UTVÄRDERING AV PROJEKTET KREATIVA PROCESSER FÖR … · Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande (i rapporten även benämnt Inkubatorn). ... inriktad utvärdering

Dokumenttyp: Slututvärderingsrapport Datum: 2014-05-18

UTVÄRDERING AV PROJEKTET

INKUBATORN – KREATIVA PROCESSER FÖR EGET FÖRETAGANDE

EN INSATS FINANSIERAD AV EUROPEISKA SOCIALFONDENS PROGRAMOMRÅDE 2

Level 2

Advice and Assistance in Accessing EU Funds

2

Förord

Skaneus Support har av Coompanion Skåne haft i uppdrag att genomföra en utvärdering av projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande. Projektet har utgjort ett genomförandeprojekt finansierat av Europeiska Socialfondens programområde 2 och har syftat till att i samverkan med Arbetsförmedlingen i Malmö och Lund och ett antal ytterligare samarbetsparter utveckla nya metoder och strukturer för hur arbetssökande ungdomar kan ges ökade möjligheter att starta och driva en affärsverksamhet. Utvärderingen har omfattat både en utfalls-, resultat- och effektutvärdering som grund för att undersöka vilka mervärden som projektet bidragit till på individ-, organisations- och systemnivå. Eftersom många utvärderingar av samhälls- och arbetsmarknadsprojekt är behäftade med brister som gör det svårt att förklara varför vissa projekt når goda resultat, medan andra inte, bygger utvärderingen på programteori som hjälper till i förståelsen av hur projektets resultat uppkommit och att åskådliggöra de orsaksmekanismer som ligger bakom Inkubatorns resultat. I linje med syftet för utvärderingen att vara utvecklings- och framtidsinriktad är ambitionen att rapportens innehåll ska komma till nytta i det sammanhang där den tagits fram och att Coompanion Skåne, och de samarbetsparter som medverkat i projektet, ska kunna använda rapporten i den gemensamma strävan att fortsätta stödja gruppen ungdomar som vill starta företag, men också att erfarenheterna ska kunna sättas in i socialfondsprogrammets kontext för att påverka framtida program och projekt. 2014-05-18 Stefan Hansson Skaneus Support

3

INNEHÅLL

1. INLEDNING……………………………………………………………………………………………………………….. 4 1.1 Utvärderingsuppdraget………………………………………………………………………………………….. 4 1.2 Programteori och utvärderingens fokusområden………………………………………………….. 4 1.3 Metod och material………………………………………………………………………………………………… 5 1.3.1 Metodologisk triangulering………………………………………………………………………………….. 5

1.3.1.1 Enkätundersökningar………………………………………………………………………………… 6 1.3.1.2 Intervjuer…………………………………………………………………………………………………… 6 1.3.1.3 Skriftligt material……………………………………………………………………………………….. 7

1.4 Projektet Inkubatorn – kreativa processer för eget företagande……………………………. 7 1.5 Europeiska Socialfondens programområde 2………………………………………………………….. 8 1.6 Rapportens disposition……………………………………………………………………………………………. 9 2. PROJEKTETS RESURSER …………………………………………………………………………………………….. 10 2.1 Projektets organisering och finansiering………………………………………………………………….. 10 2.2 Projektets förankring i ledning och styrgrupp…………………………………………………………. 11 3. PROJEKTETS INSATSER OCH UTFALL………………………………………………………………………….. 14 3.1 Deltagare…………………………………………………………………………………………………………………. 14 3.2 Insatser……………………………………………………………………………………………………………………. 15 3.3 Utnyttjande av resurser…………………………………………………………………………………………… 16 4. PROJEKTETS RESULTAT OCH EFFEKTER …………………………………………………………………….. 17 4.1 Mervärde på individnivå…………………………………………………………………………………………… 17

4.1.1 Individanpassning, delaktighet och inflytande ………………………………………………. 19 4.1.2 Fokus på helheten…………………………………………………………………………………………. 20 4.1.3 Närhet till deltagarna, utökade nätverk och en lång projektperiod……………… 22

4.2 Mervärde på organisations- och systemnivå……………………………………………………………. 24 4.2.1 Socialfonden och långsiktiga effekter……………………………………………………………………. 24 4.2.1.1 Långsiktiga effekter via samverkan och partnerskap…………………………………………. 25 5. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE KOMMENTARER ……………………………………….. 27 6. REFERENSER.................................................................................................................. 29 BILAGOR ……………………………………………………………………………………………………………………….. 31

4

1. INLEDNING 1.1 Utvärderingsuppdraget

Skaneus Support har av Coompanion Skåne haft i uppdrag att genomföra en utvärdering av projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande (i rapporten även benämnt Inkubatorn). Projektet har utgjort ett genomförandeprojekt finansierat av Europeiska Socialfondens program-område 2 och har syftat till att i samverkan med Arbetsförmedlingen (AF) i Malmö och Lund och en del ytterligare samverkansparter utveckla nya metoder och strukturer för hur arbetssökande ungdomar kan ges ökade möjligheter att starta och driva en affärsverksamhet. Denna rapport utgör resultatet av slututvärderingen och den sista av sammanlagt fem utvärderings-insatser under projektperioden. Referensramarna har utgjorts av den ansökan som ligger som grund för projektet samt Socialfondens övergripande mål och specifika riktlinjer för den aktuella utlysningen. Uppdraget har inneburit att genomföra både en formativ, verksamhetsstödjande och utvecklings-inriktad utvärdering som i första hand syftat till att ge stöd till den pågående processen och en summativ, granskande och kontrollerande utvärdering för att kunna uttala sig om ett samlat värde av projektet i relation till projektmål och långsiktiga effekter1. Utvärderingen har haft ett lärande perspektiv eftersom den har följt hela projektgenomförandet, ett syfte att studera och dokumentera metoder, processer och resultat, att värdera dessa delar i förhållande till projektidén och Socialfondsprogrammets intentioner, att ha ett kritiskt förhållningssätt men också konstruktivt samt att kontinuerligt ge återföring till projektledning och styrgrupp för ett gemensamt lärande som grund för att löpande anpassa och utveckla insatserna. Bakgrunden är att uppföljning och utvärdering har fått en starkare och mer strategisk roll i EU:s strukturfonder under programperioden 2007–2013 och EU-kommissionen har rekommenderat medlemsländerna en ansats med en löpande utvärdering – en s k on-going evaluation. Inom Socialfonden används begreppet lärande utvärdering och syftet är att:

”…//…den ska bedöma och värdera om projektet är på rätt väg när det gäller att uppnå de

resultat som krävs för att uppfylla projektets syfte…//…det räcker alltså inte med att bara följa processen och visa hur den utvecklas – projektets resultat och måluppfyllelse ska också ingå i en

lärande utvärdering…//…Avsikten är att projekten ska bli bättre och att deras resultat och erfarenheter lättare ska kunna förändra policy och system, samt bidra till en offentlig debatt

2.”

1.2 Programteori och utvärderingens fokusområden

Utvärderingen har inte enbart haft fokus på Inkubatorns insatser och utfall utan också omfattat en kritisk granskning av insatsernas resultat och effekter med koppling till mervärden både på individ-, organisations- och systemnivå. Utvärderingens fokusområden bygger på att projektet och dess mål befinner sig på olika nivåer. Vissa av målen i Inkubatorn kan betraktas som utfallsmål, medan andra kan förstås som resultat- eller effektmål3. Utfallsmål ses i detta sammanhang som mål projektledningen och projektägaren inom Coompanion Skåne kunnat planera och budgetera för, däribland hur många ungdomar som medverkat, vilka insatser som har

1 Se Scriven samt Jerkedal om formativ och summativ utvärdering.

2 Promemoria, ESF 2012.

3 Se Utvärdering av Europeiska Socialfonden i Sverige, Preliminära resultat (Ramböll).

5

genomförts samt vilka resurser som har använts. Resultatmål anger vad projektets insatser ska leda till bland de deltagare som medverkat i insatserna. Effektmål kan sedan förstås som de långsiktiga avtryck och värden som Inkubatorn ska lämna efter sig och att de aktiviteter, metoder och förhållningssätt som utvecklats under Inkubatorns gång även ska leva kvar efter projektslut. Utfall, resultat och effekter hänger samman men den ena nivån leder inte nödvändigtvis till den andra. Det faktum att deltagare medverkat i ett projekt (utfall), innebär till exempel inte att de har utvecklats under projektets gång (resultat) och det faktum att projektet har bidragit till en positiv utveckling bland deltagarna medför inte per automatik att projektets metoder kommer tillvaratas efter projektslut (effekt)4. Programteori används därför som ett användbart hjälpmedel i analysen för att få kunskap om projektets process5. Den hjälper till i förståelsen av hur resultat uppkommer och illustrerar hur ett projekt är tänkt att fungera genom att åskådliggöra de orsaksmekanismer som gör att verksamheten leder till resultat. Om Om Om Så Så Så R E S U L T A T

Modell 1: Programteori som ligger som underlag för analysen av projektet Inkubatorn. Programteorin visar, enligt ovanstående modell, en förändringslogik och innehåller således en förändringsteori, det vill säga ett resonemang om hur ett projekt är en logisk kedja av händelser som följer av varandra. Därför är den ofta uppbyggd kring ett antal ”om…så”-satser som visar kausaliteten i verksamheten6. Om resurser finns till hands så kan aktiviteter/insatser genomföras. Om aktivitet genomförs på rätt sätt så kan X prestationer produceras. Om X prestationer produceras så kommer målgruppen att påverkas. Om de påverkas på rätt sätt så kommer effekter att uppstå. Eftersom programteori visat sig vara ett användbart analysverktyg vid lärande utvärderingar7 är tanken att undersöka på vilket sätt Inkubatorn planerat för att kombinera resurser, insatser/utfall och resultat för att uppnå långsiktiga effekter och värdera hur detta i praktiken kunnat realiseras i projektet. 1.3 Metod och material

1.3.1 Metodologisk triangulering

För att få en god och tillförlitlig helhetsbild av Inkubatorn har en rad olika datainsamlingsmetoder använts i utvärderingen vilka kombinerar kvalitativ och kvantitativ metod (så kallad triangulering). Metodologisk triangulering utgör en kombination av olika metoder för att samla in data med fördelen att styrkor från olika datainsamlingsmetoder kan kombineras och på så sätt komplettera varandra8.

