1 VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15 Väg 50 Mjölby–Motala GESTALTNINGSPROGRAM 2009-04-15
1VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Väg 50 Mjölby–Motala
GESTALTNINGSPROGRAM2009-04-15
Fram- och baksidesbild: 3D-bilder på den nya Vätterbron (Frenning & Sjögren Arkitekter AB)
Bilagor
1 Målbeskrivning – planteringar och slänter
2 Litteratur- och källförteckning
5.1 Delen Mjölby–Trafi kplats Hulje 46–47
5.2 Delen Hulje–Trafi kplats Skänninge södra 48–49
5.3 Delen förbi södra Skänninge 50–51
5.4 Delen förbi norra Skänninge 52–53
5.5 Delen Gripenberg–Stavgård 54–55
5.6 Delen Fågelsta–Ödegården 56–57
5.7 Delen Ödegården–Norrsten 58–59
5.8 Delen Norrsten–Trafi kplats Fors 60–61
5.9 Delen Trafi kplats Fors–Drottninggatan 62–63
5.10 Delen Drottninggatan–Trafi kplats Storgatan 64–65
5.11 Delen Carlsund Utbildningscentrum–
Trafi kplats Metallvägen 66–67
Innehåll
Förord .......................................................................... 3
1 Inledning ............................................................... 4
1.1 Vad är ett gestaltningsprogram? 4
1.2 Läsanvisning 4
2 Förutsättningar ..................................................... 5
2.1 Landskapets och vägens historia 5
2.2 Omgivande landskap 5
2.2.1 Omgivande landskaps huvuddrag 5
2.2.2 Landskapet kring väg 50 indelat i områden med oli-
ka karaktärer 6
3 Gestaltningsmål ................................................... 8
3.1 Vägens inre och yttre rum 8
3.2 Övergripande gestaltningsmål för väg 50 hela
sträckan Mjölby–Motala 8
3.3 Delområdesmål 8
4 Utformning – principer och krav ......................... 12
4.1 Vägar 12
4.1.1 Väg 50 12
4.1.2 Övriga vägar 14
4.1.3 Gång- och cykelvägar 14
4.1.4 Befi ntliga vägar som tas ur bruk 14
4.2 Övriga väganläggningar 14
4.2.1 Trafi kplatser 14
4.2.2 Informationsplatser 16
4.2.3 Terrängmodellering 17
4.2.4 Planteringsytor 18
4.2.5 Dagvattendammar 19
4.2.6 Öppna diken, bäckar och åar 19
4.3 Broar och stödmurar 20
4.3.1 Broar över väg 50 21
4.3.2 Broar över vägar på väg 50 24
4.3.3 Broar över gång- och cykelvägar 26
4.3.4 Broar över järnväg 28
4.3.5 Broar över vattendrag 28
4.3.6 Bro över Motalaviken–Vätterbron 28
4.3.7 Stödmurar 34
4.4 Belysning 34
4.4.1 Belysning av väg 50 34
4.4.2 Belysning av trafi k- och informationsplatser 34
4.4.3 Belysning av övriga vägar 37
4.4.4 Belysning av gång- och cykelvägar 37
4.4.5 Effektbelysning av Vätterbron 38
4.5 Anläggningskompletteringar 39
4.5.1 Räcken 39
4.5.1.1 Mitträcken 40
4.5.1.2 Sidoräcken 40
4.5.1.3 Broräcken 40
4.5.1.4 Gång- och cykelvägsräcken 40
4.5.2 Viltstängsel 40
4.5.3 Skyltning 41
4.5.4 Bländskydd 42
4.5.5 Bullerskydd 42
4.5.5.1 Bullerskärmar av glas 42
4.5.5.2 ”Grön” bullerskärm 43
4.5.5.3 Övriga bullerskärmar 43
4.5.5.4 Bullervallar 44
5 Utformning – planillustrationer ........................... 45
Medverkande:
Beställare:
Vägverket Region SydöstRune Petersson
Göran Öhlund
Jan Johansson (Vectura)
Göran Svantesson
Peter Hermansson
Hans Utstrand (VVÄ)
Kommuner:
Motala kommun
Barbro Eklund
Alf Johansson
Mjölby kommunDag Segrell
Helene Eriksson
Konsulter gestaltningsprogram:
Ramböll Sverige ABHenrik Undeland, ansvarig
Sivan Bergenstein, grafi sk redigering
Christina Beskow, planer
Karin Sjöberg, illustrationer
Per Petersson (Healthy Graphics), fotomontage/3D-bilder
Per von Koch (Effektfabriken), montagebild sid 3
1. Delen Mjölby–SkänningeVectura, Jönköping/LinköpingAnders Nordholm, uppdragsledare
Ingrid Löfkvist (Landskaparna AB), gestaltning
2. Delen Skänninge–MotalaVAP-konsulter, ÖrebroSven-Bertil Götwall, uppdragsledare
Helena Brämerson-Gaddefors (Ramböll), gestaltning
3. Delen genom MotalaRamböll Sverige AB, Malmö/GöteborgCaroline Barros, uppdragsledare
Ingrid Reimertz, gestaltning
4. VätterbronRamböll Sverige AB, GöteborgHenrik Undeland, gestaltning Frenning & Sjögren Arkitekter AB, GöteborgSven Magnus Sjögren, gestaltning
Rambölls uppdragsnummer: 61690830029
Dokument-ID: \44\MMA_UPPDRAG\61690830029_Vag50_
Motala\GP_V50_bok.indb
3VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
FörordVäg 50 mellan Jönköping och Örebro ingår i det nationella stam-
vägnätet. Nuvarande sträckning mellan Ödeshög och Motala har
en låg trafi kteknisk standard varför väg 50 nu ska få en ny sträck-
ning.
Vägverket ser det som ytterst angeläget att den nya vägen blir
det självklara vägvalet för näringslivets transporter och annan trafi k
mellan Ödeshög och Motala. En förutsättning för att så ska ske
är att vägen uppfattas som attraktiv. I det arbete som hittills har
utförts har grunden lagts för detta. Gestaltningsprogrammets del
i arbetet har varit att identifi era frågor om vägarkitektur och form-
givning. Gestaltningsfrågor har penetrerats och synen samordnats
på hur vägutformning – tekniska lösningar och gestaltning – ska
samordnas för att forma en attraktiv väg.
Med attraktiv menas inte enbart en god framkomlighet under
hela året, komfort och säkerhet utan också positiva trafi kantupp-
levelser. Det är den samlade bilden som trafi kanten får av vägen
i landskapet som räknas. Det är dock inte enbart trafi kantens
upp levelse av vägen som har vägts in i gestaltningen utan vägen
sedd i sin omgivning – Östgötaslätten och staden – har haft stor
betydelse.
Föreliggande gestaltningsprogram är en inriktning för det fort-
satta arbetet med att skapa den attraktiva vägen i denna entrepre-
nad. Gestaltningsprogrammet uttrycker därmed ambitionsnivån
för det fortsatta arbetet med projektering av vägrummets olika
element, anläggning och drift.
Jönköping 2009-04-15
Vägverket Region Sydöst
Rolf Johansson
Vägdirektör
Montagebild ur presentationsfi lm för vägprojektet (Per von Koch, Effektfabriken, Norrköping).
4VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
1 InledningVäg 50 mellan Jönköping och Örebro ingår i det nationella stam-
vägnätet. Både väg 50 förbi Vadstena och alternativvägen väg 32
via Mjölby och Skänninge utgör därmed viktiga leder för långväga
transporter på landsväg, samtidigt som vägsystemet i dessa delar
håller en alltför låg trafi kteknisk standard.
Genom att lägga väg 50 i ny sträckning, via Mjölby och Skän-
ninge samt bygga om delen genom Motala, erhåller man ett attrak-
tivt alternativ för trafi ken mellan E4:an och väg 50 norr om Motala.
Befi ntlig väg Mellan Mjölby och Skänninge byggs om till mötes-
fri fyrfältsväg.
Den nya sträckningen för en mötesfri trefältsväg mellan Skän-
ninge och Motala följer till stor del befi ntlig järnväg. Vid Fors söder
om Motala korsar den nya väg 50 järnvägen och dras på en ny bro
över Motalaviken och vidare genom Motala. Den nya delen genom
Motala byggs som en mötesfri fyrfältsväg med mitträcke.
På sträckan byggs totalt åtta trafi kplatser: vid Hulje, söder och
norr om Skänninge, öster om Fågelsta, Södra Freberga, vid Fors
samt vid Storgatan respektive Metallvägen inne i Motala.
Målet är att objektet ska utföras så att ny väg 50 på delarna
Mjölby–Motala och delen genom Motala blir ett attraktivt alternativ
för trafi ken mellan E4:an vid Ödeshög och väg 50 norr om Motala.
Väglängden, via väg 32, mellan Ödeshög och Motala är cirka 9
kilometer längre jämfört med en sträckning längs nuvarande väg
50. Detta faktum ställer stora krav på att hålla upp standarden på
den nya sträckningen för att trafi ken ska välja denna väg.
1.1 Vad är ett gestaltningsprogram?Vägverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett handlings-
program för att höja den arkitektoniska kvaliteten i väghållningen.
Sedan 1999 fi nns också inskrivet i väglagen att en estetiskt till-
talande utformning ska eftersträvas samt att hänsyn ska tas till
stads- och landskapsbild och till natur- och kulturvärden. En åtgärd
i denna riktning är att lyfta fram gestaltningsprogram för vägprojekt
som en generell metod.
Ett gestaltningsprogram är ett hjälpmedel och en metod i arbe-
tet med att utforma vägmiljöer på ett estetiskt tilltalande sätt. Syftet
är att identifi era frågor om arkitektur och formgivning i vägprojekten
så att de blir vägledande i det fortsatta arbetet. Metoden bidrar till
att komma fram till och förmedla en samsyn för alla inblandade på
hur vägen ska se ut. Ett gestaltningsprogram ska ta hänsyn till hur
vägen upplevs både av trafi kanten och av utanförstående betrak-
tare, inte minst av dem som bor och arbetar i vägens närhet.
Gestaltningsprogram kan vara mycket olika till innehåll och
inriktning. Skillnaden beror på vilken typ av projekt det gäller och
i vilket skede av processen som programmet upprättas. Detta
gestaltningsprogram, för väg 50 delen Mjölby–Motala, är ett program
för en totalentreprenad med drift- och underhållsåtagande i vilken det
ingår att utföra detaljprojektering och att upprätta bygghandlingar.
Syftet är att dra upp riktlinjer för vägens forsatta ut form ning
och att ligga till grund för projektering av vägen. Detta gestaltnings-
program avser att dokumentera det arbete som nedlagts i de tre
arbetsplaner som upprättats för olika delar i detta vägobjekt. En
viktig del i arbetet har varit att redovisa motiven till varför en viss
utformning är vald.
Några av huvudfrågorna i detta gestaltningsprogram är:
Hur ska vägens geometriska utformning i plan och profi l
an passas till den omgivande karaktären?
Hur ska vägens barriärverkan begränsas?
Hur ska vägens närområde utformas för att underlätta
trafi kantens orientering?
Hur ska vägen och dess närområde utformas för att ge en
tydlig känsla av förfl yttning, ankomst och avresa?
Hur ska vägens ”möbler” (= anläggningskompletteringar)
ut formas: mitt- och sidoräcken, belysning, bullerskärmar etc?
Hur ska broar och andra byggda delar gestaltas?
Hur ska övergångarna mellan vägområde och omgivning
utformas för att upplevas naturliga och estetiskt tilltalande för
resande på vägen och för människor i vägens närhet?
1.2 LäsanvisningDetta gestaltningsprogram har samma status som övriga beskriv-
ningar ingående i entreprenaden. Därför är det viktigt att läsa
programmet tillsammans med Beskrivning med funktionskrav, väg,
Beskrivning med funktionskrav, bro samt Beskrivning med funk-
tionskrav, drift och underhåll. Gestaltnings programmet ska fi nnas
tillgängligt för alla projektörer och avstämning ska ske vid aktuella
samgranskningar.
För att få en förståelse för målen för utformning av ny väg re kom -
menderas läsaren att läsa kapitel 2: Förutsättningar, som beskriver
landskapets förutsättningar för ny väg och hur människan påverkat
landskapet under lång tid. I kapitel 3: Gestalt ningsmål presenteras
gestaltningsmål längs sträckan kopplade till förutsättningarna. Mål
för respektive delområde längs sträckan formuleras.
I kapitel 4: Utformning – principer och krav förklaras principer
för utformning och ställs krav på utförande som har en visuell på-
verkan på den färdiga anläggningen med dess trafi kplatser, broar,
belysning, skyltar, sidoområden etc. ”Skall-krav” för entreprenaden
redovisas i grå rutor. Där krav ställs på särskilt utförande på en
speciell plats, markeras platsnamnet med fetstil. I några fall be-
skrivs också eftersträvansvärda utföranden inom grå rutor. Dessa
är i de fl esta fall endast möjliga att utföra om entreprenören kan
sluta avtal med markägare om åtkomst av mark.
För att få en överblick över väg projektet redovisas i kapitel 5:
Utformning – planillustrationer hela sträckan Mjölby–Motala på planer,
med ortofoto som grund för att kopplingen till omgivningen tydligt ska
framgå. Detta kapitel har underordnats i förhållande till många hand-
lingar i entreprenaden i den hierarki som gäller enligt kontraktet. Detta
för att tydliggöra tolkningsföreträde för till exempel vägritningar.
Sist fi nns en bilaga med målbeskrivning för ingående plante-
ringar och slänter.
•
•
•
•
•
•
•
0 1 2 3 4 5 km
Översiktskarta, skala cirka 1:130 000.
5VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
2 Förutsättningarmed landskapet så som vi ser det idag och med respekt för det
kulturhistoriska värdet. På vilket sätt detta låter sig göras är inte
alltid enkelt. Hur ska man i utformningen av en väg kunna förmedla
att här har stormän verkat och kungar hämtats som styrt över
riket? Man kan förstå att den bördiga jordbruksslätten har varit en
förutsättning för makt och rikedom. Man kan se det i kyrkobygg-
nader, klosterruiner och storgårdar. Vilken annan ort av Skänninges
storlek har en kyrka som Vårfrukyrkan?
Genom att så långt som möjligt låta vägen sjunka ner i myllan
förbi Skänninge försöker vi behålla ortens kontakt med omlandet.
Avsikten är att göra detsamma med trafi k platsen. Vägen går förbi
ruinen av Sankta Katarinas hospital från 1200-talet, den så kallade
Spetalen och passerar här Pilgrimsleden till Trondheim. Det är min-
nesmärken som det går att ta vara på.
Skänninge var också en hållpunkt på Eriksgatan, den väg kung-
arna red på sin ceremoniella resa från Gamla Uppsala runt Vättern
och tillbaka. Eriksgatans sträckning kan ha legat i väg 206 sträck-
ning. Går passagen av Eriks gatan att påvisa med en ny väg 50?
Eftersträvansvärt utförande
Det är i detta landskap vi ska lägga ny väg, en modern väg som
ska bidra till tillväxt och utveckling. Är det ”Folkunga vägen”? Är
det möjligt att låta resenären på väg 50 förstå vad som tilldragit
sig i detta landskap? Hur ser en utformning av vägen ut som har
denna kulturhistoriska bakgrund att bygga på?
Det får vara en extra utmaning för den blivande vägbyggaren av
detta projekt att fundera vidare på hur historiens vingslag kan tas
tillvara och synliggöras.
2.2 Omgivande landskapLandskapsanalyser har upprättats i samband med arbetet med
gestaltningsprogram för de tre arbetsplaner som upprättats för
objektet väg 50 Mjölby–Motala. Landskapsanalyserna som delvis
återges i det följande har legat till grund för de projektmål som har
ställts upp för projektet. I landskapsanalyserna beskrivs visuella
och sociala aspekter samt natur- och kulturvärden i området. En
landskapsanalys ska ge förståelse för landskapets karaktär, natur-
och kulturmiljövärden, samband och utveckling och utgöra under-
lag för hur vägen kan/bör förhålla sig till det omgiv ande landskapet
och dess karaktärsdrag.
Landskapet kring väg 50 kan delas in i delområden med olika
karaktärer. Karaktärerna ingår i ett större sammanhang i området
som beskrivs nedan och på kartan till höger. Denna karta visar
den västra delen av Östgötaslätten och de stora landformerna
i detta område. De långsträckta, fl acka höjdforma tionerna kring
Skänninge syns här tydligt och indikerar ett stråk som utgör vatten-
delare och läge för historiska vägar.
2.2.1 Omgivande landskaps huvuddragLandskapet som omger den planerade väg 50 utgör en del av
Östgötaslätten och består till stor del av storskalig åkerbygd med
I detta kapitel beskrivs de landskapliga förutsättningar na för
byggandet av en ny väg 50 mellan Mjölby och Motala. Inled-
ningsvis ges också en historisk tillbakablick för att förstå hur
landskapet i detta område har präglats av människan sedan
stenåldern.
2.1 Landskapets och vägens historiaVägen som nu ska byggas är inte vilken väg som helst. Det är en
väg som vi avser att placera i ett landskap vars betydelse i den
svenska historieskrivningen är omvittnad sedan länge. Senast i
berättelsen om riddar Arn i Jan Guillous romaner. Den planerade
väg 50 går över Öst götaslätten i en trakt varifrån medeltida kungar
har hämtats till den svenska tronen. Under tidig medeltid växlade
kungamakten genom strider mellan den sverkerska ätten och den
erikska ätten. Bjälboättens (även benämnd Folkungaätten i historie-
skrivning) jarl Birger Brosa hade band till båda rivaliserande ätterna
och en stark maktposition vilket ledde till att hans ätt några gene-
rationer senare övertog kungamakten. Magnus ”Ladulås” Birgers-
sons sonson Magnus Eriksson är känd för att ha infört den första
rikstäckande ”landslagen” från 1350. Den svenska fl aggans färger
återfi nns i Folkungaättens kungavapen från 1275. Väster om Skän-
ninge ligger Bjälbo ättens kyrka. Lämningarna efter ättens herresäte
har man dock inte kunnat lokalisera.
Under tidig medeltid fanns tre städer i Östergötland, marknads-
staden Skänninge som var landskapets kornbod, biskopssätet
Linköping och handelsstaden Söderköping.
Historien förpliktigar oss att skapa en väg som harmonierar
Landskapstyper i omgivande landskap. Kartan är hämtad från ”Översiktlig kulturmiljöanalys” av Schibbye Landskap AB.
fl ack, öppen mark och brukade jordar. Slätten är svagt böljande
genom mjukt formade moräner, som har överlagrats av kalkhal-
tig morän lera. I landskapet förekommer också större och mindre
skogbevuxna höjder på grövre jordar. Trakten är rik på fornläm-
ningar, exempelvis kring Södra Freberga, med bevarade gravfält
och boplatser. Vid Motalaviken har man hittat boplatser redan från
jägar- och samlarsten åldern. Som framgår av föregående avsnitt var
Skänninge tidigt en betydande handelsort där fl era vägar möttes.
Hela slätten var uppodlad redan under medeltiden. Sjösänkning
och täckdikning under sent 1800-tal gjorde slättlandskapet mer
stor skaligt och enhetligt. Motala stad är dock placerad i gränslandet
mellan slätten och skogen med tillgång till vattenkraft för industrin.
Bystrukturerna grundades redan före 1000-talet och många
byar ordnades geografi skt som radbyar. Bebyggelsen ligger ofta
högt i byar eller som utlokaliserade ensamgårdar. Vid laga skiftet
under 1800-talet uppfördes de ensamliggande storgårdar som
karaktäriserar området. Medeltida byar och kyrkor fi nns kvar, bland
annat Motala kyrka. Silhuetter av Bjälbo och Högby kyrkor liksom
Vårfrukyrkan i Skänninge präglar fortfarande landskapsbilden.
Andra landmärken är gårdsanläggningarna med sina alléer och de
samlade byarna.
Den nuvarande sträckningen av väg 32 mellan Mjölby och Skän-
ninge är ny och byggdes på 1990-talet. Merparten av övriga vägar i
det omgivande landskapet har en lång historia och kan återfi nnas på
kartor från 1700-talet. De följer höjdsträckningar och ägogränser och
är följsamma till topografi n. Stjärnformiga medeltida vägsystem mot
viktiga platser är avläsbara bland annat kring Skänninge. Motala stad
karaktäriseras av sin solfjäderformade stadsplan samt Göta kanal,
båda verk av Baltzar von Platen.
De viktigaste historiska byggnaderna i Skänninge.
Det delvis medeltida vägnätet runt Skänninge framgår än idag.
6VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
2.2.2 Landskapet kring väg 50 indelat i områden med olika karaktärer
På ortofotot till höger redovisas den indelning av landskapet som
gjordes i arbetsplanernas landskapsanalyser. Nedan följer beskriv-
ningar av dessa delområden, där särskilt intressanta landskapliga
kvaliteter lyfts fram. Kvaliteterna utgör också ofta grunden för de
gestaltningsmål som ställts upp för projektet i kapitel 3.
A. Öppet, odlat landskap mellan E4 och Hulje Detta område karaktäriseras av svagt böljande åkrar med ensam-
liggande gårdar, inbäddade i dungar, spridda i åkerlandskapet.
Högby kyrka är ett landmärke lite längre norrut och syns tydligt
från den nuvarande vägen när man kommer söderifrån. I den norra
delen fi nns ett industriområde på den östra sidan om vägen och
en by på den västra sidan. Befi ntlig väg 32 passerar genom detta
landskap i två mjuka svängar och följer relativt väl markens topo-
grafi . Vägen upplevs därför som en någorlunda väl integrerad del
av landskapet där marken odlas intill vägen. Väg 942, som tidigare
passerat som ett ”piskrapp” genom landskapet mellan Mjölby och
Skänninge, fi ck i och med ny väg 32 på 1990-talet ett brott på
vägsträckningen med förskjutna anslutningar till väg 32.
Kvaliteter
Utblickar över landskapet och Högby kyrka.
B. Skogsparti på MjölbyfältetMjölbyfältet är en av de mest betydande isälvsavlag ringarna inom
ett av de så kallade mellansvenska randbildningsstråken. Det är
av riksintresse för sina geologiska värden och har bland annat stor
betydelse för att man ska kunna tolka och beskriva förloppet under
inlandsisens avsmältning. Stora delar av området utgör skydds-
område för Mjölby kommuns vattentäkt. Skogssjöområdet direkt
öster om väg 32 är naturreservat och ett viktigt friluftsområde för
Mjölbyborna.
Som trafi kant utan närmare kunskap om Mjölbyfältet upp-
lever man området mest som en ordi när tallskog. Väg 32 utgörs
av långa raklinjer genom skogspartiet. Kortare utblick bjuds mot
Högby kyrka från vägen. En solitär ek nära vägen är ett viktigt land-
märke. Järnvägen Mjölby–Motala passerar skogen i skärning. Efter
korsningen med väg 977 öppnar landskapet åter upp sig västerut.
Vägen går här i kanten av den höglänta Högbymon mellan skog
och slätt och man ser för första gången Skänninges silhuett.
Kvaliteter
Den solitära eken i närheten av vägen. Utsikt över Skännninges
silhuett med Vårfrukyrkan.
C. Öppet, odlat landskap kring Skänninge Öster om Skänninge dominerar ett storskaligt fl ackt odlingsland-
skap som ger vida utblickar över slätten. Även här förekommer
spridda gårdar. Såväl nuvarande väg 32 som väg 206, den gamla
vägen in mot Skänninge öster ifrån, ligger mer eller mindre i nivå
med omgivande mark. Det fl acka landskapet gör området känsligt
för stora ingrepp som sticker upp i landskapet.
Skänninge var en historiskt betydande handelsort på medel-
tiden där fl era viktiga vägar möttes. Skänninges moderna utveck-
ling har formats av dess roll som handelscentrum i en rik jordbruks-
bygd vilket tydliggörs av de höga silobyggnaderna, som tillsam-
mans med kyrktornet på Vårfrukyrkan dominerar stadens silhuett.
Befolkningsökningen har varit relativt måttlig och Skänninge har
därför kunnat bevara sin prägel av småstadsidyll. Kring många stä-
der uppstår ett slags ingenmansland, där den gamla hävden upp-
hör utan att ny markanvändning kommer till. Detta gäller inte Skän-
ninge. Runt merparten av staden går jordbruksmarken på klassiskt
vis ända in till tomtgränserna för stadens bebyggelse. Skänninges
industriområde i öster visar dock delvis upp en stökig och oskön
framsida mot vägen som inte gör Skänninge rättvisa. Skänninges
silhuett är tydlig från alla vägar som leder till staden.
Kvaliteter
Ortssilhuetten med Vårfrukyrkan och silo anläggningen är en viktig
karaktäristisk kvalitet som ska tas tillvara vid vägombyggnaden.
Närheten till Spetalen och naturmiljön kring Skenaån och när-
liggande damm.
Det fortfarande synliga historiska vägnätet och sambanden
mellan odlingslandskapet, bebyggelsen och väg nätet.
Ortofoto över landskapet mellan Mjölby och Motala med delområdeskaraktärer.
D. Skogsdominerad höjdsträckning norr om SkänningeOmrådet präglas av skogspartier med insprängda mind re åkrar.
Vägarna går i ursprungligt läge längs höjderna. Bebyggelsen ligger
oftast intill vägarna men torpbebyggelse förekommer också spritt i
området.
Kvaliteter
Skogridåer på båda sidor om befi ntlig järnväg och planerad väg 50
kommer att dölja den nya vägen på håll och avgränsa vägrummet.
Möjlighet till vidsträckta utblickar från väg 50 mot öster över
öppet, odlat landskap.
E. Öppet, odlat landskap söder om MotalaDet öppna, odlade landskapet som berörs av planerad väg 50 kan
delas in i två karaktärer som skiljer sig något åt. Söder om Fågelsta
utgörs det öppna, odlade landskapsrummet av vidsträckta, fl acka
dalgångar. Bebygg elsen är lokaliserad dels i höjdlägen, dels längs
vägarna som ofta går tvärs dalgångarna. Norr om Fågelsta
karak täriseras landskapet av öppna, odlade marker i en kuperad
småskaligare bygd. Bebyggelsen följer i stort vägarna som ligger i
höjdlägen. Utblickarna är ofta korta och begränsas av gårdar, kullar
och träddungar.
Kvaliteter
Möjlighet till vidsträckta utblickar från planerad väg 50 ut i omgiv-
ande landskap.
I landskapet fi nns intressanta landmärken som kyrktorns-
silhuetter och vindkraftverk, som från den nya väg 50 kommer att
vara synliga på relativt långt håll.
A. Öppet, odlat landskap mellan E4 och Hulje
B. Skogsparti på Mjölbyfältet
MjölbyMjölby
7VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
F. Stadsnära landsbygd söder om MotalaOmrådet söder om Motala kännetecknas av öppna, fl acka slutt-
ningar ner mot Vättern. I nordost är Södra Freberga gård belägen
på en vegetationsklädd höjd och i anslutning till gården fi nns
betade hagmarker med ädellövträd. Området präglas dels av dess
historiska bakgrund, dels av närheten till Motala. Här gränsar en
rik natur- och kulturbygd till industriområde och området korsas av
vägar och järnvägen mellan Mjölby och Hallsberg.
Befi ntlig väg 50 präglar landskapet både genom en djup
skärning under järnvägen och en relativt hög vägbank vid Södra
Freberga gård. Från den senare ges utblickar mot Vättern och det
brukade odlingslandskapet. Igenväxande och överblivna ytor mel-
lan väg och järnväg understryker karaktären av ett landskap som
präglas av infrastruktur. I sluttningarna ned mot Vättern fi nns en-
staka fornlämningar och kalkrikkärr.
