1 Utrikes födda och institutionella förändringar i det svenska pensionssystemet ’ Författare: Hanna Tell Handledare: Mats Hammarstedt Examinator: Dominique Anxo Termin: VT 14 Ämne: Nationalekonomi Nivå: Kandidatnivå Kurskod: 2NA00E
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
1
Utrikes födda och institutionella
förändringar i det svenska pensionssystemet
’
Författare: Hanna Tell H
Handledare: Mats Hammarstedt
Examinator: Dominique Anxo
Termin: VT 14
Ämne: Nationalekonomi
Nivå: Kandidatnivå
Kurskod: 2NA00E
i
ii
Abstrakt
Syftet med denna studie är att analysera och jämföra inkomst från privat pension mellan
utrikes födda individer som kom till Sverige före år 1970 och inrikes födda individer.
Grupperna som har observerats är utrikes födda och inrikes födda, män och kvinnor som år
2008 var i åldrarna 65-66, 70-74 samt 75 och uppåt. Syftet är att, med utgångspunkten att de
utrikes födda erhåller lägre inkomstsnivåer från offentlig pension än de inrikes födda,
analysera om de kompenserar med högre nivåer från privat pensionsinkomst. Studien visar på
att utrikes födda i åldersgruppen 75 och uppåt erhåller något lägre inkomstnivåer från privat
pension än motsvarande inrikes födda, i åldersgruppen 70-74 är skillnaden större medan
utrikes födda i åldersgruppen 65 erhåller avsevärt lägre nivåer än inrikes födda. Således
kompenserar inte utrikes födda en lägre offentlig pension med privat pensionssparande.
Studien visar även på att kvinnor, utrikes födda som inrikes födda, erhåller lägre nivåer från
privat pensionsinkomst än män.
Abstract
The purpose of this study is to analyze and compare income from private pension between
immigrants who arrived to Sweden before 1970 and natives. The group that have been
observed are immigrants and natives, men and women whom in 2008 were in the ages 65-66,
70-74 and 75 and older. The purpose is to, taking point of departure in that immigrants
receive lower income from public pension than natives, analyze whether they compensate
with higher income from private pension. The study shows that immigrants from the age
group 75 and older obtains a somewhat lower level from private pension than corresponding
natives, in the age group 70-74 is the difference larger while immigrants in the age group 65
receive significantly lower income levels from private pension than natives. Accordingly,
immigrants do not compensate a lower public pension with private pension savings. The study
also shows that women, immigrants as well as natives, obtain lower levels of income from
private pension than men.
Nyckelord
Pensionssystemet, utrikes födda individer och privat pensionsinkomst.
iii
iv
Innehåll
1. Introduktion ......................................................................................................................... 1
1.1 Problemdiskussion ............................................................................................................ 1
1.2 Problemformulering .......................................................................................................... 2
1.3 Syfte .................................................................................................................................. 2
1.4 Avgränsningar .................................................................................................................. 2
1.5 Disposition ........................................................................................................................ 3
2. Tidigare forskning ............................................................................................................... 3
3. Teori .................................................................................................................................... 4
3.1 Pensionssystemets utveckling ........................................................................................... 4
3.1.1 Det gamla pensionssystemet ...................................................................................... 4
3.1.2 Pensionsreformerna .................................................................................................... 5
3.1.3 Det nya pensionssystemet .......................................................................................... 5
3.2 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden ............................................................... 6
3.2.1 Integration på arbetsmarknaden och sysselsättningsnivå........................................... 6
3.2.2 Förvärvsersättning ...................................................................................................... 7
3.2.3. Humankapital ............................................................................................................ 8
3.2.4 Diskriminering på arbetsmarknaden ........................................................................ 10
4. Förklaring av data och metod ............................................................................................... 11
4.1 Data ................................................................................................................................. 11
4.2 Metod .............................................................................................................................. 12
5. Resultat ................................................................................................................................. 13
5.1. Alla utrikes födda .......................................................................................................... 13
5.2. Utrikes födda grupperade efter ursprungsregion ........................................................... 15
5.3 Jämförelse mellan ursprungsregionerna ......................................................................... 19
6. Diskussion och slutsatser ..................................................................................................... 20
6.1 Rekommendationer ......................................................................................................... 24
7. Referenser ............................................................................................................................. 25
8. Appendix .............................................................................................................................. 27
1
1. Introduktion
1.1 Problemdiskussion Ett nytt pensionssystem trädde i kraft år 1998, från ett relativt lättförståeligt pensionssystem
har Sverige övergått till ett mer komplicerat bestående av tre delar: Offentlig pension,
tjänstepension och privatpension. I sin allra enklaste form kan det nya pensionssystemet
liknas vid en pyramid bestående av tre skikt. Bottenskiktet, det största skiktet utgörs av
offentlig pension, mittenskiktet av tjänstepension och det översta skiktet, det vill säga det
minsta skiktet utgörs av privat pension (Bergh, 2012: 5-7). Med avseende på offentlig pension
och tjänstepension baseras pensionsnivån på livsinkomst, det vill säga den totala
pensionsnivån är inkomstbaserad och antal år i arbetslivet är av stor betydelse (Flood &
Mitrut, 2010: 19).
Antalet utrikes födda i Sverige har ökat. Enligt SCB (2012) var cirka fyra procent av den
svenska befolkningen födda utlandet år 1960, år 2011 var motsvarande siffra 15 procent.
Antalet äldre individer har även ökat, vilka tillsammans skapar en ökad andel äldre utrikes
födda (SCB, 2012: 30).
Att inkomstnivån från det nya pensionssystemet baseras på livsinkomst medför en risk för
utrikes födda som kommit till Sverige i sen ålder och spenderat delar av den arbetsföra åldern
utomlands. Med det kan ett stort antal utrikes födda väntas få en låg framtida pensionsinkomst
(Ekberg & Lindh, 2011: 33).
Tidigare studier har visat att utrikes födda erhåller en lägre pensionsinkomst än inrikes födda.
Denna studie granskar huruvida utrikes födda kompenserar en lägre offentlig pensionsinkomst
med privat pensionssparande. Studien granskar även faktorer som ligger till grund för och
möjliggör den framtida pensionsinkomsten respektive privat pensionssparande, det vill säga
faktorer som påverkar de utrikes föddas position på arbetsmarknaden. Det finns en mängd
forskingslitteratur gällande utrikes föddas position på arbetsmarknaden men endast ett fåtal
gällande utrikes födda över arbetsför ålder, med avseende på eventuella kompensationsmedel
är studien unik.
2
1.2 Problemformulering
Med utgångspunkten att utrikes födda erhåller en lägre offentlig pensionsinkomst
än inrikes födda, kompenserar de utrikes födda med högre inkomstnivåer från
privat pension?
Har ursprungslandet någon betydelse i fråga om privat pensionssparande?
1.3 Syfte Syftet med studien är att analysera pensionsinkomster mellan utrikes och inrikes födda
individer, detta med ett speciellt avseende på privat pension. I vilken utsträckning finns
sådana inkomstskillnader, skiljer de sig mellan kvinnor och män samt har individens
ursprungsland någon betydelse? Syftet är att bekräfta och vidare fastställa den ekonomiska
situationen för utrikes födda över arbetsför ålder och med utgångspunkten att de erhåller en
lägre offentlig pension, utreda om de kompenserar med privat pensionssparande. Enligt
pensionsmyndigheten (2013) kommer pensionsinkomsten bland individer födda 1954 eller
senare att omfattas helt av de nya reformerna (pensionsmyndigheten, 2013) Ett succesivt
övergående pensionssystem gör syftet särskilt relevant då flertalet forskare, där bland annat
Ekberg och Lindh (2011), talar för att de nya reformerna har en negativ inverkan på utrikes
födda (Ekberg & Lindh, 2011: 39).
1.4 Avgränsningar Studien kommer att avgränsas till det svenska pensionssystemet, således kommer
pensionssystem i andra länder inte att granskas. Undersökningen baseras på ett datamaterial
som innefattar pensionsinkomster år 2008 för utrikes och inrikes födda individer som anlände
till Sverige före år 1970, med det begränsas studien till specifika invandrarkohorter. Syftet
med studien är, som nämnts ovan, att utreda om utrikes födda kompenserar med privat
pensionssparande, avgränsningen har gjorts till just privat pensionssparande. Andra eventuella
kompensationsmedel kommer inte att utredas.
