Utredningsrutin, BUP - Region Kronoberg

RutinProcess: 3.3.4 RGK Bedriva specialiserad somatisk slutenvård

Område: Administrativt stödGiltig fr.o.m: 2019-06-11Giltig t.o.m: 2021-05-17

Faktaägare: Vanessa Smit, Överläkare, BUPFastställd av: Susann Winst, Verksamhetschef, BUP

Revisions nr: 1Identifierare: 150045

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-06-11 Sida 1 av 12

Utredningsrutin, BUP

Gäller för: Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Utförs på: Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Rutin för utredningsarbete på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) i Region Kronoberg

Växjö 2018-12-07

Giltig fr.o.m: 2019-06-11Giltig t.o.m: 2021-05-17

Identifierare: 150045Utredningsrutin, BUP


InnehållsförteckningUtredningsrutin, BUP........................................................................................................1

Sammanfattning ............................................................................................................3

Flödesschema .................................................................................................................4

Inledning ..........................................................................................................................5

Allmänna riktlinjer för utredningsarbetet .......................................................5

Körschema – tågordning vid utredning ..............................................................7

Beslut om utredning ...............................................................................................7

Administration inför utredning.........................................................................8

Utredningsteam ........................................................................................................8

Utredningens genomförande med barnet/ungdomen och familjen.9

Löpande dokumentation ......................................................................................9

Diagnoskonferens..................................................................................................10

Utredningsutlåtande ............................................................................................10

Återgivning till barnet/ungdomen och familjen......................................10

Återgivning till skolan .........................................................................................11

Administration efter utredning.......................................................................11




SammanfattningEn utredning görs i de flesta fall för att kunna ta ställning till utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), med syfte att skapa förutsättningar för (eventuell) specifikt riktad behandling. För att en utredning ska vara aktuell, ska barnet/ungdomen uppvisa symtom på autism, ADHD, utvecklingsstörning eller på annat sätt inge misstankar om utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning med debut i tidig barndom, samt ha signifikant lidande eller funktionsnedsättning inom viktiga livsområden (skolan, hemmet och/eller socialt). I undantagsfall kan även en utredning göras för att få en tydligare bild av ett barns fungerande. Läkare och/eller psykolog ska ha träffat barnet/ungdomen inför att beslut tas om utredning.

Utredningsteam består av läkare och psykolog. Vid behov inkluderas andra yrkeskategorier. Nedan presenteras ett flödesschema av hur processen ska se ut i normalfallet. Det är viktigt att ha i åtanke att många familjer kan ha särskilda behov, varför upplägget kan behöva anpassas. Utredningsförfarandet bör som riktlinje sträcka sig över 2 – 6 veckor från start till avslut och den totala nedlagda tiden för en utredning bör vara mellan 11 – 24 arbetade timmar för läkare och psykolog tillsammans, inklusive förberedelser och administration.




Flödesschema (Tidsangivelser är exklusive administrationstid)

Inför utredning

• Läkare eller psykolog träffar barnet vid misstanke om NP-problematik• Ärendet fördelas till utredningsteam via fördelningsteamet• Psykolog har huvudansvar för utredningen

Sekreterare

• Bokar in alla tider för hela utredningen och skickar ut kallelse i god tid innan första mötet tillsammans med formulär A-TAC, anamnesfrågor och standardiserad information om utredning till föräldrar. "Barnets fungerande i skolan" skickas till skolan

• Informerar fast vårdkontakt att en utredning har initierats

Psykolog

• Utvecklingsanamnes hos psykolog (90 min)• Psykologbedömning av barnet (1 - 3 tillfällen) * (60 - 90 min)• Psykologen dokumenterar sina test och anamnesresultat i journalen

Läkare

• Medicinsk anamnes och medicinsk/psykiatrisk bedömning av barnet (60 - 90 min)

Diagnoskonferens

• Ställningstagande till diagnos och viktigaste rekommendationer (90 min)• Läkare och psykolog• Läkare dokumenterar detta möte kortfattat i journalen med hänvisar till framtida utredningsutlåtande

