp i förskolechefsgruppen på ett tydligt sätt, vilket i sin
tur säkrar pulsen ut i verksamheten. Förskolechefernas ledaranalyser är tydliga och fokuserar
på hur de som ledare kan skapa förutsättningar för utveckling av verksamheten.
Utifrån det utvidgade uppdraget har förskolans pedagoger idag ett alltför begränsat utrymme
till gemensam reflektionstid och kollegialt lärande. Förutsättningar för reflektionstid och pla-
nering behöver stärkas genom en högre grundbemanning. Även sjukfrånvaron påverkar och
mängden vikarier blir påtaglig för vissa förskolor och avdelningar.
Övergripande kompetensutvecklingssatsningar har prioriterats under det senaste året vilket
påverkar utvecklingen positivt i kommunens förskolor. SKA-arbetet har utvecklats och fram-
står som i högre grad förankrat än tidigare. Förskolechefernas feedback och återkoppling till
personalgrupperna har stärkts och uppskattas enligt de analyser som tagits fram. Även om
likvärdigheten stärkts generellt av satsningarna synliggörs skillnader mellan de olika försko-
lorna/avdelningarna och ytterligheterna utmärker sig i högre grad.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Medel utifrån socioekonomiska faktorer har inte fördelats till förskolans verk-
samhetsområde i högre omfattning trots att det har lyfts som åtgärd under flera år. Fler
parametrar behöver beaktas såsom barnsgruppens storlek och sammansättning och per-
sonalens kompetens. Ledningens betydelse lyfts också fram av SKL i rapporten ”Fokus
på socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola 2018”.
Det omfattande kompetensutvecklingspaketet med pedagogisk handledning och
IKT i fokus har bidragit till höjd medvetenhet samt breddad och fördjupad kompetens
hos personalgruppen. Användandet av digitala verktyg i förskolan har ökat markant.
Satsningen med ytterligare resursförstärkning för en stärkt Barnhälsa upplevs
mycket positivt bland förskolecheferna som känner ett stort stöd i professionen och det
47
förebyggande arbetet. Det pedagogiska handledarskapet på vissa förskolor och kontinu-
erliga barnhälsoteam, har gett positiv effekt och minskat antalet akuta ärendeansökning-
ar samt efterfrågan på SPC:s personal. Det gynnar det främjande och förebyggande ar-
betet.
Förskolecheferna arbetar i högre grad mer likvärdigt, utifrån vetenskaplig grund
och beprövad erfarenhet som en effekt av styrning i ny skolformsindelning. Det syste-
matiska kvalitetsarbetet har stärkts och förskolechefernas uppdrag inom styrning och
ledning har tydliggjorts på ett märkbart sätt i analyserna.
Allt fler förskolor arbetar systematiskt med pedagogisk dokumentation och syn-
liggör på ett bra sätt barns lärande och utveckling. Ett utvecklingsarbete pågår inom om-
rådet systematiskt kvalitetsarbete med syftet att i högre grad nyttja verktyget Pluttra för
att det ska motsvara det gemensamma kommunikations- och dokumentationsverktyg
som kommunens förskolor behöver. Handledarskapet inom IKT har bidragit till en po-
sitiv utveckling.
Det språkutvecklande arbetssättet har fortsatt prioriterats och stärkts men resur-
ser i form av modersmålstödjare för förskolan har inte ökat.
Lärmiljöerna har utvecklats positivt och är mer likvärdiga oavsett förskola.
8.2.1.2 Kunskapsutveckling i Grundskolan / Alla barn/elever når målen Det trendbrott som märktes redan förra läsåret håller i sig och måluppfyllelsen för kommu-
nens grundskoleelever visar 2018 på en positiv fortsatt progression. Resultatet närmar sig
både kommungruppens och rikets resultat. Ännu uppfyller dock inte kommunens grundskolor
målen för de kunskaper som varje elev ska utveckla och resultaten skiljer mellan kommunens
grundskolor, årskurser och klassrum både avseende nationella prov och betygsresultat. Resul-
tatskillnaden mellan könen har minskat från föregående år men fortfarande visar flickor på
högre måluppfyllelse än pojkar och skillnaderna varierar mellan skolorna.
Ett särskilt fokus behöver riktas mot uppföljning av de yngsta elevernas måluppfyllelse. Flera
insatser och utvecklingsprojekt har riktats mot dem i form av bla lågstadiesatsning, mentor-
skap, tvålärarsystem, ASL och nätverksträffar. När tillgången till behöriga lärare minskar blir
effekterna inte alltid de förväntade och när flera satsningar görs är det svårt att avgöra vad
som gett bäst effekt.
Matematik är fortfarande det ämne där flest elever har svårast att nå kunskapskraven men
matematiksatsningar och kompetensutveckling via matematikprojeket, utökad undervis-
ningstid i form av lovskola och ”Ållematte” samt satsningar i hela utbildningskedjan har visat
ge en bra effekt på måluppfyllelse och behörighet i de senare åren. Positiva resultat syns inom
alla stadier, även om de är svårare att urskilja, och satsningarna behöver fortsätta. Matematik-
samordnaren ger återkoppling utifrån bedömningsstödet i de tidiga skolåren.
Den socioekonomiska fördelningen av budget är inte omfattande men prioritering av olika
statsbidragssatsningar har gynnat skolor med störst behov och mycket extra resurser har för-
delats inom kommunen tack vare statsbidragen och ökad modersmålsundervisning. Det finns
en överhängande oro över hur denna resursförstärkning ska finansieras om statsbidragen för-
svinner.
Utvecklingsarbetet behöver i än högre grad byta fokus från resultat till undervisning och lära-
res självreflektion är oerhört viktig för att skapa förutsättningar för förändring och utveckling
av verksamheten. Det ”nya uppdraget” som bedömningsmentor är framtaget för att bidra till likvärdighet i bedömningsarbetet och flera olika insatser mot såväl lärare, förstelärare och rektorer har mottagits positivt.
48
Rektorsgruppen för grundskola leds av verksamhetschef och möjligheten att fokusera på en skolform i taget har stärkt det kollegiala lärandet och samarbetet inom gruppen. Sammanhållningen och samsynen påverkar ledarskapet och stärker de olika satsningar som
gjorts under året men för många är rektorsjobbet fortfarande ett ensamarbete.
Elevhälsans förebyggande och främjande insatser har ökat men det kompensatoriska stödet
fungerar på olika sätt och behöver utvecklas så att alla delar i helheten känner att de bidrar till
elevernas måluppfyllelse.
Såväl elever som vårdnadshavare har utökade och olika förväntningar på skolan och dess
uppdrag jämfört över tid. Under hösten 2018 har flera oroande rapporter visat på en växande
segregation i svensk skola, en segregation som startar i bostadspolitik och där många lyfter
det fria skolvalet som en orsak.
Huvudmannen ska ge rektor organisatoriska förutsättningar att vara pedagogisk ledare och
kravet på ledarskapet ökar i en föränderlig värld och över tid. Detta är en utmaning.
Skolors olika upptagningsområde och all personals olika förförståelse avgör vilken tid som
behövs för pedagogiskt ledarskap, kollegialt lärande, styrning och ledning. Det är lätt att se
skillnad i elevers resultat och måluppfyllelse men undervisning och ledarskap gör skillnad och
skapar olika förutsättningar för elevers lärande. Enligt SKL:s rapport ”Fokus på socioekono-
misk resursfördelning i skola och förskola” 2018, framkommer att ett utvecklat kvalitetsarbete
som utgår från systematik och undersökande arbetssätt är det som ger bäst resultat.
