Vem är tanten i sju bilderböcker av Elsa Beskow? · 2019. 8. 23. · 3 Abstract Jönsson, Carita (2008), Vem är tanten i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow? Malmö: Lärarutbildningen:

Malmö Högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle

Examensarbete 15 högskolepoäng

(Teckning av Carita Jönsson efter Elsa Beskows originalteckningar)

Vem är tanten i sju bilderböcker av Elsa Beskow?

Who is she the aunt in seven picturebooks by Elsa Beskow?

Carita Jönsson

Lärarexamen Examinator: Jutta Balldin 2008-12-05 Handledare: Maria Sundkvist

2

3

Abstract

Jönsson, Carita (2008), Vem är tanten i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker

skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna

figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att

kunna svara på hur tanten framställs som litterär gestalt. Jag har använt följande frågor

för att kunna svara på detta. Hur är hon och hur ser hon ut? Vad gör hon och i vilken

miljö finns hon? Vilken är hennes sociala bakgrund? Hur ser hennes relation ut till

barn? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att studera

bilderböckerna från pärm till pärm och i de fall det funnits tillgång till förstautgåvor har

dessa använts. Ikanotextmetoden har använts som innebär att både text och bild vägs in i

analysen. Inledningsvis finns en presentation av författaren Elsa Beskow. De teoretiska

utgångspunkterna har varit persongestaltning, olika gängse bilderboksperspektiv,

genusstrukturer i bilderboken och själva begreppet bilderbok. Den teoretiska modell

som tillämpats är intersektionell teoribildning med ståndpunkter kring ålder, genus, kön,

etnicitet och social bakgrund. Resultatet pekar på att olika typer identifierats som

benämnts tant. En tant kan således se olika ut i Elsa Beskows böcker. Från att ha varit

huvudrollsinnehavare i böckerna tar de steget bakåt i bilderböckerna och barnen blir

huvudrollsinnehavare. Tant Nanna, som finns med i den sist utgivna boken av de sju, ska

föreställa en människa till skillnad från de andra tantgestalterna som är sagofigurer.

Nyckelord: Elsa Beskow, litterär gestalt, tant, genus, intersektionalitet. Bildmaterialet i denna uppsats har använts i enlighet med upphovsrättslagen§22 om citaträtt av teckningar som litterära i vetenskaplig eller kritisk framställning samt § 23 om återgivning av konstverk i kritiska eller vetenskapliga framställningar: Jfr principer om rättstillämpning i Copyright; Svensk och internationell upphovsrätt (Henry Olsson), sjunde upplagan, Stockholm: Nordstedts Juridik AB, 2006:234 ff.

4

Till Ewy, Stefan, Karolina och Elisabet vill jag säga, tack för ert stöd. Ett speciellt tack till min

handledare Maria Sundkvist vill jag också säga.

5

Innehållsförteckning 1.Inledning 7 1.1 Introduktion till problemområdet 7 1.2 Syfte och frågeställningar 8 1.3 Disposition 9 2.Bakgrund, teori och tidigare forskning 10 2.1 Tanten 11 2.2 Bilderboken 13 2.3 Teori 13 2.3.1 Intersektionalitet 14 2.4 Tidigare forskning 14 2.4.1 Bilderboksforskning 15 2.4.2 Persongestaltning i bilderboken 16 2.4.3 Berättarperspektiv 17 2.4.4 Genusstrukturer och könets framställning 19 3. Metod 20 3.1 Metodval 20 3.2 Urval 20 3.3 Genomförande 21 3.4 Analysmetod 22 4. Presentation av material 25 5. Analys 27 5.1 Detta är tanten i bilderboken, en persongestaltning 27 5.2 Miljöer och bakgrunder 30 5.3 De olika tanternas relationer till barnen 31 5.4 Genusstukturer och könets framställning 32 5.5 Sammanfattning 33 6. Diskussion och reflektion 36 Referenser 37

6

7

1. Inledning ”Snälla tant Tö,

Låt bli våran snö! ” (Beskow, Olles skidfärd, 1916)

1.1Introduktion till problemområdet Hur ser bilderboken ut och hur påverkar den barnen? Det är vuxna som skriver

barnböcker och deras värderingar och åsikter kan avläsas i dem. Bilderböckerna är en

produkt av sin tid men samtidigt är det så att det finns flera olika tolkningar beroende på

vem som läser den och vem som lyssnar. Barnboksforskare Ulla Rhedin menar att

bilderböckerna även har något viktigt att säga de äldre läsarna (Rhedin, 2004:11). Den

uppfattningen delar hon med litteraturvetaren Maria Nikolajeva som menar att

bilderboken precis om all barnlitteratur även riktar sig till den vuxne läsaren, om än på

en annan nivå än barnets (Nikolajeva, 2000:265).

En av de första bilderboksförfattarna i Sverige var Elsa Beskow. Maria Nikolajeva

menar att flera kategorier av bilderböcker förekommer och att ”spelet mellan bild och

text kan skilja sig mellan bokens olika dimensioner vid persongestaltningar och

temporalitet” (Nikolajeva, 2000:22).

Utgångspunkten är att tanten är en person som inte har samma band till barnet som

föräldern. Hon har en annan relation till barnet. Hon har också ett liv som inte är likt det

liv som föräldrarna lever och representerar på så sätt en annan värld. Genom tanten kan

barnets omvärldsuppfattning förändras och hon kan ha betydelse för barnets

identitetsskapande.

Magnus Blomqvist (2007) skriver i sin D-uppsats ”Heteronormativitet i bilderboken” att

barnen lär sig se sig som män och kvinnor och den makt med vilket detta är förknippat

och hur detta delar upp könen (Blomqvist,2007:4).

8

1.2 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte är att göra en analys av tantgestalten i ett antal bilderböcker skrivna av Elsa

Beskow. Att barnen får möjlighet att reda ut hur kvinnor (tanten) beskrivs och lära sig

iaktta det genuskontrakt som finns mellan kvinnor och män och pojke och flicka i

bilderböckerna är viktigt, enligt min mening. Det finns inget tidigare arbete som

analyserar samtliga tantgestalter i bilderböckerna utan bara arbeten med liknande

perspektiv.

Sökning i den nationella samkatalogen Libris i Muep, resulterade i ett antal C och D-

uppsatser med liknande perspektiv som i detta examensarbete som sedan studerats.

Litteratur om bilderboken och artiklar om barnlitteratur har använts. För att kunna svara

på hur tanten framställs i de utvalda bilderböckerna har jag använt nedanstående frågor

som löper som en röd tråd igenom arbetet.

Hur är hon och hur ser hon ut?

Vad gör hon och i vilken miljö finns hon?

Vilken är hennes sociala bakgrund?

Hur ser hennes relation ut till barnen?

I examensarbetet besvaras dessa frågor genom en analys av utvalda bilderböcker. Kristin

Hallberg (1998) har myntat begreppet ikonotext i en artikel från 1982. ”Det betecknar

den syntes av ord och bilder som varje bilderbok består av” (Nikolajeva, 2000:15). Detta

synsätt har präglat arbetet.

Kunskapsmålet med denna analys av tantgestalten i sju bilderböcker skrivna mellan

1918 och 1945 är att se hur framställningen och synen (normer och värderingar) på

tanten och följaktligen barnsynen varit i dessa populära bilderböcker skrivna av Elsa

Beskow. Men också att se på relationen med barnen eftersom en människa beskrivs bäst

genom sina relationer till andra människor. Historikern Maria Sundkvist skriver i

Industriland (2008) att ”författare delar och för vidare sin tids normer och värderingar.

Detta gör litteraturen lämpad för studier och analyser av just normer och värden, både

uttalade och outtalade” (Sundkvist, 2008:205). Bilderboken är inget undantag från detta

utan förtjänar att tas på lika stor allvar, enligt min mening.

9

1.3 Disposition

Examensarbetet är strukturerat i sex kapitel samt källförteckning.

Det du nu läst är det första kapitlet som bestod av inledning, syfte och frågeställningar.

Kapitel två är en presentation av begrepp, tidigare forskning och teorier som använts

under arbetet. I detta kapitel finns en presentation av intersektionell teroribildning samt

litteratursociologi, den senare tar dock ett mindre utrymme i anspråk.

I det tredje kapitlet redogörs för den metod som använts för att kunna få ett svar på

frågeställningarna.

Fjärde kapitlet innehåller presentation av det textbaserade materialet.

Femte kapitlet innehåller analysen.

Sista och sjätte kapitlet innehåller diskussion och till det läggs förslag till framtida

forskning. Allra sist i arbetet finns källförteckningen.