3
1.5 Disposition Studiens disposition är enligt följande: I kapitel två presenteras tidigare forskning, det finns få
studier inom ämnesområdet vilket resulterar i en kortare redogörelse, kapitel två påvisar
därmed studiens relevans. I kapitel tre förklaras det svenska pensionssystemets utveckling, det
vill säga det gamla systemet, behovet av reformer, samt det nya pensionssystemet. Detta för
att skapa en grundläggande förståelse. Kapitel tre presenterar även teoretiska utgångspunkter
vilka grundar för en vidare analys av pensionsreformernas effekter på utrikes födda individer
samt möjligheter till ett privat pensionssparande. Teoretiska utgångspunkter vilka mäter
ekonomiska resurser i arbetsför ålder, blir på så vis även mätfaktorer med avseende på
individens framtida pensionsinkomst. I kapitel fyra presenteras den datasamling
undersökningen baseras på, samt en kortare metodologisk redogörelse. Själva undersökningen
genomförs i kapitel fem och en sammanfattande diskussion samt slutsatser återfinns i kapitel
sex.
2. Tidigare forskning
Det finns ett begränsat utbud av studier gällande utrikes föddas pensionsinkomster. En av de
fåtal studier som berör ämnet är skriven av Ekberg och Lindh (2011). De har undersökt
pensionsinkomsten för utrikes födda som var folkbokförda i Sverige 2008 men som bosatt sig
i Sverige före år 1970 och sedan jämfört med inrikes födda, så kallade tvillingar (begreppet
tvillingar förklaras i delkapitel 4.1). De utrikes födda i fråga etablerades väl på
arbetsmarknaden och har haft likartad sysselsättningsnivå samt löneutveckling som de inrikes
födda. Ändå har lägre nivåer från offentlig pensionsinkomst påvisats bland de utrikes födda,
också skillnader mellan olika åldersgrupper och kön.
Via data från statistiska centralbyrån, SCB, och Centrum för arbetsmarknadspolitisk
forskning, CAFO, har Ekberg och Lindh visat att den offentliga pensionen för individer 70 år
och över inte skiljer sig så mycket mellan utrikes och inrikes födda. I åldersgruppen 65-66
däremot är offentlig pension betydligt lägre för utrikes födda. Skillnaden mellan
åldersgrupperna har troligtvis sin förklaring i att de äldre individerna innefattas av det gamla
pensionssystemet, det vill säga att pensionsnivån grundar sig på de 15 år med högst
arbetsinkomst. Medan en blandning av det gamla och det nya systemet avgör pensionsnivån
för de yngre individerna. En yngre individ har större inverkan av det nya systemet, där den
summerade livsinkomsten är viktig. Mot denna bakgrund är det tydligt att det gamla
4
pensionssystemet var mer fördelaktigt för de utrikes födda och att de nya reformerna kan
väntas ge ett större antal utrikes födda individer lägre pensionsinkomster.
Flood och Mitrut (2010) belyser också att gapet mellan utrikes och inrikes födda
pensionsinkomst kan förväntas öka. Författarna har analyserat den förväntade
pensionsinkomsten för en grupp individer födda utanför OECD-området med en svag
anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Förutom att analysera dagens situation gällande
utrikes föddas pensionsinkomst har de även analyserat den förväntade framtida
pensionsinkomsten för utrikes födda som idag befinner sig i arbetsför ålder. Resultaten pekar
på en lägre framtida pensionsinkomst för utrikes födda i jämförelse med inrikes födda och
framför allt med avseende på kvinnor (Flood & Mitrut, 2010: 11, 52).
3. Teori
Syftet med detta kapitel är att, utifrån tidigare forskning, klargöra teoretiska utgångspunkter
som är viktiga för att förstå pensionsreformernas effekter på utrikes födda. Också teoretiska
utgångspunkter som möjliggör huvudanalysen om utrikes födda kompenserar lägre
inkomstsnivåer från offentlig pension med högre inkomstnivåer från privat pension.
Inledningsvis ges en kort beskrivning av det svenska pensionssystemets utveckling. Detta för
att skapa en förståelse för de nya reformerna och dess effekter. Sedan följer en presentation av
resultat från tidigare forskning med avseende på direkta samt indirekta faktorer som ligger till
grund för individens framtida pensionsinkomst.
3.1 Pensionssystemets utveckling
3.1.1 Det gamla pensionssystemet
Sundén (2006) förklarar att det gamla pensionssystemet bestod av folkpension samt
tilläggspensionen allmän tjänstepension, ATP. Folkpensionen var lika för alla medan ATP-
pensionen var inkomstrelaterad och baserades på individens 15 år med högst arbetsinkomst.
Ett krav för full ATP-pension var dock att man hade haft någon form av inkomst i ytterligare
15 år. ATP och folkpensionen finansierades främst genom arbetsavgifter, det fungerade som
ett ”pay-as-you-go- system” där yrkesaktiva individer finansierade utgående pensioner
(Sundén, 2006: 135).
5
3.1.2 Pensionsreformerna
Finansiella liksom demografiska problem uppstod, vilket skapade ett behov av reformer
(Palme, 2005: 43). Sundén (2006) skriver att de finansiella problemen förutspåddes redan på
80-talet, att Sverige med samma pensionssystem skulle komma att möta ett stort
budgetunderskott. Vid införandet av det gamla systemet var den ekonomiska tillväxten god,
något de inte hade i åtanke var att tillväxt kunde komma att ändras. Pensionssystemet var
beroende av god ekonomisk tillväxt.
Systemet var även känsligt för förändringar i demografi, som många andra utvecklade länder
upplevde/upplever Sverige en ökad äldre befolkning. Detta innebar att arbetskraften minskade
i termer av en ökad äldre befolkning, försörjningsbördan blev med andra ord större för
yrkesaktiva individer (Sundén 2006: 137).
3.1.3 Det nya pensionssystemet
År 1998 infördes ett nytt pensionssystem. Enligt Sundén (2006) är Sverige ett av få länder i
Europa som har genomgått en så omfattande pensionsreform (Sundén 2006: 133). Bergh
(2012) förklarar det nya systemet i termer av en pyramid bestående av tre skikt. Bottenskiktet,
det största skiktet utgörs av offentliga pensioner, mittenskiktet av tjänstepensioner och det
översta skiktet, det vill säga det minsta skiktet utgörs av privata pensioner. Med avseende på
de dominerade skikten, offentlig pension och tjänstepension, grundas pensionsnivån på
livsinkomst, det vill säga den totala pensionsnivån är inkomstbaserad och antal år i arbetslivet
är avgörande (Bergh, 2012: 7).
Pensionsmyndigheten (2013) förklarar att det största skiktet, offentlig pension, består av
inkomstpension, premiepension och garantipension.
Inkomstpensionen baseras på inkomst. Nivån av inkomstpensionen baseras dock inte bara på
inkomst från arbete utan också på alternativa inkomster/ersättningar, exempelvis
sjukersättning, a-kasseersättning och föräldraersättning, det vill säga på skattepliktiga
inkomster/ersättningar. Varje år avsätts 16 procent av arbetsinkomsten eller alternativ
inkomst/ersättning till inkomstpensionen, detta skapar pensionsrätter som individen sedan kan
ta ut vid pensionering. Inkomstpensionen baseras således på de pensionsrätter individen har
tjänat in under livscykeln.
Premiepensionen grundar sig liksom inkomstpensionen på skattepliktiga
inkomster/ersättningar. Här avsätts 2,5 procent av individens årliga inkomst/ersättning till
fonderade pensionsrätter. Denna del av systemet medför eget ansvar då individen själv kan
6
välja i vilka fonder pengarna ska placeras. Nivån av premiepensionen baseras på intjänade
pensionsrätter samt de valda fondernas utveckling.
Garantipensionen finansieras via staten och ska garantera ett minimumbelopp för individer
med låg eller saknad inkomstbaserad pension. För att erhålla garantipension ska individen
vara minst 65 år, för att få full garantipension ska individen dessutom ha varit bosatt i Sverige
i över 40 år mellan åldrarna 16 och 64. Individer som bott i Sverige kortare tid erhåller en
lägre garantipension (pensionsmyndigheten, 2013).