I samma rapport, s.25 går att läsa ”Förskolor och skolor kan exempelvis ha olika förmåga att
bedriva en god verksamhet utifrån de ekonomiska resurser de har beroende på organisation,
förhållningssätt och skicklighet hos såväl ledningen som medarbetarna. Sådana skillnader
kan inte en socioekonomisk viktad resursfördelning kompensera för. Det behövs istället andra
slags åtgärder för att främja likvärdighet och verksamheter med hög kvalitet.”
Beprövad erfarenhet tas tillvara men idag behövs legitimerade lärares tid i hög grad som stöd
för obehöriga lärare och fokus för undervisning flyttas från eleven i högre grad än tidigare.
Olika statsbidrag och stödinsatser har resulterat i att vuxentätheten ibland blir oerhört hög i
klassrummen men ordinarie lärare är inte vana vid att behöva handleda andra vuxna i klass-
rummet och effekten av att vara fler blir ibland svår att utläsa. Lärares och rektorers uppdrag
är idag än mer komplext och ledarskapet för skolan och i klassrummet är avgörande.
Elevantalet ökar och in- och utflyttning innebär ständiga förändringar i klassrum och på sko-
lor. Verksamheter anpassar sin verksamhet och resursmässigt eftersträvas att ekonomiska re-
surser flyttas med. Studiehandledning och modersmålsundervisning är ett exempel på resurs
som anpassas efter behov. Den stora flexibiliteten har även ett pris och för berörda elever och
lärare i verksamheten kan ekonomiska anpassningar och personalmässiga justeringar upplevas
röriga och missgynna lektionsplanering och studiero. Det blir oroligt i den sociala kontexten
och för elevers relationer. Den flexibla organisationen gynnar inte alltid helheten och kanske
ska resursfördelningsförändringar göras mer sällan under terminerna eller vid terminsskifte.
Funktionsprogrammet inom arbetet med skolorganisationen har bidragit till ökad samsyn och
delaktighet. De olika grupperingarna och referensgrupperna upplevs som positiva arbetsfält
och arbetet sprids på alla nivåer i styrkedjan.
Det är svårt att rekrytera behöriga och legitimerade lärare till kommunen och en ökad konkur-
rens är mycket märkbar vilket påverkar rörligheten mellan kommunerna men även inom
kommunen och i sin tur måluppfyllelsen.
Falköpings kommun har många betygssättande skolor vilket försvårar det kollegiala lärandet och sambedömning mellan kollegor. Här har tillsättningen av en bedömnings-mentor gett möjlighet till kollegialt lärande och individuellt stöd som varit uppskattat.
49
Det behövs också mer tid för organisation av samverkan när skolorna är spridda i en till ytan stor kommun. Uppföljningsarbetet kan ytterligare förankras och förfinas och det är viktigt att följa vilka ef-
fekter olika satsningar ger.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Medvetenheten om att kommunens förutsättningar i hög grad påverkar elevers
måluppfyllelse har ökat på alla nivåer och påverkar nuvarande omorganisations-
översyn på ett positivt sätt och i hög grad. Det funktionsprogram som tagits fram för
de olika skolformerna har tydliggjort krav på standard och kvalitet vilken påverkar
även redan befintliga skolors syn på verksamhetens innehåll och förutsättningar på ett
positivt sätt. Genom olika kompetensutvecklingsinsatser och referensgrupper har sam-
syn och koppling mellan lärmiljöer och lärande stärkts. Att träffas, ge och ta samt sätta
ord på en gemensam förståelse bidrar till samsyn. Förståelsen för lärmiljöns påverkan
har ökat märkbart hos pedagog- och rektorsgruppen och förskolans försprång avse-
ende lärmiljöer har tagits tillvara i olika gruppsammanhang.
Samordning av insatser avseende modersmålsundervisning och studiehandledning är
påbörjade men behöver fortsatt utvecklas. Handlingsplanen för mottagande och
undervisning av nyanlända har reviderats under hösten 2018.
Riktade insatser för likvärdig läs- och skrivundervisning har gett effekt och bidragit
till ökad måluppfyllelse men samtidigt påverkar rotation och nyrekrytering inom
lärargruppen elevers förutsättningar i hög grad. Många grupper får göra ”omstart” och
kollegiala och kompetensutvecklande insatser krävs ständigt. Uppföljningsarbetet be-
höver stärkas och fortfarande skiljer resultaten mellan skolor, årskurser och klasser.
Riktade insatser i bla matematik, med Ållematte och lovskola, har gett god effekt på
måluppfyllelsen i senare år och även påverkat motivation för fortsatt arbete. Effekten
av den ökade undervisningstiden i matematik har inte följts upp på ett tydligt sätt.
Budget fördelas fortfarande endast i mindre omfattning utifrån ett socioekonomiskt
perspektiv. Men olika statsbidrag har fördelats socioekonomiskt och kompletterar gi-
ven budget.
För att skapa samsyn i uppföljningsarbetet har en tidsplan tagits fram för när och av vem olika
kunskapsresultat följs upp. Planen för nuvarande läsår presenteras på nästa sida.
50
Tidsplan Grundskola – för kunskapsuppföljning och analys av läsårets resultat 2018/2019
Område: VAD? NÄR? VEM?
Bedömningsstöd i åk 1 Bedömningsstöd åk 1-3sv Kunskapskravet åk 1 10 juni 2019 Ansvarig lärare alt
specped/lärare
Bedömningsstöd åk 1-3ma Enligt matteprojektplan Enligt plan Ansvarig lärare alt specped/lärare
Registrering och uppföljning nationella prov NP-resultat åk 3, 6 och 9 Registrering av resultaten i
Dexter Snarast och senast 31 maj 2019 Ma/So åk 9 senast 5 juni 2019
Ansvarig Lärare
NP-resultat åk 3, 6 och 9 Central sammanställning IST-analys
Senast 13 juni 2019
Bu-förvaltning Respektive rektor
NP-resultat åk 3, 6 och 9 Analys av NP-resultaten Senast 30 augusti 2019
Rektor och lärare
Kunskapsuppföljning i samtliga ämnen Kontinuerlig dokumentation av elevens kunskaper (åk 1-9)
Alla elevers kunskaper i samtliga ämnen dokumenteras i kunskapskravtabeller
Kontinuerligt Undervisande lärare i åk 1-9
Unikum-Bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgr 11 (åk 1-9)
Alla elever ska bedömas i samtliga ämnen eleven har undervisning i
19 okt + 19 dec 2018 22 mars + 10 juni 2019
Undervisande lärare i åk 1-9
Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgr 11 (åk 1-9)
Statistik sammanställs (tas fram) på skolnivå.
20 dec 2018 och 14 juni 2019
Rektor och lärare
Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgr 11 (åk 1-9)
Analys av statistik från Unikum på elev-, klass-, ämne- och skolnivå
Senast 15 januari och 1 sep 2019
Rektor och lärare
Unikum-bedömning (flaggning) mot kunskaps-krav i Lgr 11 (åk 1-9)
Statistik sammanställs (tas fram) på kommunnivå.
