UTBILDNING FÖR ETT BRA LIV TCOs IDé FÖR DEN hÖGRE ... · när jag gick på gymnasiet. Att man först skulle gå i skolan i 12 år och sedan ännu längre verkade inte så smart.

UTBILDNING FÖR ETT BRA LIV TCOs IDé FÖR DEN hÖGRE UTBILDNINGEN 2008

T C O s i d é f ö r d e n h ö g r e u T b i l d n i n g e n

Foto:sid 5 – Peter Melander/MaskotSture Nordh, sid 6 – Pekka PääkköCarl Sahlin, sid 11 – Aida ChehrehgoshaHanna Hallin, sid 16 – Linus HallséniusKerstin Norén, sid 23 – Hans KarlssonLars Leijonborg, sid 29 – Pawel FlatoÅsa Linderborg, sid 32 – Ulla Montansid 39 – Per Magnus Persson/Johnér Imagessid 43 – Nils-Johan Norenlind/NordicPhotos Intervjuer: Kristina Persdotter, utbildningspolitisk utredare TCOProduktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinionTryck: Trydells tryckeri, Laholm, andra upplagan 2010-01-13ISBN: 91-7168 850-1Artikel nr: 08051

3T C O s i d é f ö r d e n h ö g r e uT b i l d n i n g e n

INNEhåLLsFÖRTECkNING

Förord 6

Utbildningens roll i samhället 8 Utbildning för konkurrenskraften 8 Utbildning för en fördjupad demokrati 9 Utbildning för ett bra liv 12

TCO och den högskolepolitiska debatten 12

Sverige har råd att satsa mer på högre utbildning 13

Utbildning ska löna sig 14

Utbildning är en rättighet och en skyldighet 14 Val av utbildning 19

Livslångt lärande 19

En högskola för alla i samhället 20 Social snedrekrytering till högskolan 21 Etnisk snedrekrytering till högskolan 21 Könsmässig snedrekrytering till högskolan 24 Snedrekrytering inom högskolan 24 Satsa på att bredda rekryteringen 25 Använd det lokala urvalet 26

Högre utbildningskvalitet 27 Mer undervisningstid 27 Fler forskarutbildade lärare 27 Utveckla lärandet 30 Intensifiera samverkan 30 Fler perspektiv och ett ökat fokus på kritiskt tänkande 31

4 T C O s i d é f ö r d e n h ö g r e u T b i l d n i n g e n

Ökad internationalisering 35 Högre krav 35 Starkt studentinflytande 35 Resurstilldelning 36 Kvalitetsstyrning 36 Information om kvalitet 36

Bättre studievillkor 36

Det framtida högskolelandskapet 40

Sammanfattning 41

Intervjuer Carl Sahlin 10 Hanna Hallin 16 Kerstin Norén 22 Lars Leijonborg 28 Åsa Linderborg 32

Fotnoter 45 Källor 47



FÖRORD

Finns det någon som tror att Sverige kommer att klara konkurrensen bättre med en sämre utbildad arbetskraft? Jag har inte träffat någon som svarat jakande på den frågan.

I den globala, starkt konkurrensutsatta ekonomin är välutbildade människor och forskning en förutsättning för en hållbar tillväxt. Det handlar om att nå ökad produktivitet, en beva-rad och utvecklad välfärd samt en fördjupad demokrati. Utbildning av hög kvalitet har kommit att bli sam-

hällets mest värdefulla tillgång. Men utbildning är också centralt för indi-viden. Individen tjänar på utbildning

genom en lägre risk för arbetslöshet och en större möjlighet till aktivt del tagande i formandet av samhället.

Den allmänna utbildningsnivån i Sverige har successivt höjts. De höjda ambitio-nerna har ständigt ifrågasatts men i ljuset av tiden visar de sig ha tjänat Sverige väl. Nu är det dags att ta nästa steg. Ett mo-

dernt kunskapssamhälle kan inte säga nej till människor som vill studera.

Ett modernt utbildningssystem är öppet för många och levererar en

högkvalitativ utbildning. En modern hög-


skoleutbildning stimulerar till kreativitet och självständighet. Det är och ska förbli ett kännetecken för den svenska högre utbildningen. Utbildningssystemet är avgörande för hur den framtida arbets-marknaden kommer att se ut, vilka jobb som kommer att skapas och vilka sekto-rer som kommer att vara ledande.

Sverige behöver satsa mer på den högre utbildningen. För att samhället behöver det. För att fler ska få möjlighet att upp-fylla sina livsdrömmar. För att kvaliteten på utbildningen ska vara i toppklass. Sverige ska förbli en kunskapsnation av högsta rang.

Ett stort tack riktas till TCOs Utbildnings-kommitté som arbetat fram denna idé.

Sture Nordh Ordförande TCO


UTBILDNINGENs ROLL I sAmhäLLET

Utbildning och forskning spelar en avgörande roll för samhällets utveckling. Kopplingen mellan arbete, utbildning och forskning blir allt starkare. I den globala, starkt konkurrensutsatta ekono-min är välutbildade människor och forskning i samspel med sam-hälleliga behov en förutsättning för en hållbar tillväxt.

Men det handlar inte bara om att nå ökad produktivitet utan också en bevarad och utvecklad välfärd, en fördjupad demokrati och en förutsättning för ett bra liv för enskilda människor.

Utbildning för konkurrens kraften Världen och Sverige står mitt uppe i en betydande omvandling. Den nya och ständigt förändrade internationella arbetsfördelningen innebär ett ökat konkurrens-tryck i många branscher. Kraven på förnyelseförmåga växer och förändringstakten ökar. Globaliseringen innebär således

att omställningstakten i ekonomin ökar och jobben får en kortare livslängd. Det finns därmed ett allt större behov för individer och företag att klara av snabba omställningar och att ta till sig ny kunskap.

Kraven på kunskap är högre i de nya jobben och det skapas stän-digt fler jobb för dem med hög utbildning. De länder som inves-terar mest i individernas utbild-ning och trygghet i omställningen kommer således att klara sig bäst. Sverige behöver därför ha höga ambitioner i hela utbildningssys-temet.

Under de senaste årens utbild-ningsökning har också den gene-rella utbildningsnivån över landet höjts avsevärt, inte minst som ett svar på ett ökat kompetens-behov från


arbetslivet. Sänks ambitionsnivån riskeras Sveriges internationella konkurrenskraft. Regioner med svag studietradition riskerar att förlora i växtkraft, många män-niskor kommer inte att få samma livschanser och den sociala rör-ligheten liksom rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Nä-ringslivet och samhället tjänar inte på att kunskap och bildning är förunnat ett fåtal.

Genom utbildningssystemet har Sverige skaffat sig en stark position som ett samhälle med kreativa, självständiga och kritiskt tänkande människor. Detta inslag i utbildningssystemet är nödvändigt för att nå framgång i den globala konkurrensen och behöver därför utvecklas än mer.

Förutom ökad produktivitet och en välfungerande arbetsmarknad

har utbildning också en avgö-rande betydelse för en bevarad och utvecklad välfärd. Hur Sverige väljer att strukturera utbildning, forskning och arbetsmarknad kommer att ha avgörande inver-kan på samhällsutvecklingen. Det är för TCO självklart att Sverige ska konkurrera med kunskap och kreativitet, inte med låga löner och lång arbetstid.

Utbildning för en fördjupad demokrati

Att delta i den politiska debatten kräver kunskaper om komplexa samhällsfrågor som rör allt från miljö, ekonomi och arbetsmark-nad till internationella och social a relationer. En bra utbildning förbättrar människors förutsätt-ningar att aktivt delta i samhälls-utvecklingen eftersom utbildning ger ökade möjligheter att förstå, analysera och förhålla sig till information och förändringar

liksom en större förmåga att uttrycka sig. På så sätt

bidrar utbildning till att skapa

en levande

Carl Sahlin är utbildad gymnasielärare i samhällsvetenskap och religion. Han har arbetat som lärare på skolor i Rinkeby, Akalla och Kista samt som biträdande rektor på Fittjaskolan.

Carl har skrivit två böcker: Högskolepepp och Survival kit – en handbok för nya lärare, arbetat på tidskriften Gringo och idag som marknads förare på bokförlaget Natur & Kultur.

Hur ser din utbildningsbakgrund ut?

– Tanken på högskolan fanns inte när jag gick på gymnasiet. Att man först skulle gå i skolan i 12 år och sedan ännu längre verkade inte så smart. Så efter gymnasiet hade jag ingen aning om vad jag skulle göra, jag visste bara att jag gillade fotboll och musik. Men jag började vicka som lärare och tyckte att det var roligt att träffa ungdomar. Mina betyg var dåliga så jag bestämde mig för att läsa upp dem och kom in på ett naturvetenskapligt basår på lärarhögskolan som garanterade mig en plats på lärarhögskolan. När basåret var färdigt kändes det fel med naturvetenskap och då gick jag och frågade om jag fick byta till SO-inriktningen. Det fick jag och sedan

dess har jag uppskattat varje kurs.

Så högskolan var inte självklar?– Nej, jag är uppvuxen i ett område där ingen pluggade vidare. Ingen pratade om högskola och studier. Även om mina föräldrar, som är akademiker, ofta var på mig och mina systrar att vi skulle läsa vidare. Föräldrars utbildningsbakgrund är ju det viktigaste för om man ska läsa vidare men det är uppenbart hur mycket området påverkar. I den klass jag gick var det få som var fokuserade på att plugga och jag tillhörde inte dem. När jag efter gymnasiet fick jobb som barpianist i Rio mutade mina föräldrar mig till att börja plugga. De var inte dum-mare än att de förstod att jag skulle gilla det bara jag började.

