Västerleds församlingstidning Nr 2 2013

malin oljelund:

Ju mer man förstår desto lättare är det att förlåtatema: förlåtelse, försoning och sommar Musik i sommarkväll • konfirmation • Sommar i Bromma

nr 2 2013Västerleds församlingstidning

2

västerleds församlingstidning • nr 2 2013Tidningen räknas som samhällsinformation och delas ut med posten till samtliga hushåll i församlingen. Nästa nummer delas ut tisdag den 20 augusti. Ansvarig utgivare: Lars Hedberg, [email protected] Redaktör och grafisk form: Helen Karlsson, [email protected]: Lars Hedberg, Helen Karlsson, Anita Elweskiöld, Anna Lena Wik-Thorsell, Alice BraunTryck: Billies Tryckeri ab, upplaga 13 500 ex. Svanenmärkt och klimatkompenserat tryckeri och produktion. Foto: Om inget annat anges Västerleds församling och illustrationer: Svenska kyrkan/IKON. Omslagsbild: Alice Braun

I det här numret av församlingsbladet berättar den ti-digare diakonen i Bromma församling, Malin Olje-lund, om sitt arbete med medling mellan gärningsmän och brottsoffer, som genom en lag från 2008 mås-

te erbjudas unga mellan 12 och 21 år. Det handlar om att, trots det inträffade, kun-na mötas igen och i bästa fall undanröja rädslan för varandra.

När jag läser intervjun med hen-ne väcks en del personliga minnen på

samma tema till liv. Då handlar det inte om ungdomar och inte heller om organiserad medling, men ändå i praktiken om samma sak. Att som brottsoffer kunna möta en gärningsman och se honom/hen-ne som en medmänniska som visserligen gjort något mycket

fel, men ändå är en människa och inte ett monster.

Mitt minne gäller det som min mamma mötte som kontorsföre-

ståndare på dåvarande Länsspar-bankens lilla kontor på Alviksvä-gen, vid Alléparken. Kontoret är se-dan länge nedlagt, men var på 1960- och 70-talen utsatt för ett flertal rån. Ur rånsynpunkt låg det säkert bra till, ett litet kontor bemannat av två damer med bra flyktvägar åt olika håll.

Vid ett av rånen var det en av då-tidens mer kända rånare som slog till (hans namn kan vi utelämna). Rånet gick ur rånarens synpunkt enligt pla-

nerna, men han blev sedermera gripen och åtalad för det. Inför den rätte-

gång som då väntade blev naturligtvis min mamma kallad som vittne. Jag minns att hon våndades inför det och oroade sig för hur det skulle vara att möta rå-naren på nytt, denna gång i rättssalen.

Då beslöt hon sig för att skriva ett brev till råna-ren för att förklara sin situation och sina känslor in-för den väntande rättegången. Det för henne ovän-tade var att hon fick ett mycket vänligt brev tillba-ka. Vad hon skrev i sitt brev och vad rånaren skrev i sitt vet jag inte. Jag vet bara att det gjorde att det obe-hag som hon kände inför rättegången släppte och hon kunde lämna sitt vittnesmål och möta rånaren på ett helt annat sätt än hon skulle kunna ha gjort utan bre-vet. Visst hade han begått ett allvarligt brott och visst skulle han få sitt straff. Men rånaren var inte bara en rånare. Han var också människa som vi andra, som normalt inte begår den typen av brott.

På något sätt blev därför det rånet inte ett beståen-de trauma för henne. Något av försoningens ljus kom i stället att vila över den händelsen.

Med det lilla personliga minnet vill jag tacka för mig nu när jag avslutar den sista ”Kyrkoherdens spalt” efter att fått ansvara för den i 14 år. Formellt går jag i pension den 31 juli, men i praktiken till mid-sommar. Jag vill därför tacka för den här möjligheten att ha fått dela tankar och erfarenheter med er.

En välsignad sommar och allt gott önskar

Lars [email protected]

Är försoning möjlig?

3

4. Aktuellt

6. Medling – en väg till försoning

10. Sommar i Bromma

12. Musik i sommarkväll

14. Konfirmation

15. Korsord

16. Eldsjäl – Britt Östlund

Ur innehållet

Dop • KonfirmationVigsel • BegraVning Vid stora händelser kan vi behöva markera att något viktigt och avgörande har skett. Högtider som dop, konfirmation, vigsel och begravning hjälper oss att uttrycka känslor av glädje eller sorg. Om du vill boka dop, vigsel eller begravning ring 08-445 96 41. För information om konfirmation ring 08-445 96 52.

församlingsexpeDitionAdress: Västerleds församling, Box 14003, 167 14 Bromma Besöksadress: Vidängsvägen 11, Alvik Tfn: 08-445 96 10. Telefontid måndag-torsdag 8.15–16.30, fredag 8.15–16. Lunchstängt alla dagar 12–13.E-post: [email protected]: svenskakyrkan.se/vasterled

KyrKorVästerledskyrkan Västerleds kyrkväg 7 i ÄppelvikenS:ta Birgitta kyrka Nockeby kyrkväg 47 i NockebyS:t Ansgars kyrka Vidängsvägen 11 i Alvik

bibelordVar goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus

Efesierbrevet 4:32

sidan 6

sidan 12

sidan 14

sidan 4

4

aktuellt

För mer information och aktuella gudstjänsttider se svenskakyrkan.se/vasterled

Orgelliv – ett praktverk om Stockholms orglar

Hundratals nytagna och stort uppslagna bilder. Texter av och om människor som dras till orgeln. Orgelbyggaren, organisten, lyssnaren, barnen och även Strindberg.

