Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Utredning och behandling av AD/HD hos vuxna vid psykiatrisk klinik 1.0 Vårdprogram Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) Vårdprogram 2016-03-01 Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Division Psykiatri och Funktionshinder Psykiatriska klinikerna 2018-03-01 Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Framgår av dokumentet. Ansvarig för revidering: Divisions- chef Psykiatri och Funktionshinder Jörgen Striem, Hälso- och sjukvårdschef LS-LED16-0526 VÅRDPROGRAM UTREDNING OCH BEHANDLING AV AD/HD HOS VUXNA VID PSYKIATRISK KLINIK Landstinget Sörmland mars 2016
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp:
Utredning och behandling av
AD/HD hos vuxna vid psykiatrisk
klinik
1.0 Vårdprogram
Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
(HSF)
Vårdprogram 2016-03-01
Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m.
Division Psykiatri och
Funktionshinder
Psykiatriska klinikerna 2018-03-01
Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer:
Framgår av dokumentet.
Ansvarig för revidering: Divisions-
chef Psykiatri och Funktionshinder
Jörgen Striem, Hälso-
och sjukvårdschef
LS-LED16-0526
VÅRDPROGRAM
UTREDNING OCH BEHANDLING
AV AD/HD HOS VUXNA VID PSYKIATRISK
KLINIK
Landstinget Sörmland
mars 2016
Vårdprogram AD/HD - Del 1: Innehåll, sammanfattning och uppdrag, vs 2016-03-04
- 3 -
DEL 1 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING,
SAMMANFATTNING, UPPDRAG OCH REFERENSER
Del 1: Innehållsförteckning, sammanfattning, uppdrag och referenser
och sömn- och personlighetsstörningar. Eventuell förekomst av dessa
störningar skall alltid undersökas. Detta är nödvändigt för att förstå den
symptomflora som personen med ADHD kan uppleva men har också ett
differential diagnostiskt syfte; för att utesluta andra psykiatriska sjukdomar som
de primära orsakerna till ”ADHD-symptomen” hos vuxna2.
DIVA_2_Zweeds.indd 2 21-09-11 13:30
DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna 3
DIVA består av 3 delar, som var och en täcker både
barndom och vuxen ålder:
(1) Kriterierna för ouppmärksamhet (A1)
(2) Kriterierna för hyperaktivitet-impulsivitet (A2)
(3) Debutålder och funktionsnedsättning orsakad av
ADHD-symptomen
Börja med de första DSM-IV kriterierna för ouppmärksam-
het (A1), följt av de andra kriterierna för hyperaktivitet/
impulsivitet (A2). Fråga i tur och ordning om vart och ett av
de 18 kriterierna.
Gör på följande sätt för varje symptomkriterium:
Fråga först om symptomet i vuxen ålder (funnits under de
senaste 6 månaderna eller längre) och fråga därefter om
samma symptom under barndomen (symptom mellan 5
och 12 års ålder)4-6.
Läs upp hela frågan och kontrollera om den intervjuade
känner igen problembeskrivningen och om så är fallet, be
om exempel. Ofta ger patienterna liknande exempel som
de som finns i DIVA, vilka då kan markeras som före-
kommande. Om de inte känner igen symptomen eller om
du inte är säker på att deras svar stämmer överens med
kriteriet i den ställda frågan, använd exemplen i DIVA och
fråga i tur och ordning om vart och ett av dem.
För att problembeteendet eller symptomet skall anses
uppfyllt måste det förekomma oftare, vara mera uttalat
jämfört med jämnåriga med motsvarande begåvningsnivå,
eller vara nära förknippat med funktionsnedsättningar.
Markera alla exempel som patienten kan beskriva. Om
patienten nämner andra exempel som passar in på
kriteriet än de uppräknade skall de noteras under ”annat”.
För att ett kriterium skall bedömas vara uppfyllt är det inte
nödvändigt att alla exempel känns igen, utan målet är att
intervjuaren får en tydlig bild av om kriteriet är uppfyllt eller
inte.
Fråga för varje kriterium om partnern och familjen håller
med eller om de kan ge ytterligare exempel på problem
som hör ihop med respektive kriterium. Oftast kan
partnern beskriva symptom i vuxen ålder och familje-
medlemmar (vanligen en förälder eller äldre släkting) om
symptom i barndomen. Intervjuaren måste använda sitt
kliniska omdöme för att avgöra vilket svar som är det mest
korrekta. Om svaren är motstridiga gäller tumregeln att
patienten vanligtvis är den bästa uppgiftslämnaren7.
Informationen från partner och familj skall huvudsakligen
syfta till att vara ett komplement till patientens uppgifter
och möjliggöra kartläggning av såväl aktuellt beteende
som beteende under barndomen. Den närståendes
information är särskilt användbar när det gäller barndoms-
symptom eftersom många patienter har svårt att komma
ihåg sitt beteende som barn. Många patienter kan minnas
sitt beteende bra från ca 10-12 års ålder men har svårt att
minnas förskoleperioden.
Efter att information från alla parter tagits i beaktande,
avgör intervjuaren om kriteriet har uppfyllts/uppfylls, under
barndom respektive vuxen ålder. Om det inte går att få
fram information från närstående ställs diagnosen utifrån
patientens egna uppgifter.
Om skoljournal finns tillgänglig kan den innehålla uppgifter
om barndomssymptom som uppmärksammats i klass-
rummet och användas som ett stöd för diagnosen.
Symptomen bedöms som kliniskt relevanta om de varit
mera uttalade och/eller förekommit oftare än hos jämn-
åriga eller om de varit funktionsnedsättande för individen.
symptomens debut och funktionsnedsättningDel 3, Symptomens debut och funktionsnedsättning
orsakad av symptomen är en nödvändig del av de diag-
nostiska kriterierna. Ta reda på om patienten alltid har haft
symptomen och, om så är fallet, om symptom fanns före 7
års ålder. Om symptom uppträdde först senare i livet,
notera vid vilken ålder. Läs därefter upp alla exempel på
områden där funktionsnedsättning kan förekomma, först i
vuxen ålder och sedan under barndomen. Markera de
exempel som känns igen och ange om funktions-
nedsättningen omfattar 2 eller fler områden i livet. För att
ADHD skall anses föreligga krävs funktionsnedsättning
inom minst två områden; arbete och utbildning, relationer
och familjeliv, sociala kontakter, fritid och hobbies,
självförtroende och självbild och leda till minst en måttlig
funktionsnedsättning.
sammanställning av symptomenAnge under Sammanställning av symptomen på oupp-
märksamhet (A) och hyperaktivitet-impulsivitet (HI) vilka
av de 18 symptomkriterierna som är uppfyllda under
barndomen och är uppfyllda nu i vuxen ålder. Summera
totala antalet kriterier för ouppmärksamhet och hyper-
aktivitet-impulsivitet var för sig.
Ange slutligen på Bedömningsbladet om sex eller fler
kriterier är uppfyllda för domänerna ouppmärksamhet (A)
och/eller hyperaktivitet-impulsivitet (HI). Ange vidare för
varje domän om det kan anses styrkt att symptomen
förekommit under hela livet, om symptomen lett till
funktionsnedsättning, om nedsättningar förekommit inom
minst två områden och att symptomen inte förklaras bättre
av någon annan psykiatrisk funktionsnedsättning. Ange i
vilken grad anamnes från närstående och eventuella
skolrapporter/omdömen stödjer diagnosen.
Instruktioner för genomförandet av DIVA
DIVA_2_Zweeds.indd 3 21-09-11 13:30
4 DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna
Referenser
1. American Psychiatric Association (APA):
Diagnostic and Statistical Manual of Mental
Disorders. Washington DC, 2000.
2. Kooij JJS:.Diagnostic Interview for ADHD in
Adults 2.0 (DIVA 2.0), in: Adult ADHD. Diag-
nostic Assessment and Treatment. Pearson
Assessment and Information BV, Amsterdam,
2010.
3. Kooij JJS: Francken MH: Diagnostisch Interview
Voor ADHD (DIVA) bij volwassenen. Kenniscen-
trum ADHD bij volwassenen, PsyQ. Finns online
via www.kenniscentrumadhdbijvolwassenen.nl,
2007, and published in English in reference 2.
4. Applegate B, Lahey BB, Hart EL, Biederman J,
Hynd GW, Barkley RA, Ollendick T, Frick PJ,
Greenhill L, McBurnett K, Newcorn JH, Kerdyk
L, Garfinkel B, Waldman I, Shaffer D: Validity of
the age-of-onset criterion for ADHD: a report
from the DSM-IV field trials. J Am Acad Child
Adolesc Psychiatry 1997; 36(9):1211-21
5. Barkley RA, Biederman J: Toward a broader
definition of the age-of-onset criterion for
attention-deficit hyperactivity disorder. J Am
Acad Child Adolesc Psychiatry 1997;
36(9):1204-10
6. Faraone SV, Biederman J, Spencer T, Mick E,
Murray K, Petty C, Adamson JJ, Monuteaux
MCL: Diagnosing adult attention deficit hyperac-
tivity disorder: are late onset and subthreshold
diagnoses valid? Am J Psychiatry 2006;
163(10):1720-9
7. Kooij JJS, Boonstra AM, Willemsen-Swinkels
SHN, Bekker EM, Noord Id, Buitelaar JK:
Reliability, validity, and utility of instruments for
self-report and informant report regarding
symptoms of Attention-Deficit/Hyperactivity
Disorder (ADHD) in adult patients. J Atten
Disorders 2008; 11(4):445-458
Kriterier ur Mini-D-IV TR publicerade i den svenska
versionen av DIVA med tillstånd av förlaget Pilgrim
Press AB.
Avgör till sist om det går att ställa diagnosen ADHD och
vilken undergrupp som stämmer bäst (med DSM-IV-kod).
Information till patienten innan intervjun påbörjasMed hjälp av den här intervjun undersöks dina symptom
på ADHD, både under barndomen och i vuxen ålder.
Frågorna utgår ifrån de officiella kriterierna för ADHD
enligt DSM-IV. För varje ställd fråga vill jag veta om du
känner igen problemet. Till din hjälp under intervjun
kommer jag för varje symptom på ADHD att ge exempel
på hur barn och vuxna ofta upplever de svårigheter som
hör ihop med de olika ADHD-symptomen. Samma fråga
ställs först till dig och sedan till din partner och anhörig
(om de deltar). Din partner lärde du förmodligen känna
först i vuxen ålder så han/hon får berätta om den period ni
känt varandra medan din familj eller andra närstående har
en bättre uppfattning om ditt beteende under barndomen.
För att diagnosen ADHD skall kunna ställas måste man
kartlägga både din barndom och vuxen ålder.
DIVA_2_Zweeds.indd 4 21-09-11 13:30
DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna 5
Patientens namn
Personnummer
Kön
Datum för intervjun
Intervjuarens namn
Ev. patientnummer
Del 1: symptom på ouppmärksamhet (DsM-IV kriterium A1)
Instruktioner för intervjun: Symptomen i vuxen ålder måste ha funnits i minst 6 månader. Symptomen i barndomen
gäller för åldern 5-12 år. För att ett symptom skall kunna tillskrivas ADHD krävs att det förekommer ständigt och inte bara
i perioder.
❑ M / ❑ K
Har du ofta svårt att vara tillräckligt uppmärksam på detaljer eller gör du slarvfel i ditt arbete eller i
samband med andra aktiviteter? Och hur var det då du var barn?
A1
exempel från vuxen ålder:
❑ Gör slarvfel
❑ Arbetar långsamt för att undvika fel
❑ Läser inte instruktioner noggrant
❑ Är dålig på detaljarbete
❑ Behöver för mycket tid för att avsluta detaljerade
uppgifter
❑ Fastnar i detaljer
❑ Arbetar för snabbt och gör fel p g a det
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Gör slarvfel i skolarbetet
❑ Gör fel genom att inte läsa igenom frågor ordentligt
❑ Läser inte igenom frågor ordentligt som därför blir
obesvarade
❑ Besvarar inte frågor på baksidan av ett prov
❑ Kommentarer från andra om slarvigt arbete
❑ Kontrollerar inte svaren på läxor
❑ Behöver för mycket tid för att avsluta detaljerade
uppgifter
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
DIVA_2_Zweeds.indd 5 21-09-11 13:30
6 DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna
Har du ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten under arbetsuppgifter? Och hur var det då du var barn?
Verkar det ofta som om du inte lyssnar när någon talar direkt till dig? Och hur var det då du var barn?
A2
A3
exempel från vuxen ålder:
❑ Kan inte bibehålla uppmärksamheten längre tid under
genomförandet av uppgifter*
❑ Distraheras snabbt av egna tankar eller associationer
❑ Har svårt att se klart en film till slutet eller läsa ut en
bok*
❑ Tröttnar snabbt på saker*
❑ Ställer frågor om ämnen som redan har diskuterats
❑ Annat:
*Om inte ämnet/aktiviteten upplevs som mycket intressant
(t ex dator eller hobby)
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från vuxen ålder:
❑ Dagdrömmer eller verkar frånvarande
❑ Har svårt att koncentrera dig på ett samtal
❑ Vet efteråt inte vad ett samtal handlade om
❑ Byter ofta ämne under ett samtal
❑ Andra säger att dina tankar är på annat håll
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Har svårt att bibehålla uppmärksamheten på
skolarbetet
❑ Har svårt att bibehålla uppmärksamheten under lek*
❑ Lättdistraherad
❑ Koncentrationssvårigheter*
❑ Behöver struktur för att inte distraheras
❑ Tröttnar snabbt på aktiviteter*
❑ Annat:
*Om inte ämnet/aktiviteten upplevs som mycket intressant
(t ex dator eller hobby)
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Vet inte vad föräldrar/lärare har sagt
❑ Dagdrömmer eller verkar frånvarande
❑ Lyssnar först vid ögonkontakt eller höjd röst
❑ Måste ofta tilltalas flera gånger
❑ Frågor behöver upprepas
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
DIVA_2_Zweeds.indd 6 21-09-11 13:30
DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna 7
Misslyckas du ofta med att följa instruktioner och att fullfölja arbetsuppgifter eller att uppfylla de krav som
ställs på dig i arbetet? Och hur var det då du var barn (med skolarbetet istället för på jobbet)?
