UTVÄRDERINGSRAPPORT - HUVUDSTUDIE NORRBYSKÄR...09\Utvärderingsrapport\Utvärderingsrapport Huvudstudie Norrbyskär 2014-04-09.docx 2013-01-03 1 Inledning 1.1 Bakgrund På Norrbyskär

UTVÄRDERINGSRAPPORT - HUVUDSTUDIE

NORRBYSKÄR

SLUTRAPPORT3 JANUARI 2013

REVIDERAD 9 APRIL 2014

Uppdrag: Utvärderingsrapport Huvudstudie Norrbyskär 2013-01-03Beställare: Umeå kommunT:\_uppdrag\240853\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\2014-04-09\Utvärderingsrapport\Utvärderingsrapport Huvudstudie Norrbyskär 2014-04-09.docx

3(83)

SammanfattningTyréns AB har på uppdrag av Umeå kommun utfört miljötekniska undersökningar i omfattningmotsvarande huvudstudie, av den nedlagda sågverksindustrin på Norrbyskär.

Syftet med huvudstudien är att få en bättre bild av föroreningssituationen från den nedlagdasågverksindustrin med tillhörande verksamheter på Norrbyskär och att ta fram underlag föreventuella åtgärder.

På Norrbyskär bedrevs mellan åren 1895 och 1952 ett av Europas största sågverk. För attmotverka blånadssvamp sprinklades virke med pentaklorfenol direkt efter sågning eftersomblånaden uppstod i otorkat virke. Hanteringen har orsakat spridning av klorfenoler och dioxinertill omgivningen. Sågverksamheten på Norrbyskär omfattade ett mycket stort område beläget påflera olika öar. Förutom doppning har galvanisering, pråmvarv och kolning bedrivits på skären.

I dag är Norrbyskär en turist- och sommarö med tiotusentals besökare varje år.Arbetarbostäderna på Norrbyskär har sålts till privatpersoner och fungerar idag somsommarbostäder. På öarna finns många spår som sågverksepoken har lämnat efter sig ochmiljön är därför klassad som riksintresse för kulturmiljövård. Delar av skären har höganaturvärden i form av lövskog.

Innan undersökningen som presenteras här startade beskrevs mål för hur området ska kunnaanvändas utan risk för att påverkas negativt av föroreningar, vilket utgör projektetsövergripande åtgärdsmål:

· Ögruppen Norrbyskär ska kunna användas för sommarboende, frilufts- och fritidsändamålsamt arbetsplats

· Läckage av föroreningar från Norrbyskär ska inte orsaka negativa effekter på vattenlevandeorganismer i recipienten.

· Saneringsåtgärderna och områdets användning samplaneras så att kostnadseffektivaalternativ väljs.

· Områdets naturvärden och kulturhistoriska värden ska bevaras i så hög grad som möjligt.

Jord, grundvatten, dricksvatten, hallon, potatis, sediment, ytvatten, fisk och snäckor harprovtagits och undersökts på innehåll av föroreningar, främst dioxiner men i delar ävenklorfenoler, PAH och metaller. Ställvis har höga halter av dioxin påvisats. Mängderna dioxin påskären uppskattas till 140-200 gram TEQ, varav den största andelen på sågverksområdet ochdärefter på Långgrundets stora brädgård. Där galvanisering, förzinkning, tidigare utfördes, harhöga metallhalter påträffats. Vid pråmvarvet användes tjära och här påträffades höga halter avPAH i jorden.

När människor vistas ofta och länge på de delar av skären som är förorenade, d.v.s.sågverksområdet och brädgården vid Långgrundet, finns risk för negativa effekter på hälsan,framförallt på lång sikt. Dioxinhalter i kött och fisk från området är lägre än EU:s gränsvärdenoch bedöms inte påverka människors hälsa. Spridning av föroreningar till omgivande vattenbedöms vara relativt låg. Markmiljön bedöms utifrån föroreningsnivåer vara påverkat vidsågverksområdet, Långgrundets brädgård och Pråmvarvet. De landmiljöer som har höganaturvärden på skären, lövskog och eventuellt även insekter, är generellt relativt okänsliga förde föroreningar som påträffats. Det är snarare saneringsåtgärder än föroreningsitsation somantas kunna påverka naturvärdena negativt. Riskerna kan förändras i framtiden ommarkanvändningen förändras genom att t.ex. sommarbostäder byggs på tidigare obebyggdaplatser. Rekommendationer i föreliggande rapport avser användning av marken på samma sättsom i dagsläget.


4(83)

I den omfattande åtgärdsutredningen har möjliga åtgärder beskrivits (bortgrävning i olikaomfattning och övertäckning, samt kombinationer av dessa), liksom bedömning avriskminskning och kostnader. Kostnaderna för att åtgärda de påträffade föroreningarna varierarmellan 22 och 172 miljoner kronor beroende på ambitionsnivå. I det billigaste alternativetuppnås inte de övergripande åtgärdsmålen och det mest ambitiösa alternativet innebär attsamtliga föroreningar med halter över riktvärdena avlägsnas från öarna. Egenskaperna hos denya massorna behöver definieras för att inte öka spridningsförutsättningar eller minskaförutsättningarna för god markfunktion. I riskvärderingen har minsking av hälsorisker,miljörisker, påverkan på naturvärden och kulturmiljövärden värderats och kvantifierats.Metodernas tillförlitlighet har bedömts liksom hållbarhet på lång sikt och behov av restriktioner.


5(83)

Innehållsförteckning

1 Inledning............................................................................................................. 91.1 Bakgrund............................................................................................................... 9

1.2 Syfte ..................................................................................................................... 9

1.3 Avgränsningar ....................................................................................................... 9

1.4 Organisation ........................................................................................................ 10

1.5 Markanvändning och övergripande åtgärdsmål .................................................... 10

1.6 Skyddsobjekt, skyddsvärde och känslighet .......................................................... 11

1.7 Framtidsscenarier ................................................................................................ 11

2 Utförda undersökningar .................................................................................. 112.1 Tidigare utförda undersökningar och åtgärder ...................................................... 11

2.2 Utförda undersökningar i huvudstudien ................................................................ 12

3 Omgivningsförhållanden ................................................................................. 123.1 Områdesbeskrivning............................................................................................ 12

3.2 Ägarförhållanden ................................................................................................. 15

3.3 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden ..................................................... 15

4 Verksamhetshistorik........................................................................................ 184.1 Historik för verksamheten .................................................................................... 18

4.1.1 Sågverk och behandling av virke ......................................................................... 20

4.1.2 Hyvleri och brädgårdar ........................................................................................ 21

4.1.3 Galvanisering ...................................................................................................... 22

4.1.4 Pråmvarv och timmerupplag ................................................................................ 22

4.1.5 Skjutbana ............................................................................................................ 23

4.2 Karakterisering av undersökta föroreningar.......................................................... 24

5 Riktvärden ........................................................................................................ 245.1 Riktvärden för jord ............................................................................................... 24

5.1.1 Generella riktvärden ............................................................................................ 24

5.1.2 Platsspecifika riktvärden ...................................................................................... 25

5.2 Rikt- och jämförvärden för grundvatten ................................................................ 28

5.3 Rikt- och jämförvärden för ytvatten ...................................................................... 28

5.4 Rikt- och jämförvärden för sediment .................................................................... 28

5.5 Rikt- och jämförvärden för biota ........................................................................... 28

6 Föroreningssituation ....................................................................................... 296.1 Föroreningar i mark ............................................................................................. 29

6.1.1 Delområde 1 – f.d. sågverksområdet ................................................................... 29

6.1.2 Delområde 2 – Långgrundets brädgård................................................................ 31


6(83)

6.1.3 Delområde 3 och 9 – Tannskär ............................................................................ 33

6.1.4 Delområde 4 – Stuguskärs spånområde, Kalmar´n .............................................. 37

6.1.5 Delområde 5 – Stuguskärs brädgård ................................................................... 37

6.1.6 Delområde 7 – Galvaniseringen........................................................................... 37

6.1.7 Delområde 8 – Pråmvarv ..................................................................................... 38

6.1.8 Delområde 10 – Skjutbanan ................................................................................ 40

6.1.9 Område 11 – Timmerupplag ................................................................................ 40

6.1.10Sammanställning av mängdberäkning ................................................................. 40

6.2 Föroreningar i grundvatten .................................................................................. 41

6.2.1 Sågverksområdet – område 1 .............................................................................. 42

6.2.2 Långgrundets brädgård – område 2 ..................................................................... 42

6.3 Föroreningar i ytvatten ......................................................................................... 42

6.4 Föroreningar i sediment ....................................................................................... 44

6.5 Föroreningar i biota ............................................................................................. 45

6.5.1 Biota på land ....................................................................................................... 45

6.5.2 Biota i vatten ....................................................................................................... 46

6.6 Toxicitetstest ....................................................................................................... 48

7 Föroreningsspridning och belastning ............................................................ 487.1 Spridningsvägar .................................................................................................. 48

7.2 Grundvattenströmning och vattenbalans .............................................................. 48

7.3 Havsnivåförändringar .......................................................................................... 49

7.4 Föroreningsbelastning / läckageberäkningar ........................................................ 49

7.5 Jämförelse av dioxinmönster för bedömning av spridning .................................... 51

8 Riskbedömning ................................................................................................ 528.1 Riskbedömning av hälsorisker ............................................................................. 52

8.1.1 Delområde 1 – f.d. sågverksområdet ................................................................... 52

8.1.2 Delområde 2 – Långgrundets brädgård................................................................ 53

8.1.3 Delområde 3 – Tannskär ..................................................................................... 53

8.1.4 Delområde 4 och 5 – Stuguskärs spånområde och brädgård ............................... 54

8.1.5 Delområde 7 – Galvaniseringen........................................................................... 54

8.1.6 Delområde 8 – Pråmvarv ..................................................................................... 54

8.1.7 Delområde 10 – F.d. skjutbanan .......................................................................... 55

8.1.8 Intag av fisk och kött ............................................................................................ 55

