VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Läsåret 2016-2017
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS
MEDICINSKA DEL
Läsåret 2016-2017
Innehållsförteckning
INLEDNING…………………………………………………………………………………1
MÅLSÄTTNING…………………………………………………………………………….1
FÖRUTSÄTTNINGAR……………………………………………………………………...1
ORGANISATION OCH LEDNINGSORGANISATION ……………………………………………..1
RESURSER…………………………………………………………………………………...2
VERKSAMHETENS INNEHÅLL……………………………………………………….....2
HÄLSOBESÖK OCH VACCINATION …………………………………………………………….2
BMI-STATISTIK ……………………………………………………………………………….4
HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE ………………………………………………………………….4
ARBETSMILJÖ………………………………………………………………………………...5
SÄRSKILT STÖD………………………………………………………………………………5
SJUKVÅRD……………………………………………………………………………………6
SAMVERKAN………………………………………………………………………………….6
DOKUMENTATION OCH KVALITETSUTVECKLING………………………………..6
ELEVHÄLSANS MEDICINSKA ENHET…………………………………………………7
UTVECKLINGSOMRÅDEN SOM MÅL FÖR LÄSÅRET…………………………………………….7
UTBILDNINGAR……………………………………………………………………………….9
NÄTVERKSMÖTEN…………………………………………………………………………...10
METODBOK………………………………………………………………………………….10
UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER KOMMANDE LÄSÅR…………………………10
BILAGA 1, SAMMANSTÄLLNING AV KVALITETSMÅTT
BILAGA 2, SKOLSKÖTERSKERESURSER
BILAGA 3, ELSA-RESULTAT
BILAGA 4, ELSA ISO-BMI
BILAGA 5, PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
1
Inledning Alla 46 skolsköterskor har lämnat verksamhetsberättelse för det gångna läsåret. Denna
verksamhetsberättelse bygger på skolsköterskornas verksamhetsberättelser samt på det arbete
som Elevhälsans medicinska enhet har utfört under läsåret. Liksom föregående år har de
kvalitetsmått som finns framtagna för elevhälsans medicinska del använts som underlag för
skolsköterskornas verksamhetsberättelser. Verksamhetsplanen för elevhälsans medicinska del
ligger som grund. Under läsåret har fokus legat på införande av hörselmätningar av barn i
förskoleklass och införande av vaccination i årskurs 8 med påfyllnadsvaccin mot difteri,
stelkramp och kikhosta. Fokus har också legat på arbete med insamling av hälsodata från
hälsobesöken samt bearbetning och analys av data. Ytterligare ett fokus har varit införande av
ett nytt datajournalsystem.
I bilaga 1 finns en sammanställning av skolsköterskornas redovisningar av de olika
kvalitetsmåtten för verksamheten.
Målsättning Målsättning för verksamheten är att främja elevernas lärande, utveckling och hälsa.
Skolläkare och skolsköterskor ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet.
Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv i kontakter med
eleverna och i arbetet med att skapa stödjande miljöer och relationer inom skolan. Elevernas
utveckling mot skolans mål ska stödjas.
Förutsättningar
Organisation och ledningsorganisation
Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa med uppdrag att stödja elevernas utveckling mot
målen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska
insatser. Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska delen av elevhälsan. Huvudman
är Örebro kommun. Till elevhälsans medicinska del räknas skolsköterskor och skolläkare i
verksamheten samt Elevhälsans medicinska enhet. Skolsköterskorna är anställda av respektive
förvaltning på skolorna. Skolläkarna är anställda på Barn- och ungdomskliniken inom Region
Örebro län. Genom ett avtal mellan kommunen och Barn- och ungdomskliniken köper
kommunen skolläkarinsatser liksom insatser i form av skolöverläkare och assistent till
Elevhälsans medicinska enhet. Verksamhetschefen är anställd på Myndighetsavdelningen i
Örebro kommun. På Elevhälsans medicinska enhet arbetar skolöverläkare, verksamhetschef
samt assistent.
I ledningsorganisationen finns för skolsköterskorna skolans rektor, verksamhetschefen samt
skolöverläkaren. Det finns också fyra skolsköterskor med uppdrag som utvecklingsledare. De
har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna och leda nätverksträffar på
grundskolan och gymnasiet. Uppdraget innebär också bland annat att delta i
fortbildningsfrågor samt kvalitets- och metodutveckling. Utvecklingsledarna tillsammans med
verksamhetschefen och skolöverläkaren utgör en lednings- och utvecklingsgrupp.
2
Under hösten skrevs avtal mellan Örebro universitet och länets kommuner om adjungerade
kliniska adjunkter för handledning av VFU-studenter. Uppdraget innehas av två
skolsköterskor på vardera 10 %.
Resurser
På Elevhälsans medicinska enhet finns skolöverläkare 20 timmar/vecka, verksamhetschef 40
timmar/vecka och assistent 20 timmar/vecka.
Den totala skolläkarresursen (inklusive 0,5 skolöverläkartjänst) är 3,15 tjänster. Det finns fyra
fast anställda skolläkare i verksamheten. Vissa timmar har utförts av inköpta läkare och av
läkare från Barn- och ungdomskliniken. I grunden finns en planering med en relativt jämn
fördelning av skolläkarresursen utifrån elevantal på de olika skolorna inom grundskolan i
Örebro kommun, men viss hänsyn har även tagits till områdesstruktur. Skolläkarresursen
inom grundskolan motsvarar 6 147 elever/ heltid skolläkare under hösten 2016. Inom
gymnasieskolan är motsvarande siffror 11 890 för hösten 2016. Med grundskola och
gymnasieskola hopslaget blir resursen 7 122 elever/ heltid skolläkare. Det är en medveten
planering att lägga mer resurser inom grundskolan än gymnasieskolan.
Den totala skolsköterskeresursen för hösten 2016 är för grundskolan 28,20 tjänster och för
gymnasieskolan 11,45 tjänster inkluderat 2,50 tjänster för RGD/RGH. Även de fyra
utvecklingsledarna är inkluderade i den totala resursen. Dessutom finns en tjänst som
systemadministratör som stöd för verksamheten. Utöver ovanstående resurser finns också 2,0
resurstjänst. En del av resurstjänsten är framför allt tänkt för vaccinationsstöd, i första hand
för HPV-vaccination, men har också använts för annat vaccinationsstöd och för hjälp med
hälsobesök. Den andra delen är framförallt tänkt för arbete kring nyanlända elever. Resursen
har fördelats på flera personer under läsåret med uppdrag i hela Örebro kommun.
Skolsköterskeresursen inom grundskolan varierar mellan 313 och 661elever per heltid
skolsköterska vilket ger ett snitt på 479 elever/skolsköterska. Inom gymnasieskolan varierar
elevantalet mellan 165 (skolsköterskan på språkintroduktion) och 832 elever per heltid
skolsköterska vilket ger ett snitt på 598 elever/skolsköterska. RGD/RGH och resurstjänsten är
inte medräknade i den statistiken. Det är en viss ojämnhet i fördelning av
skolsköterskeresursen framför allt inom gymnasieskolan. Se bilaga 2 för statistik över
skolsköterskeresurserna.
Verksamhetens innehåll
Hälsobesök och vaccination
Hälsobesöket innehåller ett hälsosamtal och olika undersökningsmoment beroende på ålder,
där metodboken för elevhälsans medicinska del följs. Nedan följer statistik över antalet
hälsobesök och vaccinationer som genomförts under läsåret.