Sundén (2006) skriver att pensionsåldern blir mindre flexibel för de individer som är i behov
av garantipension, att den annars rörliga pensionsåldern tvingas fram vilket kan vara
besvärligt för individer med exempelvis fysiskt krävande arbeten (Sundén 2006: 141, 145).
Enligt Ekberg och Lindh (2011) kan dock transfereringar såsom bostadsbidrag och andra
sorters försörjningsstöd tillkomma om pensionsinkomsten är låg (Ekberg & Lindh, 2011: 34).
Mot ovanstående bakgrund är det påtagligt att den dominerade källan till offentlig
pensionsinkomst är individens livsinkomst.
3.2 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden Givet att den totala pensionsnivån baseras på livsinkomst och med utgångspunkten att utrikes
födda erhåller lägre offentlig pensionsinkomst än inrikes födda. Vad avgör individens
livsinkomst och vilka faktorer i arbetsför ålder kan förklara utrikes föddas låga
pensionsinkomst? Vad är det som utrikes födda ”missar”? Det är ett väl känt att utrikes föddas
position på den svenska arbetsmarknaden på flera sätt är sämre än de inrikes föddas. Utrikes
födda står för de lägsta sysselsättningsnivåerna, de lägsta förvärvsinkomsterna, de har låg
förvärvsfrekvens etc. Detta är faktorer som avgör individens ekonomiska utfall i arbetsför
ålder och med det också individens framtida pensionsinkomst. Nedan kartläggs utrikes föddas
position på den svenska arbetsmarknaden. Sedan följer en presentation av direkta samt
indirekta faktorer som avgör utrikes föddas position.
3.2.1 Integration på arbetsmarknaden och sysselsättningsnivå
I ett inkomstbaserat pensionssystem är integration på arbetsmarknaden grundläggande för
individens framtida pensionsinkomst. Det är därmed viktigt att utrikes födda individer
integreras väl. Ekberg och Lindh (2011) skriver att utrikes födda som kom till Sverige före år
1970 etablerades väl på den svenska arbetsmarknaden och arbetade ungefär lika mycket som
inrikes födda (Ekberg & Lindh, 2011: 34). Eriksson (2011) tillägger att de utrikes födda i
flera fall hade en högre sysselsättningsgrad och förklarar det med att många hade arbeten som
7
väntade vid ankomst till Sverige (Eriksson, 2011: 259). Arbetsmöjligheterna för utrikes födda
som anlände till Sverige efter år 1970 har dock försämrats.
Lundh och Ohlsson (1999) skriver att invandringsmönstret i Sverige har förändrats, fram till
år 1970 dominerades invandringen av arbetskraft, det svenska näringslivet efterfrågade
arbetskraft av utländsk härkomst. Därefter ersattes dock arbetskraftsinvandringen med en
omfattande flykting-och anhörighetsinvandring. Författarna förklarar detta med att det
svenska samhället succesivt har övergått från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle,
varav efterfrågan på utländsk arbetskraft har minskat med tjänstesamhällets framväxt. Vilket
har ändrat karaktären av kompetens då allt fler arbeten kräver högre kvalifikationer och
utbildning. (Lundh & Ohlsson, 1999: 32-33, 159-160).
Tegsjö (2005) identifierar sambandet mellan sysselsättningsnivå och hur länge individerna har
vistats i Sverige samt födelseland. chanserna till arbete och högre sysselsättningsnivån ökar
med vistelsetiden i Sverige (Tegsjö, 2005: 76, 82). Flera andra forskare, där bland annat
Eriksson (2011), har även studerat ämnet och styrker att vistelsetiden i Sverige är av
fundamental betydelse.
Individens ursprungsland är även avgörande då klara samband har påvisats mellan avståndet
till ursprungslandet och arbetsmöjligheter. Tegsjö (2005) har i sin studie grupperat
ursprungsländerna enligt följande: Sverige, övriga Norden, EU 15 utom Norden, EU 10,
övriga Europa och övriga världen. Gruppen ”övriga världen” står för det längsta avståndet och
också för den, i genomsnitt, lägsta sysselsättningsgraden. Individer från ”övriga Europa”
utgör en lägre sysselsättningsnivå än både ”EU 10” och ”EU 15” medan gruppen ”övriga
Norden” är närmst beläget geografiskt och står för den högsta sysselsättningsgraden (Tegsjö,
2005: 76, 82). Att de språkliga samt kulturella skillnaderna ökar med avståndet kan vara
förklarande faktorer.
3.2.2 Förvärvsersättning
Det är naturligt att det förekommer skillnader i förvärvsersättning bland arbetare, Borjas
(2013) skriver att olika arbetare har olika nivåer av produktivitet vilket resulterar i olika
nivåer av förvärvsersättning (Borjas, 2013: 288). Som flera andra forskare visar Hammarstedt
och Shukur (2006) i sin studie att utrikes födda erhåller lägre förvärvsersättning än inrikes
födda och att nivåerna skiljer sig mellan olika utrikes födda grupper. Individer födda i Norden
och Västeuropa har exempelvis högre förvärvsinkomster än individer födda utanför Europa.
8
Skillnader i förvärvsersättning mellan olika åldersgrupper har även identifierats, författarna
skriver att nyanlända individer har speciellt låga inkomstnivåer men att nivåerna väntas öka
med vistelsetiden i Sverige, detta som ett resultat av ökat företagsspecifikt/landspecifikt
humankapital (Hammarstedt & Shukur, 2006: 309, 310).
3.2.3. Humankapital
Ett centralt begrepp ifråga om utrikes föddas integration på arbetsmarknaden samt
förvärvsersättning är humankapital. Eriksson (2011) förklarar begreppet i termer av
utbildning, arbetslivserfarenheter och språkkunskaper och ser mindre värden av humankapital
som en förklaring till utrikes föddas problematiska position på arbetsmarknaden (Eriksson,
2011: 277).
En högre utbildning tenderar att leda till en starkare och säkrare position på arbetsmarknaden.
Enligt Borjas (2013) argumenteras det ofta för att investera i utbildning är det säkraste sättet
att förbättra positionen (Borjas, 2013: 235). Även Rooth och Åslund (2006) finner ett positivt
samband mellan utbildning och arbetsmöjligheter och skriver att möjligheterna till arbete som
ett resultat av utbildning ökar som mest bland de individer som har svårast att etablera sig på
arbetsmarknaden, det vill säga bland de utrikes födda. Ett positivt samband har även
identifierats mellan utbildning och förvärvsersättning (Rooth & Åslund, 2006: 34).
Empirisk forskning, exempelvis Eriksson (2011), visar på att utrikes födda i genomsnitt har en
lägre utbildningsnivå än inrikes födda (om än relativt små skillnader) och att skillnaden är
större mellan kvinnor (Eriksson, 2011: 278). Liksom sysselsättning och förvärvsersättning
varierar utbildningsnivåerna bland olika utrikes födda grupper. Ekberg och Rooth (2004)
skriver att individer från Väst- och Östeuropa i många fall har högre akademisk utbildning,
detta också i jämförelse med inrikes födda. Individer födda utanför Europa samt övriga
Norden står för en stor andel lågutbildade, med Asien och Mellanöstern som undantag där
relativt många har högre utbildning (Ekberg & Rooth, 2004: 9-10). Huruvida det återspeglas
på arbetsmarknaden och i termer av sysselsättning är inte evident. Rooth och Åslund (2006)
hävdar att utbildningsnivån bland utrikes födda inte fullt ut kan förklara problematiken på
arbetsmarknaden. De menar att en utrikes född individ med en viss utbildning inte
nödvändigtvis har samma arbetsmöjligheter som en inrikes född individ med samma
utbildningsnivå. Diskriminering kan vara en förklarande faktor (Rooth & Åslund, 2006: 16).
