Top Banner
Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Våra värderingar genomsyrar allt vi gör - vi är schyssta kompisar! Upptäckten
102

Upptäckten - programbok

Feb 20, 2016

Download

Documents

A TRUE IDENTITY

Den här boken öppnar en hel värld av nya upptäckter. Är du redo?Vill du veta allt om vad man kan göra som upptäckarscout? Då är det här boken för dig!Här får du hänga med på upptäckarpatrullen Vildarnas coola äventyr OCH du får massor av tips på vad du och din egen patrull kan göra på Scouterna!I jakten på de mystiska amuletterna hamnar Vildarna i alla möjliga olika äventyr. Dom hittar till exempel märkliga meddelanden på ett tivoli, förändrar världen med hjälp av målarfärg och kluriga idéer, och dom blir strandsatta vid ett stormande hav...Så vad väntar du på? Öppna boken och häng med!
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Page 1: Upptäckten - programbok

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Våra värderingar genomsyrar allt vi gör - vi är schyssta kompisar!

Upptäckten

Page 2: Upptäckten - programbok

Sidan 80

Sidan 60

Sidan 70

Sidan 12

Sidan 74

Sidan 8

Känslosamt

Sidan 20

Sidan 64Klurigt

2

Tillsammans

Page 3: Upptäckten - programbok

Sidan 30

Sidan 46

Sidan34

Sidan52

Sidan 84Funderingar

Upptäck naturen

Sidan 24Sidan 20

Utmana kroppen

3

Vår planet

Page 4: Upptäckten - programbok

UpptäcktenProgramutvecklingsgruppen, som ansvarat för helheten av programmet, har under arbetet med boken bestått av: Arne Jamtrot, Gustav Öhrn, Sara-Linnéa Andersson

Projektledare: Fredrik SvenssonFörfattare: Charlotte Hessulf, Jonas Sandberg

Illustration: Giorgio Cantú Rithuset AB

Formgivning: Jonas Elmqvist, Jesper Landby

Texterna bearbetade av: Doris Produktion

ISBN: 978-91-978593-2-5

Copyright: Svenska Scoutrådet 2010

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: Ljungbergs tryckeri, Klippan 2010

Scoutförlaget AB/Svenska Scoutrådet

MiljöLjungbergs tryckeri arbetar för en hållbar utveckling och är ett Svanenlicensierat tryckeri. Råmaterialet i pappret kommer från hållbart brukade skogar och bruket som producerat pappret är ISO 14001 certifierat. Pappret är blekt i enlighet med ECF (Elementärklorfri) tekniken.

Scouternas program är utvecklat i samarbete med:

Page 5: Upptäckten - programbok

Hej!Vi har varit med om något jättehäftigt. S

å klart kan

vi inte avslöja allt redan nu men öppna boken och

följ med på en stor upptäckt tillsammans med oss

i Vildarna och våra ledare Camille och Zäta.

Fast du kan få en ledtråd...

Uppdrag: UPPTÄCK!

Hejsvejs, vi kanske ses någon gång...

Hälsningar från upptäckarpatrullen Vildar

na

Page 6: Upptäckten - programbok

Upptäckarna

4

Här är den!

Page 7: Upptäckten - programbok

5

Kan ni hjälpa till att plocka fram saker som vi kan sälja på loppisen eller som borde slängas?

Ja som ni ser behöver vi rensa ut en del här.

Vad tråkigt det här är! Hänga bland en massa bråte och damm.

Brukar ni alltid göra sånt här?

Vi brukar hjälpa till med loppisen. Men det gjorde ni väl inte på spårarna

Men städat här på vinden har nog ingen gjort på väldigt länge.

Visst, Camille.

Page 8: Upptäckten - programbok

6

Kom hit alla! Kolla!

Page 9: Upptäckten - programbok

7

Vad konstigt med alla dessa foton

Ja, massa bilder på scouter i vår ålder

Och här är ett brev Vad spännande!

Något slags uppdrag?

H A W D Q U

DS

HU

V

RQHUVHUYHUDHQ

XS

S

OH Y H O V

Leta på kartan i början av boken för att läsa fortsättningen.

Page 10: Upptäckten - programbok

Stormande hav ochschyssta kompisar

Bella berättar om hur det gick till när patrullen

Vildarna utmanades av vädrets makter och

bevisade för sig själva att de kan klara av

vilka utmaningar som helst.

Det här hände när vi var ute på hösthajk vid Klippudden med hela avdelningen. Det var vi, de andra patrullerna och tre av ledarna. Längst ner i min ryggsäck låg ett ihoprullat gammalt rep som luktade tjära. Repet hade vi hittat i kof-ferten på vinden några veckor tidigare. I den ena änden av repet satt den enda ledtråd vi fått, en liten tygbit som det stod ett kryptiskt med-delande på:

”Ingen människa är en ö.”

När vi läste meddelandet fattade vi ingenting. Vad skulle vi kunna göra för upptäckt med hjälp av bara ett rep?

− Och en ö, sa Abbe och pekade på tygbiten.− Men vilken ö menar de? frågade Sigrid fun-

dersamt. Hon hade plockat fram en karta som vi brukade använda ibland.

Jag såg mig omkring i rummet och tänkte så det knakade. På väggen en bit bort satt det en terminsplanering uppsatt där allt vi skulle göra under terminen stod uppradat. Jag lät blicken vandra över pappret och fick plötsligt en idé.

− Här! ropade jag. Vi ska ju på hösthajk vid Klippudden om två veckor. Sigrid, kolla om du hittar det på kartan!

Sigrid letade en stund på kartan.− Här är det! svarade hon.− Jag slår vad om att det ligger en ö utan-

för Klippudden! Gör det det? sa jag och rusade fram till kartan för att kolla själv.

Det gjorde det!Vi försökte lista ut hur meddelandet på tygbi-

ten och repet hörde ihop. Charlie konstaterade

8

Page 11: Upptäckten - programbok

att repet var ett sånt rep som man använder på båtar. Det luktade till och med lite tjära om det, sådär rökigt och båtaktigt.

− Jag har det! sa Daryan plötsligt. Vi ska segla ut till ön med en båt. Det är därför det är just ett sånt rep!

***

− Upptäckarscouter! En patrull i taget kom-mer att få segla över till ön.

Vår ledare Camille hade samlat ihop alla patruller nere vid strandkanten. Hon pekade ut över vattnet. Vid horisonten hade det bör-jat samlas stora mörka moln. Tidigare under dagen hade det varit perfekt väder, vi hade till och med badat. Men nu såg himlen helt annor-lunda ut, grå och tung liksom.

− När vädret håller på att ändras som det gör nu så kan det börja blåsa väldigt mycket. Än så länge är det lugnt, men det är lika bra att den första patrullen hoppar i båten direkt, sa Camille.

− Vi kan börja! hojtade nån från patrullen Sputnik.

En efter en seglade patrullerna iväg över vattnet. Till slut var det bara vi kvar. Vinden blåste starkare och starkare. När Camille och en av de andra ledarna kom tillbaka med segel-båten såg de bekymrade ut.

− Vi är verkligen superledsna, sa hon, men det går inte att segla där ute nu… Vi har be-stämt oss för att hämta en motorbåt att köra er istället. Under tiden får ni helt enkelt vänta här. Är det okej?

Låt mig säga såhär, vi i patrull Vildarna blev inte överlyckliga av att höra det där. Vi hade ju sett fram emot att segla! Nu fick vi istället sitta och vänta på en tråkig strand.

Ledarna försvann för att hämta båten. Sam-tidigt blev både himlen och vårt humör mör-kare och mörkare...

− Vi kommer att ruttna på den här stranden, sa Abbe med en suck. Han brukade nästan alltid vara glad men nu verkade till och med han vara på dåligt humör.

− Men, kan ni sluta klaga eller? sa jag och satte mig ner på min ryggsäck, stenarna på stranden var inte särskilt bekväma.

− Vadå sluta klaga? Du som är patrulledare kan väl hitta på nåt som vi kan göra, svarade Abbe surt.

De andra nickade instämmande. Åh, vad det gjorde mig arg när de pratade så där. Jag ville bara skrika på dem att hålla käften. Men istället testade jag ett knep som min pappa lärt mig. Jag tog tre djupa andetag och tänkte efter en stund. Om man verkligen vill att nån ska lyssna så brukar det inte funka så bra att skrika. Hur gärna man än skulle vilja göra det…

− Lägg av, sa jag istället. Ni fattar ju att det inte är så det funkar. Vi är liksom en grupp, en patrull. Meningen är att vi ska hitta på saker tillsammans. Inte att jag ska säga vad vi ska göra bara för att jag är patrulledare.

Jag la armarna i kors och blängde på de andra.− Jag håller med Bella! sa Charlie och flyt-

tade sin ryggsäck och satte sig bredvid mig. Det kändes skönt att nån i alla fall stod på min sida. Då fick jag plötsligt en idé.

− Jag vet. Vi kan ha ett krismöte!− Ett vadå? Gänget såg ut som levande frå-

getecken allihop.− Om alla flyttar hit sina ryggsäckar så kan vi

sitta på dem och ha ett patrullmöte, fortsatte jag och pekade på marken där vi satt.

− Ja, vi slår våra kloka hjärnor ihop och kom-mer på vad vi ska göra, sa Daryan. Brainstor-ming kallas det ju!

− Nörd! muttrade Abbe. Fast det var mest som skämt, jag tror han hade fattat att det inte hjälpte att sura. Han började bli sig själv igen.

− Japp, och jag är stolt över det, svarade Da-ryan med ett självsäkert leende, samtidigt som

9

Page 12: Upptäckten - programbok

han tryckte in sin ryggsäck bredvid min.Det är en grej jag verkligen gillar hos honom.

Daryan vågar alltid vara sig själv.− Jag tror att det kommer börja regna snart,

sa William. Jag känner det i luften. Det liksom luktar regn.

Vi kollade alla upp mot himlen, och visst hade William rätt. Det såg rätt mörkt ut.

− Okej, men då kanske vi ska göra något åt det istället för att bara klaga? sa jag irriterat. Jag menade ju inte att låta arg, det bara blev så. Nu var det jag som var tjurig och inte Abbe.

− Vad ska vi göra då? Vi kan ju inte precis styra vädret, sa William och skrattade lite. Han struntade i att jag låtit arg.

Plötsligt sken Sigrid upp.− William har rätt! utropade hon. Vi kan inte

styra över vädret. Men Bella, du har också rätt. Vi kan ju styra över oss själva!

***

Sigrid reste sig från sin ryggsäck och sprang ner till strandkanten. Där låg det en stor ryggsäck som vi skulle ta med när vi seglade över till ön. Inuti den låg det de grejer vi behövde för att övernatta.

Sigrid släpade upp ryggsäcken till oss andra. Nu satt vi samlade runt den.

− Vad gör vi nu då? frågade William nyfiket.− Vi ska göra ett vindskydd, svarade Sigrid fi-

nurligt och log ett brett leende. Och vi ska göra det innan det börjar regna!

I samma sekund träffades min näsa av en tung blöt regndroppe.

− Då får vi nog vara väldigt snabba! sa jag och torkade bort droppen från nästippen.

Bland grejerna i ryggsäcken fanns det ett stort grönt plasttyg, en presenning.

− Vi behöver en kniv och lite rep också, sa Sigrid och började vika ut presenningen.

Jag lossade min kniv från hållaren i bältet. Men rep då? Hm… Såklart! Snabbt stoppade jag tillbaka kniven och började istället rota i min ryggsäck. Till slut fick jag fram repet, det från kofferten som luktade tjära!

− Upptäckten! hojtade jag. Kommer ni ihåg vad det stod? ”Ingen människa är en ö”. Det be-tyder förstås att ingen människa är ensam. En ö

är ensam, den är bara omgiven av vatten. Men vi är inte ensamma, vi är ju en patrull. Vi fixar det här tillsammans!

− Men ska vi inte göra upptäckten ute på ön då? William såg tveksam ut.

− Jag röstar för att vi använder repet nu, för snart börjar det verkligen ösregna! Daryan pe-kade på molnen ovanför oss.

Så gick det alltså till när vi gjorde vårt för-sta vindskydd nånsin. Riktigt snyggt blev det också, uppspänt mellan två träd i skogsbrynet. Och vi hann precis få in våra ryggsäckar och oss själva under det när regnet började vräka ner. Jag lovar, det var typ det värsta regnet jag nånsin varit med om.

Vi la ut våra liggunderlag på marken, som en matta att sitta på. Det blev lite som en koja. Daryan tände två ljuslyktor, som vi också hit-tade i ryggsäcken där presenningen låg. Det började faktiskt bli riktigt mysigt.

− Det enda som fattas nu är något att äta, konstaterade Abbe.

Det hade han rätt i. Vi hade inte ätit på flera timmar. Plötsligt var det som om hela vindskyd-det fylldes av ljudet från våra kurrande magar.

− Men hallå! sa jag. Vi har ju mat.Jag öppnade min ryggsäck och plockade fram

två apelsiner och en kexchoklad. Det visade sig att alla hade något kvar av sin matsäck från lun-chen! Vi delade upp allt mellan oss.

Men just som vi satt där i ösregnet och festa-de på vår knäppa middag hördes en röst neri-från stranden.

− Hallå?! Vildarna, var är ni?Det var förstås ledarna som hade kommit

med motorbåten. Fast vi hade det så bra i vårt vindskydd att vi nästan inte ville bli hämtade. Men bara nästan förstås. Det skulle ju bli gan-ska så skönt att komma över till ön också. Och få krypa ner i sovsäcken.

***

Ljudet av motorn var det enda som hördes när Camille styrde in båten mot ön en stund senare. Det var en cool känsla, typ som att det var en öde ö. Vi hoppade ur båten och släpade upp den på land tillsammans. Genom träden såg jag en glimt av lägerplatsen. En eld sprakade, och täl-ten var uppställda. Ledarna gick i förväg, men

10

Page 13: Upptäckten - programbok

vi stod ensamma kvar på stranden och kollade ut över vattnet.

− Tror ni verkligen att vi gjorde rätt med upptäckten? sa William och såg fundersam ut. Jag menar, vi har ju inte hittat nån amulett ännu. Tänk om vi har gjort fel?

− Jag tänkte på det också förut, sa Daryan och nickade.

Det syntes att han hade funderat mycket på det. Han drog upp blixtlåset på sin jacka och tog ett djupt andetag av den kalla kvällsluften.

− Men jag tror att det viktigaste med de här upptäckterna vi gör, inte är själva platserna där vi gör dem, fortsatte han. Grejen är mer vad en upptäckt betyder.

− Ja, höll Charlie med. Vi tog liksom en dålig grej och gjorde det till något bra!

Jag tänkte på hur trötta och sura vi hade varit i början. Då när vi fick veta att vi skulle vara tvungna att vänta på motorbåten i regnet.

− ”Ingen människa är en ö”, sa jag och kol-lade på mina patrullkompisar. Fatta vad tråkigt det hade varit om man varit ensam där borta i regnet!

Plötsligt kom jag på en grej. Jag hämtade pre-senningen som vi hade använt till vindskyddet. Den var så blöt att den inte hade gått att packa ner i ryggsäcken förut så Daryan hade haft den bredvid sig i motorbåten istället. Nu skakade jag försiktigt ut den framför de andra. Ut föll ett litet föremål. Glänsande glimmade det till i mörkret.

/Bella

11

Page 14: Upptäckten - programbok

PatrullpolareI en scoutpatrull är man ungefär 5-8 stycken. Det är smart, för när man är lagom många så är det lättare att göra saker.́

Som till exempel att bestämma vad man ska hitta på, eller lösa en klurig uppgift. Eller upptäcka något…

Patrullen är ditt kompisgäng. Det betyder inte att alla måste vara bästa kompisar. Men att alla är schyssta mot varann och att ni gör saker ihop.

Om du inte har kul i din patrull ska du prata med en ledare. Alla har rätt att vara i en patrull som man gillar och trivs i.

Patrullenscoutkompisar att räkna med

plats för allaDet viktigaste när man ska göra saker ihop är att alla är schyssta mot varann. Det kan låta enkelt, men det är det ju inte alltid.

Kom ihåg att alla är olika och att alla är bra på olika saker. Någon kanske är modig, en annan är superbra på att rita och någon är expert på att vara snäll.

I patrullen får alla vara sig själva, och prova på att göra olika saker. Bläddra till nästa sida så kan du läsa mer om olika saker man kan göra i sin patrull!

TänkTill

SåFunkardet

Jag och min patrullVem är jag i patrullen? Vad kan jag göra för att hjälpa gruppen? Har alla det bra?

En för alla, alla för en!

Mål

12

Page 15: Upptäckten - programbok

samma för allaDet kan vara en bra grej att skriva ner vilka regler som gäller i patrullen.

Gör en lista på saker som alla ska följa och låt alla i patrullen skriva under med sina namn!

Ta hjälp av scoutlagen på sidan 84.

prat-pinnenAnvänd denna supersmarta grej för att alla i patrullen ska få vara med och bestämma och prata lika mycket.1. Leta reda på en lagom stor pinne, gärna en som känns

lite extra fin. (Eller ta en tråkig pinne och gör den snygg själva!)

2. När ni är samlade i patrullen och till exempel ska prata eller bestämma något, då tar ni fram pinnen.

Bara den som håller i pinnen får prata.

3. Det kan till exempel vara patrulledaren som börjar hålla i pinnen. När den har pratat klart så skickas pratpinnen vidare till den som sitter bredvid, som då får prata. Och så fortsätter man.

4. När pinnen kommer tillbaka till patrulledaren igen så vet ni att alla har fått säga vad de tycker och tänker!

FIXASJÄLVA

namn, symboler och såntOfta har patrullen ett eget namn. Till exempel Vildarna, Indiana Jones eller Sputnik.

Namnet funkar lite som ett lagnamn. Man kan också hitta på ett eget rop, eller en hejarramsa.

Kanske har ni en egen flagga?

Eller en låda som ni har patrullens grejer i. Det finns massor av olika varianter!

Om ni till exempel har en patrullåda så kan ni göra den extra snygg. Måla den i färger ni gillar, och bränn in patrullens rop i locket.

Be ledarna att hjälpa till med idéer också!

13

Page 16: Upptäckten - programbok

PatrullenPlanera själva

Patrullroller = Bra grej! - I en patrull finns det alltid en massa grejer att göra. Därför kan det vara kul och bra att dela ut olika patrullroller.

Det betyder att alla i patrullen har extra koll på nåt. Det kan vara allt från att passa tider, att ta hand om patrullens prylar eller att se till att alla har det bra.

- Vilka roller finns i din patrull?

Vad vill du helst göra?

- Här är några förslag, men du och dina patrullkompisar kan säkert komma på fler!

Ledarna hjälper till att fördela rollerna i patrullen, och ser till att alla får prova flera olika.