En detaljerad inventering av 177 orglar i 117 kyrkor i Stockholms stift. Orgelliv - sju sekel i Stockholms stifts kyrkor är en vacker och unik bok i storformat, utgiven på Kulturhistoriska Bokför-laget.

Finns till försäljning i Församlingshuset och i Västerledskyrkan för 300 kr. Orgelliv

sju sekel

i stockholms stifts kyrkor

Kulturhistoriska Bokförlaget

tack för den här tiden!Håkan Brundin och Lars Hedberg går i pension till sommaren. Håkan har varit präst i församlingen sedan 1975. Han avtackades i samband med högmässan den 26 maj i S:ta Birgitta kyrka. Lars har varit kyrkoherde i församlingen sedan 1999 och kommer att av-skedspredika den 2 juni kl 11 i Västerledskyrkan. Efter detta är det öppet hus klockan 13-15 i Församlingshuset, Vidängsvägen 11 i Alvik.

Den 15 september är det val i Svenska kyrkan. I nästa nummer av församlings-tidningen kommer grupperna som du kan rösta på i Västerleds församling att presenteras. Det kommer även att finnas information om när och var du kan rösta och vad som händer i kyrkorna på valda-gen. Mer information hittar du också på svenskakyrkan.se/vasterled.

Sommar i kyrkanMusik i sommarkväll, sommarcafé, sommarkyrka och öppna kyrkor – välkommen till kyrkan i sommar. För mer information se sidorna 10–14.

144 908 kr till utrota hungernTotalt samlade Västerleds församling in 144 908 kr i årets fasteinsamling. En rekordsiffra även i år. Pengarna går till utveckling och fattigdomsbekämpning. Tack till alla er som deltagit och gjort ALLT för att utrota hungern!

Dopet är en bekräftelse på människans samhörighet med Gud, en högtid som för-knippas med glädje, fest och tacksamhet.

Välkommen att boka dop i sommar. För mer information besök svenskakyrkan.se/vasterled eller ring 08-445 96 10.

Välkommen till dop!

foto

: ist

oc

kph

oto

foto

: ist

oc

kph

oto

5

Fyra tycker till1. När ska man säga förlåt? 2. Hur säger man förlåt?

LucA BAcuzzi 4,5 åR1. Om man har gjort något, kanske slagit någon. 2. På ett fint och snällt sätt.

iRiS JAcOBSSON 6 åR1. När någon har gjort illa någon eller förstört något. 2. Man bara säger ”förlåt”.

TiM GRANSKOG 6 åR 1. När man har gjort illa någon eller om man har slagit någon. 2. ”Förlåt, det var inte meningen.”

SiMON JONSSON 4,5 åR1. När någon har gjort illa sig. 2. Någon säger till fröknarna och då säger jag förlåt när dom kommer.

Björködagen Vallfartsmässa och båtutfärd

Den årliga Björködagen inträffar i år lördag den 15 juni. Båten avgår kl 9 från Drottningholms brygga och vi är åter i stan ca kl 16.45. Klockan 12 har vi Ekumenisk vallfartsmässa i Ansgarskapellet med biskop Eva Brunne mfl. Predikan: Lars Hedberg.

För mer information och bokning av plats på båten kontakta Ekerös pastorsex-pedition 08-560 387 00. Du kan även åka med egen båt till Björködagen.

Vuxet växande Onsdagkvällar i S:t Ansgars kyrka i höstVuxet växande är samlingsnamnet för de olika aktiviteter som Västerleds försam-ling erbjuder dig som är vuxen och vill fördjupa dig i livsfrågorna tillsammans med andra. Den kristna tron är hjärtat i vår verksamhet men vägarna är många för att pröva tankar, reflektera och skapa nya erfarenheter.

liv i balans – Samtalgrupp om vardagens utmaningar. filmkvällar – Vi ser på film och samtalar om dess innehåll i relation till tro- och livsåskådningsfrågor. katekumenat – Samtalsgrupp för dig som vill fördjupa dig i kristen tro. Kan leda till dop och konfirmation.

Mer information kommer i höstprogrammet som delas ut tillsammans med nästa församlingstidning den 20 augusti. Kontakt: Lotta Rönngren 08-445 96 27 och Anders Hansén 08-445 96 25.

Välkommen Peter Träisk!I augusti börjar församlingens nya kyrko-herde. En längre presentation av honom kommer i nästa församlingstidning som delas ut den 20 augusti. Peter kommer även att välkomnas av biskopen den 8 september i S:ta Birgitta kyrka.

6

Jag träffar Malin Oljelund som har arbetat som medlare i drygt tio år. Tidigare arbetade hon som diakon i Bromma församling och ansvarade över ett soppkök för behövande vid Brommaplan. När det lades ner gick hon en kurs i medling, och intres-set för att jobba med ungdomar och försoning väcktes.

FöRLåTELSENS PåVERKAN– Medling är inte att kliva in och säga förlåt och sen gå, förklarar Malin. Medling är att berätta för varandra om sin upplevelse av vad som har hänt, vilka konsekvenser det har fått och hur man ska förhål-la sig till varandra framåt i tiden.