Enligt statistikuttag ur datajournalen har skolsköterskorna utfört sammanlagt cirka 7 400
hälsobesök. De har gett cirka 4 700 vaccinationer varav ungefär en tredjedel är
kompletteringsvaccinationer. Statistiken är tyvärr inte helt tillförlitlig och när det gäller
vaccinationer inte möjlig att differentiera mellan vaccinationer givna inom allmänna
vaccinationsprogrammet och kompletteringsvaccinationer i år. Detta beror på att vi bytt
datajournalsystem i december. Det fanns brister i det gamla systemets möjligheter till korrekt
3
statistik och i det nya systemet behöver rutiner och möjligheter för statistikuttag ses över och
förbättras. De flesta elever nås av hälsobesöken i grundskolan men på gymnasiet nås färre
elever. Ungefär 1150 besök till skolläkarna har gjorts, tyvärr finns inte möjlighet att ur
statistiken se vilken sorts besök det gäller. Skolläkarna träffar en del av barnen i förskoleklass,
de väljs ut av skolsköterskan utifrån framtagna kriterier. Resten av barnen i förskoleklass
besöker enbart skolsköterskan för hälsobesök. I övrigt träffar skolläkarna elever i andra
årskurser utifrån olika behov. Ofta handlar det om skolrelaterad problematik, utredningar vid
inlärningssvårigheter, bedömningar av tillväxt med mera.
Under läsåret har hälsodata från hälsoenkäterna sammanställts och analyserats i det som
kallas för ELSA, vilket står för elevhälsosamtal sammanställt och analyserat. ELSA är ett
samarbete mellan länets kommuner och Region Örebro län. De hälsofrågor som eleverna
fyller i inför hälsosamtalet hos skolsköterskan matas in i ett webverktyg, sammanställs och
kan därefter analyseras på länsnivå, kommunnivå och skolnivå. Data fylls i ifrån hälsoenkäter
i förskoleklass, skolår 4 och 7 samt gymnasiets år 1. I bilaga 3 ses exempel på sammanställda
hälsodata från ELSA. Tillgång till det komplett sammanställda materialet kan fås via Region
Örebro län och på skolnivå via skolsköterskan. Tillämpning och analys av resultatet från
läsåret 2015-2016 genomfördes under läsåret, se under Hälsofrämjande arbete. Tillämpning
och analys av data från läsåret 2016-2017 kommer att genomföras under kommande läsår.
Som grund till arbetet med ELSA finns ett avtal mellan Region Örebro län och länets alla
kommuner samt några friskolor. Arbetsmodellen och hälsoenkäterna är hämtade från
Värmlands län och ett samarbete sker med Värmlands län och Malmö.
Under läsåret har skolsköterskor fortsatt utbildats för att genomföra hörselscreening.
Hörselscreening har införts och erbjudits alla barn i förskoleklass under läsåret. Dessutom
görs hörselscreening på nyanlända elever och vid behov på elever med till exempel
inlärningssvårigheter.
I årskurs 2 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I årskurs 6 ges vaccination
mot HPV (livmoderhalscancer) till flickorna. I årskurs 8 ges påfyllnadsvaccin mot difteri,
stelkramp och kikhosta, denna vaccination gavs för första gången detta läsår. En del elever
följer egna vaccinationsprogram och kan då få vaccinationerna vid andra tidpunkter.
HPV-vaccinationen i det allmänna vaccinationsprogrammet med vaccination av flickor i
årskurs 6 påbörjades i februari 2012. Två doser ges till varje flicka med ett halvårs
mellanrum. Vi har tagit in separat statistik för läsårets HPV-vaccination. Denna visar att vi
kommer upp i en relativt hög täckningsgrad, 90 procent av flickorna har fått den första dosen
och 88 procent har fått två doser. Förra läsåret vaccinerades 85 procent av flickorna med två
doser. Enligt nationell statistik ligger Örebro län ungefär som genomsnittet för riket. Vår egen
statistik ger högre siffror. Skillnaden i vaccinationstäckning mellan skolorna är något mindre i
år jämfört med tidigare år. De flesta skolor har en täckningsgrad som varierar mellan 70 och
100 procent, men en skola ligger lägre. Denna skillnad mellan skolor ser vi inte för andra
vaccinationer i programmet och vi har medvetet försökt minska skillnaden genom
informationsinsatser. Det beskrivna mönstret för HPV-vaccination ses också i andra
kommuner i landet.
Vaccinationstäckningen för HPV skiljer sig från övriga vaccinationer i
barnvaccinationsprogrammet som exempelvis vaccination mot mässling, påssjuka och röda
hund, där täckningsgraden ligger upp mot 97 – 98 procent. Det är oklart hur hög
täckningsgrad vi nått för den nya påfyllnadsvaccineringen mot difteri, stelkramp och kikhosta
4
i årskurs 8 på grund av brister i möjligheten att ta ut korrekt statistik. Många elever följer egna
vaccinationsprogram vilket försvårar möjligheten att räkna ut en korrekt täckningsgrad för
vaccinationen. Vi har i kontakter med skolsköterskorna fått information om att de flesta elever
som följer det allmänna vaccinationsprogrammet är vaccinerade och sannolikt ligger
täckningsgraden för den gruppen runt 97 – 98 procent.
BMI-statistik
BMI-statistik kan tas ut för elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och gymnasieskolans
årskurs 1. Det sker genom att längd- och viktuppgifter registreras vid varje hälsobesök och
matas in i ELSA tillsammans med andra hälsodata. BMI är ett sätt att mäta övervikt och
fetma. Hos barn som växer förändras BMI med åldern, därför används begreppet iso-BMI
som är en form av jämförande BMI. I bilaga 4 presenteras BMI-statistik för Örebro kommun.
Där kan ses hur vanlig övervikt och fetma är i olika åldrar samt skillnad mellan könen. Vid
jämförelse med föregående läsår ses fler flickor men färre pojkar med normalvikt i
förskoleklass och årskurs 4. Vi ser också att andelen flickor och pojkar med normalvikt
minskar från förskoleklass till årskurs 4. I årskurs 7 ses både färre flickor och pojkar med
normalvikt, medan i gymnasiet är det färre flickor men fler pojkar med normalvikt jämfört
med föregående läsår. Andelen flickor och pojkar med normalvikt i årskurs 7 och gymnasiets
årskurs 1 ligger ungefär som i årskurs 4.
Hälsofrämjande arbete
Vid hälsobesöket i förskoleklassen träffar skolsköterskan barnet och vårdnadshavaren, en
samverkan sker också med personalen i förskoleklassen. Skolsköterskan väljer ut vilka barn
som också ska träffa skolläkaren. Detta första möte är viktigt då vi efter barnhälsovården
fortsätter att följa barnens hälsa och utveckling upp genom åren.
Vid hälsosamtalet, som ingår i hälsobesöken i de olika åldrarna, används MI, motiverande
samtal, som metod. Två skolsköterskor i verksamheten har under läsåret fortsatt att utbilda
övriga skolsköterskor i tekniken MI. Vid läsårets slut hade så gott som alla skolsköterskor fått
utbildningen.