Om du tittar på de områden där du undervisat, vad tänker du?

– Det är helt klart så att det är socioekonomiska faktorer som avgör. Jag som lärare kan givetvis upp muntra elever. Men när jag intervjuat högskolestudenter som kommer från familj och områden som saknar akademisk bakgrund och frågor dem hur det kommer sig att deras vänner inte läste vidare

Ett intellektuellt självförtroende som ingen kan ta ifrån mig

T C O s i d é f ö r d e n h ö g r e u T b i l d n i n g e n1 0

så är svaret nästan alltid detsamma: De tror inte att de skulle klara av det. De tror att de inte skulle platsa på högskolan därför att alla är så intelligenta där.

Vad gör vi åt detta då?– Det är en 10 000 kronors fråga. Men om man tittar till skolan och vad den kan göra så måste det fin-nas en större mångfald av lärare, socioekonomiskt och etniskt sett. Det är viktigt för att lärarna ska kunna identifiera sig med sina elever och eleverna med sina lä-rare. Nästan alla lärare har medel-klassbakgrund.

Vad har utbildning gett dig?– Utbildning öppnade ögonen på mig. Jag fick upp ögonen för värl-den! Från det att jag bara brydde mig om vad som fanns i mitt om-råde, mina kompisar och gymmet, så låg plötsligt hela världen för mina fötter. Jag fick analysredskap som jag märker att mina kompisar inte har. Oavsett var jag är så har jag dessa kunskaper med mig och det är kunskaper som aldrig kommer att gå förlorade. Jag fick också ett intellek-tuellt självförtroende som ingen kan ta ifrån mig.

Har du någonsin ångrat att du pluggade vidare?

– Nej, aldrig.

”Utbildning öppnade ögonen på mig. Jag fick upp

ögonen för världen!”

T C O s i d é f ö r d e n h ö g r e uT b i l d n i n g e n 1 1

1 2 T C O s i d é f ö r d e n h ö g r e u T b i l d n i n g e n

demokrati, större jämlikhet och ett aktivt medborgarskap.

Utbildning för ett bra liv Högre utbildning utgör ett viktigt bidrag till samhällsutvecklingen men den är också ett löfte om en bättre framtid för den enskilde. En bra utbildning utgör den bästa språngbrädan till ett bättre liv på många sätt, inte minst ekonomiskt.

Arbetsmarknaden kräver konti-nuerlig tillförsel av alltmer väl-utbildad arbets kraft. I Sverige är sysselsättningen bland högskoleut-bildade högre än bland gymnasie-utbildade och betydligt högre än för dem som inte har genomgått gymnasiet. Fördelen med att ha en högre utbildning har inte minskat under det senaste decenniet när högskolan har byggts ut.1

Högskoleutbildade har också en stabilare förankring på arbets-marknaden och lägre arbetslös-

het jämfört med dem som saknar högskoleutbildning.

En högre utbildning ger såle-des bättre förutsättningar att få arbete. Att arbetslösheten är lägre bland högskoleutbildade kan bland annat förklaras av att de har lättare att söka sig vidare om arbets uppgifterna försvin-ner. Denna aspekt av utbildning kommer att öka i betydelse med det omvandlingstryck som följer av globaliseringen. Tryggheten för framtidens arbetstagare beror i allt växande grad på dennes utbildning.

Men högskoleutbildning ska inte bara bidra till produktiv arbets-kraft. Utbildningens roll för individen är större än så och ger bland annat möjlighet till större självständighet genom en ökad förmåga till analys, reflektion och kritiskt tänkande.

TCO OCh DEN hÖGskOLEpOLITIskA DEBATTENTCO har alltid engagerat sig i utvecklingen av den svenska universitets- och högskolesektorn. Det har för oss varit självklart att det finns ett nära samband mel-lan högskolans dimensionering

och organisering samt arbetslivet. Med god tillgång till utbildning är det lättare att skapa dynamik och möta förändringar i arbetslivet.

Principerna för TCOs framtida

1 3T C O s i d é f ö r d e n h ö g r e uT b i l d n i n g e n

arbete inom högskolesektorn är förankrade i vårt tidigare engage-mang. Samtidigt har såväl ut-bildningslandskapet, arbetsmark-naden som samhället i övrigt förändrats. Det har därför funnits ett behov av att än en gång samla oss kring visioner för den högre utbildningen. Den huvudsakliga viljeinriktningen ska ses som ett sätt att stärka såväl nuvarande som framtida medlemmars ställ-ning på arbetsmarknaden.

Men perspektivet är större än så. Sveriges position som internatio-nell kunskapsnation är inte själv-klar. Ytterligare tillskjutning av medel är bara en del av vad som krävs för att Sverige ska behålla och förstärka sin internationella position inom den högre utbild-ningen. Det krävs också andra insatser. TCO vill med avstamp i detta gemensamma program verka för en idé för högskolan

i dess helhet. Vi vill att alla människor ska ha möjlighet till högskole utbildning av hög kvali-tet samtidigt som högskolans roll i samhället utvecklas.

Vi tror att alla människor kan till-ägna sig kunskaper och utveckla sin förmåga. Därför får högre utbildning inte vara förunnat en begränsad grupp. Att några skulle vara mer lämpade för manuellt arbete och andra för intellektuellt krävande uppgifter är en syn som vi inte delar. Genom en breddning av den högre utbildningen kan förmågan hos landets alla män-niskor tas tillvara. Det skapar en god grund för framtida tillväxt och produktivitetsutveckling. Genom utbildningssatsningar ges förutsättningar för en positiv arbetsmarknadsutveckling, där en låglönearbetsmarknad inte behö-ver växa fram.

sVERIGE hAR RåD ATT sATsA mER på hÖGRE UTBILDNINGVälutbildade människor har kom-mit att bli samhällets mest värde-fulla tillgång. För att stärka Sve-riges långsiktiga konkurrenskraft är det avgörande att satsa mer på den högre utbildningen och forsk-ningen. Sverige investerar inte

tillräckligt för att behålla en god utbildningskvalitet.

Beräkningar som tar hänsyn till ökade kostnader för grundutbild-ning visar att mellan 1994/95 och 2006 har kostnaderna för merpar-


Den allmänna utbildningsnivån i Sverige har successivt höjts. Ett sätt att åskådliggöra Sveriges ut-veckling mot en kunskaps nation är att se till andelen personer som fått möjlighet till gymnasiestu-dier. År 1930 hade 3 procent av

männen och endast 0,5 procent av kvinnorna en 3-årig gymnasial eller eftergymnasial utbildning. I början av 1950-talet gick 8 pro-cent av en årskull vidare till gym-nasiala studier. Idag går nästan alla ungdomar i gymnasieskolan

UTBILDNING äR EN RäTTIGhET OCh EN skyLDIGhET

Då det är önskvärt att fler skaffar sig en högskoleutbildning ska det för den enskilde vara lönsamt att genomgå en sådan. Den som har lagt flera år på att utbilda sig ska ha en lön som motsvarar värdet av sin kunskap och kompetens.

Utbildning visar sig också vara en bra investering. Högskoleutbil-dade har bland annat högre lön, högre sysselsättningsgrad och lägre arbetslöshet än de som inte studerat på högskolan. Det hind-

rar inte att många är felavlönade, inte minst de som arbetar inom kvinnodominerade yrken i offent-lig sektor. Vi vet också att det finns en strukturell etnisk diskrimine-ring i arbetslivet som minskar avkastningen på utbildning. Dessa gruppers kompetens bör värderas på ett korrekt sätt. För små skillna-der i lön mellan grupper som har respektive inte har studerat ger svaga incitament att studera vilket inte gynnar Sveriges konkurrens-kraft. Utbildning måste löna sig.

UTBILDNING skA LÖNA sIG

ten av all grundutbildning ökat med cirka 20 till 30 procent mer än vad staten givit högskolorna i ersättning.2

Sverige har mycket starka stats-finanser och det finns framöver ekonomiskt utrymme som bör satsas på utbildning. Satsningar

på utbildning är den bästa inves-tering för framtiden som Sverige kan göra. Ett land som Sverige måste konkurrera med kunskap. Ambitionerna måste visa sig i ett ökat antal platser i högskolan och högre utbildningskvalitet. Ansla-gen per student måste höjas.


och närmare 90 procent går ut med grundläggande behörighet till högskolestudier.3

Ett annat sätt att åskådliggöra utvecklingen är att se till anta-let högskolor. För lite mer än ett halvt sekel sedan var det bara universiteten i Lund och Uppsala, högskolorna i Stockholm och Göteborg, och ett mindre antal specialiserade yrkesskolor, som erbjöd eftergymnasial utbildning. Idag finns omkring femtio olika institutioner för eftergymnasial utbildning över hela landet. I princip finns minst ett universitet eller en högskola i varje län.

I Sverige har vi också sett en im-ponerande tillväxt av högskole-utbildade personer. 37 procent av de unga vuxna (25–34 år) har genomgått högre utbildning, jämfört med 25 procent av dem mellan 55 och 64 år. Men det är inte bara Sverige som har expan-derat den högre utbildningen. Många andra länder har också förstått värdet av högre utbild-ning och tolv OECD-länder hög-skoleutbildar nu fler unga vuxna än Sverige: Kanada, Japan, Korea, Norge, Irland, Belgien, Danmark, Spanien, Frankrike, USA, Australien och Finland.4

Nära 60 procent av 15-åringarna i OECD vill studera på högskolan, med en variation från dryga 20 procent i Tyskland till 95 procent i Korea.5 I Sverige vill nästan 60 procent av 15-och 18-åringarna läsa på högskolan. Andelen är hö-gre bland kvinnor än bland män.6 Frågan är om de kommer att ha möjlighet till högskolestudier. Ungdomskullarna växer kraftigt framöver och andelen av en års-kull som har möjlighet att på-börja högskolestudier beräknas, om inget tillskott av platser sker, sjunka från cirka 47 procent 2004 till cirka 39 procent år 2010.7

90-talisterna kommer därmed inte att få chansen att utbilda sig i lika stor utsträckning som föregående ungdomskullar om antalet platser inte utökas när de är på väg in i högskolan.