8.2 Riskbedömning av miljörisker .............................................................................. 55

8.2.1 Landmiljö............................................................................................................. 55

8.2.2 Vattenmiljö .......................................................................................................... 56

8.3 Framtida risker .................................................................................................... 56


7(83)

8.3.1 Förändrad markanvändning ................................................................................. 56

8.3.2 Tillfälliga skydd .................................................................................................... 57

8.3.3 Klimatförändringar ............................................................................................... 57

8.3.4 Erosion ................................................................................................................ 58

8.4 Sammanfattande riskbedömning ......................................................................... 58

8.5 Behov av riskreduktion ........................................................................................ 58

9 Utredning av åtgärdsalternativ ....................................................................... 599.1 Vägledande och grundläggande utgångspunkter för efterbehandling ................... 59

9.2 Möjliga åtgärdsmetoder ....................................................................................... 59

9.3 Alternativa metoder inom respektive område ....................................................... 60

9.3.1 Åtgärder vid sågverksområdet ............................................................................. 60

9.3.2 Åtgärder vid Långgrundets brädgård .................................................................... 62

9.3.3 Åtgärder vid Tannskär spånområde ..................................................................... 63

9.3.4 Åtgärder vid Galvaniseringen ............................................................................... 64

9.3.5 Åtgärder vid Pråmvarvet ...................................................................................... 64

9.4 Transport av förorenad jord ................................................................................. 64

9.4.1 Transport på färja ................................................................................................ 64

9.4.2 Transport med pråm ............................................................................................ 65

9.4.3 Transport vintertid på isväg.................................................................................. 65

9.5 Förslag på skyddsåtgärder .................................................................................. 65

9.5.1 Skyddsåtgärder vid risk för damning .................................................................... 65

9.5.2 Skyddsåtgärder för spridning ............................................................................... 66

9.5.3 Rening av grundvatten ........................................................................................ 66

9.6 Kostnadsuppskattning av åtgärder ....................................................................... 66

9.7 Kombinerade åtgärdsalternativ ............................................................................ 69

10 Riskvärdering ................................................................................................... 7010.1 Bedömning av respektive åtgärdsalternativ .......................................................... 73

10.1.1Bedömning av MIN-alternativet ............................................................................ 73

10.1.2Bedömning av alternativ 1 ................................................................................... 73






10.1.8Bedömning av MAX-alternativet........................................................................... 77

11 Osäkerheter och kunskapsluckor ................................................................... 7712 Projekteringsdirektiv ....................................................................................... 78


8(83)

13 Referenser ........................................................................................................ 80

Bilagor:1. Resultatrapport, daterad 2012-12-19, reviderad 2014-04-09

2. Plankartor med föroreningshalter i jord och sediment över platsspecifika riktvärden

3. Plankartor med föroreningshalter i grundvatten och ytvatten över platsspecifikariktvärden

4. Karaktärisering av föroreningar

5. Beräkning av platsspecifika riktvärden

6. Beskrivning av åtgärdsmetoder

T:\_uppdrag\240853\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\2014-04-09\Utvärderingsrapport\Utvärderingsrapport Huvudstudie Norrbyskär 2014-04-09.docx

2013-01-03

1 Inledning

1.1 BakgrundPå Norrbyskär bedrevs tidigare ett av Europas största sågverk. Verksamheten bedrevs ihuvudsak mellan åren 1895 och 1952 av Mo Ångsåg. Omkring år 1920, då produktionen varsom störst, producerades ca 95 000 m3 virke/år. För att motverka blånadssvamp sprinkladesvirke med pentaklorfenol direkt efter sågning eftersom blånaden uppstod i otorkat virke.Hanteringen har orsakat spridning av klorfenoler och dioxiner till omgivningen.Sågverksamheten på Norrbyskär omfattade ett mycket stort område; totalt 20 till 30 hektar medstor geografisk utbredning, bl. a. beläget på tre olika öar (Fernerud 2010). Förutom doppninghar det även bedrivits galvanisering, pråmvarv och kolning på skären.

I dag är Norrbyskär en turist- och sommarö med tiotusentals besökare varje år.Arbetarbostäderna på Norrbyskär har sålts till privatpersoner och fungerar idag somsommarbostäder. Dessa 50-talet bostäder är huvudsakligen belägna på Långgrundet ochStuguskär, men finns även på Blågrundet och Stengrundet.

På öarna finns rester av brygg- och kajanläggningar, fundament till kranar och till linbanan, enslip från varvsverksamheten samt en del fartygslämningar. I och under vattenytan syns rester avpråmar samt sjunket timmer. På grund av de många spår sågverksepoken har lämnat efter sig ärmiljön klassad som riksintresse för kulturmiljövård.

Tidigare utförda undersökningar visar att alla undersökta delområden är påverkade avblånadsmedlet (klorfenolmedel). Detta eftersom dioxiner har påvisats i halter över vad sombrukar anses vara bakgrundsnivåer på alla delområden och på grund av dioxinmönstret iproverna. Eventuella föroreningar från galvaniseringen samt kolningen har inte undersökts itidigare utredningar.

1.2 SyfteTyréns AB har på uppdrag av Umeå kommun utfört miljötekniska undersökningar i omfattningmotsvarande huvudstudie enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, av den nedlagda sågverksindustrinpå Norrbyskär.

Syftet med huvudstudien är att få en bättre bild av föroreningssituationen från den nedlagdasågverksindustrin med tillhörande verksamheter på Norrbyskär och att ta fram underlag föreventuella åtgärder. Undersökningarna har utförts enligt Naturvårdsverkets rapporter omundersökningar och riskbedömning av förorenade områden (Naturvårdsverket rapporterna 5976,5977 och 5978).

1.3 AvgränsningarUndersökningen gäller inte samtliga områden där verksamhet har funnits på ön, utan har en vissgeografisk avgränsning. Det är dock samtliga tidigare identifierande verksamhetsområdenförutom båtslipen på Stuguskär (6) som omfattas av denna utredning, se Figur 1 nedan, dvs. (1)Sågverksområdet, (2) Långgrundets brädgård, (3) Tannskärs hyvleri, (3b) Tannskärs brädgårdoch hyvlerimagasin, (4) Stuguskär flisupplag, Kalmar’n, (5) Stuguskärs brädgård, (7)Galvanisering, (8) Pråmvarvet, (9) Tannskärs kolningsområde, (10) Skjutbanan, (11)Stengrundet timmerupplag.. Gamla skjutbanan på Blågrundet samt timmerupplaget påStengrundet har tillkommit under projektets gång.


10(83)

Översiktskarta över Norrbyskär som visar vilka delområden som har ingått iFigur 1.föreliggande undersökning.

1.4 OrganisationFöljande organisation har arbetat med uppdraget.

Beställare: Jonas Fagerman, Mark och exploatering, Umeå kommun

Tillsynsmyndighet: Anna Pallin, Miljö- och hälsoskydd, Umeå kommun

Tilldelning av medel: Karin Söderström, Länsstyrelsen i Västerbottens län

Uppdragsansvariga: Nadja Lundgren och UIf Wiklund, Tyréns AB

Handläggare: Nina Nilsson och Nadja Lundgren, Tyréns AB

Fältansvarig: Marcus Berg, Tyréns AB

GIS: Ida Sjöberg, Tyréns AB

Underkonsult: Pelagia Miljökonsult AB för fältprovtagning av biota i vatten,sediment och ytvatten

1.5 Markanvändning och övergripande åtgärdsmålUtgångspunkten för denna huvudstudie, i riskbedömning och i åtgärdsutredning, är attmarkanvändningen inom Norrbyskär ska fortsätta som i dagsläget. Med bakgrund av dettaföreslås följande övergripande åtgärdsmål:

· Ögruppen Norrbyskär ska kunna användas för sommarboende, arbetsplats samt frilufts-och fritidsändamål utan risker för negativa effekter på hälsa och miljö på grund avnärvaro av föroreningar.

· Läckage av föroreningar från Norrbyskär ska inte orsaka negativa effekter påvattenlevande organismer i recipienten.

· Saneringsåtgärder och områdets användning samplaneras så att kostnadseffektivaalternativ väljs.


11(83)

· Områdets naturvärden ska bevaras i så hög grad som möjligt.

· Norrbyskär kulturhistoriska värden ska bevaras i så hög grad som möjligt.

Kulturhistoriska värden bedöms bestå av bl.a. byggnadsstrukturen med nuvarande sommarhus,lämningar av fundament till högbana och transportbana samt kajstrukturen vid t.ex.Långgrundets brädgård. Många av områdets industriminnen är idag skadade och det bedömsvara önskvärt att inte bara bevara utan även tydligare synliggöra dessa kulturminnen.

De eventuella planer på utökad bebyggelse som beskrivs i Umeå kommuns översiktsplan ochgällande områdesbestämmelser samt utvecklingsplan för Norrbyskär (Umeå kommun 2000 och2002) beaktas alltså inte. När dessa planer skrevs var föroreningssituationen på skären inte kändoch hänsyn kunde inte tas till de begränsningar som föroreningarna innebär.

1.6 Skyddsobjekt, skyddsvärde och känslighetFöljande skyddsobjekt har identifierats som viktiga och som hänsyn ska tas till vidgenomförande av riskbedömning och åtgärdsutredning.

· Människor som besöker skären

· Människor som bor och/eller arbetar delar av året på skären

· Landlevande organismer

· Vattenlevande organismer

· Kulturhistoriska lämningar

Känsligheten för Norrbyskär bedöms som högt med tanke på dess betydelse för turism ochfriluftsliv. Människor, både vuxna och barn, vistas frekvent inom öarna sommartid och allaområden inom skären är lättillgängliga. Lämningarna från industriepoken är både spännandeoch intressanta att upptäcka vilket innebär att man kan förvänta sig att folk rör sig även inommindre lättillgängliga områden.