21 dec 2018 och 14 juni 2019
Utvecklingsstrateg
Lägga in nya Fsk-elever i Unikum
Skicka till Unikum v. 25 2019 LUA-ansvarig
Registrering och uppföljning betyg Betygsstatistik Betygen sammanställs av
respektive skola. första terminsdag januari och 13 juni 2019
Rektor/ skolassistent
Betygsstatistik Betygen sammanställs centralt
14 juni 2019 via IST-analys
BU-Förvaltning
Samlad analys och inrapportering Kunskapsuppföljning Resultaten analyseras
skolvis Enligt rektors tidsplan Rektor
Kunskapsuppföljning Resultat redovisas i nämnd
September 2019 Rektor
20180522
51
8.3 Utbildningsresultat i Grundskolan / Alla barn/elever når målen
Måluppfyllelse i årskurs 1-5
Elevers måluppfyllelse under de första skolåren redovisas i varje elevs skriftliga individuella
utvecklingsplan. Dessa dokumenteras i ett webbverktyg, Unikum, där såväl elevers som sko-
lors och kommunens måluppfyllelse kan avläsas. Andelen elever som prognostiseras att nå
kunskapskraven i svenska, matematik och engelska under år 1-5 ligger relativt stabilt mellan
åren men skiljer mellan skolor och ämnen. Ämnet svenska som andra språk skiljer sig från
övriga ämnen avseende måluppfyllelse och progression. Varje skola analyserar sina resultat
för att kunna göra rätt anpassningar och åtgärder.
Diagram: Elevers mpåluppfyllelse i årskurs 1-5 i sv, sva, ma och eng.
De nationella proven i matematik i årskurs 3 visar att vissa delprov är betydligt svårare att nå
godkänt i för eleverna. Proven visar inte enbart elevernas måluppfyllelse utan är också ett
viktigt underlag för förbättringsarbete inom matematikundervisningen i kommunen. Nedan
visas variationen av måluppfyllelse mellan skolorna för elever som klarat alla delprov vid
nationella prov i årskurs 3. Resultatet måste användas för att ändra innehållet i undervisingen
och kan på så sätt få stor effekt om det analyseras och tas till vara på rätt sätt av berörd perso-
nal.
52
Diagram: Andel lever som klarade alla delprov vid NP i ma i årskurs 3 2017.
Diagram: Andel lever som klarade alla delprov vid NP i sv i årskurs 3 2017.
Måluppfyllelse i årskurs 6 - 9
Vid analys av måluppfyllelsen i år 6 framgår att elevers kunskapsutveckling liksom betyget
ofta har en positiv progressionsriktning i årskurs 6 i förhållande till föregående årskursers
bedömningar. Andelen elever som klarar kunskapskraven och som når de högre betygsstegen
skiljer mellan olika ämnen. Måluppfyllelsen i svenska och engelska är högre än i ämnet ma-
tematik. Det är viktigt att ta hänsyn till att flertalet elever med rätt att läsa enligt kursplanen
för ”svenska som andra språk” nyttjar det och därmed blir inte jämförelsen mellan ämnen helt
jämförbar. Avseende ”svenska som andraspråk” syns en låg måluppfyllelse. Här måste åtgär-
der sättas in för att möjliggöra en bättre måluppfyllelse för elevgruppen. Av lärarna som un-
53
dervisar i ”svenska som andra språk” har 2017 knappt 30 % legitimation och behörighet för
årskursen i ämnet. Här synliggörs en skillnad mot gymnasieskolans lärargrupp.
17 ämnen ger meritvärde Elever som avslutade grundskolan våren 2015 och 2016 fick betyg i moderna språk som ett
17:e betyg i meritvärdet. Maxvärdet för meritvärdet blev då 340 poäng istället för som tidi-
gare 320 poäng. I och med att beräkningen av meritvärdet har förändrats så kommer resultaten
att inte bli helt jämförbara över längre tid. Detta har markerats i kommande diagram.
Meritvärdet för år 9 i Falköping har äntligen vänt och en positiv trend visas men skillnaden
mellan könen ökar vilket synliggörs i diagrammen nedan.
Diagram: Genomsnittligt meritvärde över tid för Falköping.
54
Diagram: Genomsnittligt meritvärde per skola åk 9 2018
Diagram: Genomsnittligt meritvärde per skola och kön för elever i Falköping 2018.
55
Behörighet till nationellt program
Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har också ökat det sista året och den
tidigare så negativa bilden ser betydligt bättre ut. Samtidigt visar rikets resultat på en fortsatt
negativ trend vilket innebär att skillnaderna i måluppfyllelse minskar och Falköping närmar
sig rikets och kommungruppens resultat.
Diagram: Andel obehöriga elever över tid
Vid jämförelser framkommer fortfarande att andelen elever som blir behöriga till nationellt
program skiljer stort utifrån elevers bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. Här har skolan
ett kompensatoriskt uppdrag att utveckla och de åtgärder som hittills vidtagits har inte varit
tillräckliga. Rutiner och strukturer som synliggör det främjande och förebyggande
elevhälsoarbetet behöver prioriteras. Meritvärdet visar en positiv tendens även om det skiljer
mellan könen och mellan gruppen elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning och
gruppen elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. Detta är inte unikt
för Falköping utan dessa parametrar är de som Skolverket framhåller som tydligaste orsaker
till skillnaderna. Nedan visas olika bilder av meritvärdesutvecklingen och behörigheten i
Falköping över tid.
Vid analys framkommer att en stor andel av de elever som inte var behöriga till nationellt
program är den grupp elever som är nyanlända och har minst tid i svensk skola. Flertalet av
dessa har varit kort tid Sverige. Det finns tydliga samband mellan tid i Sverige och
behörighet. Här har Falköping en utmaning i att kunna skapa förutsättningar för alla att nå
kunskapskraven. Det är av högsta vikt att skapa tilltro och bidra till höga förväntningar på alla
nivåer.
Nedan visas andelen obehöriga elever per skola.
56
Diagram: Andel obehöriga elever per skola i årskurs 9 2018.
Vid granskning av betygen framkommer att matematik fortfarande är det ämne som högst
andel elever har svårt att nå kunskapskraven i även i årskurs 9. Falköping visar på en låg
måluppfyllelse i betygsstatistiken även om resultatet har vänt och fler elever har fått det stöd
de behöver för att nå kunskapskraven i matematik via extra undervisning och lovskola. Nedan
i diagram 10 presenteras ett diagram för att tydliggöra hur många av de obehöriga eleverna
som saknade betyg i de tre ämnen som alltid krävs för behörighet, matematik, svenska och
engelska.
Vid slutbetyget hade antalet elever som endast saknade betyg i matematik minskat rejält
jämfört med vid höstterminsbetyget. Minskningen beror till stor del på den extra
undervisningstid som erbjudits via lovskola och Ållematte, undervisning efter ordinarie
skoltid. Diagrammet nedan visar resultatet innan prövning då ytterligare några elever fick
godkänt betyg i matematik.
57
Diagram: Antal obehöriga elever i årskurs 9 fördelat per ämne/ämnesgrupp.
58
8.2.1.3 Kunskapsutveckling på Fritidshemmen / Alla barn/elever når målen Kommunens fritidshem visar på en varierad och skiftande måluppfyllelse och alla fritidshems
analyser redovisas och analyseras inte separat av rektorerna. Några har valt att samredovisa
analysen med grundskolans.