I ett samhälle där kunskap och kompetens blir allt viktigare bör högskoleutbildning vara en möjlighet för alla som är behöriga till högre studier. Högskolan bör dimensioneras så att den i högre utsträckning motsvarar männis-kors efterfrågan på utbildning. Däremot är det inte möjligt att alla kan studera det de allra mest önskar. Arbetsmarknadens behov

Driven av kunskapstörsten

Hanna Hallin valdes 2006 till ordförande för LSU.

– Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer.

År 2005 var Hanna Sveriges ungdomsrepresentant i FNs generalförsamling. Hanna har tidigare varit scoutledare, engagerad i Utrikespolitiska föreningen i Uppsala, Röda korsets ungdomsförbund och Rätt visemärkt.

Hur ser dina föräldrars och din egen utbildningsbakgrund ut?

– Min mamma tog inte student-examen. Hon läste på husmoders-skola för att bli hushållslärare och läste sedan till förskollärare i Upp-sala. Idag jobbar hon som rektor på en låg- och mellanstadieskola. Pappa läste olika samhälls- och humanistiska ämnen och valde se-dan en inriktning och jobbar med marknadskommunikation sedan dess.

– Jag är som min pappa, jag har pluggat en massa olika ämnen i både Sverige och Frankrike. Började läsa idéhistoria för jag tänkte att det skulle göra mig

”Det finns en sådan sorgligt skarp linje mellan teori och praktik i hög skolan”


klokare. När jag bodde i Frank-rike dog Bourdieu och då fick jag upp ögonen för sociologi. Jag pluggade för att förstå värl-den och jag förstod att sociologi kanske var ett ämne som kunde

hjälpa mig med det. Sociologi är ett mycket nyttigt ämne för att förstå hur makt mellan individer och grupper får genomslag på nationell och global nivå. Och att kunskap är makt.

– Efter det började jag på Politices magisterprogrammet i Uppsala. Men jag visste under hela min upp-växt att jag skulle plugga på hög-skolan, jag visste bara inte vad.

Vad har högskoleutbildningen betytt för dig?

– Jag drivs av kunskapstörst. Det utvecklar mig personligen att få läsa. Jag vill förstå omvärlden och lära mig saker om mig själv och vad jag tycker. Utbildning ger till-gång till andra världsbilder, både genom litteraturen och genom mötet med andra personer. Man ges möjligheten att erövra insikten att bara för att det står i böckerna är det inte sant. Och då mötet med andra människor påverkar en så mycket är det viktigt med en bred rekrytering till högskolan och att utbildningen läggs upp på ett sådant sätt att studenternas olika erfarenheter tas tillvara.


Men du hoppade ändå av din utbildning?

– Hoppade av och hoppade av? Jag skulle nog säga att jag ram-lade ur utbildningssystemet på grund av att min motivation ströps. Jag behövde bli mer utma-nad. Den kunskap jag ville ha kun-de jag inte få inom högskolan. Och den kunskap jag sökte var inte lika mycket värd inom högskolan. Det är en utmaning det där: att hitta balansen mellan teori och praktik. För den enskilda människan och för samhället är båda lika viktiga. Men det verkar inte vara det för högskolan. De flest utbildar sig för att delta i arbetslivet men många vet fortfarande inte efter två års studier vad de ska använda kunskapen till. Kopplingen mellan studier och yrkeslivet borde göras mycket tydligare.

– Utbildning behöver också ta tillvara människors tankar. Visa att de är viktiga. Mina erfarenheter kring det är skiftande. Några kur-ser jag läst har gett ett större ut-rymme för mina egna erfarenheter och gett mig tillfälle att hitta min egen roll i förhållande till kun-skapen. En sådan undervisning skapar mer motivation att lära. Att kunna vara med och forma sin ut-bildning skapar också motivation.

För att hålla motivationen uppe är det viktigt med förebilder. Akade-min är inte så bra på det där med förebilder. Den verkar sätta sådan tilltro till det skrivna ordet.

Men har du då någon gång ångrat att du läste på högskolan?

– Nej, det är ett privilegium att få lära sig hur man tillgodogör sig kunskap. Att hantera verktygen för att analysera och påverka. Vil-ken kraft det finns i att kunna det! Inte minst stärks självförtroendet av att man kan det. Och med ut-bildning kommer möjligheten att förverkliga sina drömmar.

Vad skulle du framför allt vilja förändra inom högskolan?

– Det som jag nämnde innan: att det finns en sådan sorgligt skarp linje mellan teori och praktik i högskolan. Men också att högsko-lan måste förstå att ta tillvara på studenternas erfarenheter, att för-stå vilken lera det är de hanterar och att det borde vara ett privile-gium att få samtala med studenter.



av välutbildad arbetskraft bör vara en viktig faktor i styrningen av tillgången till högre utbildning.

Men utbildning är inte bara en rättighet, det är även en skyldig-het. Den enskilda individen har ett ansvar för sin egen utveckling. Det ansvaret handlar om att ta de chanser som erbjuds för att hålla sig attraktiv på morgondagens arbetsmarknad. Nyckeln till att in-dividen ska kunna ta detta ansvar, är att samhället erbjuder förut-sättningar som gör detta möjligt. Investeringar i utbildningssektorn är en sådan förutsättning.

Val av utbildning Det finns ett stort behov av mer saklig information om hur arbets-marknadsläget ser ut för olika yrken och sektorer till dem som står inför valet av utbildning. Ris-ken för att individer felutbildar sig, det vill säga att många utbildar sig inom en sektor där efterfrågan på arbetskraft är svag, kan minska ge-nom bättre information om arbets-

marknaden, även om en exakt prognos över hur arbetsmarknaden utvecklar sig inte kan göras.

Betydligt oftare än felutbildning talas det om överutbildning i den utbildningspolitiska debatten. Det vill säga att för många har för mycket utbildning. Kunskaper kan aldrig finnas i överskott. Över-utbildning bör därför bemötas genom att människors kompetens tas tillvara på arbetsplatserna.

Det finns inte heller några tecken på att akademikers löner har sjun-kit på grund av att fler har genom-gått en högskoleutbildning. Den tekniska utvecklingen har medfört att det krävs mer utbildning för att utföra ett arbete nu än tidigare, vil-ket har lett till en ökad efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Om det hade varit så att för många utbildat sig hade akademikers löner sjunkit. Högskole utbildades löner har inte sjunkit utan tvärtom ökat under den tid som högskolan tillförts fler platser.8

LIVsLåNGT LäRANDEDagens och morgondagens arbets-liv är i ständig förändring. Därför behöver människor kunna vida-reutveckla sin kompetens och

utveckla ny kunskap under hela yrkeslivet. Möjligheterna att lära mer och lära helt nytt behöver vara många. Möjligheten att ta


EN hÖGskOLA FÖR ALLA I sAmhäLLET För ökad kunskapsförståelse är det viktigt att människor med olika bakgrund, erfarenheter och perspektiv finns i studentgrup-pen. Det är en förutsättning för kvalitet. En heterogen gruppsam-mansättning stärker kreativa processer och leder till bättre

resultat. En heterogen student-grupp ger också bättre möjlighe-ter att finna lösningar på viktiga samhällsproblem. Genom att fler erfarenheter kommer till tals förbättras förståelsen för det som studeras och konsekvenserna av det som lärs. Men inte minst är

en gymnasieexamen som ger både grundläggande och särskild behörighet till högskolan ska vara en rättighet under hela yrkeslivet. Redan yrkesverksamma bör också få ökad tillgång till högre utbild-ning.

De yrkesverksamma måste ges ekonomiska möjligheter till livs-långt lärande. Det behöver därför etableras en väl fungerande infra-struktur till stöd för det livslånga lärandet. Ett system med någon form av kompetenssparande eller kompetensförsäkringar framstår alltmer som en nödvändig reform och arbetsgivarna bör ges ekono-miska incitament att satsa på de anställdas kompetensutveckling.

Om det livslånga lärandet ska bli verklighet för alla är det viktigt att högskolan blir mer av en fortbildande institution för

redan yrkesverksamma och att utbildningsutbudet är väl anpas-sat till de redan yrkesverksammas behov och villkor. Det kräver att utbildningen kan ske flexibelt och att det finns goda möjligheter att validera kunskap som förvärvats utanför det formella utbildnings-systemet. Det kräver också att högskolan har resurser att ge ett utbud av vidareutbildning med både långa och korta kurser samt program på både grundläg-gande och avancerad nivå. Men också att det finns incitament för högskolan att utbilda redan yrkesverksamma. Resurstilldel-ningssystemet måste därför vara utformat på ett sätt som inte är ofördelaktigt för högskolor och universitet som öppnar sig för yr-kesverksamma. Visionen om den öppna högskolan ska också vara en vision om en högskola öppen för yrkesverksamma.


detta en fråga om rättvisa där alla ska ha samma reella möjlig-het till högskole studier. Målet är att de högskolestuderandes kön, sociala och etniska bakgrund ska motsvara befolkningens i samma åldersgrupp.

Ett samhälle som karaktäriseras av lika möjligheter för alla uppvisar inte stora skillnader med avse-ende på kön, social eller etnisk bakgrund. Därför är det oroande att det finns stora skillnader i det svenska samhället. Vi vet att dessa faktorer samverkar med varandra men det är svårt att statistiskt se hur de samverkar och de behand-las därför en i taget nedan.