4 Utvärdering av Europeiska Socialfonden i Sverige, Preliminära resultat (Ramböll).

5 Se Vedung samt McLaughlin & Jordan om programteori.

6 Se McLaughlin & Jordan samt Vedung.

7 Se Gargani & Donaldsson.

8 Se Denscombe om metodologisk triangulering.

Resurser Insatser Prestationer Effekter

6

Val av datainsamlingsmetoder för utvärderingen har avgjorts utifrån ett antal faktorer så som vilken typ av information som kunnat förväntas bli utfallet av respektive metod, hur informationen ska sammanställas och i vilken omfattning deltagare, personal och samverkansparter har haft förut-sättningar att medverka. 1.3.1.1 Enkätundersökningar

Eftersom enkätundersökningar skapar möjlighet att ställa standardiserade och identiska frågor till ett större antal deltagare har en del av utvärderingen byggt på enkäter. En enkätundersökning som del av utvärderingsarbetet har flera fördelar. Framför allt ökar denna metod möjligheterna till en samman-hållen och jämförbar sammanställning av resultat. Enkätmetodiken är särskilt lämplig då man vill göra frekvensutsagor, till exempel om vad ett större antal människor anser om en viss företeelse. En webbaserad enkätundersökning har genomförts i anslutning till slututvärderingsinsatsen som riktat sig till de sammanlagt 221 deltagare som medverkat i projektet (bilaga 1). Av 221 tillfrågade har 74 deltagare(33 %) besvarat enkäten.14 % av de som deltagit har medverkat i Inkubatorn mindre än 1 månad, 35 % i 2-3 månader, 27 % i 4-6 månader och resterande 24 % längre än 6 månader. Av de deltagare som besvarat enkäten utgör majoriteten, 78 %, personer mellan 21-25 år, 11 % deltagare mellan 26-29 år samt resterande 11 % personer mellan 18-20 år. 57 % av respondenterna är män medan 43 % utgörs av kvinnor. Det finns ett antal validitets- och reliabilitetsproblem med enkätundersökningen som komplicerar möjligheterna att dra generella slutsatser om deltagarnas syn på Inkubatorn utifrån det insamlade materialet. Det finns inte uppgifter om vilka synpunkter de deltagare som utgör bortfallet i enkätundersökningen har och om dessa skiljer sig från synen på Inkubatorn från de som medverkat i insatserna. Det innebär att resultatet och slutsatserna i rapporten riskerar att snedvridas. Bortfallet i enkätundersökningen kan ha olika orsaker och det är väsentligt att göra skillnad på selektivt bortfall och annat bortfall. Med selektivt bortfall menas i detta fall dels bortfall som kan beror på att deltagare eventuellt inte fått eller tagit del av informationen om enkätundersökningen, dels bortfall som beror på att vissa deltagare beslutat att inte fylla i enkäten av skäl som sannolikt skulle påverka resultatet i en viss riktning. För att kunna värdera resultatet skulle det därför vara nödvändigt att känna till hur många deltagare som faktiskt har haft möjlighet att medverka i undersökningen men dessa uppgifter är inte kända. Därför är undersökningens resultat osäkra och måste tolkas med viss försiktighet. Därutöver hänvisas i rapporten även till resultat av de ytterligare tre enkätundersökningar med deltagare som genomförts i anslutning till de delutvärderingsinsatser som genomförts löpande under projektperioden. 1.3.1.2 Intervjuer

Intervjuer har använts för att få en fördjupad förståelse och insikt i hur deltagare, personal och samverkansparter uppfattat projektets insatser. Åtta gruppintervjuer med sammanlagt 47 deltagare har genomförts i anslutning till de fem utvärderingsinsatserna. Varje gruppintervju har omfattat mellan 5-9 deltagare. Grupperna har omfattat deltagare som medverkat i projektet under olika långa tidsperioder. I gruppintervjuerna har tanken varit att samspelet mellan deltagarna inom grupperna skulle utnyttjas och att de skulle kunna bygga vidare på varandras idéer. En sådan situation har förutsättningar att bli

7

mer ”naturlig” då deltagarna kan anamma vissa uppfattningar och åsikter genom en ömsesidig påverkan9 med en strävan att göra intervjuerna informationsrika, flexibla och stimulerande för såväl intervjuare som intervjupersoner10. Dessutom baseras utvärderingen på individuella och gruppbaserade intervjuer med projektledning och övrig projektpersonal som genomförts i anslutning till var och en av de fem utvärderingsinsatserna samt svar på frågor som ställts till samverkansparter inom ramen för löpande deltagande i projektets styrgruppsmöten. Samtliga ovanstående intervjuer har genomförts utifrån en ostrukturerad intervjumetod som byggt på ett nästan fritt samtal utifrån en del minnesanteckningar i syfte att få in de intervjuades synpunkter och infallsvinklar på projektet. Efter varje intervju har materialet sammanställts och en noggrann genomgång av det insamlade materialet har gjorts. Slutligen baseras rapporten på skriftliga svar på frågor som riktats till tre företrädare från AF i Inkubatorns styrgrupp vid projektets inledningsskede (bilaga 2). 1.3.1.3 Skriftligt material

Slutligen har löpande materialstudier gjorts av relevant skriftligt material inklusive internt projektmaterial. Det sistnämnda utgör ett komplement för faktaunderlag och statistik exempelvis kopplat till genomförda insatser, deltagarvolymer etc. Samtligt skriftligt material redovisas i kapitlet referenser i rapporten. 1.4 Projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande

Inkubatorn har byggt på en ESF-finansierad förprojektering (mobiliseringsfas)som genomfördes under perioden 2011-09-01 - 2011-12-31 i syfte att bland annat upprätta en projektorganisation och möjliggöra en fördjupad kunskap om målgruppens behov. Genomförandeprojektet har pågått under perioden 2012-01-01 – 2014-06-30. Bakgrunden till projektet är, enligt Coompanion Skånes ansökan till ESF, undersökningar som visar att en relativt stor andel av de som startar företag på grund av arbetslöshet riskerar att misslyckas. Unga nyföretagare, ofta med invandrarbakgrund, som ser satsningen som ett sätt att skaffa sig en inkomst, får ofta svårt att skapa ett lönsamt och konkurrenskraftigt företag. De främsta orsakerna till att dessa näringsfrämjare ofta får svårt att försörja sig på sitt eget företagande, och i många fall återgår i arbetslöshet, är att de vanligen saknar ett väl fungerande nätverk av befintliga och potentiella kunder, samarbetspartners och rådgivare. Enligt Coompanions ansökan om medel från Socialfonden upplever många ungdomar också ett sviktande självförtroende och därmed motivation som ett stort problem. Det senare problemet tenderar att vara kopplat till situationen som arbetslös och den brist på både ekonomiska resurser, självständighet och en given social arena som den ger upphov till. Ett ytterligare problem rör bristen på fördjupad kunskap och förståelse om egenföretagandets villkor och processer. Målgruppen för Inkubatorn ska enligt ansökan utgöras av 30 unga vuxna mellan 16-29 år som varit arbetslösa i minst tre månader (för personer mellan 16-24 år) eller ett år (för personer mellan 25-29 år) som tillika har en affärsidé eller vill starta verksamhet inom företrädesvis tjänstesektorn samt personer som har ”skapat ett jobb” men inte har någon arbetsgivare. Samverkanspartner till

9 Holme, & Krohn.

10 Fontana & Frey.

8

projektet ska enligt ansökan utgöras av AF i Malmö och Lund, Region Skåne/ Näringsliv Skåne, Drivhuset, Malmö Högskola samt företaget Anpassa AB. Det övergripande syftet med projektet är att i en undersökande, innovativ och kreativ process, genom inkubatorsliknande förhållanden under genomförandet som kännetecknas av en ”blandning av situation och miljö, utveckla och pröva organisations- och myndighetsövergripande modeller och strukturer för hur Coompanion Skåne, i samverkan med näringsliv och offentliga verksamheter, kan ge arbetssökande ungdomar, företrädesvis med invandrarbakgrund, ökade möjligheter att starta, driva och utveckla en affärsverksamhet utan att starta eget företag med ambition att detta steg i förlängningen ska leda vidare till ett eget juridiskt företagande. Avsikten med Inkubatorn är att erbjuda ungdomar inspiration, motivation, egenmakt, föreläsningar, väglednings- och rådgivningsinsatser, professionella affärsutvecklingsinsatser, förmedling av kontakt med näringsliv och myndigheter som en del av en process som kan leda fram till en egenanställning via ett C-företag där ungdomar kan testa sina affärsidéer på ett enkelt sätt, få tillgång till ett stort kontaktnät, möjlighet att visa sin förmåga utan att behöva tänka på de administrativa delarna samt kunna driva verksamhetens utveckling på sina egna villkor. Projektets insatser och resultat ska ligga som underlag för ett bredare kunskapsunderlag och generaliseras som grund för en strategisk påverkan på framtida lokala och regionala insatser kring entreprenörskap och eget företagande för arbetssökande ungdomar. Projektets mål enligt ansökan till Svenska ESF-rådet är: Att uppnå en permanentad organisationsstruktur och metodik för att sänka trösklarna för

företagande och skapa ett mer hållbart företagande för riskutsatta unga. Att minst 90 % av deltagarna ska anse att deras förutsättningar och kunskap som grund för att ta

beslut om att starta, driva och utveckla en affärsverksamhet har ökat. Att minst 75 % av deltagarna ska anse att de kommit närmare arbetsmarknaden. Att minst 40 % av deltagarna ska ha prövat bärkraften i sin affärsidé i en egenanställning via C-företaget. Att utveckla och pröva organisations- och myndighetsövergripande modeller och strukturer för

hur Coompanion Skåne, i samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet, kan ge arbetssökande ungdomar ökade möjligheter att starta, driva och utveckla en affärsverksamhet utan att starta eget företag och att insatser och resultat har bidragit till ett bredare kunskapsunderlag och generaliserats som grund för en strategisk påverkan på framtida lokala och regionala insatser kring entreprenörskap och eget företagande för arbetssökande ungdomar.

1.5 Europeiska Socialfondens programområde 2

Europeiska Socialfonden är EU:s viktigaste finansiella redskap för att främja sysselsättning och stimulera tillväxt i medlemsländerna. Det övergripande målet för det nationella strukturfonds- programmet är ”ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud” 11. Fonden är uppdelad i två programområden varav programområde 2 avser projekt som bidrar till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som i dag står

11

Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige 2007-2013.

