-
Regeringen har beslutat att delar av nationella proven i sexan
blir frivilliga. Mlet r att minska lrarnas ar-betsbrda.
Det r proven i samhllsvetenskapliga och naturve-tenskapliga mnen
som berrs, frn 15 april 2015.
Lrarnas arbetsbrda med nationella proven har kritiserats. Mycket
av vrterminen i rskurs sex gr t till prov, sger Karin
Hector-Stahre, enhetschef fr prov- och bedmningsenheten p
Skolverket.
rets prov var redan frdiga nr beslutet frn Re-
geringen kom. Drfr kommer provet skickas ut till alla skolor som
sedan individuellt fr avgra om de vill genomfra proven eller inte.
Hur det kommer se ut i framtiden r fortfarande oklart enligt Karin
Hector-Stahre. SIDAN 4
VSTFRONTENFREDAGEN DEN 13 MARS (aj d..) 2015 En vningstidning
frn JMG, Gteborgs universitet
VDRET
Eftermiddag: Klart till halvklart med 7 grader. Ostlig vind 9
m/s.
Kvll: Klart med tempe-raturer runt 2-4 grader. Vinden ostlig med
7 m/s.
Brder hktas fr trippelmord
SIDAN 2
Gteborgarna minns sprvagnsolyckan SIDAN 2
Rttorna invaderar Gteborg
SIDAN 5
REDIGERAt Av: oScAR pEtR
Fredag den 13:e-quiz vidskeplig?
SIDAN 6
Sexornas nationella prov - frivilliga frn 15 april
Foto: Ida sterberg
-
2 GTEBORG 13 MARS 2015VSTFRONTEN
REDIGERAT AV: FILIP LYRHEDEN
Dagen gteborgarna aldrig kan glmma
Jerry Holm, 67, pensionr
Lena Persson, 58, butiksbitrde
Jag minns inte s mycket av det fr jag bodde inte hr d. Jag hrde
skert om det p ny-heterna och s men det var ju s lngesen nu.
Jag var p vg in till stan nr det hnde och skulle inte av vid
Vasaplatsen men hoppade nd av tidigare fr att g frbi plat-sen och
se vad som hnt. ven om jag inte knde ngon drab-bad s blir man
oerhrt starkt berrd nr ngot snt hr hn-der s nra dr man bor.
Vad minns du av olyckan?
23 r sedan sprvagns- olyckanGTEBORG: Den 12 mars 1992 var en
tragisk dag i Gteborg. Stadens vrsta sprvagnsolycka intrffade d,
vid Vasaplatsen. En skenande sprvagn sprade ur med 13 dda och
ungefr 30 skadade som fljd.
En gr torsdagsmorgon i mars stannar kollektivtrafiken mel-lan
Sahlgrenska sjukhuset och Vasaplatsen i Gteborg. Detta bidrog till
den kommande spr-vagnsolyckan. Sprvagnen ske-nade hejdlst nerfr
backen, frn Wavrinskys plats mot Vas-aplatsen. Vid en omlagd vxel
sprade den ur och hamnade p hllplatsen dr folk stod och vntade p
att trafiken skulle komma igng.
Sprvagnen hamnade ven p krbanan bredvid och tv bilar klmdes fast
under den. En av brnsle-tankarna brjade brinna och bran-den spred
sid till sprvag-nen. 13 personer omkom. 29 skada-des.
Olyck-an brjade med ett elfel i nr-heten av Sahlgrenska
sjukhu-
set och flera sprvagnar fick en och en backas nedfr Asch-
ebergsgatan dr en reservvxel p Vasagatan r om-stlld s vagnarna
ska kunna sttas i trafik mot Valand. Den sista sprvag-nen, den som
se-nare skenade, var dock strmls dr den stod uppe p Wavrinskys
plats.
Trafikledaren be-stmde att brom-sarna skulle lossas
manuellt s att sprvagnen skulle kunna rullas ngra me-
ter ner till en strmfrande led-ning, dr fraren beordras dra i
ndbromsen. Men en skring var snder i vagnen s nd-bromsen fungerade
inte. Dessa order som trafikledaren gav gick emot de regler som
fanns och efter olyckan dm-des han till villkorlig dom fr grovt
vllande till annans dd och grov allmnfar-lig vrdslshet. Vst-fronten
har skt Gteborgs Sprvgar fr en kommentar om hndelsen.