Skyddsvärda biotoper med höga naturvärden finns på flera platser på skären enligt eninventering som utförts av Umeå kommun.

1.7 FramtidsscenarierDet är beslutat inom ramen för projektet att riskbedömning och åtgärdsutredning ska utförasmed utgångspunkt från att nutida markanvändning kommer att gälla även i framtiden.Eventuella framtida ändringar av markanvändningen kommer att medföra behov av en förnyadriskbedömning, där hänsyn tas till ändrade exponeringssituationer.

2 Utförda undersökningar

2.1 Tidigare utförda undersökningar och åtgärderFöljande utredningar och undersökningar har tidigare utförts inom Norrbyskär:

· WSP 2012-03-27. PM Översiktlig markundersökning Truthällan, Tannskär, Norrbyskär

· Umeå Universitet 2011-06-28, Kemiska institutionen. Angående analys av fårprovermed avseende på polyklorerade dioxiner och dibensofuraner


12(83)

· Fernerud Engineering, 2010-03-26. Förstudie Norrbyskär. Fastighet Norrbyn 4:136 och4:143, Umeå kommun

· SGI 2008-06-11. Översiktlig undersökning av Norrbyskärs sågverksområde,Norrbyskärs industrimuseum, Umeå kommun, Västerbotten

· Kristin Stadling, 2008. Riskklassificering av Norrbyskärs varv enligt MIFO-modellen.Examensarbete Umeå Universitet.

· Ida Sjöberg, 2008. En tungmetallsundersökning i sedimenten kring Norrbyskär.Examensarbete Umeå Universitet

Dessutom har MIFO-inventering och klassning utförts av Länsstyrelsen i Västerbottens län,daterad 2008.

Tidigare utförda undersökningar har visat på mycket höga dioxinhalter inom främst det områdedär ”Lilla Norrbyskär” ligger på Långgrundets norra ände. Efter SGI:s undersökning ledde dettatill att ett delområde stängslades in för att förhindra att människor rörde sig inom området.

Förstudien som utfördes 2010 visade även på förhöjda halter av dioxin inom Långgrundetsbrädgård och till viss del inom spånområdena vid Tannskär och Stuguskär.

2.2 Utförda undersökningar i huvudstudienProvtagningsmetodik och planerad omfattning av provtagningen redovisas i Provtagningsplanoch Genomförandebeskrivning (Tyréns 2012a) samt i Provtagningsinstruktioner för sediment-och biotaprovtagning (Tyréns 2013). Beskrivning av utförda fältarbeten samt resultat avlaboratorieanalyser redovisas tillsammans med provtagningstabeller och analysrapporter i bilaga1, Resultatrapport Huvudstudie Norrbyskär, daterad 2012-12-19, reviderad 2013-01-29 och2014-04-09 (Tyréns 2012b).

3 Omgivningsförhållanden

3.1 OmrådesbeskrivningÖgruppen Norrbyskär ligger ca 4 mil söder om Umeå och ca 2,5 km från fastlandet. Norrbyskärbestår av öarna Blågrundet, Stengrundet, Långgrundet, Tannskär, Truthällan, Stuguskär ochKalmarn´n som till en början var separerade från varandra men under sågverksperioden byggdessamman. Även landhöjningen har bidragit till att framför allt Långgrundet och Stengrundet idagär mer eller mindre sammavuxna. Norrbyskär har en total areal omkring 250-300 hektar. Nedanbeskrivs översiktlig den nuvarande markanvändningen inom respektive ö:

· Stuguskär – här finns bryggan där färjan från fastlandet lägger till. På ön finns ävenvärdshus. På öns norra del finns sommarbostäder och en kaj för fritidsbåtar. På densödra delen av ön som tidigare utgjorde brädgårdsområde består i dagsläget främst avslyskog.

· Långgrundet – på Långgrundets norra ände, där sågverket tidigare varit beläget, finnsNorrbyskär museum och ”Lilla Norrbyskär” – ett miniatyrland som byggts upp för attvisa hur Norrbyskär såg ut under verksamhetstiden. På ön finns även flertaletsommarbostäder i de tidigare arbetarbostäderna. Västra delen av ön utgjordes tidigareav brädgård och består i dagsläget av skogsmark. På öns södra del finns kapell samtkursgård som drivs av KFUM. Det finns även fiskebodar på södra änden, vidTannskärsviken


13(83)

· Tannskär – på Tannskär finns i dagsläget ingen egentlig verksamhet förutom enstakafiskebodar. Däremot så sker odling av bl.a. potatis inom det gamla kolningsområdet, seFigur 4 nedan.

· Blågrundet – På Blågrundet finns ytterligare några sommarbostäder samt att KFUM haren lägergård med bl.a. höghöjdsbana. En stig leder norrut från KFUMs område till engrillkåta på öns norra del

I dag är Norrbyskär en turist- och sommarö med tiotusentals besökare varje år.Arbetarbostäderna på Norrbyskär har sålts till privatpersoner och fungerar idag somsommarbostäder. Dessa 50-talet bostäder är huvudsakligen belägna på Långgrundet ochStuguskär, men finns även på Blågrundet och Stengrundet. Vägar finns men bilar finns sällan påskären. Nästan alla byggnader på öarna betraktas i Länsstyrelsens bevarandeförslag (Lst 1984)som kulturhistorisk värdefulla, med undantag av fritidshus på Blågrundet och Per-Ivars-grundet.Hela de båda huvudöarna, Stuguskär och Långrundet, samt omkringliggande vattenytor ärklassade som riksintresse för kulturmiljö av Länsstyrelsen.

Vänster: Smidig transport på skären. Höger: Pråm, ett av många tecken påFigur 2.verksamheterna som en gång pågick.

På öarna finns flera industriminnen kvar, främst i form av rester av brygg- och kajanläggningar,fundament till kranar och till linbanan, en slip från varvsverksamheten samt en delfartygslämningar. I och under vattenytan syns rester av pråmar samt sjunket timmer.


14(83)

Bryggor och kajer används fortfarande.Figur 3.

Båtangöring sker idag främst på norra Stuguskär, vid en mindre hamn på Kalmar´n, vidångbåtsbryggan på Stuguskär samt vid Värdshuset egna bryggor. Dessutom har privatpersonerbåtplatser bl.a. längs den gamla kajen på Långgrundet, som i Figur 3 ovan.

Vänster: Flisrester vid område Tannskärs spån- och hyvelområde (3:1). Höger:Figur 4.Potatisodling vid det f.d. kolningsområdet på Tannskär.

Norrbyskär gränsar till område av riskintresse för naturvården (Snöanskärgården). PåNorrbyskär finns flera områden med höga naturvärden, i inventeringar utförda av Umeåkommun har sammanlagt ca 40 h lövskog med högsta naturvärde, klass 1, identifierats. Dessalövskogar finns på Tannskär, Stengrundet, Blågrundet samt på Stuguskär, delen nordost omVärdshuset. Höga naturvärden motiveras med skärgårdens stora variation av kala fågelskär,


15(83)

klapperstensfält, strandängar och lövskogar. Eventuellt finns även insekter på skären sominnebär höga naturvärden.

3.2 ÄgarförhållandenDet är främst två större fastigheter på Norrbyskär utöver de mindre avstyckade tomterna somtillhör sommarstugorna. Umeå kommun äger fastigheten Norrbyn 4:143 sedan 1997 ochStiftelsen Mo Ångsåg äger Norrbyn 4:136 sedan 1992.

3.3 Geologiska och hydrogeologiska förhållandenNedan beskrivs de geologiska och hydrogeologiska förhållandena inom respektive delområde.

Sågverksområdet (område 1)

Marken inom det f.d. sågverksområdet, och det område där Sågverksmuseet och LillaNorrbyskär ligger i dagsläget, utgörs till stora delar av rivningsmassor från rivningen avsågverket. Inom de centrala delarna består fyllningen av en blandning av morän, järnskrot, tegel,glas och trärester, i form av bräder, bark och spånrester, se Figur 5. Mäktigheten pårivningsfyllningen uppgår till ca 2-3 m.

Vänster: Tegelfyllning i punkt 1T4. Höger: Trärester i punkt 1T2.Figur 5.

I de västra delarna av området består marken i de översta ca 1-2 metrarna i regel av bark- ochspåninblandad morän.

I öster går gränsen för fyllningen med rivningsmassor vid nuvarande museum-byggnad, vilketär det tidigare maskinhuset, som ligger i områdets högsta läge. Öster och söder om byggnadenutgörs marken av naturligt avsatt morän och sydöst om byggnaden går berget i dagen. Det finnsdock ett område med rivningsfyllning vid punkt 1T15, söder om det huvudsakligautfyllnadsområdet.

Östra delen av sågverksområdet ligger på en vattendelare, ungefär i höjd med den tidigarepanncentralen, där marken utgörs av ett tunt jordtäcke ovan berg. Grundvattenströmningen inomsågverksområdet bedöms därför vara västerut och norrut, ut mot viken. I de grundvattenrör somfinns inom det mer låglänta västra området har grundvattenytans nivå mätts till mellan ca 0,2-1,5 m under markytan (mellan nivåerna -0,47 – +0,55 i RH2000). Inom de mer centrala delarnaav sågverksområdet ligger grundvattenytan på ca 2,1-2,8 m djup under markytan (nivå +0,09 -+0,69 i RH2000).