Har du ofta problem med att organisera uppgifter och aktiviteter? Och hur var det då du var barn?
A4
A5
exempel från vuxen ålder:
❑ Gör flera saker samtidigt utan att avsluta dem
❑ Har svårt att avsluta saker när de inte längre är nya
och intressanta
❑ Behöver en deadline för att avsluta uppgifter
❑ Har svårt att avsluta pappersarbete
❑ Har svårt att följa instruktioner i en manual
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från vuxen ålder:
❑ Har svårt att planera vardagliga aktiviteter
❑ Rörigt i hemmet och/eller på arbetsplatsen
❑ Planerar för mycket eller planerar inte effektivt
❑ Dubbelbokar ofta aktiviteter
❑ Kommer för sent
❑ Kan inte konsekvent använda en kalender eller
dagsplanering
❑ Är oflexibel genom att vara bunden till scheman
❑ Dålig tidsuppfattning
❑ Gör upp scheman som sedan inte används
❑ Behöver andra för att få struktur
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Har svårt att följa instruktioner
❑ Har svårt att följa instruktioner i flera led
❑ Avslutar inte uppgifter
❑ Gör inte klart läxorna eller lämnar inte in dem
❑ Behöver mycket struktur för att kunna avsluta uppgifter
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Har svårt för att bli klar i tid
❑ Stökigt rum eller skolbänk
❑ Har svårt att leka ensam
❑ Har svårt att planera uppgifter eller läxor
❑ Gör saker huller om buller
❑ Kommer för sent
❑ Dålig tidsuppfattning
❑ Har svårt att hålla sig själv sysselsatt
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
DIVA_2_Zweeds.indd 7 21-09-11 13:30
8 DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna
Undviker du ofta (eller tycker du illa om, eller är du ovillig till) uppgifter som kräver långvarig mental
ansträngning? Och hur var det då du var barn?
Tappar du ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter? Och hur var det då du var barn?
A6
A7
exempel från vuxen ålder:
❑ Gör först det som är lättast eller roligast
❑ Skjuter ofta upp tråkiga eller svåra uppgifter
❑ Skjuter upp uppgifter så att de inte blir färdiga i tid
❑ Undviker monotont arbete som t ex administrativa
uppgifter
❑ Tycker inte om att läsa då det är mentalt ansträngande
❑ Undviker uppgifter som kräver mycket koncentration
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från vuxen ålder:
❑ Förlägger plånbok, nycklar eller kalender
❑ Glömmer ofta kvar saker
❑ Tappar bort arbetsdokument
❑ Förlorar mycket tid på att leta efter saker
❑ Råkar i panik om andra flyttar på saker
❑ Lägger undan saker på fel ställen
❑ Tappar bort anteckningar, listor eller telefonnummer
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Undviker läxor eller tycker mycket illa om dem
❑ Läser få böcker eller tycker inte om att läsa då det är
mentalt ansträngande
❑ Undviker uppgifter som kräver mycket koncentration
❑ Tycker illa om skolämnen som kräver mycket koncen-
tration
❑ Skjuter ofta upp tråkiga eller svåra uppgifter
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Tappar bort kalender, pennor, gymnastikkläder eller
andra föremål
❑ Förlägger leksaker, kläder eller läxor
❑ Ägnar mycket tid åt att leta efter saker
❑ Råkar i panik om andra flyttar på saker
❑ Får kommentarer av föräldrar och/eller lärare om
borttappade saker
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
DIVA_2_Zweeds.indd 8 21-09-11 13:30
DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna 9
Blir du ofta lätt distraherad av yttre störningar? Och hur var det då du var barn?
Är du ofta glömsk under vardagliga aktiviteter? Och hur var det då du var barn?
A8
A9
komplettering till kriterium A1
exempel från vuxen ålder:
❑ Har svårt att utestänga störningar från omgivningen
❑ Har svårt att ta upp tråden igen efter att ha blivit
distraherad
❑ Distraheras lätt av ljud eller händelser
❑ Distraheras lätt av andras samtal
❑ Har svårt att filtrera och/eller välja ut information
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från vuxen ålder:
❑ Glömmer avtalade möten eller andra åtaganden
❑ Glömmer nycklar, kalender etc.
❑ Måste ofta påminnas om avtalade möten
❑ Måste återvända hem och hämta glömda saker
❑ Använder ständigt listor för att inte glömma saker
❑ Glömmer att skriva upp eller titta i kalendern
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Tittar ofta ut genom fönstret i klassrummet
❑ Distraheras lätt av ljud eller händelser
❑ Har svårt att hitta tråden igen efter att ha blivit
distraherad
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Glömmer avtalade möten eller instruktioner
❑ Behöver ofta påminnas om saker
❑ Har glömt vad som skall göras halvvägs igenom en
uppgift
❑ Glömmer att ta med saker till skolan
❑ Glömmer kvar saker i skolan eller hos kompisar
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
Vuxen ålder:Har du fler av dessa symptom på ouppmärksamhet än andra personer, eller upplever du dem oftare än andra i din ålder?
❑ Ja / ❑ Nej
Barndomen:Hade du fler av dessa symptom på ouppmärksamhet än andra barn i din ålder, eller upplevde du dem oftare än andra
barn i din ålder?
❑ Ja / ❑ Nej
DIVA_2_Zweeds.indd 9 21-09-11 13:30
10 DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna
Rör du ofta rastlöst på händer eller fötter eller skruvar du på dig när du sitter på en stol? Och hur
var det då du var barn?
Reser du dig ofta upp i situationer där det förväntas att du skall förbli sittande? Och hur var det då
du var barn?
H/I 1
H/I 2
exempel från vuxen ålder:
❑ Svårt att sitta stilla
❑ Gungar med benen
❑ Knackar med pennan eller leker med något
❑ Tvinnar håret eller biter på naglarna
❑ Kan kontrollera rastlösheten men blir stressad
p g a det
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från vuxen ålder:
❑ Undviker symposier, föreläsningar, kyrkobesök etc.
❑ Går hellre omkring än sitter stilla
❑ Sitter aldrig stilla länge, alltid i rörelse
❑ Blir stressad av svårigheten att sitta still
❑ Hittar på ursäkter för att få gå omkring
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Föräldrarna sade ofta ”sitt still” eller liknande
❑ Gungar med benen
❑ Knackar med pennan eller leker med något
❑ Tvinnar håret eller biter på naglarna
❑ Kan inte förbli avslappnat sittande på en stol
❑ Kan kontrollera rastlösheten men blir stressad p g a det
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Reser dig ofta upp under måltider eller i klassrummet
❑ Har väldigt svårt att förbli sittande i skolan eller under
måltider
❑ Blir tillsagd att sitta kvar
❑ Hittar på ursäkter för att få gå omkring
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
Del 2: symptom på hyperaktivitet-impulsivitet (DsM-IV kriterium A2)
Instruktioner för intervjun: Symptomen i vuxen ålder måste ha funnits i minst 6 månader. Symptomen i barndomen
gäller för åldern 5-12 år. För att ett symptom skall kunna tillskrivas ADHD krävs att det förekommer ständigt och inte bara
i perioder.
DIVA_2_Zweeds.indd 10 21-09-11 13:30
DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna 11
Känner du dig ofta rastlös? Och hur var det då du var barn?
Har du svårt att syssla med fritidsaktiviteter på ett stillsamt sätt? Och hur var det då du var barn?
H/I 3
H/I 4
exempel från vuxen ålder:
❑ Känsla av inre rastlöshet eller oro inombords
❑ Har en ständig känsla av att du måste göra något
❑ Har svårt att koppla av
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från vuxen ålder:
❑ Pratar under aktiviteter när det inte är lämpligt
❑ Blir ofta snabbt kaxig i sällskap med andra
❑ Är högljudd i alla slags situationer
❑ Har svårt att utföra aktiviteter på ett tyst sätt
❑ Har svårt att tala lågmält
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Springer alltid omkring
❑ Klättrar på möbler eller hoppar i soffan
❑ Klättrar i träd
❑ Känner en inre rastlöshet
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Är högljudd under lek eller i klassrummet
❑ Kan inte sitta tyst och titta på tv eller filmer
❑ Ombedd att vara tystare eller lugna ner sig
❑ Blir snabbt för kaxig i andras sällskap
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
DIVA_2_Zweeds.indd 11 21-09-11 13:30
12 DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna
Är du alltid ”på språng” eller tvungen att hålla i gång som om du ”gick på högvarv”? Och hur var
det då du var barn?
Pratar du ofta uttalat mycket? Och hur var det då du var barn?
H/I 5
H/I 6
exempel från vuxen ålder:
❑ Är alltid upptagen med att göra något
❑ Har mycket energi, alltid på gång
❑ Svårt att känna sina egna gränser
❑ Har svårt att släppa något, pressar på uttalat
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från vuxen ålder:
❑ Pratar så mycket att folk tråkas ut
❑ Är känd för att prata oavbrutet
❑ Har svårt att sluta prata
❑ Har en tendens att prata för mycket
❑ Ger inte andra utrymme att bryta in under ett samtal
❑ Behöver många ord för att få något sagt
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Är upptagen hela tiden
❑ Uttalat aktiv i skolan och hemma
❑ Har mycket energi
❑ Alltid ”på språng”, pressar på uttalat
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Är känd för att vara en pratkvarn
❑ Lärare och föräldrar ber dig ofta att vara tyst
❑ Kommentarer i omdömen från skolan om att prata för
mycket
❑ Bestraffas för att prata för mycket
❑ Hindrar andra i skolarbetet genom att prata för mycket
❑ Ger inte utrymme åt andra i ett samtal
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
DIVA_2_Zweeds.indd 12 21-09-11 13:30
DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna 13
Svarar du ofta innan en fråga har avslutats? Och hur var det då du var barn?
Har du ofta svårt att vänta på din tur? Och hur var det då du var barn?
H/I 7
H/I 8
exempel från vuxen ålder:
❑ ”Babbelmaja”, säger vad du tänker
❑ Säger saker utan att tänka först
❑ Ger svar åt folk innan de har pratat klart
❑ Avslutar andras ord
❑ Uppfattas som taktlös
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från vuxen ålder:
❑ Har svårt att vänta i en kö, tränger sig före
❑ Har svårt att tålmodigt vänta i trafiken/trafikstockningar
❑ Har svårt att vänta på din tur i samtal
❑ Är otålig
❑ Påbörjar snabbt relationer/anställningar eller avslutar/
lämnar dessa p g a otålighet
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ ”Babbelmaja”, säger saker utan att tänka först
❑ Vill besvara alla frågor i skolan före de andra
❑ Slänger ur sig ett svar, även om det är fel
❑ Avbryter andra innan de har pratat klart
❑ Uppfattas som sårande
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Har svårt att vänta på din tur under gruppaktiviteter
❑ Har svårt att vänta på din tur i klassrummet
❑ Alltid först att prata eller agera
❑ Blir snabbt otålig
❑ Går över gatan utan att se sig för
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
DIVA_2_Zweeds.indd 13 21-09-11 13:30
14 DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna
Stör du ofta andra när de håller på med något eller tränger du dig på? Och hur var det då du var barn? H/I 9
exempel från vuxen ålder:
❑ Lägger dig snabbt i vad andra gör
❑ Avbryter andra
❑ Stör folk i deras aktiviteter utan att de bett om det
❑ Andra kommenterar att du lägger dig i
❑ Har svårt att respektera andras gränser
❑ Har en åsikt om allt och uttalar den direkt
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
exempel från barndomen:
❑ Bryter in i andras lek
❑ Avbryter andras samtal
❑ Reagerar på allt
❑ Kan inte vänta
❑ Annat:
Symptom finns: ❑ Ja / ❑ Nej
komplettering till kriterium A2
Vuxen ålder:Har du fler av dessa symptom på hyperaktivitet/impulsivitet än andra personer, eller upplever du dem oftare än andra
personer?
❑ Ja / ❑ Nej
Barndomen:Hade du fler av dessa symptom på hyperaktivitet/impulsivitet än andra barn i din ålder, eller upplevde du dem oftare än
andra barn i din ålder?
❑ Ja / ❑ Nej
Del 3: Funktionsnedsättning till följd av symptomen (DsM-IV kriterierna B, C och D)
kriterium B
Har du alltid haft dessa symptom på ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet/impulsivitet?
❑ Ja (några av symptomen fanns innan jag fyllde 7 år).
❑ Nej
Om svaret är nej, symptomen uppträdde fr o m års ålder.
DIVA_2_Zweeds.indd 14 21-09-11 13:30
DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna 15
kriterium C
Inom vilka områden har du/hade du problem med dessa symptom?