Idag, 23 r senare, skiner vrsolen p platsen. Det enda som ty-
der p att n-gonting hnde hr den dr dagen r
en min-nes-sten i grset bredvid
hllplat-sen. Och skert
r det mindre n hlften av de som passerar hllplatsen under
frmiddagen som fak-tiskt minns hndelsen.
Ida sterberg
Mordmisstnkta Uddevalla-brder hktadeGTEBORG: Idag hlls
hkt-ningsfrhandlingarna mot de tv brderna som tidigare an-hlls
misstnkta fr trippelmor-den i Uddevalla lrdagen den 7 mars. En av
brderna sitter nu hktade.Frhandlingarna gde rum i skerhetssal 4 i
Gteborgs tingsrtt under torsdag frmid-dag. Den ldre av brderna, fdd
1992, hktades p sanno-lika skl misstnkt fr mord och kommer att
stanna kvar i hkte till dess att tal vcks. Sklen som klagaren
anfrde fr fortsatt hktning baserades p bland annat risken att den
misstnkte skulle undanrja bevis om denne frsattes p fri fot.
Hktesfrhandlingar mot den yngre av brderna, fdd 1993, pbrjades vid
klockan
12 och frvntas avslutas n-gon gng under eftermiddagen.
Chefsklagare Daniel Edsbag-ge anskte om att den yngre brodern
skulle hktas med res-triktioner. Frsvarsadvokat Hans Gaes-tadius
var sammanbiten nr han mtte pressen efter beske-det om att hans
klient skulle hktas.
Det kommer bli en lng ut-redning det hr, helt klart. En shr
allvarlig hndelse krver en lng och gedigen utredning
Parterna har belagts med yttrandefrbud vilket innebar att
Gaestadius var fordig.
Jag och vriga r belagda med yttrandefrbud och kan allts inte
kommentera ngot verhuvudtaget i sak.
Oskar Dahlgren
Olyckan i siffror13 dda.
29 skadade. 54 ton vgde sprvagnen.
40 minuter innan alla skadade frts till sjukhus.
100 km/h uppskattar man att vag-nen kommit upp i under sin
vansin-
nesfrd. 2 bilar fastnade under vagnen och
den ena fattade eld.
Jag bodde i Kramfors d men jag minns att jag hrde om det via
radio och tv. Jag minns att folk dog och hur en bil brann. Och att
en polisbil kte fre vagnen fr att varna folk.
Ulrika Tengby-Holm, 51, lrare
Erik Eliasson, 53, professor
Hela Gteborg var i chock, vi hade alla sett fruktansvrda bilder.
Allt upprepades p ny-heterna under dagen. Vi var inte vana vid
olyckor av den storleken hr i Gteborg och det kndes nra, vi hade
lika grna kunnat vara dr.
Hktesfrhandlingarna gde rum i en skerhetssal i Gteborgs
tingsrtt. Foto: Jessica Gow/TT
Den skenande sprvagnen kom strtande ner mot Vasaplatsen. Foto:
Ida sterberg
Ida sterberg
-
GTEBORG 313 MARS 2015 VSTFRONTEN
REDIGERAT AV: ANDREAS HEDBCK
S ska frivilliga rdda mnniskoliv - med SMSGTEBORG: I vntan p
ambu-lans kan insatser av hjrt- och lungrddning ha avgrande
betydelse. Nu r det dags fr SMSlivrddare att engagera sig i Vstra
Gtaland.
I Sverige drabbas nrmare 10 000 personer varje r av plts-ligt
hjrtstopp. Fr varje minut utan behandling minskar
ver-levnadschanserna med 10%. I dagslget r det bara cirka 500 av de
drabbade som ver-lever. Detta gr att det ofta r allmnhet och
anhriga som kanske kan bidra med den vik-tigaste hjlpen under de
frsta kritiska minuterna. Med detta som grund startade
organisa-tionen SMSlivrddare, fr att ge personer med hjrtstopp en
strre chans att verleva.
SMSlivrddare startade 2010 som ett forskningsprojekt p
Karolinska Institutet och testades i Stockholms inner-stad. Nstan
fem r senare har organisationen cirka 12 000 anslutna livrddare och
syste-met r i drift i hela Stockholm.