– Förlåtelse handlar om att förstå, fortsätter hon. Ju mer man förstår desto lättare är det att förlåta. För-låtelsen kommer också inifrån och är ingenting man ger till någon an-nan eller kan tvingas till.

Medling en väg till försoning

– Gud förlåter oss, det är jag över-tygad om, säger Malin. Förlåtel-sen mellan människor är också vik-tigt, och kanske egentligen samma sak. Det är mitt och även ett diako-nalt sätt att se på förlåtelsen, för-klarar hon. Vi människor hänger ihop och vi behöver kommunicera med varandra. Och när det sker ett brott har det skett en repa i kom-munikationen och i relationen, och då måste vi hitta sätt att reparera. Det är ju inte bara de som sitter här utan även anhöriga och vänner som drabbas.

– Vi är också uppväxta med att säga förlåt. Man vill visa den an-dre att man inte behöver vara rädd. Men försoning är också läskigt vil-ket ibland ger en skev rättvisebild. Vi försöker hjälpa till att sorte-ra vad som är vad egentligen. Men en del är för arga och säger nej till medling, det möter vi också. Man

står inte ut med att behöva mjuk-na i ens syn på den andre, förkla-rar Malin

MEDLING SOM BROTTSFöREByGGANDE– Nästan alla brott som begås i Sve-rige begås av killar mellan 15-17 år. Då är det inte vanligtvis brott mot person utan snatteri och skadegörel-se t.ex. berättar hon.

– Vi medlar däremot bara i brott mot personer. Och många som kommer hit och medlar har aldrig tänkt göra några fler brott, det är ju bara en liten grupp som blir krimi-nell. Det är också syftet med med-ling, att inte återgå i brott. Och det är klart att medling inte är magiskt. Det krävs ju ofta att en person ska ändra fler saker i sitt liv och med-ling kan vara en del av det.

– Polisen ställer frågan till alla som har blivit misstänkta för ett brott och som vill ta på sig nå-

Sedan 2002 finns det en lag i Sverige som säger att med-ling ska erbjudas till gärningsmän och brottsoffer och från 2008 är det kommunerna som ansvarar för det. Medling är frivillig och erbjuds till unga mellan 12 och 21 år.

7

MedlingMedling vid brott bygger på filosofin om reparativ rättvisa. Det är ett straff-rättsfilosofiskt begrepp där utgångs-punkten är att den som har åsamkat skadan ska reparera denna genom att gottgöra den person som drabbats. Brottsoffret kan genom detta få upp-rättelse och eventuell annan gottgö-relse för den uppkomna skadan.

Gärningspersonen ges möjlighet att efter bästa förmåga reparera skadan, materiellt eller på annat sätt. De in-blandade parterna, gärningsperson och brottsoffer, kommunicerar direkt med varandra om brottshändelsen.

Teorier kring reparativ rättvisa ut-vecklades främst under 1960- och 1970-talen, utifrån inspiration av vissa ursprungsbefolkningars sätt att han-tera konflikter på.

8

gon form av ansvar. Det behöver inte vara i juridisk mening, det kan räcka att man var där och att det inte kändes bra.

MEDLING MOT RÄDSLADet är egentligen det som är hela vinsten, inte vad som klassas som brott eller som förebyggande, utan vad förlåtelsen gör med brottsoffer och förövare, den processen har en stark påverkan.

– En del förövare mår väldigt då-ligt över vad de har gjort och vill säga förlåt. När det är rån och miss-handel lägger sig ofta förövaren också väldigt platt, och vi får jobba på att de inte ska lägga sig för platt så att man fortfarande kan ha ett samtal.

– Rättegången går sedan ofta lätt-are efter medlingen, man är inte lika

rädd, man kan sitta i samma rum, man kan titta upp, och man kan svara ordentligt. Medlingen medför att man redan har pratat, och det är

olika sätt.– De flesta som har tagit ett be-

slut om medling har en vilja att få träffa den andre, de vill försöka för-stå och kanske vill förlåta eller vad man väljer att kalla det. Sen kan de säga att det var fel, det som per-sonen gjorde. Vi har förberedande möte med båda parter för att vi vill att de ska klara av att säga det som de känner på rätt sätt. Många ung-domar behöver också hjälp att hitta de rätta orden för att beskriva sina känslor.

TOLKNINGAR OcH ILSKA– Vi tolkar ofta varandra utifrån hur vi själva känner oss, och då blir det ofta mycket mer negativt om man är rädd och inte har hun-nit prata. Sen ser vi i rummet att det händer mycket under medling-

många som inte medlar stänger antingen av, är fyllda med skam eller har inte stöd för det hos sina anhöriga.

en otrolig vinst. Ofta förväntas man vid en rättegång att offer och förö-vare ska kunna fika i samma korri-dor. Och är man då rädd så är det jättejobbigt. Ofta är båda lika rädda för att springa på varandra, fast på

malin oljelunD, 44 årSysselsättning: Medlingssamordnareidol: Nelson Mandela

Malin har tidigare arbetat som diakon i Bromma församling men sedan drygt tio år tillbaka arbetar hon heltid som medlingssamordnare i Stockholm stad.

9

Hämnden är en sedvänja som går att förstå – dels för att rädslan för vedergällning säkert kan ha en lugnande effekt på upprörda sin-nen, men också för den tillfreds-ställelse man tänker sig att hämn-den kan ge.