Andelen behörig personal fortsätter att minska och elevgrupperna på flera av fritidshemmen
är stora. Det innebär att ansvaret för att bära innehållsfrågorna är tungt för den personalgrupp
som har uppdraget och är behörig. Då är det förståeligt att fokus hamnar på att skapa trygga
grupper och att arbeta med normer och värden.
Elevhälsans förebyggande insatser och det kompensatoriska stödet fungerar på olika sätt i
grundskola kontra fritidshem och behöver utvecklas så att alla delar i helheten får ta del av
insatserna, även fritidshemmen. Det kan gynna måluppfyllelsen.
Det pågår ett gott grundläggande arbete på kommunens fritidshem men på flera av dem har
inte de nya förtydligade kraven i läroplanen förankrats och påverkar inte heller innehållet i
undervisingen i den grad som vore önskvärt. Förändringarna i styrdokumenten är genomgri-
pande och tar tid att förankra. De innebär en stor kulturförändring i fritidshemsverksamheten
som behöver tid för implementering och även kompetensutvecklingsinsatser.
Skolors/Fritidshems olika upptagningsområde och all personals kompetens och olika förför-
ståelse avgör vilken tid som behövs för pedagogiskt ledarskap, kollegialt lärande, styrning och
ledning. Även vårdnadshavare efterfrågar många gånger trygghet och trivsel i högre grad än
undervisning i fritidsverksamheten.
För att stödja rektor i uppdraget och gynna en likvärdig utveckling har ett koncept för peda-
gogiskt handledarskap tagits fram. Handledningen bör kunna kompensera och stödja rektor i
det viktiga uppdraget till viss del. Ett ökat fokus på fritidshemmens uppdrag görs också i led-
ningsgruppen där rektorer får möjlighet till reflektion och bokdiskussion genom läsning av
”Fritidshemmens didaktik” av Ann Pihlgren.
Tiden för planering, för- och efterarbete behöver samordnas på ett likvärdigt sätt för fritids-
hemmen och en arbetsgrupp är tillsatt.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Samverkan mellan skolans och fritidshemmens personal har inte prioriterats i till-
räckligt hög grad och behöver fortfarande öka.
Budget fördelas inte i högre grad än tidigare utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.
Elevens tid i fritidsverksamheten värderas inte lika högt avseende resursfördelning
som skoltiden.
Beslut om att tillsätta handledning för fritids har tagits och påbörjats under hösten
2018. Tanken är att det ska bidra till kollegialt lärande, ge möjlighet att bolla, få feed-
back och återkoppling på sitt arbete.
Beslut om en kompetenshöjning har tagits och är påbörjad för rektorsgruppen genom
kollegialt lärande, gemensam reflektion och bokcirkelsdiskussioner.
59
8.2.1.4 Kunskapsutveckling i Grundsärskolan / Alla barn/elever når målen
Inom grundsärskolan finns två inriktningar, inriktning grundsär och inriktning träning. Båda
inriktningarna visar på god måluppfyllelse över tid. Måluppfyllelsen inom gymnasiesärskolan
är sammantaget god och visar att elever når målen/kraven.
Elevers måluppfyllelse följs på ett tydligt sätt, deras intresse och behov tas tillvara vilket på-
verkar kommande undervisningsinnehåll samt vilka prioriteringar och förändringar som måste
till för att fler elever ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Personalen har ut-
vecklat ett tydligt sätt att följa elevers kunskapsutveckling och progression. Arbetet gynnar
undervisningen, höjer kvaliteten och måluppfyllelsen.
I grundsärskolans redovisning för inriktning träning går att utläsa att ungefär hälften av ele-
verna når fördjupade kunskapskrav och övriga når grundläggande krav.
Det framkommer att eleverna på inriktning grundsär i de flesta ämnen når en fullständig
måluppfyllelse.
Betydelsen av goda lärmiljöer och ett förebyggande elevhälsoarbete har synliggjorts och be-
aktats i högre omfattning än tidigare och arbetet med den nya skolorganisationen har gynnat
samsynen och utvecklingsengagemanget i kommunen och över skolgränserna.
Rutiner har arbetats fram av rektorer och verksamhetsledare som säkerställer och dokumente-
rar att varje elev läser och blir bedömd efter rätt kursplan.
Grundsärskolans bägge inriktningar för de yngre eleverna kommer att byta skolenhet när
Vindängens skola renoverats och byggts till. Arbetet med ny skolorganisation, nya lokaler och
lärmiljöer samt deras påverkan på elevers lärande gynnar utvecklingsarbetet och samsynen
inom skolformen.
Samhällsutvecklingen och de ökade kraven på offentlig verksamhet märks även inom
särskoleverksamheten. Att grundskolan är trångbodd, med ökande klasstorlekar , påverkar
även efterfrågan och antalet frågeställningar om mottagande till grundsärskolan. Diagnostise-
ring med mottagande i grundsärskolan aktualiseras snabbare från grundskolan än tidigare.
Trångboddheten påverkar skolans förutsättningar och möjligheter och säkerligen även föräld-
rars upplevelse av elevens vistelsetid i skolan. Andelen individintegrerade elever som är mot-
tagna i grundsärskolan men som får sin undervisning i grundskolan har över tid minskat.
Ledarskapet är viktigt för att lyfta olika perspektiv och driva utveckling även i den ”lilla skol-
formen”. Ett tydligt och kontinuerligt samarbete mellan de olika skolformerna är nödvändig
för att bidra till utveckling och gynna målgruppens förutsättningar.
Det framkommer bla genom den positiva effekten som det genomarbetade ”överskolningsar-
betet” har gett för elever på inriktning träning och gymnasiesärskolans individuella program .
Programmet innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om behov finns. Det
skapar trygghet och samsyn mellan personalgrupperna.
Ett stort engagemang och växande intresse för vetenskapligt baserad forskning och beprövad
erfarenhet finns inom skolformen. Nätverksträffar hålls inom kommunen för kollegialt lä-
rande och även inom Skaraborgs kommuner. Det tillför kompetens och nytänkande som gyn-
nar utvecklingsarbetet. Progressionen syns tydligt inom vår interna organisation men kommu-
nen skulle behöva fler jämförelsemått och samverkan mellan kommuner för att kunna se och
utveckla verksamheten vidare.
Behörigheten inom särskolan har säkrats genom stöd från huvudmannen för de lärare som valt
att läsa speciallärarutbildning för behörighet inom särskolan.
60
Nedan visas antal elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 6-9 i grund-
särskolan vid termins- och slutbetyg i juni 2018.
Diagram: Antal elever i Grundsärskolan som klarar alla kunskapskrav
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Deltagandet i Läslyftet har gett positiv effekt, ökat medvetenheten och samsynen i
undervisningen.
Lärarnas bedömning av elevers måluppfyllelse har säkrats och blivit mer likvärdig
tack vare en framtagen gemensam struktur.
Rutiner kring uppföljning av bedömning och organisation runt elever som har behov
av att läsa utifrån olika kursplaner, har förändrats i syfte att möta elevens förutsätt-
ningar .
Under året har lärmiljöerna fokuserats i högre grad än tidigare år. Den sociala miljön
och rätt materialval har påverkat måluppfyllelsen positivt. Att utveckla lärmiljöer
inom särskolan har varit utmanande eftersom det finns begränsningar i nuvarande lo-
kaler som är trångbodda och svårarbetade.