Kvaliteter
Möjlighet till vidsträckta utblickar i det öppna landskapet bland
annat ner mot Vättern från planerad väg 50.
Det vegetationsklädda höjdpartiet vid Södra Freberga gård ger
stöd för och förankrar väganläggningen i landskapet.
Betade hagmarker med ädellövträd ger förståelse för gårds-
miljöns historiska förankring.
G. Området kring Skepparpinan (Motalaviken)Planerad väg 50 kommer att gå på en hög bank genom ett områ-
de med utvuxen blandskog med närhet till villabebyggelse, fram till
den planerade bron över det smala sundet i Motalaviken–Skeppar-
pinan. Sundet ingår i ett Natura 2000-område och har stora na-
turvärden på de grunda bottnarna som omger farleden för Göta
kanal. Längs stränderna fi nns strandvegetation av al och pil. Norr
om sundet sträcker sig ett vägreservat som idag utgör parkområde
mellan villabebyggelse.
Kvaliteter
Färden på bank och bro skapar goda tillfällen till utblickar över
Vättern i väster och Motala stad med den inre Motalaviken och
Motala Ström i öster. Från bron ges även goda möjligheter till
utblickar mot Motalas välkända radiomaster.
H. Stadsbygd i MotalaNorr om Drottninggatan kommer ny väg 50 att gå i ett fl ackt väg-
reservatet mellan ett villaområde i öster och ett verksamhetsområ-
de i väster. Norr om den planerade Storgatans trafi kplats kommer
vägen att gå i befi ntlig vägsträckning för väg 50 mellan verksam-
hetsområden och åkermark fram till den planerade trafi kplatsen vid
Metallvägen.
Kvaliteter
Utblickarna mot den karaktäristiska parkkullen Jätten utgör ett
karaktärsfullt inslag vid planerad trafi kplats Storgatan. Vid planerad
trafi kplats Metallvägen fi nns stora solitärträd.
Även den solfjäderformade stadsplanen med sina pelarformiga
stadsträd, liksom utblickarna mot radiomasterna, utgör karaktärs-
drag väl värda att förvalta.
I. Stadsnära landsbygd norr om Motala Norr om den planerade trafi kplatsen vid Metallvägen vidtar i be-
fi ntlig vägsträckning för väg 50 en sekvens av infartssträcka med
böljande bullervallar och vegetation i fria grupperingar/dungar.
Längre norrut övergår karaktären i ren landsväg med omväx-
lande öppna åkrar och slutna skogspartier i en småbruten terräng.
Kvaliteter
Denna sträcka har idag få landskapliga kvaliteter förutom utblickar-
na i det odlade landskapet. Det är därför av största vikt att infarts-
sträckan till Motala tillförs ett prydligt ordnat utseende och därmed
nya kvaliteter.
C. Öppet, odlat land-skap kring Skänninge
D. Skogsdominerad höjdsträckning norr om Skänninge
E. Öppet, odlat landskap söder om Motala
F. Stadsnära landsbygd söder om Motala
G. Området kring Skeppar-pinan
H. Stadsbygd i Motala
I. Stadsnära landsbygd norr om Motala
SkänningeSkänninge
FågelstaFågelstaMotalaMotala
8VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
3 Gestaltningsmål3.1 Vägens inre och yttre rumVägens inre och yttre rum handlar om trafi kantens närmiljö respek-
tive vägens relation till omgivande stad och landskap. Målen för
vägens utformning kan skilja sig åt beroende på om man vänder
sig inåt eller utåt i vägrummet.
Målen för vägens inre rum relateras till trafi kantperspektivet. Här
eftersträvas en tydlig och konsekvent utformning som underlättar
orienterbarheten och samspelar med trafi ksäkerhetsaspekter. Det
inre rummet präglas bland annat av den utrustning som är nödvän-
dig i vägrummet: bullerskydd, räcken, belysning och skyltar. Det kan
också präglas av en medveten plantering av grönska för att vackert
inrama och avgränsa vägrummet mot till exempel omgivande bebyg-
gelse. Detta är fallet för planerad väg 50:s passage genom Motala.
Några av dessa element påverkar också omgivningen, exempelvis
vänder sig bullerskydd och planteringar även mot vägens yttre rum.
Vägens yttre rum relateras till åskådarperspektivet. Målet med
utformningen av det yttre rummet är att anpassa vägen till stadens
och landskapets värden och struktur. En så tilltal ande miljö som
möjligt ska skapas för betraktaren vid sidan av vägen. Ett påtag-
ligt element som påverkar vägens yttre rum är de broar som ses
från omgivningen, framförallt vid trafi kplatser och vid passagen av
Motalaviken.
Utifrån dessa olika ”målgrupper” har formulerats ett antal över-
gripande gestaltningsmål samt delområdesmål för den nya vägen.
Dessa följs upp i kapitel 4 genom formulering av principer för ut-
formning och krav på utförande samt planillustrationer i kapitel 5
som visar hur målen tillgodoses genom geografi sk utformning på
respektive vägsträcka.
3.2 Övergripande gestaltningsmål för väg 50 hela sträckan Mjölby–Motala
Den nya väg 50 med tillhörande övriga förändringar på vägnät och
omgivningar ska utformas så att landskapets särprägel bevaras,
den historiska dimensionen kan upplevas och ekologiska funktio-
ner och samband utvecklas.
Väg 50 har övergripande gestaltats utifrån omgivande landskap
och stadsbygd. Växlingen mellan att färdas genom det skogspräg-
lade landskapet, öppet odlingslandskap, förbi och genom speciella
orter som Skänninge och Motala ska också prioriteras genom ut-
formning och gestaltning i det fortsatta arbetet med projektering inom
ramen för en totalentreprenad med drift- och underhållsåtag ande.
Planerad väg 50 och dess kringanläggningar ska i möjligaste
mån integreras i landskapet för att ge projektet ett gott eftermäle.
Föreslagen utformning av väglinjen i plan och profi l strävar efter en
anpassning till landskapets topografi och innehåll. Detta beskrivs
utförligt i avsnitt 4.1 Vägar under rubriken Plan och profi l.
Ett övergripande mål är också att ge vägen en god gestaltning
som skapar mervärde för de kringboende genom så väl utfor-
made bullervallar, planteringar etc så att dessa utgör en estetiskt
tilltal ande miljö. Se exempel i sektioner på sid 53 och 58. Med
mervärde avses här det värde som kan skapas utöver själva trafi k-
anläggningen. Med rätt åtgärder kan man mildra de kringboendes
uppfattning av ny väg som ett intrång. Detta beskrivs framför allt i
avsnitt 4.2 Övriga väganläggningar.
Vägens barriäreffekt kan inte undvikas men minimeras, såväl
upplevelsemässigt som funktionellt. Exempelvis innebär detta att
rekreationsstråk ska behållas i största mån och gång- och cykelpas-
sager utformas trygga. Särskilt viktigt är det att ge dessa ett ljust och
luftigt intryck när passagerna sker under ny väg 50 som till exempel
vid Skänninge och i Motala. Detta beskrivs utförligt i avsnitt 4.1.3
Gång- och cykelvägar.
Trafi kledens olika broar och stödmurar har getts en övergrip-
ande utformning som har grunden i ett par samlade gestalt -
nings uttryck med utgångspunkt i dels omgivningens karaktär
och dels bred vidligg ande portar för järnvägen. Syftet med tydliga
gestaltnings uttryck är att ge ny väg 50 en egenkaraktär på detta
vägavsnitt. Bron över Motala viken ska av samma skäl bli ett tillskott
i miljön kring Motalaviken genom en alldeles speciell brokaraktär.
Detaljerade utformningskrav för broar och stödmurar beskrivs i
avsnitt 4.3.
Väganordningar, övriga väganläggningar och anläggnings-
kompletteringar (som exempelvis skyltar, räcken och belysning)
ska ges en konsekvent och medveten gestaltning som ger en
lugn trafi kantupplevelse och minimerar väg anläggningens visuella
påverkan på omgivningen. Se vidare avsnitt 4.4 Belysning och 4.5
Anläggningskompletteringar.
Längs sträckan fi nns platser och vyer som kan tillföra trafi kan-
ten en upplevelse av landskapet. Den fortsatta utformningen av
vägen ska ge trafi kanten möjlighet att ta del av dessa intryck.
I det fortsatta gestaltningsarbetet ska också beaktas ett lång-
siktigt perspektiv för att säkerställa framtida kvaliteter. Förvaltnings-
aspekter och ekonomi är viktiga förutsättningar för projekteringen i
entreprenaden.
3.3 DelområdesmålFör de i kapitel 2 beskrivna delområdena A–D (se plan på sid 6–7)
formuleras nedan mål för det fortsatta gestaltningsarbetet som är
knutna till landskapets karaktär. Dessa mål kompletteras genom de
principer och krav på utformning av väganläggningarna som beskrivs
i kapitel 4 och sedan illustreras geografi skt på planer i kapitel 5.
A. Öppet, odlat landskap mellan E4 och HuljeÄven i ett perspektiv av omfattande exploatering kring Mjölby är
utblicken mot Högby kyrka viktig att bevara när man kommer
söder ifrån på planerad väg 50. Kyrkan syns som tydligast när man
passerat Hultegården. Utsikten är något som inte påverkas av
breddad väg men väl av kommunens planering.
Intryck av skyltar och annan utrustning ska minimeras i det
öppna landskapet. Exempelvis kan befi ntlig vegetation eller plante-
ringar ge ett visuellt stöd vid placering av utrustning.
Tallskog på Mjölbyfältet.
Öppet landskap mellan E4 och Hulje. Högby kyrka syns till höger om Hultegården.
Högby kyrka
Utblick mot Högby kyrka liksom den stora eken ska bevaras.
9VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Vy mot Skänninge från nuvarande väg 32. Vårfrukyrkans silhuett syns.
Vårfrukyrkan
Spetalen, en sjukhusruin, ligger öster om Skänninge i anslutning till naturmiljön vid Skenaån.
Siloanläggningen och Vårfrukyrkan utgör en viktig del av Skänninges silhuett i landskapet.
Väg 50 tangerar betesmarker i ett ändmoränområde nordöst om Fågelsta.Vy mot Varv Kyrka som ligger i det öppna, odlade landskapet med vidsträckta, fl acka dalgångar.
Trafi kplats Hulje ska ges en medveten utformning med väl
utformade terrängmodelleringar och planteringar enligt krav som
beskrivs i avsnitt 4.2.1–4.2.4 och visas på planillustrationer i kapitel
5, sid 46–47. Detta för att inte bli dominerande i omgivningen utan i
stället så långt möjligt smälta in landskapet vid Hulje.
B. Skogsparti på Mjölbyfältet Den stora eken i vägens närhet är ett värdefullt landskaps element
och ska bevaras. Se läge på sid 48.
För att skydda vattentäkten i området ska en särskild vägsek-
tion utföras med ett skyddsdike som tar hand om dagvattnet från
vägen. Det är här viktigt att utforma anslutningar till omgivningen
på ett vackert sätt.
C. Öppet, odlat landskap kring SkänningeSåväl trafi kanter som betraktare i landskapet ska även fortsätt-
ningsvis kunna se och möta orten Skänninge. Både väg 50 och
väg 206 ska därför ha så låg profi l som möjligt.
Trafi kplatserna Skänninge södra och Skänninge norra ska ges
en medveten utformning med väl utformade terrängmodelleringar
och planteringar enligt krav som beskrivs i avsnitt 4.2.1–4.2.4 och
visas på planillustrationer i kapitel 5, sid 49 och 52. Detta för att
inte bli domi nerande i omgivningen utan i stället så långt möjligt
smälta in landskapet kring Skänninge.
Vägens barriäreffekt ska genom föreslaget utförande mini-
meras. Gående (exempelvis från orten och vandrare längs
Pilgrims leden) ska tryggt och enkelt kunna förfl ytta sig från Skän-
ninge, längs Skenaån, till natur- och kulturmiljön vid Spetalen, se
sid 52.
D. Skogsdominerad höjdsträckning norr om SkänningeUtblickar i det öppna landskapet i öster ska möjliggöras. Där emot
tillåts den västra skogsgränsen fl yttas österut till området mellan
väg och järnväg. Se exempel på planillustration på sid 53 och i
sektion på sid 54.
Skogspartiernas döljande effekt ska utnyttjas. Här placeras
med fördel de skyltar som krävs för ny väg 50:s växlingssträckor
då de får bra visuellt stöd av vegetation.
E. Öppet, odlat landskap söder om MotalaNy väg 50 och dess kringanläggningar ska utformas/gestaltas med
hänsyn till det omgivande öppna landskapet.
Utblickar i landskapet, även åt väster över järnvägsbanken,
ska möjliggöras. Detta åstadkommes genom att vägens profi l-
10VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Norrstens industriområde visar upp en stökig sida mot landskapet och blivande väg 50. Åtgärder som kan minska detta negativa intryck är viktiga.
läge har anpassats i förhållande till järnvägens profi l och genom
upprätthåll ande av en öppen zon mellan väg och järnväg under
driftstiden. Längre sträckor av öppen mark mellan järnväg och
väg ska därför säkerställas där så är möjligt, med hänsyn till de
markavtal som entreprenören lyckats sluta. Se sektion på sid 55
samt planillustrationer sid 54–56 och sid 58–59. Inslag av an-
lagda vegetationsbevuxna åkerholmar ska utföras på strategiska
platser. Befi ntliga vegetationsdungar ska sparas. Se planillustra-
tioner i kapitel 5, sid 58.
Trafi kplatsen vid Fågelsta ska ges en medveten utformning
med väl utformade terrängmodelleringar och planteringar enligt
krav som beskrivs i avsnitt 4.2.1–4.2.4 och visas på planillustra-
tioner i kapitel 5, sid 56. Syftet här är att ge terrängmodelleringen
en småkullig karaktär som påminner om landskapets utseende i
ändmorän området nordost om Fågelsta.
Vid val av bullerskyddsåtgärder ska åtgärd anpassas till land-
skapets höjdformationer och befi ntlig bebyggelsemiljö.
Intryck av skyltar och annan utrustning ska minimeras i det
öppna landskapet. Exempelvis kan befi ntlig vegetation eller pla-
neringar ge ett visuellt stöd vid placering av anläggningskomplet-
teringar.
F. Stadsnära landsbygd söder om MotalaTrafi kplatsen vid Södra Freberga ska ges en medveten utform ning
med väl utformade terrängmodelleringar och mycket sparsmakade
planteringar enligt krav som beskrivs i avsnitt 4.2.1–4.2.4 och visas
på planillustrationer i kapitel 5, sid 60. Syftet här är att modellera
mellanrummen i trafi kplatsen (och viss del av omgivningen om
entreprenören lyckas sluta erforderliga markavtal) som en konst-
gjord åssträckning som ansluter till den befi ntliga höjdryggen nord-
ost om trafi kplatsen. Den konstgjorda åssträckningen ska beakta
de specifi ka värdena i området. Därmed kan också intrycket av det
idag stökiga industriområdet Norrsten mildras något.
Bevarandet av värdefull vegetation som träd i anslutning till
fastställt vägområde ska säkerställas och om möjligt integreras i
gestaltningen av platsen. Se vidstående foto.
Igenväxande och överblivna ytor mellan ny väg 50 och järn-
vägen ska utformas så att dessa kan ingå i omgivande odlings-
mark och åter hävdas. Nuvarande väg 50 och 987 som tas ur bruk
ska återställas till åker. Detta utförs så att det på ett naturligt sätt
smälter in i omgivande landskap. Inga rester av vägbankar, slänter
eller diken ska vara synliga efter återställandet.
G. Området kring SkepparpinanDen stora banken som bildar södra landfästet för bron över Motala-
viken kommer till del att döljas av bevarad skog vid bankfoten. Det
är därför av största vikt att denna vegetation skyddas väl under
byggtiden. Slänten ska också planteras, främst i nederdelen, för att
ytterligare minska den synliga delen av banken från kringliggande
bebyggelse och från centrala Motala.
Bron över Motalaviken ska ges en luftig, öppen konstruktion
med rakt, enkelt och stramt formspråk i enlighet med anvisningar i
avsnitt 4.3 för att ge området kring Motalaviken ett nytillskott med
stort symbolvärde. Brons utformning ska också underlätta utblickar
över Vättern och Motala med solfjäder staden och radiomasterna,
genom så lite sikthindrande vägutrustning som möjligt, till exempel
genom minimerad belysning och bullerskärmar av glas.
H. Stadsbygd i MotalaGestaltningsmålet för denna vägdel är att skapa en upplevelse-
rik resa för trafi kanten genom att knyta an till Motalas karaktärer
och symbolbildare. Till exempel genom att inte låta den planera-
de trafi kplatsen vid Storgatan dominera i höjd över parkkullen
”Jätten”. Ny väg 50 genom Motala ska utformas som en stadsväg.
Den föreslagna utformningen av vägrummet ska därför ges en
stadsmässig vägkaraktär genom en välskött prydlig parkkaraktär
i vägens sidoområden. Detta ska åstadkommas genom en sam-
manhållen sektion med trädrader och välskötta gräsytor, karaktärs-
givande belysning, väl utformade broar och murar med mera. I tra-
fi kplatserna ska högväxta pelarträd som karaktärsträd planteras,
eftersom dessa träd har en tradition i Motalas stadsmiljö. Ett viktigt
gestaltningsmål är också att tillse att tillgängligheten till friluftsområ-
det Fålehagen, till stranden runt Motalaviken, Varamon samt mellan
stadens olika delar blir god genom att gång- och cykelpassager
upplevs som ”inbjudande” och trygga. Se planillustrationer och
sektioner på sid 62–65.
I. Stadsnära landsbygd norr om Motala Denna del av ny väg 50 utgör också infartssträcka från norr till Mot-
ala. Det är därför viktigt att kringområdena terräng modelleras och
planteras på ett medvetet sätt enligt förslag på planillustrationer i
kapitel 5, sid 65, för visuell såväl som bullermässig avskärmning.
Anläggningskompletteringar ska ges en konsekvent och med-
veten gestaltning som minimerar väganläggningens visuella påver-
kan på platsen. Detta gäller särskilt utformningen av de bullerskydd
som här måste placeras längs den nya vägen.
Södra Freberga gård och plantskola ligger i sydsluttningen av en vegetationsklädd höjd med utsikt mot Vättern, vägar och järnväg in mot Motala. På den övre bilden syns också vägbanken för nuvarande väg 50 som delvis skymmer utsikten ned mot Vättern. Orange markeringar avser vegetation som ska skyddas och integreras i gestaltningen.
11VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Vy över befi ntlig väg 50 strax norr om ”Jätten”. Detta vägavsnitt byggs om till ny väg 50 med förbättrad standard i princip i samma läge som dagens väg.
Bilden tagen mot söder över vägreservatet som sträcker sig mellan den planerade trafi kplatsenvid Storgatan och parkområdet ”Jätten” ned till Motalaviken.
Vy från befi ntlig väg 50 mot Vättern vid Södra Freberga. Ny väg planeras i detta parti i princip i samma läge som befi ntlig väg 50 dock med förbättrad standard.
Vy över det smala sundet Skepparpinan i Motalaviken, sedd från södra stranden. Bilden tagen i princip i läge för planerad framtida bro.
12VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
är av riksintresse. Planerad väg 50 passerar under väg 206 under
omgivande marknivå för att inte hindra utblickar mot Skänninges
silhuett för en betraktare ute i landskapet och på väg 206.
På den nya sträckningen av väg 50 norr om Skänninge har
väglinjen bearbetats så att linjeföringen ska bli mjuk utan tvära kur-
vor och profi len har anpassats vad avser sikt. Det ska inte före-
komma några skymda partier som döljer överraskningar. Även i de
områden då vägen går parallellt med järnvägen har en linjeföring
valts som upplevs som mjuk utan inslag av järn vägens ”rakhet”.
Vägen sträcker sig här genom ett svagt böljande landskap med
små höjdvariationer. Norr om Fågelsta passerar vägen genom ett
ändmoränområde där topografi n varierar. Profi len för väg 50 har i
möjligaste mån anpassats till denna topografi . På de sträckor där
vägen ligger parallellt med järnvägen har en profi l som möjliggör
utblickar för trafi kanten på väg 50 prioriterats. Då vägen passerar
öppna landskapsavsnitt och på speciella platser som avsnittet förbi
Spetalen vid Skänninge, har principen varit att undvika höga bank-
ar som påverkar omgivningen visuellt negativt.
Växlingssträckor har förlagts till horisontalkurvor, trafi kplatser
samt till vägens passage genom skogsmark.
Vid Södra Freberga går den nya väg 50 in i plan- och profi l-
läge för befi ntlig väg 50. Intrången för den erforderliga breddningen
i känsliga naturområden ska minimeras för att så långt som möjligt
bevara landskapets karaktär. De sidoområden som uppkommer
kring ny väg 50 ska i största möjliga mån anpassas till omgivning-
en. Karaktären på vägen ska upplevas som om den ligger på en
naturligt bildad avsats i den sluttande terrängen ner mot Vättern.
Vid den planerade trafi kplatsen vid Fors viker ny väg 50 av
norrut mot föreslagen bro över Motalaviken. Samtidigt stiger pro-
fi len kraftigt för att klara ställda krav på seglingsfri höjd under bron
för att norr om Skepparpinan sjunka kraftigt igen. Planläget gör att
bron över Motalaviken måste byggas i en svag kurva.
Vid skevningsövergångar mellan kurvor är det viktigt att inga
störningar på linjeföringen uppstår. Detta är särskilt viktigt på en
bro. Profi ler ska därför på detta avsnitt tas fram inte bara för väg-
ens mittlinje utan också för dess kanter.
Planläget genom Motala är givet genom det planlagda väg-
reservatet fram till anslutningen till nuvarande väg 50 vid den pla-
nerade trafi kplatsen vid Storgatan. På hela avsnittet genom Motala
eftersträvas en låg profi l för att dels minimera bullerspridningen
men också för att bibehålla en god visuell kontakt mellan de olika
stadsdelarna i Motala.
Krav på utförande
Linjeföreningen ska utföras ”mjuk” utan synliga ”knyckar” i kant-
linjer.
Skevningsövergångar ska utföras så att inga störningar på linje-
föringen uppstår.
Profi lläget ska följa det läge som angivits med hänsyn till land-
skapets karaktär med mera inom de toleranser som anges i
Beskrivning med funktionskrav, väg.
•
•
•
Krav på utförande
Slänter i sidoområdena närmast väg 50 ska ha en fl ack lutning
enligt typsektionsritningar, utom på partier med begränsat utrym-
me eller där betyd ande höjdskillnad måste tas upp till exempel
för bankar vid broar etc. Dessa slänter ska ha en maximal lutning
av 1:2 med sidoräcken intill vägen.
En fl ack vägslänt är fördelaktig eftersom sidoräcken kan undvi-
kas, vilket är särskilt viktigt i det öppna landskapet. Undantag
där räcken accepteras är där det krävs enligt Beskrivning med
funktionskrav, väg.
Samtliga släntfötter och släntkrön avrundas väl, radie 10 meter,
vilket gör att övergången från ytterslänt till befi ntlig mark blir så
osynlig som möjligt.
Vägdiken får utföras djupa med vattengång under vägkroppens
överbyggnad, men i trafi kplatser ska grunda diken utföras för
att ge trafi kplatserna ett mjukare intryck i landskapet och ytter-
slänter gröngöras.
Vägdiken ska gröngöras (se 31.D//1) enligt Beskrivning med
funktionskrav, väg och besås ända fram till stödremsan för att
minimera den upplevda vägbredden.
Ytterslänter ska utföras enligt typsektionsritningar och täckas
med vegetationsjord samt besås. Låg skötselintensitet ska be-
aktas vid val av grässorter.
I trafi kplatser ska ytterslänter fl ackas ut enligt princip i typsek-
tion på vidstående sida och planillustrationer i kapitel 5 för att
ge ett mjukare intryck i landskapet. Även i några andra partier
kan det vara aktuellt att göra ytterslänten fl ack för naturligare
anslutning till omgivande naturmark, till exempel i anslutning till
skogsbryn, tomtgränser med mera. På dessa partier höjdan-
passas hela ytan fram till den naturgivna gränsen, allt för att ta
bort intrycket av ”överblivna ytor”. Se vidare under avsnitt 4.2.3.
•
•
•
•
•
•
•
4 Utformning – principer och kravUnder denna rubrik beskrivs generella utformningsprinciper för de
olika områden inom vägprojektet som har en visuell påverkan på
den färdiga anläggningen. De övergripande projekt - och gestalt-
ningsmålen samt de mål som satts upp för respektive del område
i kapitel 3 har varit grunden för de olika utformningprinciper som
diskuterats för att åstadkomma en samordnad helhet för väg-
anläggningen. Dessa principer uttrycks som ”Krav på utförande”
inom en grå ruta under respektive rubrik. Då kraven gäller en ut-
pekad geografi sk del markeras detta särskilt texten med fetstil.
I några fall förekommer också grå rutor med rubriken ”Eftersträ-
vansvärt utför ande”. Detta kan till exempel gälla terrängmodellering
utanför fastställt vägområde. Avsikten är att uppmuntra entrepre-
nören att i dessa fall ta initiativ som gagnar väganläggningens arki-
tektoniska uttryck. Berörda områden visas på planillustrationerna i
kapitel 5 med texten ”Önskvärt utförande”.
Uppläggning av kapitel 4 utgår från nya väg 50:s sektion och
behandlar därefter kringliggande element som ingår i väganlägg-
ningarna. Utformningsprinciper na ska inarbetas i den bygghandling
som utarbetas av entreprenören inom ramen för totalentreprenad
med drifts- och underhållskrav.
4.1 VägarNy väg 50 med berörda ombyggnader av kringliggande vägar och
dess sidoanläggningar ska göra minsta möjliga intrång i omgivning-
en. Detta har förutom tekniska krav för vägens geometri varit en
utgångspunkt vid arbetet med vägarnas plan och profi l.
Plan och profi lNy väg 50 planeras på delen Mjölby–Skänninge bli en 16,5 meter
bred väg med fyra körfält och mitträcke som börjar norr om trafi k-
plats Mjölby Västra på väg E4.
Inga anslutningar utöver trafi kplatser kommer att fi nnas. Gång-
och cykeltrafi k samt långsamgående trafi k blir förbjuden. Drygt
halva sträckan utförs som breddning av befi ntlig väg.
Från trafi kplatsen Mjölby Västra vid väg E4 till järnvägen Mjöl-
by–Motala breddas nuvarande väg med 7,5 meter på väg ens väs-
tra sida. Västra sidan väljs för att det är trångt på den östra sidan
vid industriområdet vid Hulje men framförallt för att minimera in-
trång i vattenskyddsområdet för Mjölby kommuns vattentäkt.
Efter järnvägpassagen övergår breddning successivt till östra
sidan av nuvarande väg fram till trafi kplatsen Skänninge södra. Sid-
bytet beror på att det blir för trångt mot järnvägen som löper paral-
lellt med vägen, särskilt när Banverket bygger ut ett nytt spår på
den östra sidan. Profi lläget där befi ntlig väg 32 breddas till ny väg
50 följer ungefär befi ntlig väg utom i och vid trafi kplatser.