Därför kan det finnas något pro-vocerande över kyrkans envisa tal om förlåtelse. Förlåtelsen bry-ter mot en grundläggande logisk princip – den om orsak och ver-kan, handling och konsekvens. Det gör förlåtelsen till en svårare väg än hämnden och en svårare väg än likgiltigheten.

Att rycka på axlarna och säga ”det gör inget” är nämligen inte förlåtelse. Om det inte ”gör något” behövs ingen förlåtelse. Vissa sa-ker får man inte göra mot andra. Och om någon ändå gör det, måste det få konsekvenser, för allas skull. Det måste bekräftas och bli tydligt att det var fel. Förlåtelsen är inte en genväg förbi det ansvaret.

Förlåtelsen är alltid en gåva. Och förlåtelsens gåva har sitt ursprung i tron att en människa är mer än sina handlingar. Den som gjort någon illa och ber om förlåtelse ber sam-

tidigt om att få börja om, att få en ny chans. Det är inte att låtsas som att ingenting har hänt, utan tvärt-om att medge att det har hänt och att det var fel det som hände.

Att ge förlåtelse är att sät-ta stopp för hämndens och ha-tets spiral, att välja att tro att den som gjort fel i fortsättningen istäl-let kan göra rätt och bestämma sig för att gå vidare utan att göra ho-nom eller henne till sin fiende.

I många gudstjänster vänder vi oss till Gud och ber om förlåtelse. Också det är för många en provo-cerande bön. Det är som om bö-nen om förlåtelse förutsätter att vi är dåliga människor. Men bönen om förlåtelse förutsätter istället att vi är mer än våra misstag.

När Gud ger oss förlåtelsen kan vi sluta att älta det vi gjort fel och istället fokusera på framtiden, på dem vi vill vara med och det som vi vill åstadkomma. I förlåtelsens er-farenhet kan nya tankar växa, tan-kar om förändring och försoning, fröer till ett annat sätt att handla, i förlängningen till en värld som ser annorlunda ut än den som bygger på hämnd och rädsla.

Förlåtelsen är alltid en gåva

ANITA ELWESKIöLDPräst i Västerleds församling

I många kulturer och samhällen har hämnden varit en naturlig reaktion på ett begånget brott. Det är inte konstigt. Det finns något mycket logiskt över hämnden; Den skada man själv drabbats av, låter man drabba den som skadat en.

ens gång, i kroppsspråk och i tonen. Från början är det ofta spänt och läskigt, men det släpper efter hand när man börjar prata med varandra.

– Man går också igenom en mas-sa faser som utsatt. Rädsla, ilska, hämnd, och en massa känslor. Se-dan beror det lite på i vilken fas man är i när man är här. Men det är nog mindre ilska än jag trodde från början, berättar Malin.

– Ilskan är ju ett försvar att stå ut med att man har blivit utsatt för nå-got. Men när man möter någon här, som säger hej och har en mjuk ton, rinner ilskan av ganska snabbt.

ATT TA ANSVAR Utan medling kan du fortfarande gå igenom hela rättsprocessen och bli straffad utan att ta ansvar. Medling är att ta ansvar där ansvaret ligger. Många som inte medlar stänger an-tingen av, är fyllda med skam eller har inte stöd för det hos sina anhö-riga.

– Det är egentligen inte så kon-stigt att man pratar med varandra efter en konflikt. Ändå är det fort-farande ofta en stor förvåning man möter som reaktion i Sverige. Vi har inte den kulturen med förso-ning mellan offer och förövare, till skillnad från Norge och Finland där man har kommit oerhört myck-et längre. Där får man information om medling direkt och kan ofta väl-ja medling istället för rättegång när det gäller unga människor. Man har tagit till sig en syn på att det hjäl-per unga människor att sluta begå brott.

– Vi vet ju att fängelse ger mot-satt effekt men det är ändå det vi använder oss av mest i Sverige. Där är Sverige rigid i sin syn och er-bjuder väldigt få alternativ. Vi lå-ser in unga människor och får ock-så mycket kritik från FN att det sit-ter 16-åringar på häktet. De ska ju inte vara där, det är inte bra! avslu-tar Malin.

TExT OcH FOTO: ALIcE BRAuN

10

Sommar i BrommaBromma utmärker sig bland annat av dess trädgårdsstad, sitt läge intill Stockholms innerstad, närhet till Mälaren, alla slotten och dess många naturreservat. I Bromma finns också de två församlingarna Bromma och Västerled med sex kyrkor. Under sommaren erbjuds ett varierat utbud i och kring kyrkorna för den som väljer att tillbringa sommaren i naturssköna Bromma!

Bromma kyrka

Famnen

Ängbykyrkan

S:t Ansgars kyrka

VästerledskyrkanS:ta Birgitta kyrka

BROMMA FÖRSAMLING

VÄSTERLEDS FÖRSAMLING

11

Sommarcafé i s:t ansgars kyrkaonsdagar kl 13–15, 26 juni–14 augusti Vidängsvägen 11, AlvikSemesterfirare, föräldralediga, pensionärer, barn – ja alla är välkomna till S:t Ansgar kyrka för att umgås och fika. Vid fint väder är vi utom-hus och vid sämre väder letar vi oss in i Församlingshuset. Enklare fika i form av smörgås och kaka samt kaffe, te eller saft erbjuds för 20 kr. Kontakt: åsa Johansson Stridh diakon 08-445 96 23

Sommarkyrka i gamla klockargårdentisdagar och torsdagar kl 14–17, 11 juni–15 augusti Gliavägen 100 intill Bromma kyrkaHär kan du fika till självkostnadspris och på ett enkelt sätt träffa an-dra människor. Vi promenerar runt kyrksjön, målar vykort, spelar spel eller bara njuter av grönska, blommor, sol och fågelsång. På tisdagar är det även visning av Bromma kyrka kl 15. Kontakt: Bibi Magnusdotter diakon 08-564 355 14

öppna kyrkorBesök någon av kyrkorna i sommar för en stund i stillhet eller för beskåda deras sevärdheter. Varje vecka firas gudstjänst i kyrkorna, för aktuella gudstjänstider besök svenskakyrkan.se/bromma eller svenskakyrkan.se/vasterled.