Samarbetet mellan skolformerna (grundsärskola/grundskola och gymnasiesärskola/
gymnasieskola) har ökat och arbetet med ny skolorgansation har stärkt samsynen.
Delaktigheten behöver stärkas ytterligare i den fortsatta processen.
Elevhälsans förebyggande arbete har stärkts.
61
Tidsplan Grundsärskola - kunskapsuppföljning och analys av läsårets resultat
2018/2019
Område: VAD? NÄR? VEM?
Bedömningsstöd i åk 1 Bedömningsstöd åk 1+3sv Kunskapskravet åk 1 10 Juni 2019 Ansvarig lärare alt specped/lärare
Bedömningsstöd åk 1+3ma Enligt matteprojektplan Enligt plan Ansvarig lärare alt specped/lärare
Registrering och uppföljning nationella prov för berörda enstaka elever NP-resultat åk 3, 6 och 9
Registrering av resultaten i
Dexter
Snarast och senast 31
maj 2019
Ma/So åk 9 senast 5 juni 2019
Ansvarig Lärare
NP-resultat åk 3, 6 och 9 Central sammanställning IST-
analys
Senast 13 juni 2019
Bu-förvaltning
Respektive rektor
NP-resultat åk 3, 6 och 9 Analys av NP-resultaten Senast 30 augusti 2019 Rektor och lärare
Kunskapsuppföljning i samtliga ämnen Kontinuerlig dokumentation av elevens kunskaper (åk 1-9)
Alla elevers kunskaper i samtliga äm-
nen/ämnesområden dokumen-
teras i kunskapskravtabeller
Kontinuerligt Undervisande lärare i åk 1-9
Unikum-Bedömning (flagg-
ning) mot kunskaps-krav i
Lgrs 11 (åk 1-9)
Alla elever ska bedömas i
samtliga äm-
nen/ämnesområden eleven har undervisning i
19 okt + 19 dec 2018 22
mars + 10 juni 2019
Undervisande lärare i åk 1-9
Unikum-bedömning (flagg-
ning) mot kunskaps-krav i
Lgrs 11 (åk 1-9)
Statistik sammanställs (tas
fram) på skolnivå.
20 dec 2018 och 14 juni
2019
Rektor och lärare
Unikum-bedömning (flagg-
ning) mot kunskaps-krav i
Lgrs 11 (åk 1-9)
Analys av statistik från Uni-
kum på elev-, klass-, ämne-
och skolnivå
Senast 15 januari och 1
sep 2019
Rektor och lärare
Unikum-bedömning (flagg-
ning) mot kunskaps-krav i Lgrs 11 (åk 1-9)
Statistik sammanställs (tas
fram) på kommunnivå.
21 dec 2018 och 14 juni
2019
Utvecklingsstrateg
Lägga in nya elever Skicka till Unikum v. 25 2019 LUA-ansvarig
Registrering och uppföljning betyg Betygsstatistik Betygen sammanställs av
respektive skola.
första terminsdag januari
och 13 juni 2019
Rektor/ skolassistent
Betygsstatistik Betygen sammanställs centralt 14 juni 2019 via IST-analys
BU-Förvaltning
Samlad analys och inrapportering Kunskapsuppföljning Resultaten analyseras skolvis Enligt rektors tidsplan Rektor
8.2.1.5 Kunskapsutveckling på Gymnasieskolan / Alla barn/elever når målen Falköpings gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har de senaste åren sammantaget visat på en
stabil måluppfyllelse avseende betygspoäng för elever på nationella program. Andelen elever
som når gymnasieexamen visar på progression mellan åren men är något lägre än snittet för
riket. Variation i såväl förutsättningar som progression finns mellan de olika enheterna och
mellan programmen och programindelningarna. Andelen elever på Introduktionsprogrammen
är hög och inom denna urvalsgrupp finns en hög andel elever som har stora utmaningar för att
nå gymnasiebehörighet. Att programmet vuxit snabbt påverkar förutsättningar såväl lokal-
som innehållsmässigt. Gymnasieskolans nationella program har inte möjlighet att kunna er-
bjuda platser inom olika kurser i den utsträckning som efterfrågas och många elever har inte
förutsättningar att nå de krav som ställs för att kunna påbörja en kurs på nationellt program
och än mindre att bli behörig till ett. Utmaningarna för IM-programmen är växande och led-
ningsgruppen utökas under hösten 2018 med en rektorsresurs som tillskjuts IM-programmens
ledning.
Elevhälsans förebyggande och främjande arbete och betydelsen av trivsel och trygghet beto-
nas av flera rektorer som oerhört viktiga för elevernas måluppfyllelse och stora satsningar har
gjorts för att utveckla dessa delar. Elevens rätt till stöd avseende skolans kompensatoriska
uppdrag behöver fortsatt utvecklas vilket också påtalas i gymnasierektorernas analyser. Arbe-
tet med att främja närvaro är prioriterat, bland annat genom en påbörjad ”Plug in”-satsning.
Samtliga professioner i Elevhälsan har under läsåret 17/18, i samråd med skolledningen, ge-
nomgått en utbildning via SPSM med fokus på samsyn och främjande elevhälsoarbete. Under
året påbörjades även arbetet med att upprätta enhetsvisa årshjul för att formalisera hela elev-
hälsokedjan. En kedja som omfattar alla, från undervisande lärare och till huvudman.
Matematikämnet är ett förvaltningsövergripande prioriterat ämne för kompetensutveckl-
ingsinsatser. Gymnasiet har arbetat med kompensatoriskt stöd för eleverna genom att erbjuda
utökat resursstöd i studieverkstaden, ökad undervisningstid på flera av matematikkurserna
samt genom att bedriva ”räknestuga”. Detta har höjt måluppfyllelsen i ämnet vilket tyder på
att insatserna har givit effekt. På Ållebergsgymnasiet har även extra undervisningstid erbju-
dits för grundskoleelever i senare år som inte nått betyg i matematik, kallat Ållematte. Syftet
är att bidra till höjd gymnasiebehörighet.
Möjligheten till och omfattningen av modersmålsundervisning och studiehandledning skiljer
mellan olika språk. Kommunens samordning av insatser har påbörjats under året och av gym-
nasieskolans samtliga elever har cirka 15% av eleverna studiehandledning och eller moders-
målsundervisning.
Bedömning för lärande samt språkutvecklande arbetssätt har prioriterats i kompetensutveckl-
ingssammanhang de senaste åren. Stor vikt har lagts vid bedömningsfrågor inom ramen för
det kollegiala lärandet. Arbetet sker även genom ökad samplanering, sambedömning och ge-
mensamma diskussioner i ämnes- och programarbetslag inom Ållebergsgymnasiet. Planering
pågår för att återuppta detta arbete inom hela Utbildning Skaraborg under lå 19/20.
Även gymnasiekolan känner av de ökade samhällskraven och komplexiteten men en stabil
lärarkår som trivs och har möjlighet till utveckling gynnar elevers måluppfyllelse och pro-
gression. Ållebergsandan framhävs av både personal och rektorer som gynnsam för trygghet,
trivsel och kunskapsutveckling och betonas som grunden för kvalitet och måluppfyllelse. Sko-
lans marknadsföring och fina lokaliteter ger en känsla av framtidstro. Alla skolformer brottas
63
med utmaningar avseende rekrytering, även Ållebergsgymnasiet, men de har klarat kompe-
tensförsörjningen bättre än övriga skolformer i Falköpings kommun.