Vuxen ålder
Arbete/utbildning
❑ Har inte avslutat utbildning/praktik som krävs för
arbetet
❑ Arbetar under din utbildningsnivå
❑ Tröttnar snabbt på en arbetsplats
❑ Har haft många kortvariga jobb
❑ Har svårt med administrativa uppgifter/planering
❑ Får ingen befordran
❑ Presterar under din nivå på jobbet
❑ Har lämnat arbeten p g a gräl eller avsked
❑ Sjukskriven/förtidspensionerad p g a symptomen
❑ Begränsad nedsättning tack vare kompensation genom
hög begåvningsnivå (IQ)
❑ Begränsad nedsättning tack vare kompensation genom
yttre struktur
❑ Annat:
Relationer och/eller familj
❑ Tröttnar snabbt på förhållanden
❑ Inleder/avbryter förhållanden impulsivt
❑ Har ett ojämlikt förhållande p g a symptomen
❑ Relationsproblem, många gräl, för lite intimitet
❑ Frånskild p g a symptomen
❑ Sexuella problem p g a symptomen
❑ Problem med att uppfostra p g a symptomen
❑ Problem med att sköta hemsysslor och/eller pappers-
arbete
❑ Ekonomiska problem eller spelande
❑ Vågar inte inleda ett förhållande
❑ Annat:
Barndom och ungdom
Utbildning
❑ Lägre utbildningsnivå än förväntat utifrån begåvnings-
nivå (IQ)
❑ Gått om någon/några klasser p g a koncentrations-
svårigheter
❑ Oavslutad utbildning / avstängd från skolan
❑ Behövde längre tid för att slutföra utbildning än vad
som är det vanliga
❑ Har med stor ansträngning klarat en utbildning som
motsvarar din begåvningsnivå (IQ)
❑ Svårt att göra läxor
❑ Fått specialundervisning p g a symptomen
❑ Fått kommentarer från lärare om beteende eller
koncentration
❑ Begränsad nedsättning tack vare kompensation genom
hög begåvningsnivå (IQ)
❑ Begränsad nedsättning tack vare kompensation genom
yttre struktur
❑ Annat:
Familjen
❑ Hamnar ofta i gräl med bröder eller systrar
❑ Blir ofta bestraffad eller slagen
❑ Lite kontakt med familjen p g a konflikter
❑ Hjälp med struktur genom föräldrarna under längre tid
än vad som brukar vara normalt
❑ Annat:
DIVA_2_Zweeds.indd 15 21-09-11 13:30
16 DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna
sociala kontakter
❑ Tröttnar snabbt på sociala kontakter
❑ Har svårt att upprätthålla sociala kontakter
❑ Konflikter p g a kommunikationssvårigheter
❑ Svårt att skapa sociala kontakter
❑ Bristande självkänsla p g a negativa erfarenheter
❑ Uppmärksammar inte andra (glömmer att skicka kort/
engagera dig/ringa etc.)
❑ Annat:
Fritid/Fritidsintressen
❑ Kan inte koppla av ordentligt på fritiden
❑ Måste idrotta väldigt mycket för att kunna koppla av
❑ Skador p g a mycket idrott
❑ Klarar inte att läsa ut en bok eller se klart en film
❑ Håller på med något hela tiden vilket gör dig utmattad
❑ Tröttnar snabbt på fritidsintressen
❑ Bilolyckor/blivit av med körkortet p g a vårdslös
körning
❑ Söker ”kickar” och/eller tar för många risker
❑ Har kommit i kontakt med polisen/rättssystemet
❑ Hetsäter
❑ Annat:
självförtroende/självbild
❑ Osäkerhet p g a negativa kommentarer från andra
❑ Negativ självbild p g a erfarenheter av misslyckanden
❑ Rädd för att misslyckas om du börjar med nya saker
❑ Reagerar överdrivet häftigt på kritik
❑ Perfektionism
❑ Känner sig obekväm p g a symptom på ADHD
❑ Annat:
sociala kontakter
❑ Svårt att upprätthålla sociala kontakter
❑ Konflikter p g a kommunikationssvårigheter
❑ Svårt att skapa sociala kontakter
❑ Bristande självkänsla p g a negativa erfarenheter
❑ Få kompisar
❑ Blir retad
❑ Utesluten ur, eller tillåts inte vara med i gruppen
❑ Mobbar andra
❑ Annat:
Fritid/Fritidsintressen
❑ Kan inte koppla av ordentligt på fritiden
❑ Måste idrotta mycket för att kunna koppla av
❑ Skador p g a uttalat idrottande
❑ Klarar inte att läsa ut en bok eller se klart en film
❑ Håller på med något hela tiden vilket gör dig övertrött
❑ Tröttnar snabbt på fritidsintressen
❑ Söker ”kickar” och/eller tar för många risker
❑ Har kommit i kontakt med polisen/rättssystemet
❑ Råkat ut för ökat antal olyckstillbud
❑ Annat:
självförtroende/självbild
❑ Osäkerhet p g a negativa kommentarer från andra
❑ Negativ självbild p g a erfarenheter av misslyckanden
❑ Rädd för att misslyckas om du börjar med nya saker
❑ Reagerar överdrivet häftigt på kritik
❑ Perfektionism
❑ Annat:
Vuxen ålder (fortsättning) Barndom och ungdom (fortsättning)
DIVA_2_Zweeds.indd 16 21-09-11 13:30
DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna 17
Vuxen ålder: Föreligger funktionsnedsättning inom två eller fler områden? ❑ Ja / ❑ Nej
Barndom och ungdom: Föreligger funktionsnedsättning inom två eller fler områden? ❑ Ja / ❑ Nej
slut på intervjun. Gå nu vidare till sammanställningen på nästa sida.
Övrig information:
DIVA_2_Zweeds.indd 17 21-09-11 13:30
18 DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna
sammanställning av symptomen A och H/I
Ange vilka kriterier som uppfylldes i del 1 och 2 och addera antalet
kriteriumDsM-IV TR
symptom Finns i vuxen ålder
Fanns under barndo-men
A1a A1. Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet,
yrkeslivet eller andra aktiviteter
A1b A2. Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller
lekar
A1c A3. Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal
A1d A4. Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genom-
föra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots
eller på att personen inte förstår instruktionerna)
A1e A5. Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter
A1f A6. Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver
mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor)
A1g A7. Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t ex
leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
A1h A8. Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli
A1i A9. Är ofta glömsk i det dagliga livet
Totala antalet kriterier på ouppmärksamhet / 9 / 9
A2a H/I 1. Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte
sitta still
A2b H/I 2. Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där
personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund
A2c H/I 3. Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som
anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara
begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet)
A2d H/I 4. Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla
A2e H/I 5. Verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”
A2f H/I 6. Pratar ofta överdrivet mycket
A2g H/I 7. Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt
A2h H/I 8. Har ofta svårt att vänta på sin tur
A2i H/I 9. Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras
samtal eller lekar)
Totala antalet kriterier på hyperaktivitet/impulsivitet / 9 / 9
DIVA_2_Zweeds.indd 18 21-09-11 13:30
DIVA 2.0 Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna 19
Bedömningsblad
* Forskningsresultat talar för att fyra eller fler uppfyllda kriterier på uppmärksamhetssvårigheter och/eller hyperaktivitet-impulsivitet är tillräckliga
för att ställa diagnosen ADHD i vuxen ålder. Kooij e.a., Internal and external validity of Attention-Deficit Hyperactivity Disorder in a population-
based sample of adults. Psychological Medicine 2005; 35(6):817-827. Barkley RA: Age dependent decline in ADHD: True recovery or statistical
illusion? The ADHD Report 1997; 5:1-5.
** Ange från vem informationen inhämtades.
*** Om de fastställda undergrupperna är olika under barndomen och i vuxen ålder, skall den aktuella undergruppen i vuxen ålder vara avgö-
rande för diagnosen.
DsM-IV
kriterium A
Barndomen
Är antalet kriterier på ouppmärksamhet (A) ≥ 6?
Är antalet kriterier på hyperaktivitet/impulsivitet (H/I) ≥ 6?
Vuxen ålder*
Är antalet kriterier på ouppmärksamhet (A) ≥ 6?
Är antalet kriterier på hyperaktivitet/impulsivitet (H/I) ≥ 6?
❑ Ja / ❑ Nej
❑ Ja / ❑ Nej
❑ Ja / ❑ Nej
❑ Ja / ❑ Nej
DsM-IV
kriterium B
Finns det tecken på ett livslångt mönster av symptom och
begränsningar?❑ Ja / ❑ Nej
DsM-IV
kriterium C
och D
Symptom och funktionsnedsättning föreligger inom minst två
funktionsdomäner
Vuxen ålder
Barndomen
❑ Ja / ❑ Nej
❑ Ja / ❑ Nej
DsM-IV
kriterium e
Symptomen kan inte förklaras (bättre) med någon annan
föreliggande psykiatrisk störning❑ Nej
❑ Ja, genom
Stöds diagnosen av andra informationskällor?
Förälder(Föräldrar)/bror/syster/övrig,
nämligen **
Partner/god vän(inna)/övrig,
nämligen **
Betyg/omdömen/skolrapporter
0 = inget/lite stöd
1 = ett visst stöd
2 = ett tydligt stöd
❑ ej aktuellt ❑ 0 ❑ 1 ❑ 2
❑ ej aktuellt ❑ 0 ❑ 1 ❑ 2❑ ej aktuellt ❑ 0 ❑ 1 ❑ 2
Extra information:
Diagnos ADHD*** ❑ Nej
❑ Ja, undergrupp:
❑ 314.01 Kombinerad typ
❑ 314.00 Huvudsakligen bristande
uppmärksamhet
❑ 314.01 Huvudsakligen hyperaktivi-
tet-impulsivitet
DIVA_2_Zweeds.indd 19 21-09-11 13:30
DIVA 2.0
Diagnostisk intervjuför ADHD hos vuxnasVenskA
DIVA_2_Zweeds.indd 20 21-09-11 13:30
Vuxen-ADHD Självrapportskala (ASRS-v1.1) Instruktioner till Symtom-checklistan
Frågorna på baksidan är tänkta att stimulera en dialog mellan dig och dina patienter och att hjälpa till att bekräfta om de uppvisar ADHD-symtom. Beskrivning: Symtom-checklistan är ett instrument som består av de arton kriterierna enligt DSM-IV-TR. Sex av de arton frågorna har visat sig vara de som är mest prediktiva av ADHD-symtom. Dessa sex frågor utgör grunden för ASRS Screener v1.1 och utgör även del A av Symtom-checklistan. Del B av Symtom-checklistan innehåller de återstående tolv frågorna.
Instruktioner: Symtom
1. Be patienten fylla i både del A och B av Symtom-checklistan genom att markera med ett kryss i den ruta som bäst motsvarar förekomsten av varje symtom.
2. Lägg ihop värdena för del A. Om fyra eller fler kryss är markerade i de mörkt skuggade rutorna
inom del A uppvisar patienten symtom som i hög grad överensstämmer med ADHD hos vuxna och motiverar vidare utredning.
3. Symtomfrekvensen som markerats i del B ger ytterligare tecken och kan fungera som en
vägvisning vad det gäller patientens symtom. Notera särskilt de kryss som hamnar inom det skuggade området. De frekvensbaserade svarsalternativen uppvisar större känslighet för vissa frågor. Inget totalvärde eller diagnostisk sannolikhet används för dessa tolv frågor. Det har visat sig att de sex frågorna under del A är de som är mest prediktiva för störningen och fungerar bäst som screening instrument.
Funktionsnedsättning:
1. Gå igenom hela Symtom-checklistan med dina patienter och gör en bedömning av graden av funktionsnedsättning förknippad med symtomen.
2. Beakta arbeta/skola, den sociala omgivningen och familjeförhållanden.
3. Frekvensen av symtom står ofta i relation till symtomens allvar. Därför kan checklistan vara
vägledande i bedömningen av funktionsnedsättningar. Om dina patienter har frekventa symtom kan det var idé att be dem förklara hur dessa problem har påverkat deras förmåga att sköta arbetet, hemmet eller komma överens med andra människor, såsom make/maka/sambo.
Sjukdomshistoria:
1. Gör en bedömning av förekomsten av dessa symtom eller liknande symtom i barndomen. Vuxna med ADHD har inte nödvändigtvis fått diagnosen som barn. För att göra en bedömning av patientens historia, sök efter tecken på tidiga och ihållande problem med uppmärksamhet eller självkontroll. Vissa betydande symtom bör ha funnits i barndomen, men en fullständig sjukdomsbild är inte nödvändig.
Besvara frågorna nedan genom att skatta dig själv med hjälp av skalan till höger. För varje fråga, sätt ett kryss i den ruta som bäst beskriver hur du har känt och betett dig de senaste 6 månaderna. Lämna gärna den ifyllda checklistan till din läkare vid dagens besök så att ni tillsammans kan gå igenom resultatet. A
ldrig
Sälla
n
Ibla
nd
Ofta
Myc
ket
ofta
1. Hur ofta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett projekt när de mer krävande momenten har avklarats?
2. Hur ofta har du svårigheter med att få ordning på saker och ting när du ska utföra en uppgift som kräver organisation?
3. Hur ofta har du problem att komma ihåg avtalade möten, t ex läkarbesök, eller åtaganden?
4. Hur ofta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift som kräver mycket tankemöda?
5. Hur ofta händer det att du sitter och plockar med något, eller skruvar på dig och rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund?
6. Hur ofta känner du dig överaktiv och tvungen att hålla igång, som om du gick på högvarv?
Del A7. Hur ofta händer det att du gör slarvfel när du arbetar med en tråkig eller svår
uppgift?
8. Hur ofta händer det att du har svårt att hålla kvar uppmärksamheten när du utför tråkigt eller monotont arbete?
9. Hur ofta händer det att du har svårt att koncentrera dig på vad folk säger, även när de pratar direkt till dig?
10. Hur ofta händer det att du förlägger eller har svårt att hitta saker hemma eller på arbetet?
11. Hur ofta händer det att du distraheras av händelser eller ljud i din omgivning?
12. Hur ofta händer det att du lämnar din plats under möten eller i andra situationer där du förväntas sitta kvar?
13. Hur ofta händer det att du känner dig rastlös eller har svårt att vara stilla?
14. Hur ofta händer det att du har svårt att gå ner i varv och koppla av när du har en stund över?
15. Hur ofta händer det att du kommer på dig med att prata för mycket i sociala sammanhang?
16. Hur ofta händer det att du avslutar meningar åt dem du talar med, innan de själva hinner avsluta dem?
17. Hur ofta händer det att du har svårt att vänta på din tur i situationer då det krävs?
18. Hur ofta händer det att du avbryter/stör andra när de är upptagna?
Del B
strauss
Note
Accepted set by strauss
strauss
Note
Accepted set by strauss
strauss
Note
Completed set by strauss
strauss
Note
Accepted set by strauss
Vuxen-ADHD Självrapportskala (ASRS-v1.1)- Symtom-checklista Namn och pers-nr: ___________________________ Dagens datum:________________
Besvara frågorna nedan genom att skatta dig själv med hjälp av skalan till höger. För varje fråga, sätt ett kryss i den ruta som bäst beskriver hur du har känt och betett dig de senaste 6 månaderna. Lämna gärna den ifyllda checklistan till din läkare vid dagens besök. FRÅGA Aldrig
(0) Sällan (1)
Ibland (2)
Ofta (3)
Mycket ofta (4)
1 Hur ofta har Du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett projekt, när de mer krävande momenten har avklarats?