9

långt från arbetsmarknaden. Genom att medverka i något av projekten ska deltagarna öka sina möjligheter att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Socialfondens programområde 2 stödjer projekt som ska underlätta för personer som står långt från arbetsmarknaden med prioritet på att unga i åldern 16 till 24 år och personer med utländsk bakgrund ska kunna etablera sig i arbetslivet samt att personer som varit långtidssjukskrivna ska komma tillbaka på arbetsmarknaden. För Socialfonden finns fyra programkriterier som underlag för genomförandet av programmet och de regionala ESF-planerna. Kriterierna syftar till att säkerställa att programmet ger ett mervärde vad gäller ökad tillväxt och sysselsättning. Dessutom ska projekten i Socialfonden införliva ett jämställdhets-perspektiv på alla nivåer. För att finansiera projekt inom programområdet har myndigheten löpande utlysningar till regionala ansökningsomgångar. Inkubatorn har beviljats medel inom ramen för en utlysning i Sydsverige som prioriterat projekt som bl a avsätter insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet och att identifiera hinder för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden12. Det övergripande syftet med ansökningsomgången är att projekten ska kunna förändra, förbättra och förstärka de regionala och/eller nationella strukturerna för att minska utanförskapet, att projekten ska skapa ett tydligt mervärde i relation till ordinarie uppdrag och verksamheter och att projektägaren ska ha ett aktivt och långsiktigt engagemang för att lösa de problem projektet penetrerar. Utlysningsomgången syftar också till att prioritera projekt där samverkan sker mellan samtliga aktörer som är relevanta för problemlösningen, insatser där ledamöter i styrgruppen ska ha betydande möjligheter att påverka tillvaratagande av projektets slutsatser och resultat för utveckling på regional- och/eller nationell nivå samt aktiviteter där expertis kan borga för en nära koppling till forskning och aktuell utveckling på problemområdet i syfte att stärka giltighet, tillförlitlighet och mervärde i projektresultaten. 1.6 Rapportens disposition

Utvärderingen är genomförd utifrån följande delar som, tillsammans med den bakgrund till projektet Inkubatorn som redovisas i detta inledningskapitel, och med redovisningen av den programteori som ligger som grund för analysen, strukturerar upplägget av rapporten: 1. Redogörelse och analys av projektets resurser. 2. Redovisning och analys projektets värde på utfallsnivå. 3. Redogörelse och analys av projektets resultat och effekter med koppling till insatsernas mervärde på individ-, organisations- och systemnivå. Rapporten avslutas med en sammanfattning och avslutande kommentar. Projektägaren Coompanion Skåne har haft möjlighet att korrigera sakuppgifter i en tidigare version av rapporten. Skaneus Support ansvarar dock för innehållet och vad som tagits med och vad som utlämnats.

12

Svenska ESF-rådets utlysning i Sydsverige, diarienummer 2010-5040011

10

2. PROJEKTETS RESURSER I detta kapitel redovisas och analyseras de faktorer i projektet Inkubatorn som hänger samman med projektets resurser. Till dessa hör inte bara de finansiella tillgångarna utan framför allt de personella resurserna, projektets organisering och faktorer med koppling till styrning, förankring, engagemang och relevans. 2.1 Projektets organisering och finansiering

Inkubatorn har ägts och drivits av Coompanion Skåne som arbetar med företagsrådgivning för den målgrupp som vill starta kooperativa företag. Coompanion breddar entreprenörskapet och erbjuder personer som vill förverkliga gemensamma företagsidéer anpassad information, företagsrådgivning och utbildning. Projektet har delfinansierats av Europeiska Socialfonden i Sydsverige. Intrycket är att projektets personalresurser och tjänstefördelning varit ändamålsenliga i förhållande till Inkubatorns uppdrag och att organisationens uppbyggnad och omfattning av de olika tjänsterna i projektet, även om funktionerna i projektet har varierat något under olika perioder av projektperioden och personer på tjänsterna i vissa fall bytts ut, har legat i linje med redovisningen i ansökan till Svenska ESF-rådet. Tjänsterna har omfattat en projektchef som varit ordförande i projektets styrgrupp, en projektledning, som under vissa perioder av insatserna bestått av ett tvådelat projektledarskap, samt ett ytterligare antal medarbetare som på olika sätt varit praktiskt och operativt involverade i Inkubatorns insatser. En person på Coompanion Skåne har under hela projektperioden ansvarat för projektets redovisning av ekonomin till Svenska ESF-rådet och en annan har, med undantag för en begränsad tidsperiod under projektet, ansvarat för övrig administration kring deltagar-, aktivitets- och tidsredovisning. I samband med en större organisationsförändring i verksamheten fr o m våren 2014 har projektets resurser minskat med en tjänst. Bilden av projektgruppen är att det i den funnits en bred kompetens och lång erfarenhet kopplad till företagsrådgivning och entreprenörskap. Många av deltagarna i projektet som intervjuats under olika delar av projektperioden lyfter fram att Inkubatorns personal varit mycket engagerad och kompetent och att detta bidragit positivt till projektets genomförande. Uppfattningen av projektet är att det karakteriserats av en mycket ”uppskattande” och lärande miljö som kännetecknats av öppna samtal mellan personal och deltagare där alla åsikter setts som värdefulla:

”Projektledningen är mycket kunniga och dessutom mycket engagerade i oss och våra företag.”

”Gemensamheten mellan folket som är anställda och folket som går här, en mycket bra stämning och kan alltid få hjälp vid behov.”

De samlade kunskaper som finns, baserat på erfarenheter av tidigare genomförda projekt inom Socialfonden, samt utvärderingar av tidigare projektverksamheter på individ-, projekt- och systemnivå, visar att rekrytering av en professionell och driven projektledning samt en nära och god relation mellan projektledning och medverkande i projektet utgör en viktig framgångsfaktor för projekt13.

13

Se exempelvis Tillväxtverket (2011) Entreprenörskap och Företagande – Förutsättningar i Projekt. En förstudie av Socialfondsprojekt 2010.

11

Den interna ledningen, organiseringen och administreringen av insatserna har fungerat mycket väl utifrån till synes tydliga och välfungerande kontroll- och styrsystem och det har funnits en relativt klar intern organisation och rollfördelning utifrån uppdragsbeskrivning och riktlinjer i ansökan. Befintliga personalresurser har i stort varit anpassade och utformade utifrån projektets behov. Den målgrupp och de deltagare som medverkat i Inkubatorn har dock inte varit homogen vilket har gjort att förutsättningarna för deltagarna varit vitt skilda. Exempelvis har gruppen omfattat personer med dyslexi, dyskalkyli, ADHD och annan psykosocial problematik. Projektpersonalen har utifrån befintliga resurser lyckats hantera dessa omständigheter i målgruppen i de allra flesta fall men det hade sannolikt funnits behov av att i personalgruppen även inkludera personer med mer specifik kompetens inom dessa områden. Samarbetet i projektets personalgrupp har fungerat väl och en gemensam återkommande utmaning för personalen under hela projektet har varit att utforma och balansera insatser som fungerar både med tanke på deltagarnas behov och ESF:s krav på medfinansiering och rapportering. I grunden har det funnits en ambition att, i linje med Coompanions övergripande synsätt, bygga insatserna på deltagarnas egenansvar och egen motivation. Ett synsätt som innebär mindre fastställda handlingsplaner och en större frihetsgrad för den enskilda deltagaren. Samtidigt har projektet uppbyggnad inneburit ett behov av ökad närvarokontroll och schemalagda insatser. 2.2 Projektets förankring i ledning och styrgrupp

Undersökningar som genomförts på uppdrag av ESF-rådet visar att styrningen av projekten ofta är svaga och att ägarskapet vanligen är passivt vilket försvårar ambitionerna att uppnå hållbara projekt. I studierna betonas betydelsen av ökade krav och ansträngningar för att hitta starka projektägare för att projekten ska komma igång snabbare, fullföljas i högre grad med färre avbrott och fördröjningar vilket ska kunna leda till att resultaten kan tas omhand på ett bättre sätt14. Coompanion Skåne har själv initierat projektet Inkubatorn för att kunna driva det som ett stöd för ett framtida utvecklings- och förbättringsarbete parallellt med kärnverksamheten och det har från organisationen funnits en relativt hög grad av medvetenhet om vad Inkubatorn innebär för Coompanion och för möjligheterna och fördelarna med att använda Inkubatorn som en del av en långsiktig strategi. Att integrera resultat från projekt in i den reguljära verksamheten bygger på en lärprocess med hög delaktighet, öppenhet och experiment varvat med reflektion. Det krävs att det vid initieringen av projektet inte bara finns ett som i Inkubatorn aktivt ägarskap inom projektägarorganisationen Coompanion Skåne utan även att övriga beslutsfattare i styrgruppen ser värdet av projektresultaten för organisationernas interna utveckling och att projektet utgör en del i en befintlig långsiktig strategi. Samverkan inom Socialfonden bygger på Europeiska kommissionens partnerskapsbegrepp. En bred sammansättning av aktörer anses viktigt och den grundläggande tanken är att olika aktörer kan bidra med sin specifika kompetens och erfarenhet och därigenom öka förändringskraften.

14

Socialfonden i siffror – projektens deltagare och nytta. Se Brulin & Svensson.

12

Den styrgrupp som funnits kopplad till Inkubatorn har haft en relativt ändamålsenlig representation med representanter från Coompanion Skåne, Arbetsförmedlingen i Malmö och Lund och deltagargruppen. Därutöver har projektet knutit en referensgrupp till sig som bestått av medverkande från Malmö Stad, Drivhuset Malmö, Region Skåne, Tillväxt Malmö och företaget Anpassa. Intrycket är att styrgruppen haft en svag styrande funktion, att gruppen försvagats p g a att personer bytts ut under processen samt att det saknats mer aktiva insatser från styrgruppens representanter mellan mötena. Dessa förhållanden är en bidragande orsak till projektets svårigheter att skapa förutsättningar för de långsiktiga effekter som diskuteras i andra delar av rapporten. En orsak är att det inför projektstart genomfördes en delvis otillräcklig förankringsprocess med aktörerna i styrgruppen som initialt ledde till en brist på förankring av styrgruppens funktion, ansvar och åtagande. De avgörande orsakerna är dock att företrädarna i styrgruppen av olika anledningar själva valt att inte engagera sig i det löpande utvecklingsarbetet och att styrgruppen därför i praktiken inte fungerat som projektets beslutande organ med ansvar för planering, kontroll och styrning av resurser och sakinnehåll vilket inneburit att detta ansvar i praktiken vilat på den interna projektledningen. När det gäller projektets relevans för projektets medfinansiär AF har myndigheten pågående utbildningsinsatser för motsvarande målgrupp som Inkubatorn och insatser genomfördes under projektets mobiliseringsfas för att avgöra hur Coompanions och AF:s insatser skulle kunna komplettera snarare än konkurrera med varandra. AF:s representanter i projektets styrgrupp uttryckte vid projektstart att myndighetens utbud för de arbetssökande som vill starta företag normalt utgörs av information och i vissa fall utbildning och att Inkubatorn erbjuder en helt annan ”inspirerande miljö”:

”Ger de som har en längre startsträcka och behöver mer förberedelse ett bättre beslutsunderlag. Jag bedömer att om man saknar kunskap och erfarenhet av

företagande är omfattningen och tidsaspekten för bl a stöd- och rådgivningsinsatser avgörande för att stärka förutsättningarna till att det ska resultera i mer genomtänkta,

långsiktiga och hållbara lösningar. Även Inkubatorns möjlighet till att prova sin ide genom ett C-företag kan vara bidragande faktor för att våga ta steget vidare till ett skarpt företag.”