16(83)

Långgrundets brädgård (område 2)

Marken inom Långgrundets brädgård utgörs av fyllning av förmultnande bark- och träresterovan morän. Moränen är en grusig siltig sandig morän, som påträffas på mellan 0,3-2,3 m undermarkytan. Träfyllningens tjocklek är som mäktigast närmast vattnet och minskar åt öster.Utbredningen av den tjockare träfyllningen, med ca 1-2 m mäktighet bedöms vara relativtbegränsad närmast vattnet, uppskattningsvis ca 10-15 m från strandlinjen. Längre österut uppgårfyllningen till ca 0,3-0,7 m.

Strandlinjen har varit kaj under verksamhetstiden och är stenskodd. Kvaliteten på kajkanten ärdock generellt dålig, se Figur 6 nedan.

Kajkanten vid Långgrundets brädgårdFigur 6.

Markytan inom brädgårdsområdet är relativt plan men sluttar svagt västerut mot havet.Grundvattenytan bedöms i stort sett följa markytan men antas, i området närmast vattnet, varieramed havsnivån. I de grundvattenrör som satts inom området har grundvattenytan uppmätts på ca0,7-1,3 m under markytan, motsvarande nivåerna -0,08 - +0,28 i RH2000.Grundvattenströmningen är västerut, i riktning mot havet.

Tannskärs brädgård, samt hyvel- och spånområde (område 3 och 9)Den f.d. hyvelbyggnaden på Tannskär var belägen på norra sidan av öns höjdpunkt och bergetgår i dagen vid högsta punkten. I läget för den gamla hyvelbyggnaden finns i dagsläget endastrivningsrester av tegel och betong. Det finns även kvar rester av skorstenen och av kakelgolvvilket gör att läget för bygganden kan lokaliseras på plats.

Norr om hyveln finns det gamla spånområdet, vilket tydligt ses i fält, se Figur 7. Marken bestårav spån och växtligheten är sparsam inom delar av området. Spånområdet gränsar mot berghäll iöster men de västra delarna utgörs av skogsmark. Spånområdet sträcker sig ända ner tillstrandkanten.


17(83)

Spånområdet på Tannskär.Figur 7.

Markförhållanden på Tannskär utgörs i övrigt av morän. Inom hela det gamla kolningsområdet,som även varit brädgård, påträffas kolrester i de översta 0,3-0,5 m. Kolrester påträffas även iandra delar av Tannskär, bl.a. ute på västra udden.

Stuguskär spånområde (område 4)

Spånområdet vid Stuguskär har bildats genom att spån transporterades till området med enhögbana från sågverket på Långrundet vilket har inneburit att området mellan öarna Stuguskäroch Kalmar’n har fyllt igen med spån. Spånområdet omfattar en yta av ca 14 000 m2 där markeni huvudsak består av spånfyllning ner till ca 0,5 m under markytan.

Marken är delvis bevuxen med sly även om relativt stora delar är öppna spånytor, se Figur 8.

Spånområdet vid Stuguskär. Till höger ses att jorden utgörs av ren spån.Figur 8.

Stuguskärs brädgård (område 5)Stuguskärs brädgårdsområde börjar just söder om den plats där färjan till Norrbyskär lägger till.I norra delarna av det f.d. brädgårdsområdet utgörs marken av morän, delvis med relativt storablock. I södra delarna består området av utfyllnad av trä-, spån- och barkrester ovan morän.Fyllningen av trämaterial varierar mellan ca 0,5-1 m.

Stuguskärs brädgård kan sägas bestå av två delar som delas av en mindre kanal. I dagslägetkrävs båt för att ta sig till den yttre ön, vilken består av träfyllning ovan morän.


18(83)

4 Verksamhetshistorik

4.1 Historik för verksamhetenSågverket på Norrbyskär anlades av Mo Ångsåg på mitten av 1880-talet. Verksamhet bedrevsmellan åren 1885-1952 och sågen var ett av Europas största sågverk på sin tid. Då verksamhetenvar som störst, omkring 1920, producerades ca 95 000 m3 virke per år. Sågverksamheten påöarna omfattade ett mycket stort område, totalt omkring 20-30 hektar. I Figur 1 nedan visas varde olika verksamheterna på området var belägna.

De förorenade verksamheterna har utgjorts av behandling av virke med pentaklorfenol för attmotverka blånadssvamp samt galvaniseringsverkstad, pråmvarv och kolning. Det lär också haförekommit besprutning av virke ute på brädgårdarna, även om dessa uppgifter är mer osäkra.

Den historiska beskrivningen är i huvudsak hämtad från Förstudien från 2010, bokenNorrbyskär sågverksön i Bottenhavet (Gudrun Norstedt 2012) samt samtal med Staffan Norstedtsom är född och uppvuxen på ön under verksamhetstiden. Samtal har även förts med BerntNorstedt, Norrbyn, som arbetade på sågverket som tonåring intill platsen där blåskyddsmedlenanvändes.


19(83)

Översiktsbild av Norrbyskär. (1) Sågverket, (2) Långgrundets brädgård, (3) TannskärsFigur 9.hyvleri, (3b) Tannskärs brädgård och hyvlerimagasin, (4) Stuguskär flisupplag,Kalmar’n, (5) Stuguskärs brädgård, (6) Båtslip och varv, (7) Galvanisering, (8)Pråmvarvet, (9) Tannskärs kolningsområde, (10) Skjutbanan, (11) Stengrundettimmerupplag. Kartan ur boken Norrbyskär – sågverksön i Bottenhavet, 2012. Flygfototfrån 1929 från Västerbottens museums bildarkiv.


20(83)

4.1.1 Sågverk och behandling av virkeHuvuddelen av sågverksamheten var placerat på Långgrundets norra del (1), se Figur 10.Tanken med placeringen av sågverket var för att kunna använda vikarna mellan Stuguskär,Stengrundet och Långgrundet som timmermagasin. Stockarna togs sedan direkt in i såghuset, seFigur 10. Vintertid lades stockar upp i högar för förvaring på Stengrundet, denna yta kanskönjas i Figur 13. Stockarna sågades upp efter kundens önskemål och virke som inte höllhögsta kvalitet lades åt sidan för exempelvis tillverkning av lådor eller som ved tillarbetarbostäderna. Från de fyra ramarna gick virket vidare till rännor. Virket duschades(sprinklades) med klorfenolmedel med dyser både över- och underifrån i de ca 5-6 m långarännorna i andra södra halvan av sågverksbyggnaden (uppgifter från Bernt Nordstedt). Varjelinje fortsatte via rännorna till sorteringen och kapningen. Medlet som blev över rann ner irännorna vidare till tillblandningskaret varifrån medlet gick till dyserna igen. Virket duschadesunder den milda tiden av året, d.v.s. våren och sommaren då svampangreppen var störst ochdärmed behovet av bekämpningsmedel. Allt virke lär ha duschats under de perioderna. Karetmed medlet stod på trägolvet på undervåningen, nuvarande markplan. Medlet som användes förbehandlingen kom i papperssäckar. Ett av medlen som användes var ”Dowicide” baserat påutdrag ur Norrbyskärs huvudbok 1939 (Fernerud Engineering, 2010).

Osäkra uppgifter finns om att slam ska ha köpts in från Finland och lagts inom sågverksområdeti modern tid. Detta slam kan ha andra egenskaper än omkringliggande jord. Detsamma gäller demuddringsmassor från sundet mellan Långgrundet och Stengrundet som ska ha lagts upp påsågverksområdet.

Bilden visar det pampiga sågverket i mitten och i vikarna mellan öarna allt flottatFigur 10.timmer. Till höger syns Långgrundets brädgård. Foto ur Västerbottens museumsbildarkiv.


21(83)

4.1.2 Hyvleri och brädgårdarNär stockarna sågats till virke och var klara för leverans sorterades och lades virket på vagnarsom transporterades till brädgårdsområdet på Långgrundet (2) i Figur 10. Brädgårdsområdetsträcker sig från sågverksområdet längs Långgrundets västra sida ut till Tannskär. Längst helabrädgårdsområdet löpte två högbanor som transporterade virket till rätt plats och där virketstaplades i högar om 8-10 meter. Hela Långgrundets brädgårdsområde användes för lagring ochtorkning av sågat virke inför utskeppning från någon av de sju utlastningskajerna som låg längstbrädgårdsområdet. I Figur 11 ses arbete på Långgrundets brädgård. Invid lastningen skeddekapning med ett kapverk som flyttades mellan raderna. Kapning skedde i slutet av brädhögarnaoch där fanns ”splitvedskjulen”. Splitved är längre avkapat ändvirke, som användes för blandannat lådtillverkning (uppgift från Staffan Norstedt).

Arbetarna staplar och förbereder virket inför utlastning vid ett av kapverken. Foto urFigur 11.Västerbottens museums bildarkiv.

En del av virket som torkats på Långgrundets brädgård fraktades vidare med högbana tillTannskärs hyvleri (3), Figur 9 och Figur 12. Det hyvlade virket lades sedan upp på Tannskärsbrädgårdsområde (3b) innan det skeppades ut med båt. På Tannskär fanns även en 400 meterlång lagerbyggnad för hyvlat virke vilket var en av Europas största byggnader i början på1910- talet. Spånet från hyvlingen mellanlagrades på det som idag kallas för spånområdet innantransport med pråmar till MoDo’s förbränningsanläggningar i Hörneborg och Husum iÖrnsköldsviks kommun. Tannskärs spånområde sträckte sig mellan hyvelbyggnaden ut tillstrandlinjen.


22(83)

Tannskärs hyvelområde med hyveln i mitten av bilden och den 400 meter långaFigur 12.lagerbyggnaden i förgrunden till vänster. Foto från Västerbottens museumsbildarkiv.

På Kalmar´ns södra del, även kallat Stuguskärs spånområde (4) i Figur 9, mellanlagrades spånsom kom med linbana från sågverket. Stuguskärs brädgårdsområde stäckte sig från dagensfärjeläge och söderut (5). Även denna brädgård användes för lagring och torkning av sågat virkeinnan utskeppning. Virket kapades oftast på brädgårdsområdet efter kundens önskemål.