(Diskriminering presenteras senare i studien)
9
Ytterligare en förklarande faktor bakom de utrikes föddas svaga position på arbetsmarknaden
kan vara bristande arbetslivserfarenhet, både från ursprungslandet och i Sverige. Generellt är
arbetserfarenhet något som efterfrågas bland svenska arbetsgivare. Arbetserfarenhet från
ursprungslandet är dock svårt att studera men med basis från kommunala
introduktionsprogram visar Eriksson (2011) att omkring 60 procent av de nyligen anlända
utrikes födda har någon form av arbetserfarenhet från ursprungslandet. Detta skiljer sig dock
mellan könen, cirka 40 procent av de nyanlända kvinnorna har tidigare arbetserfarenhet i
jämförelse med männen där cirka 80 procent har arbetserfarenhet från ursprungslandet
(Eriksson, 2011: 282). Olli Segendorf och Teljosuo (2011) tillägger att speciellt lågutbildade
kvinnor har begränsad arbetserfarenhet från ursprungslandet (Olli Segendorf & Teljosuo,
2011: 50). Trots att erfarenheter från den svenska arbetsmarknaden väger tyngre tyder detta
på en utsatthet bland kvinnor.
Utrikes föddas arbetserfarenheter i Sverige är desto lättare att observera. Eriksson (2011) gör
det via en undersökning av de branscher utrikes födda arbetar inom. Han finner att den
övervägande delen arbetar inom hotell/restaurang, industri samt vård/omsorgsbranschen.
Arbetena ifråga är klassade som lågkvalificerade och kan på lång sikt relateras till en svag
position på arbetsmarknaden (Eriksson, 2011: 286-287).
Något kanske ännu viktigare för en stark position på arbetsmarknaden är goda
språkkunskaper. Nationell liksom internationell forskning, exempelvis Dustmann och Fabri
(2003), talar för att goda språk samt läs-och skrivkunskaper i aktuellt språk hör samman med
en lyckad etablering på arbetsmarknaden. Goda språkkunskaper är också viktigt för
kommunikationens skull. Med en växande service-sektor kräver allt fler arbeten en god
kommunikationsförmåga i värdlandets språk (Dustmann & Fabri, 2003: 706). Att utrikes
födda på den svenska arbetsmarknaden behärskar det svenska språket är därmed väsentligt.
Rooth och Åslund (2006) talar för att de utrikes födda som anlänt till Sverige på senare tid har
svårigheter med att lära sig det svenska språket, majoriteten av dessa individer har sitt
ursprung i länder utanför Europa vilket kan förklara svårigheterna då ursprungsspråken
avviker avsevärt från det svenska språket. Även i detta fall har alltså ursprungslandet en viss
betydelse. (Rooth & Åslund, 2006: 51-52).
Som en del av humankapital förklarar Eriksson (2011) ovanstående faktorer som direkta
faktorer på arbetsmöjligheter och förvärvsersättning, indirekta faktorer som inte får glömmas
bort är kunskap om det svenska samhället och hur det fungerar. Kunskap om kultur, historia,
10
lokalkännedom, nätverk/kontakter, hur olika arbeten utförs etc. Denna typ av kunskap är
landspecifik och tar, för utrikes födda, tid att bygga upp vilket förtydligar betydelsen av
vistelsetid samt avstånd till ursprungslandet (Eriksson, 2011: 272).
Till indirekta faktorer hör även attityd till arbete och normer. Det finns dessvärre få studier
inom ämnet och de som finns talar för olika. Olli Segendorf (2005) exempelvis har i sin studie
visat att utrikes födda tenderar att söka arbete intensivare än inrikes födda, vilket kan tolkas
som att attityder och normer inte kan förklara utrikes föddas svaga position (Olli Segendorf,
2005: 9-10). Detta tar stöd av andra forskare, där bland annat Arai m.fl. (1999) som har
studerat skillnader i attityd till arbete mellan utrikes och inrikes födda individer och kommit
fram till att utrikes födda värdesätter arbete i en högre grad än inrikes födda. Utrikes födda
upplever även en högre press från anhöriga och vänner att ha ett arbete vilket även det bidrar
till att de värdesätter arbete (Arai m.fl., 1999: 31).
3.2.4 Diskriminering på arbetsmarknaden
Diskrimineringens påverkan på utrikes föddas position på arbetsmarknaden är ett väl studerat
ämne. Tidigare forskning, exempelvis Eriksson (2011), talar för att etnisk liksom statistisk
diskriminering kan vara en bidragande förklaring bakom utrikes föddas svaga position. Dessa
har vanligen baserats på regressionsanalyser, där diskriminering har förklarats som skillnader
i sysselsättning och förvärvsersättning mellan utrikes och inrikes födda individer, vilka inte
kan förklaras av skillnader i observerbara faktorer såsom utbildning och arbetslivserfarenhet
(Eriksson, 2011: 298-299).
Aldén och Hammarstedt (2014) skriver att det kan förekomma andra icke observerbara
faktorer som även kan förklara skillnaderna. Diskriminering i sig kan således vara svår att
urskilja, författarna skriver dock att de icke observerbara skillnaderna är så stora att etnisk
diskriminering troligtvis är en del av förklaringen (Aldén & Hammarstedt, 2014: 28).
Annan forskning har baserats på fältexperiment, där bland annat Carlsson och Rooth (2007)
som i sin studie har visat att utrikes födda blir kallade till arbetsintervjuer i en lägre
utsträckning än inrikes födda, vilket till stor del kan förklaras i termer av etnisk
diskriminering (Carlsson & Rooth, 2007: 727).
Arai och Skogman Thoursie (2009) har studerat effekten på inkomstutveckling som ett
resultat av namnbyte, från ett utländskt till ett svenskt-klingande namn. De finner att ett
namnbyte har en positiv effekt på inkomstutvecklingen och att effekten är som starkast bland
11
kvinnor samt låginkomsttagare. Trots att andra faktorer kan tänkas spela in är diskriminering
även i detta fall en tänkbar förklaring (Arai & Skogman Thoursie, 2009: 143-144).
Sammantaget finns det stark evidens för att etnisk diskriminering existerar på den svenska
arbetsmarknaden, både med avseende på sysselsättning och också förvärvsersättning.
4. Förklaring av data och metod
4.1 Data Den empiriska undersökningen baseras på en datasamling framtagen av SCB och CAFO, ett
utdrag från inkomstregistret. Datasamlingen omfattar utrikes födda individer som var
folkbokförda i Sverige 2008 men som kom till Sverige före år 1970. Samlingen är
sammanställt i ett så kallat tvillingregister vilket innebär att varje utrikes född individ har en
inrikes född motsvarighet, det vill säga en tvilling. En tvilling med samma ålder, kön, yrke
och geografisk bosättning.
Studien kommer fokusera på åldersgrupperna 65-66, 70-74 och 75-, dessa grupper är
intressanta då åldersgruppen 65-66 får hälften av sin pensionsinkomst baserad på det nya
pensionssystemet. Detta i jämförelse med åldersgrupperna 70-74 samt 75- som till större del
berörs av det gamla pensionssystemet.
Tabell 1.
Population: Alla utrikesfödda i tvillingregistret, folkbokförda 31 dec 2008. Alla belopp
anges i 100-tals kronor
Kön Ålder Antal personer Offentlig pension Privat pension
Män 65-66 5591 6426327 699469
70-74 12658 20675488 1195379
75- 17648 28293506 694308
Kvinnor 65-66 3469 3337831 410758
70-74 9389 12232165 492375
75- 22522 25517114 326908
Källa: Statistiska Centralbyrån.
12
De olika pensionsformerna ovan gäller för den totala populationen. För att kunna genomföra
en jämförande analys mellan utrikes födda och inrikes födda är pension per capita nödvändigt.
Pension per capita är möjligt att beräkna då det, som tabell ett indikerar, finns uppgifter om
antal personer i varje population.
Populationen ”alla utrikes födda” är nedbruten i ursprungsregioner vilka är Finland, övriga
Norden, Västeuropa, Östeuropa, Sydeuropa, Grekland, Tjeckoslovakien, Polen samt regioner
utanför Europa. Detta möjliggör en vidare analys av olika former av inkomst över arbetsför
ålder i relation till ursprungsregion.
4.2 Metod Studien bygger på en blandad metod design, en kombination av kvalitativ och kvantitativ
metod. Creswell (2013) beskriver en blandad metod design med att integrera kvantitativ data i
en kvalitativ analys (Creswell, 2013: 215).