2 Hur ofta har Du svårigheter med att få ordning på saker och ting när Du ska utföra en uppgift som kräver organisation?
3 Hur ofta har Du problem att komma ihåg avtalade möten t ex läkarbesök, eller åtaganden?
4 Hur ofta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift som kräver mycket tankemöda?
5 Hur ofta händer det att Du sitter och plockar med något eller skruvar på Dig och rör händer eller fötter när Du är tvungen att sitta en längre stund?
6 Hur ofta känner Du Dig överaktiv och tvungen att hålla igång som om Du gick på högvarv?
7 Hur ofta händer det att Du gör slarvfel när Du arbetar med en tråkig eller svår uppgift?
8 Hur ofta händer det att Du har svårt att hålla kvar uppmärksamheten när Du utför tråkigt eller monotont arbete?
9 Hur ofta händer det att Du har svårt att koncentrera Dig på vad folk säger, även när de pratar direkt till Dig?
10 Hur ofta händer det att Du förlägger eller har svårt att hitta saker hemma eller på arbetet?
11 Hur ofta händer det att Du distraheras av händelser eller ljud i din omgivning?
12 Hur ofta händer det att Du lämnar Din plats under möten eller i andra situationer där Du förväntas sitta kvar?
13 Hur ofta händer det att Du känner Dig rastlös eller har svårt att vara stilla?
14 Hur ofta händer det att Du har svårt att gå ner i varv och koppla av när Du har en stund över?
15 Hur ofta händer det att Du kommer på Dig med att prata för mycket i sociala sammanhang?
16 Hur ofta händer det att du avslutar meningar åt dem du talar med, innan de själva hinner avsluta dem?
17 Hur ofta händer det att Du har svårt att vänta på Din tur i situationer då det krävs?
18 Hur ofta händer det att Du avbryter/stör andra när de är upptagna?
WRASS för anhöriga Referens: Wender, P.H. (1995) ”Attention-Deficit Hyperactivity Disorder in Adults” (Oxford University Press). Original bearbetning och översättning: Sally Sehlin (1998). Ny layout och vissa omformuleringar gjorda av psykolog Eva Bergendal, Sjukhuset i Varberg, 2005-08-19. Bedömarens namn:…………………………………..Relation till patienten:…………………. Patientens namn:…………………………………Patientens födelsedatum:………………….. Dagens datum:………………………………Testledare:……………………………………… Nedanstående påståenden gäller hur Din närstående i allmänhet varit som vuxen person, det vill säga hur han/hon mestadels brukat vara under större delen av hans/hennes vuxna liv. För varje påstående sätter Du ett X för det alternativ som bäst stämmer med Din uppfattning. Inte alls
eller mycket litet
I viss mån
En hel del
Mycket Helt och hållet
1. Har svårt att koncentrera sig och störs lätt av sådant som händer runt omkring honom/henne.
2. Verkar inte lyssna på andra människor när de pratar.
3. Verkar ha svårt att koncentrera sig på läsning.
4. Är glömsk och tappar ofta bort sina saker, t ex klocka, nycklar eller viktiga papper.
5. Är plockig och ”pillig”.
6. Har svårt att sitta stilla, är rastlös och alltid på gång.
7. Pratar för mycket.
Inte alls eller mycket litet
I viss mån
En hel del
Mycket Helt och hållet
8. Har svårt att slappna av.
9. Har svårt att sitta och titta på en hel långfilm eller har svårt att sitta kvar vid bordet efter en måltid.
10. Verkar regelbundet deppig eller nedstämd stundvis.
11. Har i vissa stunder verkat uppvarvad och haft stunder när allting gått för fort.
12. Tenderar att pendla upp och ner mycket i sitt stämningsläge.
13. Uttrycker missnöje med sig själv och är självkritisk.
14. Är lättretlig och irriterad.
15. Har kort stubin och brusar lätt upp.
16. När han/hon blir arg, så går det oftast fort över.
17. När han/hon blir arg, så avreagerar han/hon sig med ord.
18. När han/hon blir arg, så kan han/hon slå sönder saker.
19. När han/hon blir arg, så kan han/hon bli våldsam mot djur eller människor.
Inte alls eller mycket litet
I viss mån
En hel del
Mycket Helt och hållet
20. Har svårt att vara systematisk, när flera saker ska göras i följd.
21. Har svårt att avsluta uppgifter eller projekt som han/hon har påbörjat.
22. Har svårt att planera i förväg.
23. Har svårt att komma i tid.
24. Har svårt att hålla en budget.
25. Glömmer ofta var han/hon lagt viktiga saker.
26. Har svårt att sätta igång med krävande eller ansträngande projekt och skjuter helst upp dem.
27. Har svårt att tåla stress och tappar lätt fattningen när han/hon får för mycket omkring sig.
28. Blir lätt uppvarvad av för mycket intryck och stimulans.
29. Har lätt att förstora upp svårigheter.
30. Är våghalsig och ger sig lätt in i farliga och riskfyllda saker.
31. Fattar ofta snabba beslut utan att ha ha tänkt igenom följderna och speciellt händer detta då han/hon är arg.
Inte alls eller mycket litet
I viss mån
En hel del
Mycket Helt och hållet
32. Brukar avbryta folk när de pratar.
33. Får problem för att han/hon brukar prata utan att först tänka sig för.
34. Är otålig, t ex vid bilkörning eller med barn.
35. Brukar handla först och tänka och kanske ångra sig i efterhand, gör t ex impulsköp.
Översikt av WRASS-skattningar Referens: Wender, P.H. (1995) ”Attention-Deficit Hyperactivity Disorder in Adults” (Oxford University Press). Original bearbetning och översättning: Sally Sehlin (1998). Ny layout och vissa omformuleringar gjorda av psykolog Eva Bergendal, Sjukhuset i Varberg, 2005-08-19. Patientens namn:………………………………..Patientens födelsedatum:…………………… Anhörigbedömarens namn:……………………..Relation till patienten:……………………… Datum för bedömningarna:……………………..Testledare:………………………………….. Poängbedömning av svarsalternativen: Inte alls eller mycket litet: 0 poäng I viss mån: 1 poäng En hel del: 2 poäng Mycket: 3 poäng Helt och hållet: 4 poäng Underavdelningar i WRASS
Själv- skattning Poäng
Själv- skattningProcent
Anhörig- skattning Procent
Anhörig- skattning Poäng
A1. Uppmärksamhetssvårigheter (Fråga 1-4)
(av max 16)
(av max 16)
A2. Hyperaktivitet/rastlöshet (Fråga 5-9)
(av max 20)
(av max 20)
B1. Instabilitet i stämningsläge (Fråga 10-13)
(av max 16)
(av max 16)
B2. Temperament och temperaments- utbrott (Fråga 14-19)
(av max 24)
(av max 24)
B3. Organisationssvårigheter (Fråga 20-26)
(av max 28)
(av max 28)
B4. Stresskänslighet (Fråga 27-29)
(av max 12)
(av max 12)
B5. Impulsivitet (Fråga 30-35)
(av max 24)
(av max 24)
SUMMA WRASSPOÄNG (av max 140)
1
Wender Utah Rating Scale (WURS) för anhöriga Bearbetningen för anhöriga gjord av psykolog Eva Bergendal, Sjukhuset i Varberg, 2005-08-15. Referens: Ward M.F., Wender P.H. & Reimherr F.W. (1993) The Wender Utah Rating Scale: An Aid in the Retrospective Diagnosis of Childhood Attention Deficit Hyper- activity Disorder (American Journal of Psychiatry 150:6; 885-890; 1993). Svensk översättning: Sally Sehlin (1997). Bedömarens namn:…………………………………Relation till patienten:…………………… Patientens namn:……………………………………Patientens födelsedatum:………………... Dagens datum:……………………….. Testledare:…………………………………………… Följande påståenden handlar om hur du minns att Din närstående var i 5-10-årsåldern. Sätt ett X i den ruta som bäst stämmer med hur väl du tycker att påståendet passar in. Inte alls
eller endast mycket litet
I viss mån Ganska mycket
En hel del Helt ochhållet
1. Var rastlös och överaktiv, var alltid på gång.
2. Var rädd för olika saker.
3. Hade svårt att koncentrera sig och blev lätt distraherad.
4. Var ängslig och orolig.
5. Var spänd och hade ingen ro i kroppen.
2
Inte alls eller endast mycket litet
I viss mån Ganska mycket
En hel del Helt ochhållet
6. Hade svårt med uppmärk- samheten och dagdrömde mycket.
7. Hade kort stubin och brusade lätt upp.
8. Var blyg och känslig.
9. Hade ofta temperaments- utbrott och blev plötsligt och utan förvarning mycket ilsken.
10. Hade svårt att avsluta påbörjade aktiviteter och att fullfölja det han/hon tänkt sig från början.
11. Var envis och viljestark.
12. Verkade sorgsen, ledsen, nedstämd eller olycklig.
13. Var vild och oförsiktig och ofta med i olika hyss.
14. Verkade missnöjd med livet och verkade inte tycka att det var roligt.
15. Var olydig hemma, stretade ofta emot och var oförskämd.
3
Inte alls eller endast mycket litet
I viss mån Ganska mycket
En hel del Helt ochhållet
16. Verkade ha låg självkänsla.
17. Var retlig och irriterad.
18. Var utåtriktad, social och vänlig mot andra.
19. Hade svårt att hålla ordning och var ”rörig”.
20. Hade snabba och kraftiga humörsvängningar.
21. Var arg.
22. Hade gott om kompisar och var populär.
23. Hade bra ordning på sig själv och sina saker.
24. ”Handlade först och tänkte sedan”, var impuls- styrd.
25. Var i vissa sammanhang omogen för sin ålder.
26. Verkade ofta känna att han/hon hade gjort fel och ångrade sig.
4
Inte alls eller endast mycket litet
I viss mån Ganska mycket
En hel del Helt ochhållet
27. Hade lätt att tappa kontrollen över sig.
28. Tenderade att agera ologiskt eller vara irrationell.
29. Var inte populär hos de andra barnen och hade svårt att dra jämnt. Vännerna tröttnade fort på honom/henne.
30. Var klumpig och hamnade ofta utanför i idrott, gymnastik osv.
31. Verkade ofta vara rädd att tappa kontrollen.
32. Var vig och blev ofta vald till olika idrotts- lag etc.
33. (endast kvinnor) Hon var en ”pojkflicka”.
34. Rymde hemifrån.
35. Råkade ofta i slagsmål.
36. Retade andra barn.
5
Inte alls eller endast mycket litet
I viss mån Ganska mycket
En hel del Helt ochhållet
37. Var den som bestämde.
38. Hade svårt att vakna.
39. Var lättledd av andra.
40. Hade svårt att se saker från någon annans synvinkel.
41. Hamnade i ”strul”, t ex bråkade med lärarna och fick gå till rektorn.
42. Hade problem med polisen etc.
43. Hade ofta huvudvärk.
44. Hade ofta ont i magen.
45. Var ofta förstoppad.
46. Hade ofta diarré.
47. Var allergisk mot vissa födoämnen.
48. Var allergisk på annat sätt.
6
Inte alls eller endast mycket litet
I viss mån Ganska mycket
En hel del Helt och hållet
49. Kissade i sängen.
50. Var för det mesta duktig i skolan och lärde sig fort.
51. Var för det mesta dålig i skolan och hade svårt att lära sig.
52. Hade svårt att lära sig läsa.
53. Läste långsamt.
54. Kastade om bokstäver.
55. Stavade dåligt.
56. Hade svårt med siffror och/eller matematik.
57. Hade dålig handstil.
58. Var rätt bra på att läsa, men tyckte aldrig det var roligt.
7
Inte alls eller endast mycket litet
I viss mån Ganska mycket
En hel del Helt ochhållet
59. Fick sämre betyg än han/hon borde ha fått med tanke på hans/ hennes egentliga förmåga.
60. Fick gå om vissa klasser eller fick stödundervisning eller dylikt.
61. Blev avstängd från skolan, helt eller under en period. (Årskurs?)
Kommentarer och synpunkter:………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………….