Företrädarna för AF understryker att Inkubatorn har en relevans och en viktig funktion för myndigheten när det gäller att kunna erbjuda de arbetssökande en längre insats för de som är mer osäkra huruvida de vill starta eget företag och därför behöver mer stöd:

”Jag tror att inkubatorn kan ge effekter även om de som deltar inte startar ett företag direkt. Genom inkubatorn tror jag att man får inspiration, idéer

och att man lär sig att nätverka och att sälja/pröva sina idéer. Genom detta stärks individen som person och detta kan sannolikt bidra till att individen även kan bli bättre gångbar på

arbetsmarknaden, alltså inte bara i/ur perspektivet att starta/driva eget företag.” Med tanke på Inkubatorns fokus på att utveckla strukturer och framtida modeller är det dock noterbart att inga av AF:s representanter som intervjuades vid projektets inledningsfas lyfte fram att det huvudsakliga behovet rör att i samverkan utveckla och pröva organisations- och myndighets-övergripande modeller och strukturer för hur arbetssökande ungdomar kan ges ökade möjligheter att starta, driva och utveckla en affärsverksamhet.

13

När det gäller Inkubatorns syfte att generera ett bredare kunskapsunderlag som grund för en strategisk påverkan på framtida lokala och regionala insatser kring entreprenörskap och eget företagande för arbetssökande ungdomar uttryckte en av AF:s företrädare vid projektstart att detta i grunden snarare utgör en politisk fråga för beslutsfattarna och att AF:s roll och ansvar för frågor om företagsrådgivning är oklar:

”Jag har tidigare varit Amo Lunds kontaktperson för starta eget..//… Om det är ett behov som Arbetsförmedlingen ska fylla får väl anses vara en politisk

fråga. Idag finns också flera aktörer och myndigheter som på olika sätt kan stötta med rådgivning och liknande inför och under en företagsstart.”

14

3. PROJEKTETS INSATSER OCH UTFALL I detta kapitel beskrivs det utfall som Inkubatorn bidragit till, vilket i nästa kapitel följs av en redogörelse av projektets avtryck på resultat- och effektnivå. Utvärderingen utgår ifrån att det, förutom resurser, finns grundläggande förutsättningar som behöver vara på plats för att projektet ska ha kunnat åstadkomma effekter på individnivå, organisationsnivå och systemnivå. Det krävs att projektet har attraherat deltagare, att det genomfört insatser enligt den inriktning och utformning som anges i ansökan samt att det utnyttjat tilldelade resurser från Svenska ESF-rådet. Bedömningen är att Inkubatorn har skapat ett värde på utfallsnivå i samtliga ovanstående delar. 3.1 Deltagare

Målgruppen för Inkubatorn, och mottagare av projektets insatser under genomförandet, skulle enligt Coompanion Skåne ansökan till ESF-rådet utgöras av 30 st unga vuxna mellan 18-29 år som varit helt arbetslösa sedan minst ett år (minst 3 månader för personer i åldern 16-24 år) med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund och som är registrerade på Arbetsförmedlingen i Malmö eller Lund. Målgruppen ska utgöras en grupp på 30 personer i genomsnitt med löpande nyintag i anslutning till att deltagare avslutar projektet.

DELTAGARSTATISTIK I PROJEKTET INKUBATORN – KREATIVA PROCESSER FÖR EGET FÖRETAGANDE

Totala antalet deltagare: Antalet deltagare i genomnsitt per månad: Varav andel: kvinnor män

deltagare med utrikes bakgrund

deltagare inom åldersgruppen 16-20 år deltagare inom åldersgruppen 21-25 år deltagare inom åldersgruppen 26-29 år

221 38 36 % 64 % 57 % 3 % 92 % 5 %

Modell 2: Deltagarstatistik i projektet Inkubatorn. Inkubatorn har under projektperioden, enligt modell 2, haft sammanlagt 221 deltagare varav i genomsnitt 38 deltagare per månad. Det innebär att projektet omfattat deltagare och volymer av medverkande i något större utsträckning än den genomsnittliga deltagarvolym som redovisats i ansökan till Svenska ESF-rådet.

15

Samtliga deltagare har befunnit sig inom ramen för den ålderskategori som projektet skulle vända sig till d v s ungdomar upp till 29 år. Drygt hälften av deltagarna som medverkat har utrikes bakgrund. Deltagargruppen har bestått av en dryg tredjedel kvinnor och cirka två tredjedelar män. Denna fördelning mellan medverkande kvinnor män i projektet ska ses i relation till att närmare en fjärdedel, 23 %, av Sveriges alla företag drivs av kvinnor och att en tredjedel av alla nya företag, 32 %, startas av kvinnor. Trots att Inkubatorn haft en större genomsnittlig deltagarvolym än vad som angetts i ansökan till Svenska ESF-rådet har projektet fått avsätta relativt stora resurser, framförallt under projektets första hälft, för att komma upp i de nivåer av deltagarvolymer som krävts för att medfinansiera projektet enligt plan. Svårigheterna att rekrytera deltagare har i stort haft två orsaker. En är det inför projektstart inte fanns tillräckligt förankrade och överenskomna rutiner och kanaler för hur projektet, i samråd med AF:s företrädare i projektets styrgrupp och handläggare i myndigheten, skulle rekrytera deltagare. En annan är att Inkubatorn i princip endast haft möjlighet att rekrytera deltagare från AF i Malmö trots att AF i Lund var en pådrivande kraft att genomföra projektet, samt att kontoret skrivit under ett medfinansieringsintyg med försäkran om att ”förse” projektet med deltagare. Ovanstående faktorer, i kombination med att Coompanion Skåne under de första projektmånaderna bedömde att målgruppen i sin helhet skulle generera en något längre medfinansiering än de beräkningar som genomfördes i samband med ansökan, har inneburit att Inkubatorn varit beroende av att få in ett flöde av deltagare och därför inte haft ekonomiska förutsättningar att gallra i rekryteringsprocessen i strävan att uteslutande få in deltagare med ett uttalat intresse och motivation att starta företag. Dessa förhållanden har inneburit att sammansättningen av deltagargruppen, enligt projektledningens egen bedömning, har kommit att utgöras både av ungdomar med motivation att starta företag, en relativt stor grupp som inte sett företagandet som ett huvudfokus men som velat lära sig mer om företagandets villkor men också en grupp som inte medverkat i projektet av ”rätt anledning”:

”Vi kan generellt se en uppdelning där vi har en grupp på ca 25 % som är väldigt motiverade från start, en mellangrupp på ca 50 % som har intresse av att lära sig mer om företagande

och sen en grupp på cirka 25 % som inte är med i projektet av rätt anledningar.”

Den heterogena deltagargruppen, med en relativt stor andel medverkande som inte utgör den målgrupp som projektet var avsett och riggat för, i kombination med att personalresurserna delvis inte varit anpassade för att möta dessa behov, har i viss utsträckning påverkat projektets genomförande och mervärde på individnivå i delar som närmare redovisas och analyseras i nästa kapitel i rapporten.

3.2 Insatser

Inkubatorns genomförda insatser ligger i linje med redovisning i ansökan och har omfattat aktiviteter inom de övergripande insatsområden som identifierades under förprojektet. Det innebär att Inkubatorn, med delvis olika inriktning, utformning och tyngdpunkt under olika delar av projektperioden, erbjudit deltagarna ett brett utbud av individuella och gruppbaserade insatser. Insatserna har i huvudsak genomförts i den ”Inkubatorslokal” centralt lokaliserad i Malmö där deltagarna varit verksamma. Insatserna har geografiskt varit integrerade i samma lokal som används för Coompanion Skånes personal och kärnverksamhet. I lokalerna har deltagarna fått tillgång till kontors- och möteslokaler, datorer, bredbandsuppkoppling, telefon och kontorsmaterial.

16

Insatserna som genomförts har, delvis integrerade i varandra, omfattat varierande delar som exempelvis: Rådgivnings-, väglednings- och coachande insatser parallellt under hela processen. En en inspirationsdel med föreläsningar och nätverksbyggande med exempelvis koppling till

frågor om: -jobba med dina egna idéer och intressen -lära dig mer om företagande -ledarskap -försäljning -marknadsföring -företagsekonomi -idéprocesser etc

En del som fokuserat på affärsutveckling med koppling till C-företaget En del med insatser för att starta företag med kooperativa förtecken. Avsikten med insatserna har varit att erbjuda ungdomar inspiration, motivation, egenmakt, föreläsningar, väglednings- och rådgivningsinsatser, professionella affärsutvecklingsinsatser, förmedling av kontakt med näringsliv och myndigheter som en del av en process som eventuellt kan leda fram till ett företagande eller en egenanställning via ett C-företag. 3.3 Utnyttjande av resurser

Inkubatorn har enligt uppgift från projektledningen i princip utnyttjat samtliga tilldelade resurser från Svenska ESF-rådet.

17

0

20

40

60

80

100

Ja Kanske Nej

Deltagarnas svar, i procentuell andel, om de anser att deras medverkan i Inkubatorn har ökat chanserna att ta sig in på arbetsmarknaden.

4. PROJEKTETS RESULTAT OCH EFFEKTER

I detta kapitel redovisas och analyseras Inkubatorns avtryck på resultat- och effektnivå utifrån projektets mervärden på individ-, organisations- och systemnivå. Texten omfattar en redogörelse av projektets måluppfyllelser och kopplas till aspekter som handlar om de programkriterier som ligger som grund för ansökan till Svenska ESF-rådet.