10

2. Bakgrund, teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning

Detta arbete är en studie av tanten som litterär gestalt i Elsa Beskows bilderböcker och

blir därmed också en studie av litteraturen i samhället och hur dess värderingar och

normer syns i barnlitteraturen. Utgångspunkten är den personliga gestalten (tanten) och

bilderboken. Under rubriken tidigare forskning presenteras olika bilderboksforskare.

Intersektionalitet är den teorimodell som använts. Först kommer en presentation av

författaren Elsa Beskow.

Elsa Beskow f. Maartman, 11 februari 1874 d 30 juni 1953, konstnär och författare. Elsa

Beskow utbildade sig till teckningslärare vid Tekniska skolan 1890-95 och

debuterade 1894 med en helsidesteckning i barntidningen Jultomten. Den första

bilderboken kom 1897 Sagan om den lilla gumman. Hennes genombrott skedde med

Putte i blåbärsskogen som kom ut 1901. Hon medverkade i Barnbiblioteket Saga och

illustrerade Alice Tegnérs visböcker. I de tidiga verken ges fantasin stort utrymme.

Realistiska teckningar kombineras med dekorativa ramverk. I hennes senare verk

överväger litterärt berättande. Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin blev en serie om fem

böcker som utspelas sig i en småstadsmiljö på 1840-talet. Elsa Beskow gav ut ett 40-tal

böcker samt illustrerade ett stort antal egna och andras texter. (Nationalencyklopedin,

2008-09-11).

Ann-Sofi Bäckström (2006) skriver i sin C-uppsats Barnvisans kvinnliga pionjärer att

Elsa Beskow undervisade i teckning vid Whitlockska skolan i Stockholm där hon själv

varit elev. Hon nämner också att Elsa Beskow bodde, liksom Alice Tegnér på

Djursholm utanför Stockholm och enligt Reimers (1983: 161) var det en av de första

villaförstäderna utanför Stockholm. En höborgelig miljö där konstnärer, författare,

officerare, pedagoger, ämbetsmän , musiker och affärsmän bodde (Bäckström, 2006:21).

Elsa Beskow och Alice Tegnér gjorde tillsammans Mors lilla Olle (1903), Dagsvisor

(1911) Lillebrors segelfärd samt Borgmästar Munthe (1922) (a.a:21).

Elsa Beskow skrev och ritade böcker som handlade om barnens värld. Maria Andersson

påpekar i boken Barnlitteraturanalyser (2008) att behovet av barnlitteratur som

skildrade det svenska samhället, familjen och barnen ökade under slutet av 1800-talet

11

(Andersson & Druker, 2008;57). Elsa Beskows böcker skildrade det svenska hemmets

sedvänjor och vanor och beskrev hemmet som en behaglig plats. Detta är troligen

förklaringen till att hennes böcker blev så väl mottagna (a.a:57).

Sin speciella insats kom B att göra med sina bilderböcker, genom vilka hon

framstår som en av den klassiska svenska barnbokens skapare. /…/har nått den

största popularitet hos de yngsta långt utöver Sveriges gränser. Till de mest kända

bland dessa arbeten , av vilka många utkommit i tyska, engelska, ryska,polska,

tjeckiska och holländska upplagor hör: Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901),

Tomtebobarnen (1910), Pelles nya kläder (1912), Blomsterfesten i täppan (1914)

vilken visar att B tagit stilbestämmande intryck från engelsk illustrationskonst

Walter Crane/…/( Svenskt konstnärslexikon, 1952:172).

Elsa Beskow är en ikon inom den svenska bilderboken och läses, köpes och berättas än

idag. Kungliga operan i Stockholm har i december nypremiär med Nötknäpparen med

miljön inspirerad av den som finns i Elsa Beskows bok Lotta och Petters Jul

(www.kungliga operan (2008-11-16).

2.1. Tanten i bilderboken

Tanten ingår i det persongalleri som kan finnas kring ett barn. En litterär gestalt kan

tolkas på många olika sätt. Judith Butler menar att ”människan blir den hon är genom de

tilltal hon får” och ”vi tilldelas alltid flera och de svar vi levererar kan se olika ut ” Här

refererad från (Ambjörnsson, 2003:210). Fanny Ambjörnsson ger ett exempel på detta

”Den person som på gatan tilltalas som snygg tjej, kan i hemmiljö behandlas som duktig

storasyster, för att i skolan betraktas som en slarvig och ointresserad tonåring”(a.a:

2003:211).

Innan tanten i Elsa Beskows bilderböcker presenteras finns det anledning att göra några

få jämförelser med tanter i andra böcker. Historikern Maria Sundkvist (2008) har

analyserat bilderboken Pricken i flera olika artiklar. Boken är skriven av Margret och

Hans August Rey. Den har översatts av Astrid Lindgen. Hon beskriver hur mamma

kanin och tant kanin framställs i boken.

12

”Mammans svaga position förstärks av hur tanten är tecknad. Hennes öron och svans står

rakt upp. Hon har händerna sturskt i sidorna och lutar sig fram mot mamman. Hon bär

glasögon vilket ger intryck av att hon är äldre och därmed har större legitimitet än

mamman. Mamman har en rund kropp, medan tanten är mer benig. Översättningen av det

amerikanska aunt stärker kantigheten. En annan översättning hade varit ’moster’(moderns

syster) eller ’faster’ (faderns syster), men Astrid Lindgren valde alltså ’tant’ ”

(Sundkvist, 2008:4)

I Pricken beskrivs således tanten som en auktoritär person enligt Maria Sundkvist. I

boken om Pippi Långstrump av författaren Astrid Lindgren beskrivs tanten som

moralisk företrädare.

Stans tanter och farbröder tyckte inte alls, att detta gick an. Alla barn måste ju gå i

skolan och lära sig multiplikationstabellen (Lindgren, 1945:35).

I Vi flyger!, en av Alfonsböckerna, skriven av Gunilla Bergström är tanten någon som

man kan klä ut sig till och vara som.

”Han struttar och dansar och tantar sig med hatt, slöjor och läppstift på mun.

Diskpropps-kedjan klirrar som halsband.

Òbladi.obladej…´sjunger han och sprallar.

Alfons säger:

Óm vi kan vara tanter, så kan vi väl flyga också? Och bli flygande spöken?´

´Visst. Det är klart!´säger pappa och släcker lamporna och kastar…”

(Bergström, 1984:6)

Det finns också anledning att kort kommentera ordet tants historia. I

Nationalencyklopedin definieras ordet tant som följer: ”Tant: (Medelålders eller äldre)

kvinnlig släkting i förhållande till yngre anförvanter; vanligt om relativt avlägsen

släkting (vanligen ej moster, faster o.d.). A: utvidgat: om medelålders el äldre kvinna,

ofta med antydan om förlegade åsikter, kläder o d: tantaktig

B: specificerat: som tilltalsord till äldre kvinna (oberoende av släktskap)”.

(Nationalencyklopedin, 2008-08-22).

Med hjälp av Svenska Akademins ordbok har jag funnit ordet tants historia. Ordet tant

har funnits i svenskan sedan mitten av 1700-talet. Till en början angav ordet släktskap

men i slutet av 1800-talet användes det även om icke släktingar. Denna sedvänja startade

i högreståndsmiljöer. I AnnaMaria Lenngrens dikt Porträtterne stavas ordet tante. Det

13

finns olika teorier om var ordet kommer ifrån. En teori är att ordets ursprungliga form är

ante från fornfranskan och betyder faster/moster, ett ord som i barnamun blivit tante.

Liknande ljudbildningar kan ses i andra språk. Flera olika ord med tant i ena ledet har

använts i det svenska språket som riksdagstant, skvallertant,

inackorderingstant och sagotant. Tant var det ord som användes om de första

lärarinnorna (Svenska Akademiens ordbok, 2005:441). Ordet tant kan således vara en

beskrivning av kön, ålder, släktskap, social placering och profession.

2.2 Bilderboken

Maria Simonsson skriver att ” bilderboken som fysiskt objekt , innehållande text och

bild, är ett av människohand formgivet, konstruerat och massproducerat föremål.

Bilderboken som bokverk utgörs enkelt uttryckt av en lunta papper med tryckt text och

bild, vilken omges av en pärm med omslag och som trycks i en eller flera upplagor”

(Simonsson, 2004:19). Simonsson utesluter således i denna definition pekboken. Maria

Nikolajeva (2000) däremot menar att flera kategorier av bilderböcker förekommer där

ibland pekboken (Nikolajeva, 2000:22). Hon räknar i sina böcker Barnbokens

pusselbitar och Bilderbokens byggklossar både pekböcker och böcker med text och

ord, till bilderbok.