Studien kommer via kvantitativ data utreda huruvida utrikes födda individer kompenserar en
lägre offentlig pensionsinkomst med privat pensionsparande. Detta med hjälp av tidigare
förklarad data från SCB och CAFO.
Att populationerna är grupperade efter ursprungsland kommer att användas i en jämförande
analys mellan ursprungsländerna. Eventuella skillnader mellan åldersgrupper kommer även
uppmärksammas. Tidigare i studien har det nämnts att integration på arbetsmarknaden beror
på avståndet till ursprungslandet, på grund av ökade skillnader i kultur samt språk. Detta kan
relateras till att även inkomstnivån ur ett livscykelperspektiv beror på avståndet till
ursprungslandet.
Privat sparande är starkt korrelerat med livsinkomst och mot ovanstående bakgrund kan även
privat pensionssparande antas vara beroende av ursprungsland.
Resultatdelen kommer i huvudsak bestå av två delar:
1) Den första populationen innefattar alla utrikes födda. För att skapa en helhetssyn,
beräknas inledningsvis det privata pensionssparandet för alla utrikes födda och
jämförs sedan med privat pensionssparande för inrikes födda tvillingar.
2) Givet att inkomstsnivån samt pensionsnivån beror på ursprungsland kan det antas att
också det privata pensionssparandet beror på ursprungsland. Det kommer att prövas att
13
beräkna privat pensionssparande per capita i varje population och sedan jämföra
resultaten mellan länder. Denna jämförelse kommer också utföras med avseende på
förvärvsersättning samt andra offentliga transfereringar.
Efter den kvantitativa delen kommer en kvalitativ analys att tillämpas. Detta för att få en
djupare förståelse gällande pensionsreformernas effekter på utrikes födda, hur faktorer som
integration på arbetsmarknaden, sysselsättning etc. påverkar det ekonomiska utfallet över
arbetsför ålder.
5. Resultat
Studiens utgångspunkt är att utrikes födda erhåller lägre offentlig pensionsinkomst än inrikes
födda vilket tabell två indikerar (dock med kvinnor i åldersgrupperna 70-74 och 75- som
undantag), syftet med tabellen är inte att dra några nya slutsatser utan att stärka
utgångspunkten. Fokus i denna studie och i detta kapitel ligger på privat pension.
Tabell 2. Offentlig pension, beloppen är årliga och anges i 100-tals kronor.
Population: Alla utrikes födda och motsvarande inrikes födda tvillingar
Kön Ålder I II III IV V VI
Män 65-66 5591 6099 6426327 8426958 1149 1382
70-74 12658 13880 20675488 22784361 1633 1642
75- 17648 19645 28293506 31882077 1603 1623
Kvinnor 65-66 3469 3656 3337831 4035759 962 1104
70-74 9389 9816 12232165 12497354 1303 1273
75- 22522 23726 25517114 26575973 1133 1120
Källa: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar.
14
I - Antal utrikes födda
II - Antal inrikes födda tvillingar
III – Total offentlig pension, utrikes födda
IV – Total offentlig pension, inrikes födda tvillingar
V – Offentlig pension per capita, utrikes födda
VI – Offentlig pension per capita, inrikes födda tvillingar
I tabell två framgår det att samtliga utrikes födda män erhåller lägre inkomstnivåer från
offentlig pension än motsvarande inrikes födda tvillingar. Skillnaden är som störst i
åldersgruppen 65-66 och som minst i åldersguppen 70-74. I åldersgruppen 65-66 erhåller
utrikes födda män 83 procent av de inrikes föddas offentliga pensionsinkomst. Gällande
kvinnor erhåller utrikes födda i åldersgruppen 65-66 lägre inkomstnivåer från offentlig
pension än motsvarande inrikes födda tvillingar, i resterande åldersgrupper erhåller utrikes
födda högre nivåer än de inrikes födda, om än relativt små skillnader.
5.1. Alla utrikes födda I detta delkapitel presenteras resultaten med avseende på privat pension per capita samt en
kortare analys, de mest anmärkningsvärda resultaten analyseras ytterligare i kapitel sex.
Inledningsvis granskas populationen ”alla utrikes födda” och vidare en jämförelse med de
motsvarande inrikes födda tvillingarna.
Resultaten som visas i tabell tre indikerar att utrikes födda individer i åldersgruppen 65-66
pensionssparar privat i en större utsträckning än individer i de övriga åldersgrupperna, oavsett
kön. Det privata pensionssparandet minskar med stigande åldersgrupp som observeras,
anmärkningsvärt är att kvinnornas privata pensionssparande halveras jämfört med männens
mellan åldersgrupperna 65-66 och 70-74. Oavsett åldersgrupp pensionssparar de utrikes födda
männen i en högre grad än de utrikes födda kvinnorna.
I en jämförelse mellan utrikes och inrikes födda är det tydligt att utrikes födda erhåller lägre
inkomstnivåer från privat pension, oavsett kön eller åldersgrupp. Skillnaden är som störst
mellan utrikes och inrikes födda män i åldersgruppen 65-66 (med en skillnad på cirka 4 300
kronor per år) och som minst mellan utrikes och inrikes födda kvinnor i åldersgruppen 75
15
(med en skillnad på cirka 300 kronor per år). I genomsnitt är skillnaden cirka 1 800 kronor per
år. Sammantaget kan inte utrikes födda individer antas kompensera än lägre offentlig pension
med privat pensionssparande.
Tabell 3. Privat pension, beloppen är årliga och anges i 100-tals kronor.
Population: Alla utrikesfödda och motsvarande inrikes födda tvillingar
Kön Ålder I II III IV V VI
Män 65-66 5591 6099 699469 1025207 127 170
70-74 12658 13880 1195379 1474902 94 106
75- 17648 19645 694308 956763 39 49
Kvinnor 65-66 3469 3656 410758 556654 120 154
70-74 9389 9816 492375 593078 52 60
75- 22522 23726 326908 417662 15 18
Källa: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar.
I - Antal utrikes födda
II - Antal inrikes födda tvillingar
III – Total privat pension, utrikes födda
IV – Total privat pension, inrikes födda tvillingar
V – Privat pension per capita, utrikes födda
VI – Privat pension per capita, inrikes födda tvillingar
5.2. Utrikes födda grupperade efter ursprungsregion Populationen ”alla utrikes födda” är nedbruten i ursprungsregioner. I detta delkapitel granskas
privat pensionssparande med avseende på ursprungsregioner. Som tidigare nämnts analyseras
följande ursprungsregioner: Finland, övriga Norden (Danmark, Island och Norge), Västeuropa
(Tyskland, Tyska demokratiska republiken, Belgien, Nederländerna, Luxemburg,
16
Storbritannien och Nordirland, Irland, Frankrike, Schweiz, Österrike, USA, Kanada),
Östeuropa (Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Rumänien, Turkiet, Ukraina, Ungern,
Bulgarien, Albanien och Danzig), regioner utanför Europa (se appendix), Sydeuropa, (Malta,
Italien, Spanien och Portugal), Grekland, Tjeckoslovakien (Tjeckien och Slovakien) och
Polen.
Inledningsvis genomförs en jämförande analys mellan utrikes födda från olika regioner och
motsvarande inrikes födda tvillingar, vidare genomförs en jämförelse mellan
ursprungsregionerna.
Tabell fyra visar på ett varierat resultat. Samtliga individer födda i Finland, övriga Norden,
Östeuropa och Sydeuropa har lägre nivåer av privat pensionsinkomst än motsvarande infödda
tvillingar. Skillnaden är som störst mellan kvinnor födda i Grekland i åldersgruppen 65-66
och motsvarande tvillingar, en inrikes född kvinna erhåller en privat pensionsinkomst på 26
427 kronor per år medan en utrikes födda endast erhåller 581 kronor per år. Skillnaden är
som minst mellan utrikes födda kvinnor i åldersgruppen 70-74 födda i övriga Norden och
motsvarande infödda tvillingar, här erhåller en utrikes född kvinna 5 127 kronor per år, i
jämförelse med en inrikes född som erhåller 5 184 kronor per år från privat pensionsinkomst.