Resultatet från ELSA (se ovan) för läsåret 2015-2016 analyserades och återfördes under
läsåret på individ-, grupp – och organisationsnivå med syftet att ligga till grund för ett
hälsofrämjande arbete. Resultatet har på skolnivå presenterats för rektorer och övrig
elevhälsa, på organisationsnivå till rektorer och skolchefer samt politiker. Inom regionen har
data presenterats för tjänstemän, politiker och olika samverkanspartners.
Region Örebro län har tagit fram en rapport baserat på resultat från hälsosamtal i skolan för
läsåret 2015-2016 med titeln Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och
jämställdhetsperspektiv. Se också bilaga 3 för exempel på sammanställda hälsodata från
ELSA.
Skolsköterskorna följer upp elever vid behov efter samtalet. Skolläkaren anlitas vid behov för
att träffa elever och vårdnadshavare. Samverkan sker ofta med övriga kompetenser i
elevhälsan och med ungdomsmottagningen samt andra verksamheter inom Region Örebro
län.
5
Hälsoundervisning i grupp utförs i olika åldrar tillsammans med exempelvis specialpedagog,
kurator och idrottslärare. Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, främjande av närvaro i
skolan, stresshantering, livskunskap, tonårsutveckling, relationer, sex och samlevnad, kost
och fysisk aktivitet och ANDT-frågor är exempel på ämnen som ingår i det hälsofrämjande
och förebyggande arbetet på grupp- eller organisationsnivå. Många sköterskor deltar i
skolornas trygghetsteam. Skolläkarna deltar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
som sker i elevhälsoteamen.
En av skolsköterskorna är utbildad som handledare i DISA-metoden och har i sin tur utbildat
andra skolsköterskor. DISA användas på gruppnivå för att främja psykisk hälsa och förebygga
ohälsa. Grupper har hållits på vissa skolor under året, ofta samarbetar skolsköterska och
kurator i arbetet.
Några skolsköterskor och kuratorer deltar i en grupp för att stödja verksamheten ”Bara
dansa”, som riktar sig till flickor med psykisk ohälsa. Skolsköterskor och kuratorer på
högstadiet och gymnasiet informerar och erbjuder flickor att delta i ”Bara dansa”.
Hälsosamtalets kvalitet har förbättrats genom användandet av MI och genom
sammanställning av hälsodata i ELSA. Elevhälsans gemensamma hälsofrämjande och
förebyggande arbete har utvecklats och mycket bra arbete pågår.
Arbetsmiljö
Skolsköterskorna och skolläkarna arbetar med såväl den psykosociala arbetsmiljön som
inlärningsmiljön. Arbetet sker tillsammans med övrig elevhälsa för att bygga stödjande
miljöer och relationer i skolan. Skolsköterskorna deltar ofta i trygghetsarbetet på skolorna och
ibland ingår de lokalt i ett trygghetsteam. Många skolsköterskor är aktiva för att förbättra den
fysiska arbetsmiljön.
Som ett led i det olycksfallsförebyggande arbetet registreras olycksfall. Under läsåret har vi
registrerat drygt 1 000 olycksfall. Statistiken kring inträffade olycksfall följs upp tillsammans
med rektor.
Särskilt stöd
En del av arbetet med särskilt stöd sker i samverkan med övrig elevhälsa. Utredningar av
inlärningssvårigheter och långvarig skolfrånvaro görs vid behov. Både skolsköterskor och
skolläkare deltar regelbundet i elevhälsoteamen. Arbetet med inlärningssvårigheter hos elever
utgör en viktig del av vårt uppdrag och arbetet utvecklas och förbättras över tid.
Mycket stöd ges också individuellt då många elever spontant söker oss eller i planerade
kontakter samt vid hälsobesöken. Tid måste finnas för dessa kontakter som är viktiga för
eleverna. Vi samverkar också ofta med övrig elevhälsa och med sjukvården kring elevers
behov. Så kallade SIP-möten (samordnad individuell plan) är en samverkansform där
skolsköterskor och skolläkare kan delta för att samverka med andra huvudmän.
6
Sjukvård
Trycket är stort på verksamheten att ta emot, bedöma och utföra såväl enklare som mer
komplicerad sjukvård. Verksamheten måste hela tiden försöka hitta rätt balansgång i vad vi
ska ta emot och vad som ska utföras på annat ställe. Skolsköterskorna har tagit emot cirka
13 000 besök utöver de rutinmässiga hälsobesöken. Skolläkarna har enligt statistikuttag ur
datajournalen tagit emot planerade 1 150 besök, men statistiken har brister. Närmare 900
tillfällen för frågor, konsultation, administration finns också bokförda på skolläkarna för
höstterminen, motsvarande siffra för vårterminen finns inte att tillgå. I siffrorna för besök till
skolläkarna ingår också besök för problematik där särskilt stöd behövs samt annan
skolrelaterad problematik, se under den rubriken.
Samverkan
Skolsköterskan och skolläkaren ingår i elevhälsan och samverkar med övriga kompetenser
inom denna. Vi samverkar med barnhälsovården i övergången från barnhälsovård till
elevhälsa. Samverkan sker med ungdomsmottagningarna och vid behov med socialtjänsten,
primärvården, Barn- och ungdomskliniken, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken samt
övriga verksamheter inom Region Örebro län. Samverkan finns även med folkhälsoaktörer
inom kommunen och regionen samt med universitetet. Det finns en bra samverkan mellan
länets kommuner och Region Örebro län kring sammanställning av data från hälsosamtalen,
ELSA. I elevhälsans samordnings- och utvecklingsgrupp för grundskolan pågår ett centralt
utvecklingsarbete av kommunens elevhälsa. Mycket av denna samverkan är befäst och
fungerar bra.
Dokumentation och kvalitetsutveckling
Dokumentation sker i datajournaler. Nyanställd personal ska genomgå utbildning gällande
datajournalsystemet innan dokumentation påbörjas. Patientdatalagen och gällande
författningar ska följas. Under läsåret har vi bytt datajournalsystem från CGMJ4 till
ProReNata. Med anledning av bytet har utbildningar hållits för all personal i verksamheten
och nya rutiner har utarbetats för att säkra kvaliteten vid dokumentation. Övergången har i
stort sett varit smidig.
Skolsköterskor och skolläkare ska medverka i kvalitetsarbete genom att delta i fortlöpande
arbete för att utveckla och säkra kvalitet. Utvecklingsledarna har ett särskilt ansvar i dessa
frågor. Avvikelserapportering ska göras då en avvikelse upptäcks enligt de instruktioner som
finns. Verksamhetschefen är ansvarig för avvikelserapportering och anmälan enligt lex Maria.
Under läsåret har 6 stycken avvikelser rapporterats. Några avvikelser handlar om uteblivna
hälsobesök för nyanlända elever. Ingen lex Maria-anmälan har gjorts detta läsår.
Varje skolsköterska upprättar årligen en verksamhetsberättelse som föreläggs Elevhälsans
medicinska enhet och respektive rektor. Underlag för sammanställning, analys och
redovisning lämnas av Elevhälsans medicinska enhet. Under detta läsår har underlaget
utgjorts av de nationella kvalitetsmåtten framtagna för Elevhälsans medicinska insats.
Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål inte kan uppnås framkommer i
7
verksamhetsberättelsen. Skolsköterskan har möjlighet att identifiera orsaker samt ge förslag
till förbättringar om målen inte nåtts. Verksamhetschefen och skolöverläkaren skriver årligen
verksamhetsberättelse som baseras på skolsköterskornas verksamhetsberättelser och enhetens
arbete. Verksamhetsberättelsen lämnas sedan till ansvarig politisk nämnd. Varje år skrivs
dessutom en patientsäkerhetsberättelse som är en del av verksamhetsberättelsen. Se bilaga 5.