Efter trafi kplats Skänninge södra läggs planerad väg 50 i ny
sträckning öster om den nuvarande vägen, som kommer att funge-
ra som lokalväg i fortsättningen. För delen i ny sträckning förbi
Skänninge har en så låg profi l som möjligt eftersträvats för att mini-
mera väg bankarna för korsande vägar i det öppna landskapet som
4.1.1 Väg 50Ny väg 50 kommer mellan Mjölby och Motala till större delen att
få karaktären av landsväg. Vid passagen över Motalaviken får vä-
gen en annan karaktär på den bank- och brodel som krävs för att
kunna passera Skepparpinan. Norr om denna del är avsikten att
ny väg 50 ska få en tydlig karaktär av stadsväg på delen genom
Motala. Vid anslutningen till befi ntlig väg 50 längst i norr övergår
karaktären på den nya vägen åter till landsväg. Nedan och i illustra-
tioner till höger beskrivs de typsektioner som föreslås för de olika
delarna och de krav på ut förande som ställs ur estetisk synpunkt.
Landsvägsdelen (km 0/0–31/300)Två principiella typsektioner förekommer på dessa delar:
1. Landsvägsdelen (traditionella vägdiken)
2. Landsväg i trafi kplats (grunda diken)
Generellt sett ska dikesutformning väljas så att sidoräcken,
som skymmer utblickar, kan undvikas. Utanför trafi kplatser får tra-
ditionella vägdiken utföras, men grunda diken är att föredra ur es-
tetisk synpunkt.
Den senare sektionen med grunda diken ska utföras på lands-
vägsdelarna genom trafi kplatserna för att ge dessa ett mjukare in-
tryck i landskapet. De grundare dräneringsdikena ger möjlighet att
utforma bakslänterna till väg 50 fl ackare upp mot ramperna vilket i
sin tur medför mindre krav på sidoräcken på ramperna i några fall.
Båda dessa sektioner förekommer med två bredder på kör-
banan, 16,5 respektive 14,0 meter, beroende på om vägen är fyr-
fältig eller trefältig.
Fotomontage på föreslaget utseende efter utbyggnad av väg 50 genom Motala. Bilden visar bullerskydd av glasskärmar på brodelen samt norrut vallar med låg skärm och vegetation längs vägen. Vy från väg 50 i höjd med Drottninggatan, sedd mot norr.
13VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Bank- och brodelen (31/300–32/600)På bankdelen sker en övergång mellan vägsektionen för landsväg
till vägsektionen på bron över Motalaviken.
Vägsektionen på bankdelen begränsas i sidled av sidoräcken
som övergår i broräckena. På banken ska också en övergång ske
mellan det enkla mitträcket på landsvägssektionen och det dubbla
mitträcket på bron över Motalaviken. Det senare krävs också för att
kunna utföra en mittplacerad belysning enligt avsnitt 4.5.
3. Vägsektion på bro över Motalaviken–Vätterbron
Krav på utförande
Banken för bro över Motalaviken är hög och ska utföras med
släntlutningar på 1:2. Plantering på dessa ska utföras.
Vägsektionen på bron ska ha dubbla mitträcken placerade på
en 1,0 meter bred upphöjd ”refug” enligt 4.3.7 Bro över Motala-
viken–Vätterbron.
•
•
Stadsvägsdelen (32/600–35/500)För att ge ett stadsmässigt uttryck på de delar som vägen passe-
rar genom staden, är det väsentligt att vägsektionen utförs så att
anslutande grönytor kan ges en parklik karaktär, med fl acka gräs-
ytor och planteringar.
Genom att begränsa dikenas utbredning och djup förstärks
stadsmässigheten. Även bullerskyddsåtgärder som bullerskärmar
och bullervallar föreslås inordnas i denna parkkaraktär.
Det är väsentligt att terrasseringsarbeten och planteringar med
mera utförs så att det inte skapas en baksida mot den kringligg-
ande bebyggelsen eller att ”överblivna restytor” skapas. Speciellt
känsligt är det för den bebyggelse som hamnar bakom olika typer
av bullerskydd.
Två principiella typer av vägsektioner förekommer på dessa
delar:
4. Stadsvägsdelen (grunda diken)
5. Stadsvägsdelen i trafi kplats (inga diken)
Den senare sektionen ska utföras på stadvägsdelarna genom
de båda trafi kplatserna i Motala för att ge dessa ett distinkt intryck
i stadslandskapet.
Krav på utförande
Vägsektioner ska ha dubbla mitträcken för att kunna rymma
belysning samt ha sidoräcken på båda sidor för att medge
plantering nära vägen.
Vägdiken ska vara grunda för att möjliggöra en parklik karaktär.
•
•
Typsektioner:Landsvägsdelen (traditionella vägdiken).Landsvägsdelen i trafi kplats ( grunda diken).Bro över Motalaviken–Vätterbron.Stadsvägsdelen (grunda diken)Stadsvägsdelen i trafi kplats (inga diken).
1.2.3.4.5.
0,5 7,0 7,0
Vägbana 17,0 m
0,51,0
0,50,5
Varierar
Varierande fl ack slänt
Befi ntlig marknivå
Befi ntlig väg 32
Mjölby–Skänninge
0,5 7,0 7,0 0,51,5
2+1 körfält, vägbana 14,0 m
Befi ntlig väg 32
Mjölby–Skänninge
0,5 7,0 7,0
2+2 körfält, vägbana 16,5 m
Viltstängsel
Mjuk släntfot R10
1,5 7,0
0,5
0,5
1,5
3,5
VägområdesgränsVägområdesgräns
Viltstängsel
Befi ntlig marknivå
Mjuk släntavrundning R10
1,5
7,0
Vägbana 18,5 m
0,52,50,5 7,0
Befi ntlig marknivå
7,0 7,0 2,25
Vägbana 22,0 m
2,25 2,5
Befi ntlig marknivå
Låg stödmur av betong
Positionsljus
2+2 körfält, vägbana 16,5 m
2+1 körfält, vägbana 14,0 m
1,5 7,0 0,53,5 1,5
Positionsljus
0,5 0,5
0,5 0,5
Grön bullerskärm
mellan tpl Storgatan
och tpl Metallvägen
Grön bullerskärm
mellan tpl Storgatan
och tpl Metallvägen
14VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
4.1.2 Övriga vägarVägsystemet kommer att bli väsentligt förändrat eftersom inga
anslutningar i plan medges till ny väg 50 och inte heller tillåter lång-
samgående trafi k eller cyklister. Det betyder att kompletterande
vägar behövs för att knyta ihop vägsystemet för ovan nämnda
kategorier och för lokal trafi k.
I projektet ska därför anläggas ett antal parallella allmänna
vägar. Flera enskilda vägar, skogsbilvägar, ägovägar och service-
vägar kommer också att dras om i anslutning till passager under
väg 50.
Omläggningar framgår översiktligt av planillustrationer i kapitel 5.
Krav på utförande
Övriga nya vägar och vägar som ska dras om ska gestaltas
med samma standard som de vägar de ansluts till.
Mjuka släntavrundningar ska utföras även för dessa vägar.
Slänter kring planerade omlagda och nya vägar gröngörs med
vegetationsjord från omgivande mark och besås med gräs. Låg
skötselintensitet ska beaktas vid val av grässorter.
För vägar som inte ansluts till nya väg 50 ska ett naturligt av-
slut en bit från nya väg 50 eftersträvas. Vallar och främmande
terräng modelleringar ska undvikas.
•
•
•
•
Krav på utförande
Gång- och cykelvägar utformas enligt principer för lokalvägar
men med en mindre dikesanvisning för avvattning. Avsikten är
att vägdragningarna (både för bilar och gång- och cykelbanor)
ska ha ett gemensamt utformning när de ligger inom samma
landskapsavsnitt.
Där gång- och cykelväg ligger helt intill väg ska den skiljas från
vägen med kantsten av granit och en rad med ljusa markerings-
plattor av betong alternativt smågatsten.
Handikappanpassning ska utföras i Motala tätort och på lands-
vägssträckan söder därom, där så är tekniskt möjligt.
Utmed väg 942 under ny väg 50 ska planerad gång- och cykel-
väg delvis byggas på stödmur för att få fl ackare lutningar på
gång- och cykelvägen. Muren ska ut föras lutande med ett tyd-
ligt mönster för att få ett estetiskt tilltalande utseende mot väg
942 och med tekniska krav enligt Beskrivning med funktions-
krav, väg. Se illustration på sid 24.
Inne i Motala fi nns vissa skillnader beträffande dragning av
gång- och cykelvägar vid jämförelse med detaljplaner. För att
klara kraven på tillgänglighet kan mindre avvikelser från de i
detaljplanerna redovisade sträckningarna behöva göras.
I trafi kplats Skänninge södra och söder om denna trafi kplats ska gång- och cykelväg skiljas från väg 977 av en gräsremsa
liksom befi ntlig anslutande gång- och cykelväg mot Mjölby.
Denna gång- och cykelväg kommer fortsatt att utgöra pend-
lingsstråk mellan Mjölby och Skänninge. Se bild nedan till vän-
ster.
På väg 206 byggs ingen separat cykelväg, men över bron ska
vägen utföras något bredare för att medge cykling.
Gång- och cykelvägar som ska byggas parallellt med ny väg 50 genom Motala utförs med ränndalar och dagvattenbrunnar
samt anslutande klippta gräsytor det vill säga utan dikesanvis-
ningar. Avsikten är att vägdragning, både för bilar och gång-
och cykelbanor, ska ha ett gemensamt släktdrag när de ligger
inom samma vägreservat.
•
•
•
•
•
•
•
•
4.1.4 Befi ntliga vägar som tas ur brukBefi ntliga vägar som tas ur bruk omförs till mark lika som anslut-
ande marksIag, så att inte vägrester ligger kvar som oläkta sår i
landskapet.
Krav på utförande
På de platser där befi ntlig väg ska återställas till åker eller bete
ska arbetet utföras så att dessa ytor på ett naturligt sätt smälter
in i omgivande landskap.
•
4.1.3 Gång- och cykelvägarFör att minska vägens barriäreffekt byggs ett antal gång- och cykel-
vägar. Gång- och cykelvägarna kan delas in i två grupper beroende
på dess funktion:
Primär gång- och cykelväg med god standard; anläggs
på prioriterade platser och väl frekventerade stråk som
till exempel vid trafi kplatser samt genom alla gång- och
cykelvägspassager i Motala, från informationsplatsen strax
söder om Fors och norrut.
Sekundära gång- och cykelvägar med mindre god stan-
dard; anläggs i mindre frekventerade stråk där målpunkter-
na utgörs av exempelvis rekreationsområden. Dessa gång-
och cykelvägar kan sägas vara vägar där förfl yttningen i
sig själv är målet. Dessa gång- och cykelvägar har sitt eget
formspråk anpassat till omgivande förutsättningar, som
exempelvis sträckningen utmed Skenaån.
Omfattning av ny- och ombyggnad av cykelvägnätet framgår
av planillustrationer i kapitel 5.
Tekniska krav som till exempel bredder framgår av Beskrivning
för funktionskrav, väg.
•
•
Befi ntlig gräsremsa mellan gång- och cykelväg och väg 977 mot Mjölby.
4.2 Övriga väganläggningarI det följande beskrivs gestaltningsprinciper för anläggningar i ny
väg 50:s närområde.
4.2.1 Trafi kplatserDe åtta trafi kplatser som ska nyanläggas i projektet ska gestaltas
utifrån den lokala omgivningens karaktär. Målet är att ge platserna
identitet och förstärka orienterbarheten för trafi kanterna samt att
göra minsta möjliga markintrång. Principer för fortsatt utformning i
totalentreprenad med drifts- och underhållskrav visas på planillus-
trationer i kapitel 5. Se sidhänvisningar nedan.
I befi ntlig trafi kplats Mjölby västra vid E4 ökas framkomligheten
genom att nuvarande ramper kompletteras med en avfart från ny
väg 50 åt söder på E4 respektive en ny avfartsramp från söder på
E4 mot ny väg 50.
Krav på utförande
Alla trafi kplatser ska vara medvetet gestaltade enligt intentioner
för respektive trafi kplats nedan samt planer och sektioner.
Terrängmodellering av ytor i trafi kplatser ska utföras så att mjukt
formade slänter erhålles. Se bild på sid 17.
Ramper ska utföras med samma utformningskrav som för
väg 50.
Belysningsanläggningar ska var tillgängliga för servicefordon.
Körbara ytor i gräsytor ska utföras med armerat gräs.
Planteringar ska tillföra estetiska värden samt vara robusta och
lättskötta på lång sikt.
•
•
•
•
•
Utbredning av landsvägsdelen, bank- och brodelen samt stads-vägsdelen på avsnittet genom Motala.
Landsvägsd
el
Bank- och brodel
Stadsvägsd
el
15VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Översiktskarta med lägen för trafi k- och informationsplatser. Skala cirka 1:130 000.
Trafi kplats Hulje (km 2/000, sid 47)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ske ge intryck av natur-
ligt bildade moränholmar med dungar av buskar och träd.Trafi k-
platsen ligger i gränsen mellan stad och vidsträckt åkerlandskap
vid Mjölby.
Ny väg 50 ska passera under väg 953 något sänkt jämfört med
dagens väg för att nå så stor trafi ksäkerhet som möjligt. Avfarter
från huvudvägen kommer i uppförsbacke med auto matisk in-
bromsning och påfarter i nedförsbacke vilket ger extra fart. Smal
så kallad ”ruterlösning” är vald för att minimera intrång i omgivning-
arna.
Modellering av ytor och slänter liksom planteringar ska utföras
för att i största möjliga mån anpassa trafi kplatsen till landskapet.
Gestaltningen av ytorna inom trafi kplatsen ska utgå från och efter-
likna de moränholmar med stenar, träd och buskar som förekom-
mer i närheten som öar i åkerlandskapet.
Befi ntlig damm för dagvatten ska fl yttas till ett läge utanför
trafi kplatsen. Detta arbete utförs av Mjölby kommun.
Krav på utförande
Terrängmodellering samt naturlika planteringar i dungar ska ut-
föras inom trafi kplatsen.
Dungarnas placering ska ta hänsyn till trafi kanternas utblickar
över öppet landskap.
Ytor i rondell och droppe utförs svagt förhöjda.
Eftersträvansvärt utförande
Modelleringar ut mot åkrarna utanför fastställt vägområde bidrar
till målet att minimera markintrång eftersom mer odlingsmark
tillskapas och exponerad bank för väg 953 minskar i höjd, vilket
också gör att trafi kplatsens anpassning i landskapet förbättras.
•
•
•
•
Trafi kplats Skänninge södra (km 5/800, planillustration sid 49)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ske ge intryck av en god
anpassning till det omkringliggande mosaiklandskapet med om-
växlande öppen mark och skog/dungar.
Trafi kplatsen ligger vid Borneholm i en lågpunkt något inklämd
av järnvägen utan någon synlig kontakt med Skänninge. Ny väg 50
höjs gentemot befi ntlig väg 32 för att lokalväg ska kunna passera
under järnvägen. Runt om i landskapet fi nns såväl öppen åkermark
som skog och dungar. Terrängmodelleringar och planteringar ska
utföras i syfte att inpassa trafi kplatsen i landskapet.
Krav på utförande
Terrängmodelleringar och planteringar ska utföras inom
trafi k platsen.
Planteringar ska efterlikna och förstärka dagens karaktär av en
mosaik mellan öppet landskap och skog/dungar. Trädgårds-
mässighet ska undvikas.
•
•
Trafi kplats Skänninge norra (km 16/600, planillustration sid 52)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ska ges en anpassning
till det öppna landskapet som synliggör Skänninges stadssilhuett.
Trafi kplatsen är belägen på respektfullt avstånd från Skänninge
tätort och har därför gestaltats utifrån omgivande karak tär i land-
skapet snarare än med en stadsmässighet. Det är silhuetten av
Skänninge i det öppna landskapet som ger platsen identitet snar-
are än det konstruerade. I Mjölby kommuns översiktsplan utpekas
området norr om trafi kplatsen som ett framtida handels- och in-
dustriområde. Detta kan komma att förändra bilden av Skänninge
sett från omgivande landskap. Då denna förändring kan komma att
genomföras långt fram i tiden gestaltas trafi kplatsen efter dagens
karaktär. Den föreslagna utformningen ger möjlighet till förändrad
gestaltning med en mer stadsmässig karaktär.
Krav på utförande
Planteringar ska undvikas i detta öppna landskapsrum.
Terrängmodelleringar inom trafi kplatsen ska utföras i syfte att
mildra trafi kplatsens dominans i landskapet.
Eftersträvansvärt utförande
Modelleringar ut mot åkrarna utanför fastställt vägområde bidrar
till målet att anpassa trafi kplatsen till det öppna landskapet och
minimera markintrång eftersom mer odlingsmark tillskapas.
•
•
•
Trafi kplats Fågelsta (km 23/300, planillustration sid 56)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ska ges en egen identitet
genom gestaltade moränkullar och träddungar.
Öster om Fågelsta ska anläggas en trafi kplats. Fågelstas östra
gräns utgörs av en blandning av vegetationsridåer, idrottsplaner
samt impedimentytor, i anslutning till industritomter. Fågelsta småhus-
bebyggelse är belägen på en höjdrygg längs lokalvägen i Fågelsta.
Strax norr om trafi kplatsen och Fågelsta karaktäriseras land-
skapet av öppna, odlade marker i en kuperad småskaligare bygd.
Här tangerar väg 50 betesmarker i ett ändmoränområde nordöst
om Fågelsta.
Trafi kplatsen gestaltas utifrån omgivande karaktär – det öppna
odlingslandskapet med inslag av småkuperade betesmarker.
I identitetsskapande syfte gestaltas, i områden mellan ramper,
mindre moränkullar. I anslutning till dessa konstgjorda små morän-
kullar planteras mindre vegetationsdungar.
Krav på utförande
Mindre moränkullar ska anläggas i identitetsskapande syfte.
Träddungar ska planteras i anslutning till dessa moränkullar.
Övriga terrängmodelleringar utförs inom fastställt vägområde så
att föreslagna moränkullar framträder tydligt.
Eftersträvansvärt utförande
Terrängmodelleringar ut mot åkrarna utanför fastställt vägområ-
de mildrar trafi kplatsens dominans i det öppna landskapet och
minimerar markintrång eftersom mer odlingsmark tillskapas.
•
•
•
•
Trafi kplats Södra Freberga (km 29/400, planillustration sid 60 och 61)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ska synliggöra och förstär-
ka befi ntliga terrängformer och vegetationsstrukturer i landskapet.
Södra Freberga trafi kplats ska anläggas på de öppna, fl acka
sluttningarna ner mot Vättern. I nordost är Södra Freberga gård
belägen på en vegetationsklädd höjd. Området präglas av när-
heten till Motalas stadsbebyggelse, vilket ytterligare kommer att
förstärkas genom närheten till den planerade bostadsbebyggelsen
väster om Södra Freberga gård. Målsättningen är att möta staden
på ett positivt sätt som överbryggar intrycket av industrins och in-
frastrukturens ingrepp i kulturlandskapet.
Trafi kplatsen ska i största möjliga mån se ut som en del av det
öppna sluttande landskapet ner mot Vättern. Väg 50 ska upplevas
som nedschaktad i landskapet. Terrängmodelleringarna ska följa
och utgå från de befi ntliga terrängformerna.
Planteringar ska utföras i syfte att förstärka vegetationstruktu-
ren på höjdryggen i norr. Planteringar utförs dock med sparsamhet
då det är de öppna vyerna mot Vättern som ger området dess
karaktär. Dessa är viktiga att säkerställa.
Krav på utförande
Planteringar inom trafi kplatsen ska anläggas i syfte att förstärka
vegetationsstrukturer i omgivande landskap.
Terrängmodelleringar ska utföras inom fastställt vägområde för
att synliggöra och förstärka befi ntliga terrängformer i landska-
pet.
Vyer mot Vättern säkerställs.
Eftersträvansvärt utförande
Terrängmodelleringar ut mot åkrarna utanför fastställt vägområ-
de mildrar trafi kplatsens dominans i det öppna landskapet och
mini merar markintrång eftersom mer odlingsmark tillskapas.
•
•
•
•
16VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Trafi kplats Fors (km 31/200, planillustration sid 61 och 62)Målet för gestaltningen av trafi kplatsen är att synliggöra och för-
stärka befi ntliga terrängformer och vegetationsstrukturer i landska-
pet samt skapa avskärmning mot närliggande bostadsbebyggelse.
Fors trafi kplats anläggs på en halvöppen, svag sluttning ner
mot Vättern. Norrut fi nns mindre områden med bostadsbebygg-
else liggande nere vid Vätterns strand kringgärdad av blandskog.
I höjdområdena österut dominerar barrskog. Området präglas av
närheten till Motala; här gränsar landsbygd till stadens ytterområ-
den. Närheten till vatten är påtaglig. Området genomkorsas av
vägar och järn vägen mellan Mjölby och Hallsberg.
Trafi kplatsen ska i största möjliga mån se ut som en del av det
halvöppna sluttande landskapet ner mot Vättern. Ny väg 50 ska
i samband med trafi kplatsen övergå till att ligga på bank, då den
är på väg upp till landfästet för bron över Motalaviken–Vätterbron.
Terrängmodelleringarna ska följa och utgå från de befi ntliga terräng-
formerna.
Planteringar utförs i syfte att mildra intrycket av den höga bank-
en mot kringliggande bostadsbebyggelse samt att i övrigt ansluta
till kringliggande vegetationsstrukturer kring själva trafi kplatsen.
Krav på utförande
Planteringar och terrängmodelleringar inom fastställt vägområde
kring trafi kplatsen utförs i syfte att förstärka vegetationsstruktu-
rer i omgivande landskap samt att mildra intrycket av stora och
branta slänter.
Planteringar inom fastställt vägområde där väg 50 börjar gå på
hög bank med närliggande bostadsbebyggelse ska utföras för
att på sikt erhålla blandskog.
•
•
Trafi kplats Storgatan (km 33/800, planillustration sid 65)Målet för gestaltningen av trafi kplatsen är att skapa en park-
mässig/stadsmässig avskärmning mot närliggande bebyggelse
samt ge trafi kplatsen karaktären av ett ”smycke” på den nya
väg 50. Ytterligare gestaltningsmål är att trafi kplatsen ska bli en
värdig entré till staden samt bidra till trygghet och positiva vist-
elseupplevelser för alla trafi kslag.
Trafi kplats Storgatan ska anläggas inom ett begränsat väg-
reservat i den befi ntliga staden. Ny väg 50 ska delvis schaktas ned
för att kun na gå planskilt under lokalvägnätet som sammanbinds
i ett övre plan. Lokalvägnätet ska ”sväva” på en rund cirkulations-
plats över huvudvägen. Avgränsningar ska utföras med murar och
slänter. Karaktären ska ge ett påtagligt intryck av byggnadsverk.
På de begränsade slänter som bildas inåt huvudvägen planteras
växter med ett tydligt hortikulturellt inslag. Kring trafi kplatsen an-
läggs parkmark med både relativt branta, planterade slänter och
böljande gräsytor, solitärträd och avskärmande buskage. Fortsatt
detaljutformning ska ta hänsyn till de gång- och cykelvägar som
ska passera under ny väg 50 och som också i övrigt kommer att
genomkorsa området, så att miljön uppfattas som vacker, tillgäng-
lig och trygg.
Planteringar utförs i syfte att skapa identitet och karaktär åt
denna entrépunkt till Motala Stad samt att avskärma vägen från
kringliggande bebyggelse och parkmark Planteringarna ska ansluta
till stadens uttryck av hortikulturella och parkmässiga uttryck.
Krav på utförande
Planteringar inom och kring fastställt vägområde kring trafi k-
platsen ska utföras i syfte att förstärka parkkaraktären med ett
prydligt, välvårdat och vackert uttryck.
Terrängmodelleringar inom och kring fastställt vägområde ska
utföras med både branta, distinkta slänter och fl acka, svagt böl-
jande slänter som ansluter till kringliggande parkområden.
•
•
Trafi kplats Metallvägen (km 34/900, planillustration sid 67Målet för gestaltningen av trafi kplatsen är att skapa en parkmässig/
stadsmässig avskärmning mot närliggande bebyggelse samt ge
trafi kplatsen karaktären av ett ”smycke” på den nya väg 50. Ytter-
ligare gestaltningsmål är att trafi kplatsen ska bli en värdig entré till
staden norrifrån samt bidra till trygghet och positiva vistelseupplev-
elser för alla trafi kslag.
Trafi kplats Metallvägen ska anläggas inom ett begränsat väg-
reservat i den befi ntliga staden. Ny väg 50 ska delvis schaktas ned
för att kunna gå planskilt under lokalvägnätet som sammanbinds
i ett övre plan. Lokalvägnätet ska ”sväva” på en rund cirkulations-
plats över huvudvägen. Avgränsningar ska utföras med murar och
slänter. Karaktären ska ge ett påtagligt intryck av byggnadsverk.
På de begränsade slänter som bildas inåt huvudvägen planteras
växter med ett tydligt hortikulturellt inslag. Kring trafi kplatsen an-
läggs parkmark med både relativt branta, planterade slänter och
böljande gräsytor, solitärträd och avskärmande buskage. Fortsatt
detaljutformning ska ta hänsyn till de gång- och cykelvägar som
ska passera under ny väg 50 och som också i övrigt kommer att
genomkorsa området, så att miljön uppfattas som vacker, tillgäng-
lig och trygg.
Planteringar utförs i syfte att skapa identitet och karaktär åt
denna entrépunkt till Motala Stad samt att avskärma vägen från
kringliggande bebyggelse och parkmark. Planteringarna ska an-
knyta till stadens parktraditioner.
Krav på utförande
Planteringar inom och kring fastställt vägområde kring trafi k-
platsen ska utföras i syfte att förstärka parkkaraktären med ett
prydligt, välvårdat och vackert uttryck.
Terrängmodelleringar inom och kring fastställt vägområde ska
utföras med både branta, distinkta slänter och fl acka, svagt böl-
jande slänter som ansluter till kringliggande parkområden.
•
•
4.2.2 InformationsplatserNågra informationsplatser ska utföras. Placering framgår av plan
på föregående sida. Avsikten är att ge kommunerna en möjlighet
att sätta upp informationstavlor. Alla utom en, den vid Jerusalems-
badet för Motala kommun, ska utföras som enkla parkeringsfi ckor i
anslutning till avfartsramper i trafi kplatser.
Informationsplatsen vid Jerusalemsbadet söder om Motala
ligger i direkt anslutning till väg 50 och får därmed en större ut-
bredning samt ett bullerskydd mot väg 50. Dessutom ska parke-
ringsfi ckor och anslutningar till gång- och cykelväg till Jerusalems-
badet utföras. Se vidstående planillustration.
Krav på utförande
Samtliga informationsplatser ska utföras med belysning enligt
avsnitt 4.4.2 samt ges en välordnad närmiljö.
Ytorna ska ha en hög skötselintensitet för att ge ett prydligt
intryck.
•
•
Exempel på informationsplats med parkeringsfi cka, informationstavla och belysning. Gamla väg 27 öster om Borås.
17VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
4.2.3 TerrängmodelleringTerrängmodelleringar ska utnyttjas för att passa in och förankra väg-
anläggningarna i landskapet. För ny väg 50 på sträckan Mjölby–
Motala blir det aktuellt, förutom i trafi kplatser enligt ovan, också
som bländskydd när parallellvägar löper nära den nya vägen och
för att anpassa bullerskydd i form av bullervallar i landskapet. För
att ge området mellan järnvägen och ny väg 50 ett tilltalande utse-
ende ska terrängmodelleringar utföras.
På några platser saknas tillgängligt vägområde för att utföra
landskapsanpassning genom terrängmodellering på ett optimalt sätt.
Det är här en stor estetisk fördel för vägprojektet om entreprenören
kan sluta avtal med aktuella markägare så att åtkomst till önskade
områden kan erhållas.
Förslag till var terrängmodelleringar ska utföras visas på sektio-
ner och planillustrationer i kapitel 5.
Principiell och eftersträvansvärd utformning vid utförande av
bullervallar beskrivs också i avsnitt 4.6.5 Bullerskydd.