Vad gäller utrikes födda kvinnor från Grekland i åldersgruppen 65-66 är skillnaden väldigt
hög, liksom skillnaden mellan individer födda i övriga Norden och motsvarande tvillingar är
ovanligt låg. Den genomsnittliga skillnaden är cirka 3 300 kronor. Med det kan inte utrikes
födda individer från Västeuropa, övriga Norden, Östeuropa samt Sydeuropa antas kompensera
en lägre offentlig pension med privat pensionssparande.
Till de som inte kan antas kompensera hör även: Utrikes födda män från Västeuropa i
åldersgruppen 65-66, kvinnor från Västeuropa i åldersgruppen 65-66, samtliga män födda
utanför Europa, kvinnor i åldersgrupperna 65-66 och 75- födda utanför Europa, samtliga män
födda i Grekland, kvinnor födda i Grekland i åldersgrupperna 65-66 och 70-74, kvinnor födda
i Tjeckoslovakien i åldersgruppen 65-66 samt utrikes födda män från Polen i åldersgruppen
75-.
Ett återkommande mönster även i detta fall är att skillnaden mellan utrikes och inrikes födda
tenderar att öka desto yngre åldersgrupp som observeras.
17
Tabell 4. Privat pension per capita, beloppen är årliga och anges i 100-tals kronor,
utrikes födda och motsvarande tvillingar grupperade efter ursprungsland
Män
Kvin
nor
Kön
75-
70-7
4
65-6
6
75-
70-7
4
65-6
6
Åld
er
19,7
9
44,5
79,3
7,4
23,2
3
49,7
9
Utr
ikes
föd
da
Syd
-
eu
rop
a
62,9
7
76,2
6
142,8
5
10,7
5
43,8
7
264,2
7
Sven
ska
tvillin
ga
r till
Syd
-
eu
rop
a
0,6
9
34,9
7
57,9
4
12,9
2
18
5,8
1
Utr
ikes
föd
da
Grek
lan
d
21,2
8
77,4
9
119,6
3
6,6
9
27,7
100,7
Sven
ska
tvillin
gar
till
Grek
lan
d
70,6
1
216,4
3
165
33,8
8
170,4
4
155,6
7
Utr
ikes
föd
da
Tje
ck
osl
ovak
ien
64,3
4
171,6
5
153,9
6
29,6
136,2
251,8
8
Sven
ska
tvillin
gar
till
Tje
ck
oslo
vak
ien
31,4
3
133,1
8
116,8
5
28,5
7
90,8
3
309,8
8
Utr
ikes
föd
da
Pole
n
66,2
3
102,9
5
114,8
18,9
7
86,6
4
157
Sven
ska
tvillin
gar
till Pole
n
18
20,8
1
70,3
5
112,5
5
9,2
4
40,8
5
117,6
5
Utr
ikes
föd
da
Fin
lan
d
31,7
6
86,1
9
160
12,7
2
56
141
Sven
ska
tvillin
gar
till
Fin
lan
d
36,2
7
111,8
6
131,8
1
12,9
4
51,2
7
119,8
9
Utr
ikes
föd
da
Övrig
a
Nord
en
53,7
7
134,4
3
182,8
9
17,9
1
51,8
4
154,6
3
Sven
ska
tvillin
gar
till
övrig
a
Nord
en
70,5
6
160,7
180,1
8
24
81,6
2
155,3
2
Utr
ikes
föd
da
Väst-
eu
rop
a
67,3
8
144,8
3
229,7
22
70
175,7
2
Sven
ska
tvillin
gar
till Väst-
eu
rop
a
40,7
8
105,8
2
186,7
3
15,6
8
74,4
148,3
6
Utr
ikes
föd
da
Öst-
eu
rop
a
49,3
1
130,3
7
229,7
5
26,2
5
81,7
1
228,5
8
Sven
ska
tvillin
gar
Öst-
eu
rop
a
52,6
3
143,5
1
81,2
7
17,8
5
105,9
8
149,5
4
Utr
ikes
föd
da
uta
nfö
r
Eu
rop
a
73,2
9
152,5
6
240,9
9
53,8
4
94,4
2
228,3
1
Sven
ska
tvillin
gar
till
uta
nfö
r
Eu
rop
a
Källa: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar.
19
Följande utrikes födda grupper erhåller högre nivåer än de inrikes födda tvillingarna och kan
därmed antas kompensera en låg offentlig pension med högre nivåer av privat
pensionssparande, vilka är: Utrikes födda män och kvinnor från Västeuropa i åldersgrupperna
70-74 och 75-, Kvinnor födda utanför Europa i åldersgruppen 70-74, kvinnor födda i
Grekland i åldersgruppen 75-, samtliga observerade män födda i Tjeckoslovakien, kvinnor
från Tjeckoslovakien i åldersgrupperna 70-74 och 75-, män födda i Polen i åldersgrupperna
65-66 och 70-74 samt alla observerade kvinnor födda i Polen.
5.3 Jämförelse mellan ursprungsregionerna
Som tidigare nämnts beror integration på arbetsmarknaden på avståndet till ursprungslandet
(kulturellt och språkligt), vilket leder till att även inkomstnivån ur ett livscykelperspektiv och
därmed den framtida pensionsinkomsten beror på avståndet till ursprungslandet. Nedan
granskas relationen mellan privat pensionsinkomst och ursprungslandet/regionen. Individer
med ett längre avstånd till ursprungslandet kan förväntas pensionsspara privat i en högre grad
än individer med ett närmre beläget ursprungsland, detta för att kompensera en sannolikt lägre
offentlig pensionsinkomst. Emellertid, individer med ett längre avstånd till ursprungslandet
kan förväntas erhålla lägre privat pensionsinkomst, detta på grund av lägre förvärvsinkomst ur
ett livscykelperspektiv och därmed begränsade sparmöjligheter.
Privat pension per capita redovisas i tabell fyra men även nedan i tabell fem för att förtydliga
analysen. Tabell fyra avser en jämförelse med infödda tvillingar medan tabell fem främst
avser en jämförelse mellan ursprungsregioner.
Som framgår i tabell fyra varierar resultaten, dock inte nödvändigtvis med det geografiska
avståndet. Exempelvis, individer födda i övriga Norden erhåller relativt lika inkomstnivåer av
privat pension som individer födda utanför Europa. Sydeuropa står för förhållandevis låga
nivåer och Östeuropa för förhållandevis höga, två regioner som geografiskt sätt är ”grannar”.
Anmärkningsvärt är att individer födda i Grekland pensionsparar privat i en betydligt mindre
utsträckning än samtliga andra ursprungsregioner, speciellt med avseende på kvinnor. Enligt
Ekberg och Lindh (2011) erhåller individer (främst kvinnor) födda i Grekland högre nivåer av
offentlig pension vilket sannolikt kan vara en förklaring, då de inte behöver kompensera med
privat pension. Författarna skriver att kvinnor födda i Grekland vanligen arbetade heltid vilket
resulterade i höga årsinkomster och därmed höga pensionsinkomster (Ekberg & Lindh, 2011:
38).
20
Tabell 5. Privat pension per capita, beloppen är årliga och anges i 100-tals kronor
Källa: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar.
Anmärkningsvärt är även den höga inkomsten från privat pension bland kvinnor med
ursprung i Polen i åldersgruppen 65-66, som nämnts tidigare kan de drastiska skillnaderna
inte förklaras utan mer ingående forskning, det ligger utanför studiens område att besvara.
Mot ovanstående resultat kan inga tydliga samband identifieras gällande inkomst från privat
pension och avstånd till ursprungsregionen.
6. Diskussion och slutsatser
För att stärka diskussionen kring resultaten refereras här nedan till nya forskare.
De teoretiska utgångspunkterna som tidigare framförts avser utrikes födda generellt, det vill
säga oavsett ankomstår. Denna studie baseras på en datasamling som innefattar utrikes födda
som kom till Sverige före år 1970, utrikes födda som integrerades väl på den svenska
arbetsmarknaden. Trots det erhåller de en lägre offentlig pension och inga
0
50
100
150
200
250
300
350
Män 65-66
Män 70-74
Män 75-
Kvinnor 65-66
Kvinnor 70-74
Kvinnor 75-
21
kompensationsfaktorer (privat pensionssparande) har påvisats. Detta kan baseras på att de
utrikes födda inte har haft möjligheten att kompensera, vilket vidare indikerar att deras
situation på arbetsmarknaden liknar situationen för de utrikes födda som anlände efter 1970.