Social snedrekrytering till högskolan

Läsåret 2005/06 var andelen högskole nybörjare med arbetar-bakgrund 25 procent. Från högre tjänstemannahem var andelen 28 procent. Om rekryteringen till hög-skolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldrarna 19–34 år skulle ungefär 33 procent komma från arbetarhem och 20 procent från högre tjänstemanna hem.9

I och med att fler högskoleplat-ser tillkom i mitten av 1990-talet minskade den sociala snedrekry-

teringen till högskolan.10 Under åren 1993/94 till och med 2005/06 har andelen högskolenybörjare med sin bakgrund i arbetarhem ökat från 18 till 25 procent av alla nybörjare, samtidigt som andelen nybörjare från högre tjänsteman-nahem har minskat från 33 till 28 procent. Ökningen av andelen högskole nybörjare med arbetar-klassbakgrund skedde främst under 1990-talet och sedan fem år tillbaka har den breddade rekryte-ringen avstannat.11

Än idag är alltså föräldrarnas ut-bildningsnivå av stor betydelse vid valet av gymnasieutbildning och för sanno likheten att påbörja en högskole utbildning. För dem som påbörjat en högskoleut bildning har dock hemmets utbild ningsnivå liten betydelse för utsikten att ta examen. Skillnaden i examens-frekvens mellan olika högskole-utbildningar är betydligt större än skillnaden i examensfrek vens mellan olika studentgrupper på samma högskoleutbildning.12

Etnisk snedrekrytering till högskolan

Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund (personen är född utomlands eller har två föräldrar födda utomlands) ökade

Fånga studenterna där de står

Kerstin Norén är professor i svenska och rektor för Karlstad universitet. Kerstin har tidigare undervisat, forskat och innehaft ledande befattningar vid Göteborgs universitet.

Vill du berätta om din utbildningsbakgrund? – Jag tror att föräldrar pekar ut det som de tror att deras barn ska passa för. Jag läste humanistisk linje på gymnasiet då min pappa uppmuntrade mig att plugga språk. Men efter gymnasiet så minns jag det som om min mamma och syo-konsulenten kom överens om att jag skulle gå på lanthushållsskola. Men så var det nog inte egentligen. Men väl på lanthushållsskolan så tyckte rektorn där, som för övrigt var en tuff kvinna som åkte mo-torcykel, att det skulle passa mig bättre att läsa på universitetet. Jag började så läsa engelska och sedan svenska på Göteborgs universitet.

– Det var först då som jag fattade att man skulle tänka själv. Att man kunde göra det. Det hade jag inte fattat under de tidigare tolv åren som jag gått i skolan. I skolan hade jag inte tänkt så mycket. Jag var där

och läste vidare eftersom alla andra omkring mig också gjorde det.

Tror du att fler eller färre kommer att behöva en högskoleutbildning i framtiden?

– Det har varit mycket tal om över-utbildning på sistone. Det tror jag inte alls på med tanke på hur värl-den ser ut idag. Det är bra att fler utbildar sig och vill man studera så ska man kunna göra det. Jag tror att om man vill så kan man. Men det är också samhällets skyldig-het att se till att alla medborgare har ett kritiskt tänkande, det är ett nödvändigt perspektiv i hela utbildningssystemet.

Om du fick ändra en sak i högskolan vad skulle du då ändra?

– En sak som har retat mig länge är övertron på att utbild-ningen blir bättre om lärarna är disputera de. Jag menar att den pedagogiska förståelsen är vik-tigare och tycker därför att pe-dagogisk utbildning borde vara obligatorisk för alla lärare och inte bara för nyanställda. Lärare behöver få utbildning i hur man motiverar och fångar studenter på olika sätt beroende på vilka förväntningar studenterna har. Men det är svårt att tvinga någon som tycker att de redan kan. Ofta


är det de som redan är duktiga pedagoger som kommer på de pedagogiska utbildningarna.

– På systemnivå så är jag kritiskt till det sätt som vi mäter utbild-ningskvalitet. Kvalitet är svårt att mäta och då tar vi till formella indikatorer som i sig blir väldigt styrande. Det bästa sättet att mäta kvalitet är att mäta vad utbild-ningen åstadkommit. Till exempel skulle vi kunna studera var den studerande jobbar tre år efter ut-bildningen och hur personen själv och dess chefer och arbetskamra-ter tycker att det går. Den typen av undersökningar tycker jag är bra och ger något. Men det är ju mer kostsamma sätt att utvärdera.

Vad är akademisk frihet för dig? – Det är oerhört viktigt med aka-demisk integritet i det man gör på det sätt att man står för de resul-tat man får och väljer de metoder som man anser vara mest läm-pande att angripa problemet med. Det ska inte alltid finnas någon total frihet att välja själva proble-met. Är man statligt anställd så ska man forska på det som sam-hället anser vara viktiga problem även om det är bra att man kan vara med och bestämma kring och föreslå viktiga problem.

”Jag tror att föräldrar pekar ut det som de tror att

deras barn ska passa för.”



under tidsperioden 1997–98 till 2006–07 med 65 procent. Men fortfarande är även den etniska snedrekryteringen stor. Andelen med svensk bakgrund (personen är född i Sverige med en eller två föräldrar som är födda i Sverige) som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder var betydligt högre än andelen med utländsk bakgrund. Av 25-åringar med svensk bak-grund hade 46 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande siffra för gruppen med utländsk bakgrund var 35 procent.13

Skillnaden mellan olika etniska grupper inom gruppen högskole-nybörjare med utländsk bakgrund är mycket stor. Den etniska sned-rekryteringen korrelerar med den sociala snedrekryteringen och åtgärder för att motverka den et-niska snedrekryteringen är därför troligen sammanfallande med de åtgärder som bör vidtas för att motverka den sociala snedrekryte-ringen.

Könsmässig snedrekrytering till högskolan

Andelen kvinnor i högskolans grundutbildning har successivt stigit. I mitten av 1940-talet låg andelen på drygt 20 procent, för att 1976 uppgå till 43 procent. I

och med det vidgade högskolebe-greppet i högskolereformen 1977 steg antalet kvinnliga studenter till 53 procent. Andelen kvinnor har därefter fortsatt att växa för att under de senaste åren uppgå till omkring 60 procent.14 Målet är en numerärt jämställd student-grupp.

Snedrekrytering inom högskolan Det finns en social, etnisk och könsmässig snedrekrytering, inte bara till, utan också inom hög-skolan. Inte minst mellan olika utbildningar men också i steget mellan olika nivåer inom akade-min. En stor utmaning att komma till rätta med är att utbildningarna inom högskolan är könsuppdelade vilket leder till att också många yrken domineras av ett kön.

Det finns även ett negativt sam-band mellan andelen disputerade lärare och andelen studenter med arbetarbakgrund och positivt sam-band mellan andelen dispute rade lärare och andelen studenter med föräldrar som har en högskoleut-bildning.15 Detta sammanhänger med att studenter med arbetar-bakgrund oftare väljer kortare yrkesinriktade utbildningar som har färre disputerade lärare och att studenter med akademisk


bakgrund oftare väljer utbild-ningar som har fler disputerade lärare. För att säkerställa att alla studenter oavsett social bakgrund får en utbildning av hög kvalitet bör andelen disputerade lärare öka även inom de yrkesinriktade utbildningarna.

Satsa på att bredda rekryteringen

Arbetet för att nå en ökad rekryte-ring av studenter från studieovana miljöer måste intensifieras. För att motverka den sociala och etniska snedrekryteringen till högskolan behövs tydliga incitament för läro-sätena att arbeta för en breddad rekrytering som en del av sin ordi-narie verksamhet. Det bör tas ett nationellt ansvar för att utveckla arbetet för en breddad rekrytering till högskolan, inte minst för att ta in de internationella erfaren-heterna. En långsiktig nationell strategi för en breddad rekrytering till högskolan bör tas fram.

Social snedrekrytering grundläggs i de tidiga skolåren och för att motverka den krävs ett utbild-ningssystem som inte tidigt sållar eleverna utan som har ett tydlig fokus på att kvalificera eleverna för nästa utbildningsnivå. Gym-nasieskolan ska ge alla elever

grundläggande behörighet till högskolan. De kunskaper som högskolebehörighet innebär behö-ver alla för att klara ett modernt arbetsliv och för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare.

Elever och deras föräldrar behö-ver tidigt få förståelse för vad en högskoleutbildning innebär och kunskap om hur studiemedels-systemet fungerar. Information om hur arbetsmarknaden ser ut och vilka kunskaper som är efter-traktade på arbetsmarknaden bör också ges alla elever och föräldrar tidigt i utbildningssystemet och allra senast inför val av gymna-sieprogram och högskoleutbild-ning. En när mare relation mellan arbetslivet och skolan kan väcka intresset hos elever från studie-ovana miljöer att studera vidare. För att förverkliga visionen om en högskola öppen för alla krävs sam-arbete mellan arbetsmarknadens parter, politiker och hela utbild-ningssystemet. I detta arbete fyller studie- och yrkesvägledningen en viktig funktion.

Ekonomin är en starkt begrän-sande faktor för breddad rekry-tering. Personer från studieovana miljöer är mer tvek samma till att skuldsätta sig.16 Det är en av flera


anledningar till varför det är så viktigt att högskoleutbildningen förblir avgiftsfri.