Bromma kyrka • Gliavägen 100, Bromma1100-talskyrka, s k befästningskyrka. Består idag av sju delar: rundhus, långhus, kor, sakristia, gravkor, vapenhus och krypta. Visning av kyrkan klockan 15 varje tisdag under sommaren. Sevärdheter: Medeltida kalkmålningar och triumfkrucifixOrgel: Marcussen & Son, Aabenraa, Danmark, 1959, 17 stämmorÖppen: Tisdag kl 15-16.30, söndag kl 11-16

Famnen • Stopvägen 120, BrommaLigger i byggnad med församlingslokaler. Invigd 1986. Arkitekt Lars Olof Torstensson. Sevärdheter: Dopfunt i Lindhammars-glas, glasmålning av Pär AnderssonOrgel: Allen digital kyrkoorgel, 1991, 54 stämmorÖppen: Måndag–torsdag kl 9–12 och kl 13–15, fredag kl 9–13

ÄngBykyrkan • Kyrkbacken 9, BrommaInvigd 1959. Arkitekt Björn Hedvall. Kyrkorummets långväggar är välvda och möts i taket. Fristående klockstapel.

Sevärdheter: Korfönster av Randi FischerOrgel: Olof Hammarberg, Göteborg, 1960, 16 stämmor Stäng under sommaren

VÄsterledskyrkan • Västerleds kyrkväg 7, BrommaRitad av Birger Borgström i funkisstil. Invigd 1932. Tornet är 25 m högt, öppet och försett med två klockor samt ett fyra m högt kors. Sevärdheter: Muralmålning av Hugo Borgström, glasmålningar av Einar Forseth Huvudorgel: Olof Hammarberg, Göteborg, 1969, 30 stämmorKororgel: Henk Klop, Holland, 2011, 5 stämmor Öppen: Stängt på vardagar pga renovering. Lördag–söndag kl 11–15

s:ta Birgitta kyrka • Nockeby kyrkväg 47, BrommaStjärnformad centralkyrka, invigd 1962. Arkitekt Rolf Bergh. Sevärdheter: Glasmåningar av uno Lindberg, altarkrucifix av Sigurd PerssonOrgel: Frederiksborgs Orgelbryggeri, Hillerod, Danmark, 1963, 16 stämmor Öppen: Tisdag–torsdag kl 10–16, fredag kl 10–15 och lördag–söndag kl 11–15

s:t ansgars kyrka • Vidängsvägen 11, BrommaInvigd 1963. Arkitekt Olof Malmgren. Altartavlan är en triptyk av Birger Mörk. Sevärdheter: Katedralfönster, komponerat av Berndt Helleberg

Orgel: Walter Thür Orgelbyggen, Torshälla, 1987, 13 stämmor Öppen: Tisdag–torsdag kl 10–16, fredag kl 10–15 och lördag–söndag kl 11–15

foto

: kyr

ko-c

d 3

12

Musik i sommarkväll I sommar finns det gott om möjligheter att få ta del av ett brett och varierat musikutbud i Bromma och Västerleds församlingar. Alla konserter har fritt inträde. Varmt välkommen!

12 juni • FörsommarrapsodiInledningskonsert med Västerleds kammar-kör som sjunger svensk körlyrik och nordiskt vemod varvat med improvisatoriska instru-mentala och vokala inslag. Kör och instrument under Fredrik Zanders ledning.

19 juni • Från Vivaldi – Bach till svensk sommarpastoral Vivaldis G-durkonsert i arr av J S Bach, Men-delssohns B-dursonat, Mozart Andante i F-dur och svensk orgelmusik. Fredrik Zander orgel.

26 juni • Silent WoodsBarockmusik av Buononcini och Loeillet samt David Fanshawes världsmusikinspirerade "The Awakening" och Antonin Dvoraks "Silent Woods". Eva Maria Hux violoncell och Fredrik Zander orgel.

3 juli • Ur kyrkosångarens albumArior och sånger av Mendelssohn, Händel, Nordqvist och Ekberg ur den svenska kyrko-sångstraditionen. Johan Wållberg baryton och Fredrik Zander orgel och piano.

10 juli • Franskt, tyskt och engelskt En färgsprakande promenad genom den franska, engelska och tyska musiken. Musik av bl. a. Hotteterre, Leigh och Bach. Dan Laurin blockflöjt och Anna Paradiso Laurin cembalo och piano.

17 juli • Pianoromantik Robert Schumann: Sonat op. 11 i fiss-moll, samt musik av E Grieg och clara Schumann. Diplompianisten Anna Christensson.