Detta bekräftas av De Los Reyes (2000) som skriver att arbetslösheten bland de utrikes födda
ifråga har ökat sedan 1970 (de Los Reyes, 2000: 31).
Frågorna som ställdes i inledning var om utrikes födda kompenserar låg offentlig pension med
privat pensionssparande samt om ursprungslandet har någon betydelse. Tidigare har faktorer
som avgör individens ekonomiska utfall i arbetsför ålder och med det också individens
framtida pensionsinkomst diskuterats. Exempelvis faktorer som landsspecifikt humankapital,
Det har diskuterats att graden av landsspecifikt humankapital minskar med ökat geografiskt
avstånd och mot denna bakgrund kan det antas att ursprungslandet är av betydelse även ifråga
om privat pensionsinkomst.
I studien har det emellertid visat sig att någon generell slutsats inte kan dras med avseende på
ursprungslandets betydelse. Individer födda utanför Europa erhåller relativt lika
inkomstnivåer från privat pensionsinkomst som individer födda i Norden.
Bilden är delvis annorlunda inom Europa. Individer födda i Grekland och Sydeuropa
pensionsparar privat i en mindre utsträckning än samtliga andra ursprungsregioner vilket
tidigare har förklarats i termer av hög offentlig pensionsinkomst. Indirekt kan det även
förklaras i termer av kultur, det är exempelvis mer vanligt inom dessa grupper att individen
förlitar sig på familjen vilket minskar betydelsen av privat pensionsinkomst.
Det är givet att humankapital är ett centralt begrepp ifråga om förvärvsersättning, begreppet
har delvis förklarats i termer av utbildning (en högre utbildning tenderar att leda till högre
förvärvsersättning). Som tidigare angetts har individer från Väst- och Östeuropa i många fall
högre akademisk utbildning, detta i jämförelse med individer födda utanför Europa samt
övriga Norden som står för en stor andel lågutbildade. Tabell fyra indikerar att individer födda
i Väst- och Östeuropa har högre inkomstnivåer från privat pension än individer födda utanför
Europa och övriga Norden, detta talar för tydliga samband mellan utbildning,
förvärvsersättning och möjligheter till ett privat pensionssparande.
Tidigare har det även angetts att det svenska samhället successivt har övergått från ett
industrisamhälle till ett tjänstesamhälle, övergången har skapat nya kompetenskrav. Utrikes
födda med låg utbildning och kompetens, där bland annat individer födda utanför Europa och
22
övriga Norden, har därmed sämre möjligheter på den svenska arbetsmarknaden vilket stödjer
ovanstående samband.
De höga inkomstnivåerna från privat pensionsinkomst bland grupperna Väst- och Östeuropa
kan även tolkas som en större förståelse för vikten att pensionsspara, detta som ett resultat av
högre akademisk utbildning.
Några övergripande resultat i studien som kräver särskild uppmärksamhet är de överlag lägre
inkomstnivåerna av privat pension bland utrikes födda i jämförelse med inrikes födda, lägre
inkomstnivåer av privat pension bland kvinnor i jämförelse med män samt att
inkomstnivåerna tenderar att öka desto yngre åldersgrupp som observeras. Det är väl känt att
privat pensionssparande är positivt korrelerat med livsinkomst. Nedan diskuteras möjliga
förklaringar till inkomstskillnader från privat pensionsinkomst mellan utrikes och inrikes
födda, män och kvinnor, med livsinkomst som utgångspunkt
Det första resultatet gäller: Lägre inkomstnivåerna av privat pension bland utrikes födda i
jämförelse med inrikes födda. Som nämnts tidigare baseras studien på en datasamling som
omfattar utrikes födda individer som anlände till Sverige före år 1970. Det är tidigare
konstaterat att dessa individer integrerades väl på den svenska arbetsmarknaden och arbetade
ungefär lika mycket som infödda, ändå har lägre inkomst från privat pension påvisats.
Något som inte uppmärksammats tidigare i studien är yrkessammansättningen bland de
utrikes födda grupperna. Lundh och Ohlsson (1999) skriver att utrikes födda som kom till
Sverige innan 1970 i stor utsträckning hade lågavlönade arbeten, främst inom
tillverkningssektorn (Lundh & Ohlsson, 1999: 162). Med en stor andel utrikes födda i
lågavlönade yrken kan således slutsatsen dras att möjligheterna till sparande var begränsade
vilket resulterar i lägre inkomstsnivåer från privat pension. I delkapitlet ”förvärvsersättning”
är det även konstaterat att utrikes födda erhåller lägre förvärvsersättning än inrikes födda.
Tidigare i studien är det påvisat att diskriminering existerar på den svenska arbetsmarknaden,
att etniskt liksom statistisk diskriminering delvis kan förklara det faktum att utrikes födda
erhåller en lägre förvärvsinkomst än inrikes födda. Med det kan diskriminering även relateras
till lägre privat pensionsinkomst.
Det andra resultatet gäller: Lägre inkomstnivåer av privat pension bland utrikes födda kvinnor
i jämförelse med utrikes födda män. En sannolik förklaring bakom detta är de väl kända
skillnaderna i livsinkomst. Till diskussionen hör i huvudsak diskriminering mot kvinnor,
23
ojämn fördelning över arbeten och sektorer, ”oavlönat arbete” samt en större andel kvinnor
inom deltidsarbeten.
Trots empiriska belägg för att utrikes födda kvinnor både år 1970 liksom idag deltar i
arbetskraften, talar flertalet forskare, där bland annat de Los Reyes (1998), för att utrikes
kvinnor länge har ”osynliggjorts” i arbetslivet. Med det, som till stor del berodde på bilden på
utrikes födda kvinnor som oviktig arbetskraft, så skapades en stereotypbild av utrikes födda
kvinnor i Sverige som förtryckta storfamiljsmödrar utan utbildning och arbetslivserfarenhet,
vilket kan tänkas kom att skada deras möjligheter på arbetsmarknaden (de Los Reyes, 1998:
20).
Kvinnor har länge burit huvudansvaret för hem och familj och har därmed inte deltagit på
arbetsmarknaden i samma utsträckning som män. Båvner (2001) hävdar att kvinnors
deltagande ökade på 60-70talet, detta i takt med att andelen deltidsarbetare ökade.
Deltidsarbete gjorde det möjligt för kvinnor att kombinera hushållsysslor med arbete. Även
om deras förhållande till arbetsmarknaden har ändrats på senare tid är flertalet av alla
deltidsarbetare kvinnor. I studien visar Båvner att andelen deltidsarbetare är större i
lågkvalificerade yrken än i högkvalificerade, det är tidigare konstaterat att de utrikes födda
ingående i denna studie vanligen arbetade inom lågkvalificerade yrken och med det kan det
antas att deltidsarbete bland de utrikes födda kvinnorna förekom. Författaren har även funnit
ett positivt samband mellan lågkvalificerade yrken och tillfälliga anställningar (Båvner, 2001:
1-2, 162-163).
Annan forskning visar på att kvinnor arbetar färre avlönade timmar, exempelvis Wahl m.fl.
(2011) skriver att ett könsmönster som är till nackdel för kvinnor på arbetsmarknaden har
påvisats i en rad aspekter, däribland förvärvsfrekvens, arbetstider och familjebildning (Wahl
m.fl., 2011: 62).
Mot denna bakgrund kan en större andel kvinnor i deltidsarbeten, färre avlönade arbetstimmar
samt tillfälliga anställningar förklara de begränsade sparmöjligheterna och vidare
inkomstskillnaden från privat pension i jämförelse med män.
En annan förklaring kan vara normer, ett begrepp som presenterats tidigare men som då rörde
sökintensitet och attityd till arbete. Kvinnors arbetsmönster kan variera mellan olika utrikes
födda grupper med olika kulturella traditioner och normsystem, Lundh och Ohlsson (1999)
hävdar att det kulturella avståndet, speciellt med avseende på kvinnor födda utanför Europa,
24
kan ha en negativ påverkan på arbetsmöjligheter (Lundh & Ohlson , 1999: 45 ), vilket vidare
kan tänkas förklara skillnader i livsinkomst och med det även inkomstskillnaderna från privat
pensionsinkomst mellan utrikes födda kvinnor och män.