2.3 Teori

Uppsatsen skall ses som ett bidrag till litteratursociologin. I bilderboken finns spår av

samhället. Teorierna om vad en bilderbok är florerar. Maria Simonsson (2004) påpekar i

sin avhandling om bilderboken att meningen skapas i det sammanhang som den används

och att den finns med i många olika sammanhang. (Simonsson, 2004:60). Kort kan sägas

att litteratursociologi är studiet av samspelet mellan litteratur och samhället.

Maria Nikolajeva skriver att ”modern feministisk och queer-teori har gett oss utmärkta

verktyg för att analysera genusmönster i litteraturen, och vi har gått betydligt längre än

till att enbart konstatera envisa förekomster av könsstereotyper” (Nikolajeva,2004:133).

14

Intersektionalitet med beståndsdelarna ålder, kön, etnicitet och social bakgrund är den

teorimodell som används i arbetet. Intersektionalitet har rötter i den feministiska rörelsen

och får en närmare presentation nedan.

2.3.1 Intersektionalitet

Kön, ålder, etnisk tillhörighet och social bakgrund är avgörande beståndsdelar i den

intersektionella teoribildningen, ett scenario där olika maktstrukturer i samhället

synliggörs och interagerar. Den intersektionella teoribildningen med dessa olika

perspektiv kan bidraga till att kartlägga hur en pesonbeskrivning kommer till i en bok

skriven för barn. Teorin härstammar från den feministiska kvinnorörelsen och har sina

rötter i 1800-talet och hade tidigare förbindelse med antislavrörelsen. Den ena

maktfaktorn förstärker den andra enligt teorin men två faktorer kan också försvaga

varandra (Lykke, 2003:1,s 47-56..Nina Lykke (2003) menar att ”/…/

intersektionsanalysen handlar inte om att exkludera, utan snarare om att inkludera genus

och kön i en långt större omfattning än vad som sker idag” (Lykke, 2003:1,s 47-56.).

Genom den intersektionella teoribildningen faller också ljuset på reformer, politiska

händelser och historiska förlopp. Meningen är att saker ska sättas i sitt rätta

sammanhang. Ett ”läggpussel” skapas om och om igen beroende på vilka faktorer som

samverkar eller motarbetar varandra (Sundkvist, 2006:46).

2.4 Tidigare forskning.

Det finns idag flera doktorsavhandlingar som har den svenska barnboken och läseboken

som focus. Litteraturvetare Maria Nikolajeva har skrivit flera böcker om bilderboken

och barnboken. Bilderboksforskningen utvecklas ständigt och flera viktiga uppsatser och

artiklar har skrivits de senaste åren, både i Sverige och utomlands.

. Den tyska bilderbokens historia , utveckling och stil dokumenterades 1973 med

Das Bilderbuch utgiven av Klaus Doderer och Helmut Muller., och den

amerikanska bilderbokens historia och framväxt har beskrivits av Barbara Bader i

15

American Picturebooks från 1976. I Danmark utgavs Vibeka Stybes översiktsverk

Fra Billedeark till billedebog 1983” (Hallberg & Westin, 85:förord).

2.4.1 Bilderboksforskning

Nedan kommer en redogörelse för olika hypoteser och aspekter inom

bilderboksforskningen som också åskådliggörs av nedanstående diagram.

.

( Bildkälla: Nikolajeva, Bilderbokens pusselbitar,2000)

1. Traditionella pedagogiska metoder, där bedömningen av barnlitteratur styrs av de

vuxnas moraliska, religiösa eller politiska värderingar och där utgångspunkten är att

läsningen utövar en direkt moralisk påverkan.

2. Läspsykologiska metoder, propageras av forskare som solidariserar sig med barnen

och ser läsning som ett nödvändigt tillfredsställande av känslomässiga behov.

3. Rent litterära metoder, som lyfter fram litterära kvaliteter som ett självständigt värde

och koncentrerar sig på narrativa aspekter, tolkning, innovation och så vidare.

4. Estetiska metoder, där litterära aspekter kopplas till barns läsupplevelser och där

mycken uppmärksamhet ägnas åt sådana litterära egenskaper som är relevanta för barn,

till exempel handlingen, personskildringen eller humorn.

Ovanstående schema visar på fyra olika sätt att tolka en bilderbok och är hämtat ur

Barnbokens byggklossar (2004) skriven av Maria Nikolajeva. Hon menar vidare att

schemat är förenklat och att det är inte helt enkelt att placera in konkreta forskare inom

ett visst fält för då upptäcker vi att förhållandena är mer komplicerade än så. Dock ger

schemat en bild av de spänningsfält som finns inom forskningsområdet och förhållandet

dem sinsemellan (Nikolajeva, 2004:25).

16

Detta arbete berör främst forskningsaspekter ur fjärde kvadranten då det handlar om

personskildringen i bilderboken, i detta fallet Tanten i sju bilderböcker skrivna av Elsa

Beskow. Nikolajeva menar att proportionen mellan handling och person kan

naturligtvis inte betraktas som ett absolut mått på bokens kvalitet, men ofta bedömer vi

modern barnlitteratur mer efter personskildringen än efter intrigen (a:a,2004:137).

Magnus Blomqvist delar uppfattningen att persongestaltningen är betydelsefull och

skriver (2007) i sin D-uppsats ” Heteronormativitet i bilderboken” att barnlitteratur är en

viktig kanal varigenom sociala värden, normer och regler och hur flickor och pojkar kan

vara anges (Blomqvist, 2007:10) . Barnboksforskare Ulla Rhedin (2004) menar att

barnets möte med bilderboken sker i flera olika medier som filmer, dataspel och TV:s

barnprogram men att ” bilderboken är ensam om att vara en konstart, som innebär det

dynamiska mötet mellan ordkonst och bildkonst i det, i tekniskt och dramaturgiskt

avseende, specifika mediet bok”. Rhedin betonar att till skillnad från de övriga

medierna är det en långsam konst, som gör en dygd av att möta sin publik i talrika

repriser – i tyst ensam tittläsning eller i vilsam samvaro med en pratläsande vuxen

(Rhedin, 2004:33).

2.4.2 Persongestaltning i bilderboken

Chanda Björk (2005) skriver i sin c-uppsats Folksagans prinsessa – en god förebild än i

dag att ”Elsa Beskow hade mycket funderingar över vilka kvinnans roller var”

(2005:35). Hon skriver också att ”Beskow använde sig av olika sorters gestalter för att

visa kvinnor som handlingsbenägna och starka” (a.a:35) . Litteraturvetaren Maria

Nikolajeva skriver att de ”litterära personerna presenteras för oss genom sitt beteende,

sina uttalanden och tankar, sitt utseende, kommentarer från andra personer eller

berättarens kommentarer”. Hon menar att utifrån dessa aspekter skapar läsaren en egen

bild av böckernas karaktärer. Läsaren sätter ihop den givna informationen med egna

slutsatser och tolkningar i de tomrum som författaren lämnat (Nikolajeva, 2004:106).

Hon säger också att en stereotyp är en person som genom sin egenskap beskrivs på ett

likartat sett var de än förekommer i bilderboken och företräder en grupp (Nikolajeva,

2004:110).

En arketyp är något överpersonligt och tidlöst enligt flertalet (Rönnerstedt, 1993:30).

Exempel på arketyper i bilderboken är prinsessan, urmodern och häxan men också

vatten och skugga. Dessa beskrivningar har starkare förankring än stereotyper då de inte

17

skapats av ett enda samhälle utan av mänskligheten under en lång tidsperiod. CG Jung

skriver i boken Människans symboler att ” Dessa yttringar är vad jag kallar arketyper.

Typer som finns med sedan urminnes tider och ingår i människans mytbildning. Dessa

arketyper förstärks av religion och motstår fakta och logik, de ger sig främst till känna

inom konst, musik och litteratur” (Jung, 1964:69).

Nikolajeva (2000) påpekar att en platt personlighet i bilderboken är inte fullt utvecklad,

de är exempelvis antingen onda eller goda. Hon menar att paletten för att beskriva en

person blir både bredare och plattare än i en roman ( 2000: 139) men säger också att en

hel del bilderböcker ger en mycket nyanserad persongestaltning (2000:142).”I Elsa

Beskows böcker om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin karakteriseras de tre

tanterna mest av sin klädsel, och deras beskrivande namn som förekommer i den verbala

texten hjälper oss att identifiera dem på bilderna” (Nikolajeva, a:a:145).