Dokumentation

• Utredningsutlåtande som skrivs av psykolog lämnas ut vid återgivning (120 - 180 min)• Vid behov skrivs läkarutlåtande

Återgivning

• Psykolog håller i återgivning till barnet/ungdomen och familjen, samt lämnar över utredningsutlåtande (60 - 150 min)

• Standardiserad information skickas till skola och vid behov bokas återgivningsmöte• Eventuella remisser till annan instans skickas och vid eventuellt läkarintyg skrivs (60 min)




Inledning Under 2018 har en arbetsgrupp reviderat tidigare utredningsrutin som gäller inom barn- och ungdomspsykiatrin i Region Kronoberg. Utredningsrutinen tillämpas huvudsakligen vid utredningar med neuropsykiatriska frågeställningar.

Arbetsgruppens utgångspunkt har varit att effektivisera och förenkla tidigare rutin och samtidigt bibehålla god kvalitet med tanke på användbarhet och patientsäkerhet. En sedan tidigare försvårande omständighet har varit att det inte finns några nationella riktlinjer för utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Arbetsgruppen har läst olika lokala vård-program och publikationer samt varit i kontakt med bl.a. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för informationsinhämtning och vägledning under arbetets gång. På samma sätt har medarbetare på kliniken även bidragit med synpunkter.

Utredningsrutinen ersätter inte några vårdriktlinjer utan är komplement till relevanta vårdriktlinjer framtagna på kliniken under 2018.

Allmänna riktlinjer för utredningsarbetet Syftet med en utredning är att öka förståelsen för barnets fungerande och därmed kunna erbjuda specifikt anpassad hjälp på BUP. För att utredning ska vara aktuellt ska barnet/ungdomen uppvisa symtom på autism, ADHD, utvecklingsstörning eller på annat sätt inge misstankar om utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning med debut i tidig barndom, samt ha signifikant lidande eller funktionsnedsättning inom viktiga livsområden (skolan, hemmet och/eller socialt). I undantagsfall kan även en utredning göras för att få en tydligare bild av ett barns fungerande.

Utredningen är en process för barnet och föräldrarna. Det är viktigt att tydligt kommunicera syfte och olika tilltänkta delmoment i utredningen inför, men även under pågående utredning för att barnet/ungdomen och föräldrar alltid ska vara fullt inkluderade i processen. Det är även viktigt att gå lagom fort fram, för att barnet och föräldrarna ska vara redo för att ta emot utredningsresultatet och eventuell diagnos/eventuella diagnoser.

En utredningsperiod bör sträcka sig över en period på 2 - 6 veckor från startsamtal till sista återgivningsmoment. Totala nedlagda tiden för en utredning bör ta mellan 11 - 24 arbetade timmar för psykolog och läkare tillsammans, inklusive administration. Till det




tillkommer sekreterartid för inbokning och diktatskrivning och eventuella timmar för inblandning av andra yrkeskategorier. Dessa tidsspann är riktmärken och behoven måste bedömas från fall till fall. Det är alltid angeläget att sträva efter att hitta så effektiva lösningar som möjligt med bibehållen patientsäkerhet och kvalitet. Mallen för utvecklingsanamnes och utredningsutlåtandet (se bilaga 1 och 4) underlättar när information ska inhämtas och är tidsbesparande då utvecklingsanamnes med kompletteringar från förskola, skola och psykolog- och läkarbedömning kan utgöra basen för det färdiga utredningsutlåtandet.

Det är viktigt att med omsorg bedöma vilka tester och professioner som behöver vara del av utredningsarbetet. Psykologiska tester och frågeformulär ska användas, men sparsamt och alltid med ett tydligt syfte (se bilaga 3 för en sammanställning av tillgängliga tester). Att konsultera en erfaren kollega kan ofta ge mer än att lägga till fler testtillfällen. Ju mer komplex utredningen är, dvs. ju svårare det är att differentialdiagnostisera och bedöma samsjuklighet, desto fler utredningsmoment kan bli aktuella.