På Stuguskärs norra ände utfördes underhåll och målning av båtar, båtslip, vilket var verksamtfram till 1960-talet (6). Därefter använde färjebolaget slipen för underhåll av färjorna, dockmålades aldrig färjorna inom slipen. Slipen slutade användas av färjebolagen på 1980-talet.Bakom hus 1 på Långgrundet bedrevs även galvanisering av stål (7) och på nordvästra delen avstengrundet låg pråmvarvet (8). På Tannskärs bedrevs kolningsverksamhet fram till och med1920-talet (9).

4.1.3 GalvaniseringEn galvaniseringsverkstad har funnits på Långgrundet, något sydöst om sågverket, därförzinkning utfördes. Galvaniseringen låg i en mindre verkstadsbyggnad i sluttningen ner motviken mellan Långgrundet och Stengrundet. Byggnaden revs kring 1980.

4.1.4 Pråmvarv och timmerupplagPråmvarvet är beläget på Stengrundets norra udde och anlades på 1890-talet. Där skeddetillverkning och reparation av pråmar som användes för skeppning av virke mellan brädgårdarnaoch fartygen, se Figur 13. Pråmvarvet användes under hela sågverksepoken men även efteravvecklingen (Stadling 2008). Det finns uppgifter på att det kan ha använts periodvis fram till1970-talet (Enberg 1994).


23(83)

Pråmvarvet syns i främre högra hörnet. Till vänster ligger ytan där timmer lagradesFigur 13.vintertid. I bakgrunden syns sågverket och brädgårdarna på Långgrundet ochStuguskär. Flygbilden från 1928 från Västerbottens museums bildarkiv.

På den södra delen av Stengrundet lagrades timmer vintertid. Området är den plana yta utanväxtlighet som syns i bildens västra del. Uppgifter finns från andra sågverk om att besprutningav timmer kan ha skett med bekämpningsmedel som exempelvis DDT. Inga direkta uppgifterfinns dock från Norrbyskär som stöder eller motsäger detta.

4.1.5 SkjutbanaPå södra delen av Blågrundet har en skjutbana för fritidsskytte funnits, se Figur 14. Skyttetskedde mot skjuttavlor som stod mot en mindre jordvall som utgjorde kulfång (muntligauppgifter från Staffan Norstedt). Ingen byggnad ska ha funnits i anslutning till skjutbanan.

Skjutbanans placering på Blågrundet kan antydas, se röd fyrkant. Urklipp frånFigur 14.flygfoto från 1954.


24(83)

4.2 Karakterisering av undersökta föroreningarDe föroreningar som påträffats inom sågverksområdet är ämnen i doppningsmedel såsomklorfenoler och dioxiner, ämnen i kol såsom polycykliska aromatiska kolväten och metaller, texarsenik, bly och zink. Klorfenoler och klorerade dioxiner har i Naturvårdsverkets MIFO-underlag (Naturvårdsverket rapport 4918) bedömts ha högsta farlighetsgraden av 4 nivåer. Degrundämnen och organiska föreningar som har undersökts i denna undersökning beskrivs iBilaga 4.

Klorfenoler och dioxiner har det gemensamt att de löser sig i fett och adsorberar till partiklar.Skillnaden i löslighet mellan klorfenoler och dioxiner i vatten är dock mycket stor. Klorfenolerkan förekomma som joner lösta i vatten, framförallt vid pH vanliga i jord, vilket inte dioxinerkan. Klorfenoler är också lättare att bryta ner biologiskt än dioxiner. Det innebär att merklorfenoler än dioxiner kan ha ”tvättats ur” marken sedan marken förorenats. Om vattnetinnehåller mycket löst organiskt kol (DOC) kan det lösta organiska kolet fungerar som ettlösningsmedel (transportmedel) för klorfenoler och dioxiner.

Dioxinhalter anges både som faktiska halter av olika kongener (t.ex. ng 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF/kgTS etc, se analysprotokoll), men även omräknat till toxiska ekvivalenter, TEQ (i rapporten ochriktvärden). Omräkningen sker med toxiska ekvivalent faktorer (TEF). Detta och begreppen”lower bound” och ”upper bound” beskrivs i bilaga 3. Alla halter i rapporten har angetts i TEQberäknade med TEF för däggdjur, men det finns även TEF för fisk och fågel.

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är ett samlingsnamn för en mängd ämnen bestående avminst två sammansatta aromatiska ringar (bensenringar). De uppkommer bl.a. vid ofullständigförbränning av organiskt material och ingår i bl.a. tjära, asfalt, gummi, plast, färg ochinsektsgift. En del PAH:er har låg löslighet i vatten och är svårnedbrytbara och kan spridas långti miljön innan de bryts ner. En stor del av föroreningarna som sprids i luften hamnar slutligen ivattenmiljön, där de kan ansamlas i sedimenten. PAH tenderar att anrikas i växter och mindreutvecklade djur men metaboliseras av t.ex. fisk. Laboratorieanalys på jord utförs ofta på 16PAH:er som indelas efter molekylvikt i tre grupper; PAH L, PAH M och PAH H där PAH Hhar högst farlighet. Både PAH M och PAH H är cancerogena.

I små koncentrationer är vissa metaller (spårämnen) nödvändiga för människor, djur och växter,medan för höga eller för låga halter kan skada olika biologiska processer. Genom att ingå iorganiska föreningar kan metaller bli fettlösliga och därmed mer biotillgängliga. Metaller varsdensitet överstiger 5 g/cm3 benämns tungmetaller. Många tungmetaller är giftiga eftersom dehar förmågan att konkurrera ut och byta ut "nyttiga" spårmetaller som ingår i bl.a. enzymer.Arsenik, bly, kadmium, kvicksilver, koppar och krom är exempel på metaller med hög tillmycket hög farlighet.

5 Riktvärden

5.1 Riktvärden för jord

5.1.1 Generella riktvärdenRiktvärden för förorenad mark används för att jämföra föroreningshalter på ett område medhalter som inte ska innebära risk för negativa effekter på hälsa och markmiljö samt risk förspridning. Naturvårdsverket har tagit fram modeller för hur människor kan exponeras förföroreningar på förorenade områden (Figur 15).


25(83)

Den del av Naturvårdsverkets modell som gäller exponeringsvägar från jord som kanFigur 15.påverka människors hälsa (Naturvårdsverket rapport 5977).

Utifrån denna modell har Naturvårdsverket beräknat generella riktvärden för känsligmarkanvändning (KM: bostäder, lekplatser och daghem mm), samt mindre känsligmarkanvändning (MKM: kontor, industrier, vägar mm).

Tabell 1. Kriterier för val av markanvändning för mark (NV 5976)

Skyddsobjekt KM MKM

Människor som vistas påområdet

Heltidsvistelse Deltidsvistelse

Markmiljön på området Skydd av markens ekologiskafunktionBegränsat skydd av markensekologiska funktion

Grundvatten Grundvatten inom och intill områdetskyddasGrundvatten 200 m nedströmsområdet skyddas

Ytvatten Skydd av ytvatten, skydd avvattenlevande, organismerSkydd av ytvatten, skydd avvattenlevande, organismer

5.1.2 Platsspecifika riktvärdenMånga gånger avviker förutsättningarna på ett förorenat område från dem i de generellamodellerna. En jämförelse mot generella riktvärden kan innebära en underskattning, men oftareen överskattning av risk för negativa hälso- och miljöeffekter, då generella riktvärden ärförsiktigt satta. Istället för att använda generella riktvärden kan platsspecifika riktvärden (PSR)upprättas. PSR tar hänsyn till de exponerings- och spridningsvägar som finns på det aktuellaområdet. Uppmätta föroreningshalter på området jämförs mot PSR för jord som en del i enfördjupad riskbedömning.

För att beräkna PSR bestäms först vilka exponeringsvägar som är tillämpliga för platsen ochvilka indata som ska användas. Separata riktvärden för de olika exponeringsvägarna beräknas.Därefter beräknas ett integrerat riktvärde för hälsa, ett för markmiljö och ett för spridning. Vidberäkningen kommer de olika exponeringsvägarna att inverka olika mycket på det slutliga


26(83)

värdet. Någon eller några vägar kommer att bli styrande. Det riktvärde utifrån hälsa, markmiljöeller spridning som är lägst kommer till sist att användas som riktvärde för det aktuella ämnet.

I Tabell 2 beskrivs antagen exponering för barn och vuxna som vistas på skären i jämförelsemed antaganden i den generella modellen. Mer detaljerad redogörelse för beräkningen redovisasi bilaga 5.

För Norrbyskär har riktvärden tagits fram både för ytlig jord (översta 0-0,5 m) samt för djupareliggande jord. Indelningen på 0-0,5 m har baserat sig på att detta bedöms vara ett djup undervilket det är ovanligt att barn eller djur kan gräva sig ner och därmed exponeras för förorening.Riktvärden för den djupare liggande jorden, d.v.s. under 0,5 m, baseras på att kontakt medjorden 15 dagar per år, vilket innebär en ganska stor säkerhetsmaterial. Men däri ligger även attjord kan blandas om med jord över 0,5 m. Eftersom rötter kan nå mark under 0,5 m har ett litetintag av bär från dessa djup räknats in.Tabell 2. Exponering som har använts i beräkningarna av platsspecifika riktvärden och

generella riktvärden.