Krav på utförande
Massdisponering ska ske så att terrängmodelleringar kan
ut föras på föreslagna platser.
Bakslänter på terrängmodelleringar ska fl ackas ut för att ge ett
mjukare intryck i landskapet. På dessa partier bearbetas hela
ytan fram till den naturgivna gränsen, allt för att ta bort intrycket
av ”överblivna ytor”.
Terrängmodelleringar ska, om använda jordmassor inte är
lämpliga för föreslagen vegetationstyp, beklädas med lämplig
vegetationsjord samt besås. Låg skötselintensitet ska beaktas
vid val av grässorter.
Planteringar på terrängmodelleringar ska utförs i omfattning
enligt planillustrationer i kapitel 5. Vid val av arter och samman-
sättningar ska man utgå från att planteringarna ska vara robus-
ta och lättskötta.
I de fall slutmålet med terrängmodelleringen är att skapa ny
odlingsbar mark eller betesmark ska en växtbädd som mot-
svarar intilliggande ytor utföras.
Eftersträvansvärt utförande
Terrängmodelleringar av till exempel bullervallar ut mot landska-
pet utanför fastställt vägområde mildrar väganläggningens do-
minans i omgivningen och minimerar markintrången, eftersom
mer tillgänglig mark för odling och skogsbruk tillskapas.
I dessa fall är det en estetisk fördel för vägprojektet om en-
treprenören kan sluta avtal med aktuella markägare så att åt-
komst till önskade områden kan erhållas.
•
•
•
•
•
•
•
Informationsplats för Motala vid Jerusalemsbadet (km 30/300). Skala 1:2 000.
Terrängmodellering ska utföras med mjukt formade slänter som i detta exempel från Skrea trafi kplats på E6 i Halland.
1:6–1:10
Vallkrön minst
2,5 meter brett
Vall återställs till
åker/betesmarkSlänt besås med gräs alter -
nativt kläs med avbanings-
massor från öppen mark
Principsektion för terrängmodellering i det öppna jordbrukslandskapet. Vallkrön långt från dike innebär att vägens bakslänt kan odlas/betas.
30
/00
03
0/1
00
30
/20
03
0/3
00
30
/40
0
30
/00
03
0/1
00
30
/20
03
0/3
00
30
/40
0
Påfart
Läge för infor-
mationskarta
Avfartsramp
Cirka 10 st
parkeringsfi ckor
3 m hög buller-
skärm av glas
Anslutning till gång-
och cykelväg till
Jerusalemsbadet
Välordnade
grönytor
18VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
4.2.4 PlanteringsytorDe planteringar som ska utföras längs väg 50 och dess anslutande
områden ska uppfylla de mål och krav på tillväxt som ställs i bilaga
1 ”Målbeskrivningar – planteringar och slänter” samt vara av så-
dant slag att de har en god tillväxt och kräver en begränsad insats
vid skötseln. Vid fortsatt projektering ska såväl skötsel som arbets-
miljöperspektiv vägas in vid val av detaljutformning och val av arter.
Nedanstående rubriceringar följer målbeskrivningens uppdelning av
planteringar. Beteckningar som anges representerar typer av plan-
teringar och återfi nns såväl i mål beskrivningen som i kapitel 5.
Alléplantering(A1)
Alléplantering ska utföras längs huvudvägen genom Motala.
Parkplanteringar med buskar och träd(P1, P2)
Denna typ av planteringar ska utföras i Motala vid trafi kplatserna,
längs huvudvägen genom Motala, vid Drottninggatan och norra
landfästet samt längs gång- och cykelvägarna genom Motala.
Buskplanteringar på landsbygd(B1, B2, B3)
Buskplanteringar på landsbygd utförs i rondeller och droppar vid
trafi kplatser på landsbygd samt mellan nuvarande väg 32 och väg
50 på sträckan sektion 6/000–7/350. Planteringarna mellan vägar
utgör bländskydd där utrymmet är trångt och utrymmet inte med-
ger en avskärmande vall. Planteringarnas höjd anpassas till strax
över ögonhöjd på en bilist.
Naturlika planteringar(N1, N2, N3, N4, N5, N6, N7)
Målet med dessa planteringar är att i så stor utsträckning som möj-
ligt minska de negativa ingrepp som vägen ger, exempelvis då den
passerar genom skogsmark och där bullervallar anläggs. Plante-
ringar med naturkaraktär utförs vid trafi kplatser på landsbygden,
och i övrigt på landsbygden (med undantag av buskplanteringar
mellan nuvarande väg 32 och väg 50). Dessutom utförs dessa
planteringar längs infartssträckan i Motala norrifrån och söder om
Motalaviken.
Krav på utförande
Krav på måluppfyllelse och tillväxt ställs i bilaga 1 ”Mål beskriv-
ningar planteringar och slänter”.
Planteringar utförs i omfattning enligt planillustrationer i kapitel 5.
Vid val av arter och sammansättningar ska man utgå från att
planteringarna ska vara robusta och lättskötta på lång sikt.
En adekvat skötsel av vegetationsytor och trädplanteringar som
anläggs i entreprenaden ska utföras så att en estetiskt tilltalande
vägmiljö upprätthålles under den tid entreprenaden omfattar.
•
•
•
•
Befi ntlig vegetation och återställning av naturmarkBefi ntlig vegetation bör behandlas med stor hänsyn till dess funk-
tion och skönhetsvärde. Även historisk hävd bör beaktas. Där vägen
passerar genom större skogsområden krävs dock avverkning av
vegetation i vägens sträckning. Ur trafi kantperspektiv är det viktigt
att de nya bryn som uppstår behandlas på ett genomtänkt sätt.
Röjningar och gallringsåtgärder ska utföras i syfte att åter skapa
samma typ av bryn som förekommer på platsen idag. Genom
Mjölbyfältets pelartallskog är det viktigt att bevara detta ettstegsbryn
som ger insyn i skogen och inte skapa något främmande bryn med
buskar.
Solitära träd i vägens närhet är viktiga landskapselement att
behålla. Det gäller särskilt den stora eken väster om vägen vid
km ca 3/5. Alléer i anslutning till fastställt vägområde är viktiga att
skydda. Även vegetationsstrukturer i landskapet, såsom vegetation
längs Skenaån, utgör ett viktigt landskapselement och ska skyd-
das vid anläggandet av vägen och dess kringanläggningar. Åter-
ställning av naturmark ska utföras med växtlighet som ansluter till
omgivningens karaktär.
Krav på utförande
Befi ntlig vegetation som ska bevaras visas på planillustrationer
i kapitel 5.
•
Exempel på trädplantering längs stadsväg. Här väg E6 genom Gårda i Göteborg. Foto: Kajsa Persson
Exempel på konstgjorda anlagda moränkullar med planterade björkar. Intrycket av att björkarna är fl erstammiga åstadkoms genom att plantera fl era ungträd tillsammans i växtbädden.
Exempel på omsorgsfullt utförda planteringar i stadsvägsmiljö. Bärbyleden, Uppsala.
19VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Exempel på nyanlagd damm med parkkaraktär inom reningssystem för dagvatten. Slottsskogen, Göteborg.
4.2.5 DagvattendammarSyftet med dammarna och ytor för tillfällig uppdämning av vägdag-
vatten är normalt att skapa en fördröjning och viss sedimentering
av dagvatten. Eventuellt tillhörande översilningsytor ska utformas
såväl för att utgöra biologiska som este tiska tillgångar i miljön. De
är ofta platser med stort ekologiskt värde och därigen om centrala
motiv i naturmarkspartier
Dammarna ska normalt utformas med en naturlik karaktär med
mjuka former och varierande släntutformning. Varierande släntlut-
ningar ger förutsättningar för olika livsmiljöer och ökar antalet väx-
ter och djur i och kring dammen. Slänter utförs så pass fl acka så
att stängsel kan undvikas.
Slänter ska gräsbesås. Planteringar ska inte utföras vid dam-
mar i jordbrukslandskapet. Målet är att vegetation anpassad till
platsen ska etablera sig spontant. Intill några dammar, i bland an-
nat vissa trafi kplatser, ska planteringar med dungar av buskar och
träd utföras i omfattning enligt planillustrationer i kapitel 5. Obser-
vera att dammarna endast visas symboliskt på dessa planer.
I projektet kommer en befi ntlig dagvattendam i trafi kplats Hulje
att behöva fl yttas något. Ny damm ska utföras av Mjölby kommun.
Dammar inne Motala och intill bron över Motalaviken ska utgöra
estetiska tillgångar i miljön, inte minst för de kringboende. Dammen
på den norra sidan av Skepparpinan kommer att utgöra ett centralt
motiv i parkanläggningen under den nya bron och ska därför utfö-
ras som en regelrätt parkdamm med terrasserande vatten ytor, som i
exempelbilden nedan till höger, avgränsade av murar av kalksten.
Krav på utförande
Dagvattendammar och översilningsytor ska i projektet normalt
utformas med en naturlik karaktär med mjuka, organiska former
och varierande släntutformning. Utformningen ska också tillgo-
dose målet att dammen ska utgöra en ekologiskt levande miljö.
Dammarnas slänter ska beklädas med lämpliga avbanings-
massor. Erosionsskydd får dock användas vid in- och utlopp
och ska bestå av naturligt rundad fältsten som tas tillvara i
projektets masshantering.
Dammen på norra sidan av Skepparpinan ska utformas med
en blandning av strikta former med murar av kalksten och slän-
ter, och med organiska former med fl acka strandzoner med
natursten och planterade med vatten- och våtmarksvegetation.
För att hålla en konstant vattenspegel ska denna anläggning ut-
föras med erforderlig tillförsel av vatten.
•
•
•
4.2.6 Öppna diken, bäckar och åarÖppna diken och omgrävda bäckar samt Skenaån anläggs med
avbaningsmassor för att få en naturlig vegetation att etablera sig
längs dikeskanter.
Exempel på nytt fördröjningsmagasin som ser naturligt ut i landskapet. Väg E6 norr om Ljungskile.
Idéskiss över dammläge i samband med norra brofästet norr om Motalaviken.
Krav på utförande
Dikeskanter och dylikt ska bekläs med avbaningsmassor för att
få en naturlig vegetation.
Skötsel ska inriktas på att befrämja vattenfl ödet och det biolo-
giska livet i vattendragen.
•
•
Skala cirka 1:1 250
20VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
4.3 Broar och stödmurarDe broar som kommer att byggas för och i anslutning till ny väg
50 mellan Mjölby och Motala är cirka 40 till antalet. En indelning av
dessa kan göras enligt nedan:
Broar över väg 50 (totalt 11 st)
Broar för allmänna vägar på väg 50 (totalt 7 st)
Broar för enskilda vägar och gång- och cykelvägar på
väg 50 med fl era vägar (totalt 16 st)
Broar över järnväg (2 st, varav en också går över allmän
väg)
Broar över vattendrag ( 5 st exklusive bro över Motala-
viken–Vätterbron)
Bro över Motalaviken–Vätterbron
Stödmurar (oftast kopplade till broar)
Nedan beskrivs vad som gäller generellt för samtliga dessa
broar vad avser estetisk utformning och i följande avsnitt beskrivs
vad som gäller generellt för respektive typ av bro i detta avseende.
Ljussättning av broar och stödmurar är viktigt för upplevelsen
av dessa och beskrivs närmare i avsnitt 4.4 Belysning.
Vad avser teknisk utformning hänvisas till Beskrivning med
funktionskrav, bro.
Utgångspunkt för nedan uppställda gestaltningsprinciper för
vägens samtliga broar och stödmurar ska ha grunden i ett samord-
nat gestaltningsuttryck. Ett viktigt mål för utformningen är att broar-
na ska ge ett diskret men samtidigt elegant och sparsmakat intryck
som underordnar sig det omgivande landskapet, då det är detta
som är huvudattraktionen längs sträckan för ny väg 50. Därför är
till exempel färgsättning av broarna inte aktuellt för att inte fram-
träda mer än nödvändigt. I stället ska broarna ha så stor spännvidd
som är möjligt med hänsyn till givna förutsättningar. Syftet är att ge
så stor öppenhet som möjligt mot framförliggande landskap längs
respektive väg.
Broarna ska också ha enkla, rena former och strama linjer tvärs
respektive väg. Betongytorna ska utföras så ljusa som möjligt och
inte mönstras utom i de fall en särskild effekt ska uppnås enligt det
följande.
Det är också viktigt att broräcken på broar utförs på ett sådant
sätt att de medger utblickar för trafi kanterna i landskapet.
Ett undantag från ovanstående gestaltningsprinciper är bron
över Motalaviken–Vätterbron, vars utformning är ett resultat av ett
parallellt arki tekt uppdrag 2002. Detta byggnadsverk är det klart
största inom detta vägprojekt och har ett stort symbolvärde för
Motala stad. Därför ska både en ovanlig stödkonstruktion och färg-
sättning utföras för denna bro. Grundtanken är dock även här att
Vätterbron inte ska dominera sin känsliga omgivning kring Motala-
viken.
Därför har bron fått en underliggand bärande konstruktion med
en bärande stomme av en stållåda där de V-formade huvudstöden
är integrerade. Konstruktionen och brons skala gör naturligtvis
att denna bro har ett alldeles eget uttryck som särskiljer den från
övriga broar. Ändock fi nns många kopplingspunkter till övriga
broar: linjespel med bland annat kantbalkar, betongarbeten en-
ligt ovan, broräcken med bullerskydd, brokoner, landfästesprinci-
per, materialval med mera, vilka har varit viktiga att samordna med
•
•
•
•
•
•
•
övriga broar för att en gestaltningsmässig helhet, där alla delar
samverkar, ska uppnås.
Utan att ge avkall på hänsyn till de särskilda förutsättningar
som råder för de olika broarna ska det ändå gå att utveckla den
”grammatik” som i det följande beskrivs avseende ingående kom-
ponenter: material, former och belysning av broar. Vid varje situa-
tion måste målet att tillgodose de olika trafi kant perspektivens öns-
kemål bevakas. Lika viktig som trafi kantupplevelsen på ny väg 50
är kontinuiteten för de som färdas på lokalväg- och gatunät och
på korsande gång- och cykelstråk, samt de närboendes utblickar.
Därför har det också vid utformningen av gång- och cykelvägs-
passagerna på vägsträckan varit viktigt att skapa gemensamma
drag med övriga byggda delar längs vägen.
Exempel på olika sätt att formsätta betong: Brädform (överst), plyfaform och infärgad betong (mitten) samt horisontellt reliefmönster.
21VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Krav på utförande
Projektets olika byggnadsverk ska ges en övergripande utform-
ning som enligt ovan har grunden i ett samordnat gestaltnings-
uttryck.
Samtliga kantbalkar på broar och stödmurar ska utföras med
en sidoyta i lutning 6:1 och med en slät form, typ plyfa, samt
med väv eller duk för att bättre refl ektera himmelsljuset och
därmed ge en ljus och skarp markering av brons linjespel.
Mellanstöd ska utföras runda förutom på bro över Motalaviken–
Vätterbron som ska ha fyrkantiga pelarstöd.
Brädform ska generellt användas stående på mellanstöd samt
på landfästen. Liggande brädform ska generellt användas på öv-
riga betongytor på broar.
Släta betongytor ska utföras på pelarstöd och landfästen på bro
över Motalaviken–Vätterbron, på tak i gång- och cykelvägspas-
sager i Motala samt på anslutande stödmurar i trafi kplats Stor-
gatan och Metallvägen i Motala. Ytorna ska utföras med form-
stag och fogar placerade i symmetriska mönster. Ytorna ska
vara täta, släta och ljusa, vilket på traditionellt sätt endast kan
uppnås med stålform eller form av nya plyfaskivor. Alternativa
nya metoder kan diskuteras.
Ytor med horisontella ”reliefmönster” enligt vidstående bild ska
utföras på landfästen på broar i trafi kplats Storgatan och Metall-
vägen i Motala samt på väggarna i gång- och cykelvägspassa-
ger i Motala.
Ett undantag är också landfästen för broar i trafi kplats Storgatan
och Metallvägen i Motala samt väggarna i gång- och cykelvägs-
passager i Motala. Dessa ska ha horisontella ”reliefmönster” en-
ligt vidstående bild.
Betong ska infärgas med 6 procent titandioxid till följande ytor:
broar inklusive stödmurar för trafi kplats Storgatan och Metall-
vägen samt alla gång- och cykelvägspassager i Motala. Prov-
gjutningar ska godkännas av beställaren.
Broräcken på broar ska vara konsekvent utförda med samma
typ av nav- och toppföljare av rör för att medge utblickar för tra-
fi kanterna mot landskapet. Se även avsnitt 4.5.1 Räcken.
Släntlutningar kring brokoner får aldrig vara brantare än lutning
1:1,7 för att dessa ska gå att täcka med vegetationsjord. I för-
sta hand eftersträvas en maximal lutning på 1:2.
Brokoner ska under samtliga broar, utom under de över Skena-
ån, beläggas med mörkt grå (grafi tfärgade) betongplattor i rut-
mönster, inte förband. Plattytor avgränsas med en rad plattor
parallellt med broarnas dropplinje. Brokoner ska i övrigt i största
mån ansluta till vägens sidområdeskaraktär. Normalt utförs gräs-
sådd fram till plattyta. Inga slentrianmässigt utförda makadam-
ytor får förekomma.
Ändstöd ska utföras parallellt med underliggande väg där så
är möjligt.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
3D-bilder som visar hur broar över ny väg 50 ska utföras. Observera hur en tydlig och stram linje ska åstadkommas över vägen genom små landfästen och indragen bärande brobalk.
4.3.1 Broar över väg 50 Gestaltningsmål för utformning av dessa broar har varit att ge ett
luftigt intryck som ger trafi kanterna på väg 50 goda möjligheter att
överblicka vägen och landskapet även på andra sidan bron.
För att ytterligare förstärka det luftiga intrycket ska eftersträvas
att profi len på korsande väg får sin högpunkt mitt över ny väg 50,
vilket även ger en spänst i konstruktionen.
Korsande broar över ny väg 50 ska utföras med två typer av
broar beroende på de geometriska förhållanden som råder på
platsen. Föreskrivna brotyper är trespannsbroar och enspanns-
broar. Tvåspannsbroar är inte möjliga då fullgod trafi k säkerhet inte
kan uppnås vid centralt placerade pelarstöd i den endast 1,5 meter
breda mittremsan.
TrespannsbroarTrespannsbroar ska utföras där det är svårt att uppnå erforderlig
spännvidd på grund av att korsande väg går snett eller i kurva över
ny väg 50.
Trespannsbroar ska ge en god luftighet i vägrummet för ny väg
50. Därför ska landfästena minimeras i storlek och får vara expo-
nerade med en höjd av mellan 0,6 och 1,0 meter i underkant land-
fäste.
Den bärande brobalken ska också ligga inskjuten under bron
med ett minsta avstånd på 1,0 meter från kantbalkens insida. Där-
med erhålls en tydlig och stram linje som spänner över ny väg 50.
Se principiellt utförande på 3D-bilder.
För att ytterligare förstärka det luftiga intrycket ska eftersträvas
att profi len på korsande väg får sin högpunkt mitt över ny väg 50,
vilket även ger en spänst i konstruktionen.
Pelarstöd för brotypen ska placeras med ett minimiavstånd på
2 meter från vägkant. I normalfallet ger då sidospannen utrymme för
att antingen fl acka ut slänterna på brokonerna kraftigt eller att fl ytta
ut dessa så att en planare yta uppstår intill ny väg 50. Här måste
förhållandena på platsen avgöra hur terrängmodellering ska utföras.
Brokoner ska här luta maximalt 1:2.
Sidoräcken längs ny väg 50 ska i anslutning till broarna und-
vikas. Där räcken blir nödvändiga vid trespannsbroar ska dessa
utföras som övriga sidoräcken enligt avsnitt 4.5.1 Räcken och prin-
ciper på 3D-bilder.
Krav på utförande
Profi len på korsande väg ska generellt sett ha sin högpunkt mitt
över ny väg 50. Några undantag fi nns där det inte varit möjligt
att åstadkomma en sådan profi l för korsande väg.
Pelarstöd ska ligga minst 2,0 meter från vägkant.
Broöverbyggnaden utförs med konsoler med en bredd av
minimum 1,0 meter räknat från insida kantbalk, för att få en tyd-
lig och stram linje som spänner över underliggande allmän väg.
Landfästen ska vara minimerade och ha en exponerad höjd
mellan 0,6 och 1,0 meter.
Ytan under sidospannen ska terrängmodelleras för största
öppenhet i vägrummet för ny väg 50.
Där räcken blir nödvändiga vid trespannsbroar ska dessa
utföras lika övriga sidoräcken.
•
•
•
•
•
•
22VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
EnspannsbroarDenna brotyp är möjlig där korsande vägar inte avsevärt avviker
från rät korsningsvinkel mot ny väg 50.
Även för denna brotyp är strävan att god luftighet i vägrummet
för ny väg 50 ska erhållas. Därför ska landfästena exponeras mini-
malt med en höjd av mellan 0,6 och 1,0 meter i underkant land-
fäste.
Broöverbyggnaden utförs med konsoler med en bredd av mini-
mum 1,0 meter räknat från insida kantbalk, för att få en tydlig och
stram linje som spänner över underliggande allmän väg. Se princi-
piellt utförande på vidstående 3D-bilder.
För att ytterligare förstärka det luftiga intrycket ska profi len på
korsande väg ha sin högpunkt mitt över ny väg 50, vilket även ger
en spänst i konstruktionen.
För att få maximal luftighet och hålla nere korsande vägs profi l
ska den bärande balkens undersida utföras parabel formad, enligt
funktionen y=x2/800.
Brokoner ska för denna brotyp luta maximalt 1:1,7. Bro koner
ska i möjligaste mån ansluta till vägens sidområdes karaktär, varför
en övergång till den normala lutningen 1:2 på ny väg 50:s ytterslänt
ska ske på en längre sträcka.
Krav på utförande
Profi len på korsande väg ska generellt sett ha sin högpunkt mitt
över ny väg 50. Några undantag fi nns där det inte varit möjligt
att åstadkomma en sådan profi l för korsande väg.
Den bärande balkens undersida ska utföras parabelformad
enligt funktionen y=x2/800.
Broöverbyggnaden utförs med konsoler med en bredd av mini-
mum 1,0 meter räknat från insida kantbalk, för att få en tydlig
och stram linje som spänner över underliggande allmän väg.
Landfästen ska vara minimerade och ha en exponerad höjd
mellan 0,6 och 1 meter.
Brokoner för enspannsbroar får luta maximalt 1:1,7.
Eftersträvansvärt utförande
Ett önskvärt utförande av väg 206 är att lägga dess högpunkt
mitt över ny väg 50 genom att krympa den rondell som ligger
vid infarten till Skänninge. Därmed erhålls en mer balanserad
bro. Detta kan även vara intressant för Mjölby kommun då
denna punkt får en förändrad funktion i staden och kan behöva
krympas av andra skäl till exempel för att ge ett bättre mark-
utnyttjande vid exploatering.
•
•
•
•
•
•
3D-bilder som visar hur enspannsbroar ska utföras över ny väg 50. Observera hur den parabelformade bärande balken och de små landfästena bidrar till luftigheten i vägrummet.
23VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Planillustration över broar i trafi kplats Metallvägen.
3D-bilder som visar hur broar och stödmurar ska utföras i trafi kplats Storgatan och Metallvägen. Observera hur broarnas landfästen ska utföras med ett horisontellt reliefmönster.
Broar i trafi kplatser i MotalaEnspannsbroar ska också utföras på stadsvägsdelen i trafi k plats-
erna vid Storgatan och Metallvägen då spännvidden på dessa bro-
ar kan hållas nere av den trånga sektionen som kräver stöd murar
på sidorna. Två par broar bär i var och en av dessa trafi kplatser
delvis upp de två ovanliggande cirkulationsplatserna och har där-
igenom tydligt rundade former.
Broarna kommer att få stor betydelse som infarter till Motala
stad särskilt för trafi k norrifrån. Strävan har därför varit att fi nna
öppna brolösningar med tydligt släktskap med övri ga broar. Ett
gestaltningsmål har också varit att ge broarna med till hörande
rampmurar ett välbearbetat utseende med en egen karaktär så att
de kan utgöra värdiga entréportar till staden samt ge en upplevelse
utöver det vanliga vid färd genom Motala.
Därför är det viktigt att de överliggande cirkulationsplatsernas
runda form markeras tydligt i trafi kplatsens gestaltning.
Broöverbyggnaderna ska utföras med konsoler med en bredd
av 2,0 meter räknat från kantbalkarnas utsidor. Därmed erhålls
också här en tydlig och stram linje som spänner över ny väg 50.
Se vidstående illustrerande 3D-bilder.
När det gäller utförande av anslutande stödmurar i dessa trafi k-
platser hänvisas till avsnitt 4.3.7 Stödmurar.
Krav på utförande
Broarna ska betonas och framhäva de runda formerna i cirkula-
tionsplatserna. Därför ska den runda ”bärande balken” spänna
över hela det öppna utrymmet mellan rampmurarna.
Broarna ska utföras med en minsta spännvidd på 30 meter.
Alla betongytor ska ges en slät, ljus yta där formsättnings delar
som skarvar, formfästen med mera ska studeras väl för att bilda
med vetet formade geometrier. Krav på yta och infärgning enligt
krav under 4.3 Broar och stödmurar.
De underliggande landfästena ska vara lika övriga enpannsbroar
men något högre och därmed mer exponerade mot trafi kant-
erna samt formsatta med ett horisontellt ”ribbmönster” för att
ge en lokal prägel åt trafi kplatserna. Se princip på bild under
4.3 Broar och stödmurar.
Kantbalken på de inre murarna och på broarna i cirkulations-
plats erna ska ha en synlig höjd på 70 cm mot trafi kanterna i
rondell erna.
Broöverbyggnaderna och de inre murarna ska utformas med
konsoler med en bredd av 2,0 m räknat från kantbalkarnas
ut sidor. För att ytterligare förstärka den då erhållna ”ring effek-
ten” ska dessa murar vara effektbelysta nattetid. Se avsnitt
4.4 Belysning.
•
•
•
•
•
•
24VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Sektion genom bro i trafi kplats Fors.
4.3.2 Broar över vägar på väg 50På landsvägsdelen ska enspannsbroar utföras över vissa allmänna
väg ar samt i trafi kplats Fors medan bank- och brodelen i övrigt
kräver individuellt utformade broar för respektive gata. För övriga
allmänna vägar samt alla övriga vägar ska enklare plattrambroar
utföras. De olika brotyperna behandlas därför under tre separata
rubriker nedan.
EnspannsbroarPå landsvägsdelen ska enspannsbroar utföras över allmänna
vägar, dels för väg 942 nära Mjölby och dels i trafi kplats Skän-
ninge södra. Även i trafi kplats Fors på bank- och brodelen ska en
enspannsbro utföras.
Krav på utförande
Broarnas undersida ska utföras parabelformad enligt funktionen
y=x2/800 för att få att likartat utseende som enspannsbroar över
ny väg 50.
Broöverbyggnaden utförs med konsoler med en bredd av mini-
mum 1,0 meter räknat från insida kantbalk, för att få en tydlig
och stram linje som spänner över underliggande allmän väg.
Då samma krav på öppenhet i vägrummet som för ny väg 50
inte föreligger kan landfästena tillåtas exponeras mer. En expo-
nerad höjd på upp till 1,5 meter från underkant landfäste tillåts.
För bro i trafi kplats Fors gäller dock samma krav som för broar
över väg 50. Se avsnitt 4.3.1 samt vidstående illustrationer.