Det är mindre vanligt med arbetar bakgrund bland yngre än bland äldre högskolenybörjare. Åtgärder som syftar till att un-derlätta för äldre och yrkesverk-samma att komma in i högskolan minskar därför också den sociala snedrekryteringen till högskolan. 25:4-regeln, som gav de som fyllt 25 år och arbetat i fyra år grund-läggande behörighet till högskolan bör återinföras. Det finns inget som tyder på att de som kom in i högskolan via denna regel klarar av sina högskolestudier sämre än andra. Validering av reell kompe-tens är liksom tillgodoräknande av utländska utbildningar viktigt och behöver utvecklas. Om en individ med en utländsk examen behöver en kompletteringsutbildning ska denna vara lättillgänglig.

Använd det lokala urvalet Det lokala urvalet, som ger lärosätet möjlighet att anta en del av studen-terna med hänsyn till andra meriter än betyg och resultat från högskole-prov, bör användas för att värdera fler kompetenser och för att bredda rekryteringen till högskolan. Bland annat bör arbetslivserfarenhet

och kunskaper i språk, där det är relevant för utbildningen, premieras genom det lokala urvalet.

De erfarenheter som personer har gjort i arbetslivet kan vara av stort värde för en viss utbildning och tillföra andra perspektiv vilket också gynnar de övriga studen-ternas lärande. Kunskaper i vissa språk, särskilt de som brukar räk-nas till invandrarspråken i Sveri-ge, oavsett om språket är förvärvat i skola utomlands, är den sökan-des modersmål eller om språket förvärvats på annat sätt bör vara meriterande vid antagningen till högskolan. Språkkunskaper är vik-tiga av flera anledningar. De gör det möjligt för studenten att ta del av väsentlig vetenskaplig litteratur och käll material på andra språk och från andra länder. Det ger tillträde till källor som annars inte skulle vara tillgängliga för studen-ten eller högskolan.

Detta vidgar perspektiven och för-bättrar utbildningen. I urvalet till de utbildningar som har kontakt med vårdtagare och klienter bör sökande premieras som har språk-färdigheter som kommer till nytta under de verksamhetsförlagda momenten i utbildningen.


hÖGRE UTBILDNINGskVALITET Den globala konkurrensen hårdnar och allt fler länder satsar på utbild-ning och forskning. För att Sverige ska kunna hävda sig i konkurrensen måste svensk högre utbildning fort-sätta att utvecklas. Detta kommer att kräva större ekonomiska resur-ser och anslagen per utbildnings-plats måste därför ökas.

Mer undervisningstid Tid är kvalitet. Men många stu-denter får alltför lite undervis-ningstid, många inte mer än fem till sex timmar i veckan.17 Inget har större betydelse för lärande än tid med en god pedagog. Läraren är också studenternas viktigaste inspirationskälla. Kunskaper och färdigheter utvecklas i samspel mellan lärare och student samt mellan student och student. Det behövs därför betydligt mer tid för lärande samtal mellan lärare och student.

För att möjliggöra mer undervis-ningstid för studenterna behövs satsningar på fler lärare i högsko-lan. Arbetssituationen för hög-skolelärare har försämrats över tid. Den procentuella ökningen av antalet studenter har varit betyd-ligt högre än den för lärare. Den

avtalade tiden för arbete med un-dervisning motsvarar alltför sällan den verkliga arbetsinsatsen.

Dessutom är gruppstorlekarna ofta mycket stora vilket försvå-rar det pedagogiska uppdraget. Därutöver väger undervisning alltför lätt vid värdering av den kompetens som krävs för tillsvidare anställning som lektor. Undervisning måste uppvärderas och tillräcklig tid avsättas för detta viktiga uppdrag. Läraren är den viktigaste garanten för kvalitet i den högre utbildningen.

Fler forskarutbildade lärare Ett signum för högre utbildning är att den är forskningsanknuten. Det måste därför finnas ett nära samband mellan utbildning och forskning. En viktig förutsätt-ning för att kunna åstadkomma det är att det finns lärare som kan förmedla kopplingen mellan ämnesstoff och aktuell forskning på området. Därför måste flertalet lärare ha genomgått en forskar-utbildning och lärarna måste ha tid till att bedriva egen forskning inom ramen för anställningen.

Av hela den undervisande och

Lars Leijonborg är högskole och forskningsminister. Lars var mellan åren 1997 och 2007 partiledare för folkpartiet.

Var det självklart för dig att gå på gymnasiet och sedan vidare till högskolan?

– Ja, det får man nog säga. Min pappa var akademiker och båda mina äldre bröder hade gått gym-nasiet. Så gymnasiet var det ingen diskussion om överhuvudtaget och högskolan var också ganska självklar.

Och din mamma? – Mamma har gått 6-årig folkskola och var i praktiken hemmafru.

Ångrar du att du läste på högskolan?

– Nej, men jag önskar att jag hade läst ett år utomlands.

Om du fick göra visionära förändringar av högskolan, vad skulle du göra då?

– Världen vi kommer att leva i kom-mer att ställa höga krav på oss. Vi ligger bra till och vi ska absolut inte nedvärdera den högskola vi har. De svenska studenter som åker till

andra länder via utbytesprogram klarar ju sig oftast bra. Men just nu är det en stenhård konkurrens om de bästa hjärnorna i världen. Därför behöver vi en högskola med höga krav och en undervisning av hög kvalitet med rimlig tillgång till lärare, bra bibliotek och datorer. Men jag vill också se en högskola som stimulerar till personlig ut-veckling och nyfikenhet.

Tror du att fler eller färre kommer att behöva en högskoleutbildning i framtiden?

– Sannolikt fler. Det är en tydlig utveckling att jobb kräver mer kunskap. På sikt kommer andelen som behöver ha en akademisk utbildning att öka.

I dagens kunskapssamhälle när 60 procent av dagens 15åringar säger att de vill läsa på högskolan, ska vi då säga nej till människor som vill utbilda sig?– Nej, i princip inte. Jag är ju libe-ral och tycker att individens fria vilja ska styra så mycket som möjligt. Om människor är beredda att offra år av sitt liv och att ta lån för att studera ska de ha den möjligheten.

De nya jobben kräver mer kunskap


Den breddade rekryteringen har stannat av under de senaste fem åren, vad vill du och rege ringen göra åt det?

– Statistiken visar att det ser bätt-re ut än vad det egentligen är, men tittar man på traditionella akade-miska utbildningar domineras de fortfarande av medelklassens barn och etniska svenskar. Det är ett underbetyg åt den integrations- och utbildningspolitik som fördes under många år. Jag skulle säga att termen begåvningsreserv fort-farande är relevant. Begåvningen är jämnt fördelad i befolkningen men när det bara är vissa grupper som går vidare så går samhället miste om mycket.

Men vad tänker du och regeringen göra åt det?

– Det kräver en bred ansats. Bety-dande insatser behöver göras på integrationsområdet. Inom utbild-ningssektorn är det vår övertygel-se att dessa skillnader grundläggs tidigt och att det är i grundsko-lan snarare än högskolan denna segregation uppkommer. Att satsa i grundskolan är en långsiktig strategi men förmodligen är det den enda som får hållbara resul-tat. Och där tycker vi att vi för en skolpolitik som kommer att gynna det. Detta är inte lätt.

”Om människor är beredda att offra år av sitt liv och ta lån för att studera ska de ha den möjligheten.”



forskande personalen vid uni-versitet och högskolor år 2006 hade 62 procent någon form av forskarutbildning. Med andra ord saknar 38 procent av lärarna helt forskarutbildning. Totalt handlar det om nära 10 000 lärare.18 Det finns stora skillnader i andel fors-karutbildade lärare mellan olika lärosäten och ämnesområdena som skapar allvarliga kvalitets-skillnader mellan olika utbildning-ar. De anställda lärare som saknar forskarutbildning bör få möjlighet till att genomgå sådan.

Utveckla lärandet Pedagogiskt skickliga lärare är en förutsättning för att skapa förståelse och engagemang hos studenterna. Lärarna måste ges förutsättningar att genomföra ett gott arbete och alla lärare bör därför genomgå en pedagogisk utbildning. Pedagogiskt skickliga lärare bör värderas och uppmuntras. Högskolans under-visning kan utvecklas genom att i större utsträckning tillvarata utbild-ningsvetenskaplig forskning. Bland annat bör examinationen utformas för att skapa största möjliga lärande förutom att kontrollera inhämtade kunskaper och färdigheter.

Intensifiera samverkan Det behövs en intensifierad sam-

verkan med näringsliv, offentlig och ideell sektor. En arbetslivs-anknuten utbildning ger flera positiva effekter för studenterna. Att snabbt få praktisk använd-ning av de teoretiska kunskaperna bidrar till att de befästs bättre. En kontinuerlig arbetslivs anknytning kan också stimulera till att lära mer eftersom det ger studenten en större förståelse för hur de teore-tiska kunskaperna kan komma till användning. En utbildning som förbereder studenterna för arbets-livet minskar också steget mellan studietid och arbetsliv.

Studenter bör få möta lärare med relevant arbetslivserfarenhet. Högskolan bör därför uppmuntra lärare att röra sig mellan akade-min och det övriga arbetslivet. Det skulle förbättra arbetslivs-anknytningen i utbildningen och utveckla samverkan mellan högskolesektorn och den övriga arbetsmarknaden. En arbetslivs-anknuten utbildning ger också det omgivande samhället en kontinu-erlig tillgång till aktuell forskning och inblick i hur utbildningen är upplagd. Det sistnämnda är inte minst viktigt för att det omgivande samhället ska kunna vara en part i att utveckla utbildningen efter arbetsmarknadens behov.


Högskolan är också en del av arbetsmarknaden och alla de studenter som läser forsknings-förberedande utbildningar bör därför ges kunskap om hur de kan påbörja en akademisk karriär.