Utredningsteamet ska utgöras av psykolog och läkare, där psykologen har huvudansvaret för utredningen. Andra professioner ska på uppdrag av utredningsteamet träffa och bedöma barnet när utredningsteamet bedömer det vara nödvändigt. I flertalet utredningar kan dock språk och motorik bedömas inom ramen för utvecklingsanamnes, psykolog- och läkarbedömning. Där det är uppenbart att bedömning av logoped, fysioterapeut och/eller arbetsterapeut krävs för att säkerställa diagnostik och bedömning är det en fördel att detta inkluderas i utredningen. Detta gäller även externa parter, som till exempel en barnläkare för att utesluta somatisk sjukdom, som kan vara orsaken till psykisk lidande eller komorbiditet. Om säker diagnostik kan ställas utan inblandning av andra parter på eller utanför kliniken, kan dessa bedömningar likväl utföras i efterhand och då som ett komplement till diagnostisering.

En bred screening för psykisk ohälsa och trauma ska alltid ske under alla barnets besök på BUP. Om det bedöms möjligt utifrån ålder och mognad, ska barnet träffa psykolog och läkare enskilt när frågor om potentiellt traumatiserande händelser/symtom på trauma ställs.

Återgivning efter utredningen ska i första hand ges och vara anpassad till mottagarna, dvs. barnet och föräldrarna. Återgivning till skola ska göras av föräldrarna själva i första hand. När skolan aktivt efterfrågar eller när utredningsteamet bedömer att det är nödvändigt, kan muntligt återgivning till skolan ges av BUP.




Körschema – tågordning vid utredning

Beslut om utredningBehov för utredning aktualiseras via remiss och genom initial bedömning eller om behovet uppstår/upptäcks under pågående behandlingskontakt.

Vid behov inför beslut om utredning, ska remissbedömare efterfråga följande information från skolan:

Skolpsykologens begåvningsutredningsutlåtande samt sammanställning av testresultat

Pedagogisk dokumentation såsom exempelvis åtgärdsprogram, pedagogisk kartläggning, pedagogisk utredning och/eller pedagogisk bedömning

Läkare eller psykolog ska ha träffat barnet/ungdomen inför att beslut om utredning tas. Beslutet tas av läkaren eller psykologen som träffar barnet, som även tar i beaktande material från skola och dylikt. Syftet med detta är att säkerställa mer likvärdiga bedömningar, vara mer restriktiv i bedömningarna och att rätt barn/ungdomar får beslut om utredning. Detta kräver att det finns utrymme (bokningsbara tider) hos läkare/psykolog för att den medarbetare som misstänker NP ska kunna ta barnet/ungdomen vidare.

Det är viktigt att säkerställa att beslut om utredning motiveras och dokumenteras tydligt i journal och att mätpunkt registreras. Beslut som inte är tydligt motiverade kan komma att överprövas.




Administration inför utredningEfter beslut om utredning, sätter fördelningsteamet prioritet på ärendet utifrån läkar- eller psykologbedömningen och fördelar ärendet till en psykolog. Psykologen har ett övergripande samordningsansvar för utredningens genomförande.

Sekreterare ansvarar för: Att skicka kallelse med tider för utvecklingsanamnes,

psykologbedömning, läkarbedömning samt återgivning till föräldrar och barn per post i god tid innan första utredningstillfället (skolåtergivning och eventuella möten med andra professioner bestäms av utredningsteamet och administreras vid behov vid senare tillfälle). Läkarbedömning bör om möjligt genomföras i slutet av utredningen, när psykologen har dokumenterat sina resultat.

Att skicka standardiserad skriftlig information om vad en utredning innebär, skattningsformulär A-TAC samt anamnesfrågor i samband med att kallelsen skickas.

Att skicka ”Barnets fungerande i skolan” till aktuell skola. Att informera fast vårdkontakt om att utredningen har

initierats. Att boka tid för diagnoskonferens med läkare och psykolog

när samtliga utredningsmoment genomförts (utvecklingsanamnes, psykologbedömning och läkarbedömning), dock innan återgivning.