5 – 1 5
NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE
Detta formulär belyser på ett detaljerat sätt en rad färdigheter och beteenden hos barn. Barn är olika. Det innebär att deras förmågor inom skilda områden liksom hur de handlar och beter sig varierar mycket. Barn fungerar förstås olika i olika åldrar. Ange hur Du uppfattar att Ditt barn fungerar då det jämförs med jämnåriga barn. Tänk på hur barnet fungerat sista tiden, dvs. under senaste 6 månaderna. Markera med ett kryss i vilken grad (Stämmer inte - Stämmer ibland/i viss mån - Stämmer bra) Du anser att påståendet stämmer med hur Du i allmänhet uppfattar Ditt barn. Om Du anser att påståendet inte är relevant p.g.a. barnets ålder skriv ”inte relevant” i marginalen. I formuläret återkommer frågor om hur barnets sätt att fungera skapar problem i vardagen. Ge en samlad värdering som utgår från om belastningar för barnet självt, för familjen, i skolan och på fritiden. På dessa frågor ges fyra valmöjligheter: Nej – Lite – Ganska mycket – Väldigt mycket. För att få en så fullständig bild som möjligt av Ditt barn ber vi Dig att fylla i hela detta formulär. Ge gärna egna kommentarer på utrymmet i slutet av formuläret. Beskriv gärna både vad du tycker är barnets starka sidor som vad du tycker är ditt barns problem. Barnets namn: …….……………………………………………………………………………………………………. Födelsenummer: …………………………… Formuläret ifyllt av: ………………………………………………..…………………………………………………… Datum: ………………………………………
Användandet av detta formulär förutsätter kunskap om barns normala och avvikande utveckling samt grundläggande kunskaper om psykometri. Formuläret avser att belysa föräldrars uppfattning om sitt barns styrkor och svårigheter inom en rad utvecklingsområden. Det skall inte ensamt användas för diagnostiska avgöranden.
Copyright: Björn Kadesjö, Göteborg, Lars-Olof Janols, Uppsala, Marit Korkman, Helsingfors, Katarina Mickelsson, Helsingfors, Gerd Strand, Oslo, Anegen Trillingsgaard, Århus, Christopher Gillberg, Göteborg.
Kopiering för eget bruk är tillåtet
Stämmer
inte Stämmer ibland/i viss mån
Stämmer bra
2
Grovmotorik; hur barnet använder sin kropp i olika aktiviteter: 1. Har svårt för att lära sig nya motoriska färdigheter som att cykla, åka skridskor,
simma. 2. Har svårt att kasta och fånga boll. 3. Har svårt att springa snabbt och smidigt. 4. Har svårt/tycker inte om att delta i lagidrotter som fotboll, innebandy. 5. Är osäker i sin balans; har t ex svårt att stå på ett ben. 6. Snubblar och ramlar ofta. 7. Är klumpig eller osmidig i sina rörelser. Finmotorik; det barnet gör med sina händer: 8. Tycker inte om att rita, har svårt att rita föreställande teckningar. 9. Har svårt för att plocka med, sätta ihop och hantera små föremål. 10. Har svårt för att hälla vatten i ett dricksglas utan att spilla. 11. Spiller ofta mat på kläderna eller bordet, då han/hon äter. 12. Har svårt för att använda kniv och gaffel. 13. Har svårt för att knäppa knappar, knyta skosnören. 14. Har svårt för att använda penna (trycker för hårt, darrar på handen). 15. Har inte utvecklat klar handdominans, dvs är vare sig klart högerhänt eller
vänsterhänt. 16. Skrivande går långsamt och blir mödosamt. 17. Har ett omoget penngrepp, håller i pennan på ett ovanligt sätt. Påverkar motoriska svårigheter ditt barns funktion i vardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket
Uppmärksamhet och koncentration; barnets förmåga att vara uppmärksamt och koncentrerat på olika uppgifter och aktiviteter: 18. Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel. 19. Har svårt att hålla kvar uppmärksamheten på uppgifter eller aktiviteter 20. Verkar ofta inte lyssna till vad man säger till honom/henne. 21. Har svårt att följa instruktioner och att fullfölja uppgifter. 22. Har ofta svårt att organisera sitt arbete med uppgifter och aktiviteter. 23. Tröttnar på eller undviker uppgifter som kräver mental ansträngning (tex
skolarbete eller läxor). 24. Tappar ofta bort saker som behövs för olika aktiviteter (tex skolmaterial, leksaker) 25. Blir lätt distraherad eller störd (tex av ovidkommande ljud som att andra pratar,
bilar kör förbi etc). 26. Är ofta ”glömsk” i vardagssammanhang.
Stämmer
inte Stämmer ibland/i viss mån
Stämmer bra
3
Överaktivitet och impulsivitet; barnets impulsivitet eller tendens att bli alltför aktivt: 27. Är ständigt i rörelse på något sätt (vänder och vrider sig, trummar med fingrarna,
pillar med något etc). 28. Har svårt att sitta stilla på stolen (vänder och vrider sig, går upp och går). 29. Springer ofta omkring, klänger och klättrar mer än vad som är lämpligt för
situationen. 30. Har svårt att leka eller delta i fritidsaktiviteter lugnt och stilla. 31. Är ständigt i ”full fart” eller det blir ofta alltför högt tempo i det han/hon gör. 32. Pratar för jämnan. 33. Kastar ur sig svaret på frågor innan frågan är avslutad. 34. Har ofta svårt att vänta på sin tur (tex i lek, under måltider etc). 35. Avbryter ofta andra eller tränger sig på (tex i andras lek eller samtal). Påverkar svårigheter med uppmärksamhet, koncentration, överaktivitet eller impulsivitet ditt barns funktion i vardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket Passivitet/inaktivitet; barnets inaktivitet eller tendens till att bli alltför passiv: 36. Har svårt att komma igång med en uppgift/aktivitet. 37. Har svårt att avsluta en uppgift/aktivitet, blir inte färdig som de andra. 38. Är ofta i sin egen värld, dagdrömmer. 39. Verkar långsam, trög eller energilös. Påverkar passivitet eller inaktivitet ditt barns funktion i vardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket Planera/organisera; barnets förmåga att planera eller organisera vad han/hon ska göra: 40. Har svårt att se konsekvenserna av sina handlingar, inser inte vad de kan leda till
(tex klättrar på farliga ställen, ger sig ut i trafiken). 41. Har svårt att planera utförandet av en aktivitet (tex att få med sig alla saker som
behövs för en utflykt eller det som skall med till skolan). 42. Har svårt att utföra handlingar i flera led (tex för små barn klä på alla kläder i en
följd utan påminnelse, för större barn göra alla läxor självständigt). Påverkar svårigheter med att planera/organisera ditt barns funktion i vardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket
Stämmer
inte Stämmer ibland/i viss mån
Stämmer bra
4
Rumuppfattning; barnets uppfattning om rumsliga förhållanden i sin omgivning:: 43. Har svårt att hitta (också på kända ställen). 44. Blir osäker vid höjdskillnader som vid gång i trappor och tar stöd i ledstång, vägg
etc. 45. Har svårt att bedöma avstånd och storleksförhållanden. 46. Har svårt att veta hur saker skall vändas, (småbarn: vänder t.ex. kläder fel
skolbarn: blandar t.ex. ihop bokstäver som b, d, p eller siffror som 6, 9). 47. Stöter emot andra människor vid möten eller i trånga rum. Tidsuppfattning; barnets förmåga att uppfatta tid: 48. Har en osäker tidsuppfattning, tex dålig uppfattning om hur lång tid 5 min eller 1
timme är. Osäker om hur länge sedan något hände. 49. Har en diffus uppfattning om tid tex vad klockan ungefär är, om det är förmiddag
eller eftermiddag, eller helg, om det är dags för att gå till skolan. 50. Frågar om flera gånger om när något skall hända, tex hur lång tid det är kvar tills
man skall åka på utflykten eller tills han/hon skall gå till skolan. 51. Kan läsa av klockan mekaniskt men förstår ej tidsangivelsens innebörd. Kroppsuppfattning; barnets förmåga att uppfatta sin kropp och olika sinnesintryck: 52. Bryr sig inte om hur kläderna sitter på kroppen, rättar inte till strumpor eller
byxor som glider ner etc. 53. Reagerar förvånansvärt lite på köld, smärta etc. 54. Har osäker kroppsuppfattning (osäker på sin kropps storlek i förhållande till
omvärlden, stöter tex emot eller slår omkull saker utan att mena det). 55. Är överkänslig för beröring (irriteras av hårt sittande kläder, upplever lätt
beröring som hårdhänt etc). 56. Har svårt att imitera andras rörelser, tex i sånglekar. Uppfattning av former och figurer; barnets förmåga att uppfatta former och figurer: 57. Misstolkar ofta bilder; uppfattar annan innebörd än den avsedda. 58. Har svårt att se skillnad på liknande former, figurer, skrivna ord, mönster. 59. Har svårt att rita föreställande figurer tex rita en bil, ett hus etc. 60. Har svårt att lägga pussel. Påverkar svårigheter med rumsuppfattning, tidsuppfattning, kroppsuppftatning eller uppfattning av former och figurer ditt barns funktion i vardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket
Stämmer
inte Stämmer ibland/i viss mån
Stämmer bra
5
Minne; barnets förmåga att minnas: 61. Har svårt att minnas personliga fakta som sin födelsedag, var han/hon bor
(gatuadress, i vilken stad) etc. 62. Har svårt att minnas namn på personer i sin omgivning (tex namn på sin
förskollärare/lärare, sina klasskamrater). 63. Har svårt att minnas namn på dagar, månader och årstider. 64. Har svårt att minnas fakta lärs i skolan som historiska fakta, kemiska formler etc. 65. Har svårt att minnas specifika händelser som han/hon nyligen varit med om som
vad som hänt under dagen, vad det ätit i skolan etc. 66. Har svårt att minnas händelser som han/hon varit med om längre tillbaka som vad
som hände under en resa, vad han/hon fick i julklapp etc. 67. Har svårt att minnas var han/hon lagt ifrån sig saker. 68. Har svårt att minnas överenskommelser som när han/hon ska träffa kamrater
eller vad han/hon har i läxa. 69. Har svårt att lära sig ramsor, sånger, multiplikationstabellen utantill etc. 70. Har svårt att komma ihåg långa instruktioner. 71. Har svårt att lära sig nya färdigheter som att spela ett spel, leka en bestämd lek
etc. Påverkar minnessvårigheter ditt barns funktion i vardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket Språkförståelse; Barnets förmåga att förstå talat språk: 72. Har svårt att förstå förklaringar och instruktioner. 73. Har svårt att följa med vid högläsning. 74. Har svårt att uppfatta vad någon sa (säger ofta: ”Va sa du?”, "Vad menar du?"). 75. Har svårt med abstrakta begrepp som ”i övermorgon”, ”i ordningsföljd”. 76. Hör ofta fel, misstolkar ord. Talspråk; barnets förmåga att prata, uttala ord eller utrycka sig:
77. Är osäker på språkljuden och uttalar ofta ord felaktigt. 78. Har svårt att lära sig namn på färger, människor, bokstäver etc. 79. Har svårt att hitta ord eller gör omskrivningar, säger: ”Den, den, den........!” 80. Kommer ofta ihåg ord fel, ”armstånd” i stället för ”armbåge”, ”pekare” i stället
för ”visare” etc. 81. Har svårt att förklara vad han/hon vill. 82. Har svårt att tala flytande, utan att staka sig. 83. Har svårt att uttryck sig i hela meningar, att använda rätt meningsbyggnad, att böja
ord rätt etc. 84. Har talsvårigheter (läspar, har svårt att uttala vissa ljud som ”r”, pratar ”i
näsan”/nasalt etc).
Stämmer
inte Stämmer ibland/i viss mån
Stämmer bra
6
85. Har svårt att uttala krångliga ord, tex ”elektriskt”, ”rutschkana”. 86. Har hes röst. 87. Stammar. 88. Talar så fort att det är svårt att uppfatta vad han/hon säger. 89. Talar otydligt. Språklig kommunikation: barnets förmåga att använda sitt språk för att kommunicera med andra: 90. Har svårt att berätta om upplevelser eller förklara sammanhang så att lyssnaren
förstår vad han/hon varit med om (tex att berätta vad han/hon gjort under dagen eller på sommarlovet).
91. Har svårt att hålla den röda tråden då han/hon vill berätta något. 92. Har svårt att föra ett samtal, dvs växla mellan att lyssna till någon annan och att
själv prata. Påverkar svårigheter med språkförståelse, tal eller kommunikation ditt barns funktion i hvardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket Inlärning; (om barnet är under 8 år, gå direkt till fråga 122) Frågor om barns inlärning kan vara svåra för föräldrar att besvara utan hjälp från barnets lärare. Försök ändå utifrån vad du vet eller fått veta av barnets lärare. Läsning, räkning, skrivning: 93. Har svårare med läsinlärning än vad man kan vänta sig med tanke på hur barnet
lär sig inom andra områden. 94. Har svårt att förstå vad han/hon läser. 95. Har svårt att läsa lagom fort vid högläsning (läser för långsamt, för snabbt, får
inget flyt i sin läsning). 96. Tycker inte om att läsa (tex undviker att läsa böcker). 97. Gissar mycket då han/hon läser. 98. Har svårt att stava. 99. Har svårt att forma bokstäver, skriva snyggt. 100. Har svårt att formulera sig i skrift.. 101. Har svårt att lära sig basala räknefärdigheter (addera, subtrahera dvs plus,
minus). 102. Har svårt klara benämnda tal dvs räkneuppgifter där han/hon måste läsa en text. 103. Har svårt att använda räkneregler. 104. Har svårt att lära sig använda multiplikationstabellen. 105. Har svårt med huvudräkning.