Aili Lundmark gör i sin C-uppsats Den snälla tanten en annan tolkning och skriver att

”/…/ dessa kvinnor praktiserar sin snällhet genom generositet och praktisk hjälp – det

må gälla pengar, husrum eller kläder. Inbördes finns dock ytterligare variation mellan

tanterna” (Lundmark, 2004:46). I detta får hon medhåll av Per Bergman som menar att

Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin har inget mer gemensamt än den bostad de

delar och i den har de olika revir. (Bergman, 1971:) Elsa Johannesson citerar Anna-

Karin Blomstrand som menar att ”Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin representerar

tre inom författaren stridande kvinnoroller (den intellektuella , den trånande och den

´riktiga´´, driftiga kvinnan)” (Johannesson, 1994:18).

2.4.3 Berättarperspektiv, relationer, Hemma – Borta/Tid och rum, olika perspektiv i bilderboken

Nikolajeva (2000) skriver att inom genren skiljer man på den som berättar (vem talar)

och den som ser (vem ser) (2000:177). Dialogen hjälper oss att lära känna personen och

personen kan inta olika positioner till berättarperspektivet (a.a:172). Barnens relation till

vuxna är viktig i bilderboken av den anledningen att barn sällan är ensamma. Enligt

Maria Nikolajeva (2000) kan personer karakteriseras genom sina handlingar och

reaktioner på händelser där de är inblandade( a.a:139).Miljön kan bidra till

personskildringen (a.a:118). Miljöerna i flera av Elsa Beskows bilderböcker är hämtade

från småstadsdyllen Lillköping som i Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin. /…/ en

18

högst bedräglig idyll, som hotas av katastrofer, naturligtvis katastrofer på idyllplanet.

Katastrofen drabbar ju tanternas värld /…/(Bergman, 1993:57)

Ett vanligt grepp som Beskow använder är att beskriva ett slutet samhälle

inneslutet i ett annat, som en serie av allt större ringar som omsluter varandra. På

det sättet lämnar huvudpersonen egentligen aldrig den slutna världen , utan

gränsöverskridandet blir en rörelse inom samhället (Johannneson, 94:29).

Maria Nikolajeva menar att det är typiskt att personerna rör sig enligt ett viss sätt i

bilderboken. ”/…/ barnlitteraturens `grundmönster´, är: hem – uppbrott hemifrån –

äventyr – hemkomst” (Nikolajeva, 2000:57). Detta illustreras av nedanstående diagram.

(Bildkälla, Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, 2000)

Nikolajeva (2000) menar att interiörerna i bilderboken ge en fingervisning om

personens bakgrund och förfäktar i boken ”Bilderbokens pusselbitar” (2000) att

interiörer i bilderböckerna kan tala om vilken position som personen har i samhället

(Nikolajeva, 2000:117). Hon skriver också att ”i ABC-resan lämnar de tomma ytorna

kring tanten plats för fantasin, i ett så kallat negativt rum” (Nikolajeva, 2000:122). I

boken är tant Nanna tecknad mot en vit bakgrund och ingen beskrivning av miljön,

varken i ord eller på bild, finns utan detta överlämnas till betraktaren. Att använda denna

typ av personbeskrivningar, i ett negativt rum, har släktskap med barns egna sätt att

19

teckna enligt Nikolajeva (2000) hon skriver att” /…/ barn upp till en viss ålder mycket

sällan fyller bildytan” (Nikolajeva, 2000:121).

2.4.4 Genusstrukturer och framställning av kön i bilderboken

Gender har dels innebörden könsroll dels socialt kön enligt författarenYvonne Hirdman

(2004:13). Tidiga studier av kvinnoperspektivet i barnlitteraturen brukade lyfta fram

böcker som presenterade kvinnor i yrkeslivet, böcker som visade starka kvinnor och

flickor och så vidare (Nikolajeva, 2004:130) men detta var inte vanligt under 1900-talets

första sekler då man snarare försökte dölja att kvinnor yrkesarbetade menar Josephine

Alhanko (2004:6) i sin C-uppsats Bilderbokens förändring. Anngerd Eilard (2007) pekar

i sin avhandling om den svenska läsebokens utveckling, på att klass- och

social tillhörighet ”osynliggörs” i dagens läsebok och att en ny medelklass dykt upp

(Eilard, 2007:223). Hon menar att yrken i reklambransch och media idag är

högstatusyrken och är tydliga tecken på att de traditionella klassgränserna utplånas.

(a.a:223).

Yvonne Hirdman (1992) menar att genusordningen är inte bara samhällets grund. Det

är också en ordning av själva livet och detta upprätthålls också på en personlig nivå ,

med hjälp av sexualitet, och hjälplöshet (Hirdman, 1992:231). Maria Nikolajeva (2000)

skriver att ”kvinnlig symbolik skulle bygga på /…/kantiga former är manliga och mjuka,

runda former är kvinnliga, eller om att vissa färger är aggressiva, medan andra är

lugnande” (2000:169). Exempel på detta finns i Elsa Beskows böcker och Elsa

Johannesson refererar till Konstnär Karl Johan de Geer som skriver om Elsa Beskows

bilder ”/…/ att det finns dolda sexuella motiv i bilderna är ju ingen kritik. Det är bara i

en stor konstnärs verk som det finns material för sådana analyser. (Johannesson,

1994:20).

”Senare genusforskning ser mer på den sociala konstruktionen av könet och normer och

förväntningar som samhället förknippar med genus” (Nikolajeva, 1992:133) och

Magnus Blomqvist (2007) skriver i sin D-uppsats Heteronormativitet i bilderboken” att

barnen lär sig se sig som män och kvinnor och den makt med vilket detta är förknippat

och hur detta delar upp könen” (Blomqvist ,2007:4).

20

3. Metod

Detta är en studie av tanten i Elsa Beskows bilderböcker där ordet tant finns med i

berättelsen och i texten. Texterna och bilderna tolkas om och om igen, enligt den

hermeneutiska cirkeln ur ett intersektionellt perspektiv. Den litterära gestalten ”tant”

studeras såsom den tar sig uttryck i Elsa Beskows bilderböcker. Definitionen av vad som

är en tantgestalt har gjorts med hjälp av texterna i böckerna. De gestalter som författaren

beskriver som tanter har således studerats. Metoden är kvalitativ och har hämtat

inspiration från intersektionell teori och hermeneutik.

3.1 Metodval

Svedner och Johansson (1996) skriver ” att med kvalitativ syn menas att forskaren

ifrågasätter förekomsten av generella lagbundenheter och istället inriktar sin forskning

på att beskriva det enskilda – kanske unika fallet” (1996:16). Denna metod är till

skillnad från kvantitativa metoder inte beroende av att stora mängder, i detta fall

bilderböcker, används. Hade alla bilderböcker skrivna under ett visst decennium

analyserats blev resultatet troligtvis något annat. De sju utvalda bilderböckerna har

använts för att analysera tanten som litterär gestalt där hon finns med i berättelsen och i

texten.

3.2 Urval

Eftersom Elsa Beskow är den författare som skrivit klassikern om Tant Brun, Tant Grön

och Tant Gredelin, föll valet naturligt nog på att basera undersökningen på hennes

böcker. Utifrån en undersökning med hjälp av bibliotekens

nationella samsökfunktion Libris, konstaterades att Elsa Beskow har skrivit fyrtiofyra

böcker. Utav dessa är ungefär hälften skrivna i bilderboksform. Det textbaserade urvalet,

med ordet tant med i texten och i berättelsen blev: Olles skidfärd, Tant Brun, Tant

Grön,Tant Gredelin, Tant Bruns födelsedag, Farbror Blås nya Båt, Lotta och Petters Jul,

Lotta och Petter på äventyr och ABC-boken. Förstautgåvan av samtliga bilderböcker,

alla utom ABC-resan, har analyserats.

21

3.3 Genomförande

Under våren skrevs en projektplan utifrån frågeställningarna. Den teoretiska bakgrunden

grundlades genom läsning av aktuell litteratur och en tidsplan skissades fram. Det

textbaserade underlaget valdes ut ifrån kriteriet att det skulle innehålla ordet tant i text

eller i berättelsen i någon av Elsa Beskows böcker. All litteratur skriven av Elsa Beskow

granskades för att se i vilka av böckerna som ordet tant förekom i berättelsen och i

texten. Samtliga böcker genomsöktes efter minst en gestalt som i texten benämndes tant.

Följande böcker befanns innehålla ordet tant i texten och samtliga utvalda böcker

befanns vara bilderböcker.