24 juli • Spelman – porträtt av dagens svenska gitarristerMusik av bl. a. Wikmanson, Roman och Wirén samt folkton. Marcus Strand gitarr. Marcus Strand är uppvuxen i Västerled. Nu konsertgi-tarrist utbildad i Malmö och Haag.

31 juli • Saliga timma: Tidlöst känslosvall vid sekelskiftet 1800Dikter av den sengustavianska tidens poeter, charlotte cederström, Michael choraeus, Frans Michael Franzén och Esaias Tegnér, tonsatta av epokens store sångkompositör Olof åhlström (1756-1835). Anna Nyhlin sopran och Bernt Malmros klaver.

7 augusti • Min musik – och andrasMusik av Bach, Emilsson, Franck och Olsson. Ingrid Olsson violin och Anders Emilsson klarinett, orgel och piano. Anders Emilsson är kyrkomusiker, klarinettist, tonsättare och var under hösten 2012 organist i Västerledskyrkan.

västerledskyrkan, äppelviken • onsdagar kl 19.30Västerleds kyrkväg 7, Bromma. Efter konserterna serveras kaffe på terrassen med möjlighet att träffa kvällens musiker.

31 juni

24 juli

3 juli

26 juni

12 juni

13

Musik i sommarkväll bromma kyrka • torsdagar kl 19.30Gliavägen 100, Bromma

musik i VästerledOrgelkonsert söndag 2 juni kl 19.00 Jan Roström och carina Olofson spelar musik av F couperin, P Planyavsky och J S Bach. S:ta Birgitta kyrkan

Lunchmusik tisdag 4 juni kl 12.15En tisdag i månaden bjuder Magnus Bergman på lunchmusik. Kaffe och lunch-smörgås, 20 kr. Detta är sista gången för vårterminen. S:t Ansgars kyrka

Vårkonserttisdag 4 juni kl 19.00S:ta Birgitta kyrkokör och solist under ledning av carina Olofson. Musik av O Lindberg, W-P Berger och A Söderman. S:ta Birgitta kyrkan

27 juni • J H Roman i världen – en alldeles sann historia om ett svenskt geniMusik av bl.a. J H Roman, A corelli och G F Händel. Dan Laurin blockflöjt och Anna Paradiso-Laurin cembalo.

4 juli • Sånger i skymningenMusik av bl.a.J des Prez, W Peterson-Berger och P Mccartney. Vokalensemblen URKRAFT: Viktor Rydén, Erik Rosenius, Tobias Bennsten och Elias Aaron Johansson.

11 juli • En sekund är jag evig Musik av bl.a. R Strauss, M Ravel och J L Almquist. Katarina Böhm Sång cello och Maria Uusijärvi Cello sång.

18 juli • Metamorfoser, arietter och romanserMusik av bl.a. F Poulenc, c Debussy och F chopin. Henriikka Gröndahl sopran och Nico de Villiers piano.

25 juli • Vi på den här planetenFolkmusik på fiol och kyrkorgel. Gunnel Testad orgel och piano och Paula Testad fiol och spelpipa.

1 augusti • Min längtan…Musik av bl.a. A Petterson och W A Mozart. Olle Persson baryton, Mälarkvartetten, Kerstin Svensson violin, Karin Olsson violin, Åsa Stove-Paulsson viola och Åsa Forsberg-Lindgren violoncell.

8 augusti • Sommarens sista ros…Musik av bl.a. G Tartini, E ysaye och G Fauré. Aleksander Migdal violin och Anton Högberg orgel och piano.

15 augusti • Piazzolla-tangons historiaMusik av bl.a. A Piazzolla, J S Bach och W Stenhammar. Nils Klöfver gitarr och Kimberley Boyle tvärflöjt.

22 augusti • Voilà un violaMusik av bl.a. J Brahms, Marin Marais och M Reverdy. Karin Ahnlund viola och Ann Sofie Klingberg piano.

29 augusti • Nordiska klanger, spanska rytmer och himmelska hymnerMusik av bl.a. H Alfvén, K Atterberg och Q Jones. Trio con Brio, Jan Holmgren oboe, Carina Cederwall flöjt och Stig Andersson piano.

4 juli

25 juli

29 augusti

27 juni och 10 juli

14

I Västerleds församling finns flera konfirmationsalternativ. Veckogrupp med storstadsweekend är kostnadsfritt, de andra alternativen med-för längre resor och därmed en kostnad. Mer information finns på svenskakyrkan.se/vasterled eller ring Klara Gustafsson 08-445 96 52.

Svensk sommar på GransnäsKonfirmandlägret på Gransnäs innehåller allt det som ett klassiskt läger ska innehålla – bad, lek, kanotpaddling, bastubad, lägerbål och massor av upptåg. Lägergården ligger i norra Småland precis vid en sjö med badbrygga, klippor och härlig natur. Det är ett fantastiskt ställe för aktiviteter och gemenskap. Dagarna fylls av upplevelser, skapande och spännande diskussioner.

Veckogrupp med storstadsweekend Vi träffas varannan onsdagseftermiddag i Gröna huset, som är församlingens ungdomshus. Där fikar vi i de sköna sofforna och pratar kring det som är viktigt i livet. På hösten har vi ett helgläger i Gröna huset och på våren har du möjlighet att följa med på en weekend till någon av Europas storstäder. På resan kommer vi att ta del av stadens kultur och religion men självklart finns också tid till nöjen och shopping.