Trots en ökad mångfald har måluppfyllelsen legat på en konstant god nivå under de senaste
åren för nationella program men på IM-programmen är måluppfyllelsen låg. Sverige saknar
en nationell strategi för mottagande på introduktionsprogram och ett stort ansvar är lagt på
huvudmännen att planera för, genomföra och bedöma nyanlända elevers förmågor och även
skapa rätt förutsättningar organisatoriskt för framtiden.
IM-programmen på Ålleberg har vuxit snabbt de senaste åren och kräver stora personalresur-
ser för att möta de växande utmaningarna och motverka segregation.
I rapporten ”Ett socialt hållbart Falköping” som är en av tre rapporter som tagits fram utifrån
att Falköpings kommun följeforskas, framkommer att elever på IM-programmen känner sig
mindre trygga och väljer andra fritidsaktiviteter jämfört med övriga elever. Genom deltagande
i ”Samverkan för bästa skola” och Skolverkets utvecklingsarbete kan förhoppningsvis kom-
munen hitta verkningsfulla åtgärder och få förutsättningar för kompetensutveckling som kan
gynna samsyn och elevers måluppfyllelse.
Diagram: Genomsnittligt betygspoäng för elever på Ållebergsgymnasiet i jämförelse över tid.
64
Diagram: Andel elever med gymnasieexamen som är behöriga till högskola 2018 och över tid.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Aktiviteter för att stärka programsammanhållningen samt samverkan mellan program
har bidragit till höga trivsel- och trygghetsmått.
Elevhälsans främjande och förebyggande arbetet har stärkts genom olika kompetens-
utvecklingssatsningar och tid för kollegialt lärande. Satsningarna har bidragit till ökad
måluppfyllelse och bättre struktur.
Utökad undervisningstid med bla. räknestuga och ändrat upplägg på gymnasiearbetet
har bidragit till att fler elever klarat kunskapskraven på nationella program.
Kompetensutvecklingsinsatser som ”Läslyftet” och fortsatt fokus på ”Bedömning för
Lärande” samt satsningarna på elevhälsopersonalens förebyggande arbete har bidragit
till att stärka elevernas måluppfyllelse.
65
8.2.1.6 Kunskapsutveckling på Gymnasiesärskolan / Alla barn/elever når målen Generellt har särskolan en god progression och utveckling av verksamhetens innehåll och
elevernas möjligheter. Inom Gymnasiesärskolans individuella program finns ett upparbetat
”överskolningsarbete” som innebär att personalen följer med elevgrupper vid stadiebyte om
behov finns. Det skapar trygghet och samsyn mellan personalgrupperna. Rutinerna skulle
gynna fler elever inom särskolan. Behörigheten inom särskolan har säkrats genom stöd från
huvudmannen för de lärare som valt att läsa speciallärarutbildning för behörighet inom
särskolan.
Elevers måluppfyllelse följs på ett tydligt sätt, deras intresse och behov tas tillvara vilket på-
verkar kommande undervisningsinnehåll samt vilka prioriteringar och förändringar som måste
till för att fler elever ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Personalen har ut-
vecklat ett tydligt sätt att följa elevers kunskapsutveckling och progression. Arbetet gynnar
undervisningen, höjer kvaliteten och måluppfyllelsen.
Betydelsen av goda lärmiljöer och ett förebyggande elevhälsoarbete har synliggjorts och be-
aktats i högre omfattning än tidigare och arbetet med den nya skolorganisationen har gynnat
samsynen och utvecklingsengagemanget i kommunen och över skolgränserna.
Rutiner har arbetats fram av rektorer och verksamhetsledare som säkerställer och dokumente-
rar att varje elev läser och blir bedömd efter rätt kursplan.
Ledarskapet är viktigt för att lyfta olika perspektiv och driva utveckling även i den ”lilla skol-
formen”. Ett tydligt och kontinuerligt samarbete mellan de olika skolformerna är nödvändig
för att bidra till utveckling och gynna målgruppens förutsättningar.
Ett stort engagemang och växande intresse för vetenskapligt baserad forskning och beprövad
erfarenhet finns inom skolformen. Nätverksträffar hålls inom kommunen för kollegialt lä-
rande och även inom Skaraborgs kommuner. Det tillför kompetens och nytänkande som gyn-
nar utvecklingsarbetet. Progressionen syns tydligt inom vår interna organisation men kommu-
nen skulle behöva fler jämförelsemått och samverkan mellan kommuner för att kunna se och
utveckla verksamheten vidare.
Utifrån förra årets förslag till åtgärder har följande effekter kunnat utläsas:
Deltagandet i Läslyftet har gett positiv effekt, ökat medvetenheten och samsynen i
undervisningen.
Lärarnas bedömning av elevers måluppfyllelse har säkrats och blivit mer likvärdig
tack vare en framtagen gemensam struktur.
Rutiner kring uppföljning av bedömning och organisation runt elever som har behov
av att läsa utifrån olika kursplaner, har förändrats i syfte att möta elevens förutsätt-
ningar .
Under året har lärmiljöerna fokuserats i högre grad än tidigare år. Den sociala miljön
och rätt materialval har påverkat måluppfyllelsen positivt. Att utveckla lärmiljöer
inom särskolan har varit utmanande eftersom det finns begränsningar i nuvarande lo-
kaler som är trångbodda och svårarbetade.
Samarbetet mellan skolformerna (grundsärskola/grundskola och gymnasiesärskola/
gymnasieskola) har ökat och arbetet med ny skolorgansation har stärkt samsynen.
Delaktigheten behöver stärkas ytterligare i den fortsatta processen.
Elevhälsans förebyggande arbete har stärkts.
66
8.3 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål
Mindre god
måluppfyllelse
Godtagbar målupp-
fyllelse
God måluppfyllelse Mycket god
måluppfyllelse
Godtagbar
9. Åtgärder för framtiden
ORGANISATION/LÄRMILJÖ: Huvudmannen behöver säkerställa att arbetet med den nya skolorganisationen fortsät-
ter enligt plan. Alla olika skolformers behov måste beaktas.
Förskolans försprång vad gäller syn på lärmiljöer behöver fortsatt spridas till grund-
och gymnasieskola inom kommunen.
Huvudmannen behöver fortsätta arbetet utifrån de sk. Funktionsprogrammen. Arbetet
har stärkt känslan av delaktighet och möjlighet att vara med och forma framtidens för-
skola/skola på alla olika nivåer.
Ökad samverkan mellan grundskolans och fritidshemmens personal krävs liksom rim-
liga och likvärdiga tidsförutsättningar för olika professioner och personalgrupper. En
översyn pågår inom grundskolans rektorsgrupp.
Fritidshemmens verksamhet måste få få ta del av styrning och ledning i motsvarande
grad som övriga skolformer. Övergången mellan stadierna behöver fortsatt utvecklas.
Elevernas delaktighet behöver stärkas i olika kartläggningsarbeten och inför beslut
som rör deras vardag. Likvärdiga former för formellt inflytande, kontinuitet och sys-
tematik kan stärkas genom tex. gemensam agenda och gemensamma områden i års-
planer.