Kunskaper om eget företagande behöver komma fler studenter till del. Det är inte kunskaper som bara studenter inom ekonomi och teknik kan dra nytta utav utan en större studentgrupp bör få redska-pen för hur de själva kan förverk-liga sina idéer inom ramen för ett eget företagande.

Högskolan ska vara en stimuleran-de lärmiljö där interaktionen med kultur- och samhällslivet är stark. Mer än hälften av studenterna uppger att utbildningen i mycket liten grad eller i liten grad har bi-dragit till engagemang i samhälls-utvecklingen.19 Högskoleutbild-ningen behöver därför utvecklas för att mer än idag väcka intresse och skapa engagemang. Ett sätt att göra detta är att tydligare knyta utbildningen till arbetslivet.

Fler perspektiv, ökat fokus på kritiskt tänkande

Genom utbildningssystemet har Sverige skaffat sig en stark position som ett samhälle med

kreativa, självständiga och kritiskt tänkande människor. Detta inslag i utbildningssystemet är nödvändigt för att nå framgång i den globala konkurrensen och behöver därför utvecklas än mer.

All högre utbildning ska genomsy-ras av ett kritiskt förhållningssätt till kunskap. Högskoleutbildning ska stimulera till självständighet och kreativitet. Det är idag ett känne tecken för den svenska högre utbildningen men bör ytterligare stärkas. Kritiskt tänkande män-niskor bidrar till ett demokratiskt samhälle samtidigt som det är en förutsättning för kreativitet och utveckling.

Den betoning på tvär- och mång-vetenskaplighet som för närvarande är under utveckling skapar ökade möjligheter till samarbete mellan olika forsknings- och utbildnings-områden. Det är en positiv ut-veckling som ger oss bättre förut-sättningar att lösa några av våra allvarligaste samhällsproblem.

Genus- och mångfaldsperspektiv samt hållbar utveckling ska inte-greras i undervisningen. Men över hälften av studenterna uppger att utbildningen i ”mycket liten grad eller i liten grad har bidra-

Åsa Linderborg är historiker, författare och kulturskribent. Åsa avlade sin doktorsexamen vid den historiska institutionen vid Uppsala universitet 2001. Hon skriver nu regelbundet för Aftonbladets kultursida och 2007 utkom hennes självbiografiska uppväxtskildring Mig äger ingen som nominerades till Augustpriset.

Hur ser dina föräldrars utbildningsbakgrund ut?

– Pappa hade sju års grundskola. Han jobbade på metallverket hela sitt vuxna liv. Mamma har sex års grundskola och har gjort karriär inom den offentliga sektorn så

som kvinnor har kunnat göra i Sverige. Hon har jobbat på arbets-förmedlingen och började som sekreterare men slutade som chef. Hon imponerar alldeles oerhört på mig.

– Ingen av mina föräldrar har långa utbildningar men de har haft väldigt starka intellektuella intentioner. De är bildade, de läser mycket, de hänger med i samhälls-debatten och är intresserade av samhällskritik, de njuter av ab-strakt konst, svårtillgänglig musik och går på teater. Jag är den första på min pappas sida som läste på universitet. Men när min mamma

Min klassresa började med utbildningen


gifte om sig så gifte hon sig med en man som var akademiker och det var en fantastisk klassresa för henne. Min styvfar Lasse uppma-nade mig att plugga.

Tror du att du hade börjat plugga om din styvfar inte varit akademiker?

– Det är en väldigt bra fråga. Jag hade inte en tanke på att plugga vidare. Men sedan blev jag om-budsman för vänsterpartiets ung-domsförbund och där förstod jag vikten av att utbilda sig. Men jag hade också en halvsyrra med en annan klassbakgrund än jag och när jag såg att det var självklart för henne att läsa vidare så tänkte jag: varför inte jag?

– Jag började läsa till gymnasie-lärare i svenska och historia men innan jag var färdig kom jag in på forskarutbildningen i historia och några år senare var jag doktor. Snabbt därefter fick jag ett stort forskningsanslag från Riksbanken.

Men jag ville inte vara kvar inom akademin och sökte mig därifrån till något som passade mig bättre: kulturjournalistiken.

Vad har utbildning betytt för dig? – Nästan allt. Nej, inte allt, men jag är så oerhört glad över min ut-bildning. Jag har fått en käll kritisk utbildning som jag har nytta av på många sätt, inte minst inom journalistiken. Utbildningen har också öppnat möjligheter för mig. Kommer man som ung kvinna med en doktorsavhandling så slår det högt. Min avhandling har varit en murbräcka för att komma in på arenor.

– Jag skulle säga att min riktiga klassresa började med utbildning-en. Det första året jag pluggade körde jag på alla tentor. Så jag tänkte att det här är ingenting för mig. Men sedan blev jag gravid, fick barn och efter det klarade jag alla mina tentor. Jag fick en identitet i att jag var en ensam-stående kvinna som skulle klara av den här utbildningen. Jag började också läsa ett ämne som passade mig väldigt bra, nämligen historia som har ett mer samhällskritiskt perspektiv. Det kändes som om att det var det här mitt liv var menat för. Jag förstod världen på ett sätt

”Jag tror på utbildning. När jag vet vad den betytt för mig så förstår jag vad den kan betyda för andra.”


som jag aldrig gjort förr, det var fantastiskt, jag tog ett intellektu-ellt språng. Det var ett par år där då jag kände att jag var odödlig.

– Jag tror på utbildning. När jag vet vad den betytt för mig så förstår jag vad den kan betyda för andra. Jag har en tillvaro som helt skiljer sig från min pappas.

Vad skulle du vilja ändra i utbildningssystemet?

– Framförallt skulle jag vilja underlätta ekonomiskt att läsa på högskolan. Studiemedlen är väldigt låga. Jag undervisade under den period som fribelop-pet höjdes. Och på institutionen märkte vi att när studenterna fick börja jobba mer så hann de inte med sina studier. Studieresultaten blev drastiskt mycket sämre. När jag frågade varför de inte preste-rade bättre och i paritet med de intellektuella resurser de besatt så svarade de att de inte hunnit läsa eftersom de jobbat.

– Höjda studiemedel gör också att LO-kollektivets barn vågar läsa på högskolan. Många studenters föräldrar sticker till dem pengar titt som tätt, det gjorde även min morsa, men det är ju många som inte har råd att göra det.

– Jag tycker också att det är pro-blematiskt att regeringen vill dra ned på de teoretiska ämnena på de yrkesförberedande program-men. Det krävs mer kunskaper i dessa yrken än vad regeringen förstår. Men också för att det blir svårare att gå vidare till högskolan senare i livet. Det blir en mycket längre utbildningsväg.

– Utbildning för 30–40 år sedan i Sverige hjälpte till att utjämna möjligheter. Idag förstärker utbild-ningssystemet klassamhället.



git till att förstå människor med annan etnisk eller kulturell bak-grund än den egna”. Detsamma gäller studenternas förståelse av teorier om socia la och kulturella skillnader mellan män och kvin-nor.20 Studenter bör få kunskaper i högskolan om hur man bidrar till en hållbar utveckling och mot-verkar strukturell diskriminering. Högskolan måste stärkas i detta uppdrag. Valet av kurslitteratur är en viktig del i detta.

Ökad internationalisering

En ökad internationalisering av högre utbildning leder till en mer kvalitativ utbildning genom att fler perspektiv och erfarenheter kommer lärare och studenter till del. Student- och lärarutbyte bör därför stimuleras. Studenternas familjesituation påverkar möjlig-heterna att studera utomlands. För att alla studenter ska ha möjlighet att studera utomlands för kortare eller längre perioder bör det göras en översyn av hur möjligheterna att studera utomlands kan förbätt-ras för alla studenter.

Högre krav Nästan 40 procent av de studenter som bedriver heltidsstudier tycker inte att det motsvarar heltids-

sysselsättning, dock med stora skillnader mellan olika utbild-ningsområden. Studenter som bedriver heltidsstudier uppger att de i genomsnitt lägger ned mellan 21 och 25 timmar på sina studier under en vecka. Nära hälften av studenterna tycker att det är lätt att bli godkänd på kurserna, och närmare en femtedel tycker att det ställs för låga krav.21 Heltids-studier ska vara heltidsstudier. Kraven i den svenska högskolan ska vara högt ställda.

Starkt studentinflytande Högskoleutbildning ska upp-muntra till ett kritiskt förhåll-ningssätt. Studentens inflytande över sin utbildning är centralt för detta samtidigt som studenternas självständiga påverkan är en av de viktigaste garanterna för en god utbildningskvalitet.

Studenters möjlighet till infly-tande bör vara fortsatt stark i högskolan. Vid ett avskaffande av kårobligatoriet bör staten garantera möjligheten att utöva studentinflytande genom att ge ett ekonomiskt stöd till högskolorna som ges vidare till kårerna. Stödet ska beslutas på nationell nivå för att garantera studenternas oberoende.


BäTTRE sTUDIEVILLkORVår utgångspunkt är att det är av största vikt för samhället att män-

niskor utbildar sig och studenter ska därför erbjudas en avgiftsfri

Resurstilldelning

Tilldelningen av resurser till högskoleutbildning ska baseras på hur resurskrävande former av undervisning som behövs och varje student ska tillförsäkras en utbildning som har en tydlig forskningsbasering. Resursfördel-ningen till högskolan ska också premiera kvalitet i utbildningen. Ett kvalitetskriterium som bör få stor vikt vid bedömningen av kvalitet är hur väl utbildningen förbereder den studerande för arbetslivet. Samverkan med det omgivande samhället inom ramen för utbildningen ska premieras vid tilldelningen av resurser. Resurs-fördelningen ska också premiera lärosäten som har en bred rekryte-ring av studenter.