4.1 Mervärde på individnivå

Socialfondsprogrammet genomförs i form av ett stort antal utvecklingsprojekt som i likhet med Inkubatorn riktar sig till individer med en svag ställning på arbetsmarknaden och som väljs ut via ett öppet ansökningsförvarande. Fonden ska leda till resultat på tre olika nivåer: individ-, organisations- och strukturnivå. Fondens huvudsakliga målgrupper är individer, medfinansieringen är individ-orienterad och den grundläggande verksamheten inom programområde 2 handlar om att stärka individer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Avtrycken av Inkubatorn visar, i likhet med socialfondsprogrammet i stort15, att det finns en tydlig trappstegseffekt vad gäller projektets träffbild. Inkubatorns avtryck är som starkast på deltagarnivå, de är mindre framträdande på organisationsnivå och som svagast på struktur- och systemnivå. Inkubatorn har bidragit till goda resultat bland de ungdomar som medverkat i projektet men har, som diskuteras närmare i nästa avsnitt, i mindre utsträckning påverkat deltagande organisationer och befintliga strukturer i frågor om ungas villkor och förutsättningar för nyföretagande. Inkubatorn har, i linje med Socialfondens krav i utlysningen, skapat ett tydligt mervärde i relation till ordinarie uppdrag och verksamheter, i detta fall insatser som rör företagsrådgivning och coaching för den målgrupp som medverkat i insatserna. Inkubatorn har lett till förutsättningar och resurser att pröva och testa insatser, metoder och förhållningssätt för projektets målgrupp som ligger utanför vad traditionella arbetsmarknadsinsatser har möjlighet att göra och vad befintliga s k starta-egetkurser har förutsättningar att erbjuda. Modell 3: Deltagarnas svar, i procentuell andel, om de anser att deras medverkan i Inkubatorn har ökat chanserna att ta sig in på arbetsmarknaden. I den enkätundersökning som genomförts i anslutning till slututvärderingen framgår det, enligt modell 3, att övervägande delen av de medverkande (58 %) anser att Inkubatorn har stärkt

15

Se Utvärdering av Europeiska Socialfonden i Sverige, Preliminära resultat (Ramböll).

18

0

20

40

60

80

100

Ja Kanske Nej

Deltagarnas svar, i procentuell andel, om de anser att deras medverkan i Inkubatorn har ökat chanserna att starta ett företag.

deltagarens ställning på arbetsmarknaden. 30 % anser att insatserna kanske lett deltagaren närmare arbetsmarknaden medan resterande cirka tiondelen, 12 %, anser att insatserna inte ökat deras chanser att ta sig in på arbetsmarknaden. Det innebär att Inkubatorns resultat ligger något under projektmålet att minst 75 % av deltagarna ska anse att de kommit närmare ett arbete. Modell 4: Deltagarnas svar, i procentuell andel, om de anser att deras medverkan i Inkubatorn har ökat chanserna att starta ett företag. Andelen deltagare som anger att insatserna har ökat chanserna att starta företag uppgår, enligt modell 4, även den till 58 % med cirka en tredjedel som är osäkra och en relativt begränsad andel som inte anser att insatserna ökat chanserna till att driva en affärsverksamhet. Resultatet ska jämföras med Inkubatorns mål att minst 90 % av deltagarna ska anse att deras förutsättningar och kunskap som grund för att ta beslut om att starta, driva och utveckla en affärsverksamhet ska ha ökat. Av de 221 deltagare som medverkat i Inkubatorn har 33 % fått någon form av anställning under projektperioden och 23 % har uppgett att de startat/ska starta företag. 12 % av deltagarna som medverkat har börjat studera. Vad gäller förhållandena för programområde 2 i stort så visar den preliminära utvärderingen av Europeiska Socialfonden i Sverige under programperioden att 23 % av deltagarna har ett arbete 90 dagar efter projektslut och att andelen deltagare som gått vidare till studier ligger på omkring 20 %16. Även om det idag inte finns statistik på andelen deltagare från Inkubatorn som har ett arbete tre månader efter projektslut tyder projektets underlag på att Inkubatorns resultat vad gäller andelen deltagare som går ut i arbete och/eller startar företag kan komma att överstiga genomsnittsresultatet för programmet i stort. Det är därför också rimligt att anta att projektet, med hänsyn till att Socialfondens resultat enligt målen ska vara 10 procentenheter högre än för jämförbara verksamheter inom Arbetsförmedlingen, d v s särskilt anställningsstöd och förberedande utbildning, kommer att kunna nå upp till detta mål. Slutsatsen att Inkubatorn har legat till grund för positiva deltagarresultat beskrivs närmare nedan och utmynnar i att mervärdet i stort kan beskrivas utifrån Inkubatorns inriktning och innehåll. Det innebär att mervärdet på deltagarnivå inte enbart tycks ligga i den ökade kunskap om företagandets villkor som projektets erbjudit deltagarna utan kanske framförallt på att projektet satt igång en mental process för relativt många deltagare att börja jobba med sina egna tankar och utifrån sina egna inneboende drivkrafter.

16

Utvärdering av Europeiska Socialfonden i Sverige, Preliminära resultat (Ramböll).

19

Samtidigt visar utvärderingen att insatserna inte skapat mervärden för alla deltagare framförallt beroende på att en grupp medverkande inte varit motiverade att starta företag, att en del deltagare haft psykosocial problematik som projektet inte varit riggat för att möta och som det inte funnits tillräckliga personella resurser för att hantera i projektet. I de intervjuer och fallstudier som ligger som grund för Rambölls preliminära utvärdering av Socialfonden framhålls det att fonden bidrar med något extra i förhållande till vad som redan görs och att det finns ett antal olika faktorer som ligger till grund för fondens resultat. I följande delar av detta kapitel redovisas och analyseras Inkubatorns avtryck och mervärden på individ/deltagarnivå utifrån de faktorer som identifierats på programnivå. 4.1.1 Individanpassning, delaktighet och inflytande

I den rapport som Rambölls genomfört betonas att en framgångsfaktor och förklaring till tydliga avtryck på individnivå är att ESF-projekten ofta utgår ofta från ett individanpassat förhållningssätt, där det betonas att deltagarna ska få ta del av insatser som stämmer överrens med deras egna behov och önskemål. Detta innebär att de medverkande har ett stort inflytande över åtgärdernas utformning och att det finns en flexibilitet när det kommer till att lägga upp och revidera handlingsplaner, vilket i sin tur leder till att deltagarna känner sig motiverade, sedda och bekräftade. En grundläggande förklaring till Inkubatorns mervärde på individnivå är i likhet med resultatet på programnivå individuellt utformade insatser som byggt på att deltagarna haft en individuell planering som utgått från deltagarens individuella situation, förutsättningar och mål. Projektledaren från Inkubatorn understryker att:

”Vi har varit noga med att behandla alla deltagare lika och att lyssna på varje individs situation,

förutsättningar, förkunskaper och målsättningar…//…”

Bilden av Inkubatorn är att det i projektet funnits en reell strävan i verksamheten att utforma insatserna utifrån ett individuellt lärande och flexibla tillvägagångssätt där en individanpassning har organiserats med avstamp i ett synliggörande av ungdomarna och en egentligen i grunden kollektiv metod på det sätt att den haft som ambition att alla deltagande ska synliggöras och lyftas fram, oavsett vilken erfarenhet och bakgrund man har. Intrycket, utifrån gruppintervjuer med deltagarna, är också att det funnits möjligheter att i samråd med projektledningen anpassa och utforma insatserna utifrån individuella önskemål och behov:

”Vi som deltar har mycket stora möjligheter, inom ramarna, att påverka både för oss själva och för varandra.”

Den stora variationen av svar från deltagarna under gruppintervjuerna om vilka hinder de upplever att de har för att starta företag gör att det inte går att dra några övergripande slutsatser över hur olika etableringshinder uppfattas och är sammanlänkande mer än att varje individ uppfattar etableringshinder olika. Detta hänger med stor sannolikhet ihop med deltagarens förkunskaper, tidigare erfarenheter och personliga egenskaper. Det är därför positivt att det gradvis skett ett internt lärande i projektorganisationen som i Inkubatorn lett till en förändring i utbudet av insatserna från en ”standardmall” med obligatoriska föreläsningsinsatser till en mer flexibel modell med insatser som har haft olika funktioner och

20

sannolikt varit av olika värde för varje individuell deltagare - ett mer flexibelt och individualiserat upplägg har gradvis ersatt ett tidigare mer statiskt och kollektivt. En ytterligare del av individanpassningen i projektet har varit att deltagarna aktivt involverats och getts ett reellt inflytande över projektets innehåll. Denna organisering av projektet ligger i linje med Socialfondens syn på lärande där tyngdpunkten ligger i att deltagaren själv måste få vara med och bestämma över sin egen utveckling:

”Vi har haft stora möjligheter att påverka och delta i vilka insatser, föreläsningar eller

företagsbesök exempelvis, som vi velat ha.” Intrycket är att Inkubatorn har eftersträvat utvecklade lärformer som stimulerat till delaktighet, ansvarstagande och motivation. Den delaktighet som möjliggjorts har uppstått som en praktisk konsekvens av behovet att bygga insatserna på behov på deltagarnivå, men har framförallt varit intentionellt betingat, d v s ambitionen att skapa delaktighet och inflytande från deltagarna har, i linje med Socialfondens ambitioner, varit en avsiktlig del i projektets utförande. En ytterligare del av individanpassningen i Inkubatorn har varit det löpande stöd från personalen som deltagarna fått för att kunna utvecklas och för att långsiktigt kunna komma närmare arbetsmarknaden eller ett företagande:

”Detta i sig är väldigt kraftfullt för många i Inkubatorns målgrupp är inte vana vid att någon lyssnar på riktigt. De känner att vi är genuint intresserade av att

hjälpa till och få personen att utvecklas. Detta gör att deltagaren växer och får bättre självförtroende och börjar vilja utvecklas.”

Studier visar att utvecklingsinriktade och expansiva lärmiljöer skapar fler möjligheter till lärande och utveckling än restriktiva miljöer. Utvecklingsinriktade, expansiva lärmiljöer karakteriseras t ex av goda möjligheter till tillgång till olika lär- och kompetenshöjande aktiviteter, uppmuntran och stöd, medan restriktiva lärmiljöer karakteriseras av begränsade möjligheter till lär- och kompetenshöjande aktiviteter och en ambivalens till lärande. 4.1.2 Fokus på helheten

Rambölls slutsatser på programnivå är att projekten har legat till grund för goda deltagarresultat. Man poängterar att många deltagare i Socialfonden har en multifaktoriell problematik och att det därför varit viktigt att projekten haft en bred verktygslåda av metoder som kunnat svara mot de mångskiftande behov som finns bland deltagarna. I linje har en ytterligare framgångsfaktor i Inkubatorn, kopplat till mervärde på deltagarnivå, varit att aktiviteterna utgått från ett helhetsperspektiv och omfattat insatser som svarat mot olika behov bland deltagarna, åtminstone bland de deltagare som haft någon form av intresse och önskemål att starta företag. Ett alternativ till företagande, i form av möjligheten till egenanställning i C-företaget, har varit bra för många deltagare för att kunna testa sin företagsidé mot kund. Deltagaren har därigenom kunnat pröva olika upplägg på ett enkelt sätt innan de går vidare i processen men man har också sett exempel där deltagare insett att företagande inte passar personen, i nuläget eller inte alls. Detta har varit en värdefull insikt.