Olles skidfärd

Tant Brun, Tant Grön,Tant Gredelin

Tant Bruns födelsedag

Farbror Blås nya Båt

Lotta och Petters Jul

Lotta och Petter på äventyr

ABC-resan

Farbror Blås nya båt (1942) i originalutgåva som beställts från annat bibliotek (Borås

bibliotek) har granskats i jämförelse med samma bok utgiven och tryckt vid senare

datum. Inga originalutgåvor fanns på Malmö Högskolas bibliotek. Båda böckerna

granskades och jämfördes på Malmö Högskolas bibliotek under hösten år 2008. Övriga

originalutgåvor beställdes genom Lunds Bibliotek. Olles skidfärd, Tant Brun, Tant

Grön,Tant Gredelin, Tant Bruns födelsedag, Lotta och Petters Jul, Lotta och Petter på

äventyr har granskats i specialläsesalen på Universitetsbiblioteket i Lund efter det att

tillstånd givits. I Olles skidfärd var sidorna av kartong och på flera ställen ihoptejpade

och klickar av intorkade vattenfärger i boken påminde om den tid som flytt.

Teckensnittet och radavståndet var större i denna bok jämfört med de andra böckerna.

Typsnittet har likhet med det som används i dagens arbete, med seriffer på bokstäverna.

”Färgerna var mer mättade i förstautgåvorna vilket troligtvis beror på att papperen var

porösare förr”. Detta framkommer vid samtal med antikvariebokhandlare Sacher 2008-

11-15.

22

ABC-resan fanns inte i originalutgåva vid något bibliotek som kontaktats och därmed

har granskningen av bilden på tant Nanna inte varit likadant som vid granskningen av

tanterna i de andra bilderböckerna. Annan utgåva av ABC-boken granskades (2004)

granskades och det kunde konstateras att färgerna var nedtonade och inte hade samma

intensitet som i utgåvor från 1945.

Inköpt exemplar (privat ägo) och nyutgåva (2008) granskades av Tant Brun, Tant Grön

och Tant Gredelin. I denna utgåva är bakgrunden svagare med blondare färgskala och

har ett kulissliknande drag. Figurerna i bilderboken är tecknade med svarta skarpa

tuschstreck som påminner om det sätt varmed Walt Disneys figurer som Musse Pigg

med flera tecknas. Man får en känsla av film eller animation när man granskar boken.

Den intersektionella teorin (ålder, kön, etnicitet, social bakgrund) är det raster varmed

böckerna analyserades . Vid genomgångarna granskades både text och bild tillsammans,

ikanotexten. Böckerna granskades från pärm till pärm ett flertal gånger. En del bilder

och text slogs upp då tolkningsfrågor uppstod eftersom böckerna fanns att tillgå i minst

en utgåva under hela tiden.

3.4 Analysmetod

Forskningsmetodiken som använts är hermeneutisk och används vid kvalitativ forskning

och vid studier av sociala situationer. Den kan med fördel användas vid textbaserade

undersökningar. Först studeras helheten och därefter studeras detaljerna och sedan

helheten igen. Man försöker tolka och dra slutsatser i de selekterade bilderböckerna.

Maria Nikolajeva (2000) menar att desto fler gånger boken tolkas och läses desto större

är chansen att en rättvis och adekvat bild av helheten återges (Nikolajeva, 2000:13).

Olika utgåvor av bilderböckerna analyserades för att eventuellt upptäcka skillnader i

framställningen som tant.

När vi efter upprepade genomläsningar, både av ursprungstexten och de egna löpande anteckningarna, börjar se dessa mönster, teman och kategorier är det nödvändigt att bearbeta och sortera ursprungstexten. Vi kan då välja att klippa ut de olika utsagorna som citat och sortera dem under dessa preliminära kategorier. Vi kan nu fortsätta att med upprepade genomläsningar försöka se gränserna mellan de olika kategorierna. /…/ När kategorisystemet börjar få en god struktur kan vi kanske också se relationen mellan de olika kategorierna (Patel & Davidsson;2003:121-122).

23

Det fanns en önskan att genom en teoretisk tolkning av bilderböckerna kunna se

mönster, kategorier och samband i framställningen av tanten som litterär gestalt. Ingen

färdig hypotes fanns till skillnad från de tidigare arbetena som fanns om tanter i Elsa

Beskows böcker. Detta möjliggjorde en mer förutsättningslös analys.

24

4. Presentation av det textbaserade materialet

I detta kapitel presenteras de böcker, genom en resumé, som analyserades. Böckerna är

skrivna av Elsa Beskow och utgivna i Sverige 1918 – 1945. Samtliga böcker är

bilderböcker.

Olles skidfärd

Handlingen utspelar sig under vintern på landsbygden i början av 1900-talet. Olle ger

sig ut för att åka skidor, in i skogen. Först träffar han Kung Rimfrost i sitt palats och

sedan Tant Tö som vill sopa bort all snö. När hon sen fått bort allt snö, blir det vår. Till

sist trivs barnen med att det är vår. Solen skiner och det spirar överallt.

Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin

Denna den första tantboken gavs ut 1918 och handlar om Lotta och Petter som tas om

hand av de tre tanterna som bor tillsammans i den lilla staden Lillköping. Lillköping

placerar sig i sin egen tid och sitt eget rum. Var tant har sin färg som motsvaras av

domäner i samma färg. Tant Brun delar ut bruna pepparkakor och bakar i det bruna

köket i kontrast till Tant Gredelin som saftar och broderar gredelina rosor i den

rosarödfärgade kammaren och Tant Grön håller till i den gröna trädgården där

lysterkulan lyser grön på den gröna pidestalen. Genom klädsel från ett annat århundrade

(krinoliner) uppnås en Verfrämdungseffekt (inte verkligt) och tanterna framstår som

sagofigurer. Historien börjar med ett letande efter hunden Prick och då finner Tant Brun

barnen som går ledsna och övergivna på vägen. Barnen deltar sedan i letandet efter

hunden Prick. Tanterna beslutar gemensamt att barnen får bo hos dem.

Tant Bruns födelsedag

Handlingen utspelar sig i bostaden, i butiken och ute på gatan i den lilla staden på våren

eller sommaren på 1930-talet. Farbror Blå hittade på att Tant Bruns födelsedag skulle

firas. Tant Grön och Tant Gredelin bestämde sig för att köpa en ny hatt och en liten

knypplad krage som skulle passa till Tant Bruns gåbortsklänning. Därför smyger de sig

in i hennes kammare när hon vilar och lånar hennes klänning för att kunna se vad som

passar till. Det blir full kalabalik och man tror att Lasse-Maja har stulit klänningen.

25

Tant Grön blir i haffad iklädd den bruna klänningen men får förklara hur det står till med

klädlånet. Så slutar berättelsen med att det blir till sist en lyckad födelsedag.

Farbror Blås nya båt

Alla åker med ut i båten och de har picknick i det gröna och detta tycks utspela sig vid

ungefär den tid då boken kom ut 1930-talet . Tant Grön tar sig en simtur med en lina

fasthakad i benet. De andra två tanterna drar in henne för snabbt och Tant Grön blir sur.

Petter och Lotta tappar årorna och blir räddade av en segelbåt där de flyter omkring.

Sällskapet med tanterna och farbror Blå får vada i land och ger sig sedan ut för att leta

efter barnen. Barnen skickar ett meddelande hem och de blir hämtade. Då står tanterna

på stranden och är så lyckliga!

Petters och Lottas jul

Handlingen utspelar sig i kammaren där barnen för första gången i sitt liv är med och

förbereder julfirande. Sedan åker de ut i skogen för att leta efter en gran. De får egna

degklumpar som de kan baka kakor med när de är med vid julbaket i köket. Detta året

tillverkar Lotta och Petter julklappar själva och det är Tant Grön och Gredelin som

hjälper dem i handkammaren.Vid den tiden, på 1940- talet, kunde Julbocken komma på

besök vid julfirandet, för att man sedan öppnade julklappar med barnen. Julbocken

kommer igen detta år. Tanterna spelar, dansar och sjunger tillsammans med barnen i

salongen. Tant Gredelin läser aftonbönen och berättar om julbocken. Han är en förtrollad

prins och barnen bestämmer sig för att en dag ska de hitta honom. Till sist går alla ut i

skidbacken och åker kälke. Tanterna står förtjusta bredvid och tittar på medan barnen

roar sig tillsammans med herr Blå.

Petter och Lotta på äventyr

I boken är miljön skogen och landsvägen men också biblioteket där barnen går i Farbror

Blås skola och det är 1940- talet som är tiden för handlingen. Han lär dem att försöka

förstå varför en del människor är elaka och hur man kan få dem att bli snälla. Barnen

hälsar därför på hos Tvätt-Kristin, hon som varit så elakt mot dem tidigare, och ger

henne en kattunge som hon blir glad för. Hon blir också snäll mot barnen. Barnen hittas

igen efter sitt olovade besök hos Tvätt-Kristin och får komma hem fastän de varit så

olydiga och sprungit dit. Nästa dag får de åka med Fabror Blå till marknaden, som en

belöning, de hade ju lärt sig rätt.