Man brukar ha sin roll i en termin. Sen är det dags att prova en annan.

För det är ju först när man har testat allt som man vet vilka roller man tycker är roligast.

TänkTill

För att göra det ännu roligare att ha en egen roll i patrullen, så kan ni ha speciella möten när alla som har samma roller träffas. Då kan ni diskutera, bestämma och planera saker som handlar om just det ni gör.

Om till exempel patrullkockarna från alla patruller träffas så kan det bli ett mumsigt matmöte där ni skriver ner era bästa recept och planerar en festmåltid för de andra!

fotografkanske har med en kamera som ni dokumenterar era äventyr med.

prylansvarighåller extra koll på patrullens prylar och de grejer som ni använder.

patrulledarehar extra koll på hela patrullen, ser till att alla får vara med och att ni håller ihop.

sjukvårdare ser till att det finns plåster och annat patrullen kan behöva.

patrullkockkanske ser till att det lagas smaskig mat, och att alla ingredienser finns med.

webbredaktörför en patrull som har en egen hemsida eller blogg.

patrullsystemetI scouterna arbetar vi mest i en mindre grupp – patrullen. När du arbetar med samma personer lär ni känna varandra bra.

I patrullen är ni lagom många, så att alla kan få prata och att alla är viktiga. Du får prova att ha olika roller i patrullen. Det betyder att du får ansvar för alla olika uppgifter som behövs i patrullens arbete.

Scoutmetoden är hur vi gör saker i Scouterna. Metoden består av sju delar som är lika viktiga.

Scout metod

14

Page 17: Upptäckten - programbok

smarta tips på hur man får som man vill…!* Gör en lista på vad ni vill göra. Ta en kopia

också. Då kan ni ge den ena till ledarna och spara den andra. Om ledarna säger att de har tappat bort listan eller glömt vad det står, då kan ni ge dem den extra istället. Smart va?

* Planera ett helt eget scoutmöte eller en hajk. Längre ner på sidan får du massa bra tips om hur man gör.

* Om ni har gjort något du tycker var trist, berätta det för ledarna. Då får de ju chansen att göra det roligare till nästa gång!

* Ibland känner man för att bara vara arg och klaga på saker. Det är förstås helt okej, alla är arga ibland. Men om man vill vara med och bestämma så är det inte alltid så smart… Bäst är att förklara varför man är arg eller vill klaga, och sedan komma på ett sätt att göra det bättre.

* Le era allra största leenden. För vilken ledare kan motstå en superpositiv patrull med massa roliga idéer?

1. Börja med att fundera på vilka mål ni vill jobba med. Kolla på bilden på sidan 16. Ni kan välja ett eller flera mål.

2. Fixa fram pratpinnen, ett papper och några pennor. I mitten av pappret skriver ni till exempel ”Vildarnas scoutmöte” och ”Mål: yyy”.

3. Sätt er i en ring runt pappret, så att alla får plats.

4. Fundera ut varsitt förslag som passar med målet.

5. Nu till något klurigt. Det gäller att bara skriva ner ett enda ord var på pappret! Till exempel ”bro”,”träd” eller ”memory”.

6. När alla har skrivit så låter ni pratpinnen vandra runt. Den som håller i pinnen läser upp sitt ord och berättar om sin idé.

7. När hela patrullen har berättat så bestämmer ni en som ska skriva. Då får ingen annan skriva eller rita på pappret.

8. Nu gäller det att bestämma vilka saker ni ska göra. Skriv ner ungefär hur lång tid varje sak tar, det avgör hur många av sakerna ni kan göra.

9. Skriv upp några viktiga klockslag på pappret. Till exempel när mötet ni ska ordna börjar och slutar.

10. Sen är det dags att fylla i era idéer!

11. Be en ledare kolla på er planering och säga om det ser bra ut. Ledaren kan också ha bra tips om ni stöter på något problem till exempel.

12. Kolla på scoutmetoden så att ni gör sakerna på ett scoutigt sätt!

Planera ett möte

Nej, nej och nej!

Patrullerna och ledarna ska bestämma tillsammans.

Ledarna har ofta en massa idéer på bra och roliga saker att göra på möten, hajker och läger till exempel. Men det bästa är när du själv är med och bestämmer.

Scouterna är en bra grej, för alla som är med får komma på förslag på vad ni ska göra. Ni vet ju bäst själva vad ni tycker är kul!

Ska ledarna bestämma allt?

15

Page 18: Upptäckten - programbok

ScoutigheterMan kan göra nästan vad som helst i Scouterna,

allt från att baka bullar till att göra upp eld och

leka galet roliga lekar. Det viktiga är varför

och hur vi gör det.

fler bra idéer!surfa in på www.scout.se

där hittar du aktivitetsbanken, som är proppfull av roliga saker att göra.

LÄSMERA

I och mednaturen

Världsför-bättraren

Omvärlds-upptäckaren

Användakroppen

Min kropp

Upptäckamig själv

Stora tankar

Rätt eller rätt

Klurigheter

Ifrågasätta Min fantasi

LedarenAtt vara kompis

Jag och min patrull

Ballonger som får dig att lyftaHär och var i boken hittar du 14 ballonger utspridda. Det är målen för upptäckarscouting och förklarar varför vi gör olika saker i Scouterna. Tänk på att jobba med målen när ni bestämmer vad ni vill göra. Om ni får med alla ballonger under året är chansen större att ni får utvecklas och lära er massa kul saker.

Hur vi gör saker spelar också roll. Scouterna har en helt egen metod som består av sju delar som alla är lika viktiga. Lite här och där i boken hittar du beskrivningar av alla delar vid den här symbolen. Försök att få med alla delar när ni bestämmer på vilket sätt ni ska göra era aktiviteter.

Scout metod

Mål

16

Page 19: Upptäckten - programbok

recept på pinnbröd för hungriga scouterDu behöver: 2,5 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver, 0,5 tsk salt & 1 dl vatten + en plastpåseGör så här: Ta fram plastpåsen och använd den istället för en bunke. Då blir du mindre kladdig om händerna och kan ta med dig degen ut! Blanda ihop de torra grejerna Grilla! Ät! Njut!

Planeringsprat i patrullen

först. Häll sen i vattnet. Blanda till en deg. Tillsätt mer mjöl om det är för kladdigt. Det ska gå att rulla degen mellan handflatorna till smala degormar. Ta varsin degorm och linda den runt en pinne.

Vi skriver ner alla idéer vi kommer på!

Vad tycker ni?

Ska vi försöka välja nåt mål som vi inte har jobbat så mycket med förut?

Och ”Klurigheter”!

Jag är trött på att sitta still, kan vi inte välja ”Använda kroppen”?

William, vill du börja?

Vi kan väl ta båda?

Okej, mitt ord är...

Planeringen är klar!

Uppdraget slutfört!

Det är lugnt, vi har faktiskt fått med massor av bra grejer utan att vi tänkte på det!

Men vänta, scoutmetoden då?

17

VILDARNAS bästa möte

18.30 Mötet börjar. Vi sk

river på en lapp

vilka i patrullen

som är här.

18.45 Lek! För att

få upp energin

så leker vi en le

k utomhus.

19.00 Blinderbana. Vi ha

r gjort en klurig

blinderbana hela

patrullen ska ta

sig igenom. En hind

erbana fast med förbu

ndna ögon alltså

. Medan man

går banan ska m

an fundera på hu

r det skulle känn

as att inte kunna

se

i verkligheten. V

ilka andra sinne

n blir extra viktig

a när man är blind?

OBS!!! Leda

rna måste också gå bl

inderbanan! :D

19.30 Nu ska vi göra upp

en eld och grilla

pinnbröd som mysig avs

lutning.

Några fixar elden m

edan resten gör

degen till bröden

och täljer pinna

r

att ha som spett.

20.00 Dags att käka! M

edan vi mumsar i oss

våra grillade br

öd så funderar

vi på hur mötet ble

v. Vi skickar runt

pratpinnen så al

la får säga vad

de tyckte.

20.15 Mötet är slut. Inn

an vi sticker hem

så städar vi lite

och ser till så a

tt

det inte ligger k

var något ute oc

h skräpar.

Page 20: Upptäckten - programbok

Hmm, i Scouterna är det väldigt många

ord som handlar om ledarskap…

Det finns till och med en del av

scoutmetoden som bara handlar om

det. Så här tänker jag!

Stödjande och lyssnande ledarskapScoutledaren är viktig för att hjälpa dig och din patrull. Ledaren ska vara där som stöd och lyssna på vad du och dina patrullkompisar vill göra. Tillsammans bestämmer ni vad ni ska göra i scouterna. Men du kan också själv vara ledare i patrullen.

Scoutmetoden är hur vi gör saker i Scouterna. Metoden består av sju delar som är lika viktiga.

LedarskapBella funderar

Scout metod

18

Page 21: Upptäckten - programbok

1. För mig är en ledare någon som har extra bra koll på hur det går för gruppen. Och att man liksom kan se om det är nåt som inte går bra, eller om nån känner sig utanför.

2. Men det handlar inte alls om att man ska säga till de andra vad de ska göra, man ska liksom inte bestämma hela tiden.

3. Jag tycker att det är smart att det finns ledare, för då vet man att det alltid finns nån man kan prata med.

4. Det viktigaste är att ledaren lyssnar och försöker ta hand om alla.

5. Den som är patrulledare ska vara extra bra på att hänga med alla i patrullen, och bry sig! Och vara snäll och peppa sina scouter.

LedarenHur får jag hela patrullen att jobba för samma sak? Har alla i gruppen det bra? Är ledarskap att bestämma över andra?

Vägen vi går tillsammans är rätt väg framåt!

Mål

19

Page 22: Upptäckten - programbok

Vattendroppar och världsförbättrareWilliam berättar hur man kan förändra världen med bra idéer

Om man vill förändra världen måste man göra nåt. Det är

jättebra att gå omkring och tänka

fina och smarta grejer,

men det är först när man verkligen gör

något som saker

händer. Jag tycker att det finns

för många tänkare och för

få görare. Men vi bestämde oss för att ändra på den sake

n!

Zäta jämförde det med vattendroppar. Varje droppe är ganska liten, men massor av droppar bildar stora hav. Och när en vattendroppe faller så bildar den ringar på vattenytan. Likadant är det när man gör bra grejer.

Det hela började på ett vanligt möte. Temat var ”Scouter + Världen = Sant”. Här berättar Zäta om vår uppgift. Han försöker förklara att allt bra man gör räknas och har betydelse.

20

Page 23: Upptäckten - programbok

grått och trist

skräpigt kastar

inte i pappers-

korgarnaogräs i rabatterna

parkbänkarna

behöver målas

om fula och färgen

nästan borta

bilar kör fort

hundbajs

Därför skulle vi få i uppgift att göra nåt bra, nåt som kunde göra världen lite bättre! Inte på andra sidan jorden, så långt behöver man inte åka. Vi skulle gå ut i området där vi bor och leta reda på nåt som vi kunde göra bättre där. Dessutom ville vi använda en av de saker vi hittade i kofferten, en sliten gammal pensel. Vi hade klurat ut att vi skulle använda den nära scoutlokalen, och att vi skulle använda den för att få människor att bli glada.

Så vi bestämde oss för att helt enkelt göra parkbänkarna fina genom att måla dem. Då skulle vi ju också göra alla människorna gladare! När vi kom tillbaks till lokalen gjorde vi en affisch med våra planer på.

Såhär såg Abbes anteckningsblock ut efter en stund.

Vi gick ut och pratade med en massa människor. Alla hade något att säga, alla tyckte nåt om det ställe vi bor på! Här är några tjejer vi pratade med på gatan…

och några barn som var i parken med sin pappa.

21

Page 24: Upptäckten - programbok

Sedan tog vi reda på vem som bestämmer över parkbänkarna. Vi hittade telefonnumret till Åsa Lindström, som var den som bestämde och hon bjöd in oss till ett möte.

På mötet visade vi upp affischen.

Jippi! Vi fick måla tre bänkar till att börja med! Åsa var jättesnäll. Fast först fick vi lova att skrapa bort den gamla färgen…

Vi målade en bänk vid tågstationen. Många människor stressar och har bråttom när de ska med tåget, så vi målade en bänk man blir lugn och glad av!

I parken gjorde vi en bänk som är rolig för barn.

22

Page 25: Upptäckten - programbok

Vår favoritbänk! Den står utanför äldreboendet Solrosen. Den tyckte vi nästan var viktigast också. Och en farbror bjöd på bullar när vi målade!

När vi hade målat alla bänkar så fick vi komma tillbaka till Åsas kontor, hon sa att hon hade en överraskning till oss... Vi hade klarat vårt uppdrag! Med hjälp av penseln från kofferten och vår egen påhittighet så hade vi gjort världen lite bättre!

Två veckor senare gick vi runt och kollade vad folk tyckte om de nya bänkarna. Det verkade som att vi hade lyckats bra med vårt jobb!

Learning by doingLearning by doing är engelska och betyder att lära genom att göra. Vi gör saker på riktigt. Vi pratar inte bara om det. Vi eldar när vi behöver mat och värme. Vi lär oss om demokrati när vi vill påverka vår omvärld. Efteråt funderar vi över vad vi gjort och vad vi lärt oss.

Scoutmetoden är hur vi gör saker i Scouterna. Metoden består av sju delar som är lika viktiga.

Scout metod

23

Page 26: Upptäckten - programbok

i Sveriges största stad bor det ungefär 1 miljon människor.

men tänk dig nu att vi förflyttar oss en bra bit

över jordgloben, och hamnar i… till

exempel japan. i deras största stad (Tokyo) bor det m

er än 1O miljoner människor. det

är fler än vad som bor i hela vårt land sammanlagt!

så vi i sverige är liksom bara en yttepytteliten del av alla människor i världen. chans

en

är alltså ganska stor att du själv inte bara kom

mer från sverige. för i alla tider har ju

folk flyttat runt och sökt sig till nya platser att

bo på.

varifrån kommer du och din släkt?

Vår planet

CharlieMin brorsa bor i Vietnam, jag tänker hälsa på honom snart! Ska bara lära mig lite vietnamesiska först…

AbbeMina föräldrar har berättat att våra förfäder kommer från Belgien! De flyttade till Sverige därifrån för 400 år sedan för att jobba som smeder.

BellaMamma kommer från Brasilien. Men jag känner mig faktiskt hemma både där och här i Sverige!

WilliamMin ena pappa kommer från Gotland. Han växte upp där, och vi brukar åka båt dit ibland.

DaryanMin familj kommer från Cypern, det ligger i Medelhavet. Vi flyttade därifrån när jag var tre år gammal.

SigridPappa är från Skåne och mamma från Dalarna. Fast jag har också kusiner i både USA och England!

i Sveriges största stad bor det ungefär 1 miljon människor.

Men tänk dig nu att vi förflyttar oss en bra bit

över

jordgloben, och hamnar i… till exempel japan. i deras

största stad (Tokyo) bor det mer än 1O miljoner människor.

det är fler än vad som bor i hela vårt land sammanlagt!

Så vi i sverige är liksom bara en yttepytteliten del av alla

människor i världen. chansen är alltså ganska stor

att du

själv inte bara kommer från Sverige. för i alla tider har ju

folk flyttat runt och sökt sig till nya platser att

bo på.

Varifrån kommer du och din släkt?

24

Page 27: Upptäckten - programbok

Kultur = hur vi lever!Det finns massor av olika kulturer. Inte bara runt om i världen, utan också här i Sverige.

Kultur kan vara så mycket...

Och visst vore det tråkigt om alla klädde sig likadant, hade samma hudfärg, lyssnade på samma musik, pratade samma språk och hade samma hobby…

Mångfald betyder att det finns många olika kulturer och sätt att göra saker på och att vara.

Du har rätt att vara precis som du vill, men det är jätteviktigt att du låter andra vara som de vill också.

var man bor

vad man äter för mat

vilken musik man spelar

hur man klär sig

vad man gör på fritiden

OmvärldsupptäckarenHur lever människor i andra länder? Hur lever människor i olika delar av Sverige? Varför är det olika på olika ställen?

Vi är alla olika, och alla lika!

Mål

25

Page 28: Upptäckten - programbok

Scout PlanetenDu har 38 miljoner kompisar!

Det är nämligen så många

scouter det finns i hela världen.

Genom Scouterna kan du

enkelt få polare i massor av

länder.Här kommer några tips på hur

du och din patrull kan göra.

postboxenSkaffa brev- och mailkompisar!

Mail är smart eftersom det går fort och inte behöver kosta mycket pengar.

Men brev är kanske ännu roligare att skriva, och att få. :D

Tänk själv, ett kuvert dimper ner i brevlådan. Frimärket visar att det kommer från ett helt annat land. Spännande va?

Skicka ett mail till [email protected] om du vill veta mer, eller prata med en ledare!

Visste du att alla scouter på jorden är med i något av de två världsförbunden?

WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts)

Alla scouttjejer i Sverige är med här. Det är den största organisationen i hela världen som bara är för tjejer!

WOSM (World Organization of the Scout Movement)

Scoutkillar i Sverige är med här. Men organisationen är inte bara för killar, utan också för tjejer.

Veta mer? Kolla på

www.wagggsworld.org

www.scout.org

UPPTÄCKARSCOUT på engelska = EXPLORER SCOUT26

Page 29: Upptäckten - programbok

Scouting i luften och på nätetEn gång om året hålls det en väldigt speciell sorts jamboree, när scouter från hela världen träffas.

Men till skillnad från en vanlig jamboree, som är ett stort läger, så sker den här träffen på radio eller internet.

Det kallas JOTA-JOTI och betyder Jamboree On The Air och Jamboree On The Internet.

Hela patrullen kanske vill prova? Kolla in på www.joti.scout.se om du vill veta mer.

ÄventyrligtScouter som är mellan 11 och 16 år kan vara med i ett äventyrligt projekt som kallas Lands of Adventure.

Din patrull är med några möten, eller kanske en hajk, och får lära sig mer om hur man scoutar i andra länder.

Ni kan också få scoutkompisar i massor av nya länder.

www.landsofadventure.eu

LägerlivAtt åka på läger är ett jättebra sätt att träffa nya kompisar. På större läger i Sverige är nämligen ofta scouter från andra länder med!

Åker man på ett riktigt stort läger, en jamboree, finns det scouter med från hela världen.

Vart fjärde år hålls en riktigt stor jamboree: en världsscoutjamboree. Den är alltid i olika länder, och har varit i bland annat Kanada, Grekland och Thailand. Och år 2011: här i Sverige!