ExponeringNorrbyskär

ytlig jordNorrbyskärdjup jord

Generellt(KM)

Generellt(MKM)

Vistelse barn/vuxna på området (dagar/år) 120 15 365 60/200

Biotillgänglighet av dioxiner från jord (%) 50 50 100 100

Intag av bär, grönsaker, svamp från skären (%) 5 0,1 10 0

Barns intag av bär, grönsaker, svamp från skären (kg) 4,5 0,09 9 0Vuxnas intag av bär, grönsaker, svamp från skären

(kg) 7 0,15 15 0

DricksvattenInte frånplatsen

Inte frånplatsen

Frånplatsen

Inte frånplatsen

Människor antas flytta ut till skären i maj och tillbaka till fastlandet i september. Affärer saknaspå skären och människor besöker fastlandet även under sommarperioden. Övrig tid under höstoch vår vistas människor också på skären, och totalt antas människor vara på skären 120dygn/år (ytlig jord). Även om antalet dagar för exponering överstigs enstaka år påverkar det intedet den långsiktiga exponeringen i någon egentlig mening, eftersom exponeringen baseras påhur mycket vi får i oss under en livstid och vissa år antas man vistas färre dagar på skären.Dricksvattnet kommer från fastlandet.

Biotillgängligheten av dioxiner vid intag av jord, men inte av växter, har justerats till 50 %istället för modellens 100 %. Justeringen baseras på vetenskapliga försök (Finley et al. 2009,Ruby et al. 2002) även beskrivet i NV rapport 5929 om Hälsoriskbedömning av exponeringrelaterad till dioxinförorenad mark. I jord där förorening funnits länge (ageing) antasbiotillgängligheten vara lägre, vilket är fallet för jord vid Norrbyskär. I undersökningarnabeskrivs att biotillgänglighet över 50 % sällan påträffats i exponeringsförsök. Däremot finnsmotsägelsefulla data om vilka dioxiner som tas upp mest.

Ungefär 10 % av de grönsaker, frukt, svamp och bär vi äter antas av Naturvårdsverket kommafrån egen odling, vilket har använts i beräkning av generella riktvärden. När platsspecifikariktvärden beräknas sänks ofta denna andel eftersom den många gånger anses vara relativt storoch framförallt gälla när grönsaker odlas på den egna tomten. För Norrbyskär har antagits attbarn äter ca 4,5 kg bär och frukt från områden som förorenats, d.v.s. förutom odlingarna i ytligjord vid stugorna. Det kan anses som en hög andel för friluftsområde eftersom själva


27(83)

stugområdena, där mesta odlingen sker, inte bedöms vara förorenade. Eftersom människorvistas långa tider på skären antas bärplockning från öarna för stora delar av årets konsumtionsom rimliga.

Baserat på ovan beräknades platsspecifika riktvärden för ytlig respektive djupare liggande jord.Riktvärden från olika delområden har lagts samman till gemensamma riktvärden eftersomskillnaderna är relativt små.Tabell 3. Platsspecifika riktvärden för Norrbyskär, alla delområden gemensamt. Två typer

av riktvärden har beräknats, för ytlig respektive djupare liggande jord (från 0,5m).

Ämne

Platsspecifikariktvärdenytlig jord

Styrande förriktvärde

Platsspecifikariktvärdendjup jord

Styrande förriktvärde

Generellariktvärden

KM

Generellariktvärden

MKM Enhet

Dioxin 70 Hälsa 650 Ytvatten 20 200 ng TEQ/kg TSPenta-klorfenol 5 Markmiljö 5 Markmiljö 0,5 3 mg/kg TS

PAH L 15 Markmiljö 15 Markmiljö 3 15 mg/kg TS

PAH M 40 Markmiljö 40 Markmiljö 3 20 mg/kg TS

PAH H 7 Hälsa 10 Markmiljö 1 10 mg/kg TS

Arsenik 10

Nationellbakgrunds-

nivå 18 Ytvatten 10 25 mg/kg TS

Kadmium 0,8Ytvatten och

hälsa 0,8 Ytvatten 0,5 15 mg/kg TS

Koppar 120 Markmiljö 120 Ytvatten 80 200 mg/kg TS

Kvicksilver 0,3Ytvatten och

hälsa 0,3 Ytvatten 0,25 2,5 mg/kg TS

Bly 180Hälsa ochytvatten 180 Ytvatten 50 400 mg/kg TS

Zink 500 Markmiljö 500 Markmiljö 250 500 mg/kg TS

Riktvärden för ytlig jord styrs av skydd av hälsa, markmiljö, nationella bakgrundshalter(arsenik) och ytvatten. Indirekt påverkas framtagna riktvärden även av skydd av kulturmiljön.Anledningen är att ett lägre skydd av markmiljön har valts, MKM istället för KM-nivå. Därmedkan mindre volymer massor komma att behöva tas bort eftersom markmiljön styr flera avframtagna riktvärden. Detta kan minska intrånget med avseende på kulturmiljön. Lägreföroreningshalter innebär inte alltid ett högre skydd för marklevande organismer. Om nuvarandemassor byts ut mot torrare massor (högre TS-halt) blir det svårare för t.ex. maskar att leva.Massorna innehåller på alla delområden som undersökts stora andelar organiskt material, ochdetta är svårt att ersätta i nya, renare massor.

När riktvärden tas fram räknar man med att människor får i sig en del typer av föroreningaräven från andra källor än jord. Dioxiner får vi framförallt i oss från mat. Det betyder att bara endel dioxiner får komma från förorenad jord, 10 %. Detta eftersom vi utsätts för ungefär såmycket dioxiner som man idag anser att vi människor klarar utan att påverkas negativt. Andraföroreningar får 20 %, 50 % och 100 % komma från jorden och övrigt från annan exponering.


28(83)

Skydd av ytvatten styr riktvärden för dioxiner i en del områden. Då spridningen av dioxiner vidNorrbyskär visats vara betydligt lägre än beräknat med riktvärdesmodellen har spridningsriskräknats ner med en faktor 10. Mer data och motiveringar redovisas i kapitlet omföroreningsspridning, kapitel 7.

5.2 Rikt- och jämförvärden för grundvattenFör metaller görs jämförelse mot Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenatgrundvatten baserat på måttlig avvikelse mot jämförvärde (Naturvårdsverket 1999). Dessutomgörs jämförelse mot Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (SLV 2001).

När det gäller dioxin har jämförelse utförts mot Naturvårdsverkets förslag på gränsvärde fördricksvatten samt mot holländska interventionvärden (Naturvårdsverket 2008b, RIVM 2001).För klorfenoler har Livsmedelsverkets gränsvärde för bekämpningsmedel i dricksvatten använts(SLV 2001).

5.3 Rikt- och jämförvärden för ytvattenFör bedömning av ytvatten har Naturvårdsverkets ytvattenkriterier, Ccrit-sw, rapport 5976,Naturvårdsverket 2009, använts. Förutom ytvattenkriterierna har data jämförts motreferensstationer och resultat från andra undersökningar.

5.4 Rikt- och jämförvärden för sedimentDe svenska bedömningsgrunderna för sediment baseras på rådande tillstånd i Sverige, eller påen förmodat opåverkad miljö (Naturvårdsverket, rapport 5886). För sjösediment finnstillståndsklassning för metaller i sediment och en bedömning om påverkan från punktkälla, mendet finns inga bedömningsgrunder för organiska ämnen (Naturvårdsverket rapport 4918 och4913). För havssediment finns en statistisk tillståndsklassning av organiska miljögifter isediment samt en bedömning av påverkan från punktkälla för metaller.

I de flesta andra länder som har tagit fram riktvärden för sediment är riktvärden relaterade tillrisk för toxikologiska effekter, antingen framtagna ur empiriska samband eller framräknadegenom toxicitetstester. När etablerade riktvärden används bör man eftersträva att typen avekosystem är jämförbara och riktvärden för andra förhållanden skall användas med försiktighet(Naturvårdsverket, rapport 5886).

Holländska interventionsvärden försediment (RIVM 2001) har använts som en del iriskbedömningen av föroreningshalter i sediment. Naturvårdsverket tog 2008 fram förslag tillgränsvärden för särskilda förorenande ämnen (miljökvalitetsnormer, MKN, Naturvårdsverket2008b). Dessa gränsvärden för dioxiner baseras på effekter och är ursprungligen kanadensiskaoch även detta underlag har använts i riskbedömningen.

Utöver rikt- och gränsvärden har rapporter om bakgrundshalter använts som underlag ibedömning av föroreningssituationen.

5.5 Rikt- och jämförvärden för biotaEuropaparlamentets miljökvalitetsnorm för dioxiner i biota beslutades augusti 2013 (EU-direktiv 2013/39/EU). Halten är densamma som EU:s gränsvärde för dioxiner i fisk (EU 2011),som dock inte gäller i Sverige och Finland. Gränsvärdet är satt för att skydda hälsan hosmänniskor som äter fisk.


29(83)

6 Föroreningssituation

6.1 Föroreningar i markBeskrivning av föroreningssituationen görs för varje delområde för sig i respektive kapitelnedan. Redovisning av analysresultaten i tabellform och på kartunderlag återfinns i bilaga 1,Resultatrapport Huvudstudie Norrbyskär. Halterna på områdena har jämförts motNaturvårdsverkets generella riktvärde för KM samt mot platsspecifika riktvärden. Ungefärligabakgrundshalter av dioxiner i jord, kring 1 ng TEQ/kg TS (Matscheko m.fl. 2002) tangerarrapporteringsgränsen för jord hos anlitat laboratorium och har inte använts för bedömning avföroreningssituationen. Medel- och medianhalter har beräknats med normalfördelning och närtillräckligt med data har funnits, med lognormalfördelning. Den senare innebär att data är skevtfördelat snarare än jämt, vilket bedöms utifrån de grafer och korrelationsfaktorer som genererasvid beräkningar.