Stämmer
inte Stämmer ibland/i viss mån
Stämmer bra
7
Lära sig saker och att använda kunskap i skolan: 106. Har svårt att uppfatta eller förstå instruktioner. 107. Har svårt att förstå eller använda abstrakta begrepp tex begrepp som anger
mängd, storlek, riktning. 108. Har svårt att delta i diskussioner med kamrater. 109. Har svårt att tillägna sig fakta eller kunskap om världen omkring sig. 110. Har särskilt goda kunskaper inom något/några områden. 111. Har god konstnärlig/praktisk förmåga (utöva musik, teckna, måla, slöjda,
konstruera). Problemlösningsförmåga; barnets förmåga att lösa olika typer av problem: 112. Har svårt att planera och organisera sin inlärning, tex i vilken ordning
deluppgifter skall göras, vilken tid som behövs för att klara av uppgifterna. 113. Har svårt att skifta plan eller strategi när så behövs (tex försöka hitta en ny
lösning när han/hon kört fast eller att ändra arbetssätt då uppgiften ändras). 114. Har svårt att tillämpa vuxnas förklaringar eller instruktioner. 115. Har svårt att lösa abstrakta uppgifter (dvs är beroende av konkreta
inlärningsmaterial som går att se eller röra vid). 116. Har svårt att hålla fast vid och göra färdigt en uppgift, lämnar den. ofta halvfärdig. 117. Är omotiverad för skolarbete eller liknande inlärningssituationer. 118. Är långsam/omständlig i sin inlärning. 119. Håller alltför högt tempo, hastar och slarvar iväg. 120. Kan inte ta ansvar för sina uppgifter, behöver mycket övervakning. 121. Är osjälvständig, beroende av ständig bekräftelse, vill veta om han/hon gör rätt. Påverkar inlärnings- eller skolproblem ditt barns funktion i vardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket Sociala färdigheter; barnets förmåga att att delta i olika sociala sammanhang och att samspela med andra: 122. Uppfattar inte vad andra människors signalerar med ansiktsuttryck, gester,
tonfall eller kroppshållning. 123. Har svårt uppfatta/förstå hur andra människor känner sig. 124. Har svårt att ta hänsyn till andra. 125. Har svårt att uttrycka sina känslor med ord som att säga att han/hon känner sig
så ensam, har tråkigt etc. 126. Talar med entonig eller ”annorlunda” röst. 127. Har svårt att uttrycka sina känslor och reaktioner med minspel, gester eller
kroppshållning. 128. Är påtagligt ”lillgammal”.
Stämmer
inte Stämmer ibland/i viss mån
Stämmer bra
8
129. Har svårt att uppföra sig på det sätt som kamraterna förväntar sig. 130. Har svårt att veta hur man skall bete sig i olika sociala situationer, som då
familjen besöker vänner, vid läkarbesök, på bio etc. 131. Uppfattas som annorlunda, udda, speciell av jämnåriga. 132. Gör oavsiktligt bort sig så att tex föräldrarna tycker det är pinsamt eller så att
kamraterna skrattar. 133. Verkar ofta sakna sunt förnuft. 134. Har svagt utvecklat sinne för humor. 135. Säger socialt opassande saker. 136. Har svårt att uppfatta/följa regler, föreskrifter och förbud. 137. Hamnar lätt i gräl med jämnåriga. 138. Har svårt att förstå och respektera andras rättigheter som att mindre barn kan
behöva mer hjälp än större, att föräldrarna skall lämnas ifred då de säger att de vill det etc.
139. Har svårt för gruppaktiviteter, lagarbete eller lagspel. Sätter upp egna regler. 140. Har svårt att få vänner. 141. Umgås sällan med jämnåriga barn. 142. Har svårt att delta i grupplekar. 143. Tas inte med i andra barns lekar. 144. Är inte intresserad av fysisk närhet som tex kramar. 145. Har något eller några få intressen, som alltför mycket fyller upp hans/hennes liv
och som även påverkar familjen och kamraterna. 146. Upprepar eller fastnar i till synes meningslösa beteenden eller handlingar. 147. Blir mycket oroad av små förändringar i de dagliga rutinerna. 148. Har klart avvikande förmåga till ögonkontakt. Påverkar sociala svårigheter ditt barns funktion i vardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket Psykiska symtom: 149. Har dåligt självförtroende. 150. Verkar olycklig, ledsen, deprimerad. 151. Klagar ofta över känsla av ensamhet. 152. Har försökt att skada sig själv eller talar om att göra det. 153. Har dålig aptit. 154. Uttrycker ofta en känsla av att vara värdelös eller underlägsen andra barn. 155. Klagar ofta över magont, huvudvärk, andningssvårigheter eller andra kroppsliga
symtom. 156. Verkar spänd och orolig eller klagar över nervositet.
Stämmer
inte Stämmer ibland/i viss mån
Stämmer bra
9
157. Blir mycket orolig eller ledsen då han/hon ska gå hemifrån t ex till skolan. 158. Sover sämre än de flesta jämnåriga. 159. Har ofta mardrömmar. 160. Går ofta i sömnen eller får nattliga anfall av förtvivlan, då han/hon inte går att
”nå” och inte kan tröstas. 161. Förlorar ofta humöret. 162. Bråkar ofta med vuxna. 163. Vägrar ofta följa vuxnas uppmaningar. 164. Retar ofta andra genom att medvetet göra saker som upplevs provocerande. 165. Skyller ofta på andra vid egna misstag. 166. Blir lätt förnärmad eller störd av andra. 167. Råkar ofta i slagsmål. 168. Är grym mot djur. 169. Ljuger och luras. 170. Tar saker i hemmet. 171. Förstör ofta familjemedlemmars eller andra barns saker. 172. Har återkommande perioder på några dygn med ovanligt hög aktivitetsnivå och
stor idérikedom. 173. Är i återkommande perioder påtagligt lättirriterad. Tvångshandlingar och tvångstankar; handlingar eller tankar som barnet inte verkar kunna styra: 174. Upprepar på ett tvångsmässigt sätt handlingar eller har vanor som är mycket
svåra att ändra på. 175. Har tvångstankar/fixa idéer. 176. Har ofrivilliga rörelser, ryckningar eller grimaser i ansikte. 177. Upprepar meningslösa rörelser som att skaka på huvudet, slänga med kroppen,
trumma med fingrarna. 178. Ger ifrån sig omotiverade ljud som harklingar, hostningar sväljningsljud,
hundliknande skall, plötsliga skrik etc. 179. ”Låter” mycket, tex visslar, nynnar, mumlar. 180. Upprepar ord eller orddelar på ett meningslöst sätt. 181. Använder ”fula” ord eller svordomar på ett överdrivet sätt. Påverkar psykiska problem, tvångshandlingar eller tvångstankar ditt barns funktion i vardagen?
Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket
Stämmer
inte Stämmer ibland/i viss mån
Stämmer bra
10
Beskriv de problem hos ditt barn som du oroar dig mest för:
Beskriv ditt barns starka sidor:
Tack för hjälpen!
Screening för autistiska personlighetsdrag
All information kommer att behandlas strikt konfidentiellt
Födelseår 19
man kvinna(ringa in rätt alternativ)
Dagens datum / 20
Följande frågor besvaras med ett av fyra alternativRinga in det alternativ du väljer
1 Jag gör hellre saker med andra än ensam. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
2 Jag tycker om att göra saker på samma sätt om och om igen. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
3 När jag försöker föreställa mig något, skapar jag lätt en bild av det inne i huvudet. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
4 Jag blir ofta så engagerad i något att jag glömmer bort allt annat. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
5 Jag lägger ofta märke till små ljud som andra inte noterar. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
6 Jag lägger ofta märke till bilars registreringsnummer eller liknande information. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
7 Andra säger ofta att jag sagt något oartigt, även när jag själv inte uppfattat det så. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
8 När jag läser en berättelse har jag lätt att föreställa mig hur de olika personerna ser ut. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
9 Jag är fascinerad av datum. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
10 När jag umgås i en grupp, kan jag lätt följa med i vad olika personer säger. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
11 Jag har lätt för sociala situationer. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
12 Jag brukar uppfatta detaljer som andra inte märker. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
13 Jag skulle hellre gå till biblioteket än till en fest. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
14 Jag har lätt för att hitta på historier. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
15 Jag dras mer till människor än till saker. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
16 Jag har starka intressen, och blir irriterad om jag inte får ägna mig åt dem. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
17 Jag tycker om socialt småprat. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
18 Det är inte alltid lätt för andra att få ett ord med i laget när jag pratar. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
19 Jag är fascinerad av siffror. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
20 När jag läser en berättelse har jag svårt att förstå de olika personernas avsikter. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
21 Jag är tycker inte så mycket om att läsa påhittade berättelser. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
22 Jag har svårt att få nya vänner. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
23 Jag upptäcker hela tiden mönster i saker. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
24 Jag skulle hellre gå på teatern än på ett museum. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
25 Jag störs inte av att mina dagliga rutiner ändras. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
26 Jag upptäcker ofta att jag inte vet hur jag skall hålla igång ett samtal. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
27 Jag har lätt för att ”läsa mellan raderna” när någon talar till mig. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
28 Jag koncentrerar mig oftast på hela bilden än på de små detaljerna. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
29 Jag är inte särskilt bra på att komma ihåg telefonnummer. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
30 Jag brukar inte lägga märke till små förändringar i en situation eller i någons utseende. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
31 Jag märker lätt när någon som lyssnar på mig blir uttråkad. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
32 Jag har lätt för att göra mer än en sak i taget. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
33 När jag talar i telefon är jag osäker på när det är min tur att prata. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
34 Jag tycker om att göra saker spontant. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
35 Jag är ofta den som förstår poängen med ett skämt sist. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
36 Jag har lätt för att räkna ut vad någon tänker eller känner bara genom att titta på deras ansikte. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
37 Om jag blir avbruten, kan jag snabbt ta upp det jag höll på med igen. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
38 Jag är bra på socialt småprat. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
39 Folk säger ofta till mig att jag tjatar om samma sak om och om igen. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
40 När jag var liten tyckte jag om att leka låtsas-lekar tillsammans med andra barn. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
41Jag tycker om att samla information om vissa typer av saker (t ex bilmärken, fågelarter, tågmodeller, växtarter osv).
stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
42 Jag har svårt att föreställa mig hur det skulle vara att vara någon annan. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
43 Jag vill helst planera en aktivitet som jag skall delta i noggrant. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
44 Jag tycker om socialt umgänge. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
45 Jag har svårt att förstå folks avsikter. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
46 Nya situationer gör mig osäker. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
47 Jag tycker om att träffa nya människor. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
48 Jag är finkänslig. stämmer helt
stämmer ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
49 Jag är inte särskilt bra på att komma ihåg folks födelsedagar. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
50 Jag tycker att det är lätt att leka låtsas-lekar tillsammans med barn. stämmer
heltstämmer
ganska bra
stämmer ganska
litestämmer inte alls
Efter The Autistic-Spectrum Quoitent (AQ) Översättning Henrik Söderström
RAADS-14 Screen är en förkortad version av Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale-Revised (RAADS-R).
Referens: Eriksson JM, Andersen MJ, Bejerot S. RAADS-14 Screen: validity of a screening tool for Autism Spectrum Disorder in an adult psychiatric population. Molecular Autism 2013; 4:49.
RAADS-14 Screen
Namn: Födelsedatum:
Datum: Ansvarig:
Välj ett av följande svarsalternativ: Detta stämmer eller beskriver mig som jag är nu och som ung. Detta stämmer på mig, men bara på hur jag är nuförtiden (avser tillägnade förmågor). Detta stämde bara på mig när jag var ung (före 16 års ålder). Detta har aldrig stämt på mig och beskrev aldrig mig.
Besvara frågorna utifrån vad som sant för dig. Sätt kryss i endast en ruta per fråga!
Några livserfarenheter och personlighetsdrag som kan gälla för dig
Stämmer nu och när jag var ung
Stämmer bara nu
Stämmer bara på hur jag var före 16 års ålder
Aldrig stämt
1. När jag talar med andra har jag svårt för att förstå hur de känner sig.
2. Vissa vardagliga material (som inte stör andra) upplever jag som väldigt obehagliga när de berör huden.
3. Jag har väldigt svårt för att klara grupparbeten och att fungera i grupp.
4. Det är svårt att föreställa sig vad andra förväntar sig av mig.
5. Jag vet ofta inte hur jag ska bete mig i sociala situationer.
6.* Jag är bra på att småprata och kallprata med folk.
7. När jag känner mig överväldigad av intryck behöver jag få vara för mig själv och stänga dem ute.
8. Hur man skaffar sig vänner och hur man umgås socialt är obegripligt för mig.
9. I samtal med någon har jag svårt att veta när det är min tur att tala eller lyssna.
10. Ibland måste jag hålla för öronen för att utestänga obehagliga ljud (t ex. dammsugare eller för mycket prat eller för högljudda samtal).
11. Det kan vara väldigt svårt att avläsa en persons ansiktsuttryck, gester eller kroppsspråk samtidigt som personen talar.
12. Jag fokuserar mer på detaljerna än på helheten.
13. Jag uppfattar saker för bokstavligt vilket gör att jag ofta missförstår vad andra menar.
14. Jag blir extremt upprörd när det sätt som jag föredrar att göra saker och ting på, plötsligt ändras.
RAADS-14 Screen är en förkortad version av Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale-Revised (RAADS-R).
Referens: Eriksson JM, Andersen MJ, Bejerot S. RAADS-14 Screen: validity of a screening tool for Autism Spectrum Disorder in an adult psychiatric population. Molecular Autism 2013; 4:49.
RAADS-14 Screen
En förkortad version av Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale-Revised (RAADS-R)
Rättning:
Alla items (utom fråga 6 som är reverserad och därför märkt *) skattas mellan 3 och 0.
Den sammanlagda poängen kan variera mellan 0 och 42.
RAADS-14 Screen innehåller tre subskalor:
Mentaliseringssvårigheter: fråga 1,4,9,11,12,13,14 (förklarar 32.5% av variansen)
Social ångest: fråga 3,5,6,8 (förklarar 8.5% av variansen)
Sensorisk reaktivitet: fråga 2,7,10 (förklarar 6.4% av variansen)
Medianpoäng i olika populationer:
32 poäng hos 135 vuxna med normal begåvning och diagnostiserade med autismspektrumstörning.
15 poäng hos 344 vuxna med normal begåvning och diagnostiserade med ADHD.
11 poäng i en sammanslagen grupp bestående av 164 vuxna med andra psykiatriska diagnoser: psykossjukdom (n=30), affektiv sjukdom (n=59), ångestsyndrom eller OCD
(n=67) och borderline personlighetsstörning (n=39).