Upptäcktsfärd nordenNär du har fyllt 12 år har du chansen att åka iväg till ett annat land i Norden. Man kan göra det själv eller hela patrullen. Du lär känna landet och får prova på hur det är att vara scout där!

www.scout.se

KompispatrullHela patrullen kan brevväxla med en patrull i ett annat land. Det kan vara några ni träffat på ett läger, genom Postboxen eller på internet. 27

Page 30: Upptäckten - programbok

Det finns saker i världen som är jättebra, och sen fin

ns det sånt som

är dåligt. Till exempel krig, fattigdom och andra orättvisa saker. Men jag

försöker att inte tänka så mycket på själva sakerna,

utan mer på vad

vi kan göra åt dem.

Det värsta jag vet är när människor klagar på att s

aker är dåliga, men

inte fattar att för att något ska bli bättre så m

åste man göra saker.

Inte bara tänka saker!

Här är några tips på saker du och din patrull kan

göra.

Gör skillnad!P.S. Man behöver inte åka till

andra sidan jorden, det finns nästan alltid något

nära där man

bor som kan bli bättre.

Demokrati åt alla!Demokrati betyder att alla ska få vara med och bestämma och det gäller ju också på Scouterna. Prata med ledarna och kräv att ni alla ska bestämma tillsammans. Också på större möten ska alla få vara med, både vuxna och barn!

ProjektGör skillnad

28

Page 31: Upptäckten - programbok

Pressa politikernaSkriv ett brev till en politiker, eller flera! Alla har rätt att vara med och tycka till, även om man inte får rösta förrän man är 18 år.

I brevet kan ni skriva om något som ni tycker är fel, och komma med egna förslag på hur det kan bli bra.

Ett exempel är om det inte finns någon fritidsgård där ni bor. Skriv då ett brev och kräv att politikerna förklarar sig!

Fixa en loppis!Visst brukar man ofta ha en massa gamla prylar hemma som man inte behöver eller vill ha?

Be familj och släkt att bidra med prylar. Sen säljer ni grejerna och gör något bra för pengarna.

Ni kan till exempel skänka dem till en organisation som hjälper hemlösa.

Gör någon glad!Öva in ett uppträdande, en liten sketch eller en sång till exempel. Flera av er kan säkert spela instrument också.

Sen uppträder ni!

Bra ställen kan vara på äldreboenden, i parker och på sjukhus.

Eller gör som vi i Vildarna gjorde: Ge er ut i området där ni bor, och leta reda på saker som kan bli bättre.Kanske är det jättemycket skräp på gatorna?Då kan ni ta med er några sopsäckar och samla ihop skräpet. Sedan kan ni göra lappar som ni trycker upp där det typ står: ”Sluta skräpa ner!” eller nån annan bra grej som ni hittar på!

FadderbarnHela patrullen kan skaffa ett fadderbarn. Då hjälper ni ett barn i ett fattigt land att till exempel få gå i skolan och få mat. Ofta skriver man brev till varandra också. Det blir nästan som en extra patrullmedlem!

Gör skillnadVärldsförbättrarenVad kan jag göra för att göra världen bättre? Vad är viktigt för mig? Vad tycker jag om det som händer runt oss? Hur kan jag påverka det?

Jag tar ansvar för mig själv och andra!

Mål Lokalt och globalt samhällsengagemangScouterna försöker att göra världen bättre och du lär dig när du gör något för andra. Du lär känna din omvärld och hur du kan påverka den. I Scouterna får du också göra saker som hjälper andra människor.

Scoutmetoden är hur vi gör saker i Scouterna. Metoden består av sju delar som är lika viktiga.

Scout metod

29

Page 32: Upptäckten - programbok

− En kikare, vad häftigt! utbrast William. Det måste ju vara den ultimata prylen när man ska göra upptäckter.

Vi hade gått upp på vinden hela patrullen, och nu satt vi samlade runt kofferten. William hade bestämt öppnat locket och fiskat upp kika-ren. Jag hade också spanat in den. Kikaren var gammal. Den var helt gjord av trä och satt ihop med hjälp av nån slags rödgul metall. Man kun-de dra ut och fälla ihop den som ett periskop.

Min storebrorsa har en kikare som jag får låna ibland, om jag har tur. Han fick den i fö-delsedagspresent av vår farmor förra året så han är ganska mallig över den. Fast den kikaren är ny, den här som vi hade hittat i kofferten såg mycket äldre ut.

− Är det inte lite konstigt att kikaren inte har något fodral? undrade jag.

William ryckte på axlarna och han satte ki-karen framför ena ögat och började spana runt i rummet.

− Varför tycker du det? sa han.− Jo, men gamla saker brukar ju oftast ha fo-

dral, fortsatte jag och tänkte på brorsans kikare. För att de inte ska gå sönder eller repas.

Jag böjde mig fram över kofferten och kikade ner i den. Det var som vanligt ganska rörigt däri, fullt av prylar och fotografier. Plötsligt fastnade min blick på nåt som låg halvt gömt under ett rep. Jag stack ner handen och plockade upp det. Det var som ett rör, fast i brunt läder. En liten rem hängde från ena änden.

− Ett fodral! jublade William.Vi försökte få ner kikaren för att se om den

passade, men det gick inte. Nåt var i vägen. Bel-la tog fodralet och började skaka det.

− Det ska gå, jag ska få ut det, sa hon beslut-samt.

Det som hände sedan var lite knäppt, för ur fodralet ramlade det en liten ihoprullad pappersbit. Den flög ut och hamnade rakt i

mitt knä. Jag tog upp den och vecklade ut det skrynkliga pappret. Det var ett fotografi, ett svartvitt fotografi av ett träd.

− Ett träd? sa Bella besviket.Fem djupa suckar for genom luften där uppe

på vinden. Men ingen av dem tillhörde mig, för jag var upptagen med att undersöka baksidan av fotot.

− Sluta sucka, sa jag. Kolla här istället!Bella och William vägrade, de hade bestämt

sig för att undersöka vindstaket med kikaren is-tället. Men Daryan, Abbe och Sigrid hasade sig fram till mig.

− Åh, det är ett meddelande! tjoade Sigrid när hon kommit närmare.

− Och det är skrivet med samma handstil som de andra ledtrådarna, fortsatte Daryan.

− ”En upptäckt kan vara att se något med nya ögon”, läste jag högtidligt.

Abbe vände på fotot igen och la märke till nåt vi andra hade missat.

− Det är ett äppelträd, konstaterade han med sitt typiska Abbe-lugn.

I samma ögonblick stack Zätas huvud upp genom vindsluckan i golvet.

− Hittar ni några roliga grejer eller? sa Zäta och log mot oss. Ni gillar verkligen det här gamla vindsrummet, eller hur? Jag fattar inte att ni orkar vara här, det är ju bara en massa skräp!

Vi utbytte några snabba blickar med varan-dra. Jag tittade snabbt ner på fotot i min hand och fick en idé.

− Zäta! sa jag. Vet du om det finns det några äppelodlingar här i närheten?

Han såg förvånad ut.− Äppelodlingar? Tja, jag köpte ju en burk

äppelmos på torgmarknaden i somras. Ni kan ju kolla i skafferiet om den står kvar, det kanske står nån adress på burken. Men varför undrar ni det?

Älgar och äpplenCharlie berättar O

m mystiska fotografier och

att upptäcka saker där man minst anar det.

30

Page 33: Upptäckten - programbok

− Eh, svarade jag. Vi… Vi skulle så gärna vilja se hur man odlar äpplen. Ja just det, för vi har ingen aning om hur det går till.

Jag blinkade lite diskret mot Sigrid. Hon fat-tade.

− Zäta, sa hon. Är det sant att äpplen växer i små hålor under marken?

Vår stackars ledare såg helt förfärad ut. Vil-ken tur för oss att han är så lättlurad. Världens bästa ledare, men så himla lättlurad!

− Vet ni inte hur äpplen växer? Men herre-gud, sa han och skakade på huvudet. Okej, jag ska ta med er till en riktig äppelodling.

***

Sigrid slängde upp skafferidörren i köket och stack in ena handen. Först fick hon bara fram en burk med gamla rödbetor. Men sen lycka-des hon hitta den lilla glasburken med ljusgult äppelmos. Daryan konstaterade att moset i alla fall kom från Sverige, för en liten blågul flagga syntes på etiketten. Han vände på burken och läste texten på baksidan.

− ”Vårt äppelmos är gjort av finaste svenska äpplen och odlade helt utan kemikalier. Besök oss gärna på Gruvlandavägen 7 i Åkerstorp.”

− Perfekt, sa Zäta. Vi åker dit. Nu ska ni få lära er allt om hur man odlar äpplen!

Han tyckte nog att han gjorde en god gärning som utbildade oss i äppelkunskap. Men vad han inte visste var att han samtidigt hjälpte oss med vår upptäckt!

Vi stack ner till tågstationen och köpte bil-jetter. Jag hade hängt fast kikaren i bältet. På stationen passade vi också på att ringa och kolla så att det var öppet på odlingen. Mannen som svarade berättade glatt att vi visst kunde kom-ma dit, men för att vi inte skulle bli besvikna berättade han att de sista äpplena plockades för två veckor sedan.

− Men det finns ändå massor att titta på här, fortsatte han. Vi gör ju både äppelmos och äp-pelmust också!

***

Tåget bromsade in vid Åkerstorps station och vi klev av. Det hade inte varit en så lång resa, men ganska spännande faktiskt. Mitt i ingen-stans hade tåget plötsligt stannat med ett gniss-lande bromsljud. En röst i högtalarna berättade att vi inte kunde fortsätta för att det stod en älg på spåret. En älg! Hela patrullen studsade upp

31

Page 34: Upptäckten - programbok

från sätena och skyndade fram till tågfönstret. Vi tryckte våra ansikten mot rutan för att för-söka få syn på älgen.

− Där borta! ropade Bella. Kolla, den är helt gigantisk ju!

Älgen traskade förbi precis utanför vårt föns-ter, helt utan att bry sig om att våra ansikten var upptryckta mot glasrutan. Den gick bara lugnt vidare, in i skogsbrynet.

− Det där kallar jag naturupplevelse, sa jag och kunde inte slita blicken från djuret, även om det nu bara var den bruna rumpan som syn-tes mellan träden.

När älgen var borta började tåget rulla igen, och en liten stund senare var vi alltså framme i Åkerstorp. Nu stod vi på perrongen och funde-rade på åt vilket håll vi skulle gå. Abbe smas-kade på ett äpple.

***

Det första vi såg när vi kom fram till äppel-odlingen var träden. Massor, massor, massor av knotiga äppelträd. Först gick vi och pratade med Palle. Han hette så, äppelodlaren. Han be-rättade om äpplena, vilka olika sorter som finns och hur det är att vara odlare.

Jag skämdes faktiskt lite i smyg när Palle be-rättade om jobbet på gården. Aldrig hade jag tänkt på att det kunde vara så mycket jobb att odla äpplen! Oftast brukar man ju bara tugga i sig det där äpplet utan att tänka på var det kom-mer från… Palle förklarade hur viktig naturen är för alla som odlar saker.

− Träden behöver bra jord att växa i och fin luft att andas, sa han och klappade lite på en knotig gren.

Han är lite knäpp, tänkte jag. Pratar om trä-den som om de vore hans barn. Fast efter en stund tror jag att vi alla fattade vad han menade. Tänk dig själv hur det är när man har jobbat med nåt länge. Kanske är det en bok man har läst, nåt man gjort i träslöjden eller en tavla som man målat. Man bryr sig lite extra mycket om den, eftersom man har gjort den helt själv. Så måste det vara med Palle och hans äppelträd.

Palle tog med oss längst bort i äppelodlingen, nästan ända bort till det röda trähuset där han bodde med sin familj.

− På hösten och vintern brukar vi göra äp-pelmos och äppelmust, berättade han.

− Vi har ditt äppelmos i skafferiet i scoutlo-kalen, sa William stolt.

Palle log och pekade uppåt.− Här ser ni det äldsta trädet på hela gården.Vi stod nu rakt under ett stort äppelträd, och

det såg verkligen jättegammalt ut. Fast starkt på nåt sätt. Som en seg gammal gumma.

− Äppelträd brukar inte bli så här stora i van-liga fall, sa Palle. Det råkar också vara ett per-fekt klätterträd…

− Får vi prova det? frågade jag då såklart. − Klart ni får! svarade Palle och log. Jag sät-

ter på kaffe medan ni klättrar. Han och Zäta försvann in i ett av de stora

röda husen. Vi hörde Zäta fråga nåt om hur man gör äppelmust, men rösterna försvann in i huset. Det var lika bra, tänkte jag, för nu kunde vi fortsätta fundera på kikaren och upptäckten. Men jag klättrade upp i trädet först. Det var verkligen ett helt perfekt klätterträd. Det satt tjocka grenar både långt ner och högre upp. Hela patrullen fick plats i trädet.

− Kolla, man kan se hur långt som helst häri-från! ropade Sigrid.

Hon hade klättrat längst upp i trädet. − Vänta, fortsatte hon och pekade på nåt på

marken en bit bort. Vad är det det där?Jag kisade med ögonen för att se vad det var

hon hade upptäckt. Men Daryan hann före, jag tror han ser bättre än jag.

− Det är en massa plastdunkar! utbrast han. Men vem slänger sånt i skogen?

− Det kan väl inte vara Palle? sa William för-skräckt.

− Nej! sa jag tvärsäkert. Det måste vara nå-gon annan. Kolla, de ligger ju på andra sidan vägen. Det är säkert nån som har stannat med bilen och bara dumpat dem där. Jag tror inte att Palle skulle göra nåt sånt på sin egen gård.

− Charlie har rätt, höll Abbe med. Palle bryr sig ju om sina äpplen. Ni hörde ju vad han sa förut, om att de ska ha bra jord och frisk luft och så.

− Men vad är det för några plastdunkar då? undrade Daryan och spejade bort för att för-söka se bättre.

Jag kom på att jag fortfarande hade kikaren hängandes i bältet, med den skulle jag kunna se dunkarna! Jag fiskade upp kikaren ur fodralet i bältet och satte den framför mitt högra öga. När jag blundade med det vänstra fick jag en riktigt skarp bild. Jag letade mig fram med kika-ren över äppelodlingen, skogen, husen, och till slut hittade jag fram till vägen.

− Det ser ut som någon slags kemikalier. Det

32

Page 35: Upptäckten - programbok

sitter en massa olika märken på dunkarna, sa jag till de andra.

− Typ dödskallar och så? frågade Bella.− Ja, och en massa andra symboler, svarade

jag. När Palle kom ut igen från huset berättade vi

om det vi upptäckt. Han såg ledsen ut. Jag trod-de att han skulle bli arg faktiskt, och inte ledsen.

− Åh, vad jag blir trött på folk som förstör miljön, sa han och skakade på huvudet och suckade högt.

− Det finns odlare som använder starka ke-mikalier, istället för att vara smarta och odla na-turligt som vi gör här på vår gård. Sånt gör mig irriterad faktiskt. De förstör ju bara naturen när de håller på så, sa Palle.

− Ska vi samla ihop plastdunkarna åt dig? frågade Sigrid. Tänk om de läcker ut en massa kemikalier i jorden?

Palle såg fundersam ut.− Nja, det är nog ingen bra idé. Det kan vara

väldigt giftiga saker som är farligt att få på hu-den och andas in ångorna.

− Men vi vill gärna hjälpa dig och dina äpp-len! sa Bella bestämt.

Abbe kom på ett sätt att hjälpa till.− Jag vet, vi kan kolla vad det är för några

kemikalier, sa han och plockade fram sitt an-teckningsblock ur byxfickan.

William sken upp och plockade fram sin ka-mera.

− Och fotografera dunkarna! Så har vi bevis-material, sa han.

Sigrid och Daryan började diskutera vilka kemikalier det kunde vara, båda två är ju som vandrande uppslagsverk. Hela gänget hoppade ner från trädet och började trava iväg över grä-set.

− Jag kommer snart, ropade jag efter dem. Kikaren låg i mitt knä där jag satt i äppelträ-

det. Jag tog upp den och satte den framför ögat igen. Spanade runt omkring. Ganska häftigt är det egentligen, tänkte jag. Om man bara kollar noga finns det ju massor av saker att upptäcka i naturen. Ofta schyssta grejer, som älgar och äppelträd. Men också sånt som behöver fixas. Som kemikalier och annat som kan förstöra naturen. Jag stoppade ner kikaren i det bruna läderfodralet igen och skulle precis klättra ner när jag såg nåt som hängde och dinglade i en gren precis under mig. Amuletten! Jag grävde lite i jackfickan och fick upp det skrynkliga fo-tografiet från kofferten.

”En upptäckt kan vara att se något med nya ögon”

läste jag högt för mig själv. Jag log och plock-ade försiktigt ner amuletten från grenen innan jag klättrade ner. Sedan hängde jag den runt halsen och sprang bort till mina patrullpolare. /Charlie

33

Page 36: Upptäckten - programbok

Upptäck naturenINTE BARA SKOG…När du sitter på ditt rum kan naturen kännas rätt lån

gt borta. Kanske har du

ett fönster som du kan kika ut genom, och få en liten glimt av himlen. Eller så

bor du omgiven av skog, och har en massa av gröna träd utanför.

Om du bor i

en stad kanske din utsikt mest består av andra hus och

några bilar som står

parkerade på andra sidan gatan.

Men tittar du riktigt noga upptäcker du att naturen inte b

ara finns där träden,

bergen och havet är. Små bitar av naturen finns överallt omkring oss. Till och

med i dina kläder och när du går på toa…

Kolla in bilden här ovanför och upptäck naturen nära dig

!

OstmackaBröd från mjöl från vete/havre/rågSmör från mjölk från kossaOst från mjölk från kossa.

Skrivbordsskivanunder den vita färgen finns en träskiva från träd.

Skrivbordsbenenmetall kommer från berg.

Drickchokladmjölk från kossa choklad från kakaofrukten socker från sockerbetor.

Dricksglasglas består av smält sand.

Krukväxtväxt från växthus eller trädgård.

34

Page 37: Upptäckten - programbok

Upptäck naturenStick ut…Naturen ger oss inte bara en massa bra grejer och material.

Den är också en riktigt, riktigt spännande plats. Tänk bara hur mycket växande, levande och knasiga djur och växter det finns där ute. Och alla häftiga platser och upplevelser som bara väntar på att upptäckas…

Stick ut i naturen!

Pssst!FavoritbokPapper innehåller fibrer från träd.

Blyertspennaträ från träd blyerts innehåller grafit, en sorts kol från berg

Pappersservetterpapper innehåller fibrer från träd

Scouttröjatyg av bomull görs av bomullsblomman

Äppleäpple från äppelträd.

35

Page 38: Upptäckten - programbok

Storstadsdjungeln

Noll natur?Bara för att man är i en stad så betyder inte det att man inte kan vara i naturen. Det kan funka bra med en park. Eller varför inte en hamn om du bor vid havet. Kanske rinner det en å genom staden du bor i?

I storstadsdjungeln finns det utmaningar och upplevelser bakom varje hörn. Varför inte prova att ha en storstadssafari till exempel? Eller slå upp ett tält i parken med din patrull?