26

ABC-resan

Handlingen börjar där tant Nanna möts av Anna för att sedan starta en äventyrsresa

genom närmsta landskapet och hem igen och allt som de möter finns med i Alfabetet. Av

tantens kläder att döma är handlingen förlagd till 1940-talet. Tant Nanna har

promenadskor och dräkt, ett plagg som var vanligt för yrkeskvinnor då. Resan

inleds av Anna med bokstaven A och med ramsan: Apelsiner två fick Anna med till

matsäck av Tant Nanna. Boken slutar med att barnen kommer hem efter att ha lärt sig

alla bokstäverna under sitt äventyr.

27

5. Analys

I det här kapitlet analyseras bilderböckerna utifrån den i metodavsnittet angivna metoden

och med frågeställningarna som bakgrund. Analysen sker i fyra olika tema.

Hur är hon och hur ser hon ut?

Vad gör hon och i vilken miljö finns hon?

Vilken är hennes sociala bakgrund?

Hur ser hennes relation ut till barnen?

(Beskow, Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin, 1918)

5.1 Detta är tanten i bilderböckerna, en personbeskrivning.

Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin har dekorerade stråhjälmar Handskliknande

kreationer på underarmarna och krinolinliknande klänningar. Dessa dräkter har de i alla

böckerna. Dessa kläder var inte vanliga under den tid som boken skrevs utan användes

under 1800-talet. Detta gör att de framstår som sagofigurer genom den

Verfrämdungseeffekt (inte verkligt) detta skapar. De är inga modersgestalter utan ingår i

ett kvinnokollektiv. Tant Brun har ett runt och vänligt ansikte och ler på bilderna och

framställs som den som är mest empatisk (den goda).

”Tant Brun var den allra snällaste av tanterna, tyckte barnen i stan, och

därför ville de så gärna ha något ärende till henne, för nästan säker kunde

man vara på att få en knäck eller chokladkaramell och alldeles tvärsäker på

att hon bjöd på en pepparkaka” (Beskow, 1924).

Tant Grön arbetar i verkstaden (handkammaren) tillsammans med barnen och i

trädgården. Hon har skydd på underarmarna när hon arbetar och är den enda utav

tanterna som har ficka på sitt förkläde, följaktligen kan hon lägga undan saker och

28

använda sina händer mer.. Hon har ett fårat ansikte och ser barsk ut med grått hår. Hon

bygger kojan, när de är strandsatta, tillsammans med herr Blå i sann Robinson

Kruseanda. Hon är den som klättrar upp på höskullen för att se om barnen är där och

hon är den som badar i sjön. I boken visar Tant Grön fysisk styrka när hon slår med sitt

paraply efter den som angriper henne. Hon tycks vara äldst (den gamla) men också (den

driftiga). Björk (2005) skriver i sin c-uppsats Folksagans prinsessa – en god förebild än

i dag” att Elsa Beskow använde sig av olika sorters gestalter för att visa kvinnor som

handlingsbenägna och starka”(2005:35) och Tant Grön lever väl upp till detta omdöme

enligt min mening med Tant Gredelin i tätt följe.

Tant Gredelin är tecknad som en porslinsdocka med en väl uttänkt utstyrsel med

parasoll och den elegantaste klänningen i lila som verkar vara gjord av satin (den är

målad med skiftningar i tyget). Hon har också spetskantad underkjol, ballerinaskor och

vita strumpor. Hon framställs som mycket vacker och eftertänksam. Hon broderar

stramalj när hon sitter i den omgjorda jungfrukammaren (används inte som

junfrukammare!) där hon också kan iaktta gatulivet. Under julfirandet spelar hon på

pianot som är placerat under porträttet av Beethoven och alla sjunger med (den

konstnärliga och intellektuella). Hon väljer sysselsättningar som innebär att hon inte

smutsar ner sig så mycket.

Litteraturhistoriker Per Bergman skriver i sin bok Studier kring Tant Grön, Tant Brun

och Tant Gredelin att de ”har inget mer gemensamt än den bostad de delar och i den

har de olika revir” (Bergman, 1971:92), Detta stämmer till viss del då man av

ovanstående kan dra slutsatsen att tanterna är ganska olika. Enligt Johannessson menar

Blomstrand att de tre tanterna representerar kvinnoroller hos författaren själv som strider

inom henne som (den intellektuella , den trånande och den ´riktiga´´, driftiga kvinnan)”

(Johannesson, 1994:18).

29

(Beskow, Olles skidfärd, 1907)

Sagofiguren Tant Tö finns med i Olles skidfärd och hon är praktiskt klädd och skulle

kunna vara vilken bondmora som helst. Hon gör det hon tror på när hon sopar bort snön

och låter sig inte stoppas för att låta våren komma. Övernaturliga krafter som hon

besitter något som tillskrivs häxor och kloka gummor. Det är hon som möter våren som

kommer med vårprinsessan. Då breder hon ut sin fina kjortel täckt med blommor.

(Beskow, ABC-resan, 1945)

Tant Nanna är klädd i typiska kläder för yrkesarbetande kvinnor under den tid då boken

kom ut. Hon är klädd i ärtigt grönt med promenadskor som är snygga och inte enbart

praktiska med tillhörande trunk av större format. Hon har med sig apelsiner, något som

inte alla hade tillgång till på grund av det rådande kriget eller ens visste att det fanns.

Hon är kanske lärarinna det är hon som startar resan genom alfabetet tillsammans med

flickan Anna.

Man kan i bilderböckerna finna flera ”överpersonliga och tidlösa typer av människor”

enligt (Rönnerstedt, 1993:30). Dessa har funnits i århundraden och finns fortfarande

ibland oss och enligt Jung är detta ” /…/Typer som finns med sedan urminnes tider och

ingår i människans mytbildning. Dessa arketyper förstärks av religion och motstår fakta

logik, de ger sig främst till känna inom konst, musik och litteratur menar författaren”

(Jung, 1964:69). Tant Grön och Tant Gredelin utvecklas i de olika böckerna (dynamik),

de dras med i barnens äventyr och utvecklas tillsammans med barnen men deras

personligheter beskrivs inte så ingående i böckerna. Nikolajeva (2000) påpekar att en

30

platt personlighet i bilderboken är inte fullt utvecklad, de är exempelvis antingen onda

eller goda. Tant Brun är ett exempel på detta som beskrivs som god alltigenom. Tant

Nanna får inte ett ord med i texten om sin personlighet. Att använda denna typ av

personbeskrivningar, i ett negativt rum, har släktskap med barns egna sätt att teckna som

ofta lämnar ett negativt rum kring sina bilder.

5.2 Miljöer och bakgrunder

Att Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin befinner sig i en borgerlig miljö ser man då

både kopparkittlar, oljemålningar och guldklockor finns i huset. På väggen i

jungfrukammaren hänger kaméliknande tantporträtt, detta hantverk förekom i

högreståndsmiljöer och detta talar sitt tydliga språk likt Nikolajevas (2000) slutsatser

att ”interiörer i bilderböckerna kan tala om vilken ställning som personen har i

samhället” (2000:117). Även andra miljöer förekommer som den öde ön, marknaden,

skidbacken och naturen. I Petter och Lottas jul finns det inomhusscener som skildrar

traditioner och tidstypiska inredningar. Julfirandet i Lotta och Petters Jul visar ett

julfirande som inte var vanligt i alla sociala grupper förrän en bit in på 1900-talet.

Småstadsdyllen Lillköping finns i flera utav böckerna. Den skildras med

panoramabilder eller med gatan i centrum.

Personerna i bilderböckerna rör sig mellan dessa olika ”världar” om än i begränsad

omfattning ty strax är de tillbaka i hemmet igen. Ett perspektiv som är vanligt i

bilderböcker (hemma – borta). Även Elsa Beskow använder sig av detta grepp genom att

använda bilden av /…/ ett slutet samhälle inneslutet i ett annat, som en serie av allt

större ringar som omsluter varandra. På det sättet lämnar huvudpersonen egentligen

aldrig den slutna världen, utan gränsöverskridandet blir en rörelse inom samhället

(Johannneson, 94:29).

Undantaget från detta att man kan uttolka social härkomst genom interiörer är att i ABC-

boken är tanten Nanna tecknad mot en vit bakgrund och ingen beskrivning av personen

och miljön, varken i ord eller på bild finns utan detta överlämnas till betraktaren.

31

5.3 De olika tanternas relationer till barnen

Tanterna i de tre böckerna om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin har tagit hand

om de föräldralösa barnen som tidigare farit illa. Inte så sällan uppstår pedagogiska

diskussioner i det borgerliga hemmet.