Eftersom vissa uppgivit flera olika diagnoser överstiger summan av diagnoser antalet
deltagare.
3 poäng bland 590 vuxna icke-psykiatriska kontroller.
En cut-off på14 poäng eller över, resulterade i 97% sensitivitet och en specificitet på:
46% för ADHD-gruppen.
64% för den sammanslagna gruppen med psykiatriska patienter som inte hade en känd autismspektrumstörning eller ADHD.
95% för gruppen av vuxna icke-psykiatriska kontroller.
Beräkning av den diskriminerande förmågan hos de första fem frågorna i RAADS-14 Screen gav
följande resultat:
En cut-off på 4 poäng eller fler (av maximalt15 poäng) gav 93% sensitivitet och en specificitet på 45% i ADHD-gruppen, 49% hos gruppen med andra psykiatriska diagnoser än
autismspektrumstörning eller ADHD, och 90% bland icke-psykiatriska kontroller.
Formulär A (ASSQ)
Namn: Pers nr:
Datum: Bedömare:
Instruktioner: Han/hon skiljde sig i 8–12-årsåldern från andra barn i hans/hennes ålder på följande sätt.
Du har följande alternativ: 0 = Stämmer inte1 = Stämmer i viss mån2 = Stämmer definitivt
1. Gav ett lillgammalt intryck. 0 1 2
2. Betraktades som en “professor” av de andra barnen. 0 1 2
3. Levde något i sin egen värld med begränsade, egenartade intressen. 0 1 2
4. Hade mycket lätt för att lära sig stora mängder fakta utantill men 0 1 2hade svårare för att redogöra för mening och sammanhang.
5. Tolkade dubbeltydiga och metaforiska uttryck bokstavligt 0 1 2(missuppfattade t ex uttryck som “hoppa över kaffet”.
6. Talade på ett formellt, omständigt, gammaldags eller “robotliknande” sätt. 0 1 2
10. Var förvånansvärt bra på vissa saker och förvånansvärt dålig på andra. 0 1 2
11. Talade och uttryckte sig obehindrat men kunde inte anpassa sig till 0 1 2situationen eller till olika lyssnares behov.
12. Saknade empati (inlevelseförmåga). 0 1 2
13. Gjorde naiva och pinsamma påpekanden. 0 1 2
14. Hade avvikande blickkontakt. 0 1 2
15. Ville umgås med klasskamrater men visste inte hur man gjorde. 0 1 2
16. Kunde vara tillsammans med de andra barnen men bara på sina egna villkor. 0 1 2
17. Hade ingen “bästis”. 0 1 2
18. Saknade sunt förnuft. 0 1 2
19. Var dålig i lagspel. 0 1 2
20. Hade klumpiga, dåligt samordnade, otympliga, aviga rörelser eller gester. 0 1 2
21. Hade ofrivilliga ansikts- eller kroppsrörelser. 0 1 2
22. Hade svårigheter att fullfölja enkla vardagssysslor pga tvångsmässig 0 1 2upprepning av vissa handlingar.
23. Hade speciella rutiner som inte gick att ändra på. 0 1 2
24. Fäste sig vid föremål på ett egenartat sätt. 0 1 2
25. Mobbades av de andra barnen. 0 1 2
26. Hade påtagligt ovanliga ansiktsuttryck. 0 1 2
27. Hade påtagligt ovanliga kroppsställningar. 0 1 2
Tillägg enligt Kopp/Gillberg, januari 1999
28. Härmade dig, vad du gjorde och/eller sade (kan vara på ett diskret sätt). 0 1 2
29. Hade perioder av matproblem (åt inte middagsmat, åt vegetariskt, 0 1 2gjorde sin egen mat, eller hade perioder då han/hon inte åt alls).
30. Saknade tidsuppfattning (kunde inte planera tid, kunde inte klockan, 0 1 2brydde sig inte om tiden).
31. Visade “alltför” stor medkänsla (tyckte synd om alla som hade det svårt, 0 1 2handikappade, djur i fångenskap, personer med färgad hud). Mycket storkänsla för all form av förtryck.
32. Var extremt intresserad av t ex pop-/rockband, katastrofer med många 0 1 2människor inblandade eller kunde alla “såpoperor”.
33. Undvek kravsituationer (genom att t ex få ont i kroppen). 0 1 2
34. Var mycket principfast. 0 1 2
35. Hade svårt att välja eller undvek att välja. 0 1 2
36. Klarade inte av sin hygien. 0 1 2
37. Brydde sig inte om hur han/hon såg ut vare sig i klädsel eller utseende 0 1 2eller tvärtom, var mycket fixerad vid sitt utseende och/eller sin klädsel.
38. Var distanslös. 0 1 2
39. Gick för tätt inpå andra människor rent fysiskt. 0 1 2
40. Var tillsammans med yngre barn, eller hängde bara med jämnåriga 0 1 2som en “släpvagn”.
41. Utsatte sig för farliga saker. 0 1 2
42. Var nästan överdrivet fantasifull. 0 1 2
43. Pratade utan känsla för mening och innehåll (inlärt, “coctailprat”, 0 1 2upprepade frågor).
44. Skrev mycket, ibland även långa historier (vilket kunde stå i motsättning 0 1 2till hur han/hon talade).
45. Spelade och levde sig in i olika roller (från TV, video eller djur). 0 1 2
1
ADL Taxonomin
originalversion (3) Definition av aktiviteter och delaktiviteter 2010-10-24 Äta och dricka Äter, dvs för maten till munnen och äter Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Dricker, dvs för drycken till munnen och dricker
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Förser sig med och sönderdelar maten, dvs. förser sig med mat och dryck samt sönderdelar maten med bestick
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Förflyttning Förflyttar sig i sängen. Dvs. ändrar läge t ex vänder sig, sätter sig upp.
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Förflyttar sig från säng till stol eller mellan stolar.
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Förflyttar sig mellan rum på samma våningsplan.
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Förflyttar sig mellan våningsplan via hiss eller trappa.
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Förflyttar sig in och ut ur huset
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Förflyttar sig i yttre närmiljön.
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Toalettbesök Utför blås- och tarmtömning viljemässigt/kontrollerat
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
2
Förflyttar sig på och av toalettstolen samt torkar sig i samband med toalettbesök
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Ordnar klädsel och ev. sanitets- eller inkontinenshjälpmedel samt tvättar händerna
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Förflyttar sig i tid till toalettrummet
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
På- och avklädning Klär av sig
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Klär på sig på överkroppen
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Klär på sig på underkroppen
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Klär på sig strumpor/strumpbyxor och skor
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Tar fram kläder efter behov
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Personlig hygien Tvättar ansikte och händer
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Badar/duschar
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Tvättar håret
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
3
Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Kammar sig
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Borstar tänderna
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Rakar sig/lägger make up
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Utför manikyr
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Utför pedikyr
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Kommunikation Meddelar sig/påkallar uppmärksamhet
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Samtalar
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Telefonerar
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Läser
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Skriver för hand eller på dator
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
4
Resor Åker bil
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Åker buss/spårvagn/tunnelbana
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Åker tåg, båt/flyg
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Cyklar/kör moped
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Kör bil/mc
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Matlagning Gör i ordning ett kallt mål mat
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Värmer dryck eller färdiglagad mat
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Tillagar ett varmt mål mat
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Inköp av dagligvaror Planera inköp (t ex skriver inköpslista)
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Utför småinköp i närbutik
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Utför veckoinköp/storköp
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
5
Städning Utför daglig småstädning
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Utför veckostädning
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Tvätt Tvättar småtvätt för hand
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Tvättar småtvätt i maskin
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Tvättar tyngre tvätt i maskin ( t.ex. lakanstvätt)
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Räkna och beräkna tid Avläser klockan
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Beräknar tidsåtgång för aktivitet
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Passar tid, kommer i tid
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
6
Ekonomisk självförsörjning Hanterar fickpengar
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Tar ut pengar
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Betalar räkningar
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Gör upp budget
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Sparar pengar
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Fattar beslut Väljer mellan två alternativ
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Väljer mellan många alternativ
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Väljer och genomför enstaka uppgift
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Väljer och genomför flera uppgifter
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
7
Rekreation och fritid Deltar i lek eller spelar spel
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Deltar i sportaktivitet
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Deltar i konst eller kultur
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Deltar i hantverksaktivitet
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Deltar i hobbies
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Deltar i umgänge
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
Relationer och interaktioner Upprätthåller kontakt med en vän
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Upprätthåller kontakt med flera vänner
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition � Upprätthåller kontakt via dator med vänner
Gör själv � Gör ej �
Gör med hjälp av: Fysiskt stöd- motorik � Hjälpmedel- motorik � Fysiskt stöd – Kognition � Hjälpmedel- Kognition �
• Socialstyrelsen • Läkemedelsverket • Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket • Statens beredning för medicinsk utvärdering • Folkhälsomyndigheten
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxnaDenna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande beskrivning fi nns i Socialstyrelsens Stöd till barn, ungdomar och vuxna – ett kunskapsstöd.
Syft et är att översiktligt beskriva utredningen av adhd. Beskrivningen klargör vissa grundkrav på en utredning så att utredningarna blir mer enhetliga och håller samma kvalitet. Broschyren innehåller information om • diagnosen och kriterierna för adhd• vem som gör en utredning• syft e och frågeställningar• utredningsgången• återföring.
Broschyren ersätter inte beskrivning av tillvägagångssätt vid utredning av adhd som fi nns i vårdprogram och riktlinjer som används lokalt.
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna
2
Sammanfattning En diagnostisk utredning för adhd är aktuell om en vuxen person har stora koncentrationssvårigheter och andra symtom som kan förknippas med adhd och som skapar allvarliga problem i vardagen.
Utredningen syft ar till att öka förståelsen för personens svårigheter samt att ge underlag för adekvat bemötande och planering av stödinsatser.
Vid utredningen samlar man in och värderar information från olika källor för att däreft er ta ställning till om svårigheterna bäst kan förklaras med diagnosen adhd eller om de har andra orsaker. Utredningen ska också belysa hur personen fungerar i olika vardagssituationer, personens kognitiva och intellektuella förut-sättningar, om det fi nns andra svårigheter eller tillstånd som behöver uppmärk-sammas samt vilka risk- och skyddsfaktorer som fi nns i närmiljön.
Utredningen kan få olika utformning och omfattning beroende på hur komplex problembilden är. Följande moment bör dock alltid ingå:
• sjukdomshistoria genom intervju med personen som utreds• intervju med föräldrar och andra anhöriga• kartläggning av hur personen fungerar i vardagsaktiviteter (vid behov)• psykologisk utredning• medicinsk undersökning• samlad bedömning• skrift ligt utlåtande• återföring av utredningen till personen själv, anhöriga och vid behov
andra verksamheter som ansvarar för stöd.
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna
3
Diagnosen adhdAdhd (attention defi cit hyperactivity disorder) är en diagnostisk term för att benämna stora och varaktiga svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering hos barn, ungdomar eller vuxna. Diagnosen adhd används för att beskriva typiska symtom och dess yttringar och hur dessa påverkar hur personen fungerar i vardagen.
DiagnoskriteriernaDiagnoskriterierna fi nns i handboken DSM (Diagnostic Manual of Mental Disorders), som används internationellt för att diagnostisera psykiatriska sjukdomstillstånd. DSM revideras regelbundet och nedanstående beskrivning bygger på kriterierna i DSM-5 som publicerades 2014.
Många barn och vuxna kan ha uppmärksamhetssvårigheter, vara impulsiva och överaktiva utan att detta är av den art och grad att diagnosen adhd är aktuell. Diagnoskriterierna syft ar till att skilja ut dem som har tillräckligt stora svårigheter att de allvarligt inverkar på deras funktion i vardagen och social anpassning.
SymtomenFör att diagnosen adhd ska vara uppfylld hos en person över 17 år krävs enligt DSM-5 att minst ett av följande krav är uppfyllda:
1. minst fem av de nio symtom på bristande uppmärksamhet som fi nns beskrivna i DSM-5
2. minst fem av de nio typiska symtom på hyperaktivitet och impulsivitet som fi nns beskrivna i DSM-5.
För att diagnoskriterierna ska vara uppfyllda ska symtomen ha funnits sedan sex månader tillbaka.
Det krävs också att symtomen har funnits före 12 års ålder och att de kan ses i minst två miljöer, exempelvis både hemma och på arbetet. Dessutom måste det fi nnas tydliga belägg för att symtomen påverkar eller försämrar kvaliteten i personens sociala fungerande eller studieresultat och arbetsprestationer.
Specifi ceringar av diagnosen
Former av adhd
Diagnosen specifi ceras utifrån vilka huvudtyper av symtom som är mest fram-trädande. Beskrivningarna av hur tillståndet tar sig uttryck kan vara följande:
• adhd, kombinerad form: personen har minst fem av nio symtom på både uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet-impulsivitet
• adhd, huvudsakligen ouppmärksam form: personen har minst fem av nio symtom på uppmärksamhetssvårigheter men inte lika många eller inga symtom på hyperaktivitet
• adhd, huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form: personen har minst fem av nio symtom på hyperaktivitet-impulsivitet men inte lika många eller inga symtom på uppmärksamhetssvårigheter.
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna
4
Partiell remission
Termen partiell remission använder man om patienten uppfyllt diagnoskriterierna tidigare men inte längre gör det, trots att symtomen fortfarande medför en funktionsnedsättning socialt och när det gäller inlärning.
Svårighetsgrad
Tillståndets svårighetsgrad ska också specifi ceras. Svårighetsgraden beror på hur omfattande symtomen är och hur stora funktionsnedsättningar de orsakar. Adhd kan anges som• lindrig: få eller inga symtom utöver vad som krävs för att diagnoskriterierna
ska vara uppfyllda och symtomen leder bara till begränsad (mindre) funktions-nedsättning
• måttlig: symtom och funktionsnedsättning mittemellan lindrig och svår• svår: många symtom utöver vad som krävs för diagnos eller många symtom
som är särskilt svåra eller att symtomen leder till avsevärd funktionsnedsättning.