StadsdjurMan kanske inte alltid ser dem. Men visst finns det en massa djur också i storstan!

Börjar man leta från himmel till jord kan man till exempel hitta:

- Duvor och andra fåglar- Fladdermöss- Insekter av olika slag- Hundar och katter- Råttor- Daggmaskar- Och ännu fler insekter!

Utmana dina patrullkompisar! Vem kan hitta flest djur utanför scoutlokalen?

FriluftslivVi gör det i skogen! Naturen är en plats för äventyr och upplevelser. Saker som är enkla inomhus blir kluriga och spännande när vi kommer utomhus. Vi får känna oss trygga i naturen och lära oss ta hand om den.

Scoutmetoden är hur vi gör saker i Scouterna. Metoden består av sju delar som är lika viktiga.

Scout metod

Psst

36

Page 39: Upptäckten - programbok

och VildmarkenAlla rätt!Du har säkert hört talas om Allemansrätten.

Den beskriver vad vi får och inte får göra i naturen. Allemansrätten säger att alla människor i Sverige ska få vara i naturen, men att man måste vara rädd om den också.

”Inte störa – inte förstöra”

Länder i världen har olika regler för hur man får vara i naturen.

En bra grej som Allemansrätten säger är att man får plocka vilda svampar och bär. Mums!

Som du ser finns det massor av olika sorters natur i Sverige.

Det beror till stor del på att vårt land är så avlångt och därmed har många olika väder och miljöer.

På sidorna som kommer nu kan du läsa om bland annat djupa skogar, höga fjäll och böljande hav.

I och med naturenVad gör vi människor med vår natur? Hur påverkar naturen mig?

Naturen är min vän och jag tar hand om den!

Mål

37

Page 40: Upptäckten - programbok

Skogens käkOstmackor och varm choklad i all ära. Men visst låter den här menyn bra mycket mer spännande än din vanliga matsäck?!

Förrätt Syrlig sallad med harsyra.

Huvudrätt Nystekt svamp på en bädd av maskrosblad.

EfterrättBär serverade på grässtrå, gärna med något att dricka till.

Dryck Uppfriskande te med granbarrsskott.

Obs! Tänk på att bara äta saker som du vet inte är giftiga. Om du är osäker, låt bli!

Skogen VinterskogVintern är en perfekt årstid att sticka ut i skogen. Ni kan bygga snökojor, ha snögubbetävling och laga värmande mat över öppen eld. Eller åka pulka, skidor och skridskor förstås!

Ett bra tips är att utforska samma område flera gånger, vid olika årstider. För tänk dig hur stor skillnad det är på sommaren och vintern till exempel.

Under bar himmelProva att sova i ett vindskydd eller rakt under stjärnorna.

Det är garanterat en häftig upplevelse!

38

Page 41: Upptäckten - programbok

DjurNågra av de djur du kan hitta i Sveriges skogar är:

ÄlgarVargarLodjurBjörnarUgglorNäbbmöss

Och många, många fler!

Pssst!

Möten i mörkretPå natten kan skogen kännas som en rätt mystisk och skrämmande plats.

En lagom läskig och spännande nattvandring kan man göra på det här sättet:

Gå en sväng i skogen när det är ljust ute. Häng upp reflexer på trädgrenar och lägg på stenar. Se till att de hänger lagom långt ifrån varann bara.

När det blivit mörkt tar ni med er en ficklampa och följer spåret genom att lysa så att reflexerna visar vägen!

Det är nästan ännu roligare att vara två patruller som fixar spåren åt varandra.

NaturbyggeFixa en kojbyggartävling!

Ta reda på vilken patrull som bygger den skönaste, snyggaste eller största kojan.

När kojorna väl är färdiga, varför inte prova att sova över en natt eller två? 39

Page 42: Upptäckten - programbok

Berg och fjället

I kalsonger till toppenFransmannen Charles Rabot var först upp på Sveriges högsta berg Kebnekaise. När han och hans två följeslagare nådde toppen var han bara klädd i kalsonger på benen. Byxorna låg kvar hemma i lägret för att han var rädd om sitt enda par!

FjällVet du vad som gör ett fjäll till just ett fjäll?

Om ett berg når ovanför trädgränsen, då kallas det oftast för fjäll.

Det handlar alltså om att det ska vara tillräckligt högt, så högt att inga träd kan växa där.

Pssst!

”Nordvart genom Karlavagnen ser du

Samelandet skymta: Fjäll bak fjäll i

fjärran blåna, sjöar sträcka sig vid

sjöar,

bergens branter, fjällens toppar h

öja sig

mot själva himlen, bäckar brusa, skogar

susa, tvärbrant stupa stålgrå uddar

strävande mot stormigt hav.”

Ur den samiska nationalsången

Klättra utan bergMed en klättervägg kan du och dina kompisar prova klättring. Även om ni inte har några fjälltoppar eller berg i närheten!

Klätterväggar finns på många ställen.

Varför inte ha en klätterhajk, eller klätterexpedition? Vilken perfekt spännande start på en äventyrshelg!

Det går också att hyra klätterväggar. Kanske har du provat det på ett läger någon gång?

40

Page 43: Upptäckten - programbok

djurI våra svenska fjäll finns det en massa häftiga djur och växter. Till exempel:

Ren

Fjällräv

Fjällämmel

Hjortron

Fjällsippa

Men naturen i fjällen är också extra ömtålig. Om den skadas tar det extra lång tid för den att återhämta sig.

Vi måste ta hand om vår vackra fjällnatur!

Pssst!

BergsbestigningMan måste inte åka till Kebnekaise eller Mount Everest för att klättra i berg.

Det räcker med ett lagom högt berg eller en kulle.

En bergsbestigning kan ni exempelvis göra på en hajk, eller varför inte på ett vanligt möte?

Klättra upp på närmaste kulle! Ta med er en ledare, matsäck och schyssta skor.

När ni har kämpat er upp på toppen får ni belöningen – vila och att kolla in den coola utsikten!

Inte bara skidorOm du inte själv bor i norra Sverige så tänker du kanske mest på snöklädda bergstoppar och skidåkning när du hör ordet fjällen.

Men en annan häftig upplevelse är att vara i fjällen på sommaren, till exempel att fjällvandra. Du kan bo i tält, eller lite mer bekvämt i en stuga.

Naturen i fjällen är storslagen, och man kan hitta alldeles fantastiska spegelblanka sjöar, höga berg och djupa dalar.

41

Page 44: Upptäckten - programbok

andra vattenHavet, sjöar och

På paddlingAtt långsamt glida fram genom vattnet kan vara ett av de häftigaste sätten att uppleva naturen på.

Tänk dig att du sitter i en kajak till exempel, det är nästan som att sväva över vattnet.

Paddla er fram mellan kobbar och havsvikar i skärgården! Eller ge er iväg på vattenexpedition över en sjö.

Glid mellan vindlande krokar på en å. Omgivna av branta bergssidor och mäktig skog slår ni läger på en liten udde. Efter en läcker middag över öppen eld somnar ni gott i vindskydd med utsikt över vattnet.

Passa också på att spana efter vilda djur. Med en kikare och kamera kan du få många häftiga upplevelser som räcker länge!

KanotOrdet kanot betyder båt. En kanot är en vattenfarkost som är spetsig i båda ändarna och drivs med paddlar eller segel. Kanadensare och kajak är två sorter av kanoter.

KajakKajaken kommer från eskimåerna som bor på Grönland och i norra Kanada. Den stora skillnaden mot kanadensare är att kanoten är täckt och man sitter på båtens golv i en sittbrunn med benen utsträckta framför sig. Kajaken klarar sig mycket bättre när det blåser än kanadensaren och den kan användas ute på havet.42

Page 45: Upptäckten - programbok

Havet är djupt!Men hur djupt? Jordens största vattendjup är Challengerdjupet i Marianergraven i Stilla havet. Det är 10911 meter djupt. Det är djupare än vad världens högsta berg är högt, Mount Everest är ”bara” 8848 meter över havet.

År 1960 åkte undervattens-farkosten Trieste ända ner till Challengerdjupets botten.

KanadensareKanadensaren kommer från de nordamerikanska indianerna och är utmärkt för att åka över sjöar, åar och i inre skärgården. I yttre skärgårdar och på öppet hav där vågorna kan gå för höga är inte kanadensarkanoten bra.

Pssst!

Visste du att nästan tre fjärdedelar av jorden är täckt med vatten?

Levande livDu behöver inte vara på djupt vatten för att hitta coola djur och växter.

Med snorkel, cyklop och en håv kan du undersöka vad som finns i strandkanten.

Men var försiktig, det kan nämligen finnas fåglar med ungar i närheten. Dem ska man inte störa.

Fota och skriv ner vad ni hittar för växter och djur.

Fina snäckskal och stenar kan ni spara och göra konst av. Fast bara av tomma snäckskal förstås, gör inga djur hemlösa genom att ta deras hus!

43

Page 46: Upptäckten - programbok

andra vattenHavet, sjöar och

Scouter som verkligen gillar sjön kan vara med i sjöscouterna. Det är scoutkårer som håller till extra mycket på vattnet!

Pssst!

Bygg en egen båtMed hjälp av en bit bark som du hittat på marken (man får inte ta bark från levande träd) och din kniv kan du tälja till en egen båt. Gör ett hål och sätt fast ett segel.

Leta reda på en bäck och ha ett båtrace med dina patrullkompisar.

Säkert knivarbete Håll armarna tätt intill kroppen när du täljer, händerna ska vara nära kroppen.

Tälj genom att trycka med tummen mot knivens rygg. Armarna ska inte lämna kroppen.

Tälj lugnt!

Styrbord

Akter

Reling

Storsegel

Skrov

Skot

44

Page 47: Upptäckten - programbok

Hejdundrande hajkNi kan kombinera segling och hajk genom att styra skutan mot till exempel en öde ö.

Upptäcktsfärden blir ett faktum!

FlottfärdFärdas på en vild, vindlande älv. Eller bara glid runt i er egna flotte och glassa.

Det finns många olika typer av flottar som man kan bygga. Ni kan använda er av trästockar, plastdunkar och smala pinnar till exempel.

Experiment med vatten!

Du behöver:

• Ett glas • Ett gem (använd ett lätt gem av plast

så att det inte sjunker)• Vatten• Diskmedel

1. Prova att sakta fylla ett glas med vatten. Vad händer när det är fullt men precis innan det rinner över kanten?

2. Det kallas ytspänning!3. Prova att lägga ett gem av plast i ett

glas med vatten. Gemet kan flyta på ytspänningen precis som en vattenlöpare.

4. Droppa nu ner lite diskmedel i vattnet. Kanske måste du blanda det lite med vattnet. Vad händer nu?

Vad tror du händer om vi släpper ut ämnen i våra vattendrag som gör samma sak som diskmedlet?

En vattenlöpare utnyttjar ytspänningen för att kunna gå på vattnet.

Babord

För

Däck

Skrov

Mast

45

Page 48: Upptäckten - programbok

− Glöm inte vitlöken! ropade Sigrid.Hon grävde ivrigt i matkassen som stod på köksbordet. Plötsligt kom tre stora vita klyftor flygande genom luften. Jag fångade dem med ena handen.

− Snyggt! ropade Charlie från andra sidan rummet.

− Är det sånt man lär sig när man är ban-dymålvakt? frågade Bella och flinade. Hon och Charlie stod och skalade morötter. Det skvätte orange morotssaft över halva köket.

− Typ, svarade jag och började skala vitlöks-klyftorna på en skärbräda.

Fast egentligen handlar det bara om att ha kontroll över sina reflexer och kroppen. Jag provade att jonglera med de nyskalade klyftorna och det gick ganska bra. Tills jag tappade dem på golvet och fick hämta tre nya till matlag-ningen…

Vi var hemma hos Charlie och lagade mat. Vi hade träffats för en timme sen utanför mataf-fären nere i centrum och handlat allt vi behöv-de till att göra Vildarnas specialmackor. Det är världens godaste tunnbrödrullar. Receptet var ganska nytt, väldigt nytt till och med. Vi hade faktiskt uppfunnit det på förra scoutmötet.

***Allt hade börjat några veckor innan med att vi hittade en gammal rostig nyckel i den där mys-tiska kofferten på vinden. På nyckeln satt det en liten träbit. På träbiten stod det ”Skogvak-tarstugan” med snirkliga bokstäver. Vår ledare Camille berättade att det fanns en stuga en bit utanför stan som kallades så. Men det hade inte bott någon där på flera år. Kunde det verkligen vara den som nyckeln gick till?

När jag kom hem från träningen nästa dag fick jag en oväntad ledtråd. Mitt på hallgolvet låg det ett litet blekt kuvert. Jag såg det direkt, för det liknade inte alls vår vanliga post. Jag

sparkade av mig skorna snabbt och böjde mig ner och plockade upp kuvertet. Det stod inget namn på, men det var inte särskilt svårt att lista ut vem (eller rättare sagt vilka) det var till. För med små bokstäver stod det ett meddelande på baksidan:

Utmaningar är upptäckter

Jag blev hur nyfiken som helst! Men jag stoppa-de faktiskt ner kuvertet i jackfickan direkt utan att öppna det. Det skulle bli mycket roligare att öppna det när hela patrullen var med. Så när Vildarna sågs några dar senare plockade jag fram kuvertet och berättade hur jag hade hit-tat det. Vi bestämde att det var bäst att öppna det direkt (såklart, eftersom alla var lika nyfikna som jag!). I kuvertet låg det sex små nycklar. De såg likadana ut som nyckeln som vi hade hittat i kofferten, den som ledde till Skogvaktarstugan. Fast de här nycklarna var mycket mindre. Alla var lite rostiga också, så de såg ganska gamla ut. Dessutom hade de olika form och var lite olika stora.

− Vart tror ni att nycklarna leder? sa Daryan fundersamt och fingrade på en av dem. Nyckeln i hans hand var av järn, och hade ett krokigt handtag.

− Garanterat att vi får svaret om vi letar vid Skogvaktarstugan. Tror ni inte det? sa William och höll upp nyckeln från kofferten i luften och pekade på träbiten.

− Den här, fortsatte han, är ju den enda nyck-eln som vi faktiskt vet vart den går nånstans.

William hade ju rätt, så vi bestämde oss snabbt för att undersöka saken. Man får ju följa de ledtrådar man har liksom. Vi övertalade Ca-mille att hon skulle visa oss var Skogvaktarstu-gan låg.

− Hm, jag vet inte… Camille såg tveksam ut. Men så glimmade det till i hennes ögon.

Utmaningar och upptäckterAbbe berättar Om en vandring genom

vinterskogen och upptäckter i ett

öde hus

46

Page 49: Upptäckten - programbok

− Äh, lite äventyr kan väl inte skada, sa hon glatt. Men då får ni fixa matsäck så det räcker åt mig också!

***Så nu var vi alltså i Charlies kök och gjorde Vil-darnas specialmackor till hela patrullen. När man ska på upptäckarexpedition måste man ha matsäck med sig, det är en universalregel! Så när vi hade övertalat Camille att hänga med till Skogvaktarstugan uppfann vi receptet på Vildarnas Specialmackor, skrev ner receptet och åkte och handlade ingredienserna. Nu var vi snart klara med mackorna och redo för vår expedition.

− Kan vi gå nu? gnällde William otåligt och skruvade på sig.

Han gillar ju inte att vänta på saker. Alla hade fått plocka ihop sina egna mackor och William var redan klar med sin.

Vi är en ganska knasig patrull, för nästan alla har nåt som de inte kan äta. Till exempel så tål jag inte nötter, William äter inte kött och Bella hatar paprika. Fast det kanske inte är så kna-sigt när man tänker efter. Alla människor är ju olika!

Knirr. Knarr. Knirr. Snön lät som en hel orkester när vi gick på den. Vi var på väg mot Skogvaktarstugan. Daryan höll i kartan vi hade fått av Camille, och började se lite trött ut. Ca-mille hade ritat ut på kartan var stugan låg, men bestämt att vi skulle hitta den själva.

– Kompisar, sa Daryan, jag tror att det inte är så långt kvar nu. Men är det nån mer än jag som börjar bli trött?

– Jag också! svarade jag. Och hungrig! Vad säger ni om att ta en energipaus?

Ur min ryggsäck plockade jag upp en rund plåtask.

– Jägargodis! ropade Sigrid lyckligt.– Men ååh, varför tog vi inte med riktigt go-

dis? sa Bella och såg besviken ut.– För att vanligt godis inte är smart att äta när

man behöver orka länge. Typ som nu, svarade jag och började lirka upp locket på plåtasken.

– Men jägargodis är nyttigt? – Ja, mycket nyttigare än vanligt godis. Jag

har blandat russin, torkad frukt och lite chok-lad. Jag skippade nötterna såklart, eftersom jag inte tål det, och tog solrosfrön istället. De innehåller också en massa bra grejer som gör att man orkar gå länge.

47

Page 50: Upptäckten - programbok

– Fast erkänn att geléhallon är godare, sa Bella lite surt och blängde på mig.

– Men geléhallon innehåller ju nästan ingen-ting. Bara socker och färgämnen typ, svarade jag och räckte fram mitt jägargodis till henne istället.

– Smaka!– Du är verkligen ett hälsofreak Abbe, fnis-

sade William.– Men vi gillar dig ändå, intygade Sigrid sam-

tidigt som hon stoppade munnen full och för-sökte övertala Bella att smaka lite.

***

När vi hade mumsat i oss godiset och fått ny energi fortsatte vi mot Skogvaktarstugan. Trä-den var alldeles vita och tunga av frost och snö. Här och där syntes spår av skogens invånare. Och så våra egna fotspår förstås. Sigrid stan-nade till och pekade på spåren bakom oss.

– Jag vet ett smart knep man kan använda om man går vilse i skogen när det ligger snö på marken, sa hon. Man följer sina egna fotspår tillbaka!

– Men tänk om det börjar snöa jättemycket då? undrade William. Då täcks ju spåren över!

Han hade klättrat upp på en kulle vid sidan om stigen. Där stod han och spejade för att för-söka få syn på stugan.

– Det har du i och för sig rätt i…, funderade Sigrid. Äh, i så fall får man väl använda karta och kompass. Men det är ju inte lika kul!

– Apropå det, sa Daryan och tittade upp. En-ligt kartan borde stugan ligga alldeles bakom den där kullen. Ser du något William?

– Näe, svarade William. Eller jo vänta… Jag ser den visst!

Wow, den ser verkligen öde ut. Lite som ett spökhus!

Vi fortsatte bort över kullen tills vi kom fram till stugans grind. Av nån konstig anledning var stigen från grinden till ytterdörren nyskottad. Visst såg stugan öde ut, men var den verkligen det? Jag kastade en hastig blick på Camille, som hade hängt med oss så här långt. Hon tog av sig sin ryggsäck och lutade sig mot grinden.