•
•
•
•
Exempel på utseende för enspannsbro över allmän väg under väg 50 på landsvägsdelen. Exemplet visar bro för väg 942. Gång- och cy-kelvägen utmed denna ska här förläggas ovan en stödmur för att få en fl ackare profi l. Stödmuren ska vara lutande och ha en tydligt mönstrad yta för att upplevas som omsorgsfullt gestaltad och inte så påträngande i vägrummet.
3D-bild som visar hur enspannsbro i trafi kplats Fors ska utföras. Principen är densamma som för en bro över väg 50 på landsvägs delen.
Individuellt utformade broarPå bank- och brodelen fi nns krav på en stor öppenhet i väg-/gatu-
rummen under broarna. Detta gäller broarna över Fabriksgatan och
Drottninggatan. Dessa båda broar ska vara estetiskt tilltalande för
framförallt trafi kanter på det lokala gatunätet. För trafi kanter på ny
väg 50 är det viktigt att ovandelen av broarna upplevs enhetliga
och prydliga.
Bron över Fabriksgatan ska också spänna över järnvägen
mellan Mjölby och Hallsberg, varför denna ska utföras med fem
spann. Utformningskraven är dock desamma som för trespanns-
bro över Drottninggatan som beskrivs i det följande. En viktig skill-
nad fi nns dock. Av utrymmesskäl är det inte möjligt att utföra mi-
nimerade landfästen och lite exponerade vingmurar. På denna bro
får landfäste och vingmurar därför vara större. För att klara ett krav
på släntlutningar på 1:2 på brokoner och slänter som ska planteras
måste också bron kompletteras med stödmurar i erforderlig om-
fattning längs med ny väg 50. Dessa murar får inte placeras utmed
Fabriksgatan, eftersom de där stör gaturummet. Principiellt utse-
ende framgår av elevation på sid 25.
Elevation på enspannsbro i trafi kplats Fors.
25VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Elevation och sektion för bro över Drottninggatan.
Bro över Drottninggatan, sedd från väster.
Bro över Drottninggatan ligger i direkt anslutning till den norra
banken för bron över Motalaviken–Vätterbron, vilket skapar förut-
sättningar för ett till stora delar gemensamt uttryck. En viktig anled-
ning till det är att gång- och cykelvägen ska dras över Drottning-
gatan på en konsol.
Söder om bron över Drottninggatan ska gångvägarna kopplas
till södra sidan av Drottninggatan genom en trappa på östra sidan av
bron. Trappan har föreslagits diskret tillbakadragen på banken, så att
den inte ska störa det öppna brospannet. Den övre delen ska utföras
som en ståltrappa medan den nedre delen kan utföras av betong-
block på brobanken. Räcken ska ha samma karaktär som räcket ut-
med gång- och cykelbanan på Vätterbron. Låga planteringar ska ut-
föras för att bädda in den nödvändiga konstruktionen.
Se vidstående elevationer, 3D-bilder och fotomontage.
Södra landfästet på bro över Drottninggatan. Trappa till gång- och cykelbanan utmed väg 50 på Vätterbron.
Bro över Drottninggatan, detalj på landfäste, sedd från väster.
Krav på utförande
Broarna på stadsvägsdelen ska utföras med ett individuellt
formspråk anpassat för varje enskild situation. De ska dock ha
samma typ av lut ande kantbalk och liknande typ av landfästen,
räcken med mera.
Ytor på betong ska utföras enligt krav på utförande direkt under
4.3 Broar och stödmurar.
Kringliggande slänter utförs planterade med låga buskar och
träd eller med fl acka klippta/slagna grässlänter enligt planillus-
trationer i kapitel 5.
•
•
•
Elevation för bro över Fabriksgatan, gång- och cykelväg samt järnvägen mellan Mjölby och Hallsberg.
Gång- och cykelvägs - passage under
järnväg som utförs av Banverket
26VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Principer för hur broar över vissa allmänna vägar samt övriga vägar på landsvägsdelen ska utföras.
PlattrambroarFör allmänna vägar, 962 och 981, samt alla övriga vägar ska enkla-
re plattrambroar utföras. Dessa ligger samtliga på landsvägsdelen.
Dessa broar ligger i direkt närhet av järnvägen och ska därför
utformningsmässigt ansluta till Banverkets järnvägsbroar. Se ned-
anstående enkla principritning.
Ur gestaltningssynpunkt är det viktigt att närområdena till
dessa broar utförs på ett omsorgsfullt sätt. Släntlutningar kring
dessa broar ska vara maximalt 1:1,7 för att de ska täckas med ve-
getationsjord och besås. Öppna makadamytor får inte förekomma
utanför broarnas dropplinjer.
Krav på utförande
Närområdena till dessa broar ska utföras på ett omsorgsfullt sätt,
vilket innebär att de ska täckas med vegetationsjord och besås.
Släntlutning får därför vara maximalt 1:1,7.
•
4.3.3 Broar över gång- och cykelvägarBroar för gång- och cykelvägar på landsvägsdelen respektive
stadsvägsdelen behandlas under separata rubriker nedan.
Broar för gång- och cykelvägar på landsvägsdelenFyra gångvägspassager ska byggas på landsvägsdelen. Två av
dessa ska utföras strax norr om trafi kplats Hulje och två norr om
Fågelsta under ny väg 50.
Dessa broar kan utföras som rörbroar enligt nedanstående
principskiss. Ändavslutningar ska anpassas efter vägslänter och
avslutas med en enkel men prydlig kantskoning. Då dessa passa-
ger inte är målpunkter kvällstid ska belysning inte utföras.
En större gång- och cykelvägspassage ska också utföras vid
Jerusalemsbadet söder om Motala. Denna ska utföras luftig med
god sikt före, genom och efter porten för att man som gående ska
känna sig trygg. Utformningen av denna ska samordnas med den
port som Banverket ska utföra under järn vägen mellan Mjölby och
Hallsberg. Anslutande stödmurar som ska platsgjutas krävs för att
en vattentät konstruktion ska kunna skapas.
Port och stödmurar ska gjutas med mönstersättning enligt
nedanstående principskiss. Denna port ska ha belysning.
Elevation och sektion för gång- och cykelvägspassage som ska utföras av Banverket under järnvägen vid Jerusalemsbadet.
Krav på utförande
Ändavslutningar ska anpassas efter vägslänter och avslutas med
enkel men prydlig kantskoning.
Närområdena till dessa broar ska utföras på ett omsorgsfullt sätt,
vilket innebär att de ska täckas med vegetationsjord och besås.
Bro för gång- och cykelväg vid Jerusalemsbadet ska utföras
med samma standard som Banverkets intilliggande bro enligt
nedanstående illustration.
•
•
•
Princip för hur rörbroar för gångvägspassager på landsvägs-delen ska utföras.
27VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
3D-bild som visar hur gång- och cykelvägspassager ska utföras på stadsvägsdelen i Motala.
3D-bild som visar hur de långa passagerna vid trafi kplats Storgatan och Metallvägen ska vidgas i mynningarna och trappas stegvis uppåt i taket.
Fotomontage som visar gång- och cykelvägspassage vid Kaptens-gatan samt hur väg 50 ska upplevas från kringliggande parkmiljö.
Broar för gång- och cykelvägar på stadsvägsdelen Gång- och cykelpassager ska utföras på fl era ställen i Motala för att
säkerställa goda möjligheter till passage. Dessa ska utformas så att
de upplevs vackra och öppna och bidrar till att minska den nya väg-
ens barriäreffekter. De ska kännas trygga och säkra nattetid bland
annat genom en väl avvägd belysning. Denna ska utföras som in-
direkt belysning av taken för att öka den upplevda höjden av taket i
passagen samt minimera risken för bländning. Se vidare beskrivning
och 3D-bilder i avsnitt 4.4 Belysning.
Passagerna ska ha en karaktär som är besläktad med övriga
brotyper för ny väg 50 genom Motala. De ska utföras med hög
kvalitet på material och ges en bearbetningsgrad som visar på
omsorg om trafi kanter och kringboende. Se vidstående 3D-bild.
Gång- och cykelpassagerna i anslutning till Metallvägens
och Storgatans trafi kplatser är extra långa då de även går under
rampvägarna. Då ramperna ligger betydligt högre än huvudvägen
behöver tunneltaket ta upp stora nivåskillnader samtidigt som
önskemålet är att uppleva gång- och cykeltunnlarna så korta
som möjligt. Därför ska mynningen vidgas som en tratt sett i plan.
Vidare ska taket trappas stegvis uppåt för att få in ljus och mot-
verka den upplevda nivåskillnaden. Se vidstående illustrationer.
Krav på utförande
Området utanför tunnelmynningarna utförs med fl acka, klippta
grässlänter och lågvuxna planteringar, för att upplevas öppna
och luftiga.
Vägkanter utanför och genom passagerna ska ges en hög
bearbetningsgrad med kantstenar eller ränndalar med dag-
vattenbrunnar.
Gång- och cykelpassagerna ska utföras med en generös bredd
inne i tunnlarna och med 1:2-slänter på ömse sidor om gång-
och cykelbanan, för öppenhet.
Tunnelmynningarnas fronter och tunnlarnas väggar ska utföras
med hög kvalitet och formsättas med ett horisontellt ”ribbmöns-
ter” för att ge en prägel av omsorg om användarna. Betongytor
och infärgning ska utföras enligt krav på utförande under 4.3
Broar och stödmurar.
Kantbalk och räcke med bullerskydd av glas ovan bron ska vara
av samma typ som på övriga nya broar för väg 50, för att ge ett
öppet och samordnat uttryck.
Slänterna inne i passagerna ska beläggas med betongplattor
enligt krav på utförande under 4.3 Broar och stödmurar.
Gång- och cykelpassagerna i anslutning till Metallvägens och
Stor gatans trafi kplatser ska vidgas i mynningarna och trappas
stegvis uppåt i taket.
•
•
•
•
•
•
•
Principsektion och elevation för gång- och cykelvägspassagerna under väg 50 vid trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen.
28VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Vätterbron ska utföras med ett öppet huvudspann uppburet av två kraftfulla V-stöd med en karaktäristisk silhuett.
Den kraftfulla stålbalken medger så stor spännvidd att endast två huvudstöd behövs i sundet, Skepparpinan.
4.3.4 Broar över järnvägFör ny väg 50 ska två broar över järnväg utföras. Den ena ska
också spänna över Fabriksgatan i Motala varför krav på denna
beskrivs under avsnitt 4.3.2. Den andra bron går över järnvägen
mellan Mjölby och Hallsberg strax söder om Skänninge.
Krav på utförande
Bro över järnväg strax söder om Skänninge ska uppfylla krav på
utförande under 4.3 Broar och stödmurar. Någon lutande kant-
balk behöver dock inte utföras.
•
4.3.5 Broar över vattendragFörutom bron över Motalaviken- Vätterbron, som behandlas i
sepa rat avsnitt 4.3.6 nedan, ska två andra större vägbroar samt en
mindre gångbro utföras över Skenaån.
De båda vägbroarna för väg 50 och väg 206 över Skenaån
ut for mas i syfte att skapa ett luftigt natur-, vilt- och rekreationsstråk.
Broarna ska utgöra gemensamma passager för å och gående längs
med ån. Syftet är att uppnå en kontakt med vatten och natur för de
gående. För att gångvägen ska rymmas krävs en stödmur för bro-
banken så att denna inte faller ut i Skenaån. Krav på denna beskrivs
närmare under 4.3.7 Stödmurar.
Landfästen ska placeras på vardera sidan om ån, om möjligt
med stöd i terrängen. Mellanrummet mellan de båda broarna ska
gestaltas omsorgsfullt.
Gångbron över Skenaån ska utföras i syfte att göra Spetalen
tillgänglig från den norra sidan av Skenaån. Bron kommer endast
att användas för gående, cyklister och eventuella mindre service-
fordon. Bron ska gestaltas så den smälter väl in i omgivande miljö.
Bron ska utföras av mörkbrunlaserat trä.
En bro för väg 50 över Hamrabäcken ska också anläggas.
Denna bro kan utföras som en rörbro.
Krav på utförande
De två vägbroarna över Skenaån ska utföras så luftiga som
möjligt, varför landfästen ska utföras fristående och brons un-
dersida ha en så utpräglad parabelform som är tekniskt möjligt.
Brokonerna under dessa båda broar ska inte beläggas med
betongplattor eller makadam utan rundad fältsten.
Detaljutformningen under och intill dessa broar är viktig för att
gående till Spetalen ska uppleva en rofylld miljö. Avtäckningar
med vege tationsjord, kompletteringsplanteringar och en väl
utformad stödmur ingår i dessa åtaganden.
Gångbron över Skenaån vid Spetalen ska utföras av mörkbrun-
laserat trä.
•
•
•
•
4.3.6 Bro över Motalaviken–VätterbronUtformningen av bron över Motalaviken–Vätterbron är ett resultat
av ett parallellt arkitektuppdrag 2002. Bron kommer att få ett stor
symbolvärde för Motala stad, men får samtidigt inte dominera den
känsliga omgivningen kring Motalaviken. Därför har bron fått en
underliggande bärande konstruktion med en stomme av en kraftig
stållåda där de två V-formade huvud stöden ger bron ett alldeles
eget uttryck som särskiljer den från övriga broar. Därmed behöver
bara två huvudstöd byggas i de skyddade vattenbiotoperna i
sundet Skepparpinan samtidigt som öppen vy från staden mot
Vättern med god symmetri skapas.
Såväl väglinje som vägprofi l vid passagen över Motalaviken
på bron har utformats så att trafi kanterna ska uppleva en jämn,
hel och fri rörelse utan rytmstörningar. Även belysning, räcken och
bullerskärmar har utformats med en ”låg” profi l för att så lite som
möjligt störa den jämna och hela rörelsen.
Bron manifesterar alltså inte ett starkt eget uttryck när man
befi nner sig uppe på själva bron utan vägbanan ska ledas så
smidigt som möjligt över vattnet. Däremot kommer de karakteris-
tiska V-stöden, formmässigt integrerade med lådbalkens sidor, att
bilda en tydlig silhuett såväl från staden som från Vättern.
Här ska även belysningen såväl på stöd och lådbalkssidor som
längs gång- och cykelbana och mellan mitträckena medverka till en
lågmäld men avläsbar gestalt i mörker. Se fotomontage sid 39.
Elevation för bro över Skenaån och gångpassage vid Skänninge.
29VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Plan och elevation av bro över Motalaviken.
Motalaviken
Skepparpinan
Vättern
30VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Fotomontage som visar hur Vätterbron landar i park området norr om Motalaviken. Till vänster anas de föreslagna dammarna under bron.
Elevation av väg 50 på delarna söder om respektive norr om Motalaviken. Den övre bilden illustrerar hur gång- och cykelvägarna ska utföras på den södra banken samt sammanhanget med bro över Fabriksgatan.Den nedre bilden visar hur gång- och cykelbanan på bankkrönet förbinder de sinsemellan helt olika brokonstruktionerna för Vätterbron respektive bron över Drottninggatan.
Den mörkt roströda och väl bearbetade stålkonstruktionen gör att Vätterbron ska tåla att ses på nära håll från de underliggande öppna stråken längs sundets stränder.
Tillgängligheten till stråken utmed stränderna norr och söder
om Motalaviken ska också säkerställas genom att befi ntligt gång-
vägssystem bibehålls och förbättras.
Nattetid ska brons konstruktion tydliggöras med en effektfull
belysning. Se fotomontage i avsnitt 4.4 Belysning.
Linjeföringen över bron ska av vägtrafi kanter upplevas som en
vacker, mjukt formad S-kurva.
Väglinjens geometri över Vätterbron har därför i arbetsplane-
arbetet studerats noga. En extra lång skevnings övergång har lagts
in på norra delen av bron för att inga ”knyckar” i broräcken och
kantbalkar ska upplevas av vägtrafi kanterna. Fortsatta studier av
dessa effekter krävs vid detaljutformningen
Möjligheten att erbjuda vägtrafi kanterna utblickar mot vattnet
och staden med dess symbolbärare har också varit viktigt att ta
tillvara. Den nödvändiga gång- och cykelbanan på brons östra sida
ska därför utföras något nedsänkt i förhållande till vägbanorna för
att förbättra utblicksmöjligheten för biltrafi kant erna. Genom nivå-
skillnaden och den föreslagna glasskärmen på broräcket skapas
också ett mer avskilt utrymme för gående och cyklande.
Trafi kplats Fors Fabriksgatan
Vätterbron
VätterbronDrottninggatan
31VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
De V-formade stålstöden ska ha en väl markerad fl äns i underkanten, som ska bilda en tydlig V-spets vid lagren på fundamenten i vattnet. Observera hur effektbelysning av stöden ska fällas in i fundamenten.
Sektion genom bro över Motalaviken–Vätterbron.
Den bärande stållådan med sina revbenslika stöttor ska ge ett symmetriskt och välbalanserat tvärsnitt.
Brobanan av betong stöttas av snedstag från underliggande
bärande stållåda. Stöttorna ger ett revbensliknande raster som ger
rytm och välgörande detaljering åt brons undersida. Omsorgen om
närmiljön ska också framgå av en vacker färgsättning av ståldelar-
na i bron (en mörkt roströd nyans) och väl genomtänkta konstruk-
tionsdetaljer för till exempel avvattning, belysning, lagerpunkter
med mera. Stållådan ska i underkant ha en markerad fl äns som
övergår i de V-formade stålstödens underkant. Stållådan mellan
V-stöden ska inte ha en sådan fl äns.
32VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Sektion genom vägbanken norr om Motalaviken norr om bron. Nederst redovisas elevation mot det norra landfästet.
3D-bild som visar hur det norra brofästet för bro över Motalaviken–Vätterbron ska utföras.
Landfästena i bankarna på ömse sidor av viken ska utföras
som bastionslika betongfundament med lutande sidor. ”Tyst”
övergångskonstruktion och ljudabsorberande skivor inne i funda-
mentet ska minska bullerstörningarna för kringboende. Ytorna på
brokonen under bron ska bekläs med kalkstenshällar, för att ge
ett omsorgsfullt behandlat utseende för gående under bron. Häll-
arna kan utgöras av skrotsten från Borghamn vid Omberg (storlek
0,5–1,5 m2, tjocklek 0,1–0,3 meter), som läggs med genomgående
horisontella fogar. Viss bearbetning av hällarna kan därmed krävas.
Observera att en trappa till dörr till serviceutrymme också ska
utföras i kalksten på respektive brokon. Likaså ska en något ned-
sänkt och trappad ”bäck” utföras av kalksten på respektive bro-
kon. Avsikten med dessa ”bäckar” är att leda dagvattnet från land-
fästena på bron ned till respektive dagvattendamm på ett estetiskt
tilltalande sätt. Bäcken visas inte på 3D-bilden till höger.
Mellan Vätterbron och bron över Drottninggatan ska en bank
utföras för att erhålla bättre symmetri på Vätterbron och för att
undvika att få en ännu längre bro in över land mot Drottninggatan.
En låg bro skulle ge mörka, skuggade miljöer i parken mellan
bebyggelsen.
Gång- och cykelbanan ska ”sväva” in över denna bank på
den norra sidan och fästas på den mur som ska kröna den väl-
utformade och planterade vägbanken. Trappor ned till Drottning-
gatan ska utföras enligt fotomontage på sidan 25.
Krav på utförande
Bro över Motalaviken–Vätterbron ska utföras med en underligg-
ande brokonstruktion med stor fri spännvidd för att skapa en
öppen vy mot Vättern och som inte dominerar miljön kring
Motalaviken.
De två huvudstöden ska utföras med kraftfulla V-former som
ger en karaktäristisk silhuett med stort symbolvärde för Motala.
Väglinjens geometri över Vätterbron ska ges en extra lång skev-
ningsövergång på norra delen av bron för att inga ”knyckar”
i broräcken och kantbalkar ska upplevas av vägtrafi kanterna.
Entreprenören ska kunna visa att detta inte kommer att bli fallet
genom separata profi lkörningar för väg 50:s ytterkanter.
Brobanan av betong ska stöttas av snedstag från underligg-
ande bärande stållåda.
På östra sidan ska en gång- och cykelbana utföras något ned-
sänkt (cirka 0,6 meter) i förhållande till vägbanorna för att för-
bättra utblicksmöjligheten för biltrafi kanterna. Genom nivåskill-
naden och en bullerskärm av glas på broräcket skapas också
ett mer avskilt utrymme för gående och cyklande. Gång- och
cykelbanan ska fortsätta norrut och fästas på den mur som ska
kröna den välutformade och planterade vägbanken.
Bron ska ha omsorgsfullt utformade konstruktionsdetaljer för till
exempel avvattning, belysning, lagerpunkter med mera enligt
beskrivningar i detta avsnitt.
Landfästena i bankarna på ömse sidor av viken ska utformas
som bastionslika betongfundament med lutande sidor. ”Tyst”
övergångskonstruktion och ljudabsorberande skivor inne i
fundamentet ska minska bullerstörningarna för kringboende.
Ytorna på brokonerna under bron ska bekläs med kalkstens-
hällar från Borghamn vid Omberg.
Brons ståldelar ska målas i en mörkt roströd nyans.
Bron ska ha effektbelysning.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kalksten från Borghamn vid Omberg som ska användas på brokoner under Vätterbron.
33VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Elevation av broräcke med bullerskärmar av glas på bro över Motalaviken–Vätterbron respektive över Drottninggatan (nedan), samt 3D-bild på miljön på gång- och cykelvägen (till höger).
Broräcke med bullerskärm av glas och räcke för gångbana på bro över Motalaviken–Vätterbron. Gång-baneräcket ska övergå i den handledare som krävs för gångbanorna på bankarna upp till bron. Se nedan. Obs! Det visade broräcket uppfyller inte krav för kapacitetsklass H3.
Exempel som visar hur bullerskärm av glas kan monteras på broräcke. Svinesundsbron, väg E6.
Räcke för gångbana
2,5 meter hög
bullerskärm av glas
34VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Stödmurstyper ingående i trafi kplats Storgatan och Metall vägen.
3D-bild som visar hur stödmurar ska utföras i trafi kplats Storgatan.
4.4 BelysningAllmänna mål för belysning är att ge god visuell ledning och över-
blickbarhet liksom trygghet och skönhet för alla trafi kant slag.
Nedan preciseras hur dessa mål ska uppfyllas för olika delar av
föreslagen belysningsanläggning.
För all effektbelysning ska provbelysningar utföras av entre-
prenören för att kunna godkännas av beställaren.
För tekniska uppgifter se även Beskrivning med funktionskrav,
väg.
4.4.1 Belysning av väg 50För ny väg 50 fi nns inga formella krav på belysning då trafi kmängd-
erna inte förväntas bli så stora att belysning måste ut föras enligt
Beskrivning med funktionskrav, väg.
För den visuella ledningens skull bedöms det dock som för-
delaktigt att utföra en ledande belysning på bro över Motala viken/
Vätterbron och på stadsvägsdelen. Se exempel på denna typ av
belysning på bild nedan till höger.
Motiven är dels att bron går i kurva och dels att för trafi kanten
störande belysning kan förekomma i verksamhets områdena intill ny
väg 50 genom Motala. Ett motiv är också att förstärka skillnaden
mellan landsvägsdelen och bank- och brodelen/stadsvägs delen.
En diskret belysning är också vald för att trafi kanterna ska uppleva
stadens ljus på håll.
Krav på utförande
På bro över Motalaviken och på stadsvägsdelen ska ledande
belysning utföras med låga stolpar med ”positionsljus” med dio-
der (LED) som ljuskällor. C/c- avstånd ska vara cirka 25 meter.
•
4.4.2 Belysning av trafi k- och informationsplatserTrafi kplatser på landsbygdsdelen samt trafi kplats Fors ska belysas
med en belysningsstolpe (höjd 10 meter) vid anslutning av respek-
tive av- och påfartsramp samt en centralt placerad belysning med
fl era armaturer i rondell/droppe/vägkorsning (höjd 12 meter). I tra-
fi kplats Skänninge norra måste denna princip frångås på grund av
rondellens storlek. Kompletterande belysning av punkter där gång-
och cykelvägar passerar trafi k platser ska utföras. Principiell place-
ring framgår av planillustrationer i kapitel 5.
Av dessa framgår också att effektbelysning ska utföras på
broar i respektive trafi kplats. Denna belysning får också en viktig
ledande funktion för trafi kanter på ny väg 50. Se illustrerande 3D-
bilder på sid 36. I de fall bro i trafi kplatsen ligger under väg 50, som
i Skänninge södra och Fors, uppnås inte denna effekt, men samti-
digt skymmer inte överliggande bro med tillhörande vägbank sikten
framåt på ny väg 50. I dessa fall ska ändå bro under ny väg 50 be-
lysas för att ge en välkomnande och vackert belyst entrépunkt från
söder till Skänninge respektive Motala.
4.3.7 StödmurarPå landsvägdelen föreligger krav på stödmurar på ett fåtal platser
enligt Krav på utförande nedan.
På stadsvägsdelen däremot krävs, i ett antal trånga sektioner,
stödmurar för nivåupptagning, särskilt för ramper i trafi kplats Stor-
gatan och Metallvägen.
För att dessa murar ska få ett estetisk tilltalande uttryck ska
deras utseende samordnas med intilliggande på dessa platser.
Se till exempel 3D-bild nedan. Observera att de fl esta murar inte
redovisas på separata ritningar utan endast beskrivs i Beskrivning
med funktionskrav, bro.
Krav på utförande
Vid stora höjdskillnader till exempel för ramper i trafi kplatserna
vid Storgatan och Metallvägen ska stödmurar av betong utföras
med kantbalk och broräcke av samma typ som för alla broar i
detta projekt.
Alla övriga betongytor ska ges en slät, ljus yta där formsätt-
ningsdelar som skarvar, formfästen med mera ska studeras väl
för att bilda medvetet formade geometrier. Krav på yta och in-
färgning enligt Generella krav under 4.3 Broar och stödmurar.
För att ta upp en mindre höjdskillnad närmast väg 50 i trafi k-
platser vid Storgatan och Metallvägen ska en cirka 70 cm hög
sidobarriär med slät och tät betongyta och lutande framsida ut-
föras. Lutningen ska vara lika den som utförs för alla kantbalkar,
det vill säga 6:1.
För gång- och cykelbana utmed väg 942 ska en stödmur ut-
föras vid passagen under ny väg 50. Denna ska utföras med
en tydligt mönstrad yta ( till exempel i form av armerad betong-
blockskonstruktion) i en svag bakåtlutning. Därmed erhålls en
öppnare väglösning och stödmuren får en mer levande yta. Se
illustration i avsnitt 4.3.2 Broar över vägar på väg 50.
För gångväg längs Skenaån vid Skänninge för ny väg 50 krävs
vid passage under ny bro över Skenaån en stödmur för bro-
banken så att denna inte faller ut i Skenaån. Då denna gång-
väg förväntas bli frekventerad ska stödmuren utföras på ett
välordnat sätt som inte konkurrerar estetiskt med brokonstruk-
tionen. Därför ska denna stödmur utföras som en gabionmur,
med fyllning av rundad fältsten, som arbetas in i slänten på ett
snyggt sätt.
•
•
•
•
•
Exempel på ledande belysning i tätortsmiljö. Väg E4, Sundsvall–Timrå. Utförd med ”positionsljus” med dioder (LED).
35VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Trafi kplatser på stadsvägsdelen ska belysas på ett funktionellt
och effektfullt sätt. Det senare för att nattetid markera de viktiga entré-
punkterna till Motala i trafi kplatserna vid Storgatan och Metallvägen.
Principen här är att tydligt markera av- och påfartsramper för
att också få fi na övergångar mellan den relativt mörka nya väg 50
och Motalas gatubelysning. Inga stolpar ska placeras i vägrummet
för väg 50. Därmed kommer den effektbelysning av broarna som
ingår i de ”svävande” cirkulationerna att framhävas och få ett stort
symbolvärde för Motala.