I VECKAN beslutades att metoden SMSlivrddare ska testas i Vstra
Gtalandsre-gionen, skriver GrnBl Sam-verkan. Man kommer nu att
rekrytera livrddare till pro-jektet och arbeta med att s-kerstlla
larmkedjan frn den frsta lnken SOS-alarm till ambulanssjukvrd och
rdd-ningstjnst.
verlevnadssiffrorna fr hjrtstopp i Sverige r inte srskilt bra.
Vi mste ta till-vara p det faktum att s mnga har utbildning, sger
Magnus Berntsson (KD) som r ansvarig fr mo-tionen till Hlso- och
sjukvrdsstyrelsen. Han brjade skriva p frslaget s fort han hrde
talas om den positiva utveck-lingen av projektet i Stockholm.
I sin enkelhet r det vldigt genialt. I frsta hand r det ett
jttebra sys-tem fr den som drabbas, och
Villabrand i Lerum krvde stor insatsGTEBORG: En villa i Lerum
blev i natt vertnd och explo-derade, men mirakliskt nog kom inga
personer till skada. Dre-mot verkar en katt ha brunnit
inne.Rddningstjnsten fick ett larm klockan 01:42 i natt om en fullt
utbruten villabrand p Torpadalsstigen 11 i Lerum. Det var
vervningen som stod i brand, och en kvinna befann sig ensam kvar i
huset. Beslu-tet togs att skicka dit rkdy-
kare fr att kunna trnga sig in i huset och rdda henne vid
behov.
BRANDEN BESKREVS som ganska kraftig, och rddnings-tjnsten beslt
att skicka dit sexton bilar. Tretton av dessa var aktiva i
slckningsarbetet, tv stycken var ledningsfunk-tionrsbilar och en
var reserv med luft. Totalt var ett fyrtiotal man p plats,
inklusive avls-ning.
Kvinnan lycka-des till slut ta sig ut frn branden, och ingen
uppges vara skadad p n-got stt.
ENLIGT GP skall hon under natten ha vaknat av en smll, och genom
det mrkt att hela huset var vertnt. Hennes bror var inte hemma vid
tillfllet, dremot kan fa-
miljens katt ha befunnit sig i hu-set. Troligen har den brunnit
inne, tillsammans med mngder av per-sonliga godelar, skriver Lerums
Tidning.
Idag r hela hu-set i princip frstrt. Fnstren r utslagna, stora
delar de-lagda, och resten rk- eller vat-tenskadat, enligt Lerums
tid-
ning. Brottet rubriceras som mordbrand, men ingenting ty-der
dock p att branden var an-lagd.
KONTROLLPERSONAL frn Rddningstjnsten var p plats klockan fem fr
att kontrollera arbetet, och tio ver nio avslu-tades insatsen,
enligt rdd-ningstjnsten i en kommentar till Vstfronten.
Victor Bergh Alvegren
Brand ver Lerums kommunhus. OBS: Bilden r ett montage.
Magnus Berntsson. Foto: TT Bild
dennes familj. Dessutom r det positivt att som medmnniska knna
att man faktiskt hjlper till och gr en insats fr sina medvandrare
hr p jorden.
PROJEKTTIDEN i regionen r tre r. Sedan ska arbetet
fr-hoppningsvis permanenteras. De flesta personer i samhllet
har en mobiltelefon och sannolikheten r hg att en SMSliv-rddare
hinner ta sig fram till den drab-bade snabbare n rddningstjnsten.
Magnus Berntsson berttar att i cirka 40 procent av fallen
av pltsligt hjrtstopp i Stock-holm har en SMSlivrddare varit p
plats fre andra utlar-
made resurser. Det finns en vldigt stark
frivillighet och engagemang hr och det finns ingen anled-ning
att tro att inte vi kan n samma siffror i Vstra Gta-
landsregionen, sger Mag-nus Berntsson.
HAR NI FUNDERAT ver vad som hnder om ngot gr fel i
rddningssituatio-nen?