− Gå in ni, sa hon, jag väntar här. Har aldrig gillat gamla ödehus.

Så vi fortsatte ensamma fram till dörren. Jag plockade fram nyckeln ur min jackficka. Han-den darrade lite för det var riktigt kallt ute, och nu hade det börjat snöa också. Nästa gång ska jag ha dubbla vantar, tänkte jag för mig själv. Jag försökte lirka in nyckeln i låset, men det gick inte alls. Mina fingrar var alldeles för kalla, de fick inte grepp om nyckeln.

− Låt mig prova, sa Daryan.Jag gav Daryan nyckeln. Han förde försiktigt

in den i låset och vred om. Det knäppte till och dörren gled upp med ett knak. Vi klev in. Hal-len framför oss var dammig, väldigt dammig. Plötsligt skrek Bella till och pekade på något. Där på golvet, mitt framför våra ögon, stod ett meddelande skrivet i dammet. Det kändes kus-ligt när Bella läste texten:

Alla lika. Alla olika.

− Vi måste undersöka resten av huset, sa Da-ryan och gick med bestämda steg längre in i den gamla stugan.

***

Vi såg oss omkring i det lilla rummet inn-anför hallen. På golvet låg det gamla trasmat-tor och lamporna i taket var täckta av damm. I ett hörn stod en gammal gungstol och väg-garna var fulla av bokhyllor. Den som hade bott i stugan hade nog gillat att läsa. Det fanns en kakelugn också, och en dörr som gick till ett gammalt linneskåp.

− Här inne är det ett kök, ropade Daryan från rummet intill.

I köket stod ett slitet träbord, några pinn-stolar och en grönmålad kökssoffa framför ett fönster. På bordet låg det en blekt gammal bordsduk som nån nog hade virkat för väldigt länge sen. I en vas slokade en bukett med vissna blå blommor. Jag satte mig på en av pinnsto-larna och lät blicken vandra ut genom fönstret. ”Alla lika. Alla olika.” Vad betydde det egentli-gen? Plötsligt la jag märke till en skrynklig pap-persbit som låg på fönsterbrädan bredvid mig. Den påminde om en inköpslista.

− ”Saker som behöver göras”, läste jag högt. ”Hämta in ved. Plocka ner boken om lingon från bokhyllan. Ta fram nya handdukar ur lin-

48

Page 51: Upptäckten - programbok

neskåpet. Plocka fram femkronan jag tappade bakom sängen. Få ut nyckeln ur låset på andra våningen”.

− Konstigt, sa Charlie och lutade sig fram för titta närmare på lappen. Det där är ingen vanlig inköpslista…

− Ska vi kolla om den som skrev lappen har gjort färdigt alla sakerna? sa William med spök-lik röst.

Jag kände hur jag rös till. Håren i nacken lik-som reste sig.

− Vi kollar, hörde jag mig själv svara.Så vi tog med oss listan och började under-

söka huset. Först kollade vi i kakelugnen. Där fanns ingen ved. Sedan kikade vi i bokhyllan. På översta hyllan stod en bok med lysande röd pärm som alldeles säkert handlade om lingon. Vi kollade efter handdukar också, men det hängde inga framme nånstans. En gammal

järnsäng stod i ett sovrum som låg bredvid kö-ket, men det gick inte att se om det låg någon femkrona under den eftersom det var alldeles för mörkt.

Sigrid gick upp för trappan till övervåningen. Det sitter ingen nyckel i låset, konstaterade hon. Men dörren verkade ändå vara låst. Nyckeln satt på insidan…

– Jag tycker vi gör alla sakerna som står på listan, sa William. Det känns på något sätt som att det är meningen.

– Pax för att INTE krypa in under den där äckliga gamla sängen, sa Bella och rynkade på näsan.

Vi bestämde att vi skulle dra lott om vem som skulle göra vad. Jag plockade fram mitt anteck-ningsblock och en penna. Sen skrev jag upp varje uppgift på varsin pappersbit och la dem i min mössa.

49

Page 52: Upptäckten - programbok

Sigrid drog den första lappen: BÄRA IN VED

William: FÅ UT NYCKELN UR LÅSET

PÅ ÖVERVÅNINGEN

Daryan: PLOCKA FRAM HANDDUKAR

Jag: TA NER BOKEN OM LINGON

FRÅN BOKHYLLAN

Charlie: FÅ UT NYCKELN UR LÅSET

PÅ ÖVERVÅNINGEN

Det fanns ju bara fem uppgifter, så två fick göra samma sak. Till sist låg det bara en ensam lapp kvar i mössan. Jag vände mig mot Bella.

– Hm, Bella… Det var inte meningen men…– Jag veeet, svarade Bella med ett stön. Hon

tog pappersbiten och vecklade ut den:

LETA EFTER FEMKRONAN UNDER SÄNGEN

***Som riktiga Vildar sprang alla ut ur köket och åt olika håll för att göra sina uppgifter. Eller nja, inte Bella kanske. Hon släpade sig snarare över det slitna trägolvet bort mot sovrummet.

Jag satt i alla fall ensam kvar i köket med min lapp i handen. Ta ner en bok från en bokhylla, tänkte jag. Det ska ju inte vara så svårt. Men jag hade en klump i magen som ingen annan såg eller visste om. Jag spanade ut genom fönstret igen. Sigrid hade hittat en vedbod ute på gården och nu kånkade hon på en stor trave med ved. Tänk att hon var så stark ändå, att hon orkade pulsa genom den djupa snön med flera kilo ved i famnen. Men varför hade inte jag kunnat få den uppgiften istället? Mina armar är ju också starka. Varför skulle just jag plocka ner boken? Visst, jag gillar att läsa böcker, men jag hatar ju att klättra på saker och att försöka hålla balan-sen. Jag kände mig som världens löjligaste per-son där jag satt ensam i köket. Till slut bestämde

jag mig för att i alla fall försöka. Då kunde ju ingen säga att jag inte provat.

Så jag gick in till rummet med bokhyllor-na. Där tog jag ett djupt andetag och klättra-de upp på en ranglig gammal stege som stod lutad mot väggen. Träet i den knakade till, men jag stod emot reflexen att hoppa ner från den. Istället sträckte jag mig upp mot boken med den lysande röda pärmen. Om jag hade haft typ en decimeter längre armar så hade jag nått boken och kunnat ta ner den. Min uppgift hade varit avklarad. Men nu hade jag ju inte så långa armar, så det var bara att klättra ner igen. Jag kände hur ansiktet blev rödare och rödare. Jag skämdes över att jag inte klarade min enkla uppgift. Jag, som är innebandymålvakt och tränar tre dagar i veckan, kunde inte klara en superenkel grej som den här. Inte blev det bättre av att Da-ryan och några av de andra hade kommit in i rummet just då heller.

– Har du inte fått ner boken? sa han och tittade först på mig, sedan upp mot bokhyl-lan.

– Nej, mumlade jag och skämdes ännu mer.

– Men kan vi inte hjälpas åt då? sa Daryan bara.

Han klättrade upp på stegen lätt som en plätt. Där sträckte han sig bara en liten bit, och fick tag på boken.

– Ta emot! hojtade han och kastade ner boken till mig.

Det kändes bra att vi hade gjort uppgiften, men inte bra att jag hade misslyckats. Fast Daryan verkade inte bry sig.

– Du försökte ju, sa han bara och ryckte på axlarna. Man kan ju inte rå för hur långa armar man har liksom.

I samma stund hördes ett rop från övervå-ningen. Vi sprang upp för trapporna för att se vad det var som hade hänt.

– Ingenting! sa Charlie uppgivet. Charlie och William såg arga och irriterade ut.

– Och det är just det som är problemet, fortsatte William. Vi har försökt allt, men det går inte att öppna den här dörren!

Jag fick en snilleblixt.– Hämta en tidning och något smalt att

peta med! bad jag Charlie och William.

50

Page 53: Upptäckten - programbok

Efter en kort stund var de tillbaka. Charlie höll i en gammal gul dagstidning, och William hade hittat en smal järnspik.

– Nu ska ni få se. Det här är ett knep som jag har sett på film, sa jag och började trixa med dörren.

Dagstidningen sköt jag försiktigt in en bit under dörrspringan, så att den hamnade precis under låset på insidan. Sedan tog jag den smala järnspiken, och förde försiktigt in den i låset. Jag fick lirka en stund, men till slut föll nyckeln med en duns ner på golvet på andra sidan dör-ren. Jag satte mig ner på knä, och drog försiktig tillbaka tidningen.

– Vilken magi! utbrast Bella som precis hade kommit upp för trappan. Hon höll en femkrona i handen, och hennes byxor var alldeles dam-miga. Nu pekade hon på den skinande nyckeln som låg på tidningen framför mig.

– Nä, bara skicklighet, skrattade jag och höll upp nyckeln triumferande i luften. Ibland måste man hjälpas åt, fortsatte jag och satte nyckeln i

låset. Jag kastade en blick på Daryan, och han log.

– Det viktigaste är ju faktiskt att man för-söker, sa Sigrid samtidigt som hon pillade på något i handen. Det var en liten trästicka som hade fastnat när hon bar in veden.

– Jag kan hjälpa dig att ta ut stickan sen, sa Charlie och tittade på Sigrids hand. Jag har sjukvårdsgrejerna i min väska i hallen.

***Nu undrar du säkert vad som fanns i rummet på andra sidan dörren… Eller hur? Då kan jag tala om för dig att det var helt tomt. Nästan. Mitt på golvet stod det nämligen en liten trälåda. På den satt det sex hänglås. Jag drog fram kuver-tet med de sex små nycklarna ur min ficka. När alla sen hade öppnat varsitt lås kunde vi glänta på trälådans lock. På botten låg en amulett och väntade på oss.

/Abbe

51

Page 54: Upptäckten - programbok

Olika som vanligt

Olika men väldigt Lika

precis Lika och lite Olika

lite Lika och mycket Olika

Lika olikaIbland önskar m

an att man såg ut

och var precis som alla andra.

Men hur är alla andra egentligen?

LIKA=TRISTOLIKA=BÄST! Gör det bästa av din

egen kropp. Jämför den inte med andra.

Gilla dig själv!!!52

Page 55: Upptäckten - programbok

Använda kroppenEn del är långa, en del är korta. Några är snabba, några kan klättra, dansa, spela instrument eller rita. Vad kan jag?

Jag vågar testa nya saker!

Mål

Vad är viktigast?Att vara duktig på det man gör, eller att tycka det man gör är kul?

KROPPSMÅLNINGSFESTPå sommaren kan vi springa runt i bara T-shirt och shorts. Passa på att göra en fest med dina scoutkompisar och måla spännande mönster på varandras ben, armar och ansikten.

Använd färg som är lätt att få bort sen, till exempel vattenfärg eller fingerfärg.

Utmana din kroppEftersom alla har olika k

roppar så

är alla också bra på olika sak

er.

Kanske är du en som

•Springer jättefort

•Kan hoppa högt upp i luf

ten

•Balanserar hur bra som helst

•Kan se saker på långt a

vstånd

•Är expert på att pilla med små

saker

•Kan krypa in och krypa r

unt var

som helst

•Är lika stark som tjugo Pippi

Långstrump

•Kan vifta med öronen

•Gör hundra kullerbyttor på e

n

minut

•Har ruskigt bra hörsel

53

Page 56: Upptäckten - programbok

För att må bra och orka göra en massa

roliga grejer måste man ge kroppen schysst

bränsle. Det gäller att du äter lite av varje:

både kroppen och knoppen behöver näring!

Abbesnäringslära

Frukt & grönsaker… är fullproppade med bra saker. Till exempel så innehåller blåbär och morötter ämnen som förbättrar din syn! Frukter och grönsaker behövs också för att hålla magen i bra form. Tack vare dem kan vi smälta maten och få energi från det vi äter!Alla vet nog hur jobbigt det är när magen inte fungerar som den ska. Man blir trött och hängig. Var snäll mot din mage, ät frukt och grönt!

Bröd, pasta, ris… det är grejer som du behöver för att få energi. Men det gäller att äta rätt sorter, annars räcker inte energin så länge.

Ägg, mjölk, kött, bönor, fisk… behöver du bland annat för att kunna växa och för att dina muskler ska fungera. Muskler styr nästan allt du gör, de behövs inte bara för att du ska kunna lyfta tunga saker. När du blinkar är det pyttesmå muskler vid ögonen som fixar det. Och när du skriver så jobbar en massa muskler i fingrarna. Det finns fler än 600 olika muskler i kroppen!

Smör, olja och sånt… är saker som innehåller mycket fett. Kroppen behöver fett, men inte så mycket. Dessutom finns det redan i många maträtter, till exempel i mjölk, nötter och kött.

Socker… finns i nästan all mat. Det gäller att inte äta för mycket socker, för energin räcker inte så länge. Godis och kakor innehåller mycket socker, därför ska man bara äta lite.

Sist men inte minst… VATTEN VATTEN VATTEN! Helt avgörande för att kroppen ska må bra. Se till att dricka några glas vatten varje dag. När du svettas (till exempel om du tränar eller om det är varmt) så är det extra viktigt att du fyller på med vätska!

54

Page 57: Upptäckten - programbok

näringsläraAtt inte äta alltDet kan finnas olika anledningar till att man inte äter en viss sak.

•Man kan vara allergisk. Då tål inte kroppen ett visst ämne, och man blir sjuk om man äter det. Många tål inte nötter till exempel.

•Man kan vara vegetarian. Då väljer man att inte äta kött. Man kan också välja att inte äta något alls som kommer från djur, till exempel mjölk och ägg.

• Man kan ha en religion eller tro som säger att man inte ska äta vissa saker. Till exempel kött från gris.

•Eller så tycker man helt enkelt inte om en viss maträtt.

Det är viktigt att man respekterar alla och aldrig tvingar någon att äta nåt!

Det här är ett recept som innehåller allt bränsle du behöver.

Dessutom är det perfekt att ta med som matsäck!

Glöm inte att tvätta händerna innan du lagar mat eller äter.

Mums

Du behöver:• Tunnbröd (eller andra platta bröd, till

exempel tortillas)• Pålägg (till exempel ost, skinka, grillad

kyckling, bönor, majs)• Grönsaker (till exempel tomater, paprika,

rivna morötter)• Sås (till exempel Rhode Island)• Kryddor (till exempel salt, peppar, grillkrydda,

örtkryddor)• Folie (att slå in rullarna i)

Gör så här:1. Lägg fram bröd. 2. Varva olika pålägg ovanpå och avsluta med

lite sås och kryddor. Inte för mycket sås bara, för då kan brödet bli geggigt.

3. Rulla ihop till rullar och slå in i folie eller smörgåspapper. Om du använder aluminiumfolie kan du värma rullen över öppen eld!

Tips! Receptet kan varieras hur mycket som helst. Vad sägs till exempel om Tacorullar, Italienska pizzarullar eller Köttbullerullar? Mums!

55

Page 58: Upptäckten - programbok

Det här behöver du för att må bra!

Ta hand om kroppen

BRA MAT ger energi som räcker länge.

ATT VARA REDO Om det skulle hända nåt så är det bra att vara förberedd. Läs mer om sjukvård på sidan 58.

MOTIONVåra kroppar är gjorda för att röra på sig, inte för att sitta stilla!

GLÖM INTE GADDARNAOm du borstar tänderna varje morgon och kväll så håller dom sig starka och friska. Då kan du äta all god och nyttig mat som du lagar!

DRICKAFyll på vattenförrådet ofta. Ha alltid med en vattenflaska.

VARM & TORRDet är svårt att ha kul när man fryser eller är blöt. Ta kläder som passar vädret!

SÖMNBåde kroppen och hjärnan behöver sova för att orka vara med. Om du inte har sovit tillräckligt kan du till exempel få ont i huvudet.

56

Page 59: Upptäckten - programbok

SKITVIKTIGTAtt kissa och bajsa är lika viktigt som att äta bra mat och dricka vatten. Kisset och bajset innehåller ju det som kroppen inte vill ha kvar så det måste ut för att vi ska må bra!

BAJSA I SKOGEN1. Ta med lite papper, det är

bra att alltid ha lite papper i fickan eller ryggsäcken.

2. Leta reda på en bra plats, inte för nära en stig. En kompis kan hålla vakt.

3. Om du har en spade, gräv en liten grop. Annars kan du lyfta på en sten, där får du en liten grop.

4. Bajsa i gropen.5. Torka dig.6. Täck över bajset. Stenar

är bäst, men du kan också använda löv och kvistar.

7. Tvätta händerna med vatten eller med en våtservett.

8. Klart!

DISSIGA DASS Många tycker det är jobbigt att gå på utedass. Det är inte så konstigt, men nöden har ju ingen lag.

Om man inte går på toa så kan man få jätteont i magen och bli riktigt trött och hängig.

Här är några bra dasstips!

•Ta med en kompis! Den ena kan hålla vakt medan den andra gör sina behov.

•Tänk på något annat. Du kan till och med ta med något att läsa.

•Om det är mörkt, ta med en ficklampa.

•Kom ihåg att det är bättre att gå på ett sunkigt dass än att ha ont i magen!

Min kroppVad mår min kropp bra eller dåligt av? Varför behöver jag äta, sova eller röra på mig?

Det är min kropp och jag är rädd om den!

Mål

57

Page 60: Upptäckten - programbok

Redo att hjälpa!SjukvårdPATRULLENS GREJERDet räcker med en lite större väska för hela patrullen. Kanske är en av er sjukvårdsansvarig?

(Kolla på sidan 14 för att friska upp minnet…)

Det är en viktig uppgift att se till att väskan alltid är med när ni är ute. Och att kolla så alla grejer finns i den förstås!

BANDAGE/FOTLINDADu har säkert vrickat foten någon gång? Eller fångat en boll i luften och fått ett stukat finger på köpet?

Med hjälp av ett bandage går det att lindra skadan. Man sätter på bandaget för att hålla den skadade delen på plats, och för att det inte ska bildas en svullnad.

FÖRSTA FÖRBANDÄr som en blandning av plåster och bandage. Passar till lite större sår. Tänk på att förbandet ska lindas ganska hårt, så att det inte halkar av.

ÖGONSKÖLJOm man får nåt litet i ögat kan man behöva skölja ut det med vätska. Det är ofta bättre än att pilla med fingrarna, eftersom de kan vara smutsiga och det kan vara svårt.

58

Page 61: Upptäckten - programbok

PLÅSTERBra till mycket Skrubbsår, skärsår, kliande myggbett med mera!

SÅRSERVETTAnvänds till att göra rent i sår. Genom att torka med servetten får du bort smuts och bakterier som annars kan göra såret ännu värre.

Torka med servetten innan du sätter på ett plåster eller förband.

FICKLAMPAÄr bra eftersom det inte alltid är ljust ute när någon skadar sig!