Det tredje resultatet gäller: Inkomstnivån från privat pension tenderar att öka desto yngre
åldersgrupp som observeras. Ett tydligt och återkommande mönster i resultaten är att
inkomstnivån från privat pensionsinkomst tenderar att öka desto yngre åldersgrupp som
observeras (dock med några få undantag). Det är tidigare konstaterat att åldersgruppen 65-66
får hälften av sin pensionsinkomst baserad på det nya pensionssystemet, detta i jämförelse
med åldersgrupperna 70-74 samt 75- som till större del berörs av det gamla systemet. Med det
är en tänkbar förklaring att det nya systemet är till de utrikes föddas nackdel och att de utrikes
födda i åldersgruppen 65-66, i jämförelse med resterande åldersgrupper, kompenserar med
högre nivåer från privat pensionsinkomst.
6.1 Rekommendationer I och med att pensionsinkomst bland utrikes födda är relativt outforskat finns det flertalet
områden att studera. Där bland andra eventuella kompensationsfaktorer, såsom förvärvsarbete
över arbetsför ålder. Andra eventuella kompensationsfaktorer som vidare kan förklara den
ekonomiska situationen för utrikes födda över arbetsför ålder. Denna studie avser utrikes
födda individer som kom till Sverige före år 1970. Att analysera privat pensionsinkomst,
liksom andra former av pensionsinkomst för individer som kom till Sverige efter år 1970 är
ett förslag på vidare forskning. Det faktum att antalet utrikes födda ökar i Sverige, samtidigt
som befolkningen blir allt äldre och äldre, gör vidare forskning inom ämnet högst relevant.
25
7. Referenser
Arai, M,. Regnér, H,. Schröder, L,. (1999) ”Är arbetsmarknaden öppen för alla?”, Bilaga 6 till
Långtidsutredningen, Stockholm, november, 1999, s. 31.
Arai, M,. Skogman, Thourise, P,. (2009) ” Renouncing personal names: An Empirical
examination of surname change and earnings” Journal of Labor Economics, 2009, 27(1)
s.143-144.
Aldén, L,. Hammarstedt, M,. (2014) ”Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden - en
översikt och en internationell jämförelse” Linnéuniversitet, 2014, 5, s. 28.
Bergh, A. ( 2012) ”En bättre pensionsmarknad: Kan trygghet varieras med valfrihet och
konkurrens”. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet samt Institutet för näringslivsforskning
(IFN), juli 2012, s. 5-7.
Borjas, G,. J,. (2013) ”Labor economics”, MCGraw-Hill Education, 2013, 6, s. 235, 288.
Båvner, P,. (2001) ”Half full or half empty – Part-time work and well-being among swedish
women” Swedish Institute for Social Research, Stockholm, 2001, s. 1-2, 162-163.
Carlsson, M,. Rooth, D-O,. (2007)”Evidence of ethnic discrimination in the Swedish labor
market using experimental data” Labor economics, 2007, 716-729, 14, s. 727.
Creswell, J, W,. (2014) “Research design: Qualitative, quantitative, and mixed methods
approaches” SAGE, Los Angeles, 2014, 4, s. 215.
De los Reyes, P,. (1998) ”I skärningspunkten mellan genus och etnicitet - Ett ekonomiskt
historiskt perspektiv på invandrarkvinnor i svenskt arbetsliv” Arbetsmarknad & Arbetsliv,
våren 1998, 4(1), s. 20.
De los Reyes, P,. (2000) “Folkhemmets paradoxer – Genus och etnicitet i den svenska
modellen” Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2000, s. 31.
Dustmann, C,. Fabbri, F,. (2003) “Language proficiency and labour market performance of
immigrants in the UK”, Economic Journal, 2003, 695-917, 113, s. 706.
Ekberg, J,. Lindh, T. (2011) ”Pensionsreformen och invandrarna”. Ekonomisk debatt, 2011,
39(5), s. 33-34, 39.
26
Ekberg, J,. Rooth, D-O,. (2004) ”Yrke och utbildning på 2000-talets arbetsmarknad –
skillnader mellan utrikes och inrikes födda personer”, Integrationsverkets Rapportserie, 2004,
506, s. 9-10.
Eriksson, S,. (2011) “Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden”, Bilaga till
Långtidsutredningen, SOU, 2011, 4, s. 259, 272, 277-278, 282, 286-287, 298-299.
Flood, L,. Mitrut, A. (2010) “Ålderspension för invandrare från lander utanför OECD-
området”. Statens offentliga utredningar, SOU, Fritzes, Stockholm, 2010, 105, s. 11, 19, 52.
Hammarstedt, M,. Shukur, G,. (2006) ”Immigrants’ relative earnings in Sweden – a cohort
analysis”, Labour, 2006, 20(2), s. 309-310.
Lundh, C,. Ohlsson, R,. (1999) ”Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring” SNS,
Stockholm, 1999, 2, s. 45-46, 159-162.
Olli Segendorf, Åsa,. (2005) ”Job search strategies and wage effects for immigrants”, Swedish
Institute for Social Research (SOFI, Stockholm, 2005, s. 9-10.
Olli, Segendorf, Å,. Teljsuo, T,. (2011) ”Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om
arbetsmarknadsintegration”, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi,
Elanders Sverige AB, Stockholm, 2011, 5, s. 50, 78.
Palme, J,. (2005) “Features of the Swedish pension reform”. The Japanese Journal of Social
Security Policy, juni 2005, 4(1), s. 43.
Pensionsmyndigheten,. (2013) Onlinetillgänglig från:
https://secure.pensionsmyndigheten.se/Inkomstpension.html,
https://secure.pensionsmyndigheten.se/Premiepension.html
https://secure.pensionsmyndigheten.se/Garantipension.html visats 2014-04-22
Pensionsmyndigheten,. (2013). Onlinetillgänglig från:
http://secure.pensionsmyndigheten.se/Ankepension1945.html visats 2014-04-20
Rooth, D-O, Åslund O,. (2006) “Utbildning och kunskaper i svenska: Framgångsfaktorer för
invandrare?”, SNS förlag, Stockholm, 2006, s. 16, 34, 51-52.
SCB, Statistiska centralbyrån,. (2012) ”Sveriges framtida befolkning – Demografiska
rapporter”, SCB, prognosinstitutet, 2012, 5, s. 30.
27
Sundén, A,. (2006) “The swedish experience with pension reform”. Oxford review of
economic policy, 2006, 22(1), s. 133, 135, 137, 141, 145.
Tegsjö, B,. (2005) ”Integration på arbetsmarknaden – För vilka har den lyckats bäst”, SCB,
Fokus på arbetsmarknad och utbildning, 2005, 4, s. 76, 82.
Wahl, A,. Holgersson, C,. Höök, P,. Linghag, S,. (2011) ”Det ordnar sig – teorier om
organisation och kön” Studentlitteratur, Lund, 2011, 2, s. 62.
8. Appendix
Länder utanför Europa: Afghanistan, Algeriet, Angola, Arabemiraten, Arabrepubliken,
Argentina, Australien, Azerbajdzjan, Bangladesh, Bolivia, Brasilien, Centralafrika, Chile
Colombia, Comorerna, Dominica, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, El Salvador,
Eritrea, Etiopien, Filippinerna, Franska Marocko, Gambia, Gaza-området, Ghana, Guatemala,
Guyana, Haiti, Honduras, Indien, Indonesien, Irak, Iran, Israel, Jamaica, Japan, Jordanien,
Kamerun, Jordanien, Kap Verde, Kenya, Kina, Kongo, Kongo demokratiska republiken,
Sydkorea, Kuba, Libanon, Liberia, Libyen, Malajiska förbundet, Malaysia, Marocko,
Mauritius, Mexiko, Monaco, Mongoliet, Myanmar, Nicaragua, Nigeria, Nya Zeeland, Oman,
Pakistan, Palestina, Panama, Paraguay, Peru, Senegal, Somalia, Sovjetunionen, Sri Lanka,
Surinam, Sydafrika, Syrien, Tanzania, Thailand, Trinidad och Tobago, Tunisien, Uganda,
Uruguay, Venezuela, Vietnam, Yemen, Zambia och Zimbabwe.
Related Documents