”Och sen sa Tant Brun till Tant Grön:`Snälla Jeanette lilla, du ger väl inte

barnen, omogen frukt´? Och Tant Gredelin sa till Tant Brun: ´ Marie-Louise,

har du nu givit barnen snask igen?´ Och Tant Grön sa till Tant Gredelin:

´Men bästa Agate-Julie, vet du då inte att saft på fastande mage är ett rent

fördärv för barnmagar´!”(Beskow, 1918).

Tanterna har regler för barnen som de ska rätta sig efter. De ska inte smutsa ner och de

ska inte vara för livliga. På väggen i barnkammaren hänger en bild av Pelle Snusk men

även egna teckningar av Prick och Esmeralda. Hjälpsamhet och arbetsamhet är

egenskaper som sätts högt även i köket i böckerna men det är inte frågan om något

barnarbete. Barnen är med under aktiviteter som trädgårdsarbete.

Tant Tö utmanar barnens tankevärld och inställning och genom att sopa bort snön

påverkar hon vädret och visar att det är hon som bestämmer. Tant Nanna är också hon

en av de analyserade tanterna. Det är hon som startar ABC-ramsan tillsammans med

flickan Anna. Nanna rimmar på Anna och det är så som resan börjar.

Barnen lockar fram lekfullhet hos tanterna och man kan se dem åka karusell, spela

instrument och dansa och sjunga. I vissa situationer är barnen ett stöd för tanterna. Detta

är inget unikt, då barn kan vara ett stöd för både föräldrar, syskon och andra vuxna och

torde väl snarare vara ett tecken på en bra relation och inte något tecken på hjälplöshet

hos tanterna som vissa forskare menat.

32

5.4 Genusstrukturer och könets framställning

Med sin intuition och kunskap utmanar Tant Tö Herr Rimfrost inför ögonen på barnen.

Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin utmanar Herr Blå när de ger sig ut på egna

äventyr. Varje vecka går de på söndagspromenad utan Herr Blå och klarar detta själv.

Flera av tanterna i de utvalda böckerna utmanar män och det patriarkala systemet och

blir faktiskt accepterade när de ger sig av på ovanliga sysselsättningar för den tiden.

Aili Lundmark skriver (2004) att ” skogspromenaderna går åt skogen´ torde därför

snarare kunna förklaras med att tanterna är just ovana och har opraktiska kläder än att

de inte skulle ha förmåga att klara andra uppgifter än sina hushållssysslor, eller att det

rentav skulle vara förbjudet” (Lundmark, 2004:52).Tanterna tycks vara asexuella med

vissa undantag som Tant Gredelin som dras till Herr Blå och ses på bilder vara nära

honom och kasta blickar efter honom om än med förlägen min.

Tant Nannas klädsel I ABC-boken ger en fingervisning om att hon troligtvis är

yrkesarbetande. Hon bär dräkt såsom sekreterare, lärarinnor och sjuksköterskor gjorde

vid den tid då boken skrevs och hon har inte långa lackerade naglar. Maria Nikolajeva

(2004) menar att ”det var vanligt vid de första studierna av kvinnoperspektivet i

barnlitteraturen att man lyfte fram de böcker som innehöll kvinnor från yrkeslivet och

böcker med starka kvinnor och flickor” (Nikolajeva,2004:130) ”detta var inte vanligt

under 1900-talets första sekler då man snarare försökte dölja att kvinnor yrkesarbetade”

menar Josephine Alhanko (2004:6) i sin C-uppsats Bilderbokens förändring. Eilard å

andra sidan menar att ” yrken i reklambransch och media idag är högstatusyrken och är

tydliga tecken på att de traditionella klassgränserna utplånas” (Eilard, 2007:223).

(Beskow, ABC-resan, 1945)

Maria Nikolajeva (2000) skriver att ”kantiga former är manliga och mjuka, runda

former kvinnliga” (2000:169) och Elsa Johannesson citerar när hon skriver att ”Konstnär

33

Carl Johan de Geer skriver om Elsa Beskows bilder ”/…/ att det finns dolda sexuella

motiv i bilderna är ju ingen kritik. Det är bara i en stor konstnärs verk som det finns

material för sådana analyser. (Johannesson, 1994:20). Ett exempel på sexuella motiv

finns i ABC-resan när Tant Nanna och fadern Bo framställs med symboler som kan

tolkas som sexuella, apelsiner som är stora och runda har tanten och pappa Bo har

välväxta bananer. Formerna på de olika attributen kan härledas till anatomiska likheter

med kroppsdelar specifika hos kvinna och man.

Tanten lägger fram dem så att man riktigt kan se, hur runda, mogna och näringsrika de

är med glänsande skal och kryssliknande fluga ( skarp ritad med svart och som kronan

på verket) förtroligt till Anna. En händelse som ser ut som en tanke är att namnet

Nannas betydelse väl överensstämmer med den djärva handlingen och att låta flickan

Anna starta alfabetet eftersom namnet Nanna ”/…/ betyder ”djärv” (egenskapen ej

djuret)” (svenskanamn.se, 2008). Det är inte mamman som räcker över apelsinerna utan

en sminkad ärtigt klädd tant, en tant med stora runda, lysande apelsiner. Pappan räcker

bananerna, med rosiga kinder ( i upplagan från 1984 men detta är borttaget/nedtonat i en

senare upplaga) och med handen nonchalant i ena fickan till pojken. Även detta

överlämnande sker i ett ritualliknande samförstånd.

Tanten är framställd i ett negativt rum med en helt vit bakgrund något som får tankarna

att vandra. Nikolajeva (2000) skriver att ”i ABC-resan lämnar de tomma ytorna kring

tanten plats för fantasin, i ett så kallat negativt rum” (Nikolajeva, 2000:122). Magnus

Blomqvist (2007) menar att /…/ barnen genom bilderböcker lär sig maktfördelningen

mellan könen och hur vi särskiljs som kön (Blomqvist ,2007:4). Det sexuella budskapet

förstärks av att dockan följer med paret ut på resan.

5.5 Sammanfattning och slutsatser

Tanterna i bilderböckerna om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin deltar i

pedagogiska diskussioner och är med på olika äventyr och utflykter. Herr Blå följer

gärna med dem ut på äventyr. Tant Nanna i ABC-resan har en helt egen roll och startar

alfabetsresan tillsammans med en flicka. Tant Tö rättar sig hela tiden efter sig själv och

tycks till och med kunna påverka naturens gång. Skillnaden är att Tant Tö är blott en

sagofigur men Tant Nanna som dyker upp i ABC-boken ska föreställa en människa,

34

troligtvis en yrkesarbetande kvinna och kanske en lärarinna. Tanten i bilderboken

utgiven 1945 har fått en tydligare roll och uppgift.

En tant kan se olika ut i Elsa Beskows böcker, med stora individuella skillnader. I de

utvalda böckerna har det funnits flera olika tantgestalter som häxgestalter, den

intellektuella, den konstnärliga, den pedagogiska, den driftiga, den gamla gumman, den

kloka gumman och den trånande. Alla har de benämnts tant. Det är det som de har

gemensamt. Även om de inte beskrivs med så många ord i texten framstår skillnaderna

dem emellan.

Barnen lockar fram lekfullhet och konstnärlighet hos tanterna och man kan se dem åka

karusell, spela instrument, dansa och sjunga. I vissa situationer är barnen ett stöd för

tanterna. Detta visar att barnen har förmåga till att känna empati och att tanterna och

barnen har en bra relation. Könsrollerna i bilderböckerna är klara, det finns två kön och

det är pojke och flicka. Begreppet socialt konstruerat kön fanns inte ens under den då

böckerna skrevs och lyser där med sin frånvaro. Att få höra talas om kvinnokollektivet

bestående av tre tanter kan vara ett alternativ till alla sagor som framställer kärnfamiljen

som det enda rådande tillståndet. Inte alla barn lever i kärnfamiljer och i böckerna om

Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin finns ett annat exempel. Lite märkligt är

förhållandet att de inte har några arbeten men normalt för den tid de skrevs och den

samhällsklass som beskrivs. Berättelserna är ur jämställdhetsperpektiv inte särskilt

utvecklande men inte heller särskilt avskräckande, åtminstone inte för vår tid.

I bilderböckerna kan man se en förskjutning där tanterna från att ha varit huvudpersoner

i de första böckerna i de senare blir bipersoner och huvudrollerna då innehas av Lotta

och Petter och Anna och Bo. Bilderna i samtliga undersökta böcker är väl utvecklade

och ger näring åt målet att känna till sin och andras kultur. Bilderna är detaljrika och

beskrivande och skickligt utförda, ett stycke kulturhistoria.