Elevhälsans medicinska enhet
Utvecklingsområden som mål för läsåret
Här redovisas enhetens arbete för verksamheten genom att ange de utvecklingsområden som
framkom i förra läsårets verksamhetsberättelse och som därmed funnits med i
verksamhetsplanen för läsåret. Utvecklingsområdena anges här som mål för verksamheten
följt av resultat och bedömning.
Mål gällande hörselmätning
Hörselmätning av barn i förskoleklass ska påbörjas.
Resultat och bedömning
De skolsköterskor som inte tidigare genomgått utbildning i hörselscreening har gjort det under
innevarande läsår. Under läsåret infördes hörselscreening av alla barn i förskoleklass. Under
läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av
hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande.
Mål gällande dTp-vaccination i årskurs 8
Vaccination i årskurs 8 med påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dTp)
kommer att ges för första gången under läsåret 2016/17.
Resultat och bedömning
Alla elever i årskurs 8 har erbjudits påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta.
Vaccinationen innebär en femte dos mot dessa sjukdomar och ges i enlighet med
vaccinationsprogrammet för barn födda 2002 och senare. Vaccinationen är nytillkommen och
innebär i och med det en ny arbetsuppgift. Många elever följer egna vaccinationsprogram
vilket tillsammans med brister gällande statistikuttaget försvårar möjligheten att räkna ut en
korrekt täckningsgrad för vaccinationen. Vi har i kontakter med skolsköterskorna fått
information om att de flesta elever som följer det allmänna vaccinationsprogrammet är
vaccinerade och sannolikt ligger täckningsgraden för den gruppen runt 97 – 98 procent.
Mål gällande nyanlända elever
Under Arbetet med nyanlända elever ska utvecklas och förbättras.
Resultat och bedömning
Under läsåret har en halvtidstjänst skolsköterska tillsatts på Perrongen för att vara en första
länk i arbetet med nyanlända elever. Skolsköterskan utgör också en länk till skolsköterskan på
mottagande skola. Dessutom har resurstillskott i form av skolsköterska tillkommit för arbete
med nyanlända elever ute på de olika skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i
arbetet med hälsobesök och vaccinationer. Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp
gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever.
8
Mål gällande kvalitetsarbete
Kvalitetsarbetet ska fortsätta. De framtagna kvalitetsmåtten för elevhälsans medicinska del
ska fortsatt användas som underlag för kvalitetsarbete både ute i verksamheten och av
Elevhälsans medicinska enhet.
Resultat och bedömning
Kvalitetsmåtten för Elevhälsans medicinska del har använts som underlag för läsårets
verksamhetsberättelser. Kvalitetsmåtten resulterar i en kvalitetssäkring av verksamheten
utifrån den lagstiftning som finns för Elevhälsans medicinska insats. Måtten synliggör också
vilka krav som finns på verksamheten. Verksamheten svarar upp mot de flesta av
kvalitetsmåtten på ett bra sätt. Nedan nämns några saker som kan analyseras och förbättras.
Sedan föregående verksamhetsberättelse skrevs har standarden för lokaler och utrustning
förbättrats på flera skolor. Vad gäller personalresurser finns fortfarande skillnader för
skolsköterskorna mellan olika skolor, men förbättringar har skett på flera skolor. För
skolläkarna har inget resurstillskott tillkommit på många år.
Kvalitetsmåtten visar att både skolläkare och skolsköterskor deltar i elevhälsoteam med
regelbundenhet. Vi ser också att många skolsköterskor och skolläkare arbetar aktivt med
hälsofrämjande arbete, arbetsmiljöfrågor, arbete mot kränkande behandling, arbete för en god
lärandemiljö och med stöd till elever utifrån behov samt förebyggande insatser och åtgärder
kring skolfrånvaro. Se bilaga 1.
Mål gällande insamling och bearbetning av hälsodata Hälsodata som samlats in från hälsobesöken i förskoleklass, årskurs 4, 7 och år 1 på gymnasiet
ska bearbetas och analyseras och återföras till verksamheten, skolorna, kommunen och länet. Ett
främjande och förebyggande arbete på skolorna ska initieras utifrån analys av hälsodata i
elevhälsoteamen med rektorerna.
Resultat och bedömning
Under läsåret har hälsodata samlats in från årskurserna angivna under målet. Färdiga
hälsodata från läsåret 2015/16 presenterades i början av höstterminen. Under läsåret har
skolsköterskor och skolläkare kunnat presentera hälsodata för sin egen skola, vilket ofta har
skett på möten för elevhälsoteamen med rektor närvarande. Hälsodata har också presenterats
på föräldramöten. Hälsodata har dessutom presenterats för rektorer, skolchefer och nämnd.
Inom Region Örebro län har intressenter som tandvården, ÖLIF och Överviktsenheten liksom
regionens folkhälsoaktörer tagit del av hälsodata. Färdigbearbetade data för 2016/17 kommer
att bli tillgängliga i början av kommande läsår. I bilaga 3 ses ett urval av hälsodata för de
olika årskurserna i Örebro kommun, se också under rubrik Hälsofrämjande arbete. I bilaga 4
ses en sammanställning av BMI-data för Örebro kommun, se också under rubrik BMI-
statistik.
I slutet på vårterminen kunde regionen presentera rapporten ”Hälsa, levnadsvanor och
livsvillkor ur ett jämlikhets – och jämställdhetsperspektiv”. ”Resultaten visar att såväl den
allmänna som den psykiska hälsan överlag är god, men att hälsan inte är jämlikt eller jämställt
fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor
i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram
starka skydds – och riskfaktorer för den goda hälsan, där en av de starkaste skyddsfaktorerna
är att trivas hemma och i skolan, känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt
att ha vänner i skolan.” (Citerat från sammanfattning av rapporten).
9
Mål gällande elevhälsans gemensamma arbete När det gäller elevhälsans gemensamma arbete ser vi att det gemensamma främjande och
förebyggande arbetet för att stödja elevens utveckling mot målen behöver utvecklas. Vi ser också
att elevhälsans gemensamma uppdrag behöver tydliggöras.
Resultat och bedömning
Mycket bra arbete pågår inom elevhälsan och arbetssättet har utvecklats. Under läsåret har
Örebro kommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa uppdaterats. Dessa riktlinjer och
samordnings – och utvecklingsgruppen för elevhälsan kan stödja fortsatt arbete med
elevhälsans gemensamma uppdrag och bidra till en större likvärdighet i elevhälsans arbete.
Mål gällande MI De skolsköterskor som utbildats till handledare i tekniken MI ska fortsätta utbilda andra
skolsköterskor i MI.
Resultat och bedömning
Utbildning i MI har fortsatt under läsåret enligt planering. De flesta skolsköterskor och
skolläkare har utbildning i MI.
Mål gällande nytt datajournalsystem Ett nytt upphandlat datajournalsystem, ProReNata, ska införas och ersätta CGMJ4.
Resultat och bedömning
I december infördes det nyupphandlade journalsystemet ProReNata som då ersatte det
tidigare systemet CGMJ4. All personal har genomgått utbildning. Bytet av journalsystem har
fungerat bra. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet.