Alla som r anmlda mste vara utbildade. Gr man en utbildning i
Hjrt- och Lungrddning (HLR) fr man ocks lra sig att man mste gra
vldigt mycket fel fr att situatio-nen ska bli smre n om man inte gr
ngonting alls. Risken att man gr s fel r liten. Och om s bara en
person blir rddad till livet med den hr satsningen s r det vrt
det.
Kajsa Kalmus
Ett larm om misstnkt hjrtstil-lestnd kommer till SOS Alarm.
Larmoperatren tar hjlp av SMSlivrddare-systemet fr att se om
ngon ansluten finns i nrhe-ten av platsen.
De som r inom 500 meter frn det misstnkta hjrtstoppet fr ett
larm i sin mobiltelefon.
SMSlivrddaren fr dessutom ett sms med karta och uppgifter om
positionen.
Finns ingen livrddare inom 500 meter utkas platsen till 700
meter. Dessutom kan en livrdda-re som exempelvis r taxichauf-fr,
och alltid har en defibrillator i bakluckan, larmas inom en radie p
1 500 meter.
SMSlivrddaren utfr HLR och invntar ambulanssjukvrdare. Klla:
idg.se
S funkar SMSlivrddareI tre r kommer projektet med sms-livrddning
att testas i Vstra Gtaland. Bild: TT
verlevnads-siffrorna fr hjrtstopp i Sverige r inte srskilt
bra.
-
4 GTEBORG/INRIKES 13 MARS 2015VSTFRONTEN
REDIGERAT AV: ALICE NILSSON.
STOCKHOLM. Ett nytt beslut frn Regeringen har faststllt att
vissa delar av de nationella proven i sexan blir frivilliga.
Anledningen r att minska lrar-nas arbetsbrda.
De nationella proven i sam-hllsvetenskapliga- och
natur-vetenskapliga mnen blir frivil-liga frn och med 15 april
2015. Detta har regeringen bestmt.
Det har varit mycket dis-kussioner kring lrarnas ar-betsbrda med
de nationella proven. Man tycker att vldigt mycket av vrterminen i
rs-kurs sex gr t till prov, sger Karin Hector-Stahre, enhets-chef
fr prov- och bedmnings-enheten p Skolverket. Reger-
ingen har drfr bestmt att proven i naturvetenskapliga- och
samhllsvetenskapliga m-nen blir frivilliga. Att det blev just dessa
mnen som frsvinner frn det obliga-toriska provet tror Karin
Hec-tor-Stahre beror p att proven r nya och inte lika etablerade i
skolan n.
NATIONELLA PROV i sam-hllskunskap och naturveten-skap infrdes fr
tre r sedan och har sedan dess gett vrde-full statistik till
Skolverket. De har ven ftt positiv respons frn lrarna som arbetat
med proverna.
De tycker att testen r bra. De tycker att de konkretiserar
de nya kursplanerna vl och mnga lrare sger att pro-ven har
stttat de i var och hur man kan bedma utifrn kun-skapskraven, Sger
Karin Hec-tor-Stahre.
I OCH MED ATT PROVEN blir frivilliga kommer dock Skolver-ket
inte att samla in provresul-taten frn de skolor som vljer att
genomfra provet. Detta fr att statistik baserat p ett fri-villigt
prov inte r lika trovr-digt som ett obligatoriskt natio-nellt prov.
Att inte f statistik pverkar skolverkets arbete.
Vi kommer naturligtvis f ett mindre underlag att analy-sera i de
hr mnena, sger Ka-rin Hector-Stahre.
I R VAR PROVET redan fr-digskrivet nr beslutet frn Regeringen
kom. Drfr kom-mer provet skickas ut till alla skolor som sedan
individuellt fr bestmma om de vill ge-nomfra proven eller inte. Hur
det kommer se ut i framtiden r fortfarande oklart enligt Ka-rin
Hector-Stahre.
Jag tror inte proven kom-mer frsvinna helt. Jag tror man behver
ett bra och natio-nellt bedmningsstd i de hr mnena, sger hon.
ENLIGT DE NYA bestmmel-serna r det varje skolas rektor att
bestmma om proven i NO och SO ska genomfras i klass sex.
Om rektorn beslutar att det ska gras blir provet obligato-riskt
fr alla elever i rskursen. Trots rektorns makt att ta be-slutet
kommer troligtvis, enligt Karin Hector-Stahre, mnga kommuner att
fatta ett gemen-samt beslut fr alla kommu-nens skolor.