När jag tänker tillbaka på min kon-firmation tänker jag inte på någon speciell händelse utan själva helhe-ten, lyckan. Det roligaste var lekar-na som leddes utav ledarna, ledarna som jag såg upp till så mycket.

Det var tack vare mina ledare som jag själv valde att gå ledarutbild-ningen. Konfirmationen var alltså

Att bli konfirmerad handlar om så mycket mer än själva konfirmationen. Det handlar om att växa som person, vidga sin syn på saker och ting men framför allt att ha roligt med resten av gruppen.

startskottet för något som präglat och format mig väldigt mycket – ledarrollen.

Jag ledarsändes 2010 och har se-dan dess haft tre konfirmandgrupper och en ledarutbildningsgrupp. Jag har även deltagit i två barnkörläger och jobbat inom kyrkans barn- och ungdomsverksamhet. Oavsett vad jag

har gjort som ledare har jag inga då-liga minnen, allt har varit otroligt lä-rorikt och kul.

Att vara konfirmandledare är ett underbart sätt att återuppleva lyck-an från sin egen tid som konfirmand, men också en möjlighet att fortsät-ta vara med och diskutera ämnen som man vanligtvis inte talar om,

Mer än bara konfirmation...

foto

: da

nie

la c

arl

berg

15

Lös korsordet och skicka in bibelordet senast den 5 juliRätt svar är med i utlottningen av boken Orgelliv, 2 pkt kyrkkaffe eller 3 pkt rättvisemärkt choklad.

Skicka in fullständigt bilbelord, önskad vinst samt ditt namn och telefonnummer till: Västerleds församling, Att: Västerleds församlingstidning, Box 14003, 167 14 Bromma eller mejla till [email protected]. Rätt lösning och vinnare publiceras i nästa nummer.

LÄGGERBÅDE INOCH UT ?

SLÅRTILL OCH

FRÅNERSÄTT !

PLATSFÖR BUD-GIVNING

ÄRLITET

I BRÖD

ALKOHOL-FRI

HAR GÅTTI ARV

HARMAN

STAVATRÄTT PÅ

NORDBO

KORS

C-DUR

HAR BOKI GT

SKRYT-BYGGE

KUNDEVIKASFÖRR

SÖKTEMARIA

OCHJOSEF

MÅNGAGRENAR

GÖRSVAGARE

HARÅKER

FALLERDET SOMFÅR ETT

RESULTAT

ÄRENERGI-BESPAR-

ANDE

TARGLAS

LOTTVILAR EFTER

EXTRA MYCKETARBETE

KORTFÖR

KORT

TOG HAND OMSTÅR

KYRKO-BÄNK I

VÄRDER-INGSMAN

PÅBÖRJ-ANDE AV

FÖRFLYTT-NING

I TAKTMED

TIDEN

HAR TRANSETTS PÅ MÅNGA

SCHEMAN FOSFOR

SLÅ ANGELÄGGAPÅ ENKVIST ?

HÄCKLAS

GÖREXPERT

BARM-HÄRTIG

MEDSKÄMT

BLIR DETALLVAR

SKREV OMWILLY

WONKAPLATTA

VÄNTARPÅ

LÖRDAG ?ALSTRADE HUM

VITAMIN

SLUTORDDYNASTI

ÄR BAR-HALSAD

HÖRSPÅ

BIBLIO-TEK

DUBBEL-BYGGNAD

ANTA

LÄCKER

ÄRLÄTTARE

ÄNTJOCKA

MILJARD-DELS

ÄR DETSNÖPLIGTATT ÅKA

UT I

TINGE-LING

DRA PÅVISSABAND

HAN MEDSLUNGAN

PORTUG-ISISKFOLK-SÅNG

RÖRANDEHANMED

LYRAN

PRO-NOMEN

INGA-LUNDA

GÖRAINGEN-TING

OMPÅVENS

HAR DETTVISTATS

R B S VM E N Y I N U I

P A L T O N A R TT Ä R J A GG U T I G L O

A L L T I D H O SK R A A V T Å G

Ö K O M P L E D I G A L I ND U N K A A D A H L Y

V E T E H Å L L E R A S G A MP A R H U S P O N N A N O

S E M I M I G L E D A V I DI C K E F A D O O R F I S N I

H A N D E N D E G A S K Ä G G

Vinnare: Bibbi Lundström, Anna Massarsch och ulla cruz.

EN KANKNÄPPASMED ENANNAN

EN DELGAL

FLOD

HAR NÄRATILL DETHÖGSTABERGET

TRÄFFADEMIKAEL

OCHGÖRAN

SES VIDSÄMREFILM

KANINLEDA

MÅL-TIDER

VARAVID-

ÖPPEN

”FÖRSTÅND GÖR EN MAN FÖRDRAGSAM, . . .”FINNS

PÅARARAT ?

TOTT

FINNSSTJÄRN-

OR IVÅRD

ETTBLEVEVA

KAN“BIBELN”STÅ PÅ

HAR ÄTITS INNANMAN AVSTÅTT

BLEV ERSATT

BÖRMAN JU

INTEDRÖNARE

STORKYRKA

KÖRABORT

FÖRSESMED

BOHAG

KRAMASMER I ?