21

Inkubatorn har haft en tvärsektoriell uppbyggnad som inneburit att olika insatser har balanserats för att stärka varandra. Det innebär att projektet inte bara erbjudit insatser som handlar om att öka deltagarnas kunskap om själva företagandet utan också motiverande, coachande och stödjande insatser. Denna bredd av insatser har varit väldigt viktig för många deltagare eftersom ett flertal etablerings-hinder, och svårigheter att ta sig ut på arbetsmarknaden, hänger samman med personliga egenskaper och individuella förmågor med koppling till självförtroende, motivation och förutsättningar att sätta upp mål och att arbeta utifrån dem. Projektledningen i Inkubatorn menar att:

”Vi ser att det inte är företagandet i sig som ger mest positiva effekter utan det är processen att börja jobba med sina egna tankar utifrån sina egna drivkrafter som ger effekt på ett generellt plan”.

Många deltagare lyfter också fram att Inkubatorns coachande och stödjande insatser har varit väldigt viktiga i processen mot ett eget företagande:

”I mitt fall har det egentligen inte handlat om att jag behöver så mycket mer kunskap utan om att jag, precis som jag fått i Inkubatorn, behövt stöd, nån som tror på mig och som kan pusha mig,

får mig att tror på mig själv. Sen löser resten sig på egen hand.”

Dock har insatserna i Inkubatorn främst kunnat möta behoven bland den cirka en fjärdedel av deltagarna i projektet som redan vid projektstart uttryckt önskemål och behov av att starta företag samt för den grupp, som uppskattningsvis uppgår till hälften av deltagarna, som inte haft företagandet som huvud-fokus men som velat lära sig mer om företagandets villkor:

”…//… fantastisk idé och ett perfekt steg i rätt riktning för oss med ambition, vilja och motivation att starta företag.”

”Jag tror att mina chanser att starta ett företag blir bättre

för att det här finns tillgång till den kompetens jag behöver.” För den sista cirka fjärdedelen, som påbörjat Inkubatorn utan något märkbart eller uttalat intresse av frågor om företagande, har Inkubatorn i stort inte kunnat möta behoven:

”Om man inte har/hade en affärside så fanns det inte allt för mycket hjälp. Utan lite mer "kom på nåt."

Enligt såväl projektledningen som projektdeltagarna har denna grupp inte haft intresse eller ett uttalat behov av att medverka i insatserna. Orsakerna till detta kan variera men beror sannolikt i hög utsträckning på att det funnits krav på deltagaren från AF att medverka i någon insats och att den medverkande ”i brist på andra” valt Inkubatorn som aktivitet:

”Det var det enda alternativ som lockade av de som min handläggare presenterade…//...”

Att Inkubatorns organisation och personella resurser inte varit uppbyggt för att hantera denna ”omotiverade” grupp är sannolikt en avgörande orsak till att mervärdet på individnivå inte omfattat

22

deltagargruppen fullt ut. Det har också lett till att det funnits en del deltagare som till viss del upplevt projektet i sin helhet som mindre seriöst p g a att det delvis präglats av omotiverade deltagare som inte har haft ett intresse av att bidra till Inkubatorns genomförande:

”Det är inte särskilt kul att se Inkubatorn ta in en massa människor som vill starta eget men skriver in sig enbart för att Arbetsförmedlingen ska sluta tjata på dom. Jag vill att folk som

kommer in ska ta projektet minst lika seriöst som jag gör, eller andra i Inkubatorn…//…”

En annan är att förhållandena i viss utsträckning minskat förutsättningarna för ett dynamiskt erfarenhetsutbyte mellan deltagarna med tanke på ett varierande engagemang från vissa medverkande. Bristen på Inkubatorns relevans för vissa deltagare har också lett till ett merarbete för projektgruppen som i relativt hög grad, under delar av projektperioden, fått bestå av insatser att administrera de konsekvenser som gruppen inaktiva och frånvarande deltagare resulterat i till förmån för att utveckla insatser för deltagare med intresse av att utveckla en affärsidé. 4.1.3 Närhet till deltagare, utökade nätverk och en lång projektperiod

Rambölls bedömning är att projekten under innevarande programperiod har legat till grund för goda deltagarresultat och att Socialfonden bidragit med något extra i förhållande till vad som redan görs. Förutom individanpassade insatser utifrån en helhet och en bred verktygslåda av metoder har projekten också präglats av närhet till deltagarna och långa projektperioder som skapat specifika förutsättningar för deltagarnas utvecklingsmöjligheter. Man understryker att Socialfondsprojekt ofta arbetar på heltid med sina målgrupper, vilket skapar en helt annan närhet till deltagarna än vad som finns inom ordinarie arbetsmarknadsåtgärder. Intensiteten i arbetet med deltagarna gör att problem som inte identifierats tidigare kan synliggöras och åtgärdas. En sammanhängande framgångsfaktor för Inkubatorn har i likhet varit en lång projektperiod, även om de medverkande deltagarna ungdomarna haft förutsättningar att medverka i olika omfattning, i kombination med en närhet till deltagarna som bl a skapat möjligheter för de medverkande att över tid utveckla nätverk, stärka självtilliten och som grund få en klarare bild av vad man ägna sig åt i framtiden:

”Detta är så olikt andra stöd för företagande. Man kan vara med ganska länge, jobba med sin företagsidé i lugn och ro och bara bli starkare eftersom det är en lugn och bra omgivning.”

En ytterligare viktig aspekt av Inkubatorn, som även projektledningen betonar, har varit att skapa nära och professionella relationer med deltagarna för att få de att känna sig sedda och bekräftade som grund för att kunna utvecklas i projektet. Projektledningen betonar att man i Inkubatorn har haft förutsättningar att bygga upp långsiktiga relationer med deltagarna som ofta uttryckt att deras medverkande i projektet har förkortat tiden att starta ett företag, skaffa anställning eller komma på vad man vill studera eftersom man i Inkubatorn fått stöd och kunskaper på vägen. Kombinationen av en lång projektperiod, nära relationer med deltagarna och individuella insatser utifrån en helhet, är sannolikt också orsaken till att en stor andel av deltagare som besvarat en enkät, cirka två tredjedelar, menar att insatserna gjort det lättare för dem att förstå vad de vill göra i framtiden och cirka tre fjärdedelar att insatserna gett dem större kunskap om vad det innebär att starta och driva ett företag.

23

0

20

40

60

80

100

...gjort det lättare att förstå vad man vill göra i framtiden …gett större kunskap om vad det innebär att starta och driva ett företag

Deltagare, i procentuell andel, som i stor eller mycket stor utsträckning anser att deras medverkan i Inkubatorn har...

Modell 5: Deltagare, i procentuell andel, som i stor eller mycket stor utsträckning anser att deras medverkan i Inkubatorn har gjort det lättare att förstå vad man vill göra i framtiden samt gett större kunskap om vad det innebär att starta och driva ett företag.

Ett relativt stort antal deltagare har i processen hittat sitt intresse och mer tydligt kunna formulera hur ett framtida yrkesliv kan se ut. Det gör att ”steget bort” från AF för denna grupp blivit större och i en del fall inneburit en process mot att en del av deltagarna har gått mot företagande, jobb och studier men kanske framförallt att det skett en ”mental förändring” i inställningen och motivationen inför framtiden. Den relativt långa projektperioden, i kombination med hur insatserna och nätverken i Inkubatorn har riggats, har resulterat i att en relativt stor andel, 62 %, av de deltagare som besvarat en enkät anser att projektet gett dem stärkt självtillit för att driva ett eget företag:

”Det här tror jag stärker både mitt och andras självförtroende. Man växer!”

En ytterligare konsekvens av en lång projektperiod, i kombination med en närhet till och mellan deltagarna, är att projektinsatserna kunnat skapa nya nätverk och kontakter. Många deltagare betonade under gruppintervjuer vid projektets start behov kopplade till vikten av att utveckla adekvata nätverk - ett välfungerande nätverk av befintliga eller potentiella kunder och samarbetspartners. Ett flertal anger att man inte har något utbrett nätverk och vanligen saknar de samarbetspartners och potentiella kunder som krävs för att skapa ett hållbart företagande:

”Jag tror inte att vi som deltar i Inkubatorn, som är arbetslösa, har de rätta kontakterna. Jag själv behöver mer nätverk och kanske träffa både folk som kan

hjälpa mig med företaget och med att hitta kunder.”

Drygt två tredjedelar anser att Inkubatorn har gett tillgång till ett större nätverk som kommer att underlätta att starta och driva ett företag. Man hänvisar framförallt till det nätverk som skapats mellan deltagarna som gett underlag för potentiellt långsiktiga relationer och att eventuellt, som skett i vissa fall, möjligheten att kunna utveckla företagsidéer gemensamt.

24

4.2 Mervärde på organisations- och systemnivå

4.2.1 Socialfonden och långsiktiga effekter

Projekt med medel från Socialfonden ska inte enbart ha fokus på individnivå och de resultatmål som är tänkta att uppnås inom ramen för projekttiden utan i minst lika stor utsträckning på långsiktiga effekter på verksamhetsnivå. Strategisk påverkan inom Socialfonden handlar om att föra in resultat och erfarenheter i ordinarie verksamhet och att projektresultaten ska förändra organisationernas arbete på ett varaktigt sätt. Erfarenheter från genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen och Socialfonds-programmet under nuvarande programperiod visar att utvecklingsarbetet i projekt sällan är hållbara, d v s de överlever inte efter det att projektet har avslutats. Dessa slutsatser dras också i Rambölls preliminära resultat av utvärderingen av Europeiska Socialfonden i Sverige17:

”…//…Socialfonden leder till olika avtryck på olika målnivåer. Avtrycken är som starkast på individnivå, de är mindre framträdande på organisationsnivå och som svagast på strukturnivå”.