Den diagnostiska utredningenDiagnostiseringen av adhd sker genom en utredning där man samlar och värderar information från olika källor. Däreft er tar man ställning till om svårigheterna bäst kan förklaras med diagnosen adhd eller om de har andra orsaker.
Man gör en utredning om personen har stora svårigheter som skapar allvarliga problem när det exempelvis gäller familjeliv, att sköta arbete, ekonomi och andra vardagsförpliktelser.
Koncentrationssvårigheterna tar sig oft a uttryck i svårigheter med organisation och planering. Hyperaktiviteten har oft a avtagit eller är mindre påtaglig. Rastlöshet eller otålighet kan vara det sätt som hyperaktiviteten manifesterar sig hos vuxna. Det är också vanligt att problembilden blivit mer komplex hos vuxna med tillkommande psykiatriska eller sociala problem.
Vilka verksamheter kan göra diagnostiska utredningar?För att genomföra en utredning vid misstanke om adhd behövs läkare med vuxenpsykiatrisk kompetens och psykolog med adekvat kompetens. Oft a behövs kompletterande bedömningar av personal med andra kompetenser såsom specialpedagog, logoped, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator.
Utredningens syfte och frågeställningarUtredningen syft ar till att förklara och rätt benämna de svårigheter som den vuxne uppvisar i sin vardag. Diagnosen underlättar förståelsen hos personen själv, hos anhöriga och övriga i omgivningen som personen fi nner angelägna att informera. En sådan förståelse kan i sin tur bidra till att göra krav och förväntningar mer realistiska och bilda utgångspunkt för planering av stöd- och behandlingsinsatser.
Beror svårigheterna på adhd eller något annat tillstånd eller annan sjukdom?
Problembilden är oft a komplex hos de vuxna som kommer för utredning. Det gäller därför för utredaren att kunna ta fram underlag för diff erentialdiagnostiska överväganden, det vill säga om det fi nns någon annan diagnos eller tillstånd som bättre förklarar symtomen.
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna
5
Liknande symtom som dem vid adhd kan också vara karakteristiska för andra utvecklingsneurologiska tillstånd såsom lindrig utvecklingsstörning, autism-spektrumtillstånd eller psykiatriska tillstånd såsom depression. Symtomen kan också ha medicinska orsaker eller avspegla psykosocial problematik. För att skilja ut adhd från andra tillstånd krävs gedigen medicinsk, psykiatrisk och psykologisk kompetens hos dem som utreder.
Hur fungerar personen i olika vardagssituationer?
Utredningen ska innehålla en bedömning av personens funktionsförmåga i vardagen: i familj, i arbete eller studier och på fritiden.
Hur är personens kognitiva förutsättningar?
Man bör också bedöma personens kognitiva och intellektuella förutsättningar eft ersom de har stor betydelse för prognosen.
Finns andra betydelsefulla svårigheter?
Adhd förekommer oft a i kombination med andra svårigheter eller tillstånd som man behöver uppmärksamma och eventuellt behandla. Personer med adhd kan även ha ångestsyndrom, depression, bipolär sjukdom, personlighets-störningar, Tourettes syndrom, autismspektrumsyndrom och missbruk- eller beroendeproblem.
Man bör kartlägga förekomst av samsjuklighet eft ersom den gör problembilden mer komplex och är viktig för utformning av stödinsatser. Därför behöver utredaren ha god allmänpsykiatrisk kunskap.
Vilka risk- och skyddsfaktorer fi nns?
Adhd kan få mycket olika konsekvenser för en persons livssituation beroende på om omgivningen är stödjande och stabil eller inte. Egenskaper hos personen själv, i synnerhet begåvning, kan också ha stor betydelse för att kompensera svårigheterna eller omvänt.
Det är viktigt att få en bild av skyddsfaktorer och riskfaktorer i den vuxnes livs-situation för att bedöma prognosen och planera stöd- och behandlingsinsatser.
UtredningsgångFör att kunna besvara ovanstående frågor behöver utredaren samla in och värdera information med hjälp av olika metoder och från fl era källor. Problembilden och problemens komplexitet varierar mycket, därför kan utredning-en få olika utformning och omfattning. Följande moment bör dock alltid ingå: • sjukdomshistoria genom intervju med patienten• intervju med föräldrar och andra anhöriga• kartläggning av hur personen fungerar i vardagsaktiviteter• psykologisk utredning• medicinsk undersökning• samlad bedömning• skrift ligt utlåtande• återföring av utredningsresultatet.
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna
6
Sjukdomshistoria genom intervju
Utredaren kartlägger personens sjukdomshistoria (anamnes) genom en intervju med den som utreds.. Anamnes är en central del av utredningen och kan inte ersättas av andra undersökningsmoment.
Vid intervjun görs en kartläggning av personens sätt att fungera nu och under uppväxten. Intervjun inriktas på såväl aktuella som tidigare symtom, personens funktionsförmåga i vardagen, den sociala situationen, risk- och skyddsfaktorer, kroppslig hälsa och tidigare eller aktuella symtom på psykisk sjukdom.
Man bör stäva eft er ett brett och förutsättningslöst synsätt i intervjun. Det innebär fokus på symtom som kan tyda på annat än adhd och som kan ge underlag till diff erentialdiagnostiska överväganden och upptäckt av samsjuklighet.
För att kunna etablera en förtroendefull relation till personen som utreds behöver utredaren ha kompetens att ställa frågor som upplevs som relevanta. Områden som aktuella och tidigare symtom och funktionsförmåga, medicinska förhållanden och sociala förhållanden tas upp i den ordning som ter sig mest naturligt iintervjusituationen.
Aktuella och tidigare symtom och funktionsförmåga
Denna del av anamnesen ska ge en bild av hur personen själv beskriver sina aktuella problem och hur det varit under uppväxten. Fokus bör ligga på såväl symtom som funktionsförmåga i vardagen.
För att ta reda på om personen har de symtom som defi nierar en diagnos måste intervjun innehålla en genomgång av DSM-kriterierna för adhd. Det kräver kunskap hos utredaren om hur symtomen tar sig uttryck hos såväl barn som vuxna. En viktig del av anamesen är att kartlägga hur den som utreds fungerar exempelvis i sin vardag med arbete, studier, familjeliv och relationer samt på vilket sätt han eller hon är påverkad av sina symtom. Intervjuer med anhöriga kan komplettera bilden.
Genom att man som utredare är observant på personens beteende i intervju-situationen kan också mycket betydelsefull information inhämtas. Information som kan användas som underlag för diagnostiska och diff erentialdiagnostiska ställningst aganden, och även för förekomst av samsjuklighet.
Medicinska förhållanden
I den medicinskt inriktade delen av anamnesen samlas information om• ärft lighet (förekomst av liknande eller andra psykiatriska problem
hos nära släktingar)• tidigare och nuvarande kroppsliga sjukdomar eller psykiatriska symtom• tidigare och aktuella vårdkontakter• tidigare utredningar• syn- och hörselundersökningar• sömnmönster• eventuell läkemedelsbehandling.
Sociala förhållanden
Denna del av intervjun gäller sociala förhållanden och omfattar familjeför-hållanden, övrigt socialt nätverk, eventuella barn, intressen och fritidssyssel-sättningar. Arbete eller studier bör också kartläggas som en del av intervjun.
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna
7
Intervju med föräldrar och andra anhöriga
I vissa fall kan personens egen beskrivning vara tillräckligt detaljerad för att förstå att symtomen funnits under hela uppväxten. Men för att få en säkrare bild av om symtom som kan tyda på adhd funnits under uppväxten är det oft a önskvärt att intervjua någon anhörig, helst föräldrar eller någon annan som känt personen från tidig ålder.
En genomgång av journaler från personens tidigare kontakter med hälso- och sjukvården under uppväxten, exempelvis barnhälsovård, skolhälsovård, barnmedicin och BUP kan också ge värdefull information.
När det gäller att bedöma symtom och funktionsförmåga kan intervju med föräldrar eller andra anhöriga ge värdefull kompletterande information, bland annat eft ersom personen själv kanske inte upplever sina symtom och sina svårigheter på samma sätt som omgivningen.
Kartläggning av hur personen fungerar i vardagsaktiviteter
För att ytterligare kartlägga och bedöma hur personen fungerar i sina vardags-aktiviteter kan det ibland vara värdefullt att observera och intervjua personen i hans eller hennes hem eller i andra vardagsmiljöer.
Psykologisk utredning
En persons intellektuella förutsättningar har stor betydelse för hur han eller hon kan lyckas hantera eller kompensera sina svårigheter i vardagen. Oft a behövs en psykologisk bedömning för att bedöma personens allmänintellektuella förutsätt-ningar. Det gäller speciellt personer som haft stora inlärningssvårigheter under sin skolgång eller senare i sitt yrkesliv. Personer med adhd har oft a en ojämn kognitiv profi l med starkare och svagare sidor och specifi ka svårigheter inom avgränsade områden. Utöver bedömningen av den allmänintellektuella nivån kan man därför behöva undersöka specifi ka neuropsykologiska funktioner, som exekutiva funktioner, arbetsminne och uppmärksamhetsförmåga.
Medicinsk undersökning
Syft et med en medicinsk utredning är att ta reda på om något sjukdomstillstånd kan ligga bakom symtomen, som exempelvis hjärntumör, anfallssjukdom eller annan sjukdom i centrala nervsystemet, sjukdom i sköldkörteln eller missbruk. Symtomen kan i vissa fall också vara del i en större problembild i form av ett syndrom till följd av en kromosomrubbning. Man bör också kunna utesluta att symtomen kan förklaras av en hjärnskada som kan påverka de kognitiva funktionerna.Förutom den medicinska information som man kan få i samband med anamnesen kan det därför vara befogat att göra en medicinsk/neurologisk undersökning. Vid kroppsundersökningen bör man ge akt på tecken på somatisk sjukdom som kan ge beteendesymtom eller påverkan på kognitiva funktioner och även förekomst av små fysiska avvikelser som kan ge misstanke om kromosomavvikelse. Beroende på vad som framkommit kan även andra undersökningsmoment bli aktuella såsom EEG, en genetisk utredning, undersökning av centrala nervsystemet, blod- och urintester.
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna
8
Samlad bedömning
Den diagnostiska processen avslutas med att utredarna väger samman och värderar den samlade informationen. Utifrån den gör man ett tydligt och underbyggt diagnostiskt ställningstagande. De övriga frågeställningar som nämnts inledningsvis besvaras också så långt möjligt.
Skriftligt utlåtande
Slutsatserna av utredningen dokumenteras i ett skrift ligt utlåtande. Av utlåtandet behöver följande framgå: • den diagnostiska bedömningen och underlaget för att ställa diagnosen
eller diagnoserna• diagnosbeteckning enligt DSM-5• beskrivning av personens funktionsnivå inom viktiga områden,
inklusive styrkor och möjligheter• beskrivning av vilka samtidiga problem och eventuell samsjuklighet
som personen har• dokumentation och analys av betydelsefulla risk- och skyddsfaktorer
i närmiljön som kan ha betydelse för fortsatt problemutveckling och behandlingsinriktning
• förslag på åtgärder i form av stöd, behandling och anpassningar.
Utlåtandet bör formuleras på ett lättbegripligt och tillgängligt sätt. I synnerhet bör rekommendationerna kring stöd och behandling vara skrivna på ett språk som är lätt att förstå av anhöriga, personal i sjukvården, till exempel myndigheter, som ska bedöma behovet av stöd och anpassningar.
Återföring av utredningsresultatet
Till personen som utreds och anhöriga
Vid återföringen presenteras slutsatserna av utredningen för den som utreds, och om så önskas även för anhöriga.
Återföringen ska förklara den diagnostiska bedömningen och ge underlag för planering av stödinsatser och behandling. Det är viktigt att den som ger informa-tionen kan knyta an till personens egen upplevelse av sina problem samt uttrycka sig så konkret och begripligt att utredningsresultatet kan bidra till förståelse.
För många upplevs beskedet om diagnosen som en lättnad och bekräft else på vad de sedan länge anat men samtidigt kan det vara smärtsamt och utlösa starka känsloreaktioner. Det kräver lyhördhet och varsamhet från den som ger återföring-en och det är viktigt att få till stånd en dialog.
Utlåtandet kan behöva justeras eft er återkoppling från personen som utreds. Det är viktigt att dela ut relevant informationsmaterial som förslag på litteratur, broschyrer, internetlänkar och information om intresseföreningar. Man bör dessutom kunna erbjuda information om fortsatt stöd och vid behov remiss eller intyg för stöd.
Eft er återföringen av utredningsresultatet behöver många egen tid för att prata igenom sin diagnos och dess konsekvenser. Oft a räcker det därför inte att ge information bara vid ett tillfälle. Ibland kan det vara en fördel att träff a patient och anhöriga var för sig. Utlåtandet, undertecknat av utredarna, ges eft er återfö-ringen för att användas i exempelvis myndighetskontakter.
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna
9
Återföring till andra verksamheter – vårdplanering
Oft a behöver vuxna med adhd stöd också från socialtjänst, beroendevård, arbetsförmedling eller från andra delar av hälso- och sjukvården.
Om personen som utreds så önskar kan det vara motiverat att samla handläggare eller annan personal från dessa verksamheter för att tillsammans med personen gå igenom relevanta delar av utredningsresultatet. På detta sätt kan man initiera en vårdplanering och ge underlag för fortsatta stödinsatser.
Fem myndigheter samarbetar för att anpassa information och kunskapsstöd efter behoven hos de verksamheter som arbetar med psykisk ohälsa. Arbetet är en del av regeringens PRIO-satsning.
Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna (artikelnr. 2014-10-35) kan b