35

Flera mål ur läroplanen för förskolan tangerar som att förskolan skall vara rolig och

utvecklande för barnen. De äventyr som var beskedliga när böckerna skrevs är

upplevelser som barn idag i bästa fall får höra talas om genom litteraturen. Vid ett

tillfälle möter de en levande björn! En del riktigt allvarliga och spännande saker inträffar

som när hunden blir beslagtagen och själva berättelsens början med de olyckliga barnen.

Ofta är tanterna invecklade i roliga och dråpliga händelser som alltid löser sig på slutet.

36

6. Diskussion och kritisk reflektion

Vad kunde då utläsas ur analysen av framställningen av tanten i de sju bilderböckerna

som undersöktes? Arbetet har gett fördjupade kunskaper om hur tanten beskrivs som

litterär gestalt och resultatet är att en tant kan se olika och förändras med tiden och med

synen på kvinnan och barnen i samhället. Analyserna är gjorda efter författarens egen

tolkningsförmåga men flera olika tolkningar kan göras. Materialet är inte påverkbart och

på så sätt kan man inte påverka resultaten på samma sätt som under ett möte med en

intervjuperson. Följaktligen kan det sägas att vetenskapligheten är hög. Dock har en del

antagningar gjorts i beskrivningen av den litterära gestalten som när en tant skildras

enbart mot en vit bakgrund.

Generellt sätt kan sägas att tantgestalterna är beskrivna med få ord i texten. Dock har

både bild och text tillsammans utgjort analysmaterialet i samtliga fall. En del

tantgestalter i bilderböckerna var sagofigurer medan andra skulle föreställa människor.

Genom boken Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin uppstår en tolkningsutmaning

då det är oklart vilken tid som avses egentligen. Har tanterna dessa icke tidstypiska

kläder (krinoliner) för att budskapet lättare ska gå in i medvetandet hos läsaren och

barnen med budskapet att detta är möjligt/omöljigt för tanter och därmed barn och

läsare? Eller är berättelserna med de tre tanterna saga/fantasy och ska tolkas som

sådana? Alla tanter i de sju böckerna jämfördes slutligen.

Tidsramen för arbetet har varit bra. Att arbeta själv har haft flera fördelar och genererar

ett självständigt förhållande till slutarbetet men diskussioner med eventuell kollega har

saknats. Detta har kompenserats av den självständiga kontakten med handledaren. Efter

hand som processen fortlöpte dök egna slutsatser upp och egna observationer gjorde sig

gällande. Flera genomgångar av böckerna gjordes. Ett till sådant här arbete torde utföras

på liknande sätt. Med det tillägget att alla böcker i originalutgåva borde analyseras.

Freden & Sandström (2007) skriver i sin magisteruppsats ”Vi och dem?” om etnicitet i

bilderboken att ”Tanten är inte heller någon huvudkaraktär/…/ men har sammantaget en

mer varierad personlighet. Kvinnor med annat ursprung än det svenska blir ofta en platt

personlighet i bilderböckerna men den svenska tanten är mer utmålad och är snarare en

rund personlighet”(Fredén & Sandström, 2007:45). Det vore intressant att undersöka hur

invandrartanten framställs i bilderboken och göra en jämförelse.

37

Referenser Alhanko, Josephine, (2004), Bilderbokens förändring, Stockholm: Konstvetenskapliga

institutionen.

Ambjörnsson, Fanny, (2003), I en klass för sig, Stockholm:Ordfront,

Andersson, Maria & Druker, Elin, (2008), Barnlitteraturanalyser,Lund:

Studentlitteratur:

Bergman, Per, (1971), Studier kring Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin,

Stockholm:Albert Bonniers förlag

Beskow, Elsa, (1907),Olles skidfärd ,originalutgåva. Stockholm:Wahlström &

Widstrand

Beskow, Elsa, (1994), Olles skidfärd , Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag

Beskow, Elsa,(1918), Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin , originalutgåva

Stockholm:Åhlén & Åkerlunds förlag

Beskow, Elsa, (1994), Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin , Stockholm: Bonnier &

Carlsen

Beskow, Elsa, (2008), Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin , Stockholm: Bonnier &

Carlsen

Beskow, Elsa, (1925) , Tant Bruns födelsedag, originalutgåva ,Stockholm: Åhlén &

Åkerlund förlag Beskow, Elsa, (1977), Tant Bruns födelsedag, Stockholm:Albert

Bonniers förlag

Elsa, (1929) Petter och Lotta på äventyr, originalutgåva, Stockholm: Wahlström &

Widstrand

Beskow, Beskow, Elsa, (1963), Petter och Lotta på äventyr, Stockholm:Albert Bonniers

förlag

Beskow, Elsa, (1947 ), Petter och Lottas jul, originalutgåva Stockholm :Albert Bonniers

förlag

Beskow, Elsa,(1947) Petter och Lottas jul, Stockholm: Albert Bonniers förlag

Beskow, Elsa, (1942, Farbror Blås nya båt, originalutgåva Stockholm:Bonniers förlag

Beskow, Elsa,( 1942), Farbror Blås nya båt, Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag,

Beskow, Elsa, (1984), ABC-resan, Stockholm:Bonniers förlag

Björk, Chanda, (2005), Folksagans prinsessa – en god förebild än idag, C-uppsats,

Konstvetenskapliga institutionen, Södertörns Högskola

38

Blomqvist, Magnus, (2007), Heteronormativitet i bilderboken, D-uppsats, Lärarhögskolan

Stockholm

Bäckström, Ann-Sofi (2007) , Pionjärer inom barnvisan, C-uppsat, Luleå tekniska

universitet

Eilard, Angerd, (2007), Den svenska läseboken, Avhandling, Lärarhögskolan Malmö

Hirdman, Yvonne, (1992), Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier,

Stockholm: Carlssons

Freden, Anna & Sandström, Lina, (2007), Vi och dem?, D-uppsats, Högskolan i Borås

Hirdman, Yvonne, (2004), Genussystemet, Lund: Studentlitteratur

Johannesson, Elsa, (1994), Struktur och tolkning – en undersökning av strukturer i Elsa

Beskows sagovärld och hur de tolkats, C-uppsats, Lunds universitet.

Jung, Carl G, (1964). Människan och hennes symboler, Forum:

Lindgren, Astrid, (1985) Pippi Långstrump, Stockholm : Rabén och Sjögren

Lundmark, Aili, (2004), Den snälla tanten och andra klassiska figurer, C-uppsats, Uppsala

universitet

Lykke Nina, (2003:1,s 47-56.), Intersektionalitet – ett användbart begrepp för

genusforskningen, Kvinnovetenskaplig tidskrift

Nikolajeva, Maria, (2000), Bilderbokens pusselbitar, Lund: Studentlitteratur

Nikolajeva, Maria, (2000), Barnbokens byggklossar, Lund: Studentlitteratur

Patel & Davidson, Forskningsmetodikens grunder,

Rey, Margret, (1949), Pricken, Stockholm: Rabén och Sjögren,

Rey,Margret, (2001, Pricken, , Stockholm : Rabén och Sjögren

Rhedin, Ulla, (2004), Bilderbokens hemligheter, Stockholm : Alfabeta Bokförlag

Rönnerstedt, Torsten, (1993),Arketyperna och litteraturen, Malmö: Gleerups förlag

Simonsson, Maria, (2004), Bilderboken i förskolan, , Linköpings universitet

Sundkvist, Maria, (2004: s 4-5) Pricken, Locus, Stockholm:Barnboksinstitutet

Sundkvist, Maria (2008) ”xxx” i Geijerstam, Jan af (red.) (2008). Industriland:tolv

forskare om när Sverige blev modernt. Stockholm : Premiss,

Sundkvist, Maria, (2008), Bilderboken som källa i barndomshistorisk forskning: (under

utgivning)

Svedner, Per Olof & Bo Johansson, (1996), Examensarbetet i lärarutbildningen, Lund:

Kunskapsförlaget:

Svenska Akademin, (2005), Ordbok över svenska språket,trettiofjärde bandet, Malmö:

Erlanders Berglings förlag

39

Svenskt konstnärslexikon, (1952), första bandet, Malmö: Allhems förlag

Webreferenser http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=127825&i_word=Elsa%20Beskow, Tillgänglig 20008-11-14 http:// www. ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O357018&i_word=tant Tillgänglig 20008-11-14 http://svenska namn.se/visa/Nanna, Tillgänglig 20008-11-14 http://www.operan.se/templates/ShowDetails.aspx?id=78&showid=582, Tillgänglig 2008-11-16