Utbildningar
Under läsåret har följande utbildningar i olika verksamhetsfrågor anordnats:
Genomgång av resultat och sammanställning av ELSA, elevhälsosamtal sammanställt
och analyserat.
”Att samtala om övervikt och fetma”, utbildningen hölls med hjälp av psykolog och
nutritionist från Överviktsenheten.
Utbildning i MI.
Vaccinationsutbildning i samarbete med Barnhälsovårdsenheten för hela länets
verksamhet.
Introduktionsutbildning för nyanställd personal med uppföljningsdag.
Utbildning om våld i nära relationer tillsammans med Barnhälsovårdsenheten och
Mödrahälsovårdsenheten för all personal i verksamheterna i länet.
Grundutbildning i nya journalsystemet ProReNata.
En utbildningseftermiddag om intellektuell funktionsnedsättning för hela länet med
hjälp av skolpsykolog och barnneurolog.
Utbildningsdag om ätstörningar för hela länet med hjälp av Ätstörningsenheten.
Tillsammans med Örebro universitet hölls en halvdag med introduktion för
skolsköterskor som handleder studenter.
10
Fyra av skolläkarna deltog i de nationella skolläkardagarna. Ett antal av skolsköterskorna
deltog i den nationella skolsköterskekongressen.
Skolöverläkaren har föreläst för blivande distriktssköterskor och barnsjuksköterskor på
Örebro universitet och även för studenter som läser sin sjätte termin på Örebro universitets
Läkarprogram.
Nätverksmöten
Som tidigare år har verksamheten också haft nätverksmöten för skolsköterskor och för
skolläkare. Skolläkarnas möten har handlat mycket om bedömningar och utredningar vid
olika former av inlärningssvårigheter samt om vaccinationsfrågor. Utvecklingsledarna och
skolläkare har också haft gemensamma möten. Skolläkarna och kommunens psykologer har
som tidigare haft gemensamma möten av utbildande karaktär.
Skolsköterskornas möten leds av verksamhetschefen och en utvecklingsledare i respektive
nätverk. Utvecklingsledarna i sin tur har regelbundna träffar med verksamhetschefen,
skolöverläkaren och systemadministratören i ledningsgruppen. Skolsköterskorna träffas
regelbundet i nätverk och ett processinriktat utvecklingsarbete bedrivs i aktuella frågor.
Aktuella frågor under läsåret har bland annat handlat om arbete för att sammanställa hälsodata
från hälsoenkäterna och andra verksamhetsnära frågor.
Den samverkan vi har med länets övriga kommuner fortgår, där Elevhälsans medicinska enhet
erbjuder kompetens- och fortbildningsstöd. Som tidigare hålls en referensgrupp för länets
skolsköterskor med ledningsansvar och ett nätverk för verksamhetschefer för elevhälsans
medicinska del i länet.
Metodbok
Metodboken har fortlöpande kompletterats och daterats upp under läsåret.
Utvecklingsområden under kommande läsår
Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska
kollegialt lärande gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras.
ELSA
Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt
för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från
hälsoenkäterna, ELSA. Arbetat kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor.
Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete.
11
HPV
Täckningsgraden för HPV-vaccination ska fortsatt bevakas och insatser för en jämnare och
högre täckningsgrad ska göras vid behov.
Elevhälsa
Elevhälsans gemensamma arbete kan utvecklas ytterligare och den processen ska stimuleras.
Det kan ske både på central nivå genom Samordnings- och utvecklingsgruppen och lokalt på
skolnivå.
ProReNata
Förutsättningarna för statistikuttag ur ProReNata måste förbättras så att det blir möjligt att ta
fram korrekt statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna
vaccinationsprogrammet samt för kompletteringsvaccinationer. Uppföljning ska göras för att
korrekt kunna bedöma täckningsgraden av den under året införda vaccinationen i årskurs 8.
Förbättringar behöver också göras för att kunna ta fram lämplig statistik för besök hos både
skolläkarna och skolsköterskorna. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till
verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras.
Nyanlända
Samarbetet mellan Perrongen och mottagande skola ska stärkas för att höja kvaliteten på
mottagandet av nyanlända elever.
Tack till alla inom elevhälsans medicinska del i Örebro och våra
övriga samarbetspartners!
Elevhälsans medicinska enhet
Ingemor Skoglund, skolöverläkare Ingrid Gustafsson, verksamhetschef
Bilaga 1
Kvalitetsmått
Bilaga 2 Skolsköterskeresurer
Elevantal per heltidstjänst skolsköterska höstterminen 2016, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun
Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid
Karolinska gymnasiet 1 80 132 165
Karolinska gymnasiet 2 100 672 672
Karolinska gymnasiet 3 100 435 435
Rudbecksgymnasiet 1 100 792 792
Rudbecksgymnasiet 2 50 314 628
Rudbecksgymnasiet RGD/RGH 50 60 120
Tullängsgymnasiet 1 80 461 576
Tullängsgymnasiet 2 90 560 622
Tullängsgymnasiet RGD/RGH 100 189 189
Virginska gymnasiet 1 75 459 612
Virginska gymnasiet 2 100 400 400
Virginska gymnasiet 3 60 499 832
Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS 100 127 127
Kvinnerstagymnasiet 60 251 418
1145 5351 6588
Skolsköterskeresurs per skola höstterminen 2016, grundskolan och särskolan, Örebro kommun
Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid
Adolfsberg 7-9, 100 416 416
Adolfsberg F-6 80 442 553
Brunnsskolan 80 413 516
Mariebergsskolan 50 255 510
Mosjö skola 20 130 650
Navet 80 458 573
Sörbyängsskolan 60 243 405
Kryddgårdsskolan 20 102 510
Eklunda 50 181 362
Sveaskolan 40 219 548
Almby F-3 80 349 436
Almby 4-6 50 212 424
Almby 7-9 100 340 340
Sörbyskolan 40 147 368
Brickebacken 75 287 383
Almbro 20 130 650
Odenskolan 85 353 415
Stora Mellösa 40 158 395
Asker 10 43 430
Hampetorp 10 48 480
Kilsmo 5 10 200
Gumaelius 90 567 630
Hagaskolan 70 316 451
Björkhaga 30 154 513
Rosta 100 465 465
Bruket 30 120 400
Tegnérskolan 40 198 495
Vintrosa 43 224 521
Latorp 8 56 700
Garphyttan 34 187 550
Mellringeskolan F-4 60 212 353
Mellringeskolan 5-9 100 373 373
Wallerska 60 315 525
Närkes Kil 20 99 495
Vivalla F-4 100 412 412
Vivalla 5-9 100 353 353
Lundby 60 297 495
Ervalla 15 92 613
Ölmbrotorp 15 81 540
Lillåns skola 7-9 80 336 420
Lillåns skola F-6 50 285 570
Lillåns södra skola 40 181 453
Hovsta 70 472 674
Engelbrektsskolan 1 75 496 661
Engelbrektsskolan 2 70 333 476
Västra Engelbrekt 100 391 391
Stureskolan 30 255 850
Olaus Petriskolan 100 533 533
Norrbyskolan 75 439 585
Glanshammar 60 345 575
2820 13523 24636
Skolsköterskeresurs per skola höstterminen 2016, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun
Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid
Karolinska gymnasiet 1 80 132 165
Karolinska gymnasiet 2 100 672 672
Karolinska gymnasiet 3 100 435 435
Rudbecksgymnasiet 1 100 792 792
Rudbecksgymnasiet 2 50 314 628
Rudbecksgymnasiet RGD/RGH 50 60 120
Tullängsgymnasiet 1 80 461 576
Tullängsgymnasiet 2 90 560 622
Tullängsgymnasiet RGD/RGH 100 189 189