UtredningsteamUtredningsteamet består av läkare och utredningskunnig psykolog. Andra professioner (logoped, kurator, fysioterapeut och arbetsterapeut) ska på uppdrag av utredningsteamet träffa och bedöma barnet när utredningsteamet bedömer det vara nödvändigt. Exempelvis kan logoped inkluderas när barnet har språkliga svårigheter som behöver tydliggöras närmare, arbetsterapeut när psykometriska test inte går att utföra utan barnet behöver observeras i strukturerad aktivitet och kurator när det finns social problematik som försvårar bedömningen.

Vid behov kan andra professioner, exempelvis barnläkare, neurolog konsulteras under utredningen för att utesluta somatisk komorbiditet eller somatisk sjukdom som ligger till grund för de psykiska symptomen.

Vid utredning av små barn under fem (5) år, kan det i förekommande fall vara lämpligt att inkludera en kurator i själva utredningen. Kuratorns roll blir då att agera processtöd framförallt gentemot föräldrarna.




Utredningens genomförande med barnet/ungdomen och familjen

Förberedelser inför första mötet med patient från 30 – 60 min (både läkare och psykolog)

Utvecklingsanamnes hos psykolog, som riktlinje 90 min (exklusive administrationstid, se ”Löpande dokumentation” nedan). Vid behov kan intervjuerna göras med var förälder för sig. Förälder bosatt på längre avstånd kan intervjuas per telefon. I samband med första besöket är det viktigt att stämma av om det finns några frågor från familjen och stämma av familjens och barnets nuvarande situation. Se bilaga 1 för anamnesmall som bör användas.

Psykologbedömning av barnet kliniskt och med test valda utifrån behov och frågeställning. Allmänt begåvningstest (Wechslerskalorna) bör ingå om det inte är tillräckligt nyligen gjort i annan verksamhet. Som riktlinje kan psykologbedömningen innebära 1 - 3 gånger á 60 - 90 min (exklusive administrationstid), beroende av underlag som finns sedan tidigare. Se bilaga 3 för sammanställning av tillgängliga tester.

Läkarbedömning och eventuell kompletterande utvecklingsanamnes av barn och förälder vid ett tillfälle efter att psykologen är färdig med sina delar och har dokumenterat sina resultat. Riktlinje i termer av tidsåtgång för detta besök är 60 – 90 min (exklusive administrationstid). Se bilaga 2 för innehåll och bedömningsgrunder. Vid behov skriver läkaren konsulterande remiss till barnmedicin.

Bedömning av logoped, kurator, fysioterapeut och arbetsterapeut vid behov.

Förskole-/skolobservation och/eller hembesök genomförs av psykolog vid behov, dvs. när utredningsteamet inte kan få tillförlitlig eller tillräcklig information om barnets fungerande under besöken på BUP (ska ske sparsamt och avgörs av utredningsteamet). Förskole-/skolobservation kompletteras med intervju med personal på plats.

Löpande dokumentationAlla som träffar barnet/ungdomen och familjen ska löpande föra journalanteckningar i särskilda mallar i Cosmic. Alla anteckningar ska, förutom när det kommer till en tredje professions bedömning, vara kortfattade och hänvisa till framtida utredningsutlåtande och/eller redan genomförda anamnestagningar eller tester. En tredje professions bedömning skrivs istället i sin helhet tillsammans med en sammanfattning till utredningsutlåtandet minst en vecka inför diagnoskonferens.




Åtgärdskoder ska anges efter varje patient eller anhörigmöte. Koderna finns i klinikens åtgärdskatalog.

DiagnoskonferensNär samtliga utredningsmoment är slutförda, träffas utredningsteamet för en diagnoskonferens på 90 min, inkluderande differentialdiagnostiskt resonemang, rekommendationer samt fastställande av diagnos. Den tredje professionens bedömning tas i beaktande. I samband med diagnoskonferens bedöms även om:

Det är aktuellt med medicininformation för barnet samt om familjen i fråga kan få informationen i grupp (detta ska ske i regel) eller om separat möte med sjuksköterska ska planeras. Om separat möte efterfrågas ska anledning och syfte tydligt framgå.

Familjen ska erbjudas kontakt hos arbetsterapeut avseende hjälpmedel.

Slutsatser från diagnoskonferensen journalförs av läkare kortfattat med hänvisning till framtida utredningsutlåtande.