PINCETTFör att ta bort stickor och annat som är pilligt att få bort med fingrarna. Kan också användas för att ta bort fästingar, men då måste du se till att få med hela fästingen. Det är nämligen lätt hänt att djurets käkar stannar kvar i huden.

NÅGOT MED SOCKERDet tar på krafterna att ha ont. Extra energi, till exempel choklad eller russin, är bra att ha med sig om någon börjar se riktigt trött ut.

DINA EGNA GREJERska få plats i en liten väska i bältet, eller en liten plastpåse i fickan. Bra om alla i patrullen har varsin. I den ska det finnas:

- Plåster

- Sårservett

- Egen medicin 59

Page 62: Upptäckten - programbok

Vi funderade länge på vad det kunde betyda. Sigrid trodde det var ett annat språk men or-det gick ju inte ens att uttala. Kunde det vara nån slags kod? Jag brukar vara duktig på att lösa kluriga grejer och de andra förväntade sig nog att jag skulle fixa det nu också. Men det var inte förrän ett tag senare som jag kom att tänka på en detektivbok jag läst. Där undersökte de ett hemligt meddelande och kom på att man kunde lösa meddelandet genom att byta ut bokstä-verna mot andra bokstäver. Detektiven började med att leta efter den bokstav som fanns flest gånger och bytte ut den mot den bokstav som är vanligast i språket. I svenskan är de vanligaste bokstäverna E och A och därför borde boksta-ven som förekommer oftast i meddelandet istäl-let vara ett E eller A. Jag provade idén.

Bokstaven H fanns hela åtta gånger i medde-landet. Stämde idén borde H:et egentligen vara ett E eller A. Jag bytte det till ett E och kom på att det är tre steg i alfabetet från H, kanske skulle de andra bokstäverna också bytas mot en tre steg längre bak i alfabetet? Jag testade det. EÅTANDRAPERSONERSER? Det verkade stämma, det lät ju i alla fall som svenska. Om man lägger in några mellanrum… Jovisst, det var Caesarrullning. ”SERVERA EN UPPLE-VELSE ÅT ANDRA PERSONER” blev det!

Jag mejlade de andra i Vildarna och fick över-lyckliga svar tillbaka. Nästa gång vi träffades pratade vi om vad uppgiften betydde. Vad var det som skulle serveras? En upplevelse kan ju vara så mycket. Musik, teater, mat, konstutställ-ning, att vara i naturen… Camille kom till hjälp. Om sex veckor skulle vi ha vår första kårstäm-ma. Hon föreslog att vi skulle ordna en upple-velse för alla deltagarna. Vi tyckte att det var ett bra förslag och satte genast igång och spånade idéer.

***

Racing i rusk och

Daryan berättar om hur Vildarna få

r

en ny medlem och stora applåder.

Caesarrullning

Joanna började i min klass för några månader sedan och när jag berättade om våra äventyr i Scouterna för henne blev hon väldigt intres-serad av att vara med. Nu har hon börjat i vår patrull och det visade sig vara till stor hjälp för oss i våra upptäckter.

***

Fatet vi hittade i kofferten verkade först gan-ska tråkigt. Ett enkelt fat av trä. Men när vi tit-tade närmare på det upptäckte vi små bokstäver, jämnt placerade längs kanten. HAWDQUDS-HUVRQHUVHUYHUDHQXSSOHYHOV, stod det. Eller var man nu ska börja läsa när bokstäverna står i en ring.

Lådbilsracing Matlagningstävling

Fotoutställning Dataspel

Tipsrunda Teaterpjäs

Innebandyturnering Orkester

Upplevelsevandring Karaoke

Pysselverkstad

60

Page 63: Upptäckten - programbok

61

Page 64: Upptäckten - programbok

Det var inte lätt att komma överens. Prat-pinnen åkte fram och vi fick alla turas om att säga vad vi helst ville göra och förklara varför vi trodde att det skulle bli bäst. Några saker fick vi stryka för att det inte går att göra med hela kåren. En del var bra idéer men det fanns an-nat som var ännu bättre. Vi röstade och till slut hade vi bestämt oss för att göra flera olika saker. Sigrid ville att vi skulle bygga två lådbilar som sen kunde användas för en tävling nerför Gub-babacken bakom scoutlokalen. Det skulle vara vår huvudattraktion.

Vi brukar ha två kårstämmor. Den första stämman handlar om vad som hänt i kåren un-der förra året. Vad vi i kåren gjort, vad som hänt med kårens pengar och sånt. En månad senare pratar vi om vad vi vill ska hända i år. Det är bra att vi delar upp det, då blir det inte så mycket samtidigt. Nu skulle vi ha den första stämman och då skulle alla patruller berätta kort om vad de gjort förra året. Joanna kom på ett sätt som vi kunde göra vår berättelse lite mer speciell, en överraskning för de andra! Men först skulle vi fixa allt inför lådbilsracet.

Williams pappor kunde fixa brädor åt oss att

använda till lådbilarna. De ordnade även fyra hjul till en av bilarna från Williams lillasysters gamla barnvagn. Abbe och Bella pratade med Lenny, träslöjdsläraren på skolan, och tillsam-mans ritade vi upp hur lådbilen skulle se ut så att Lenny kunde såga till delarna vi behövde.

William och Sigrid åkte iväg med Zäta och köpte två burkar färg så vi kunde måla bilarna. Den ena röd, den andra orange – färgerna på vårt kårmärke! Abbes pappa ordnade med en bra vinst till tävlingen. Bellas mamma hade fått tag på fler hjul och två cykelhjälmar på fotbolls-klubbens loppmarknad som också var i rött och orange. Den orangea hjälmen var riktigt ful, hihi. Vi slet i flera veckor med bilarna och allt det andra vi behövde fixa till stämman.

***

Regnet öste ner utanför när jag drog upp per-siennerna på morgonen. Det var den dan som kårstämman skulle vara och nu såg det ut som om alla våra planer och förberedelser var helt i onödan! Bella ringde mitt i frukosten. Patrul-len skulle träffas i lokalen och diskutera vad vi skulle göra. Abbe skulle komma efter sin inne-

bandymatch.När vi samlats i scoutlokalen var alla ned-

stämda. Sigrid trodde att det skulle bli för far-ligt att köra lådbilarna i regnet eftersom hjulen kunde slira på den våta asfalten. William tyckte vi skulle flyta in allt inomhus för att datorn och alla prylar vi skulle använda inte klarade reg-net. Men Joanna kom på att hon hade varit på kårens julmarknad i december och att det hade duggregnat då. Men då hade man använt par-tytält för att komma bort från regnet. Camille tyckte att partytält var en bra idé. Hon ringde till utmanarledarna och lyckades få dit några äldre scouter som kunde sätta upp tälttaken. Charlie sa att om alla bara har regnkläder på sig så skulle det nog lösa sig bra. Och hade vi tur slutade det kanske att regna innan mötet. Plöts-ligt kändes det som om allt skulle funka trots allt. En stund senare kom kårstyrelsen förbi och såg hur vi slet för att få ordning allt i tid. Men jag började bli riktigt nervös inför mötet.

På eftermiddagen var det dags för kårstäm-

man. Spårare, äventyrare, utmanare, roverscou-ter och andra upptäckare dök upp tillsammans med sina ledare. Varje patrull fick ställa upp i racet och köra en lådbil. Nere vid målet hade det bildats en stor vattenpöl som bilarna plöjde igenom och publiken som stod i närheten fick en dusch från pölen. Men alla var klädda för regnet så det gjorde ingenting. Medan vissa körde lådbil kunde de andra patrullerna besöka kårens kassör, som med hjälp av legoklossar vi-sade vad kårens pengar hade använts till förra året.

Sedan blev det dags för alla patruller att be-rätta vad de själva hade gjort. När det blev upp-täckarnas tur gick jag och Joanna in under tält-taket tillsammans med Jimmy, Rika och Ylva från patrullerna Indiana Jones och Sputnik. Och nu kom den stora överraskningen: Tillsam-mans med de andra patrullerna hade vi gjort en sång om det gångna året! Joanna var riktigt duktig på att spela keyboard och de andra var med på gitarr och kongas. Joanna hade hört mig sjunga på musiken i skolan och bestämt att vi skulle sjunga tillsammans. Och just när vi bör-jade sången så sprack solen genom regnmolnen. William använde datorn för att visa bilder från året som gått. När den sista tonen klingade ut från keyboard och gitarr så fick vi stora applå-

62

Page 65: Upptäckten - programbok

der från alla som var där.Efter stämman plockade vi ihop alla saker vi

använt under dan. Vår kårordförande Anja kom fram till oss och tackade för uppträdandet och den fantastiska upplevelse som alla hade fått. På nästa stämma ska äventyrarna hitta på något, men Anja trodde att de skulle få kämpa för att bräcka oss!

***

Innan hon gick gav Anja tillbaka fatet med Caesarkoden. Vi hade haft priserna på fatet un-der lådbilsracets prisutdelning. Priset hade varit en godisklubba och alla hade vunnit varsin. Det fanns fortfarande några klubbor kvar på fatet och vi bestämde att vi skulle ta dem när vi stä-dat klart.

Nu kändes allt så himla bra och vi var verk-ligen stolta över hur vi fixat allt. Medan vi stä-dade pratade vi om hur vi lyckats komma på alla idéer tillsammans, hur vi ordnat alla lådbi-lar och allt material, skrivit sången och lyckats komma på andra lösningar när regnet höll på att förstöra alla våra planer. Jag fick extra mycket beröm för att jag knäckte den hemliga koden på fatet och för att jag sjungit bra. Vi var klara med städningen och firade genom att ta varsin klubba. Under alla klubbor, på det tomma fatet, låg en amulett. /Daryan

63

Page 66: Upptäckten - programbok

Hemliga språk

FRÄMMANDE SPRÅKAtt använda främmande språk är ett vanligt sätt att säga hemliga saker till andra utan att alla runtomkring förstår vad man säger. Under andra världskriget använde USA det indianska språket navajo för att kunna skicka hemliga meddelande mellan soldaterna. Det krävde dock att både den som skickade meddelandet och den som tog emot det kunde tala navajo.

Hur många språk kan ni tillsammans i din familj?

SCOUTCHIFFERDetta är ett koordinatchiffer. Varje bokstav byts ut mot en stor och en liten bokstav genom att korsa orden SCOUT och scout i tabellen.

Ou Os To Tu Uu = SCOUT

Prova att göra ett eget koordinatchiffer. Byt bara ut SCOUT/scout mot ett annat ord – patrullnamnet till exempel.

MURARCHIFFERDetta chiffer är väldigt populärt i Scouterna och kallas även pagodchiffer eller brädgårdschiffer.

SCOUT =

Försök att lösa de chiffer som finns på uppslaget. Några är riktigt svåra!

S C O U T s A (Ss) B (Cs) C (Os) D (Us) E (Ts)

c F (Sc) G (Cc) H (Oc) I (Uc) J (Tc) o K (So) L (Co) M (Oo) N (Uo) O (To)

u P (Su) R (Cu) S (Ou) T (Uu) U (Tu)

t

V (St)

Y (Ct)

Å (Ot)

Ä (Ut)

Ö (Tt)

64

Page 67: Upptäckten - programbok

SPEGELCHIFFERSkriv ditt meddelande baklänges.

SCOUT = TUOCSDen italienske målaren och uppfinnaren Leonardo da Vinci skrev sina anteckningar helt spegelvänt, med spegelchiffer och spegelvända bokstäver. Man var tvungen att titta på meddelandet genom en spegel för att kunna läsa det.

FÖRSKJUTNINGSCHIFFER OCH CAESARRULLNINGLägg en lapp med alfabetet på under en annan. Flytta det övre alfabetet ett antal steg antingen framåt eller bakåt. Om vi förskjuter alfabetet ett steg framåt får vi A=B, B=C, C=D och så vidare.

Den romerske härskaren Julius Caesar flyttade alfabetet tre steg framåt. Det kallas Caesarrullning efter honom.

VFRXW = SCOUT

VEM HAR KUNNAT FLEST SPRÅK?Det finns flera personer i världen som är väldigt duktiga på språk och kan tala flera språk flytande. Sådana personer kallas polyglotter.

Den engelska politikern Sir John Bowring (föddes 1792 och dog 1854) sägs vara den person i historien som kunnat flest språk. Han påstods kunna tala ungefär hundra språk och kunde lite om ytterligare hundra språk.

RÖVARSPRÅKETDet hemliga språk som pratas av barnen i Astrid Lindgrens böcker om Kalle Blomkvist kallas Rövarspråket. Vi tar ordet RÖVARE, dubblar konsonanterna (R, V, R) och stoppar in ett O mellan dem. Då får vi ordet RORÖVOVARORE.

OuOsToTuUu = SCOUT

DJURISKA SOM BLEV ALVISKAFörfattaren J R R Tolkien, som skrivit böckerna om Ringarnas herre, hade två yngre kusiner som hittade på språket animalic (”djuriska”). Tolkien, som redan var duktig på språk, tyckte det var kul att lära sig det. Som vuxen fortsatte han att hitta på språk och skapade sedan folk i sina böcker som pratade de språken. Detta blev dvärgar, hobbitar och alver i hans fantasyböcker. Tolkien var förutom författare också språkprofessor och kunde tala åtminstone tretton olika språk.

I animalic byttes olika ord ut mot djurnamn. Endast en mening av animalic är känd: Hund näktergal hackspett fyrtio = Du är en åsna. Ordet åsna på animalic betyder fyrtio (40).

KlurigheterHur löser vi det här? Kan det finnas flera lösningar på samma problem? Har gruppen fler idéer?

Jag undersöker, provar och upptäcker!

Mål

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä ÖÖ A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä

65

Page 68: Upptäckten - programbok

Knep och knåp Ifrågasätta

Varför gör vi som vi gör? Är allt vi hör och ser sant? Vad tror jag är rätt?

Jag förklarar vad jag tycker och lyssnar på vad andra säger!

Mål

66

Page 69: Upptäckten - programbok

Knep och knåp

Matlagning med förhinder Det var kaos på lägerplatsen när Abbe och Daryan kom tillbaka efter sin promenad. Vildarnas vindskydd var uppslaget intill en liten sluttning och framför vindskyddet hade de byggt en eld-stad av stenar. Nedanför sluttningen rann en liten bäck. Patrullen hade varit igång med att laga middagen och Abbe och Daryan utsågs till att diska efter maten. Därför hade de gått en runda med några kompisar från patrull Indiana Jones. De hade undersökt ett litet vattenfall längre ner längs bäcken. Tidigare under dagen hade det regnat, så de hade fått vara försiktiga när de klättrade bland de hala stenarna vid bäcken.

Men nu när de kommit tillbaka stod de andra i patrullen och skällde på varandra och ingen mat syntes till. Eller rättare sagt: den var fortfarande inte tillagad…

– Ta det lugnt, sa Abbe. Vad är det som har hänt?– Någon har släckt elden! Och grytan vi skulle göra couscous i är borta, berättade Joanna.Elden var mycket riktigt släckt men det rök ändå lite från eldstaden. Det glödde nog fortfa-

rande.– Grytan stod på stenarna över elden och vattnet höll på att koka upp, sa Sigrid. Jag och

Charlie var bara borta vid ledarnas vindskydd och hämtade maten. När vi kom tillbaka var det ingen kvar på platsen.

– Exakt, höll Charlie med. Men vi såg att Bella var nere vid bäcken och tvättade händerna.– Ja, vi ska ju laga mat, sa Bella. Hon gned sina händer.– Men det var Joanna som kom tillbaka först, fortsatte Charlie.– Jag hade bara varit på toaletten, svarade Joanna snabbt. Hon blev lite röd i ansiktet.– Och vad gjorde du då William? frågade Abbe.– Jag plockade grenar att elda med, sa William.– Hela den tiden? Du har ju varit borta jättelänge, sa Sigrid. Hon lät lite arg.– Vadå? Ni skyller alltid på mig, sa William. Jag har inte gjort något! Han lät också sur nu.– Men någon här måste ju ljuga, fortsatte Sigrid. Nu började alla ilskna till igen.Under tiden hade Daryan tystlåtet gått fram till eldstaden och petat med en pinne. – Nej, alla talar faktiskt sanning, sa han plötsligt. Men alla berättar inte allt.Han reste sig igen, vände ryggen åt eldstaden och spanade mot omgivningen. De andra hade

tystnat. Vad menade han?Han vände sig tillbaka till de andra.– Det finns fortfarande glöd kvar och det går fort att få igång elden igen. Om vi bara hjälps

åt har vi snart fixat maten. Han pekade bakom ryggen.– Grytan ligger där borta. Det hela var en olyckshändelse.– Hur vet du det, frågade Abbe förvånat.– Det är alldeles elementärt min käre Abbe, sa Daryan och log.Sedan vände han sig till den som orsakat olyckan och frågade:– Gör det fortfarande ont?Hur kunde Daryan veta vad som hade hänt och hur listade han ut vem det var som låg bakom

det?

Ledtrådar 1. Regnet tidigare under dagen har dolt en del av spåren.

2. Grytan hade hamnat långt från eldstaden.

3. Det var faktiskt en olycka som hade hänt, och någon hade skadat sig.

Rätt lösning på sidan 97

Mysterium

67

Page 70: Upptäckten - programbok

Williams fotoskolaMånga upptäckare

har kameran eller sin

mobilkamera med i packningen och det

är ett jättebra sätt att dokumentera dina

upplevelser. Lägg upp dem i patrullbloggen

eller gör ett fint collage!

Här är några tips som jag använder nä

r

jag fotograferar för att få bra bi

lder.

Vad är viktigt i bilden?Ofta fotar man alldeles för långt bort. Motivet blir alldeles för litet och bilden känns rörig. Gå närmare det du vill fota och få bort allt onödigt som händer runt omkring. Men lite ”luft” omkring motivet behövs.

Men ibland kan det vara vackert med mycket atmosfär.68

Page 71: Upptäckten - programbok

Williams fotoskola

Med en digitalkamera kan du slösa med bilderna. Fota mycket och radera bilder som inte blev bra. Experimentera!

Testa också att fixa till bilderna du tagit i en dator. Mycket kan göras finare i efterhand.

MotljusAtt fota i motljus blir fint om man får det rätt, men det är svårt att fota. Personen som är med på bilden får ofta mörka ansikten.

Ge dig nu ut och prova dig fram! Här är några saker du kan testa:

• Fota olika känslor (utan att ha med personer på bilden).

• Fota ett djur.

• Prova att fota samma sak men i olika ljus - morgon, mitt på dagen och kväll. Eller prova att ha ljuset från olika håll.

• Ta bild på spännande skuggor.

• Ta en bild på dig själv.

• Ta flera bilder efter ett tema (”läger”, ”olika”, ”äventyr”) och ordna en utställning.