6.1.1 Delområde 1 – f.d. sågverksområdetRedan tidigare utförda undersökningar visade på mycket höga föroreningshalter inom det f.d.sågverksområdet, vilket har bekräftats ytterligare i denna undersökning. Höga dioxinhalter i jordhar uppmätts främst i markytan, med halter i flera punkter kring 1500 – 4500 ng TEQ/kg. ITabell 4 nedan redovisas de medel-, median- och maxhalter som har uppmätts inom området, iberäkningarna har alla dioxinresultaten från både denna undersökning och förstudier (SGI 2008och Fernerud 2010) tagits med. I tabellen visas endast de metaller som har påträffats i halteröverstigande Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM. Metaller har endast analyserats i ettfåtal prover inom sågverksområdet och förekommer i regel i låga halter, med undantag förkadmium, bly och zink som uppmätts i en punkt vardera. PAH har endast analyserats i tvåprover på sågverksområdet. Halterna PAH låg under framtagna platsspecifika riktvärden.Tabell 4. Sammanställning av föroreningshalter i jord vid f.d. sågverket. I tabellen anges

maxhalt, medel- och medianhalt beräknat från normalfördelning samt medelhaltoch UCLM95 beräknat från lognormalfördelning. Halter i fet stil överstiger deplatsspecifika riktvärdena.

ÄmnePlats-

specifikariktvärden

Generellariktvärden Maxhalt Normal-fördelat

Log-normalfördelat

Antalanalyser

0-0,5/>0,5 KM/MKM Medel Median Medel UCLM95

Dioxin WHO-TEQlower bound{ng/kgTS]

70/650 20/200 16 000 1262 200 30963034a

31656b 51

Pentaklorfenol[mkg/kgTS] 5/5 - 0,33 0,04 0,01 - - 21

Summa klorfenoler[mkg/kgTS] - 0,5/3 0,93 0,16 0,14 - - 21

Kadmium[mkg/kgTS] 0,8/0,8 0,5/1,5 1,44 0,31 0,1 - - 5

Bly[mkg/kgTS] 180/180 50/400 240 121 93,8 - - 5

Zink[mkg/kgTS] 500/500 250/500 898 274 150 - - 5

aFördelningsfri bUnder lognormalantagande


30(83)

Den högst uppmätta dioxinhalten, 16000 ng TEQ/kgTS, har uppmätts på 0,7-1,2 m djup undermarkytan i rivningsfyllning med tegelrester. Höga halter, klart överstigande det platsspecifikariktvärdet har påträffats i både ytlig fyllning och ända ner till ca 3 m under markytan. Förhöjdahalter, över KM, har även påträffats i naturligt avsatt jord under fyllning, på mer än 3 m djupunder markytan. De högsta halterna, d.v.s. halter mer än ca 15 ggr platsspecifikt riktvärde förytlig jord, påträffas i regel i moränfyllning eller grusig sandig fyllning, med visst inslag avrivningsrester. Halter klart över det platsspecifika riktvärdet påträffas även i fyllning med bark-och spåninslag. Det är dock svårt att dra slutsatser gällande halternas koppling till typ avfyllning då sammansättningen på fyllningen varierar relativt mycket inom området.

I Figur 16 nedan visas en bedömning av området med dioxinhalter i jord överstigandeplatsspecifika riktvärden (PSR). Röd linje visar område med halter över PSR för 0-0,5 m ochblå linje visar område med halter över PSR för djup större än 0,5 m. Ytorna motsvarar ca 12 000respektive 2 800 m2. Områden med höga föroreningshalter utgörs i regel av fyllningsmassor ochlägre halter påträffas där naturlig morän finns i markytan. Det röda området söder om det storaförorenade området (kring 1T15) är utfyllt, men det är inte en sammanhängande utfyllnad medområdet ovanför. Utbredningen på detta område är osäker.

Bedömning av utbredning av området med dioxinhalter i jord överstigandeFigur 16.platsspecifika riktvärden. Röd linje visar område överstigande PSR 0-0,5 m och blålinje visar område med halter överstigande riktvärde för jord djupare än 0,5 m. Grönafigurer visar halter under PSR 0-0,5 m, gula visar halter mellan PSR – 5x PSR ochröda figurer visar halter över 5x PSR. Ring avser ytliga analyser och triangel avserdjupare analyser.


31(83)

Analyser av grundvattnet inom f.d. sågverksområdet visar på att även grundvattnet inomområdet är påverkat av sågverksverksamheten. Den klorerade furan som framförallt förknippasmed impregneringen, 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF, är den som återfinns i klart högst halter i allagrundvattenprover där dioxiner påvisats. Klart högst halter förekommer i punkt 1GV9 belägeninom det område där impregneringen tros ha varit, i anslutning till sågverket och sorteringen.

Beräkning av mängder förorenade massor och mängd dioxin inom sågverket har utförts medplatsspecifika riktvärden som utgångspunkt. Beräkningarna har utförts på två olika sätt, dels enöverslagsmässig beräkning med medelhalt från området som helhet och då med halter överplatsspecifikt riktvärde och dels då området har delats in i mindre delområden med liknandehalter. Mängdberäkningen redovisas i Tabell 5 nedan. Beräkningarna har gjorts både utifrånnormalfördelad och utifrån lognormalfördelad data. Viss försiktighet behöver tas vid tolkningav lognormalfördelade värden eftersom antalet analyser är litet för att kunna göra en rättvisandeberäkning och med få analyser är det sannolikt att medelhalten överskattas. Baserat på grafermm bedöms lognormal fördelning ändå vara den som bäst beskriver föroreningssituationen påområdet. Medelvärden och inte UCLM-värden har använts vid mängdberäkningar.Tabell 5. Beräkning av mängd förorenad jord med halter över platsspecifikt riktvärde för

dioxin samt mängd dioxin (TEQ) inom sågverksområdet.

Yta

[m2]

Volym

[m3]

Mängdjord

[ton]

Mängd dioxin,normalfördelning

[g]

Mängd dioxin,lognormalfördelning

[g]

Överslagsberäkning11 900

10 200 17 300 40 120

Beräkning viadelområde

12 000 20 300 50 180

6.1.2 Delområde 2 – Långgrundets brädgårdVid Långgrundets brädgård har förhöjda dioxinhalter påträffats längs i stort sett hela området,som avser en ca 75 000 m2 stor yta som är ca 850 m lång och 90 m bred. Marken inom områdetbestår i huvudsak av trä- och flisrester och man ser tydligt var den tidigare högbanan har gåttigenom området, se Figur 17 nedan.

Långgrundets brädgård. Vänster bild visar den bark- och brädtäckta marken. HögerFigur 17.bild visar provpunkt 2T8 som i huvudsak består av bark- och trärester.


32(83)

Utifrån historiken har misstanke funnits om att de högsta föroreningshalterna bör förekomma ianslutning till de områden där kapning av bräderna skedde, d.v.s. i anslutning till kaphusen nerevid vattnet, de mörkare fyrkanter (6 st.) som kan ses i Figur 18 nedan. Kapverken stod på räls islutet av varje rad längs transportbandet och flyttades mellan raderna. I slutet av raderna fanns”splitvedskjul” där resterna från avkapade bitarna förvarades (muntlig uppgift Staffan Norstedt).De utförda undersökningarna har delvis riktats till dessa områden och höga halter har ocksåuppmätts vid dessa platser. Däremot så har höga dioxinhalter, över PSR och MKM, uppmättsäven på övriga platser, både längs högbanan, i gångarna och under brädhögarna. Det är svårt attse något mönster med höga eller låga halter kopplade till gångar eller brädhögar. I brev frånCentralbolaget för Kemiska Industrier AB till ägaren av sågverket föreslogs 1950 att gångarmellan brädhögarna besprutas för bekämpning av blånadsangrepp (Fernerud Engineering,2010). Det går heller inte att se någon tydlig tendens till att halterna minskar med avståndet frånvattenbrynet, utan höga halter har uppmätts längs hela brädgårdens bredd även om högst halter iregel påträffas närmare vattnet. I Tabell 6 visas en sammanställning av bl.a. alla dedioxinanalyser som utförts på prover från Långgrundets brädgård från både denna undersökningoch en förstudie (Fernerud 2010).

Högst dioxinhalter har påträffats i markytan och i de punkter där provtagning är gjord i profilkan man se att halterna minskar med djupet. Förhöjda halter har påträffats ner till 1-1,5 m djupunder markytan, men i regel är det översta 0,5 m som har förhöjda halter. I naturligt avsattmorän som underlagrar trä- och flisfyllningen har dock inga halter över riktvärdet för KMpåträffats. Sex analyser av PAH har utförts inom Långgrundets brädgård. PAH H översteg deplatsspecifika riktvärdena ca 7 gånger i området där högst dioxinhalter har påträffats (2 prover).I de andra två proverna översteg PAH M och PAH H de platsspecifika riktvärdena måttligt.Tabell 6. Sammanställning av föroreningshalter i jord vid Långgrundets brädgård. I

tabellen anges maxhalt, medel- och medianhalt beräknat från normalfördelningsamt medelhalt och UCLM95 beräknat från lognormalfördelning. Halter i fet stilöverstiger platsspecifika riktvärden.

ÄmnePlats-


Generellariktvärden Maxhalt Normal-fördelat

Log-normalfördelat

Antalanalyser

0-0,5/>0,5 KM/MKM Medel Median Medel UCLM95

DioxinWHO-TEQ lower bound[ng/kgTS]

70/650 20/200 4600 302 110 413 755a1332b 39

Pentaklorfenol[mg/kgTS] 5/5 - 0,15 0,02 0,01 - - 12

Summa klorfenoler[mg/kgTS] - 0,5/3 0,32 0,14 0,13 - - 12

aFördelningsfri. b Lognormal-fördelad.


33(83)

Uppmätta föroreningshalter av dioxin vid Långrundets brädgård, redovisad påFigur 18.flygbild från 1954. Grön liten figur innebär halt under PSR, gul lite större innebärhalter mellan PSR-5 x PSR och röd stor figur innebär halter > 5 PSR. Runda ringaravser ytliga prov och trekanter avser prover på större djup än 0,3 m under markytan.