En förklaring är att projektformen kan försvåra hållbarheten av ett resultat eftersom den gör det naturligt att fokusera på kortsiktiga resultat och inte långsiktiga effekter. Svårigheterna och begränsningarna ligger i att ett projekt har avgränsade mål, är tidsbestämt, bedrivs vid sidan av ordinarie verksamhet och vanligtvis har internt fokus. Slutsatserna är att många projekt i stor utsträckning fokuserar på insatser och utfall och i mindre omfattning på långsiktiga effekter, d v s effekter på verksamhetsnivå - ett hållbart utvecklingsarbete som ska leda till gemensamt lärande och långsiktiga effekter där aktiviteter och resultat ses som medel för detta18. Projekten är oftast välskötta, en rad aktiviteter genomförs och tydliga kortsiktiga resultat uppnås men samtidigt är det svårt att visa på långsiktiga effekter av satsningarna. Detta utgör ett problem eftersom strategisk påverkan och långsiktiga effekter är det som eftersträvas i Socialfonden under nuvarande programperiod. En nyckelfråga är därför vilka långsiktiga effekter som projektresultaten av Inkubatorn kan leda till och vilka förutsättningar som har funnits för projektet att uppnå och verka för hållbara insatser? Hur har projektet arbetat med strategisk påverkan och vilka multiplikatoreffekter kan tänkas uppnå? Hur har projektet arbetat med fokus på långsiktighet och hållbarhet? Inkubatorns insatser och resultat ska enligt ansökan till Svenska ESF-rådet ligga som underlag för ett bredare kunskapsunderlag och generaliseras som grund för en strategisk påverkan på framtida lokala och regionala insatser kring entreprenörskap och eget företagande för arbetssökande ungdomar. Ett av projektets mål är att uppnå en permanentad organisationsstruktur och metodik för att sänka trösklarna för företagande och skapa ett mer hållbart företagande för riskutsatta unga. Sannolikt i likhet med flertalet projektansökningar inom programområdet har det dock inte funnits någon mer preciserad, konkretiserad och utarbetad plan i Coompanion Skånes ansökan till Svenska ESF-rådet som kunnat ligga som grund för arbetet med att under projektet säkerställa att

17

Utvärdering av Europeiska Socialfonden i Sverige, preliminära resultat Ramböll. 18

Brulin & Svensson.

25

verksamheten fortsätter och hur projektet löpande kunnat arbeta med frågor som rör implementering av insatserna i ordinarie verksamheter i projektägar- och samverkansorganisationerna. Till följd av detta har projektledningen snarare utvecklat och anpassat strategier löpande under genomförandet för det strategiska påverkansarbetet som initialt, ofta i samverkan med utvärderaren, handlat om att resonera kring vad långsiktiga effekter skulle kunna innebära för projektet och vad strategiska effekter innebär konkret i ett projekt som har gruppen unga potentiella företagare som målgrupp. I detta arbete har det varit viktigt att utvärderingen både fungerat som ett stöd till projektledningen och en kritisk granskare av resultat och effekter. 4.2.1.1 Långsiktiga effekter via samverkan och partnerskap

Trots att många projekt arbetar med snarlika metoder och arbetssätt, samt att resultaten av projekten beskrivs på likartade sätt, är det självfallet variation på hur tillvaratagandet gått till vad gäller såväl form som innehåll. Rapporter och bedömningar visar att implementeringen är tämligen svag i allmänhet. När erfarenheter från ESF-projekten tas tillvara är tanken att de ska användas någon annanstans än i projekten. Därför kan man inte enbart ha projekten i fokus när implementering studeras. Långt viktigare är då den omgivning i vilken gjord erfarenhet ska implementeras. I Inkubatorn har denna ”omgivning” bestått av de samverkande organisationernas interna organisationer med ambition att projektets erfarenheter och resultat och ungdomarnas egna resurser och idéer ska kunna tas tillvara på för policy- och idéutveckling inom strukturer och institutioner som kommer i kontakt med gruppen samt att projektet kan utgöra plattform för samordning mellan olika myndigheter. Detta upplägg får stöd av forskningen som pekar på vikten av att bygga partnerskap och att centrala aktörer medverkar i utvecklingsarbetet för att skapa förutsättningar för långsiktiga effekter. Under projektet har tyngdpunkten framförallt legat på att skapa en strategisk påverkan via den styrgrupp som etablerats i projektet med representanter från framförallt AF. Utgångspunkten för Inkubatorns projektledning har varit att förutsättningen för strategisk påverkan ligger i utvecklingspartnerskapet med organisationer som kan samverka för att skapa synergier policy och prioriteringar i respektive verksamheters uppdrag. Genomgående intryck av projektet är att förankringen främst varit personbunden och att implementeringen har antagits gå till på så sätt att personal verksamma i samarbetsorganisationerna, framförallt AF, ska föra insatser, resultat och gjorda lärdomar vidare in i sina egna organisationer. Det är dock svårt att se, trots projektledningens rimligt tydliga ambitioner och insatser, att det inom ramen för projektet etablerats ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter för att underlätta för gruppen potentiella företagare i ungdomsgruppen som i dagsläget kan förväntas leva kvar på lokal eller regional nivå. Ett resultat dock är att projektet lyckats få till stånd en formaliserad överenskommelse med AF som inneburit att de personer som fått beviljat stöd till start av näringsverksamhet (starta eget-bidrag) har kunnat fortsätta sin medverkan i projektet vilket inneburit att Inkubatorn kunnat fortsätta att följa och ge råd och stöd till dessa personer under deras första 6 månader som företagare. Detta blir en viktig fråga och lämplig lösning för andra framtida projekt att följa för att öka överlevnads- chanserna för företagare som är beviljade starta eget-bidrag.

26

Det är också projektledningens uppfattning att Inkubatorn, åtminstone i viss utsträckning, kunnat öka förståelsen hos en del handläggare på AF när det gäller processen kring företagsstarter. Fler handläggare förstår, enligt projektledningen, att det kan ta tid att starta vissa verksamheter eller att det inte alltid är en rak linje att starta företag. Det finns dock inga exempel i Inkubatorn på vad man kan kalla strukturellt stöd, att man bevarat en mötesstruktur från projektperioden och på så sätt förlängt samverkan olika huvudmän emellan eller ett nytt och innovativt arbetssätt som systematiskt dokumenterats och som grund för en organisationsövergripande samverkan för gruppen unga företagare. Detta trots att förutsättningarna för det här var tämligen goda då samarbetsparterna är lokaliserade nära varandra och att en fortsättning därför kunde drivas mycket på eget initiativ utan ytterligare resurser. Beskrivningen och analysen av Inkubatorn, i synnerhet analysen kring effektmål, visar på grundläggande skillnader mellan projektorganisering och organiseringen av permanent verksamhet. Mellan dem skapas olika gränser och dessa gränser har varit svåra att överbrygga. Man kan konstatera att både samverkan och lösningsorienterat förhållningsätt tenderat att kapslas in i projektet, snarare än integreras med löpande verksamhet. Projekt är per definition temporära och mål- och handlingsinriktade, medan offentlig förvaltning är institutionaliserad i en lång tradition av politiska beslut och lagstiftningsaktiviteter. Ett ytterligare krav Svenska ESF-rådet bör ställa på projekten, förutom att de ska bedrivas i nära samverkan med de löpande verksamheter som är tänkta att tillvarata projektresultaten, är en högre grad av försäkran från samarbetsparterna att de inte bara utgör ”passiva” representanter i en styrgrupp utan också är beredda att avsätta tid och resurser för att i samverkan underlätta och bidra till långsiktiga effekter. I exemplet ””Inkubatorn” är det sannolikt att bristen på långsiktiga effekter genom samverkan beror på att de medverkande från myndigheter av olika anledningar inte drivit frågan tillräckligt tydligt eller inte haft mandat i sin egen organisation att verka för förändrade arbetsformer.

27

5. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE KOMMENTARER Skaneus Support har av Coompanion Skåne haft i uppdrag att genomföra en utvärdering av projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande (Inkubatorn). Projektet har utgjort ett genomförandeprojekt finansierat av Europeiska Socialfondens programområde 2 och har syftat till att i samverkan med Arbetsförmedlingen i Malmö och Lund och en del ytterligare samverkansparter utveckla nya metoder och strukturer för hur arbetssökande ungdomar kan ges ökade möjligheter att starta och driva en affärsverksamhet. Analysen har visat att det i Inkubatorn funnits en tydlig idé och förändringslogik som omfattat anpassade resurser i form av medel från Socialfonden, en god förankring av projektet i Coompanion Skåne integrerat i en långsiktig utvecklingsstrategi, en kompetent, engagerad och väl sammansatt projektgrupp i kombination med ett brett utbud av behovsstyrda insatser för målgruppen som lett till mervärden för deltagarna. Avtrycken av Inkubatorn visar dock, i likhet med socialfondsprogrammet i stort, att det finns en tydlig trappstegseffekt vad gäller projektets träffbild. Inkubatorns avtryck är som starkast på deltagarnivå, de är mindre framträdande på organisationsnivå och som svagast på struktur- och systemnivå. Inkubatorn har lett till förutsättningar och resurser att pröva och testa insatser, metoder och förhållningssätt för projektets målgrupp som ligger utanför vad traditionella arbetsmarknadsinsatser har möjlighet att göra och vad befintliga s k starta-egetkurser har förutsättningar att erbjuda. Av de 221 deltagare som medverkat i Inkubatorn har 33 % fått någon form av anställning under projektperioden och 23 % har uppgett att de startat/ska starta företag. 12 % av deltagarna som medverkat har börjat studera. Vad gäller förhållandena för programområde 2 i stort så visar den preliminära utvärderingen av Europeiska Socialfonden i Sverige under programperioden att 23 % av deltagarna har ett arbete 90 dagar efter projektslut och att andelen deltagare som gått vidare till studier ligger på omkring 20 %. Även om det idag inte finns statistik på andelen deltagare från Inkubatorn som har ett arbete tre månader efter projektslut tyder projektets underlag på att Inkubatorns resultat vad gäller andelen deltagare som går ut i arbete och/eller startar företag kan komma att överstiga genomsnitts-resultatet för programmet i stort. En grundläggande förklaring till Inkubatorns mervärde på individnivå är i likhet med resultatet på programnivå individuellt utformade insatser som byggt på att Inkubatorns deltagare haft en individuell planering som utgått från deltagarens individuella situation, förutsättningar och mål. Det är därför positivt att det gradvis skett ett internt lärande i projektorganisationen som i Inkubatorn lett till en förändring i utbudet av insatserna från en ”standardmall” med obligatoriska föreläsningsinsatser till en mer flexibel modell med insatser som har haft olika funktioner och sannolikt varit av olika värde för varje individuell deltagare - ett mer flexibelt och individualiserat upplägg har gradvis ersatt ett tidigare mer statiskt och kollektivt. Inkubatorn har haft en tvärsektoriell uppbyggnad som inneburit att olika insatser har balanserats för att stärka varandra. Det innebär att projektet inte bara erbjudit insatser som handlar om att öka deltagarnas kunskap om själva företagandet utan också motiverande, coachande och stödjande insatser.