LINKPINGS KOMMUN har exempelvis redan bestmt att skolorna ska
genomfra det frivilliga provet. Liknande av-tal har gjorts i
Gteborg, dr stadsdelsnmnderna tar beslu-ten. Detta berttar
Nordhems-skolans bitrdande rektor Mi-kael Hallberg fr
Vstfronten.
Frida Bergstedt
Folktandvrden tar ver i hemmetGTEBORG. Missnjet med den privata
aktren Oral Care har gjort att Folktandvrden tar ver
munhlsobedmningar i hemmet. Detta sker eftersom Vstra
Gtalandsregionen valt att inte frlnga samarbetet.
Fr Folktandvrden innebr detta en omorganisation d man mste se
till att det finns perso-nal och tid till munhlsobedm-ningar i
patienternas hem.
Anders Ljungn r tand-vrdschef fr allmntandvr-den i Vstra
Gtalandsregionen och han r vldigt njd med att Folktandvrden har ftt
ta ver uppgifterna som Oral Care tidi-
gare haft hand om. Vi vill grna ha detta upp-
drag, det r ett viktigt uppdrag s vi kan f en helhetssyn kring
ldretandvrd och vrd till pa-tienter som lever med stora
omvrdnadsbehov, sger han.
DE SOM BEHVER omfat-tande vrd och omsorg har rtt att f en
munhlsobedmning hemma hos sig varje r utan att behva betala fr det.
I en munhlsobedmning ingr en enklare kontroll av munhla, tnder och
tandersttningar och det utfrs av en legitimerad tandhygienist.
Kristin Jnsson r tandsk-
terska inom Folktandvrden i Gteborg och i brjan av
om-organiseringen kommer hon f flja med tandhygienisten till
patienterna och hjlpa till med de administrativa uppgifterna.
Vi ska hjlpa tandhygienis-terna nu i brjan och se till s att de
har koll p lget, sger hon.
MEN OMORGANISERINGEN kommer ta tid.
Vi rknar med att det kom-mer ta ngra mnader att f koll p de nya
rutinerna och de administrativa uppgifterna, s-ger Anders
Ljungn.
Estrid Wagersten
Uteblivna prov minskar arbetsbrdan fr lrare
Nu kan patienter f en munhlsobedmning i hemmet. Bild: Victor
Bergh Alvergren.
Regeringens beslut: Somliga av de nationella proven blir
frivilliga
Kanske blir trtta elever glada ver att slippa ett prov. Men
betygsunderlaget blir ocks mindre, d man stller in prov och minskar
p lrarnas arbetsbrda. Bild: TT/Jessica Gow.
-
I KORTHET
REDIGERAT AV: ALLA!
GTEBORG 513 MARS 2015 VSTFRONTEN
GTEBORG: I veckan har det rapporterats om en frmodad
rttinvasion. Det har antytts att det i r blir extra mnga rt-tor p
Gteborgs gator.
Hkan Rystrand, som jobbar som gruppchef p Anticimex Gteborg,
tror inte p ngon rttinvasion, inte hel- ler att antalet skulle
skiftar betnkligt mellan rs-tider.
Vi mnniskor rr ju oss ute mer p som-maren. D ser vi rt-torna
mer. Dessutom r det mnga som lmnar matrester ef-ter sig p torg och
i parker, d kommer rttorna fram.
DREMOT s ser han en lngtgende trend dr rttorna blir allt
fler
i strre stder. Under 2006 ut-frde Anticimex cirka tv tusen jobb
rrande rttor i Gteborg, 8 r senare r antalet upp i drygt 3000.
Oftast handlar det om att stta ut fllor i omrden dr rttorna blivit
ett problem.
Vi har en relativt ny flla som vi stter
ner i av-
lopps-systemen
via brunnar. Den fungerar automatiskt, rttan ddas och
skljs sedan vidare av vattnet.
P TRE R har uppemot 90 000 rttor mtt sitt de i Anticimex fllor.
Detta trots att de bara placerat ut ca 300 fllor, vilket bara tcker
en brkdel av Gte-borgs samtliga brunnar.