Att digitalisera olika forum och elevråd kan vara en möjlighet att öppna upp och göra
möten tillgängliga för fler att ta del av i efterhand.
MÅLUPPFYLLELSE:
Huvudmannen behöver utveckla strukturer och rutiner som stärker likvärdigheten och
stödjer rektorer och förskolechefer i myndighetsutövning, administration och arbets-
processer. SKA-arbetet och kunskapsuppföljningen behöver fortsatt utvecklas.
Huvudmannen behöver ställa krav på uppföljning av effekter när olika satsningar ge-
nomförs oavsett om det handlar om ekonomiska resurser eller andra åtgärder.
Fortsatt utveckling krävs även för att synliggöra elevers progression för den elevgrupp
som inte når kunskapskraven. Det är viktigt med kompetens som löper över skolfor-
merna och skapar samsyn och förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
67
Modersmålsundervisning, modersmålsstöd och studiehandledning behöver i högre ut-
sträckning utgå från barn/elevers behov
Mentorskap och Handledarskap för de olika verksamhetsområdena behöver fortsatt
stärkas och fortgå.
Utveckling av undervisning och lovskola behöver fortsätta utifrån respektive analys.
Insatser för att främja likvärdighet i pojkar och flickors måluppfyllelse behöver fortsatt
prioriteras.
Arbetet med att främja närvaro behöver aktualiseras på några av våra skolor. Elevhälsans organisation behöver i ännu större utsträckning bidra till det förebyggande
och främjande arbetet.
Elevers möjlighet till inflytande behöver säkerställas genom ökad delaktighet, konti-
nuerliga uppföljningar och avstämningar samt genom ökat samarbete med elevkåren.
REKRYTERING:
Forskningen visar att det viktigaste för en god kvalitet är personalens utbildning, behö-
righet och kompetens. En av de största utmaningarna är att kunna behålla och att re-
krytera behörig personal.
Samordning och utveckling av ”introduktion av nyanställda medarbetare” kan utveck-
las och med fördel innehålla fler utbildningsinsatser över en längre period.
KOMPETENSUTVECKLING:
Huvudmannen måste säkerställa att all personal ges möjlighet till kompetensutveckl-
ing.
Huvudmannen behöver även säkra att alla har insikt i gällande styrdokument. Intro-
duktionen kan stärkas ytterligare särskilt för outbildad personal.
Hänsyn till lärares möjlighet till kollegialt lärande och sambedömning bör genomsyra
ny skolorganisation.
Möjlighet till planering, för och efterarbete behöver göras likvärdig för personal inom
Fritidshemsverksamheten
Under 2018/2019 ges möjlighet för ytterligare 40 pedagoger att läsa flerspråkighet och
kommunikation för förskolepedagoger.
Riktlinjer, rutiner och stöd i att arbeta med flerspråkighet behöver förankras. Handle-
darskapet utökas med hjälp av medel från omställningsfonden. Det kollegiala lärandet
anses som oerhört viktigt för utveckling.
Pågående satsningar inom matematikprojekt, läslyftet, ASL och STL ligger i linje med
verksamheternas behov. Satsning på samsyn i bedömningsarbetet prioriteras även
fortsättningsvis genom bla bedömningsmentor.
Pedagogisk handledning påbörjades under hösten 2018 för personal på fritidshem och
syftet är att skapa likvärdighet, höja medvetenheten och öka kvaliteten.
Samarbetet med Rise syftar till att öka barn/elevers möjlighet att utveckla sin digitala
kompetens enligt läroplanernas mål. Inom avtalet ges möjlighet att utveckla:
-Omvärldsbevakning kring digitalisering.
-Testning och implementation av nya digitaliseringsprodukter och system.
68
Satsningarna fokuserar på att utveckla undervisningspraktik, digitalisering och att
kunna möta nya utmaningar för personal.
Arbetet med ASL har initierats för grundsärskolan och personalen har påbörjat inläs-
ning av litteratur.
Nätverksträffar hålls inom kommunen för kollegialt lärande och nätverksträffar inom
Skaraborgs kommuner tillför kompetens och nytänkande.
Elevhälsans förebyggande arbete behöver fortsatt stärkas.
Delta fullt ut i skolverkets ”samverkan för bästa skola” efter att nulägesanalyser tagits
fram för berörda skolor.Under 2019 tas en nulägesanalys fram för huvudmannanivå
med tillhörande åtgärdsplan.
Fortsatt kompetensutveckling för ökad flerspråkighet i förskolan.
Fortsatt kompetensutveckling av det pedagogiska ledarskapet för skolledare.
BUDGET:
Huvudmannen behöver säkerställa en budgetfördelning som ger större möjlighet till
budgetförstärkning och fördelning som tar hänsyn till gruppernas olika socioekono-
Musikskolans kostnad ligger i nivå med tidigare år, men kostnad per elev har minskat tack
vare att antalet inskrivna elever ökat jämfört med föregående år.
74
10.3 Investeringsredovisning
(tkr) Utfall
2018
Utfall
2017
Budget
2018
Differens
budget-utfall
Barn- och utbildningsnämnden 5 135 6 670 5 986 851
Nämndens totala investering 5 135 6 670 5 986 851
Nämnden redovisar ett överskott på 851 tkr i sin investringsbudget. Överskottet beror till stor
del på att inventarierna till förskolan Urd kommer hamna på 2019 istället för 2018.
Nämndens investeringsmedel har använts till reinvesteringar, digitalisering samt nya inventa-
rier i både nya och befintliga lokaler.
75
11. Samlade och konkretiserade åtgärder för utveckling av-seende Nämndens verksamhetsansvar
Åtgärderna bygger på den redovisade måluppfyllelsen från analys av enheternas och
förvaltningens systematiska kvalitetsarbete 2018 avseende det nationella uppdraget
och nämndens mål:
Alla barn/elever når målen
Alla barn/elever är trygga och tro på sin egen förmåga
Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckl-
ing och ökad måluppfyllelse
Nämndens nedbrutna mål har kopplats till nationella styrdokument och måluppfyllel-
sen har värderats efter i vilken grad kommunen uppnår nationella krav. I nedanstå-
ende mall har åtgärdsförslagen färgkoordinerats. De avser övergripande satsningar.
Vissa åtgärder utifrån Skolinspektionens tillsyn har integrerats i planen nedan.
Kvarvarande - redan på gång
Nya utvecklingsområden - prioriteras framåt
Behovsområde
Att skapa förutsätt-
ningar inom:
Planerade Åtgärder: Ansvar / Tid
Uppföljning
Organisation Anpassa organisation efter
politiskt skolkorganisations
beslut för att skapa en
likvärdig skola
Skolchef
2018 -
BUN och KF be-
slut finns
Pågår kontinuerligt
Skapa samsyn genom
funktionsprogram
Skolchef
2018-
Pågår och fortsätter
Synliggöra fritidshems-
verksamheten utifrån för-
tydligad läroplan
V-chef Grund-
skola 2018
Ny Handlings-plan
framtagen
Driva och utveckla det
pedagogiska ledarskapet
inom hela utbildningsked-
jan
Skolchef / V-
chefer
Pågår, tid avsatt
Jana Söderberg
Stärka administration och
myndighetsutövning
Skolchef/ V-
chefer
Måluppfyllelse
Utveckla effektuppföljning
och systematik i styrked-
jan
Skolchef / V-
chefer
Frånvarouppföljning
på HM-nivå
76
Fortsatt arbete med ”Sam-
verkan för bästa skola” på
huvudmannanivå
Skolchef / v-
chefer
Utökad undervisningstid
vid lov.