Om du ställer saker nära kameran så ser man att andra saker står längre bort och det ger ett djup i bilden.

Min fantasiVad kan jag göra med min fantasi? Hur många olika sätt kan jag skapa något på? Vad kan vi hitta på tillsammans?

Jag hittar på och skapar!

MålRör på dig! Prova att fotografera motivet från andra håll. Kanske blir bilden mer spännande lite ovan- eller underifrån.

69

Page 72: Upptäckten - programbok

En del personer tycker att ett tivoli är värl-dens bästa plats att vara på men det tycker inte jag. Visst tycker jag att det är ett spännande ställe men karuseller och sånt gör mig åksjuk. Men de andra i Vildarna jublade när vi listade ut att den gyllene biljetten gick till det stora tivolit.

När vi kom dit så viftade Bella bara med bil-jetten i biljettluckan och vi blev alla insläppta utan att betala – så det måste ju betyda att vi var på rätt plats.

– Man bara måste åka pariserhjul när man är på tivoli, sa Joanna och fick med sig alla på det. Pariserhjul åker ju inte så fort så det är okej för mig också och utsikten när man är högst upp är fantastisk. Men vår ledare Camille är höjdrädd så hon stannade på marken.

***

– Här på baksidan är ju de tre symbolerna, sa Bella och pekade på den gyllene biljetten. Ett hjärta, ett spöke och en vagn på en backe. Hon höll biljetten hårt i handen och den fladdrade i vinden när pariserhjulet höjde sig mot himlen på nytt. William hade försökt låna biljetten för att kolla närmare på bilderna men när vinden plötsligt blåst till hade biljetten ryckts ur han-den på honom och det var nära att den gyllene pappersbiten for iväg ut i luften. Lyckligtvis fastnade den på insidan av pariserhjulets korg. Bella hade ryckt till sig biljetten igen och väg-rade att släppa den.

– Ett spöke måste betyda Spökhuset i alla fall, sa Joanna.

– Och Kärlekstunneln menar de nog med ett hjärta, fyllde Charlie i. Men vad är det sista?

– Kan det inte vara en vagn på berg- och dalbanan? undrade Abbe. Han tittade bort mot berg- och dalbanan som låg en bit bort på om-rådet. Ända bort till oss kunde man höra skri-ken av skräck och förtjusning. Jag rös.

– Men vad ska vi göra i Spökhuset, Kärleks-tunneln och i berg- och dalbanan? frågade jag. Det vet vi ju inte. Uppdraget kan väl inte bara vara att åka dem?

– Vi får hålla ögonen öppna, sa Bella. – Vi kanske ska dela upp oss så det går for-

tare? sa Joanna.– Jag hade precis tänkt säga det, sa Bella. Hon

tittade irriterat på Joanna.– Jag och Daryan tar berg- och dalbanan,

hojtade William. Han var som vanligt full av entusiasm när vi väl bestämt vad vi ska göra.

– Sigrid, du hänger med mig till Spökhuset, eller hur? sa Charlie. Hon såg på mig och vän-tade på vad jag skulle svara.

– Eh…, okej, fick jag fram. Det kändes inte helt bra, men…

Joanna avbröt mina tankar.– Då tar jag och Abbe Kärlekstunneln! Abbe

såg faktiskt ut att rodna lite grann.– Då följer väl jag med er på berg- och dalba-

nan, Daryan och William, fick Bella ur sig med en snäsning.

– Men först ska jag ha sockervadd! sa Daryan glatt.

***

Charlie tycker bara det är roligt att bli skrämd litegrann och såg fram emot att gå in i Spökhu-set. Jag är däremot inte lika modig och det vet nog Charlie om.

– Du behöver inte gå in i Spökhuset om du inte vill. Jag kan leta där inne själv om du väntar på mig utanför, sa hon när vi lämnat resten av patrullen och var på väg mot Spökhuset.

– Tror du inte att jag vågar? utbrast jag. Sen förstod jag att hon bara ville vara snäll och fort-satte:

– Nä, jag följer med, det är ju inte schysst mot dig att låta dig gå själv.

Spöken, speglar och sockervaddGenom fasa, fart och

fagra känslor

med en (nästan) modig patrull. Sigri

d

berättar om ett tivoliäventyr.

70

Page 73: Upptäckten - programbok

– Det gör inget om du inte vill. Alla tycker inte det är kul med spökhus. Men jag skulle såklart tycka det var kul om du ville följa med mig, svarade Charlie.

– Okej, jag följer med in. Men är det för läs-kigt går jag ut igen. Förresten har jag den här med mig, sa jag och plockade fram en ficklampa ur min väska. Charlie log.

Spökhuset såg ut som ett förfallet gammalt ruckel. Fönstrena var igenspikade och fönster-luckor hängde på sned utanför. Vi gick igenom den gamla ytterdörren och in i mörkret.

Därinne hördes vindens sus från högtalare som de gömt här och var. På väggarna satt ljusstakar och de tända stearinljusen ledde oss vidare in i huset. Plötsligt hördes spöklik orgel-

musik och ett rödaktigt ljus spred sig ut genom en dörröppning lite längre fram i korridoren. Vi tittade in… och båda två gav upp ett skrik. En djävulsliknande varelse satt och spelade vid en orgel inne i rummet. Sedan började Charlie skratta lite nervöst.

– Okej, det var det första spöket. Vill du fort-farande fortsätta?

Jag var för rädd för att svara. Då upptäckte jag att vi hade tagit varandras händer när vi blev skrämda. Det kändes skönt. Då kunde jag i alla fall blunda lite då och då om det blev för läs-kigt. Jag nickade till svar, vi kunde gå vidare. Med den släckta ficklampan redo i ena handen och Charlies hand i den andra fortsatte vi vår spökvandring.

Flera läskiga grejer och skrämda skrik senare upptäckte jag plötsligt att det stod nåt över en

71

Page 74: Upptäckten - programbok

dörröppning mitt därinne i Spökhuset. – “Själv”, läste jag högt. Ordet var skrivet

med stora guldiga bokstäver.– Det är samma stil som på den gyllene biljet-

ten, flämtade Charlie. Det här måste vara det vi letar efter.

Kort efter vi upptäckte ordet kom vi förbi det sista läskiga rummet inne i Spökhuset och kunde igen få kisa mot det starka dagsljuset som träffade oss i ögonen utanför.

– Nu letar vi reda på de andra, sa Charlie be-stämt.

***

När vi kom bort till bänkarna där vi sagt att vi skulle ses väntade redan William på oss. Han stod och fingrade på sin kamera.

– Hur gick det för er? frågade Charlie. – Bra! Precis när berg- och dalbanan börjat

åka såg vi ordet “Titta” skrivet med guldiga bokstäver på en stolpe.

Jag fick syn på Daryans jeansrumpa som stack fram ur buskarna, och bredvid satt Bella på huk.

– Men oj, hur är det med Daryan?– Vi kan väl säga att han var lite känslig mot

den höga farten och de tvära svängarna, sva-rade William med ett flin.

Daryan lyfte huvudet och såg på oss med en vimmelkantig blick. Han såg lite grön ut i an-siktet. Jag tog fram en servett ur väskan och gav honom den.

– Hej! Var är Camille?Det var Abbe och Joanna som just dök upp.– Hon är och fixar nåt att dricka åt honom, sa

William och pekade på Daryan. Han skrek som en tjej i första backen, flinade han.

– Vad menar du med det?! sa Bella och Joanna i mun på varandra och kollade surt på honom.

– Äh, det är lugnt med mig, stönade Daryan. Jag blev bara illamående men spydde aldrig.

William, som för en stund hade tappat sitt flin, fick snabbt tillbaka det och vände sig på nytt mot Abbe.

– Öh, hur gick det för er då? Någon lycka i kärlekstunneln?

Abbe blev röd i ansiktet och tittade ner i sitt anteckningsblock, men innan han hann svara sköt Joanna in:

– Vi hittade orden ”På dig” skrivet i guldbok-stäver.

– Och vi hade ”Själv” i Spökhuset, sa jag.– Då har vi ”På dig”, ”Själv” och ”Titta”…

funderade William.– ”Titta på dig själv”! hojtade Daryan. Alla tittade på honom förvånat. Han hade

några tussar av servetten i mungipan. Han var nog fortfarande lite klibbig efter sin socker-vadd.

– Orden, det blir ”Titta på dig själv”! Men jag hajar inte, var kan man titta på sig själv?

Plötsligt förstod jag.– I speglarna i Lustiga huset!

***

Vi stormade före Camille genom Lustiga hu-set till rummet med speglar. Det är såna speglar som får bilden att se helt konstig ut när man tittar i dem, så att man ser lång och smal eller kort och bred ut.

– Jag ser ju tjock ut fast man ska bli smal i denna spegeln, sa Daryan.

– Jag tycker verkligen inte du är tjock, sa Charlie och alla höll med.

– Men jag ser ju helt konstig ut nu sedan jag börja växa så himla mycket. Det är fult att vara så här lång, sa Bella.

– Tycker du? När jag ser dig vill jag också vara lång. Jag är ju kortast av alla, sa jag. Det är verk-ligen kasst att vara så liten.

– Men varför tycker ni så? undrade Charlie. Nån måste ju vara kortast eller längst annars skulle alla vara likadana. Hur fånigt hade inte det varit? Vi är alla bra som vi är.

Vi kom helt av oss i våra tankar när Charlie sa så. Och det är klart att hon har rätt.

– Tack, Charlie, sa jag. Då såg jag att hon stir-rade förvånat in i en av speglarna.

– Titta på väggen bakom er! utbrast hon. Jag vände mig om. Några rader med konstiga kru-melurer syntes på den röda väggen.

– Nej, titta genom spegeln, förklarade Char-lie.

/Sigrid

72

Page 75: Upptäckten - programbok

Spegel, spegel på väggen där... kan du säga mig vem just jag är?

Är jag modig i mörker? Gillar jag fart?

Med riktiga vänner är amuletten min snart. Även lustiga ting har tyvärr sitt slut.

men amuletten finner ni på vägen ut.

73

Page 76: Upptäckten - programbok

Känslor

Vad ska man göra när man är jättearg?Vissa smäller i dörrar, andra skriker, en tredje blir tyst. Vi är alla olika och lugnar ner oss på olika sätt. Men det är inte okej att skada någon, säga elaka saker eller förstöra. När du lugnat ner dig så försök att förklara varför du blev arg så att problemet kan lösas.

Får man bli arg?Klart man får! Bli arg men lugna sen ner dig igen.

Men vad är egentligen roligt?Humor är olika från person till person, vi skattar åt väldigt olika saker. Nästan alltid är det nåt oväntat som inträffar: en stor person pratar med en pipig röst, grisen lämnar stian för att Bellman fiser. Vet vi vad som ska hända är det inte oväntat och därför inte roligt. Ett skämt fungerar därför oftast bara första gången.

Men att förklara vad som är kul är oftast ganska tråkigt.

Jag börjar skratta när jag borde vara tyst. Vad gör jag?Skratt är en reflex. Oftast skrattar du för att du tänker på, ser eller hör nåt roligt men ibland händer det när du är nervös eller spänd. När du måste vara allvarlig blir du lätt spänd och det kan hända att du skrattar fast du inte tycker nåt är roligt. Och håller du det inom dig, ja, då blir du bara mer spänd och gör det värre. Då är det bättre att skratta ut kort så att du sedan kan slappna av.

Innan jag började här gick jag i en annan scoutkår. Där hade tjejer och killar möte var för sig och träffades bara ibland på läger.

Var inte det konstigt? Det måste varit ganska tråkigt.

Det var faktiskt rätt bra. Jag visste inget annat då men det var ingen som sa att ”det är bara för tjejer” och sånt. Vi var ju bara killar. Likadant var det för tjejerna. Men att vara tillsammans är ju också okej – fast annorlunda.

74

Page 77: Upptäckten - programbok

Puberteten är här!Plötsligt en dag händer det bara! Kroppsdelar växer sig större. Du blir klumpig. Rösten blir konstig. Du blir mycket gladare, argare och ledsnare än du blivit förut. Dina föräldrar blir jobbiga.

Puberteten kallas det när kroppen förändras från barn till vuxen. Det brukar börja när tjejer är mellan tio och tolv år och när killar är mellan tolv och fjorton år, men det kan komma både tidigare och senare. När kroppen förändras mycket på kort tid är det svårt för hjärnan att hänga med.

Hormonerna, ämnena i kroppen som sätter igång puberteten, gör att känslorna inte alltid är under kontroll. Det är inte alltid så lätt att vara din förälder, lärare eller kompis när du kommer in i puberteten.

Pinsamt!!!Gjorde du bort dig? Stanna upp och tänk efter. Var det verkligen pinsamt? Ofta är pinsamheterna bara pinsamma om vi själva tycker det är så. Dina kompisar kanske tyckte det var kul, eller så märkte de inte ens det som hände.

Om du inte kan strunta i att du gjort bort dig, så försök att skratta åt det istället. Det är oftast det smartaste sättet att få bort pinsamheten. Och egentligen, vad spelar det för roll att du gjort bort dig?

Varför blir man rädd?Rädsla är egentligen nåt bra. Vi är rädda för saker som vi vet kan skada oss, till exempel eld, höga höjder, vassa saker och giftiga djur. Då blir vi försiktiga när vi möter det farliga och undviker faran. Men när vi träffar nåt som vi inte förstår försöker vår fantasi hitta ett svar. Ibland blir det rätt, men ofta fel. Spöken och övernaturliga grejer skrämmer oss för att vi inte vet om det är farligt. Främlingar kan också vara skrämmande för vi inte vet om de vill oss illa.

Samtidigt är vi många som tycker om att skrämmas när vi vet att vi är trygga. Spökhistorier, filmer och snabba karuseller får igång vår fantasi. Kusligt är kul!

Upptäcka mig självVad är jag bra på? Vad kan jag bli bättre på? Vad får mig att må dåligt och vad gör mig glad igen? Har jag några talanger som jag inte själv vet att jag har? Vem är jag?

Jag är bra som jag är!

Mål

75

Page 78: Upptäckten - programbok

KärlekFår man vara kär i vem som helst?

Vad tycker du?

FILLE GILLAR FRÖKEN

Frågor till kärleksdoktorn Vad är skillnaden mellan en puss och en kyss? Pussar är med stängda läppar medan kyssen har öppen mun och ibland använder man också tungan.

Hur kysser man nån egentligen? Vad som är rätt eller fel kan bara de två som kysser avgöra. Börja med att låta läpparna mötas i en puss med stängda läppar. Om det känns bra kan du sära läpparna lite och sedan försiktigt sticka ut tungspetsen en aning och smaka lite grann på din hångelkompis läppar. Är din den du kysser med på det möts era tungspetsar. Hur mycket tunga man ska ha när man kysser nån måste du känna efter själv. En del tycker det är jobbigt om man sticker in tungan för långt. Fråga den du kysser vad som känns bra – då slipper du att det känns pinsamt eller blir obehagligt för nån av er. Vad innehåller en kyss? Kyssar innehåller ju en del saliv. En ”vanlig” kyss består mest av vatten, fett, salt och ungefär 250 olika bakterier. Och så en massa med kärlek, förstås! Lästips: Kyssar, av Dan Höjer Länktips: http://www.rfsu.se

Du skall älska din nästa som dig själv. Matt 22:39 i Bibeln

A + J = SANT

Hur vet jag att jag är kär? Du tänker hela tiden på honom

eller henne.

Du hittar på anledningar för att få träffa honom eller henne.

Du lyssnar på romantiska låtar hela tiden, även de du egentligen inte gillar.

När du kommer nära honom eller henne gör du alltid något klumpigt och pinsamt.

Du har personens mejladress, mobilnummer och har addat honom eller henne på Facebook och andra sajter men vågar inte ta kontakt.

Stämmer minst tre av alternativen in på dig:

Jepp, du är kär!

76

Page 79: Upptäckten - programbok

Vem gillar du?

Hur skulle det kännas om två av dina patrullkompisar blev ihop?

Jag ser dig i skolanOch mitt hjärta slårSå nära, så långt bortaAtt du mig inte förstårJag saknar dig CharlieVar gång du går

Att vara djupt älskad av någon ger dig styrka, medan att älska någon djupt ger dig mod.

Lao Tzu

77

Skriv ditt pinsammaste kärleksminne...

Page 80: Upptäckten - programbok

Vad hände i kärlekstunneln? Båten hade precis försvunnit in genom öppningen till

kärlekstunneln. En ström av glad och ganska fånig mu-sik strömmade emot de två unga i båten. Abbe satt stelt och stirrade rakt fram.

Vad hade Joanna menat med att just jag och hon skulle åka kärlekstunneln tillsammans? Vilken sur blick Bella hade gett. Det är ganska trångt i båten. Det är gjort för att man ska sitta nära varandra.

Abbe sneglade försiktigt mot Joanna där hon satt intill honom på högra sidan. Hon tittade också framåt med ögon letande bland regnbågar och sjungande dockor.

Gröna ögon. Och ett sött leende. Äsch, inte sött, vad fånigt. Småtjejer kanske är söta. Joanna är…vacker? Och vad gör hon med fingrarna mot räcket? Spelar hon pia-no? Om jag ändå kunde spela ett instrument. Att spela blockflöjt i ett år räknas knappast.

Joanna vände plötsligt blicken mot honom och blixt-snabbt hade Abbe blicken rakt fram igen.

Såg hon att jag tittade på henne? Vad jag är mesig. Ett krullhårigt fån. Svettig också. Fast är det inte ganska kallt här egentligen? Åh, det är så jobbigt när ingen säger nåt. Jag måste säga nåt. Vad ska jag säga?

– Har u’ åkt den här f’rut?Har du! Förut! Kan du inte prata ordentligt nu hel-

ler? Nu tycker hon att jag är ett mesigt, krullhårigt och jubelidiotiskt fån.

– Nej, jag har inte varit här på tivolit förut. Har du åkt den?

– Nej.Och där dog samtalet igen. Han hörde hur Joanna fnissade till lite kort. Abbe ville

bara försvinna. Dyka ner i vattnet eller nåt. Sedan bytte Joanna sittställning. Hon sträckte på sig

lite och när hon sen sjönk tillbaka i sitsen nuddade hen-nes lår mot Abbes. Hans hjärta kom av sig och missade några slag. Alla musklerna i kroppen stelnade till. Var det meningen att de skulle sitta närmre? Hjärtat tog fart igen. Svettningarna likaså.

Vad vill hon? Ska jag säga nåt annat? Fråga om hon vill hänga med och se en match jag spelar? Äh, tjejer gillar inte ju sport. Eller? Hon gillar ju musik. Vad är det för artist hon gillar?

Han fick syn på hennes vänstra hand, den vilade på hennes lår. Hennes fingrar var alldeles stilla nu. Bara en decimeter från hans svettiga högra hand. Hjärtat hade tagit igen sina missade slag och slog nu dubbelt så fort.