Virginska gymnasiet 1 75 459 612
Virginska gymnasiet 2 100 400 400
Virginska gymnasiet 3 60 499 832
Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS 100 127 127
Kvinnerstagymnasiet 60 251 418
1145 5351 6588
grundskolan och särskolan, Örebro kommun
Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid
Adolfsberg F-9, specialenhet 180 858 477
Brunnsskolan 80 413 516
Mariebergsskolan 50 255 510
Mosjö skola 20 130 650
Sveaskolan 40 219 548
Sörbyängsskolan 60 243 405
Kryddgårdsskolan 20 102 510
Navet 80 458 573
Eklunda 50 181 362
Sörbyskolan 40 147 368
Brickebacken 75 287 383
Almbro 20 130 650
Almby 230 901 392
St Mellösa 40 158 395
Asker 10 43 430
Odenskolan 85 353 415
Kilsmo 5 10 200
Hampetorp 10 48 480
Gumaelius 90 567 630
Hagaskolan 70 316 451
Björkhaga 30 154 513
Bruket 30 120 400
Tegnérskolan 40 198 495
Rosta 100 465 465
Vintrosa 43 224 521
Latorp 8 56 700
Garphyttan 34 187 550
Engelbrektsskolan 145 829 572
Stureskolan 30 255 850
Olaus Petriskolan 100 533 533
Norrbyskolan 75 439 585
Glanshammar 60 345 575
Västra Engelbrektsskolan 100 391 391
Lillåns skola 7-9 80 336 420
Lillåns skola F-6 50 285 570
Lillåns södra skola 40 181 453
Hovsta 70 472 674
Ervalla 15 92 613
Ölmbrotorp 15 81 540
Mellringeskolan F-9 160 585 366
Närkes Kil 20 99 495
Wallerska 60 315 525
Vivalla F-9 200 765 383
Lundby 60 297 495
2820 13523 22027
Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola höstterminen 2016,
Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola höstterminen 2016, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun
Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid
Karolinska gymnasiet 280 1239 443
Rudbecksgymnasiet 200 1166 583
Tullängsgymnasiet 170 1102 648
Tullängsgymnasiet RGD/RGH 100 108 108
Virginska gymnasiet 175 1358 776
Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS 100 127 127
Kvinnerstagymnasiet 60 251 418
1085 5351 3103
ELSA-resultatLäsåret 2016-2017
Bilaga 3
De flesta mår bra!
Andel som svarat
att de mår bra varje
dag eller ofta
Symptom och besvär
710
18
28
710 8
13
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
tKänner sig orolig varje dag/ofta
6 814 16
9 9 10 9
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Känner sig arg varje dag/ofta
5
1925
33
5
1813 14
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Har huvudvärk varje dag/ofta
1418 18
23
1013
8 8
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Har ont i magen varje dag/ofta
1
11
24
36
2
14 13
22
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Har ont i rygg, nacke eller axlar varje dag/ofta
Rökning och alkohol…
95
76
97
75
0
20
40
60
80
100
Åk 7 gy 1 Åk 7 gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Har aldrig rökt 94
59
91
60
0
20
40
60
80
100
Åk 7 gy 1 Åk 7 gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Dricker aldrig alkohol
• 4 procent av tjejerna och 3
procent av killarna i sjuan har
provat att röka
• 3 procent av tjejerna och killarna
på gymnasiet röker dagligen
• 6 procent av tjejerna och 9
procent av killarna i sjuan
har provat alkohol
• 7 procent av tjejerna och 8
procent av killarna dricker
minst en gång i månaden
Maten…
95 95
81
73
95 9589
81
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Jag äter frukost varje morgon 99
9488 89
9692
8689
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Jag äter skollunch varje skoldag
95
79
61
71
93
73
56
64
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Jag tycker skolmaten är bra
Andel som tycker att
påståendena stämmer
mycket eller ganska bra
Möjliga svarsalternativ:
• Stämmer mycket bra
• Stämmer ganska bra
• Stämmer dåligt
• Stämmer inte alls
Träningen…
9793
75
62
9589
8074
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Jag idrottar/tränar och rör mig mycket på fritiden
Andel som tycker att det stämmer mycket eller ganska bra.
I förskoleklass lyder påståendet: ”Jag leker och rör mig mycket på fritiden”
Skolan…
96 97 94 96 96 97 97 98
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Känner sig lugn och trygg inför skoldagen
99 97 94 96 99 96 97 98
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Trivs bra i skolan
98 9893 94 96 96 94 96
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Får den hjälp de behöver i skolan
99 97 96 98 97 95 94 97
0
20
40
60
80
100
Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Fk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Tycker all skolpersonal är vänliga mot dem
Positiv framtidstro 97 95 93 98 97 96
0
20
40
60
80
100
Åk 4 Åk 7 gy 1 Åk 4 Åk 7 gy 1
Tjejer Killar
Pro
cen
t
Andel som tycker att påståendet ”Jag ser positivt på
framtiden” stämmer mycket bra eller ganska bra
Bilaga 4
iso-BMI
iso-BMI förskoleklass Örebro kommun läsåret 2016-2017
Flicka Pojke
Namn Antal % Antal %
Undervikt (motsvarande BMI < 17,0)
9 1 4 1
Normalvikt (motsvarande BMI 17–24,99)
565 84 580 85
Övervikt (motsvarande BMI 25–29,99)
71 11 79 12
Fetma (motsvarande BMI >= 30)
24 4 22 3
Total 669 100 685 100
iso-BMI årskurs 4 Örebro kommun läsåret 2016-2017
Flicka Pojke
Namn Antal % Antal %
Undervikt (motsvarande BMI < 17,0)
5 1 8 1
Normalvikt (motsvarande BMI 17–24,99)
452 80 481 78
Övervikt (motsvarande BMI 25–29,99)
87 15 94 15
Fetma (motsvarande BMI >= 30)
19 3 31 5
Total 563 100 614 100
iso-BMI årskurs 7 Örebro kommun läsåret 2016-2017
Flicka Pojke
Namn Antal % Antal %
Undervikt (motsvarande BMI < 17,0)
8 2 9 2
Normalvikt (motsvarande BMI 17–24,99)
393 74 417 77
Övervikt (motsvarande BMI 25–29,99)
111 21 88 16
Fetma (motsvarande BMI >= 30)
19 4 31 6
Total 531 100 545 100
iso-BMI gymnasiet år 1 Örebro kommun läsåret 2016-2017
Flicka Pojke
Namn Antal % Antal %
Undervikt (motsvarande BMI < 17,0)
10 2 6 1
Normalvikt (motsvarande BMI 17–24,99)
407 76 364 76
Övervikt (motsvarande BMI 25–29,99)
85 16 79 16
Fetma (motsvarande BMI >= 30)
31 6 32 7
Total 533 100 481 100
Bilaga 5
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL
ÖREBRO KOMMUN
Läsåret 2016-2017
Sammanfattning
Elevhälsans datajournalsystem har utvecklats under åren och i december infördes det nyupphandlade journalsystemet ProReNata som då ersatte det tidigare systemet CGMJ4. All personal har genomgått utbildning. Bytet av journalsystem har fungerat bra. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet. Under läsåret har sammanställning gjorts av hälsoenkäter för berörda årskurser. Därmed finns ett resultat på såväl läns-, kommun-, som skolnivå att använda i det främjande och förebyggande arbetet. Enligt resultatrapporten Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, är såväl den allmänna som den psykiska hälsan överlag god, men hälsan är inte jämlikt eller jämställt fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram starka skydds – och riskfaktorer för den goda hälsan, där några av de starkaste skyddsfaktorerna är att trivas hemma och i skolan, att känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt att ha vänner i skolan.