V-chefer Grund-
och Gymnasie-
skola
Endast sommar
både GR / GY
Samordna och fördela
sva, mmlresurser och
studiehandledning likvär-
digt och utifrån behov för
alla skolformer
V-ledare CFF
2018-
Pågår Handlingsplan
under utarbetande
Utveckla det förebyggande
och främjande elevhälso-
arbetet
Skolchef
V-chef elevhälsa
Öka metodutveckling och
forskningsansats kring
digitalisering
Skolchef Avtal med Rise
Fortsatt stärka språkut-
vecklande arbetssätt,
mångfald och interkultura-
litet
V-chefer samtliga
skolformer
2018 -
Pågår i alla verk-
samheter
Tydliggöra och medvetan-
degöra barn/elev + Vh:s
möjlighet till delaktighet
och inflytande
Skolchef/ V-
chefer
Pågår Demokratiar-
bete i fsk / Gr
”Unga tar ordet” -Gr
Elevkårsarbete/
Mentorstid – Gy
Dialogmöte Vh /
föräldraråd
Rekrytering
Ta fram strategier tillsam-
mans med personalavdel-
ning i syfte att utveckla
rekrytering och introdukt-
ion
Skolchef / Perso-
nalchef
2018 –
Plan finns framta-
gen. Arbete pågår
Behålla och fortbilda be-
fintlig personal
Skolchef /
V-chefer
Kompetens- och Verk-
samhetsutveckling
Pedagogisk dokumentat-
ion Barnhälsa och
ICDP Mångfald och inter-
kulturalitet
V-chef Förskola
V-ledare Barn-
hälsa
V-chef, FSK-chef
Pågår
Barnhälsa imple-
menterat Handlings-
plan framtagen,
Högskole-utbildning
upphandlad
77
Samsyn i bedömning och
betygsättning
V-chef Grund-
skola och Gym-
nasieskola
Utvecklingsstra-
teg IKT Be-
dömningsmentor
Gr
Pågår
Nystart gjord Stöd-
material framtaget
och implementering
pågår
Stärka likvärdigheten inom
läsundervisningen i tidiga
år genom nätverk och
mentorskap
V-chef Grund-
skola
Mentorskap fortsät-
ter i ASL och
”läs&skriv”
Förenkla och systemati-
sera/kategorisera anmäl-
ningsrutiner för kränkning
Skolchef /
nämndsekreterare
2018
Starta arbetsgrupp
för att utveckla ruti-
ner och samsyn
Satsning på Trivselpro-
grammet
V-chef Grund-
skola
Pågår och följs upp
Fortsatt satsning på ma-
tematikprojekt
Skolchef / utsedd
projektgrupp
Pågår. Önskas mer
fortbildning i block-
modellen
Ållematte
Skapa likvärdiga förutsätt-
ningar för planering och
efterarbete för fritids-
hemspersonal
V-chef GR
Budget / Resurstilldel-
ning
Kvalitetssäkra och för-
ändra budgetfördelning så
att större hänsyn tas till
gruppernas olika socioe-
konomiska faktorer, per-
sonalens kompetens, loka-
lernas utformning, andel
barn med annat moders-
mål och enskilda
barns/elevers behov etc.
Skolchef / eko-
nom 2018
BUN Beslut
krävs
Uppdrag givet och
påbörjas våren 2019
av ekonom.
78
12. Sammanfattning och avslutande analys av verksamhetsår 2018 Denna redovisning syftar till att ge en samlad bild av valda utbildningsresultat för 2018 och i
vissa fall över tid. Såväl goda som mindre goda resultat kan utläsas i flera olika sammanhang
vad gäller förutsättningar, arbetsprocesser och utbildningsresultat. Under de sista åren har
Falköpings kommuns verksamhet volymökat och organisationen har haft utmaningar i att
kunna möta det ökande elevantalet med den flexibilitet som krävts. Måluppfyllelsen för
grundskolan har vänt men fortfarande hör måluppfyllelsen tillsammans med personalrekryte-
ring också till de stora utmaningarna.
Falköpings kommun erbjuder en förskola med variation och föräldrauppföljningen visar de
sista åren på fortsatt nöjda föräldrar. Arbetet med att utveckla pedagogisk dokumentationen
och lärmiljöer har resultatet i större likvärdighet vilket kan utläsas i verksamhetens analyser.
Måluppfyllelsen för grundskoleelvernas kunskaputveckling visar positiva tendenser och ande-
len elever i grundskolans år 9 som är behöriga till nationellt program på gymnasiet ökar lik-
som meritvärdet. Anpassningar pågår för att kunna säkerställa, särskilt stöd, modersmålsun-
dervisning och studiehandledning. Gymnasieskolan har också volymökat och andelen elever
på språkintroduktionsprogrammen växer mest. Betygspoäng och behörighet till universitet
och högskola visar på en positiv och stabil trend för gymnasiet. Grundskoleelevernas upple-
velse av studiero, trygghet och trivsel visar däremot på en negativ utveckling.
Förskola och skola har ett stort ansvar att sträva efter en likvärdig utbildning som gynnar varje
elevs förutsättningar vilket har blivit aktualiserat i och med Skolinspektionens tillsyn under
2017. De brister som påpekades medförde ett omfattande förbättrings- och förändringsarbete
under 2018.
Samhällskontextens ökade krav ställer stora och förändrade krav på verksamheterna och tilli-
ten i styrkedjan prövas. Personalomsättningen har ökat och påverkar barns- och elevers lärsi-
tuation och kontinuitet, skolornas organisation och de ekonomiska förutsättningarna. Rekryte-
ring av behörig personal tillhör en av de stora utmaningarna för framtiden både nationellt och
i Falköpings kommun. Rekryteringssvårigheterna blir särskilt allvarliga när måluppfyllelsen
för kommunens elever behöver öka samtidigt som nämndens ekonomiska förutsättningar är
ansträngda. Riktade statsbidrag i form av lågstadiesatsning och fritidshemssatsning har bidra-
git till högre personaltäthet, men styr också kommunernas resursanvändning.
Under året har skolorganisationsbeslutet fortsatt att påverka verksamheternas utveckling och
ett stort fokus har legat på Förskoleutbyggnad. De nya funktionsprogrammen för förskola och
grundskola har varit vägledande i utvecklingsarbetet runt lärmiljöer och framtida lärande.
Målet med den nya skolorganisationen är att den ska ge goda förutsättningar för:
Höjda resultat/resultatförbättringar
God behörighet och kollegialt lärande
Undervisning av god kvalitet samt ett väl fungerande utvecklingsarbete
Ett gott pedagogiskt ledarskap
Effektivare organisation av barn- och elevhälsa, administration och skolledning
Ökad digitalisering utifrån nytt nationellt beslut
En vision för nämndens verksamhetsområde har tagits fram genom stor delaktighet under
2018. Den lyder: LYSSNA, LEDA, LÄRA med variation ch syftet är att den ska visa på och
hålla samman skolorganisationens förutsättningar och förhållningssätt.
Projekt 1 ............................................................................................................................................ 24
Projekt 2 ............................................................................................................................................ 24