Effektbelysningen ska placeras under den inre vägbanan som
en kontinuerlig lysande ring. Se illustrerande 3D-bilder på sid 36.
Av dessa framgår också den belysning av murar för ramperna som
ska utföras.
Man kan här också ana den belysning som ska utföras i de inre
broräckena för att tydliggöra cirkulationsplatserna för trafi kanter i
det ovanliggande gatuplanet. De karaktäristiska pelarformiga trä-
den som ska planteras inne i cirkulationsplatserna ska också bely-
sas. Se vidstående 3D-bild.
Informationsplatser ska belysas separat, både de som är place-
rade utmed ramper i trafi kplatser och den informationsplats som är
lokaliserad intill Jerusalemsbadet.
Principiell placering av belysning framgår av planillustrationer i
kapitel 5.
Krav på utförande
Trafi kplatser på landsbygdsdelen ska belysas på ett enkelt sätt
enligt principer ovan och planillustrationer i kapitel 5.
Trafi kplatserna på stadsvägsdelen ska belysas på ett funktionellt
och effektfullt sätt enligt principer ovan och planillustrationer i
kapitel 5.
Belysningsstolpar ska samordnas med övrig vägutrustning
avseende material, ytbehandling, form, skala och så vidare.
Fackverksstolpar får inte användas. Formspråket ska vara rakt,
enkelt och rent. Även armaturerna ska vara enkla och rena i sitt
uttryck, ha planglas samt monteras utan armar.
Informationsplatser ska utföras med väldesignade belysnings-
stolpar med cirka 6 meters höjd samt belysning av informa-
tionstavlor som respektive kommun ansvarar för.
Den stora rondellen i trafi kplats Skänninge norra ska belysas
med stolpar runt denna.
Eftersträvansvärt utförande
Alternativa utföranden av belysning i cirkulationsplatser på
landsbygdsdelen kan diskuteras, då det fi nns en önskan att
hålla denna belysning lågmäld för att inte dominera intrycken
nattetid och konkurrera med ortens/landskapets kvaliteter dag-
tid. Kopplingar till utmaningen i avsnitt 2.1 kan göras. Samtidigt
måste krav på trafi ksäkerhet uppfyllas. En enhetlig, tydlig ljusbild
måste uppnås, så att det hinder en rondell utgör klart framgår.
•
•
•
•
•
•
Genom ljussättning av murarna i rondellerna ovan väg 50 i trafi kplats Storgatan och Metallvägen tydliggörs cirkulationsplatserna för trafi kanter i det lokala gatunätet. Belysningen ska fällas in i räcket enligt exempel nedan.
Exempel på belysning infälld i broräcken. Munksjöbron, Jönköping.Exempel på hur en cirkulationsplats ska belysas på landsbygdsdelen ska belysas genom en centralt placerad 12 meter hög stolpe med fl era armaturer för att understryka rondellen. Rångedala trafi kplats, väg 40 mellan Borås och Ulricehamn.
36VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
3D-bild som illustrerar hur trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen ska ljussättas. Observera också principen för ledbelysning av väg 50 på stadsvägsdelen.
Exempel på hur ljussättning av enspannsbro under väg 50 i trafi kplats ska ljussättas. Trafi kplats Nääs, väg E20 vid Floda utanför Göteborg.
3D-bild som visar hur den cirkulära formen på trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen ska understrykas genom ljussättning.3D-bild som illustrerar hur bro över väg 50 i trafi kplats på landsvägsdelen ska ljussättas för att tydligt markera väg 50 genom respek-tive trafi kplats.
37VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
4.4.3 Belysning av övriga vägarÖvriga vägar ska normalt inte belysas. Undantag är till trafi kplatser
anslutande gatunät som ska belysas på nya delar med minst
samma nivå som anslutande belysning, väg 206, samt gator inne i
Motala. Undantag är också broar på väg 50 i trafi kplats Skänninge
södra och trafi kplats Fors samt bro över Drottning gatan. Dessa ska
belysas enligt princip i vidstående illu strerande 3D-bilder och bild-
exempel, det vill säga med ljussättning av bro undersida.
Krav på utförande
Broar för vägar under väg 50 i trafi kplatser Skänninge södra,
Fors samt bro över Drottninggatan ska belysas genom ljussätt-
ning av broundersida.
Till trafi kplatser anslutande gatunät samt korsande väg-/gatunät
ska belysas på nya delar med samma belysning som på befi nt-
liga gator. Detta gäller i trafi kplatserna Hulje, Skänninge söd-
ra, Skänninge norra, Fors, Storgatan och Metall vägen samt
på väg 206 och på Drottninggatan i Motala. Denna belys-
ning är inte markerad på planillustrationer i kapitel 5.
•
•
4.4.4 Belysning av gång- och cykelvägarGång- och cykelvägar på landsbygd ska inte belysas. Detta gäller
också broar för gång- och cykelvägar.
Från och med gång- och cykelvägspassagen under väg 50
vid Jerusalemsbadet och norrut ska samtliga gång- och cykel-
vägar, inklusive passager under väg 50, belysas. Standard på
belysning ska vara av samma typ som belysning på anslutande
gång- och cykelvägar för att upplevas säkra och trygga.
Gång- och cykelvägar som passerar under ny väg 50/övriga
gator inne i Motala ska ges en högkvalitativ belysning för att un-
derlätta kontakten mellan stadens olika stadsdelar. Ljussättning av
passagernas tak ska utföras enligt principer på vidstående illustre-
rande 3D-bilder.
Gång- och cykelväg på bro över Motalaviken ska belysas med
armaturer infällda i betongmuren mellan väg 50 och gång- och cykel-
banan, med ett c/c-avstånd på cirka 6 meter. Se sektion på sid 33
och 3D-bilder i avsnitt 4.4.5. Även anslut ande gång- och cykelvägar
på den södra brobanken ska belysas med lågt sittande armaturer på
pollare (höjd cirka 1,2 meter) för att inte blända bilister på nya väg 50.
För gångtrafi k utmed väg 206 som passerar på bro i det käns-
liga öppna landskapet öster om Skänninge ska en enkel be lys ning
på broräckena utföras för att undvika den ytterligare visuella påver-
kan som stolpar skulle medföra. Vandaliseringsrisken ska beaktas.
Krav på utförande
Från informationsplatsen vid Jerusalemsbadet och norrut ska
samtliga gång- och cykel vägar som byggs belysas. Denna be-
lysning är inte markerad på planillustrationer i kapitel 5.
Samtliga gång- och cykelpassager under vägar inne i Motala
ska ges en högkvalitativ belysning genom ljussättning av
passagernas tak.
Skyddsanordningar, till exempel skyddsgaller, ska utföras för att
motverka vandalism.
För gående på bro för väg 206 ska en enkel belysning utföras i
broräckena.
Gång- och cykelväg på bro över Motalaviken samt den södra brobanken ska belysas med lågt sittande armaturer på mur och
på pollare, för att inte blända bilister på nya väg 50.
•
•
•
•
•
Bra exempel på belysning i gångtunnel vid Kungsbacka station.
3D-bild som illustrerar hur ljussättning sker av de två långa gångpassagerna vid trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen i Motala. 3D-bild som illustrerar hur gång- och cykelvägspassager inne i Motala ska belysas genom ljussättning av passagernas tak.
38VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
4.4.5 Effektbelysning av VätterbronBron över Motalaviken ska belysas underifrån från sidan för att
nattetid utgöra ett effektfullt blickfång från staden. Föreslagen belys-
ning ska tydliggöra själva konstruktionen och de V-formade huvud-
stöden. Det är viktigt att sidan på dessa stöd kontrasterar mot den
i övrigt mörka undersidan av bron. Se principer på vidstående illu-
strerande 3D-bilder. För att uppnå denna effekt krävs förutom strål-
kastare i stödfundamenten, enligt 3D-bild på sid 31, också längs-
riktade strålkastare på brons undersida. För att förenkla underhållet
av dessa kan de göras åtkomliga från gång- och cykelbanan.
Obser vera att längsriktade strålkastare endast ska utföras på östra
sidan mot Motala.
Denna effektbelysning ska utöver formen även framhäva brons
färgsättning.
Viktigt är att alla dessa stråkastare avbländas precist så att
ingen bländning mot omgivningen uppkommer.
Även den föreslagna belysningen för gång- och cykelvägen ska
ingå i brons effektbelysning, då denna ska uppfattas inifrån Motala
som ett lysande ”pärlband” över sundet. Se 3D-bilder nedan och
på sid 39.
En värdig belysning av bron över Motalaviken är synnerligen
viktig för att skapa ett mervärde för projektet och för Motala stad.
Här kan direkta jämförelser göras med värdet av effekt belysningen
av Uddevallabron för Uddevalla stad.
Krav på utförande
Effektbelysning som på håll synliggör den bärande rödbruna
stållådan, inklusive de V-formade huvudstöden med en jämn
belysning, ska utföras. Åt väster ska endast V-stöden belysas
underifrån.
Belysningen för gång- och cykelvägen ska ingå i brons effekt-
belysning, då denna ska uppfattas inifrån Motala som ett
lysande ”pärlband” över Skepparpinan.
Alla stråkastare ska avbländas precist så att ingen bländning
mot omgivningen uppkommer.
•
•
•
Visualisering av nattmiljö på bro över Motalaviken.
Den bärande brobalken och de V-formade huvudstöden på Vätterbron föreslås belysta med strålkastare.
V-stöden föreslås belysta underifrån med strålkastare i stödets ovala fundament, se 3D-bild nederst på sid 31. Den låga gångbanebelysningen bildar från sidan sett ett ”pärlband” över bron.
39VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Ljussättning av bron över Motalaviken–Vätterbron ska framhäva brons form och färgsättning och därmed utgöra en viktig symbol för Motala även under dygnets mörka timmar.
4.5 AnläggningskompletteringarAlla anläggningskompletteringar ska väljas så att ett enhetligt och
väl samman hållet estetiskt intryck erhålles vid färd på ny väg 50
och tillhör ande vägsystem. Det är en stor fördel om anläggnings-
kompletteringarna tillhör samma ”familj”, det vill säga har ett ge-
mensamt formspråk som grund. Härvidlag utgör det system för
vägutrustning som Vägverket tog fram i samband med en stor ar-
kitekttävling under arkitekturåret 2001 en förebild som med fördel
kan användas i detta projekt. Tävlingen resulterade i systemet ”Sa-
feline” och har bland annat använts i vägprojektet med ny väg mel-
lan Sverige och Finland i Haparanda.
Nedan preciseras de krav på utförande som ställs på respek-
tive vägutrustning.
Krav på utförande
Alla anläggningskompletteringar ska kännetecknas av ett ge-
mensamt formspråk.
Alla anläggningskompletteringar i stål ska vara rostskyddsbe-
handlade med en blank silvergrå kulör.
•
•
4.5.1 RäckenRäckens utbredning är principiellt visade på planer i kapitel 5.
Observera att exakta längder och lägen avgörs av krav i Beskriv-
ning med funktionskrav, väg.
Krav på utförande
Räckestyper ska vara desamma för hela vägsträckan Mjölby–
Motala, med undantag av nedan preciserade delar. Detta gäller
även på korsande vägar.
En enhetlig typ av räcken ska väljas med följare av rör på alla
nivåer för att ge ett luftigt intryck med god genomsikt ut i om-
givande landskap. W-balkar får inte förekomma. Vajerräcke som
mitträcke tillåts dock på landsbygdsdelen.
•
•
40VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Sidoräcken ska vara av typ rörräcke, normalt med i sidled kraftigt utvinklad avslutning, som i exemplet nedan från E6 väster om Dingle.
Mitträcke av typen linräcke med väl designade stålpelare. Observera övergången till dubbla rörräcken. Laganbron, E4 vid Markaryd.
Mitträcke av typen enkelt rörräcke.
4.5.1.1 MitträckenMitträcke ska utföras på hela sträckan för ny väg 50. Två typer
förekommer.
På landsvägsdelen mellan Mjölby och banken för bro över
Motala -viken norr om trafi kplats Fors är mittremsan 1,5 meter bred
och asfalterad. På denna del får ett val, med hänsyn till bland annat
driftsaspekter, av mitträcke göras mellan ett vajerräcke med c/c-
avstånd på minst 4 meter och ett enkelt rörräcke med en följare
som omsluter ståndarna. På bank- och brodelen och stadsvägs-
delen genom Motala är mittremsan 1,0–1,5 meter bred respektive
2,5 meter bred och består av en upphöjd betongyta. I denna ska
dubbla rörräcken med två följare utföras för att möjliggöra monte-
ring av vägbelysning i mittremsan.
Krav på utförande
På landsvägsdelen får ett val av mitträcke utföras mellan ett va-
jerräcke med c/c-avstånd på minst 4 meter och ett enkelt rör-
räcke med en följare som omsluter ståndarna.
På bank- och brodelen och stadsvägsdelen ska som mitträcke
utföras dubbla rörräcken med två följare.
•
•
4.5.1.2 SidoräckenAnvändning av sidoräcken ska minimeras. Sidoräcken i öppet
landskap ska undvikas då det begränsar kontakten med det omgi-
vande landskapet.
Omsorg ska läggas vid avslutningar av räcken, genom att
dessa dras ner mot trafi ken i ytterslänten på vägdiket. Se exempel
på vidstå ende bild.
Enligt ovan är det viktigt att sidoräcken och broräcken är av
samma typ för att få fi na övergångar vid anslutning till broräcken.
Därför är så kallade slänträcken inte önskvärda ur estetisk syn-
punkt, då dessa blir iögonfallande för trafi kanten och inte har-
monierar med broräcken. Detta gäller inte minst på de stora väg-
bankarna kring landfästena för bron över Motalaviken.
Genom Motala eftersträvas ett sammanhållet vägrum med
trädplanteringar nära vägen, som begränsar vägens skala och
anpassar den till skalan hos den omgivande staden. Därför ska
sidoräcken användas konsekvent.
Krav på utförande
Användning av sidoräcken ska minimeras.
Sidoräcken ska vara av typen rörräcke med två följare.
•
•
4.5.1.3 BroräckenBroräcken ska väljas inom samma ”familj” som sidoräcken, det vill
säga rörräcken med tre följare som minimerar intrycken och inte
begränsar trafi kanternas utblickar. Öppenhet eftersträvas för att
säkerställa utblickarna från alla broar. En räckestyp väljes som även
möjliggör montering av bullerskärmar av glas. Detta gäller även
delar av vägbankarna kring landfästena för bron över Motalaviken.
Se vidare exempel i avsnitt 4.3.6 Bro över Motalaviken–Vätterbron
och 4.5.5 Bullerskydd.
Krav på utförande
På samtliga broar, exklusive bro över Motalaviken–Vätterbron,
ska broräcken av typ rörräcke med tre följare utföras.
Där stänkskydd krävs ska dessa normalt utföras av standard enheter
i sträckmetall samt över gång- och cykelvägar med täta skärmar.
Där stänkskydd krävs i trafi kplatser i Motala ska dessa ut-
föras av härdat, laminerat glas för god sikt i cirkulationsplatser.
Observera underhållskrav beträffande rengöring.
Räcken på utsida gång- och cykelbana på bro över Motala-viken ska utföras som luftiga spjälräcken. Se detaljer i avsnitt
4.3.6 Bro över Motalaviken–Vätterbron.
På bro över Motalaviken och tillhörande bankar ska broräcke
utföras av H3-klass. Detta ska specialutformas så att det står i
samklang med brons övriga utformning.
•
•
•
•
•
4.5.1.4 Gång- och cykelvägsräckenRäcken för gång- och cykelbanor ska utföras på nedanstående
specifi ka platser.
Krav på utförande
Utmed gång- och cykelbana ovan mur som ska utföras längs
väg 942 under ny väg 50 ska ett enkelt räcke utföras. Se illus-
tration i avsnitt 4.3.2.
På gång- och cykelbanor på bankarna utanför brokonstruk-tionerna norr och söder om bro över Motalaviken ska ett
enkelt, luftigt räcke med cirka 1,5 meters avstånd mellan stånd-
arna utföras. Material och dimensioner väljs för att anknyta till
anslut ande spjälräcke. Se illustrationer på sid 33.
•
•
4.5.2 ViltstängselI skogspartiet vid Mjölbyfältet ska viltstängsel fi nnas. Befi ntligt vilt-
stängsel ska fl yttas samt förlängas enligt planillustrationer i kapitel
5. Placering av viltstängsel påverkar i hög grad trafi kantens upp-
levelse av vägrummet. Vid placering eftersträvas ett harmoniskt
intryck, särskilt vid anslutning till broar.
Placeringen av stängslet anpassas så att man slipper knyckar
upp och ner eller i sidled.
Krav på utförande
Placering av viltstängsel ska utföras på ett harmoniskt intryck så
att man slipper knyckar upp och ner eller i sidled.
Anslutning av viltstängsel mot broar ska ske med omsorg så att
estetiskt tilltalande utseende erhålls.
•
•
41VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
4.5.3 SkyltningAll skyltning är ett komplement till vägutformningen för att under -
lätta trafi kantens orientering och ge underlag för att fatta relevanta
beslut om körningen. I dagens trafi kmiljöer utsätts trafi kanten ofta
för en mängd konkurrerande budskap och det blir viktigt att inte
skylta mer än nödvändigt.
Ett viktigt gestaltningsmål vid skyltning är också att minimera
intrycket av skyltar i landskapet och värna utsikter i landskapet.
All skyltning ska vara tydlig och konsekvent.
Skyltportaler ska inte användas inom detta vägobjekt. Mindre
vägvisningstavlor vid sidan av vägen ska i stället användas. Se vid-
stående exempel på typ av vägvisningstavlor.
Placering av skyltar ska utföras med stor omsorg utifrån plat-
sens förutsättningar och får inte förta upplevelsen av landskapet.
Topografi , vegetation och bebyggelse bör användas för att ge
vägmärket visuellt stöd. Generellt bör placering framför broar, på
backkrön och innerkurvor undvikas. Inför exakt placering av skyltar
ska en analys göras av var eventuella konfl iktpunkter fi nns mellan
upplevelsevärden och vägmärket för att kunna välja såväl optimal
placering som storlek på skylt.
Det är viktigt att komma ihåg att baksidan av skyltar har
lika stor yta som framsidan och att den också behöver ingå i
analysen. För ett genomarbetat, lugnt och enhetligt, helhets-
intryck med tilltalande estetiska värden krävs att all vägutrust-
ning samordnas i ett system. Detta ska alltså även omfatta sta-
tiv för stolpar för skyltsättning. Lämpliga platser söder och norr
om Skänninge för kommunens skylt visas på planillustrationer i
kapitel 5.
Exempel på föredömlig, låg skyltning i cirkulationsplats. Väg 158 vid Vallda utanför Kungsbacka.
Exempel på väl placerad informationstavla med vegetationsstöd. E6 vid Dingle i Bohuslän.
Exempel på formgivet stativ för skyltar och portaler, vilket samordnats med övrig utrustning längs väg 45 på delen Angeredsbron–Älvängen, norr om Göteborg. 3D-bild: Arcitec, Göteborg.
Kommunernas informationsskyltar om Mjölby, Skänninge
och Motala ska placeras intill avfartsramper i trafi kplatserna Hulje,
Skänninge södra, Skänninge norra, Fors och Metall vägen. Kom mu-
nerna ansvarar för framtagning och uppsättning av dessa tavlor.
Utmed väg 50 ska så kallade animeringsskyltar med vit och brun
kulör som anknyter till traktens attraktioner sättas upp efter mönster
från turistvägen utefter Vätterns östra sida och väg E6 i Halland.
Krav på utförande
Stativ för stolpar för skyltar ska samordnas med övrig utrustning
avseende form, färg, skala, material och så vidare. Formspråket
ska vara rakt, enkelt och rent. Fackverksstolpar tillåts endast på
landsbygdsdelen.
Antalet skyltar och skyltstorlekar minimeras. Skyltplaceringen
studeras noga så att skyltar inte hamnar mitt i synfältet för
intressanta utblickar.
För de tre städerna Mjölby, Skänninge och Motala samt ”trakt-
namnet Folkungabygden” ska så kallade animeringsskyltar
ut föras för båda körriktningarna.
Den befi ntliga välkomstskylten för Skänninge, som idag står
skymd vid infarten från öster ska placeras vid infartsvägarna till
staden, dock inte utmed väg 50.
Skyltportaler får inte användas i detta vägobjekt.
•
•
•
•
•
42VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
4.5.4 BländskyddBländskydd där ljus från trafi k på parallellvägar till nya väg 50 ska
i första hand utföras som markmodelleringar. Där utrymme inte
räcker till för markmodellering utförs planteringar som ger funge-
rande bländskydd på sikt. I väntan på att planteringarna sluter sig
ska temporära bländskydd utföras.
Dessa ska utföras som enkla träplank med horisontellt liggande
fyllningar mellan bärande stolpar som kan vara av trä eller stål. Trä
ska laseras i en diskret brun eller mörkgrå kulör.
Krav på utförande
Temporära bländskydd ska utföras om enkla träplank med hori-
sontell liggande fyllning och laseras i brun eller mörkgrå kulör.
•
Exempel på animeringsskylt.
4.5.5 BullerskyddBullerskyddsåtgärder ger generellt bättre effekt ju närmare
buller källan de kan placeras.
För projektet kan åtgärderna behöva utföras nära vägen, ofta
långt från bebyggelsen som ska skyddas. Bullerskyddsåtgärderna
ska samtidigt ta hänsyn till omgivande landskapsbild. Bullervallar och
olika typer av bullerskärmar är bullerskyddsåtgärder som blir tydliga
visuella inslag i landskapet och för trafi kanten.
I det oftast öppna landskapet på landsvägs delen är jordvallar
ett mer naturligt element än bullerskärmar och är därför att föredra
ur landskapssynpunkt.
I de fall vallar inte kan anläggas (vid utrymmesbrist till exem-
pel på och intill broar, vid dåliga grundförhållanden med mera) ska
bullerskydd utföras av skärmar enligt avsnitt 4.5.5.4.
På bank- och brodelen ska bullerskydd utföras med bullerskärmar
av glas för att säkerställa utblickarna från bron.
På stadsvägsdelen genom Motala ska bullerskydd utföras
genom en kombination av relativt fl acka buller vallar, cirka 1 meter
höga sett från huvudvägen, med ”gröna bullerskärmar” på krönen,
cirka 1,5 meter höga. Se typsektion 4 i avsnitt 4.1.1. I trånga sek-
tioner, över broar och gång- och cykelpassager eller där önskemål
om genomsikt och utblickar i övrigt föreligger, ska bullerskärmar av
glas utföras.
Lägen, typer och höjder på bullerskydd framgår av planillustra-
tioner i kapitel 5.
Nedan beskrivs krav på respektive typ av bullerskydd.
4.5.5.1 Bullerskärmar av glasPå bank- och brodelen samt på ett antal andra platser inklusive
anslutningar till bullervallar ska bullerskärmar av glas utföras för att
säkerställa utblickar från vägen.
Vyer från Vätterbron är synnerligen viktiga för att skapa mer-
värde till projektet och till Motala stad. Lägen och höjder på dessa
skärmar framgår av planillustrationer i kapitel 5. Observera att höj-
der på dessa skärmar anges över mark/bro.
Skärmarna, 1,2–3,0 meter höga, ska i de fl esta fall monte ras
direkt på broräcken i anslutning till vägbanan, varför in fästningar
måste konstrueras för att klara vindlaster och säker hetskrav. Vid
placering på mark ska en prydlig betongsockel av erforderlig höjd
utföras. Se principsektioner i avsnitt 4.3.6 Bro över Motalaviken–
Vätter bron och exempel på liknande konstruktioner på vidstående
bilder.
Glas ska vara härdat och laminerat.
Krav på utförande
Bullerskärmar av glas ska utföras i lägen och med höjder enligt
planillustrationer i kapitel 5.
Glas ska vara härdat och laminerat.
•
•
Exempel på hur övriga bullerskärmar ska utföras, det vill säga med bärande konstruktion av stål och varierande skärmutbredning av glas och aluminiumkassetter. Exemplet visar bullerskärmar ovan en gång- och cykelvägspassage under E20 i Partille.
43VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Exempel på ”grön” bullerskärm av föreslagen typ. Vid foten är murgröna planterad som ”inklädnad”.Fotomontage som visar hur bullerskydd ska utföras på den östra sidan av väg 50 norr om Drottninggatan. Bullerskärmen av glas på broräcke ska här övergå i en låg bullervall med 1 meter hög och kringplanterad ”grön” bullerskärm.
Bostadsområde vid Hildedal, Göteborg. Vid foten är klätterväxter planterade som ”inklädnad”.
4.5.5.2 ”Grön” bullerskärmFör att ge ett bra bullerskydd med ett parkmässigt uttryck och för
att begränsa intrycket av instängdhet ska det erforderliga buller-
skyddet utmed stadsvägsdelen på ny väg 50 genom Motala på
merparten utföras som del av den gröngjorda parkmarken, i form
av en ”grön bullerskärm” uppe på en fl ack vall.
Detta för att begränsa vallarnas utbredning samt ge ett öppna re
intryck mot både väg 50 och bebyggelsen.
Denna lösning skapar också avskildhet mot den bakomligg-
ande bebyggelsen. Sektion genom bullervall med mur framgår av
typsektion 4 i avsnitt 4.1.1.
”Grön bullerskärm” ska i regel vara 1,5 meter hög (några högre
förekommer) och vara av en typ med bärande konstruktioner av
varmförzinkat stål och fyllningar av varmförzinkat stålnät med fukt-
hållande isolerskivor som underlättar för klätterväxter. Klätterväxter
ska planteras på ömse sidor för att överväxa skärmen. Se exempel
på vidstående bilder.
Krav på utförande
”Gröna bullerskärmar”, av typ enligt ovan, ska utföras i lägen
och med höjder enligt planillustrationer i kapitel 5.
•
4.5.5.3 Övriga bullerskärmarI de fall vallar inte kan anläggas (vid utrymmesbrist till exempel på
och intill broar, vid dåliga grundförhållanden med mera) på lands-
vägsdelen samt i vissa lägen på stadsvägsdelen ska bullerskydd
utföras med samma typ av bärande konstruktion och betongsock-
el som bullerskärmar av glas enligt ovan. Fyllning i dessa ska dock
utföras med lätta aluminiumkassetter utan färginslag samt med ett
cirka 0,7 meter högt krön av glasskärmar.
Skärmarna ska utförs med horisontella, eventuellt trappade,
avslutningar och dess utformning bör vara neutral i sitt uttryck och
tillhöra vägrummets möblering, det vill säga anknyta till övrig vägut-
rustning. Se avsnitt 4.5.
Krav på utförande
Övriga bullerskärmar (det viss säga inte rena glasskärmar) ska
utföras med fyllning av lätta aluminiumkassetter utan färginslag
samt med ett cirka 0,7 meter högt krön av glasskärmar där val-
lar inte kan an läggas. Lägen framgår av planillustrationer i ka-
pitel 5.
Eftersträvansvärt utförande
Den höga bullerskärmen utmed väg 50:s västra sida norr om trafi kplats Metallvägen kan med fördel ersättas med ”gröna
bullerskärmar” som kopplas till befi ntliga bullervallar. Entrepre-
nören ska verifi era en likvärdig bullerreduktion. En sådan föränd-
ring kräver bygglov.
•
•
44VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Principutformning av bullerskyddsvall då vägen passerar genom skogsmark.
Principsektion för bullervall i skogsmark med uppvuxen vegetation.