Hkan Rystad har ingen slut-giltig lsning p rttproblemet, men har
en del ider hur man som privatperson kan hjlpa till att motverka
trenden med kat antal rttor.
Dels br man frska lta bli att lmna matrester i par-ker, fr det r
fda fr rttorna. Och om man bor i ett ldre hus kan man behva se ver
att rr och stammar r tta, annars tar de sig in den vgen. r
pro-blemet akut kan man anvnda bekmningsmedel, men det ska man ju
hlla sig borta ifrn om det gr.
Eskil Blohme
GTEBORG: Vgen ut i arbete kan bli lng fr den som nnu inte
riktigt behrskar sprket. Med projektet Hotelltalanger-na, som r ett
samarbete mellan en rad lokala hotell, Arbetsfr-medlingen och
Gteborgs Stad hoppas man kunna frkorta avstndet mellan
sprkunder-visningen och arbetslivet.
Ett trettiotal sprkstudenter med utlndsk bakgrund fikar och
minglar med representan-ter frn ngra av de stora ho-tellen i
Gteborg, med frhopp-
ningen att mtet ska leda till framtida jobb via en inledande
praktik. Det r andra gngen som Hotelltalangerna hlls, och senast
blev det en succ.
Vi hade en grupp fr exakt ett r sedan p sjutton delta-gare,
varav samtliga fick ngon typ av anstllning inom hotell i Gteborg,
sger Alexander De-cerein som r projektledare p arbetsmarknads- och
vuxenut-bildningsfrvaltningen.
MARTIN BLIDESKOG r ho-telldirektr fr ett av de med-
verkande hotellen, och deltog ven i fjol. Han stmmer in den
positiva beskrivningen av projektet:
Det r en bra mjlighet fr oss som hotelloperatrer att hitta
talanger inom vran bransch fr framtiden. Frra ret var det nstan
slagsml om de som var hr, lite konkur-rens mellan hotellen. Vi hade
ett par stycken som vi erbjd praktikplats, men de hade ftt p andra
hotell redan.
En av de deltagande sprk-studenterna r Jenny, som flyt-
tat tillsammans med sin make frn Malaysia. Hon gr fram till
Martins bord, lmnar sitt CV och minglet brjar.
Jag kan mnga sprk. Jag kan prata kinesiska, japanska, engelska,
malaysiska, sger Jenny.
Martin r positiv, men om det leder till arbete terstr att se,
men med tanke p frra rets resultat s r chanserna goda.
Pr Fredriksson
Brotten kade mycket mer i Vst
Minglar sig till hotelljobb
Antal rttor kar lavinartat i GteborgRttfakta
26 500 S mnga rttsa-neringar gjorde anticimex
frra ret..
2 cm S sm hl kan en vuxen rtta ta sig igenom.
5 minuter S lnge kan en rtta hlla sig under
vatten.
82 cm S lng r den strsta rttan som ngonsin
har hittats.
Klla: GP
Sex miljarder till frsvaretSTOCKHOLM: Regeringen vill satsa
drygt sex miljarder kro-nor p frsvaret 20162020, sade
frsvarsminister Peter Hultqvist och finansminister Magdalena
Andersson p en presstrff i gr. Dessutom vill regeringen verfra 1,3
miljar-der frn frsvarets internatio-nella verksamhet till frsvaret
av Sverige. Pengarna ska bland annat anvndas till fr-strkt ubtsjakt
och en militr styrka p Gotland.
- Det kommer att behvas betydande resurstillskott till det
svenska frsvaret, sger Magdalena Andersson.
TT
Kvinnorttsaktivister gripna i Kina
KINA:Fem kvinnor hlls fngs-lade i Kina fr att ha planetar en
demonstration mot sexuella trakasserier i kollektivtrafi-ken.
Det hr r helt orimligt. Ingen av dem har brutit mot lagen, sger
Wang Qiushi, ad-vokat till en av kvinnorna.
Kvinnornas planerade de-monstration skulle ha gt rum i Peking p
Internationella Kvinnodagen den 8 mars. De hade tryckt upp dekaler
med budskap som stoppa sexuella trakasserier och uppmaning till
polisen att gripa frvare. De greps tv dagar innan de-monstrationen.
De anklagas nu fr att starta grl och pro-vocera besvr, en
anklagelse myndigheterna anvnt tidi-gare mot politiska
aktivister.