28

Denna bredd av insatser har varit väldigt viktig för många deltagare eftersom ett flertal etablerings-hinder, och svårigheter att ta sig ut på arbetsmarknaden, hänger samman med personliga egenskaper och individuella förmågor med koppling till självförtroende, motivation och förutsättningar att sätta upp mål och att arbeta utifrån dem. En sammanhängande framgångsfaktor för Inkubatorn har i också utgjorts av en lång projektperiod, även om de medverkande deltagarna ungdomarna haft förutsättningar att medverka i olika omfattning, i kombination med en närhet till deltagarna som bl a skapat möjligheter för de medverkande att över tid utveckla nätverk, stärka självtilliten och som grund få en klarare bild av vad man ägna sig åt i framtiden. Dock har insatserna i Inkubatorn främst kunnat möta behoven bland den cirka en fjärdedel av deltagarna i projektet som redan vid projektstart uttryckt önskemål och behov av att starta företag samt för den grupp, som uppskattningsvis uppgår till hälften av deltagarna, som inte haft företagandet som huvud-fokus men som velat lära sig mer om företagandets villkor. För den sista cirka fjärdedelen, som påbörjat Inkubatorn utan något märkbart eller uttalat intresse av frågor om företagande, har Inkubatorn i stort inte kunnat möta behoven. Enligt såväl projektledningen som projektdeltagarna har denna grupp inte haft intresse eller ett uttalat behov av att medverka i insatserna. Orsakerna till detta kan variera men beror sannolikt i hög utsträckning på att det funnits krav på deltagaren från AF att medverka i någon insats och att den medverkande ”i brist på andra” valt Inkubatorn som aktivitet. Bristen på Inkubatorns relevans för vissa deltagare har också lett till ett merarbete för projektgruppen som i relativt hög grad, under delar av projektperioden, fått bestå av insatser att administrera de konsekvenser som gruppen inaktiva och frånvarande deltagare resulterat i till förmån för att utveckla insatser för deltagare med intresse av att utveckla en affärsidé. Det är också svårt att se att det inom ramen för projektet etablerats ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter för att underlätta för gruppen potentiella företagare i ungdomsgruppen som i dagsläget kan förväntas leva kvar på lokal eller regional nivå. Ett resultat är att projektet lyckats få till stånd en formaliserad överenskommelse med AF som inneburit att de personer som fått beviljat stöd till start av näringsverksamhet (starta eget-bidrag) har kunnat fortsätta sin medverkan i projektet vilket inneburit att Inkubatorn kunnat fortsätta att följa och ge råd och stöd till dessa personer under deras första 6 månader som företagare. Detta blir en viktig fråga och lämplig lösning för andra framtida projekt att följa för att öka överlevnads-chanserna för företagare som är beviljade starta eget-bidrag. Det finns dock inga exempel på vad man kan kalla strukturellt stöd, att man bevarat en mötesstruktur från projektperioden och på så sätt förlängt samverkan olika huvudmän emellan eller ett nytt och innovativt arbetssätt som systematiskt dokumenterats som grund för en organisationsövergripande samverkan för gruppen unga företagare.

29

6. REFERENSER Ansökan om medel från Europeiska Socialfonden (2011) Coompanion Skåne. Brulin, Göran & Svensson, Lennart (2011) Att äga, styra och utvärdera stora projekt, Studentlitteratur, Lund. Denscombe, M (1998) The Good Research Guide: For Small Scale Research Projects, Buckingham, Open University Press. Fontana & Frey (1994) The art of science, i N. Denzin & Y.Lincoln (red), Handbook of qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage. Gargani J & Donaldsson S (2011) What works for whom, where, why for what and when? Using evaluation evidence to take action in local contexts”, I Chen H och Donaldsson S och Mark M, Advancing validity in outcome evaluation: theory and practice. New directions for evaluations. Nr 130. Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt (2012) promemoria, ESF 2012. Holme, I & Bernt Krohn S (1991), Kvalitativa metoder och Kvantitativa metoder i Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund, Studentlitteratur Jerkedal, Å (2005) Utvärdering – Steg för steg, Norstedts Juridik AB. McLaughlin, John A.; Jordan, Gretchen B. (1998). ”Logic Models: A Tool for Telling Your Program’s Performance Story”. Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige 2007-2013. Promemoria (2012) Europeiska Socialfonden. Scriven, M (1967) The methodology of evaluation I Tyler, i Gagne & Scriven (red), Perspectives of curriculum evaluation, Chicago: Rand-McNally. Socialfonden i siffror – projektens deltagare och nytta (2010) En samproduktion mellan Svenska ESF-rådet och Processtödet för strategisk påverkan och lärande i Socialfonden. Svenska ESF-rådets utlysning i Sydsverige, diarienummer 2010-5040011. Svensson, Brulin, Jansson & Sjöberg (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund, Studentlitteratur. Tillväxtverket (2011) Entreprenörskap och Företagande – Förutsättningar i Projekt. En förstudie av Socialfondsprojekt 2010. Rapport 0085. Stockholm. Tillväxtverket. Utvärdering av Europeiska Socialfonden i Sverige, preliminära resultat (2012) Ramböll. Utvärdering av projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande. Delutvärderingsrapporter 1-4 (2011-2013)Skaneus Support AB Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning, Lund, Studentlitteratur.

30

Enkätundersökningar och intervjuer

Enkätundersökningar för deltagare i projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande (löpande 2011-2014) Gruppintervjuer med deltagare i projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande (löpande 2011-2014) Individuella och gruppbaserade intervjuer med personal i projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande (löpande 2011-2014) Skriftliga frågor till företrädare för samverkansparter i projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande (2011)

31

BILAGOR

Bilaga 1: Enkätundersökning till deltagare i projektet Inkubatorn – Kreativa processer för eget företagande 1. Jag är: 18-20 år (11 %) 21-25 år (78 %) 26-29 år (11 %) 30 år eller äldre (0 %)

2. Jag är: Kvinna (43 %) Man (57 %)

3. Jag har medverkat i Inkubatorn: Mindre än 1 månad (14 %) 2-3 månader (35 %) 4-6 månader (27 %) Längre än 6 månader (24 %)

4. Beskriv kortfattat varför du valt att delta i Inkubatorn.

32

5. Har du startat upp ett företag under tiden du medverkat i Inkubatorn? Ja (35 %) Nej (65 %)

6. Tror du att ditt deltagande i Inkubatorn kommer att öka dina chanser att starta ett företag? Ja. Motivera varför: (58 %) Kanske (30 %) Nej (12 %)

7. Tror du att din medverkan i Inkubatorn kommer att öka dina chanser att ta dig in på arbetsmarknaden? Ja. Motivera varför: (58 %) Kanske (30 %) Nej (12 %)

8. Jag upplever att vi som deltar i projektet stödjer varandra i vår gemensamma ambition att starta företag? Ja (67 %) Delvis (30 %) Nej: Motivera! (3 %)

33

9. Nedan redovisas ett antal påståenden om projektet. Ange i vilken utsträckning du håller med om det som sägs i påståendet.

Håller med i mycket liten utsträckning

Håller med i liten utsträckning

Håller med varken i liten eller stor utsträckning

Håller med i stor utsträckning

Håller med i mycket stor utsträckning

1. Genom att medverka i Inkubatorn har jag fått en större kunskap om vad det innebär att starta och driva ett företag.

(5 %) (5 %) (14 %) (19 %) (57 %)

2. Att vara med i Inkubatorn har gett mig stärkt självtillit som grund för att driva ett eget företag.

(8 %) (14 %) (16 %) (27 %) (35 %)

3. Genom att medverka i Inkubatorn har jag fått tillgång till ett större nätverk som kommer att underlätta för mig att starta och driva ett företag.

(9 %) (15 %) (8 %) (28 %) (40 %)

4. Att vara med i projektet har gjort det lättare för mig att förstå vad jag vill göra i framtiden.

(9 %) (5 %) (21 %) (27 %) (38 %)

34

10. Tycker du att Inkubatorn präglats av en miljö och en atmosfär som uppmuntrar kreativitet? Ja (81 %) Delvis (14 %) Nej. Varför inte? (5 %)

11. Ange vilket eller vilka områden i Inkubatorn som du anser att du har haft eller tror att du kommer att ha störst nytta av (ett eller flera svar valbara): Allmän kunskap och stöd inom idé- och affärsutveckling (15 % ) Kunskaper för att avgöra marknaden för mina tjänster/produkter (5 %) Kunskap för att identifiera kunderna för mina tjänster/produkter (8 %) Kunskap om vilka regler som gäller för att starta företag (11 %) Kunskap om marknadsföring av mina tjänster/produkter (7 %) Kunskap om frågor om ekonomi och budget (10 %) Kunskap för att utveckla min vara/tjänst (7 %) Insatser för att få kontakt med andra som är på väg att starta företag (6 %) Stöd för att få egenanställning via C-företaget (7 %) Insatser för att skapa och bibehålla kontaktytor och nätverk (5 %) Individuell coaching och motivationshöjande insatser (8 %) Rådgivning, vägledning och orientering för att finna nya lösningar för att komma in på arbetsmarknaden (9 %) Annan: Ange vilken: (1 %) 12. Annat som du tycker är viktigt att lyfta fram med ”Inkubatorn”. Kan vara något som du tycker varit positivt eller negativt eller delar som du hade velat utöka projektet med utifrån dina egna behov.

35

Bilaga 2: Skriftliga frågor till Arbetsförmedlingens företrädare i Inkubatorns styrgrupp 1. Anser du att Arbetsförmedlingen har ett behov att kunna erbjuda en del de sökande möjligheter att medverka i ett projekt som "Inkubatorn". Motivera gärna! 2. På vilket sätt kan Inkubatorn komplettera befintliga insatser inom "starta eget"? 3. På vilka sätt tror du att Arbetsförmedlingen kan bidra till att insatserna ger långsiktiga effekter som lever kvar efter projektperioden, exempelvis genom framtida modeller för hur man i samverkan med andra organisationer arbetar med projektets målgrupp?