Utifrån resultaten som presenteras i Figur 18 kan två större delområden identifieras därdioxinhalterna är högre än i övriga punkter. Det är svårt att göra någon säker avgränsning avdessa områden eftersom antalet analyser är relativt litet inom detta väldigt vidsträckta område.De allra flesta prover består dock av 4 delprover och representerar därför en större yta än baraen provpunkt. Utförd provtagning bedöms därför ge en bra grund för bedömning av risker medatt vistas inom området men inför en eventuell åtgärd är den inte tillräckligt för att avgränsasamtliga ytor med halter över platsspecifika riktvärden.

Beräkning av mängder förorenade massor och mängd dioxin inom Långgrundets brädgård harutförts med platsspecifika riktvärden som utgångspunkt. Beräkningarna har utförts på två olikasätt, dels en överslagsmässig beräkning med medelhalt från området som helhet och då medhalter över platsspecifika riktvärden, där den förorenade ytan har beräknats procentuellt frånandelen förorenade jordprover. Dels har beräkningen utförts genom att området har delats in imindre delområden med liknande halter. Mängdberäkningen redovisas i Tabell 7 nedan.Beräkningarna har gjorts både utifrån normalfördelad och utifrån lognormalfördelad data föröverslagsberäkningen. Vid beräkningen för respektive delområde har antalet provpunkter inomrespektive delområde varit för litet för att lognormal-beräkning ska kunna utföras. Medelvärdenoch inte UCLM-värden har använts vid mängdberäkningar.Tabell 7. Beräkning av mängd förorenad jord med halter över platsspecifika riktvärden för

dioxin, samt mängd dioxin (TEQ) inom Långgrundets brädgård.

Yta

[m2]

Volym

[m3]

Mängdjord

[ton]

Mängd dioxin,normalfördelning

[g]

Mängd dioxin,lognormalfördelning

[g]

Överslagsberäkning 48 000 24 000 38 500 19 17

Beräkning viadelområde

41 900 25 900 41 400 15

6.1.3 Delområde 3 och 9 – TannskärInom Tannskär har flera olika verksamheter bedrivits. Området har både utnyttjats sombrädgård, samt att hyvleri har funnits på ön vilket medfört att en spånhög finns kvar, vilket synstydligt på flygbilden från 1954 som ses i bilaga 2. Dessutom brukades stora delar av Tannskär


34(83)

som kolningsområde innan brädgård anlades på platsen, i synnerhet de södra och östra delarna.Tydliga rester av verksamheterna kan ses med blotta ögat, se Figur 19. Beskrivningen avföroreningsutbredningen delas nedan upp i det som kopplas till hyvel- ochbrädgårdsverksamheten och det som rör kolningen.

Flisrester vid område Tannskärs spån- och hyvelområde (3:3) samt kolrester inomFigur 19.det gamla kolningsområdet (9).

Brädgård och hyvleri-området

När de gäller brädgården är det främst föroreningssituationen med avseende på dioxin som ärintressant och analyser har främst utförts med avseende på dioxin. Resultaten visar på en tydligpåverkan från verksamheten inom hela området, men halterna är betydligt lägre än vidLånggrundets brädgård och ligger i regel under eller kring det platsspecifika riktvärdet, se Figur20. I Tabell 8 redovisas en sammanställning av de analyser som utförts med avseende på dioxini denna och i tidigare utförda undersökningar (Fernerud 2010 samt WSP 2010).

Tabell 8. Sammanställning av föroreningshalter i jord vid Tannskär brädgård. I tabellenanges maxhalt, medel- och medianhalt beräknat från normalfördelning samtmedelhalt och UCLM95 beräknat från lognormalfördelning. Halter i fet stilöverstiger det platsspecifika riktvärdet.

ÄmnePlats-


Generellariktvärden Maxhalt Normalfördelat

Log-normalfördelat

Antalanalyser

KM/MKM Medel Median Medel UCLM95

DioxinWHO-TEQ lower bound[ng/kgTS]

70/650 20/200 250 31,3 11,5 36,2 84a94b 34

aFördelningsfri. b Lognormal-fördelad.


35(83)

Dioxinhalter inom Tannskär. Grön liten figur innebär halt under PSR, gul lite störreFigur 20.innebär halter mellan PSR-5 xPSR. Runda ringar avser ytliga prover. Fyrkanteravser sedimentprover där gul fyrkant innebär halter under detektionsgräns och rödinnebär halter över detektionsgräns.

De högst uppmätta halterna är inom spånområdet, där spånresterna ligger i dagen och synstydligt då man rör sig inom området. Uppskattning av utbredning och mängd spån redovisas iTabell 9 nedan.

Tabell 9. Beräkning av mängd spån total, mängd spån med halter över platsspecifikariktvärden (PSR) samt mängd dioxin inom Tannskärs spånområde.

Yta

[m2]

Volym

[m3]

Mängd jord

[ton]

Mängd dioxin

[g]

Spån med halt överPSR 2 500 1 750 2 600 0,56

Spån totalt 3 900 2 300 3 500 0,59


36(83)

Vid rivningsresterna där hyvleriet har stått har analyser utförts både med avseende på metaller,PAH och dioxin. Halter över bakgrundsnivåer har påvisats. I en punkt överskrids detplatsspecifika riktvärdet för PAH H. Resultaten visar dock i övrigt på föroreningshalter underplatsspecifika riktvärden. Fem metallanalyser och sju PAH-analyser har utförts inom området.

KolningsområdeInom området är det lätt att se att kolning har skett eftersom marken inom delar av Tannskärtäcks av kolrester. PAH påträffas i samtliga provtagningspunkter där analyser har utförts, ochhalterna varierar från under KM till halter högre än KM men betydligt under framtagnaplatsspecifika riktvärden och under MKM. Överlag hittas mindre andel av ”små” PAH:er, PAHL. Eftersom kolningen upphörde redan kring 1910 och kolresterna är gamla har de mindrePAH:erna som lakar ur och bryts ner lättare än de medelstora och stora PAH:erna, medmedelhöga och höga molekylvikter, försvunnit i högre grad.

I dagsläget finns en odlingsplats där odling sker av sommarboende på ön, och provtagning inomodlingslotten (punkt 9T7) visar på halter av PAH M på 5,9 mg/kg TS och PAH H på 1,3mg/kg TS. Andelen TOC, totalt organiskt kol, var som förväntat hög.

I Figur 21 visas uppmätta PAH-halter inom Tannskär samt en uppskattning av det område därkolrester okulärt kan ses. Det streckade området nedan uppskattas till ca 28 000 m2.

PAH-halter inom Tannskär. Röd linje visar ungefärligt område där kolrester synsFigur 21.okulärt på marken. Gula figurer visar halter under PSR och röda visar halter överPSR. Runda ringar avser PAH H, diamanter avser PAH M och kvadrater avser PAH L.


37(83)

6.1.4 Delområde 4 – Stuguskärs spånområde, Kalmar´nFrån sågverket på Långgrundet gick en högbana som transporterade spån över till Stuguskärsspånområde och flisupplag, vilket i praktiken inneburit att området mellan Stuguskär ochKalmar’n har fyllts igen. Spånområdet omfattar en yta av ca 14 000 m2 där marken i huvudsakbestår av spånfyllning ner till ca 0,5-1 m under markytan. När man rör sig inom området kännerman hur marken sviktar vilket tyder på att den utgörs av ett kompakt spånskikt.

Totalt har 6 dioxinanalyser utförts av spånfyllningen inom området inom ramen för de bådautredningarna vilket visar på halter, om högst upp till 3 gånger det platsspecifika riktvärdet.Medelhalten inom området ligger i nivå med det platsspecifika riktvärdet. Både i huvudstudienoch i förstudien har provtagning utförts som samlingsprover med flera delprover över ett störreområde vilket innebär att utförda analyser bedöms ge en representativ bild överföroreningssituationen inom spånområdet.

6.1.5 Delområde 5 – Stuguskärs brädgårdStuguskärs brädgård omfattar en yta av ca 40 000 m2 som delas i två delar av ett smalt sund.Inom brädgården har totalt 11 dioxinanalyser utförts inom ramen för båda utredningar ochhalterna varierar från låga till 420 mg/kg TS. Medelvärdet inom området uppgår till60 ng TEQ/kg TS, både vid normal- och lognormalfördelning. Det är endast i en punkt somhalterna överstiger MKM. Även inom brädgårdområdet har provtagningen utförts somsamlingsprover med flera delprover över en större yta och utförd undersökning bedöms ge enrepresentativ bild över föroreningssituationen inom hela brädgårdsområdet.

I en punkt har naturligt avsatt morän under fyllningen analyserats, vilket påvisar halter av bådedioxin och klorfenol, om än i halter understigande riktvärdet för KM.

6.1.6 Delområde 7 – GalvaniseringenVid den gamla galvaniseringsverkstaden ses tydliga spår med slagg på marken, se Figur 22.Provtagning har skett dels av själva slaggen (punkt 7T4) men i huvudsak i terrängen utanför detområde som synbart är påverkat av galvaniseringen. Provtagning har skett i två omgångar, meningen avgränsning har ännu kunnat utföras då höga halter av främst zink påträffats även iskogsmark som synbart är opåverkad. Område med förhöjda metaller uppskattas omfatta en ytaom ca 3 000 m2 och föreningarna förekommer ytligt, i regel i de översta 0,3 m.

Själva slaggen innehåller mycket höga halter av främst zink och kadmium, men även bly,koppar, kvicksilver och a

UTVÄRDERINGSRAPPORT - HUVUDSTUDIE NORRBYSKÄR...09\Utvärderingsrapport\Utvärderingsrapport Huvudstudie Norrbyskär 2014-04-09.docx 2013-01-03 1 Inledning 1.1 Bakgrund På Norrbyskär

Documents