UtredningsutlåtandeUtredningsutlåtandet (se mall i bilaga 4) ska dokumenteras i Cosmic-mall. Psykolog ansvarar för att utredningsutlåtandet, som bygger på psykolog- och läkarbedömningen samt eventuell annan professions bedömning, skrivs. Logoped, kurator, fysioterapeut och arbetsterapeut ansvarar för att respektive bedömning sammanfattas skriftligt och vidarebefordras för att infogas i utredningsutlåtandet när det är tillämpbart. Om det görs i efterhand skrivs separat utlåtande. Som riktlinje bör arbetet med att skriva utlåtande ta ca 2 – 3 timmar per utredning.

Utredningsutlåtandet lämnas till föräldrar i samband med återgivning (se ”Återgivning till barnet/ungdomen och familjen” nedan). Föräldrar beslutar om förskola/skola ska få en kopia av utredningsutlåtandet.

Återgivning till barnet/ungdomen och familjenPsykolog har återgivning för föräldrar och barn vid samma tillfälle. Psykolog kan återge till både föräldrar och barn samtidigt, alternativt var för sig vid detta tillfälle. Utredningsutlåtandet ska överlämnas vid detta tillfälle. Vid behov kan läkare eller andra yrkeskategorier vara med vid återgivning. Syftet med




inkluderingen av fler yrkeskategorier ska dock vara tydligt motiverat i journal.

Återgivningen ska vara anpassad till mottagaren, dvs. till föräldrarna och till barnet/ungdomen. I samtalet ges utrymme för reaktioner och frågor. I de fall då barnet inte bedöms kunna tillgodogöra sig en återgivning kan detta moment utgå.

Vid behov kan reflektionssamtal erbjudas till föräldrar och/eller till barnet/ungdomen om det misstänks att det kommer uppstå många frågor eller om de har svårt att ta till sig informationen som ges. Den psykoedukativa aspekten av ställd diagnos ska dock främst vara del av påbörjad behandling och ges av behandlaren som tar över fallet efter utredningen, vare sig behandlaren finns på BUP eller vid annan instans.

När det är aktuellt, informeras om möjlighet att söka vårdbidrag hos försäkringskassan och stöd via LSS. Vid behov erbjuds remiss till andra instanser. Skriftlig information om ansökan om omvårdnadsbidrag ges till föräldrar vid återgivningen.

Återgivning till skolanOm föräldrarna ger sitt tillstånd skickas information utifrån satt diagnos samt kopia av utredningsutlåtande till förskola/skola. Muntlig återgivning till förskola/skola ska ske sparsamt, dvs. när det bedöms vara nödvändigt eller när det efterfrågas av förskolan/skolan med tydligt syfte/frågeställning från förskolans/skolans sida. Exempelvis kan muntlig återgivning vara lämplig när barnets svårigheter tar sig olika uttryck i hemmet och i skolan eller när samarbete mellan föräldrar och skola inte fungerar. Även denna återgivning utförs av psykolog.

Till eventuell återgivning till förskola/skola inbjuds förskolechef/rektor, pedagog, speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog samt annan berörd personal tillsammans med föräldrar. Förskolechef/rektor ska närvara vid återgivning i egenskap av resursansvarig. Fortsatt regelbunden kontakt mellan föräldrar och förskola/skola ska rekommenderas.

Administration efter utredningPsykolog ansvarar för att:

Skriva remisser som är icke-professionsspecifika exv. till BUH.

Informera fast vårdkontakt om behov finns av andra insatser på kliniken

Säkerställa att rätt åtgärdskoder anges (se nedan)




Meddela sekreterare genom diktat eller inbokat möte om planerade insatser (inklusive medicininformation och föräldrautbildning), som ska sättas på planeringslista till fördelningsteamet (som i sin tur fördelar allt på resurser i de två teamen)

Vidarebefordra önskemål till utredande läkare om intyg för omvårdnadsbidrag (efter utredningsutlåtande har skrivits färdigt och finns i journalen)

Meddela sekreterare att skicka standardiserad utredningsinformation till förskola/skola

Utredningsrutin, BUP - Region Kronoberg

Documents