KvalitetsstyrningFör att främja hög kvalitet i utbild-ningen bör resurser delvis tilldelas på basis av hur hög kvalitet i utbild-ningen lärosätena i samarbetet med studenterna lyckas åstadkomma. Högskoleverkets uppdrag att ut-värdera utbildningarna bör fortgå med inriktning på att utvärderarna

får möjlighet att utvärdera den faktiska utbildningen. Högskole-ledningarnas roll för kvalitetsstyr-ning och vidareutveckling av den svenska högskoleutbildningen kan inte överskattas och sammansätt-ningen av ledningen bör därför göras utifrån denna insikt.

Information om kvalitet Det behöver finnas lättillgänglig och saklig information om vad de många olika högskoleutbild-ningarna erbjuder. Olika faktorer är viktiga för olika studenter vid valet av utbildning och lärosäte. Möjlighet till kontakt med arbets-livet redan under studietiden är av stort intresse för många. Andra studenter tycker att utbildningens profilområde, teoretiska perspek-tiv eller pedagogik är det som får avgöra valet av utbildning.

Det finns kvalitetsskillnader mel-lan olika utbildningar som behöver synliggöras. Därför behövs mer in-formation om hur det gått för dem som genomgått en viss utbildning och om de har fått kvalificerade arbeten.


utbildning och goda studievillkor. Studiemedelssystemet ska ge alla möjlighet att studera oberoende av egna eller närståendes ekono-miska resurser. Studenters studie-sociala situation är viktig för hur studenterna klarar sina studier.

Studiemedlen ska garantera en skälig levnadsnivå för studenterna. Studiemedlets totalbelopp kan inte anses skäligt om det ligger under normen för försörjningsstödets storlek. Studiemedlens totalbelopp bör därför höjas, särskilt bidrags-delen. Målet är att stat och individ ska dela lika på kostnaden för studiestöd och att bidragsdelen och lånedelen av studiemedlen ska utgöra hälften var.

Antalet veckor man kan få studie-medel bör öka till 280 då många studenter tvingas fullfölja sina studier utan rätt till studiemedel. Detta är inte minst aktuellt då fler kommer att studera under en längre tid för att erhålla en master examen. Att välja fel och välja om bör få mindre svåra kon-sekvenser än det får idag.

Heltidsstudier ska vara och ska ses som en heltidssysselsättning som inte med nödvändighet ska behövas kombineras med arbete

för att nå en dräglig levnadsstan-dard. Fribeloppet i studiemedels-systemet bör dock vara generöst så att de studenter som hinner och vill arbeta ska ha möjlighet att göra det utan att mista rätten till studiemedel. Däremot är det viktigt att notera att en tredjedel av de studenter som arbetar upp-lever att deras arbete inverkar negativt på deras studier.22 En eventuell höjning av fribeloppet bör därför inte ställas mot en höjning av studiemedlen.

Studiemedelsystemet behöver också samordnas med trygghets-systemen för att den studerande ska få samma skydd som andra vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. Nära en femtedel av studenterna har barn. Studenter som inte tidigare arbetat har en mycket låg föräldrapenning och har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det krävs bättre ekonomiska villkor för föräldrar som studerar. Föräldrapenningen för studenter bör ligga i nivå med studiemedlen.

Även studenter kan bli sjuka men till skillnad från an d ra har studen-ter en karenstid om 30 dagar. Det är en orim ligt lång tid och karens-tiden bör därför kortas. Studenter har inte heller, i motsats till andra,


möjlighet till deltidssjukskrivning. Det leder till att studenter tvingas sjukskriva sig på heltid fast de kanske egentligen skulle kunna studera på deltid. Det gör det också svårare för studenter att ta sig tillbaka till studier då de inte successivt kan trappa upp sin stu-dietakt. Här måste förändringar komma till stånd.

Det kan ta några månader att ta steget från studietid till arbetsliv. Det är mycket oroande att studen-ter, som inte jobbat före studierna, saknar ekonomiskt skydd om de blir arbetslösa efter avslutade stu-dier. Studenter är vid arbetslöshet idag hänvisade till socialbidrag. Det borde vara en självklarhet att studenter har möjlighet att få arbetslöshets ersättning efter avslutade studier. Studerandevill-koret i arbetslöshetsförsäkringen bör där återin föras. En av de vik-tigaste frågorna för att studenter ska kunna hitta ett kvalificerat arbete efter sina studier är att de har möjlighet till ett ekonomiskt skydd under den tid de söker arbete. Annars riskerar deras ut-bildning att inte bli till nytta vare sig för dem själva, för arbetsgivare eller för samhället.

Studietiden ger studenten en

väsentligt lägre pensionsgrun-dande inkomst jämfört med heltids arbete, vilket påverkar den framtida pensionen negativt. För att högskole studier ska löna sig bättre i ett livsperspektiv behöver det pensionsgrundande beloppet för högskolestudier höjas. Det är rimligt att en student tjänar in lika mycket pension som om studenten hade arbetat under motsvarande tid.

Vad gäller återbetalningen av studie lånet är det många gånger betungande för den enskilde och det borde i högre grad vara kopplat till individens återbetalningsför-måga.

För att redan yrkesverksamma ska ha möjlighet att utveckla sin kom-petens behöver dessa erbjudas gynnsamma studiesociala villkor. Ålderstrappan i studiemedelsyste-met bör därför avskaffas. Ett annat problem för yrkesverksamma som vi ser är att personer som har arbetat och uppfyller villko-ren i arbetslöshetsförsäkringen drabbas av förkortningen av den överhoppningsbara tiden till fem år onödigt hårt då de riskerar att mista rätten till arbetslöshets-ersättning vid längre studier. Den överhoppningsbara perioden bör kunna innehålla minst en ordi-



Utbyggnaden av högskolan har minskat de geografiska avstånden till högre utbildning för många människor och därmed skapat möjlighet för fler att studera. För att fler än idag ska få möjlighet att studera på högskolan krävs en målmedveten satsning på högre utbildning. Det är viktigt att det även fortsättningsvis finns ett brett utbud av utbildningar på högskolorna. Ett minskat utbud av utbildningar skulle leda till att färre får möjlighet att studera det de önskar och därför väljer att inte alls studera.

Etablerandet av fler högskolor i landet har också varit en avgö-rande faktor för tillväxten. För att universitet och högskolor ska kunna bedriva forskning med relevans för det regionala näringslivet och den offent liga sektorn krävs tillgänglighet över hela landet och bättre samverkan

mellan lärosäte och arbetsliv. En säkrad tillgång till kvalificerad arbetskraft på lokala arbets-marknader förutsätter också att lärosätena har en god geografisk spridning och att utbildningarna möter arbetsmarknadens behov.

En utveckling mot en uppdel-ning av lärosäten mellan enbart forskningsutförande och enbart utbildande vore mycket olycklig då det bryter upp det centrala samspelet mellan utbildning och forskning. Inte minst vore det olyckligt för de utbildningar som funnits en kort tid inom högsko-lan. Det skulle ytterligare försvå-ra för dem att få en forskningsbas och därmed bidra till en lägre kvalitet då antalet disputerade lärare kan antas minska.

Det finns ett behov av ökad sam-verkan lärosäten emellan, både inom landet och internationellt,

DET FRAmTIDA hÖGskOLELANDskApET

narie längre högskoleutbildning, som med det nya utbildningssys-temet kan anses vara fem år, samt en marginal för föräldraledighet och sjukdom om allra minst ett år.

Ytterligare ett problem för tidigare

yrkesverksamma studerande är att de som tjänat in en sjukpennings-grundande inkomst (SGI) mister denna om inte varje studievecka fi-nansieras med studiemedel. Kravet på att uppbära studiemedel för att ha kvar rätten till SGI bör tas bort.


sAmmANFATTNING Utbildning och forskning spelar en avgörande roll för samhällets utveckling. Sverige behöver därför ha höga am bitioner i hela utbild-ningssystemet. Inte minst för att det globaliserade arbetslivet i allt högre grad kräver högskole-utbildning. Kunskapskraven har ökat väsentligt och det skapas ständigt fler jobb för dem med hög utbildning. I den globala, starkt konkurrensutsatta ekonomin är välutbildade människor en förut-sättning för att nå ökad produkti-vitet, hållbar tillväxt, bevarad och utvecklad välfärd samt en fördju-pad demokrati.

Utbildning av hög kvalitet har kommit att bli samhällets mest värdefulla tillgång.

För att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft är det avgörande att satsa mer på den högre utbild-ningen och forskningen. Sverige investerar inte tillräckligt för att

behålla en god utbildningskvalitet. Sverige har mycket starka stats-finanser och det finns framöver ekonomiskt utrymme som bör satsas på utbildning. Satsningar på utbildning är den bästa investering för framtiden som Sverige kan göra. Ett land som Sverige måste konkurrera med kunskap. Ambitio-nerna måste visa sig i ett ökat an-tal platser i högskolan och högre utbildningskvalitet. Anslagen per student måste höjas.

Utbildning ska löna sig. Det gör den, utbildning är en mycket bra investering. Högskoleutbildade har bland annat högre lön, högre sysselsättningsgrad och lägre ar-betslöshet än de som inte studerat på högskolan. Det hindrar inte att många är felavlönade och deras kompetens bör värderas på ett korrekt sätt.