Resurstillskott i form av skolsköterska har tillkommit för arbete med nyanlända elever ute på de olika skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i arbetet med hälsobesök och vaccinationer. Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever. Hörselscreening av förskoleklass har genomförts. Under läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande.
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap 1 §, och SOSFS 2011:9, 3 kap 1 § Målsättningen för elevhälsan är att främja elevernas hälsa och utveckling. Verksamheten ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet. Elevhälsan ska ha hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas och stärkas.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap 9 §, och SOSFS 2011:9, 7 kap 2 § p 1 Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa med målsättning att stödja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser. Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska delen av elevhälsan. Huvudman är Örebro kommun. Till elevhälsans medicinska del räknas skolsköterskor och skolläkare i verksamheten samt Elevhälsans medicinska enhet. Skolsköterskorna är anställda av respektive förvaltning på skolorna. Skolläkarna är anställda på Barn- och ungdomskliniken inom Region Örebro län. Genom ett avtal mellan kommunen och Region Örebro län köper kommunen skolläkarinsatser liksom insatser i form av skolöverläkare och administratör från Barn- och ungdomskliniken. Verksamhetschefen är anställd av Örebro kommun. Inom verksamhetschefens ansvarsområde ingår att tillgodose hög patientsäkerhet och därmed elevsäkerhet och god kvalitet. På Elevhälsans medicinska enhet arbetar skolöverläkare, verksamhetschef samt administratör. I ledningsorganisationen finns för skolsköterskorna skolans rektor, verksamhetschefen samt skolöverläkaren. Det finns också fyra skolsköterskor med uppdrag som utvecklingsledare. De har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna och leda nätverksträffar på grundskolan och gymnasiet. Uppdraget innebär också bland annat att delta i fortbildningsfrågor samt kvalitets- och metodutveckling. Utvecklingsledarna tillsammans med verksamhetschefen och skolöverläkaren utgör en lednings- och utvecklingsgrupp. Under hösten skrevs avtal mellan Örebro universitet och länets kommuner om adjungerade kliniska adjunkter för handledning av VFU-studenter. Uppdraget innehas av två skolsköterskor på vardera 10 procent.
Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9, 3 kap 2 § Verksamhetschefen följer verksamhetens patientsäkerhetsarbete genom årlig inventering av personaltillgång och kvalitet. För förskoleklasser, årskurs 2, 4, 7 och år 1 på gymnasiet genomförs årliga hälsobesök. Hälsoenkäter utgör grund för hälsosamtalen. Skolsköterskorna följer upp elever vid behov efter samtalet. Skolläkaren kopplas in då det behövs och träffar eleven och vårdnadshavare. Avidentifierad
sammanställning återkopplas där behov finns till rektor, elevhälsa och klasslärare. Tillsammans med berörd elevhälsa diskuteras och planeras för förbättringar. Hälsoenkät genomfördes under 2015-2016 och tillämpades under läsåret, se hälsofrämjande arbete. En sammanställning har gjorts av hälsoenkäter 2016-2017 för berörda årskurser. Tillämpning och analys av data kommer att genomföras under kommande läsår.
Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap 2§, 7 kap 2§ p2 Metodboken för elevhälsans medicinska insats uppdateras och kompletteras fortlöpande. Information om förändringar i PM i metodboken skickas till verksamheten. Viktiga förändringar presenteras i nätverken med hjälp av utvecklingsledarna. Varje skolsköterska ska årligen kontrollera medicinteknisk utrustning. Brister rapporteras till berörd rektor och verksamhetschef för eventuell åtgärd. Av metodboken framgår vilka åtgärder som ska vidtas vid eventuella avvikelser. Skolsköterskan kan i vissa fall hantera avvikelsen själv, men är alltid skyldig att rapporterar skriftligen till verksamhetschefen. Frågan hanteras därefter i lednings- och utvecklingsgruppen. Loggningskontroller av användare utförs enligt framtagen rutin. Kontrollen garanterar att patientregistret inte missbrukas.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap 10 § p 1-2
Metodbok Metodboken har fortlöpande kompletterats och daterats upp under läsåret.
Vaccination I årskurs 2 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I årskurs 6 ges vaccination mot HPV (livmoderhalscancer) till flickorna. I årskurs 8 ges påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta, denna vaccination gavs för första gången detta läsår. En del elever följer egna vaccinationsprogram och kan då få vaccinationerna vid andra tidpunkter. Enligt nationell statistik ligger Örebro län ungefär som genomsnittet för riket vad gäller HPV-vaccinering. Vår egen statistik ger högre siffror. Skillnaden i vaccinationsanslutning mellan skolorna är något mindre i år jämfört med tidigare år. De flesta skolor har en täckningsgrad som varierar mellan 70 och 100 procent, men en skola ligger lägre. Denna skillnad mellan skolor ser vi inte för andra vaccinationer i programmet och vi har medvetet försökt minska skillnaden genom informationsinsatser. Det beskrivna mönstret för HPV-vaccination ses också i andra kommuner i landet.
Vaccinationstäckningen för HPV skiljer sig från övriga vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet där täckningsgraden ligger upp mot 97–98 procent. Även täckningsgraden för påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 8 bedöms ligga runt 97-98 procent.
Journaldokumentation Under läsåret har vi bytt datajournalsystem från CGMJ4 till ProReNata. Med anledning av bytet har utbildningar hållits för all personal i verksamheten och nya rutiner har utarbetats för att säkra kvaliteten vid dokumentation. Övergången har i stort sett varit smidig.
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9, 4 kap 6 §, 7 kap 3 § p 3 I länet finns sedan flera år en överenskommelse om samverkan för länets kommuner och regionen. En samverkansstruktur för folkhälsa, social välfärd, vård och skola finns framtagen. Elevhälsans medicinska insats (EMI) ingår där i utvecklingsgruppen för Barn och unga. Utöver verksamhetschef för EMI ingår skolchefer, socialchefer, barnhälsovårdsöverläkare, chef för habilitering och barnpsykiatrin samt utvecklingsledare barn och unga, Region Örebro län.
Riskanalys SOSFS 2011:9, 5 kap 1 § Riskhantering är en del av elevhälsans kvalitetsarbete. I de avvikelserapporter som skrivs av skolläkare och skolsköterskor kan verksamhetschefen tillsammans med lednings- och utvecklingsgruppen bedöma eventuella kommande svagheter och risker. En analys ger därmed möjlighet att åtgärda brister och förhindra att risker.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap 4 § och SOSFS 2011:9, 7 kap 2 § p 5 Ledningsgruppen för EMI går igenom avvikelserapporterna och bedömer vilka åtgärder och förbättringar som behöver göras. Redovisning görs sedan i de olika nätverken för skolsköterskor och skolläkare.
Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap 3 §, 7 kap 2 § p 6 Via Örebro kommuns hemsida och under rubriken Klagomål på hälso- och sjukvården, får man vägledning och hänvisning till ansvarig för berört verksamhetsområde. Vårdnadshavare hör av sig lokalt till skolsköterska och skolläkare. Man kan också kontakta Elevhälsans medicinska enhet, verksamhetschef och skolöverläkare. Elevhälsans medicinska insats lyder under Patientnämnden i Region Örebro län. Dit kan vårdnadshavare vända sig. Det går också att vända sig med klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Sammanställning och analys Den samlade bilden av klagomålen är att det sker via direktkontakt mellan vårdnadshavare och skolsköterska, skolläkare, verksamhetschef eller skolöverläkare. Kontakten sker vanligtvis via telefon eller besök. Verksamhetens stora tillgänglighet kan ha bidragit till att eventuellt missnöje har fångats upp. Under läsåret har sex (föregående år tjugo) avvikelserapporter inkommit och hanterats enligt rutiner om avvikelsehantering. Avvikelserna handlar huvudsakligen om att hälsobesök för nyanlända inte getts vid rätt tid. Ingen Lex Maria-anmälan har gjorts.
Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659, 3 kap 4 § Vid avvikelse kontaktar skolsköterska berörd elev alternativt vårdnadshavare beroende på ålder. Skolsköterskan informerar om händelsen och ser till att avvikelserapport skrivs.
Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10§ p 3
Kvalitetsarbete Översyn av elevantalet per heltid skolsköterska och skolläkare görs årligen, oktober månad.
Antal elever per heltid
Antal elever per heltid
Antal elever per heltid
Antal elever per heltid
Årtal 2017 2016 2015 2014 Skolsköterska grundskola 479 (313-661) 470 (302-672) 494 (358-620) 483 (333-681) Skolsköterska gymnasieskola 598 (165-832) 572 (92*-813) 670 (372-823) 684 (340-916)
* Skolsköterska på språkintroduktion förklarar det låga antalet, så även för 2017. RGD/RGH och resurstjänster är inte inräknat i statistiken. Statistiken visar en ojämn fördelning av skolsköterskeresurs mellan skolorna och speciellt inom gymnasieskolan.
Antal elever per heltid
Antal elever per heltid
Antal elever per heltid
Antal elever per heltid
Årtal 2017 2016 2015 2014 Skolläkare grundskola 6147 6366 6183 5962 Skolläkare gymnasieskola 11890 10584 10250 10412
Det är en medveten planering att lägga mer resurser inom grundskolan. Under läsåret har vi bytt datajournalsystem från CGMJ4 till ProReNata. Med anledning av bytet har utbildningar hållits för all personal i verksamheten och nya rutiner har utarbetats för att säkra kvaliteten vid dokumentation. Kvalitetsmåtten för Elevhälsans medicinska del har använts som underlag för läsårets verksamhetsberättelser. Kvalitetsmåtten resulterar i en kvalitetssäkring av verksamheten utifrån den lagstiftning som finns för Elevhälsans medicinska insats. Måtten synliggör också vilka krav som finns på verksamheten. Verksamheten svarar upp mot de flesta av kvalitetsmåtten på ett bra sätt.
Verksamhetschefen har bevakat tjänstetillsättningar för att säkra rätt behörighet till tjänster. Nyanställda skolsköterskor får en mentor för kontinuerligt stöd i arbetet. Det pågår implementering av Socialstyrelsens vägledande dokument för elevhälsan. Enligt statistikuttag ur datajournalen har skolsköterskorna utfört sammanlagt 7 400 (7 729) hälsobesök och gett cirka 4 700 vaccinationer varav ungefär en tredjedel är kompletteringsvaccinationer. De flesta elever nås av hälsobesöken i grundskolan, något färre i gymnasieskolan. 1 150 elever har besökt skolläkaren. Ofta handlar det om skolrelaterad problematik, utredningar vid inlärningssvårigheter, bedömningar av tillväxt med mera. Nytt datajournalsystem I december infördes det nyupphandlade journalsystemet ProReNata som då ersatte det tidigare systemet CGMJ4. All personal har genomgått utbildning. Bytet av journalsystem har fungerat bra. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet. Elevhälsans gemensamma arbete Mycket bra arbete pågår inom elevhälsan och arbetssättet har utvecklats. Under läsåret har Örebro kommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa uppdaterats. Dessa riktlinjer och samordnings – och utvecklingsgruppen för elevhälsan kan stödja fortsatt arbete med elevhälsans gemensamma uppdrag och bidra till en större likvärdighet för elevhälsa. Insamling och bearbetning av hälsodata Under läsåret har hälsodata samlats in från årskurserna angivna under målet. Färdiga hälsodata från läsåret 2015/16 presenterades i början av höstterminen. Under läsåret har skolsköterskor och skolläkare kunnat presentera hälsodata för sin egen skola, vilket ofta har skett på möten för elevhälsoteamen med rektor närvarande. Hälsodata har också presenterats på föräldramöten. Hälsodata har dessutom presenterats för rektorer, skolchefer och nämnd. Inom Region Örebro län har intressenter som tandvården, ÖLIF och Överviktsenheten liksom regionens folkhälsoaktörer tagit del av hälsodata. Färdigbearbetade data för 2016/17 kommer att bli tillgängliga i början av kommande läsår. I bilaga 3 ses ett urval av hälsodata för de olika årskurserna i Örebro kommun. I bilaga 4 ses en sammanställning av BMI-data för Örebro kommun, se också under rubrik BMI-statistik. I slutet på vårterminen kunde regionen presentera rapporten ”Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets – och jämställdhetsperspektiv”. Resultat hälsodata ”Resultaten visar att såväl den allmänna som den psykiska hälsan överlag är god, men att hälsan inte är jämlikt eller jämställt fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram starka skydds – och riskfaktorer för den goda hälsan, där en av de starkaste skyddsfaktorerna är att trivas hemma och i skolan, känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt att ha vänner i skolan.” (Citerat från sammanfattning av rapporten). Arbete för nyanlända elever Resurstillskott i form av skolsköterska har tillkommit för arbete med nyanlända elever ute på de olika
skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i arbetet med hälsobesök och vaccinationer.
Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever. Hörselscreening Skolsköterskor som arbetar med förskoleklass har genomgått utbildning i hörselscreening. Hörselscreening av förskoleklass har genomförts. Under läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande. Vaccination i årskurs 8 Alla elever i årskurs 8 har erbjudits påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Motiverande samtal Utbildning i Motiverande samtal (MI) är genomförd.
Övergripande mål och strategier för kommande år Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska kollegialt lärande gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras. Arbetet kring nyanlända elever ska utvecklas och förbättras. Samarbetet mellan Perrongen, kommunens plats för mottagande av nyanlända, och mottagande skola ska stärkas för att höja kvaliteten på mottagandet av nyanlända elever. Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från hälsoenkäterna, ELSA. Arbetat kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor. Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete. Förutsättningarna för statistikuttag ur ProReNata måste förbättras så att det blir möjligt att ta fram korrekt statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet samt för kompletteringsvaccinationer. Förbättringar behöver också göras för att kunna ta fram lämplig statistik för besök hos både skolläkarna och skolsköterskorna. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras. Ingrid Gustafsson, verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet Örebro 2017-11-13