TT
Tv poliser skjutna i FergusonUSA: Tv poliser skts i gr morse,
strax efter midnatt lo-kal tid, i Saint Louis-frorten Ferguson i
samband med en demonstration utanfr polis-huset. Hndelsen skedde
bara timmar efter att polischefen meddelat sin avgng. De skjutna
poliserna uppgavs i gr vara vid medvetande och vrdas p sjukhus. En
skts i axeln, den andre i ansiktet, rapporterar Reuters.
Ferguson har skakats av flera protester och upplopp det senaste
ret efter att en obevpnad svart tonring, Michael Brown, skts ihjl i
augusti.
TT
Kinesisk manifestation Bild: TT
-
SISTA SIDAN VSTFRONTEN
VSTFRONTENEn vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.
Box 710, 405 30 GteborgTel: 031-786 49 66
http://www.vastfronten.se
DAGREDAKTIONENNyhetschef: Patricia Higson.
Reportrar: Kajsa Kalmus, Frida Bergstedt, Victor Bergh
Alvergren, Oscar Dahlgren, Eskil Blohm, Ida sterberg.
Ansvarig utgivare: Per Alm
KVLLSREDAKTIONENNyhetschef: Oscar Petr.
Redigerare: Alice Nilsson, Filip Lyrheden, Andreas Hedbck.
REDIGERAT AV: ALICE NILSSON
13 MARS 2015
KRNIKA
Victor Bergh Alvergren
1. Vad kallas fobin man har nr man r rdd fr fredagen den 13e? 1.
Dysmorfofobi x. Paraskavedekatriafobi 2. Paraskavedekatriafobi
Hexakosioihexe-kontahexafobi
2. Vilken av fljande tragedier intrffade fre-dag den
trettonde?1. Flygolyckan i Anderna, 1972x. Columbinemassakern,
19992. Bombddet i Madrid, 2004
3. Vad heter mrdaren i den klassiska filmen Fredagen den 13:e
frn 1980?1. Freddy Kreugerx. Jason Voorhees2. Michael Meyers
4. Fredagen den 13 oktober 1307 intrffade ngot som mnga anser
vara bakgrunden till att datumet anses frhxat. Vad var det som
hnde?1. Tempelherreorden s nr som utplnades p order av pven Clemens
Vx. St Lucia brndes p bl2. Gregers Birgersson, Birger Jarls okta
son, fddes och blev stamfader till Folkungat-tens okta gren
5. Hur mnga gnger per r kan fredagen den trettonde intrffa? 1.
1x. 32. 7
6. Vad ska man gra om en svart katt gr ver vgen fr att slippa
otur? 1. Sga peppar peppar ta i tr och samtidigt ta med handen p
ngot av trx. spotta tre gnger ver vnster axel 2. Springa fram och
tillbaka ver vgen fem gnger
7. Om du rkar g under en stege, hur lnge blir du d drabbad av
otur? 1. Sju rx. Tv mnader2. Tre veckor
8. Frr i tiden var fredagen den trettonde en vilodag d man
skulle undvika att pbrja ett nytt arbete eller gra ngot bullersamt.
Istl-let fanns det andra saker som ansgs vara bra att gra p denna
dag, vad?1. Hr- och nagelklippning samt fotsvamps-behandlingx.
Tillberedning av klsoppa samt lbrygg-ning 2. Kransbindning av
nyplockade blommor samt tillberedning av rtte
9. Hur skrivs talet 13 med romerska siffror? 1. VIx. IIMV2.
XIII
10. En knd svensk artist har skrivit en lt som heter 13. Vem d?
1. Hkan Hellstrm x. Veronica Maggio 2. Ulf Lundell
11. En av teorierna om hur fredagen den tret-tonde uppstod som
otursdag grundar sig i den bibliska historien. Jesus hade tolv
lr-jungar och tillsammans bildade de en grupp p tretton. Den
trettonde lrjungen frdde Jesus och r drfr frknippad med olycka. Vad
hette lrjungen som frrdde Jesus? 1. Petrusx. Judas2.