Anslutning till
omgivande
mark med
minsta radie
20 m
Minst 1:6
gärna1:10
Vall ansluts mjukt mot
omgivande mark med minsta
radie 10m
Vallkrön avrundas mjukt med
minsta radie 10 m
1:2
-1:3
1:2
,5-1
:3
1:4
2,5
m
3,5
m
En lutning på 1:2,5-1:3 ger bättre
förutsättningar för etablering och
tillväxt av plantering än en lutning
på 1:2.Anslutning till
omgivande
mark med
minsta radie
20 m
Minst 1:10
Vall ansluts mjukt mot
omgivande mark med minsta
radie 10 m
Vallkrön avrundas mjukt med
minsta radie 10 m
1:3
Min
st
1.6
vid
bete
sm
ark
min
st
1:1
0 v
id å
kerm
ark
2,5
m
3,5
m
”Baksidan” på vall återställs till åker
respektive betesmark
Principsektion för bullervall i öppen jordbruksmark.
Principutformning av bullerskyddsvall då vägen passerar genom öppen jordbruksmark. Baksidans utformning med fl acka slänter kräver överenskommelse med markägare, då detta område ligger utanför vägområde.
1:2,5-1:3Vallkrön minst
2,5 meter brett
Vegetation anpassas till
den naturliga vegetationen
på platsen
Slänt gräsbesås, alternativt
kläs med avbaningsmassor
från skogsmark
1:6–1:10
Vallkrön minst
2,5 meter brett
Vall återställs till åker/
betesmark (kräver över-
enskommelse med
markägare)
Slänt gräsbesås,
alternativt kläs med
avbaningsmassor från
öppen mark
4.5.5.4 BullervallarBullervallar längs väg 50 ska så långt det är möjligt underordna sig
landskapet och utformas som en del av den omgivande terrängen.
Vallarnas utformning och eventuella planteringar ska anpassas efter
omgivande landskapskaraktär och innehåll. Natur lika terrängforma-
tioner eftersträvas vid anläggande av vallar. Detta är särskilt viktigt
vid utformningen av baksidan och vid vallarnas ändar. Se vidstå-
ende illustrationer.
Regelbundet ”limpformade” vallar ska undvikas.
Bullervallar i öppen jordbruksmarkDå vallar ska utföras i det öppna jordbrukslandskapet är det sär-
skilt viktigt att vallformen anpassas till det omgivande landskapets
terrängformer. Risken är annars att vallarna blir ett främmande ele-
ment väl synligt i landskapet. Stor omsorg ska läggas vid mjuka
anslutningar till omgivande mark så att åtgärderna inte blir alltför
dominerande och onaturliga. Vallarnas baksida ska helst utföras
med fl acka slänter (lutning 1:6–1:10) så att marken kan återföras
till betesmark eller odlad mark. Denna släntutformning minskar den
visuella barriäreffekten påtagligt. Åtgärden kräver tillgång på lämp-
liga massor och avtal med berörda mark ägare, men är enligt ovan
mycket eftersträvansvärd.
Bakslänter på bullervallar utföras så fl ackt som möjligt med
hänsyn till fastställt vägområde men maximalt med lutning 1:2.
I de fall vägen passerar i skärning kan skärningen förlängas
och anpassas så den ger en mjuk och naturlig övergång till befi ntlig
marknivå.
Planteringar på vallar i det öppna landskapet ska undvikas.
Undantag är då bullervallen kan inordnas i befi ntliga vegetations-
strukturer på platsen och/eller då vallen blir ett dominerande inslag
i landskapet.
Krav på utförande
Bullervallar i det öppna jordbrukslandskapet ska, så långt det
är möjligt inom tillgängligt fastställt vägområde, anpassas till det
omgivande landskapets terrängformer.
I de fall vägen passerar i skärning kan bakslänter förlängas ge-
nom utfyllnad och anpassas så den ger en mjuk och naturlig
övergång till befi ntlig marknivå.
Eftersträvansvärt utförande
Vallarnas baksida ska helst utföras med fl acka slänter (lutning
1:6–1:10) så att marken kan återföras till betesmark eller odlad
mark. Åtgärden kräver tillgång på lämpliga massor och avtal
som sluts av entreprenören med berörda markägare.
•
•
•
Bullervallar i skogsmarkSkogsområden medför att vägen och dess anläggningar inte är
synliga på håll i landskapet. Vallarna tillåts därför en utformning
som bryter mot naturliga terrängformer. Syftet är att minska väg ens
intrång och påverkan på omgivande vegetation och mark.
Krav på utförande
För att mildra den onaturliga vallformen ska dessa vallar an-
läggas med vegetation. Se nedanstående illustrationer, plan-
illustrationer i kapitel 5 och planteringstyper i bilaga 1. Vegeta-
tionen har en maskerande effekt och mildrar ingreppet fysiskt
och visuellt särskilt på nära håll.
•
Bullervallar i Motalas stadsmiljöPå stadsvägsdelen genom Motala ska bullerskydd utföras genom
en kombination av relativt fl acka bullervallar, cirka 1 meter höga
sett från huvudvägen och ”gröna bullerskärmar” enligt ovan. Se
typsektion 4 i avsnitt 4.1.1. Denna lösning skapar också avskildhet
mot den bakomliggande bebyggelsen.
Vallarna planteras mot vägen med enhetlig plantering av läg-
re buskar och alléträd samt utformas i enlighet med planillustra-
tioner i kapitel 5 mot bebyggelsen för en parkkaraktär. Närmast
skärmplanteringens klätterväxter etableras buskar och marktäckare
för att gynna klätterväxter nas utveckling.
Krav på utförande
Utanför dräneringsdikena på stadsvägdelen i Motala ska buller-
vallar utföras med fl acka, klippta gräsytor och frodiga plante-
ringsytor med prydliga trädrader för att erhålla en park karaktär
mot väg 50. Detaljplanens höjd- och planläge avgör vilken lut-
ning dessa slänter får.
Föreslagna bullervallar ska utföras med bakslänter med slänt-
lutning 1:3 eller fl ackare, för att kunna skötas effektivt.
•
•
45VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Beteckningar
Broräcke/Mitträcke/Sidoräcke
Grön bullerskärm. Höjder anger totalhöjd över mark/
bro. Punkter anger delning mellan olika höjder.
Stödmur av betong
Gång- och cykelväg
Dubbelt mitträcke
Bullerskärm av glas/aluminium. Höjder anger totalhöjd
över mark/bro. Punkter anger delning mellan olika höjder.
Broräcke med stänkskydd av glas
Viltstängsel
Vall. Höjder på bullervall anges i förhållande till profi l-
höjd.
Slänt
Belysning – 12 m stolpe med fl era armaturer
Belysning – 10 m stolpe
Gräs
Buskage/Landskapsplantering
Träd
Damm för vägvatten/yta för tillfällig uppdämning av
vägdagvatten
Översilningsyta
Bilväg
Alléplantering enligt målbeskrivning
Parkplantering enligt målbeskrivning
Gräs-/ängsyta enligt målbeskrivning
Typ av A/N/P/G/Ä enligt målbeskrivning
A
N
P
G/Ä
1/2/3...
5 Utformning – planillustrationerI detta kapitel illustreras hela sträckan för ny väg 50 mellan Mjölby
och Motala, totalt 28 kilometer, genom att väganläggningen
lagts in på ett ortofoto som täcker närområdet till vägen. Därmed
kan specifi k utformning för varje enskild plats och kopp lingar till
befi ntliga vägsystem avläsas översiktligt.
Hur indelningen av sträckan och därmed avsnitt i detta kapitel
är gjord framgår nedan. Sidnumreringar har gjorts för att det ska
vara lätt att hitta sökt del.
Konnektionslinjer mellan de olika vägdelarna är inlagda med vita
streckade linjer på planillustrationerna. Även vägens längdmätning
har lagts in i tabellen nedan. Observera att två olika längdmät-
ningar förekommer. 0/000–9/000 omfattar sträckan mellan Mjölby
och Skänninge. Sträckan Skänninge–Motala har längdmätning
15/840–35/652.
Delen km ca sida
5.1 Mjölby–trafi kplats Hulje 0/000–3/300 46–47
5.2 Hulje–trafi kplats Skänninge södra 3/300–6/300 48–49
5.3 Förbi södra Skänninge 6/300–9/000 50–51
5.4 Förbi norra Skänninge 15/900–19/000 52–53
5.5 Gripenberg–Stavgård 19/000–22/000 54–55
5.6 Fågelsta–Ödegården 22/000–25/200 56–57
5.7 Ödegård–Norrsten 25/200–28/300 58–59
5.8 Norrsten–Trafi kplats Fors 28/300–31/000 60–61
5.9 Trafi kplats Fors–Drottninggatan 31/000–32/600 62–63
5.10 Drottninggatan–Trafi kplats Stor-
gatan
32/600–34/100 64–65
5.11 Carlsund Utbildningscentrum–
Trafi kplats Metallvägen och norrut
34/100–35/652 66–67
Huvuddelen av sträckan omfattas av landsvägsdelen, det vill säga
sträckan mellan Mjölby och trafi kplats Fors, strax söder om Motala.
Denna del presenteras på åtta uppslag med planer, i skala 1:4 000,
med utsnitt för respektive trafi kplats i skala 1:2 000.
Bank- och brodelen samt stadsvägsdelen genom Motala
omfattas av tre uppslag med planer i skala 1:2 000 för att anslut-
ningar i stadsmiljön ska framgå väl.
Beteckningar på planerna framgår till höger. Det område som
ska bearbetas i funktionsentreprenaden framgår genom att raster
i någon form täcker dessa ytor eller genom att en textkommentar
hänvisar till respektive yta/åtgärd. För trafi kplatserna beskrivs ock-
så kortfattat vilken karaktär som avses att uppnå vid den fortsatta
gestaltningen av dessa platser. Där broar redovisas täcks/döljs
underliggande körbana/utformning. Denna ska dock förutsättas
vara utformad på samma sätt som anslutande vägavsnitt. Sidräck-
en/broräcken är principiellt visade. Utbredning och dimensionering
ska utföras enligt krav i Beskrivning med funktionskrav, väg.
Fastställt vägområde enligt antagna arbetsplaner framgår ge-
nom en röd tydlig gräns. Därmed kan också avläsas om arbeten
Övrig belysning till exempel pollare eller lägre belysningsstolpar.
Ljussättning av bro/mur
Positionsljus i mittremsa
utanför detta område ingår i funktionsentreprenaden.
I vissa fall har också markerats hänvisningar till ytor som inte
är tillgängliga enligt gällande avtal. För dessa områden anges
önskvärd utformning på planerna. Typen av åtgärder i dessa om-
råden beskrivs också under rubriken Eftersträvansvärd utformning
i kapitel 4 Utformning – principer och krav. Åtgärderna kan gälla
till exempel terrängmodellering för att uppnå en bättre landskaps-
anpassning av trafi kplatser eller buller vallar i öppet jordbruksland-
skap. I dessa fall uppmuntras entrepre nören till att upp rätta avtal
med aktuella markägare så att åtkomst till önskade områden kan
erhållas samt att disponera massor så att dessa anpassningar kan
komma till stånd.
Planteringsytor och andra vegetationsytor som ska utföras
efter vägsträckan visas också med kopplingar till bilaga 1 som
närmare förklarar hur dessa ytor ska gestaltas och anläggas samt
vilka krav som ställs för respektive typ av plantering. De anges i mål-
beskrivningar för respektive typ av planteringsyta eller gräs-/ängs-
yta. Ortofotot ger också en uppfattning om hur viktiga dessa plante-
ringar är för att uppnå en god landskapanpassning av vägen.
Längs sträckan har även ett antal sektioner tagits fram som be-
lyser de principiellt olika typerna av planteringar samt släntbehand-
lingarna längs sträckan. Respektive läge är visat med sektions-
markeringar med bokstavsbeteckningar som återfi nns vid aktuell
sektion i anslutning till läget på plan.
Gräns för fastställt vägområde
Område önskvärt för terrängmodellering utanför arbetsplanens
fastställda vägområde
Bro
Naturlik plantering enligt målbeskrivning
Ridväg
Skogsbilväg/Serviceväg/Ägoväg
Damm med parkkaraktär och konstant vattenspegel
G2
Trafi kplats MJÖLBY VÄSTRA
E4
2,5 m hög bullervall enligt
princip ”öppen jordbruks-
mark”. Önskvärt förhöja
åkermark bakom bullervall.
Bro 5-1237-1 över
väg 942 och gc-väg
Väg
942
Ny gång-
och cykelväg
Allé till Hultegården.
Två träd tas ned inom
vägområdet, res-
terande träd skyddas.
2,5 m hög buller-
skärm på bro
MJÖLBY
Väg 32
Väg rivs och
återställs till åker
HULTEGÅRDEN
McDonalds
HULJE
Ny planskild
sträckning
väg 942
Vägen breddas
västerut.
Åker
Sektion A-A, 2/000, Trafi kplats Hulje
Önskvärd utfyllnad
Väg 953
G2 G2
G2
N1
G2G2 G2
N1
N2N2
Väg 50
Ursprunglig marknivå
Informationsplats
Avfartsramp från norr
46
Ny ridväg
Serviceväg
Påfartsramp
Bro 5-1061-1 över
befi ntlig väg 32
Skala 1:4000
Trafi kplats HULJEKaraktär: Ge intryck av
naturligt bildade morän-
holmar med dungar av
buskar och träd.
Bro 5-1238-1
över väg 50
Driftvändplats
Befi ntligt viltstängsel
fl yttas ut och komplet-
teras 2/500–4/500Vägen breddas
västerut.
Ny ägoväg placeras i
terrängen med hänsyn
till nivåer, vegetation
och fornlämningar
G2
G2
G2
G2
G2
G2
G2
G1
G1
N2
N2
N2
N2
N1
N1
N1
N1
N1N1B1
B1
Informationsplats
Önskvärd förhöjd
åkermark
Befi ntligt viltstängsel kom-
pletteras 2/500–4/500
Bro 5-1263-1
över gångväg
Sektion B-B, 1/940, rondell
Stensatt
yta
Svagt
välvd yta
Plantering B1
Granit-
kantstöd
Belysning
G2
G2 G2
N1
Ny lokalväg
G2
Trafi kplats HULJE
47
HA
GLU
ND
SG
ATA
N
B B
A
A
ServicevägKun
gsv
ägen
Väg
953
Skala 1:500
Skala 1:250
Skala 1:4000
Skala 1:2000
Befi ntligt viltstängsel
sektion 2/500–4/500
fl yttas ut
Bro 5-1239-1
över enskild väg
Mjö
lby
Väg
977
Bro 5-5-2
över järnväg
Järn
väg
Solitär ek skyddas
under byggtiden
Väg breddas
västerut
MJÖLBYFÄLTET
geologiskt intressant
område, grusås
Väg som rivs åter-
ställs till skogsmark
Bro 5-1264-1
över gångväg
Befi ntligt viltstäng-
sel kompletteras
2/400–4/500
Nytt viltstängsel
på båda sidor
4/500–5/100
48
Skala 1:4000
Skylt Skänninge
Driftvändplats
Bro 5-1240-1 över
väg 955 och gc-väg
Befi ntlig gång- och cykelväg
Gång- och cykelväg
Väg 977
Allé. Två träd inom vägom-
rådet tas ner. Resterande
träd skyddas.
Järnväg
Trafi kplats SKÄNNINGE SÖDRAKaraktär: Anpassning till det om-
kringliggande mosaiklandskapet
med omväxlande öppen mark
och skog/dungar.
Nuvarande väg 32
blivande lokalväg
Bländskydd enbart
plantering i slänt
6/000–6/250
Önskvärt förhöja
åkermark
Väg rivs återställs
till skogsmark
Nytt viltstängsel
på båda sidor
4/500-5/100
ÖDEGÅRDEN
Informationsplats
3,0 m hög
bullervall enligt
princip ”öppen
jordbruksmark”
N1
N2
N2
N2G2
G2
G2
G2
G2
G2
G1
G1
G1
G1
B1
B1
G3
B3
N2
N2
ÖRBACKEN
Sektion C-C, 5/700Trafi kplats Skänninge södra
Skala 1:500
Åker
Påfartsramp
mot söder
Väg 50
Ursprunglig marknivå
Avfartsramp från
söderN2 N2
N1
Väg 977
Gång- och
cykelväg
Åker
G2
G2 G2
G2 G2G2
E
E
C
C
D
D
Informationsplats
Trafi kplats SKÄNNINGE SÖDRA
G2G2
49
Skala 1:2000
Skala 1:4000
Artrika vägkanter öster om
befi ntlig väg 32 6/000–
6/800 bevaras
Driftvändplats
Järnväg
Bländskydd vall
+ plantering
6/250–7/350
Rekreationsskog Skänninge
IDROTTSPARKEN
2,5 hög buller-
vall enligt princip
”skogsmark”
Önskvärt förhöja åker
Svårbrukad kil, önskvärt om-
råde för terrängmodellering
2,0 m hög bullervall
enligt princip ”öp-
pen jordbruksmark”
Skala 1:250
Sektion D-D, 6/000–6/250Principsektion med bländskydd mellan lokalväg
och väg 50, där mellanrummet mellan vägarna
inte medger vall och plantering
Tillfälligt
bländskydd
Ä
Väg 50Lokalväg
Plantering N3 i slänt
(ej dikesbotten)Bef. artrik
slänt bevaras
Sektion E-E, 6/250–7/350Principsektion med bländskydd
mellan lokalväg och väg 50
(12 m mellan vägar)
Bef. artrik slänt
bevaras
Lokalväg
Bef. väg 32Ä
Låg vall och
plantering N2Tillfälligt bländskydd, skärm
el. dyl. tills buskar ger skydd
Ursprunglig marknivå
Väg 50
Skala 1:250
E
50
50
E
Ny ägoväg
Skala 1:4000
N3 N3
16/00
0
16/10
0
16/20
0
Man
torp
Väg
206
Bro 5-1241-1
över väg 50
Landmärke: Silo
Väg 5
0 M
otala
Bländskydd mellan väg 50 och väg
206 utformas som mjuka vallar/
terrängmodelleras 8/600–16/240
Ny sträckning väg 206
Önskvärt förhöja åker
SKÄNNINGE
2,0 m hög bullervall
enligt princip ”öp-
pen jordbruksmark”
G3
Driftvändplats
SPETALEN
G2
Sektion F–F, 8/700-16/240 Principsektion med bländskydd mellan väg 50 och väg 206 vid Skänninge mjukt formad vall.
Väg 206Väg 50
Väl avrundat
vallkrön
G2
Ursprunglig marknivåSkala 1:250
F
F
G2G2
51
Skala 1:4000
16/000
16/100
16/200
16/300
16/400
16/500
16/600
16/700
16/800
16/900
17/00017/100
17/200 17/300 17/400 17/500
9/00015/840.63
16/000
16/100
16/200
16/300
16/400
16/500
16/600
16/700
16/800
16/900
17/00017/100
17/200 17/300 17/400 17/500
9/00015/840.63
16/400
16/500
16/600
16/700
16/400
16/500
16/600
16/700
N4
Område för
terräng-
modellering
Önskvärt område
utanför vägområde för
terrängmodellering
Driftvändplats
Trafi kplats SKÄNNINGE NORRA
Järnväg
Driftvändplats
Väg 206
SPETALEN
SK
EN
AÅ
N
Ny s
träcknin
g
Väg 3
2
Väg 206
Trafi kplats SKÄNNINGE NORRA Karaktär: Anpassas till det öppna
landskapet med gräsbeklädda
mjuka slänter.SKÄNNINGE
Väg rivs återställs
till åkermark
Informationsplats
Bro 5-1244-1
över väg 50
Bro 5-1245-1
över enskild väg
Bro 5-1243-1över Skenaån
Bro för gångväg
över Skenaån
Befi ntlig vegetation
utmed Skenaån skyd-
das under byggtiden
G1
G2
G2
G2
G2
G1
Sektion G-G, 16/640 Trafi kplats Skänninge norra
Cirkulation Påfartsramp
mot söder
Väg 50 Påfartsramp
mot norr
G2 G2
G1
Ursprunglig marknivå
G
G
52
G2G2
G2
F
F
Område för terräng-
modellering
Bro 5-1242-1över Skenaån
Skala 1:500
Skala 1:4000
Skala 1:2000
17/400 17/500 17/60017/700
17/80017/900
18/00018/100
18/20018/300
18/40018/500
18/60018/700
18/80018/900
19/000
17/400 17/500 17/60017/700
17/80017/900
18/00018/100
18/20018/300
18/40018/500
18/60018/700
18/80018/900
19/000
Område mellan järnväg och
väg 50 terrängmodelleras
enligt princip på sektion I-I
Önskvärt område utanför
vägområdet för modellering/
baksida av bullervall
2,5 m hög buller-
vall enligt princip
”skogsmark” och
sektion H-H
Järnväg
GRIPENBERG
Önskvärd plats utanför
vägområdet för ter-
rängmodellering enligt
princip på sektion J-J
N1
N1N3
N3
N3
N3
N3
VRETA
Skylt Skänninge
Bro 5-1245-1
över ägoväg
H
H
Slänter gröngörs lika
omgivande fältskikt.Önskvärd terräng-
modelering utan-
för vägområdet
Plantering N1Sektion H–H, 17/520Huvudväg och bullervall typ skogsmark
53G2 G2 G2
I
I
Skala 1:250
Skala 1:4000
18/900 19/000 19/100 19/200 19/300 19/400 19/500 19/600 19/700 19/800 19/900 20/000 20/100 20/200 20/300 20/400 20/50018/900 19/000 19/100 19/200 19/300 19/400 19/500 19/600 19/700 19/800 19/900 20/000 20/100 20/200 20/300 20/400 20/500
Område mellan järnväg och
väg 50 terrängmodelleras
enligt princip på sektion J-J
Önskvärt område
utanför vägområde för
terräng modellering enligt
princip på sektion I-I
Önskvärt område mellan järn-
väg och väg 50 utanför vägom-
rådet för terrängmodellering
enligt princip på sektion J-J
Lämpligt område för
terrängmodellering enligt
princip på sektion J-J
Järnväg
Bro 5-1247-1
över väg 981
54
Sektion I-I, 18/000–19/100, 19/400–20/050 Principsektion terrängmodellering/plantering mellan järnväg väg 50 genom skogsmark
Järnväg Väg 50
JärnvägsområdeÖnskvärd terrängmodel-
lering och plantering
utanför vägområdet N3
Säkerhetszon enl VGU
Slänter gröngörs enligt
omgivande karaktär
Maxhöjd markmodellering som mest 2 m
över vägbanan.
Slänter gröngörs
enligt omgivande
karaktär
Slänter gröngörs enligt
omgivande karaktär
Skala 1:250
J
J
I
I
I
G2G2
G2
Ny serviceväg
för Banverket
Solitär ek
ska bevaras
Skala 1:4000
00 20/500 20/600 20/700 20/800 20/900 21/000 21/100 21/200 21/300 21/400 21/500 21/600 21/700 21/800 21/900 22/000
00 20/500 20/600 20/700 20/800 20/900 21/000 21/100 21/200 21/300 21/400 21/500 21/600 21/700 21/800 21/900 22/000
Område mellan järnväg och väg
50 terrängmodelleras/formas
enligt princip på sektion J-J
Önskvärt område att terräng-
modellera som bullervall enligt
princip ”öppen jordbruksmark”
Mellanrumszon terräng-
modelleras/formas enligt
princip på sektion J-J
Järnväg
Ny väg 981
Väg i skärning
utgör bullerskyddSTAVGÅRD
55
Sektion J-J, 19/100–19/400, 20/050–22/250, 26/000–28000Principsektion terrängmodellering mellan järnväg väg 50 i öppet jordbrukslandskap
Järnväg
Avbaningsmassor
öppen mark
Ursprunglig marknivå
Slänter gröngörs enligt
omgivande karaktärMarkhöjd får ej blockera sikt över banvall, dvs max 1 m över köryta
Önskvärd terrängmodellering
utanför vägområdet
(avstånd varierar)
Väg 50
Skala 1:250
G2G2
Vegetation i anslutning
till vägområdet skyddas
under byggtiden
G2 Skala 1:4000
22/00022/100
22/20022/300
22/400 22/500 22/60022/700
22/800
22/900
23/000
23/100
23/200
23/300
23/400
23/50023/600
22/00022/100
22/20022/300
22/400 22/500 22/60022/700
22/800
22/900
23/000
23/100
23/200
23/300
23/400
23/50023/600
23/100
23/200
23/300
23/400
23/100
23/200
23/300
23/400
23/100
23/200
23/300
23/400
23/100
23/200
23/300
23/400
Önskvärt område för
terrängmodellering enligt
princip på sektion J-J
Önskvärt område för
terrängmodellering
med fl acka slänter
Värdefull allé
skyddas under
byggtiden.
K
K
Sektion K–K, 23/250Trafi kplats Fågelsta
Väg 50
Järnväg
Driftvändplats
FÅGELSTA
Trafi kplats FÅGELSTA
Trafi kplats FÅGELSTAKaraktär: Gestaltade
moränkullar med dungar
av träd. Marken modelle-
ras mjukt i trafi kplatsens
ytor.
Planerad ny sträck-
ning ägoväg
Bro 5-1248-1
över ägoväg
2,5 m hög bullervall
enligt princip ”öp-
pen jordbruksmark”
Bro 5-1249-1
över väg 50
56
Påfartsramp
mot söder
Påfartsramp
mot norr
Ursprungligt marklinje
Ä Ä Ä
J
J
Ä
N5N5 N5
ÄN5
N5
N5
N5
N5
N5
Ä
Ä
Ä
Ä
N5
Banverket utför
åtgärder väster
om denna gräns
Skala 1:2000
Skala 1:4000
23/60023/700
23/80023/900 24/000 24/100 24/200 24/300 24/400
24/500
24/600
24/700
24/800
24/900
25/000
25/100
25/20
0
25/30
0
23/60023/700
23/80023/900 24/000 24/100 24/200 24/300 24/400
24/500
24/600
24/700
24/800
24/900
25/000
25/100
25/20
0
25/30
0
Bro 5-1250-1
över gångväg
Önskvärt område för
terrängmodellering
enligt princip ”öppen
jordbruksmark”
Skala 1:250
Driftvändplats
Önskvärt område
för terrängmodel-
lering med fl acka
slänter
Väg 987
Bro 5-1251-1
över väg 50
FÅGELSTA
2,5 m höga buller-
vallar enligt princip
”öppen jordbruks-
mark”Betesmark på änd-
moränområde med
höga naturvärden
57
Bro 5-1260-1
över gångväg
ÖDEGÅRDEN
Avfartsramp
från söder
Påfartsramp
mot norrÖnskvärd
förhöjd
åkermark
Ä Ä Ä
2,5 m hög buller-
skärm på bro
Skala 1:4000
24/900
25/000
25/100
25/200
25/30
0
25/40
0
25/500
25/600
25/700
25/800
25/900
26/000
26/10026/200
26/30026/400
26/500 26/600 26/700
24/900
25/000
25/100
25/200
25/30
0
25/40
0
25/500
25/600
25/700
25/800
25/900
26/000
26/10026/200
26/30026/400
26/500 26/600 26/700
Önskvärt område för
terräng modellering enligt
princip på sektion J-J
Om terrängmodellering
utförs ska området med
befi ntlig vegetation sparas
2,5 m hög bullervall
enligt sektion L-L
Bro 5-1252-1
över väg 962
Järnväg
Väg 987
NYCKELBY
Sektion L-L, 26/600Huvudväg och bullervall i öppet jordbrukslandskap
58
Skala 1:250
Slänter gröngörs enligt
omgivande karaktär
Slänter gröngörs enligt
omgivande karaktär
Önskvärd
odlingsbar
terräng-
modellering
utanför
vägområdet
G2
Väg 50
Ursprunglig marknivå
L
L
G2
G2
Bro 5-1251-1
över väg 50
Skala 1:4000
26/700 26/800 26/900 27/000 27/100 27/200 27/300 27/400 27/500 27/600 27/70027/800
27/900
28/000
28/100
28/200
28/300
26/700 26/800 26/900 27/000 27/100 27/200 27/300 27/400 27/500 27/600 27/70027/800
27/900
28/000
28/100
28/200
28/300
Önskvärt område för
terräng modellering enligt
princip på sektion J-J
Område mellan järnväg och
väg 50 formas mjukt enligt
princip på sektion J-J
Önskvärt område för
terräng modellering enligt
princip på sektion J-JJärnväg
Väg 987
N2
59
J
J
Skala 1:4000
00
28/300
28/400
28/500
28/600
28/700
28/80028/900 29/000
29/100
29/200
29/300
29/400
29/500
29/600
29/700
29/800
29/900
30/000
00
28/300
28/400
28/500
28/600
28/700
28/80028/900 29/000
29/100
29/200
29/300
29/400
29/500
29/600
29/700
29/800
29/900
30/000
Terräng modellering
N2
Slänter i anslutning till
Hamrabäcken mod-
elleras och planteras
Återställning av
väg till åkermark
Järnväg
Bro 5-1253-1
över väg 50
Driftvändplats
Väg rivs åter-
ställs till åker
Önskvärt område för
terrängmodellering
NORRSTENS
INDUSTRIOMRÅDE
Bro 5-1255-1
över väg 50
Gång- och cykelbana
HA
MR
AB
ÄC
KEN
Befi ntlig
väg 50
Återställning av
väg till åker- alter-
nativt betesmark
Befi ntliga solitära träd och
befi ntlig betesmark skydd-
as under byggtiden. Mark-
modelleringar får ej utföras
på betade hagmarker.