NÅROBLAT

DRAP-ERAR

TJÄNARMAMMON ? PETRUS

KRANDEL

ÄR ENVISS

TYP AVHUMOR

ÄR DELÄR ÄKTAORIGIN-

ELLT

GLÄDJE-RUS

KANVERKAVARAFÅR

SJUNGERI BAK-

GRUNDEN

TRISTHÖR INTE

SMÅ SKILL-NADER

AVLADEPRÄST

INTEFROMTITTA

FÖRMYCKETÄR INTE

SOMANDRA

FRAS-ANDETYG

DET KANSPRIDAS

FRÅNKÖK

ÄR OFTARUNDA

OCHGODA

ANVÄNDAVISS

KANNA

KANRENA

MÅNGAGRENARKÄNDETOMAS

NYANSVIND-SKYDD

STÅRJU

IBLANDI

ETTFÖNSTER

100 M2

FICKMÅNGAUNDER

70-TALET

LOCKAR

© ORDSMEDJAN

Bland helgon och oliver i AssisiVi reser till Assisi i Italien och bor mitt bland olivlundar, medeltida byggnader och äkta italiensk glass. Vi besöker kyrkor och platser som förknippas med det katolska helgonet Franciscus. Franciskus strävade efter ett liv i samklang och harmoni med Gud, medmänniskan och naturen. Vi vandrar i hans fotspår och upplever Italiens solsken, natur, katedraler och fantastiska mat.

Sol och hav på KretaKonfirmandläger på Kreta innebär sol, bad och värme. Vi bor på ett stort konferenscenter som ligger alldeles nära vattnet i Kolymbari på nordvästra Kreta. Måltiderna serveras på en stor terrass med utsikt över havet. Vi varvar utflykter med samtal om livet och hur det är att vara människa. På kvällarna är det mycket lek och gemenskap.

till exempel kärlek, livet, döden etc. Dessa diskussioner utvecklar inte bara gruppen utan varje individ, och i kombination med roliga lekar kom-mer alla i gruppen allt närmare var-andra.

Att konfirmeras handlar alltså om så mycket mer än själva konfirma-tionen. Den öppnar dörrar till nya upplevelser som man kommer ha användning för resten av livet. Oav-sett om du bara testar på en gång el-ler fortsätter i flera år framöver så måste du åtminstone ge konfirma-tion en chans. Hoppas vi ses!

ELSA ERIcSON EKDAHL

Gruppförsändelse till hushåll

Eldsjäl britt östlund

Jag vill att vi ska lägga mycket mer resurser på sådant som bygger upp och räddar människors liv än på dödande.

Britt östlunD, 57 årBor: Äppelviken Sysselsättning: Forskare på designinstitutionen på lunds universitet med inriktning äldre, teknik och design. Familj: Stor och världsvid, i Äppelviken finns livskamraten Jonathan, grannen Märta, vännerna på Elfvinggården och katten Simon. Favoritpsalm: Just nu psalm 178 Som skimret över hav och sky

Politiskt intresserad sedan barndomen. Nu forskar hon inom äldre, teknik och design och ägnar fritiden åt opinionsbildning för att människor ska få upp ögonen för konsekvenserna av svensk vapenexport.

Britt Östlund växte upp i Gävle och var redan då intres-serad av att diskutera politiska frågor.

– Jag har alltid varit politiskt intresserad och för mig är det en konsekvens av min tro. Tron är inte bara en privatsak utan den märks på något sätt, till exempel i hur man väljer och vad man stödjer.

I början av 80-talet blev Britt engagerad i Kristna Fredsrörelsen och i år blev hon invald i styrelsen. Roten till hennes engagemang i fredsrörelsen kommer från ti-den då hon arbetade som församlingsassistent i Linkö-ping.

– I Linköping tillverkar man stridsflygplanet JAS och jag tyckte att debatten kring tillverkningen var så kon-stig. Man pratade inte om: Vad är det vi producerar och hur påverkat det andra människor ute i världen? Och hur påverkar det dem som arbetar på Saab?

Svensk vapenexport blev snabbt Britts hjärtefråga och inom Kristna Fredsrörelsen arbetar de med opinions-bildning för att vapenexporten ska upphöra.

– Från min horisont som troende strider det väldigt mycket mot mina värderingar. I början på 90-talet då det var kris i Sverige så la man en massa pengar på ut-vecklingen av stridsflygplan men det fanns inga pengar att till exempel satsa på äldreomsorgen. Det var så jag kom in på mitt forskningsområde inom äldre, teknik och design. Det finns ett samband mellan hur jag tänker på JAS och trygghetslarm, det låter det kanske jättekon-stigt men för mig är det samma tanke. Teknik som tek-nik - vad ska vi satsa på!? Jag vill att vi ska lägga myck-et mer resurser på sådant som bygger upp och räddar människors liv än på dödande.

För Britt är hennes engagemang självklart och något som är starkt kopplat till hennes tro.

– Jag mår mycket bättre när jag gör något och enga-

gerar mig. Sen tycker jag också att om man har en rela-tion till Gud då är man befriad på något sätt. Tron gör en modigare. Det finns de som använder sin tro till att sätta gränser och så finns det de som använder den till att våga göra saker och dem skulle jag vilja bli lik.

Britt brinner för sin hjärtefråga och lägger flera tim-mar varje veckan på sitt engagemang. Skulle hon ha tid över så skulle hon vilja blir kyrkvärd.

– När jag får tid så småningom så skulle jag vilja bli kyrkvärd, det tycker jag verkar jätteintressant.

TExT OcH FOTO: HELEN KARLSSON