Bartolomaios
12. 13 r ett primtal. Vilka av fljande talkom-binationer
innehller inget primtal?1. 1 4 9 11x. 6 22 49 832. 4 15 21 44
13. 13 r ett oturstal i Sverige men i andra delar av vrlden
finns andra olyckstal. Vad r oturstalet i Japan? 1. 4x. 92. 14
Testa dig sjlv: Vad kan du om fredagen den trettonde?
Stilla kommer Partillebussen rullande lngs E20:an in mot stan.
De portabla kaffemug-garna sprider en doft av unken sump, och ett
par morgontrtta harklingar bygger atmosf-ren fr den hr dagen. Rakt
mot solen tornar pltsligt en enorm burkgestalt upp sig. Hela
folkmassan tittar som i trans upp frn sina smartphones och beundrar
den gnisterbrinnade gestalten.
Den gamla hederliga Gasklockan; Gteborgs frm-sta symbol fr den
forna industritiden. En symbol fr den tiden Gteborg fortfarande
stod i blom. En sym-bol som snart raseras, och med den hela den
gamla epoken. Planen r att riva allting redan i hst.
GTEBORGS ENERGI str som gare till den gamla klockan idag. Det
kommunala bolaget Gteborgs En-ergi. Kommunen, som finansieras av
medborgarna, och har till uppdrag att vrna oss alla. Den kommun som
aldrig brytt sig om bevarande och stadens histo-ria.
Rivningsraseriet i Haga r det frmsta exemplet, ointresset att
bevara kranarna i hamnen ett av de senaste.
Samtidigt frsker kommunen hlla fasaden uppe genom ett
kulturhistoriskt bevarandeprogram, som man antog fr snart sexton r
sedan. Ett bevarande-program som hvdar att kulturarvet skall
bevaras och levandegras, med skrivelser som ldre miljer ger oss
insikt om en frgngen tids levnadsvillkor och berttar p ett mycket
pedagogiskt och lttillgngligt stt om en stads eller plats
utveckling.
ETT BEVARANDEPROGRAM dr Gasklockan str med som srskilt viktig.
Kommunen skriver att Res-terna frn gasverket har industrihistoriskt
vrde och utgr ocks ett viktigt inslag i stadsbilden. Men av detta
syns inga spr i det faktiska agerandet.
Den gamla gedigna gasklockan r den fjrde i ordningen, och
byggdes 1933. Det var i den som stadens gas frvarades p ett s-kert
och fungerande stt, och den utfrde trget sin tjnst i sextio lnga r.
Det var gas-klockan som gjorde att gteborgarna slapp huttra och
frysa under de lnga krigsren.
Det var gasklockan som gjorde att gatlyktorna kunde skina alla
lnga och mrka vinterntter, och lysa vgen fr nattsuddande lokalbor.
Och idag r det Gasklockan som erbjuder Gteborgs enda knda bo-plats
fr den utrotningshotade Pilgrimsfalken den fgel som hade varit helt
borta frn landet idag om det inte var fr vissa gteborgares insatser
fr den. Den Gasklocka som r det frsta landmrket man ser p vg in mot
stan. Ett landmrke som idag r unikt i sitt slag.
MEN NU KOMMER KOMMUNEN allts riva den, utan att ens ha ngra ider
vad som skall finnas
dr istllet. Man hvdar bara att marken r vrdefull. Historien och
verkligheten fr sledes ge vika fr politiska nycker och syn-nerligen
oklara ekonomiska tan-kar. Som s ofta i den hr stan.
Victor Bergh Alvergren
Gteborgs frmsta industriarv mot graven
En symbol fr den tiden
Gteborg fortfarande stod i blom.
Rtt svar: x, 2, x, 1, x, x, 2, 1,
2, 1, x, 2, x.
Fredagen den trettonde intrffar en till tre gnger per r och i r
r vi extra otur-samma. Fr bara en mnad sen var det fredagen den
trettonde och nu r det allts dags igen.Att otursdagen intrffar tv
mnader i rad r ovanligt, det hnder bara med sex eller elva rs
mellanrum, nsta gng blir allts 2026. Nr fredagen den trettonde
intrffar tv mnader i rad r det alltid i februari och mars och
aldrig ett skottr.
Tre knda skrckfigurer. Men vilken av dem spelar i Fredagen den
13:e? Bild: WC/Helgi Halldrsson.