Omläggning av
befi ntlig väg 50
Trafi kplats SÖDRA FREBERGAKaraktär: Ge intryck av att vara en
del av landskapets terrängformer
genom terrängmodelleringar.
Planteringar av dungar ansluter till
befi ntliga vegetationsstrukturer.
60
N4
N4
Sektion M-M, 29/380 Trafi kplats Södra Freberga
Väg 987 Påfartsramp
mot söder Väg 50
Ursprunglig
marknivå
M
M
Ä ÄÄ
N2
N2
N2
N2
Banverket utför åtgärder
väster om denna gräns
Bro 5-1254-1 över
Hamrabäcken
Skala 1:4000
29/900
30/000
30/100
30/200
30/300
30/400
29/900
30/000
30/100
30/200
30/300
30/400
30/500
30/60030/700
30/800
30/900
31/000
31/100
31/200
31/300
31/400
31/500
31/600
29/200
29/300
29/400
29/500
29/600
29/200
29/300
29/400
29/500
29/600
29/200
29/300
29/400
29/500
29/600
29/200
29/300
29/400
29/500
29/600
Önskvärd plats för
terräng modellering
Område för terräng-
modelleringar
JERUSALEMSBADET
Önskvärd markmodellering
till brukbar åker
61
Bro 5-1190-1
över gc-väg
Skala 1:500
Avfartsramp
mot norr
G1
G1Ä
Ä
Ä
Ä
N6
N6 N6
Trafi kplats SÖDRA FREBERGA
3,0 m hög grön buller-
skärm på 3,0 m vall
3,0 m hög grön buller-
skärm utförs i samråd
med fastighetsägarna
2,0 m hög buller-
skärm av glas
1,5 m hög buller-
skärm av glas
SÖDRA FREBERGA
3,0 m hög buller-
skärm av glas
Avfart för underhåll
av översilningsyta
och grönytor
Informationsplats,
detaljritning se sid 17
Bro 5-1191-1
över lokalväg
Skala 1:2000
Skala 1:4000
METER
0 10 20 30 40 50 100 150
31/000
31/100
31/200
31/300
31/400
31/500
31/600
31/700
Sektion N-N, 31/100 Trafi kplats Fors
N
N
O
O
Skala 1:250
Bullervall höjd
3,0-3,5 m
över gatan
Översilningsyta
för vägvatten
Trafi kplats FORSKaraktär: Ansluta till kringlig-
gande halvöppna kulturlands-
kap samt slutna skogspartier.
Befi ntlig bullerskärm
Bro 5-1192-1 och 5-
1192-2 över järnväg,
lokalväg och gc-väg.
Belysta gång-/
cykelvägar går
på skrå ned
för banken
1,5 m hög bullerskärm av glas
monteras på bank och broar
G2
1:
Ursprunglig marknivåG2
Plantering
N6
Plantering
N6
G2
Träd
N6
G2
G2
N7
N7
N7
N7
N6
N6
N6
N6G2
G2
G2
G2
G2
G2
G2
G2
G2N6
N6
G2
G2
G1
G1
N6
FA
BR
IKS
GATA
N
FORS
62
Järnvägsbro över
gång-/cykelväg samt
gång-/cykelväg utförs
av Banverket
1,2 m hög buller-
skärm av glas
N6
N6
N6
N6
Yta som får användas för
terrängmodellering. Anpass-
ning till platsen och återplan-
tering ska utföras i samråd
med Motala kommun.
N7
N6
Avfart för underhåll
av översilningsyta
och grönytor
Bro 5-1191-1
över lokalväg
Skala 1:2000
METER
0 10 20 30 40 50 100 150
31/800
31/900
32/00032/100 32/200
32/300
32/40032/500
32/600
Sektion O-O, 31/600Bank vid södra landfästet
Sektion P-P, 32/460Bank vid norrra landfästet
P
Skala 1:250
Skala 1:250
1,2 m hög bullerskärm av glas
monteras på bankens båda sidor
VÄTTERBRON
1,2 m hög bullerskärm av glas monteras mellan
väg och gång-/cykelväg. Gång- och cykelväg
belyses med lågt sittande punktbelysning.
Översilningsyta
för dagvatten
Parkdamm för väg-
vatten med murar,
växter, stenblock m m
Området under och kring
bro och vägbank iordning-
ställs till park
Plantering
N7Plantering
N7
Plantering
P2
Plantering
P2
Ursprunglig marknivå
Ursprunglig marknivå
Plantering
N7
Solitärträd
P2
G1 G1 G1
N7
N7
Drottninggatan
G1
G1G1
G1 P2G1
P2
P2
P2
P2S
KE
PPA
RP
INA
N
MOTALAVIKEN
P
2,5 m hög bullerskärm
av glas monteras mellan
väg och gång-/cykelväg
63
Höga naturvärden
i strandbrinken
Utformningen av parken görs
med beaktande av utblickar mot
vattnet. Buskar sätts företrädes-
vis i de brantare slänterna.
Prydnadsträd i fria grupperingar
för ett vackert parkrum.
Bro 5-1193-3 över Motalaviken
Skala 1:2000
METER
0 10 20 30 40 50 100 150
32/50032/600 32/700 32/800 32/900 33/000
33/10033/200
33/3
Sektion Q-Q, 32/ 800Mellan 32/600 och Kaptensgatan
Q
Q
Skala 1:250
Bro 5-1193-6 över
DROTTNINGGATAN. Trappor
och ramper förbinder Drottning-
gatan med gång-/cykelväg
längs brons ena sida till område
söder om Motalaviken.
Mellan sektion 31/450-
35/500 sätts positions-
ljus i mittremsa
Stadsmässig alléplantering
längs vägens sidor. Under-
vegetation av låga buskar.
Parkstråk med belyst gång-/
cykelväg. Flacka böljande slänter.
Luftiga friväxande planteringar.
2,5 m hög bullerskärm.
Grön bullerskärm 1,5 m
på fl ack vall 1 m.
Bro 5-1195-1
över gc-väg
2,0 m hög buller-
skärm av glas
Ursprunglig marknivå
G1 G1G1G1
G1
Plantering
A1
Plantering
A1
Plantering
P2
Grön skärm
1,5m på fl ack
vall 1m
2.5m
G1
G1 G1G1
G1
G1
G1
G1
G1
G1
G1G1
P2P2
P2
P2
P2P2P2P2
P2
A1
A1 A1
A1
A1
A1
A1
A1
KAPTE
NSGATA
N
DROTTNINGGATAN MOTALA
64
Positionsljus
Skala 1:2000
METER
0 10 20 30 40 50 100 150
/300
33/400
33/500
33/600
33/70033/800
33/90034/000
34/100
Sektion S-S, 33/900 Trafi kplats Storgatan
S
S
Skala 1:250
Stadsmässig alléplantering
längs vägens sidor. Under-
vegetation av låga buskar.
Gång- och cykel-
passager förläggs
under väg 50/gator
2,5 m högt bullerskydd.
Grön bullerskärm 1,5 m
på fl ack vall 1 m.
Parkstråk med belyst gång-/cykelväg.
Flacka böljande slänter. Luftiga
friväxande planteringar.
2,5 m hög buller-
skärm av glas
Brant genväg
Ursprunglig marknivå
G1G1G1
Plantering
P2 Plantering
P1
Plantering
P2
Sektion R-R, 33/510Mellan Kaptensgatan och trafi kplats Storgatan.
Skala 1:250Ursprunglig marknivå
Grön mur
1,5 m på fl ack
vall 1 m
Plantering
A1
Plantering
A1
Plantering
P2
G1 G1
A1
A1
A1
A1
A1
A1
P1
P1
P1
P1
P1
P1
P2
P2
P2
P2P2
P2
P2
P2 G1G1
G1
G1G1
G1
G1
G1
G1
G1
G1
P2
A1
A1
P2
G1
G1
G1
2,5 m högt bullerskydd.
Grön bullerskärm 1,5 m
på fl ack vall 1 m.
2,5 m hög
bullerskärm
av glas
JÄTTEN
ST
OR
GA
TA
N
NORRA HERRGÅRDSGATAN
AGNESHÖGS INDUSTRIOMRÅDE
65
Bro 5-1199-4 och 5-
1199-7 över väg 50
Trafi kplats STORGATANKaraktär: Stadsmässighet
med två broar och stramt
formspråk. Pelarformiga
träd som utropstecken.
Kringliggande parkytor.
P
R
R
2,0 m hög buller-
skärm av glas
2,0 m hög buller-
skärm av glas
G1
Positionsljus
Positionsljus
2.5m
Lokalväg byggs
av kommunen
Bro 5-1199-1 över gc-väg
Bro 5-1196-1 över gc-väg
Bro 5-1196-1
över gc-väg
Skala 1:2000
METER
0 10 20 30 40 50 100 150
34/00034/100
34/20034/300
34/400
34/500
34/60034/700
34/8002,5 m hög bullerskärm.
Grön bullerskärm 1,5 m
på fl ack vall 1,0 m.
Stadsmässig alléplantering
längs vägens sidor. Under-
vegetation av låga buskar.
Yta för rening av
kommunalt dagvatten
2,0 m hög buller-
skärm av glas
Bro 5-1201-1
över gc-väg
CARLSUND UTBILDNINGSCENTRUM
A1
A1
A1
A1
A1
A1
A1
A1
G1
G1
G1 G1
G1G1
G1
66
Yta för rening av
vägdagvatten
Sektion T-T, 34/250Mellan Kaptensgatan och trafi kplats Storgatan.
Plantering N6 Plantering N6
G1G1 G1
Grön mur
1,5 m på fl ack
vall 1 m
2.5m
Ursprunglig marknivåSkala 1:250
Skala 1:2000
METER
0 10 20 30 40 50 100 150
34/80034/900
35/000
35/100
35/200
35/300
35/400
35/500
35/600
35/652
Sektion U-U, 35/200 Norr om trafi kplats Metallvägen Skala 1:250
Fördröjningsyta
vägdagvatten
Bro 5-1205-1
över gc-väg
Trafi kplats METALLVÄGENKaraktär: Stadsmässighet
med två broar och stramt
formspråk. Pelarformiga
träd som utropstecken.
Kringliggande parkytor.
Flack slänt med
landskapsplant-
eringar
3,0 m hög bullerskärm
Gång-/cykelvägar samt passager
under vägen belyses genomgående
Plantering N6 Plantering N6
G1
G1G1
Ursprunglig marknivå
3 m hög
bullerskärm
2,0 m hög buller-
skärm av glas
G1
G1
G1G1
G1
G1
G1
G2
G2
G1G1
G2
G2
G2
G2
G2
N1
N1
N1
N1
G1
N1
N1
N1
N1
N1
N1N1
P2P2
P1
P2
P2
P2
P2
P2P2
P1
P1P1
P1
P1
ME
TA
LLV
ÄG
EN
MOTALA
67
U
U
G2
Positionsljus
Bro 5-1202-9
över gc-väg
Bro 5-1202-3
och 5-1202-6
över väg 50
Mellan sektion 31/450-
35/500 sätts positions-
ljus i mittremsa.
Skala 1:2000
Bilaga 1
Målbeskrivning – planteringar och slänter
2VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Beteckning/typ
Alléplantering
A1
Längs huvudvägen genom Motala
Mål som ska uppfyllas
Strikt jämnt vuxen allé med uppstammad lind Under allén sätts en jämn matta av 1 m
höga buskar, exempelvis stefanandra,
snöbär eller måbär, vars enda syfte
är att bilda en inramning. Där allén är
kombinerad med en bakomligg ande bul-
lerskärm (på fl ack vall) ska buller skärmen
gröngöras med klätter växter, merparten
vintergröna, till exempel murgröna, vild-
vin, vintertry. Planteringarna ska ge ett
stadsmässigt och prydligt intryck samt
vara välskötta, välstädade och ogräsfria
under hela entreprenadtiden.
Beteckning/typ
Parkplanteringar med buskar och träd
P1
I trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen
samt längs huvudvägen genom Motala
Mål som ska uppfyllas
Strikt gestaltade planteringarStrikt jämnt vuxna pelarformiga träd som
utropstecken vilka syns på håll. Karak-
tärsart ska vara pelar asp. Under sätts en
något varierad buskplantering vilken väljs
för blom-/höstfärg med mera och fram-
häver årstidsväxlingarna. Trafi kplatsernas
planteringar ska utgöra ”smycken” längs
vägen. Karaktärsarter som aronia, rosor,
snöbär, spirea, oxbär, tok, idegran, näva,
sedum, vintergröna, murgröna, vildvin
med mera kan användas.
Ytan ska ge ett stadsmässigt väl-
städat, ogräsfritt och prydligt intryck
året om. Planteringarna ska ge ett fack-
mannamässigt välskött intryck under hela
entreprenadtiden.
Tillväxt
År 0
Planteringen ska ge ett prydligt uttryck
redan från början. Trädkvalitet ska vara
Populus tremula ’Erecta’ kl 3x ompl,
so 16–18.
År 3
Buskytan ska ha slutit sig så att växt-
bädden ej syns. Träden ska vara väl
rotade så att den årliga skottillväxten är
minst 15 cm.
Från och med År 10–
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck
och träden börjat sträcka på sig ordent-
ligt.
Beteckning/typ
Parkplanteringar med buskar och träd
P2
Vid Drottninggatan och Vätterbrons norra
landfäste samt längs gång- och cykel-
vägarna genom Motala
Mål som ska uppfyllas
Busk- och trädplanteringar med parkkaraktärDe branta 1:2-slänterna planteras med
varierade buskplanteringar. Robusta arter
väljs med trädgårdsanknytning. Buskar
planteras i övrigt i mindre buskage för att
bryta siktlinjer och skapa rumslighet.
Träd planteras som solitärträd av
varierade arter som lönn, apel, ask,
hagtorn, ek med fl era arter, både upp-
stammade och fl erstammiga. Kvaliteten
på träden ska motsvara kl 3x ompl,
so 16–18, sh 180. Arterna på den en-
skilda platsen väljs för att bryta siktlinjer
och skapa rumslighet. Artvalet bör knyta
an till kringliggande vegetation.
Ytan ska ge ett stadsmässigt väl-
städat, ogräsfritt och prydligt intryck året
om. Planteringarna ska ge ett fackman-
namässigt välskött intryck under hela
entreprenadtiden.
Tillväxt
År 0
Planteringen ska ge ett prydligt uttryck
redan från början.
År 3
Planteringen ska ge ett prydligt uttryck.
Buskytan ska i princip ha slutit sig så att
växtbädden ej syns. Träden ska vara väl
rotade så att den årliga skottillväxten är
minst 10 cm.
Från och med År 10
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck och
träden börjat sträcka på sig.
Tillväxt
År 0
Planteringen, både träd och buskar, ska
ge ett prydligt uttryck redan från början.
Trädkvalitet ska vara Tilia x europaea
kl 3x ompl, so 16–18, sh 180.
År 3
Buskytan ska ha slutit sig så att växt-
bädden ej syns. Träden ska vara väl
rotade så att den årliga skottillväxten är
minst 15 cm.
Från och med År 10
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck
och träden börjat sträcka på sig.
Beteckning/typ
Buskplantering landsbygd
B1
Trafi kplats Hulje och Skänninge södra
Mål som ska uppfyllas
Tät, blandad buskplantering av naturkaraktärHöjd: 1–3 m
Lämpliga arter är sådana som fi nns i land-
skapet runt omkring.
Exempel på tänkbara arter: snöbär,
måbär, äppelros.
Ytan ska ge ett städat, ogräsfritt in-
tryck i planteringens kanter.
Tillväxt
År 3
Planteringen ska ha slutit sig så att växt-
bädden inte syns. Den årliga skottillväx-
ten ska vara minst 10 cm.
Från och med År 10–
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck,
växterna ska ha nått sin arttypiska slut-
höjd.
PLANTERINGAR
3VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Beteckning/typ
Buskplantering landsbygd
B2 (1 rad )
B3 (2 rader)
Sektion km 6/000–7/350
Mål som ska uppfyllas
Tät, ensartad buskplantering av naturkaraktär som, bländskydd mellan vägar En till två rader med buskar, höjd 2–3 m
över vägnivå.
Lämplig art är äppelros, som ger tät-
het, blomning, doft och fruktsättning.
Ytan ska ge ett städat och ogräsfritt
intryck.
(Planteringen kompletteras de första
åren med tillfälligt byggt bländskydd.)
Tillväxt
År 3
Planteringen ska ha slutit sig så att
den upplevs som en tät plantering.
Den årliga skottillväxten ska vara
minst 10 cm.
Från och med År 10
Planteringen ska ge fullgott bländ-
skydd och växterna ska ha nått sin
arttypiska sluthöjd.
Beteckning/typ
Naturlika planteringar
N1
Trafi kplats Hulje och Skänninge Södra,
åkerholmar mellan järnväg och väg 50,
bullervall vid Gripenberg samt längs
infartssträckan norr ifrån in i Motala
Mål som ska uppfyllas
Högre, fl erskiktade, täta dungar alternativt större sammanhäng-ande planteringsytorPlanteringen innehåller buskar,
buskträd och träd av naturkaraktär
liksom i omgivande landskap.
Exempel på arter: fl äder, hägg,
måbär, snöbär, nyponros, hagtorn,
vildapel, ek, lönn, ask med fl era.
Minst 10 % ska vara bärande träd.
Gråal får ej förekomma.
Ytan kan behöva röjas/gallras
någon gång under 20-årsperiod.
Ytan ska ge ett städat intryck
med ogräsfria kanter.
Tillväxt
År 0
5 % av växterna ska ha en minsta höjd av
1,25 m.
År 3
Planteringen ska ha slutit sig så att
täckningsgraden är minst 80 %.
Träden ska vara väl rotade.
Den årliga skottillväxten ska vara minst
10 cm för minst 80 % av plantorna.
Från och med År 10–
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck
enligt målbeskrivningen.
Mindre luckor i beståndet kan accepte-
ras. Täckningsgrad minst 75 %.
Beteckning/typ
Naturlika planteringar
N2
Planteringar i anslutning till bro för
väg 987
Mål som ska uppfyllas
Flerskiktad tät dunge med buskar och buskträd av natur karaktärLämpliga arter är sådana som fi nns i
landskapet runt omkring.
Karaktärsarter ska vara måbär,
nyponros, hagtorn hägg, vildapel.
Ytan ska ge ett städat och ogräsfritt
intryck i planteringens kanter.
Tillväxt
År 3
Planteringen ska ha slutit sig så att
täckningsgraden är minst 80 %.
Träden ska vara väl rotade.
Den årliga skottillväxten ska vara minst
10 cm för minst 80 % av plantorna.
Från och med År 10 –
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck
enligt målbeskrivningen.
Beteckning/typ
Naturlika planteringar
N3
Mellanrumszon skog
Mål som ska uppfyllas
Flerskiktad vegetation av skogskaraktärHöjden på vegetationsridån (max
7–10 m) anpassas så att risken att
träd stormfälls blir minimal.
Lämpliga arter är arter som
fi nns i omgivande natur, exempel-
vis rönn, fl äder, rundhagtorn, sälg,
hägg, oxel, slån, nypon ros, måbär.
Minst 70 % ska vara bärande
träd/buskträd.
Ytan ska ge ett städat och
ogräsfritt intryck i planteringens
kanter.
Tillväxt
År 3
Planteringen ska ha slutit sig så att
täckningsgraden är minst 70 %.
Träden ska vara väl rotade.
Den årliga skottillväxten ska vara minst
10 cm för minst 70 % av plantorna.
Från och med År 10–
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck
enligt målbeskrivningen.
Mindre luckor i beståndet kan accepte-
ras. Täckningsgraden är minst 50 %.
4VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Beteckning/typ
Naturlika planteringar
N4
Skenaån och Hamrabäcken
Mål som ska uppfyllas
Träd längs strandkantLämpliga arter är sådana som fi nns i
landskapet runt omkring.
Karaktärsarter ska vara klibbal, ask
och asp. Gråal får ej förekomma.
Ytan kan behöva röjas/gallras
någon gång under 20-årsperioden.
Ytan ska ge ett städat och ogräs-
fritt intryck.
Tillväxt
År 0
5 % av växterna ska ha en minsta höjd
av 1, 25 m.
År 3
Planteringen ska ha slutit sig så att
täckningsgraden är minst 80 % med en
årlig skottillväxt av 10 cm för minst 80 %
av plantorna.
Träden ska vara väl rotade så att
den årliga skottillväxten är minst 10 cm.
Från och med År 10
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck
enligt målbeskrivningen.
Mindre luckor i beståndet kan accep-
teras. Täckningsgrad minst 75 %.
Beteckning/typ
Naturlika planteringar
N5
Fågelsta trafi kplats
Mål som ska uppfyllas
Flerstammiga träd i grupperKaraktäristiska grupper av träd där
en art dominerar.
Lämpliga arter är sådana som
fi nns i landskapet omkring, exem-
pelvis björk, rönn, oxel.
Ytan ska ge ett städat och
ogräsfritt intryck.
Tillväxt
År 0
Växterna ska ha en minsta höjd av
1,25 m.
År 3
Träden ska vara väl rotade så att man
kan ta bort planteringsstöden.
Den årliga skottillväxten ska vara minst
10 cm.
Från och med År 10
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck
enligt målbeskrivningen.
Beteckning/typ
Naturlika planteringar
N6
Söder om Motalaviken, utom banken vid
Vätterbrons södra landfäste
Mål som ska uppfyllas
Naturlik plantering med solitärträdSammanhängande planteringar med
arter hämtade från det kringliggande
landskapet där spontan föryngring fått
råda så ett stabilt växtsamhälle utveck-
lats. Karaktärsarter ska vara nyponros,
hagtorn, vildapel, ek, lönn, ask med
fl era arter.
Ytan ska ge ett städat intryck med
ogräsfria kanter.
Tillväxt
År 0
Kvaliteten på träden ska motsvara
ungträd th 125–150, kl. Enstaka solitär-
träd ska dock ges so 16–18, sh 180,
3x ompl.
År 3
Träden ska vara väl rotade så att den
årliga skottillväxten är minst 10 cm.
Från och med År 10
Buskytan ska ha slutit sig så att växt-
bädden ej syns.
Planteringen ska ge ett färdigt uttryck
och träden börjat sträcka på sig.
Beteckning/typ
Naturlika planteringar
N7
På banken vid Vätterbrons södra land-
fäste
Mål som ska uppfyllas
Skogsplantering med kompletterande solitära trädArtvalet ska karaktärisera en blandskog
med främst tall (50 % – dominerande
på de övre delarna) men även stort
inslag av löv i form av lönn, ek, björk,
asp, ask, hagtorn med fl era arter.
Planteringen ska vara väl blandad
och sammanhängande med arter som
knyter väl an till det kringliggande land-
skapets spontant föryngrade växtsam-
hällen. För ett prydligt uttryck de första
åren kompletteras med solitära träd
som tall och ek i strategiska lägen.
Ytan ska ge ett städat intryck med
ogräsfria kanter.
Tillväxt
År 0
Totalt antal stora träd ≥ so 18–20 ska
vara 50 st.
År 3
Träden ska ha rotat sig väl med en årlig
skottillväxt om 10 cm på minst 80 % av
plantorna.
Från och med År 10
Planteringen ska ge ett uppvuxet uttryck
så att vegetationen uppfattas som ung-
skog som slutit sig.
5VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
Beteckning
Gräs
G1
På sträckan genom Motala. I rondel-
ler, droppar med mera, även sträckan
Mjölby –Skänninge.
Mål/typ
Välklippt lägre (max 15 cm) park-
liknande gräsyta.
Tillväxt
Från och med År 1 –
Hela ytan ska vara gräsbevuxen,
100 % täckningsgrad.
Beteckning
Gräs
G2
Trafi kplatser och delvis vid bländskydd
Mål/typ
Klippt mager gräsyta (max 20 cm).
Tillväxt
Från och med År 2 –
Hela ytan ska vara gräsbevuxen,
80 % täckningsgrad.
Beteckning
Gräs
G3
Bullervallar
Mål/typ
Gräsyta, årlig slåtter.
Tillväxt
Från och med År 2 –
Hela ytan ska vara gräsbevuxen,
80 % täckningsgrad.
Beteckning
Äng
Ä
Sektion km 6/000–7/350
Trafi kplats Fågelsta
Mål/typ
Årligt slåttrad torräng/vägslänt med
stor andel örter.
Slåttertillfälle ska gynna örterna.
Tillväxt
Från och med År 2 –
Hela ytan ska vara gräs-/ört-
bevuxen, 100 % täckningsgrad.
SLÄNTER OCH SIDOOMRÅDEN
Bilaga 2
Litteraturförteckning
2VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA
GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15
LitteraturförteckningVägar. Kvalitetsprogram för vägarkitektur, 1999:102, Vägverket,
1999
Gestaltningsprogram. En vägledning, 2001:65, Vägverket, 2001
Mål och mått för väg 50, Scandiaconsult Sverige AB,
2002-08-15
Översiktsplan för Motala kommun, 2006-05-22.
Östanå i Skänninge, Mjölby kommun 2003
Översiktsplan, Mjölby kommun 2001
Väg 32 blivande väg 50 Mjölby–Skänninge, Väg 50 Skänninge–
Motala – arbetsplaner med MKB och gestaltningsprogram,
Vägverket 2008
Riksväg 50 och 32 mellan E4 och Motala – Vägutredning,
Vägverket 2004
Gestaltning – en vägledning, 2001:65, Vägverket
Gestaltningsprogram – en hjälpreda, 2007:26, Vägverket
Process för välgestaltade vägar i staden, Arkus 2006, Bengt Pers-
son, Tomas Saxgård, Bengt Schibbye, Laila Reppen, Susanne
de Laval
Vägverket Region Sydöst
551 91 JÖNKÖPING
Telefon: 0771-119 119 · Fax: 036-16 16 18