Nära 60 procent av dagens 15- och 18-åringar vill läsa på högskolan. I

liksom med det omgivande sam-hället. Utbildning och forskning bör stärkas genom ökad samver-kan med avsikten att höja kvali-teten i verksamheten och minska antalet underkritiska miljöer. Vår

utgångspunkt är att lärosätena ges förtroendet att leda föränd-ringsarbetet. Beslut om vilka lärosäten som ska bedriva en viss sorts utbildning och forskning ska utgå från vetenskapliga kriterier.


ett samhälle där kunskap och kom-petens blir allt viktigare bör hög-skoleutbildning vara en möjlighet för alla som är behöriga till högre studier. Högskolan bör dimensione-ras så att den i högre utsträckning motsvarar människors efterfrågan på utbildning. Utbildning är en rät-tighet. Däremot är det inte möjligt att alla kan studera det de allra mest önskar. Arbetsmarknadens be-hov av välutbildad arbetskraft bör vara en viktig faktor i styrningen av tillgången till högre utbildning.

Det kommer att vara nödvändigt att kunna varva arbete med stu-dier för att under hela arbetslivet besitta den kunskap och kompe-tens som krävs i ett föränderligt arbetsliv. Möjligheterna att lära, lära mer och lära helt nytt behöver vara många.

Det behöver därför etableras en väl fungerande infrastruktur till stöd för det livslånga lärandet.

Mångfald i studentgruppen och en mångfald av erfarenheter och perspektiv är en förutsättning för kvalitet. Genom att fler erfarenhe-ter kommer till tals förbättras för-ståelsen för det som studeras och konsekvenserna av det som lärs. Målet är att högskolestuderandes

kön, sociala och etniska bakgrund ska motsvara befolkningens i sam-ma åldersgrupp. Arbetet för att nå en ökad rekrytering av studenter från studieovana miljöer måste in-tensifieras. En långsiktig nationell strategi för en breddad rekrytering till högskolan bör tas fram.

Satsningar bör göras för att förbättra utbildningskvaliteten, ett antal faktorer är av särskilt intresse:

• Studenterna bör få ett ökat antal lärarledda undervisningstimmar och en mer arbetslivsanknuten utbildning.

• Andelen forskarutbildade lärare bör öka och alla lärare ska ha genomgått en pedagogisk utbild-ning.

• Fler studenter bör få en inter-nationell erfarenhet och ges goda möjligheter till utlandsstudier.

• Det är av vikt att all högre ut-bildning genomsyras av ett genus- och mångfaldsperspektiv samt hållbar utveckling.

• Heltidsstudier ska vara heltids-studier. Kraven i den svenska hög-skolan ska vara högt ställda.


• Studenternas självständiga påverkan är en av de viktigaste garanterna för en god utbildnings-kvalitet. Studenters inflytande ska garanteras ett oberoende från lärosätet.

• Tilldelningen av resurser till högskoleutbildning ska baseras på hur resurskrävande former av undervisning som behövs och premiera kvalitet, samverkan och breddad rekrytering.


• Det behöver finnas lättillgänglig och saklig information om vad de många olika högskoleutbildning-arna erbjuder.

Att människor utbildar sig är av största vikt för samhället och studenter ska därför erbjudas en avgiftsfri utbildning och goda studievillkor. Studiemedlets bi-dragsdel bör därför höjas. Trygg-hetssystemen är dåliga anpassade för studenter. Studenter ska kunna känna trygghet vid kortare eller en längre tids sjukdom, vid föräldra-skap och arbetslöshet efter studi-erna. Här behöver förändringar komma till stånd.

Utbyggnaden av högskolan har minskat de geografiska avstånden till högre utbildning för många människor och därmed skapat möj-lighet för fler att studera. För att fler än idag ska få möjlighet att studera på högskolan krävs en målmedve-ten satsning på högre utbildning. Det är viktigt att det även fortsätt-ningsvis finns ett brett utbud av utbildningar på högskolorna.

Etablerandet av fler högskolor i landet har också varit en avgö-rande faktor för tillväxten. För att universitet och högskolor ska kunna bedriva forskning med rele-

vans för det regionala näringslivet och den offent liga sektorn krävs tillgänglighet över hela landet och bättre samverkan mellan lärosäte och arbetsliv.


1 OECD, 2007: Education at a Glance 2007, Briefing Note for Sweden, sid 4. 2 Sveriges Universitets LärarFör-bund, 2007: Utbildning – Utbyggnad – Urholkning, uppdatering av beräkningarna av urholkningens storlek i SULF-skriften XXIV, sid 8.3 SCB, 2007: Statistisk årsbok för Sverige 2007, sid 568 och SCB, 2005: Utbildningsstatistisk årsbok 2005, sid 32, samt Skolverket, 2007: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsår 2006/07, Tabell 2 B: Grundläggande behö-righet för elever med slutbetyg, läsåret 2006/07, efter program eller anknytning till program i gymnasieskolan. 4 OECD, 2007: Education at a Glance 2007, sid 38. 5 OECD, 2007: Education at a Glance 2007, Briefing Note for Sweden, sid 10. 6 OECD,2007: Education at a Glance 2007, Briefing Note for Sweden, sid 10, samt SCB, 2008: Temablad 2008:1, Tema: Utbild-ning, Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2007/08, sid 6. 7 Björnsson, Mats, Utbildnings-

och kulturdepartementet, 2006: Den demografiska utvecklingen och övergången till högskolan, sid 17. 8 Institutet för tillväxtpolitiska studier, 2007: Svenskt näringsliv i en globaliserad värld. Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning, sid 156. 9 SCB, 2006: UF 20 SM 0602, Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05. 10 Högskoleverket, 2006: Högskoleverkets årsrapport 2006, sid 17. 11 SCB, 2006: UF 20 SM 0602, Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05. 12 Foss, Ewa, 2007: Hemmet avgör valet men inte resultatet, Välfärd Nr 3 2007. 13 SCB, 2008: UF 19 SM 0801, Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07. 14 Högskoleverket, 2006: Högskoleverkets årsrapport 2006, sid 16. 15 Saco, 2008: Kunskapens läge 2008, sid 47.

FOTNOTER


16 Högskoleverket, 2007: Utvärdering av arbetet med breddad rekrytering till universitet och högskolor – En samlad bild, Rapport 2007:43 R, sid 17f. 17 Uppsala studentkår, 2006: Lä-rarledd undervisning på Uppsala universitet samt Filosofiska Fakul-teternas Studentkår, 2007: Lärarledd tid i utbildning vid Göteborgs universitet. 18 Högskoleverket, 2007: Få högskoleadjunkter i forskarutbildningen,

Statistisk analys, Nummer 2007/7. 19 Högskoleverket, 2007: Studentspegeln 2007, Rapport 2007:20 R, sid 33. 20 Högskoleverket, 2007: Studentspegeln 2007, Rapport 2007:20 R, sid 33. 21 Högskoleverket, 2007: Studentspegeln 2007, Rapport 2007:20 R, sid 23-28. 22 SCB, 2007: UF 57 SM 0701, Högskolestuderande levnadsvillkor.

käLLORBjörnsson, Mats, Utbildnings- och kulturdepartementet, 2006: Den demografiska utvecklingen och övergången till högskolan.

Filosofiska Fakulteternas Student-kår, 2007: Lärarledd tid i utbildning vid Göteborgs universitet,

Foss, Ewa 2007: ”Hemmet avgör valet – men inte resultatet”, Välfärd, Nr 3 2007.

Högskoleverket, 2006: Högskoleverkets årsrapport 2006.

Högskoleverket, 2007: Få högskoleadjunkter i forskarutbildningen, Statistisk analys, Nummer 2007/7.

Högskoleverket, 2007: Student

spegeln 2007, Rapport 2007:20 R. Högskoleverket, 2007: Utvärdering av arbetet med breddad rekrytering till universitet och högskolor – En samlad bild, Rapport 2007:43 R.

Institutet för tillväxtpolitiska studier, 2007: Svenskt näringsliv i en globaliserad värld. Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning, A2007:004, Elanders, Stockholm.

OECD, 2007: Education at a Glance 2007, OECD Publishing, Paris.

OECD, 2007: Education at a Glance 2007, Briefing Note for Sweden.

Saco, 2008: Kunskapens läge 2008.


SCB, 2005: Utbildningsstatistisk årsbok 2005.

SCB, 2006: UF 20 SM 0602, Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05.

SCB, 2007: UF 57 SM 0701, Högskolestuderandes levnadsvillkor.

SCB, 2007: Statistisk årsbok för Sverige 2007.

SCB, 2008: Temablad 2008:1, Tema: Utbildning, Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2007/08.

SCB, 2008: UF 19 SM 0801, Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07.

Skolverket, 2007: Betyg och studieresultat i gymnasie skolan läsår 2006/07, Tabell 2 B: Grundläg-gande behörighet för elever med slutbetyg, läsåret 2006/07, efter program eller anknytning till pro-gram i gymnasieskolan.

Sveriges Universitets LärarFör-bund, 2007: Utbildning – Utbyggnad – Urholkning, uppdatering av beräkningarna av urholkningens storlek i SULF-skriften XXIV.

Uppsala studentkår, 2006: Lärarledd undervisning på Uppsala

universitet. Två rapporter en för A- och en för C-kurser.





T j ä n s T e m ä n n e n s C e n T r a l O r g a n i s a T i O nl i n n é g a T a n 1 4 , 1 1 4 9 4 s T O C k h O l m

T e l 0 8 - 7 8 2 9 1 0 0 , T C O . s e

p r O d u k T i O n : T C O • T r y C k : T r y d e l l s T r y C k e r i , l a h O l m •a n d r a u p p l a g a n j a n u a r i 2 0 1 0 • a r T . n r : 0 8 0 5 1 • i s b n : 9 1 7 1 6 8 8 5 0 - 1

UTBILDNING FÖR ETT BRA LIV TCOs IDé FÖR DEN hÖGRE ... · när jag gick på gymnasiet. Att man först skulle gå i skolan i 12 år och sedan ännu längre verkade inte så smart.

Documents