Ska jag ta hennes hand? Jag är ju så svettig om hand-flatan. Kom igen. Det är nog vad hon vill. Det är nu eller aldrig. Ett, två, tre!

– Titta där uppe! Joannas ord avbröt Abbe precis inn-an han skulle ta hennes hand. Hon pekade upp mot ett valv som de precis skulle åka under. Där ovanför syntes två ord i guldglänsande bokstäver.

– Det måste vara det vi skulle hitta.

Kärleksmums Att bjuda någon speciell på!

• Sätt ugnen på 175 grader. • Smörj och bröa en långpanna. • Smält 150 g margarin och låt svalna. • Vispa 2 ägg och 3 dl socker pösigt. • Blanda ihop 2 tsk vaniljsocker, 1 msk

kakao, 2 tsk bakpulver och 4½ dl vetemjöl i en skål.

• Växla mellan att röra ner de torra ingredienserna och 1½ mjölk som du blandat med det smälta margarinet i smeten med ägg och socker.

• Häll sedan smeten i den bröade pannan. • Ställ pannan i den nedre delen av ugnen

och låt det grädda i ungefär 15 min. Låt kakan svalna efteråt.

• Smält 75 g margarin i en kastrull och rör ner 2 tsk vaniljsocker, 3½ dl florsocker och 2 msk kallt kaffe.

• Sikta ner 1 msk kakao genom en sil så att det inte blir klumpar.

• När allt är rört till en jämn smet häller du ut den över kakan och brer ut det som glasyr.

• Strö över mycket riven kokos och massor av kärlek!

• När glasyren stelnat skär du kakan i fyrkantiga bitar.

• Njut.

78

Page 81: Upptäckten - programbok

KompisarEnda sättet att få en vän är att vara en. Ralph Waldo Emerson

Vi har bästisar, klasskamrater

och patrull-kompisar. Kanske är

du polare med några som är flera

år äldre än dig, eller kanske är

kompisarna yngre. Ibland har vi till

och med kompisar på nätet som vi

aldrig har träffat. Vi är kompisar på

många olika sätt.

Det jag gör påverkar andra. Är jag

en bra kompis?

Alla tar alla!Precis som namnet säger kan alla personer ta alla men för att kunna fånga nån måste du hitta en annan person som hjälper dig. Ni fångar den tredje personen genom att ni greppar varandras händer och fångar personen mellan er. Fången får gå och ställa sig vid sidan av lekplanen. Men om du eller den som hjälpte dig blir tagna blir er fånge fri igen.

En varning bara. Den person som nyss hjälpte dig kanske nästa gång istället försöker att fånga dig med hjälp av någon annan!

Fortsätt leken så länge ni orkar eller det bara är två personer fria!

Alla vill vi ha respekt. Men respekt kan du bara förtjäna – inte kräva! Hur du behandlar andra bestämmer vilken respekt du får.

GE RESPEKT - FÅ RESPEKT!

Mål

Att vara kompisHur är en bra eller en dålig kompis? Vad betyder det för andra människor? Kan jag vara kompis med personer som är äldre eller yngre än vad jag är? Hur är det att vara kär?

Jag är en riktig kompis!

Jag kräver att du visar mig respekt!

Lek

Idoler har vi alla. Någon vi ser upp till, som gör att vi vill bli bättre. Vem är din idol? En idrottare, en sångerska eller din storasyster? Varför är det din idol?

Du vet väl om att du är en idol för spårarscouterna? Är du en bra idol?

79

Page 82: Upptäckten - programbok

Jag hade inte hört talas om Almberga hällar innan den här upptäcktsfärden men de andra hade varit där med skolan. Med lyktan som vi hittat i kofferten som hjälp åkte vi för att titta på hällristningarna från bronsåldern. Bellas mamma och Sigrids bonuspappa släppte av hela patrullen och ledarna vid parkeringsplat-sen ovanför Almbergasjön på fredagskvällen. Sen gick vi den korta vägen genom skogen fram till hällarna. Daryan och Sigrid hade pratat hela bilfärden om vad orden ”Följ solens färd över Almberga hällar” betydde. Det hade stått under lyktan.

– Solen rör ju sig från öster till väster, sa Da-ryan och Sigrid höll med och redan i bilen hade de letat på Zätas GPS för att se vad som låg väs-ter om hällristningarna. Fortfarande kunde de inte enas om nån plats i närheten som kanske kunde vara en ledtråd.

Hällarna var verkligen häftiga! Jag har aldrig fattat hur såna hällristningar ser ut på riktigt, för runt Hedljunga, där jag bodde tidigare, finns inga såna fornlämningar. Abbe berättade om djurbilder och figurer som var inhuggna i stenen. Han är bra på sånt.

– Och så de här groparna. Det kallas skålgro-par, tror jag. Min lärare berättade om det när vi pratade om bronsåldern och vi var här och tittade då.

– Coolt! sa jag. Men vad betyder det?– Man tror att skålgroparna användes när

man offrade grejer till gudarna, svarade Abbe. Och så trodde man att solen åkte fram över himlen i ett skepp. Det är cirkeln där ovanför båten och strecken är människor som ror.

– Äh, vad konstigt att tro på nåt sånt, sa Wil-liam. Man kan ju bara kolla upp för att se att det inte är nån båt på himlen.

– Det tycker inte jag är så himla självklart, sa Zäta. Om en båt långt ute på havet skulle tända

en stor strålkastare kommer du förmodligen bara kunna se ljuset. Samma är det väl om solen skulle sitta i en båt.

– Men vi skulle väl följa solens färd över häl-larna. Hur vet vi vart den är på väg? frågade Bella. Hon är alltid ivrig att komma fram till svaret när vi är ute på upptäckt.

– Kan det inte vara så att vi ska göra som solen? föreslog Daryan. Som vanligt hade han tystlåtet lyssnat när vi snackade och kom nu med sin idé.

– Att åka båt, menar jag. Det är inte så långt ner till sjön.

***

Solen började gå ner bakom träden. I dunklet hade Daryan snubblat på en sten på stigen och rivit sig på handen. Charlie fick kvickt som ögat fram sjukvårdsväskan.

– Ett litet plåster kan fixa det mesta! Charlie lyckas alltid vara så glad i alla lägen.

Nere vid stranden låg det mycket riktigt fyra kanoter med flytvästar och åror. Eller rättare sagt paddlar, förklarade Charlie. Och hon sa också att kanoterna var kanadensare, vad det nu är.

– Men vi kan väl inte bara ta kanoterna? frå-gade jag. De kanske tillhör nån annan?

– Eh… vi tar ansvar för den saken, sa Camille och tittade hastigt på Zäta. Sätt på er flytväs-tarna nu.

***

Vi provade att paddla runt en stund nära stranden. Jag har bara paddlat en gång tidigare och Bella också och det tog en stund innan vi fick koll på vår kanot. Att det var Bella och jag som skulle paddla tillsammans kanske var lite konstigt, hon var ganska jobbig mot mig när jag

På färd med sol och stjärnorSju scouter har

olika åsikter och väljer

att ta skilda vägar. joanna får

stå för

vad hon tycker.

80

Page 83: Upptäckten - programbok

började i patrullen. Men nu har hon lugnat ner sig rätt mycket, så det var okej.

När vi styrde ut på sjön hade solen sjunkit ner bakom träden men fortfarande var himlen upplyst i väster, där solen går ner. Det var ditåt vi styrde efter Sigrids förslag. Hon hade plockat fram en egen kompass ur sin väska som hon kollade på. Jag fattar inte var hon får allt ifrån. Nu satt hon mellan Charlie och Abbe och de var grymma på att paddla.

– Jaha, och nu då? Vad letar vi efter? ropade William från hans och Daryans kanot. Vi var nu en bra bit ut på sjön.

– Vi kanske skulle tända lyktan vi släpat med oss, föreslog Sigrid och höll upp lyktan. Det är ju mörkt.

Abbe mumlade nåt om mörkerseendet men sen flammade en låga till i deras kanot. Snart syntes ett tydligt ljusblått sken från lyktan. Och kort efter upptäckte vi hur ett annat blått sken dök upp nånstans inne vid stranden. Jag höll an-dan – det kändes nästan magiskt.

Vi paddlade allihop försiktigt mot ljuset och snart hade det kommit mycket närmare. Så kunde vi se hur två kanoter – kajaker, förkla-rade Charlie senare – kom emot oss och den ena hade en blå lykta på däcket. En kvinna och en man satt i varsin kajak och när de nådde fram till oss höjde mannen sin ena hand till en häls-ning.

– Var hälsade, upptäckare! Vi ska berätta en saga för er så lyssna noga.

Kvinnan harklade sig och började berätta:– För länge sen levde en fattig flicka med sin

mamma i en liten stuga. Det var missväxt i lan-det och deras lilla åker bar knappt någon säd så de fick svälta. Dessutom hade hennes mamma blivit mycket sjuk och låg till sängs. Varje kväll tittade flickan upp mot stjärnorna och önskade att mor blev frisk och att åkern skulle börja växa igen. En kväll när hon stod där föll en stjärna ner från himlen och störtade i flickans brunn med ett stort plask. Hon drog upp hinken och fick upp den lilla blåvita stjärnan och la den i

81

Page 84: Upptäckten - programbok

handen. I samma stund hörde hon en röst från stjärnhimlen: ”Denna stjärna får du för dina önskningar. Den kan antingen bota din mors sjukdom eller få din åker att växa sig hög med feta ax.” Vad skulle flickan göra?

– Ni som tycker att flickan skulle använda stjärnan till att bota sin mamma paddlar fram till mig, fortsatte kvinnan.

– Och ni som tycker att hon skulle använda den till att få åkern att växa så de fick mat padd-lar till mig, sa mannen.

– Jag tycker det är viktigast att hon botar sin mamma, sa jag till Bella.

– Men mamman kanske blir frisk ändå och då har de ingen mat så de svälter ihjäl, tyckte Bella.

– Men om mamman blir frisk kan de båda två hjälpas åt att fixa mat, sa jag.

– Det kanske är så att mamman behöver mat för att bli frisk. Och är det inte bättre att åt-minstone en av dem säkert kommer att få det bra istället för att båda dör?

– Jag tror att det är bäst om båda är friska för då kan de hitta en annan lösning tillsammans.

– Okej, då. Vi väljer väl mamman då, sa Bella till slut.

Det var nog inte lätt för henne att ge med sig. Särskilt inte åt mig. Vi paddlade mot kvin-nans kajak där William och Daryan redan flöt. Samtidigt hade Abbe, Charlie och Sigrid börjat paddla bort mot mannen. Men när Abbe såg att vi andra hade gjort det andra valet blev han osäker.

– Vi kanske också ska välja mamman efter-som de andra har valt så, föreslog han.

– Nej, ändra er inte, sa Camille från ledarka-noten. Ni ska stå för vad ni har valt och vad ni tycker. Det är alltid bra att lyssna på vad andra har för åsikter men ni måste själva välja vad ni tycker är rätt.

Hon och Zäta styrde sedan efter dem till mannens kajak.

– Då så, då följer ni med mig! sa kvinnan och tog täten.

Vi styrde mot den bortre stranden men man-nen och de kanoter som följde honom försvann in i mörkret till höger om oss. När kanoterna

82

Page 85: Upptäckten - programbok

plöjde upp i grus och småsten på stranden sa kvinnan:

– Ni har valt er egen väg och ska nu följa den till sitt slut.

Sedan ledde hon oss in i skuggorna under trä-den och fortsatte sin historia.

– Den fattiga flickan tog den fallna stjärnan och lade den i en mortel och krossade den till ett fint pulver. Med varmt vatten blev det till en medicin som mamman drack. Hon blev frisk på en dag och tillsammans fick de åkern att växa igen.

***

När sagan var slut fick vi i uppgift att under tystnad följa ett snöre i mörkret bland träden. Först var det spännande och lite läskigt. Sen mest härligt. Alla ljud omkring oss som man inte tänker på blev mycket tydligare. Gräshop-por som spelar, vattnets svaga kluckande lite längre bort, knaster av kvistar och löv under fötterna och vindens svaga sus i löven ovanför. Till slut såg vi ett sken mellan träden och när vi kom fram möttes vi av en liten eld och runt den satt Abbe, Charlie, Sigrid, Camille och Zäta på ett liggunderlag.

Vi fick varm choklad, te och fika. – Hur gick det för er? viskade jag.– Flickan vattnade åkern med stjärnvatten så

att allt växte upp på en dag och mamman blev frisk när hon fick mat…, hann Charlie svara, sen tog mannen från kajaken till orda:

– Ikväll tänds tusentals eldar över hela jor-den och kring dessa samlas människor för att umgås och ha det mysigt. Så har vi människor gjort sedan långt innan stenristningarna på an-dra sidan sjön kom till och vi kommer nog att fortsätta med det lika länge till.

– Ni har varit på en upptäcktsfärd där ni mött människor från förr som berättar om sin tro, fortsatte kvinnan. Ni har själva upplevt att färdas över stora vatten i en liten båt och lita till ett skört snöre när ni vandrat blinda genom skogen. Ni har också gjort egna val och stått för er åsikt.

De ledde oss till ett uppslaget vindskydd i närheten. Där låg våra egna sovsäckar som nån hade tagit dit. Vi kröp ner och jag som-nade fort.

Nästa morgon vaknade jag före de andra. Mannen och kvinnan från igår var borta men ledarna sov i ett vindskydd intill oss. Jag kröp ur sovsäcken och tassade barfota genom det daggvåta gräset ner till sjöstranden. Vattnet kändes svalt mot fötterna och blicken letade sig över den spegelblanka sjön och spejade bort mot solen som gick upp i öster, strax ovanför träden. Precis då kom en känsla över mig. Det kändes… härligt! Som att allt var bra.

Jag tassade tillbaka och gick förbi den släck-ta eldstaden från igår. I en trefot hängde en amulett och glimmade i morgonljuset. Men just då kändes det oviktigt.

/Joanna

83

Page 86: Upptäckten - programbok

Scoutlagen•Enscoutsökersintroochrespekterarandras.

•Enscoutärärligochpålitlig.

•Enscoutärvänligochhjälpsam.

•Enscoutvisarhänsynochärengodkamrat.

•Enscoutmötersvårighetermedgotthumör.

•Enscoutlärkännaochvårdarnaturen.

•Enscoutkänneransvarförsigsjälvochandra.

Om du gjorde en egen lag, hur skulle den se ut? Liknar den scoutlagen?

Hur skulle världen se ut om alla människor följde scoutlagen?

Eller din lag?

Scoutlag ochScoutlöfte

* Två frusna och hungriga scouter tar rast.* Den första späntar stickor till tändved.* Den andra scouten tänder en värmande eld av veden.* Tillsammans grillar de två majskolvar över elden. * Men den ena kolven är lite större än den andra.

Vem förtjänar att få den stora majskolven?

Dilemma

84

Page 87: Upptäckten - programbok

Jag lovar mycket. Ibland är jag inte så bra på att hålla vad jag lovat. Kan andra personer lita på mig då? Kan jag lita på någon som bryter sitt löfte till mig?

Vad betyder ”… efter bästa förmåga”? Räcker det med det näst bästa? Gäller det bara när jag har scoutdräkt på mig?

Jag är den enda som vet vad min bästa förmåga är. Kan jag hålla ett löfte till mig själv?

ScoutlöftetJag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.

Rätt eller orättVad tycker jag? Jag förstår att du tycker så men jag tycker inte det. Men om vi gör så här, känns det okej för dig också?

Jag vågar tycka själv!

MålScoutlag och scoutlöfteScoutlagen berättar hur vi ska försöka leva som scouter. Vi ska vara schyssta kompisar och ta hand om oss själva och om naturen.

Vi testar hur det är att leva efter scoutlagen. Vi funderar också över vad det betyder att lova att följa scoutlagen.

Scoutmetoden är hur vi gör saker i Scouterna. Metoden består av sju delar som är lika viktiga.

* Jag ringer sen. * Det kommer jag ihåg.* Jag berättar det inte för någon.* Jag är hemma klockan sju. * Jag lovar att göra läxorna.* Jo, det ska jag fixa.

Scout metod

85

Page 88: Upptäckten - programbok

I flera av världens religione

r finns det

som kallas för den gyllene rege

ln. Det

är ungefär samma sak som scoutlagen

handlar om - hur vi ska behandla

varandra för att alla ska få

det bra.

Den gyllene regeln

86

Page 89: Upptäckten - programbok

Stora tankarVarför finns jag? Finns det mer än det vi kan se och röra vid? Vad tror jag på? Vad tror andra på?

Jag funderar över livet!

Mål

BrahmaismenDetta är plikternas summa. Gör inte mot andra något som kommer att vålla dig smärta, om det gjordes mot dig.Mahabharata 5:1517

DaoismenSe på din grannes vinst som din egen vinst och på din grannes förlust som din egen förlust.Tai-Shang Kan-Ying Piena

IslamIngen av er är en troende förrän han önskar detsamma för sin bror, som han önskar för sig själv.Sunan, Imam an-Nawawi , Hadith 13

JudendomenGör inte mot någon människa något som du själv finner avskyvärt. Detta är hela lagen, allt övrigt är omskrivningar.Talmud, Shabbat 31

KonfucianismenFinns det en regel, som vi bör handla efter hela livet? Förvisso är det regeln om barmhärtighet: Gör inte mot andra det som du inte vill att de skall göra mot dig.Analekter 15:23

BuddhismenPlåga inte andra med det som pinar dig själv.Udanavarga 5:18

KristendomenAllt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Matteus 7:12

87

Page 90: Upptäckten - programbok

Vakna! Kolla upp! Ser ni nåt? Wow, kolla himlen! Det är typ miljoner stjärnor!

Kolla, Karlavagnen. Och där är Orion. Den kommer man inte se snart när våren kommer.

Den röda stjärnan i Orions vänstra axel heter Betelguese.

Märker ni något mer?

Äh, det är bara stora, brinnande gasklot.

Det bara måste finnas nån planet därute som också har liv. Kanske sitter en utomjording och tittar på vår sol. Vad häftigt, eller hur?

Vad natthimlen vill berätta

88

Page 91: Upptäckten - programbok

Jag tror att vindskyddet har blåst iväg.”

Vad stor rymden är – man känner sig ju helt pytteliten! Det är i såna stunder man nästan känner att det finns nånting, nånstans, som sköter om allting. Eller vad tror du, Charlie?

89

Page 92: Upptäckten - programbok

ANDAKTVid slutet av

scoutmötet eller dagen är det

skönt att ha en stund tillsa

mmans, att sitta

ner och prata eller sjunga. En stund för

att tänka. Det kan vara

ett lägerbål, en

bönestund eller en avslutn

ingsceremoni på

ett scoutmöte.

Symboler och ceremonier I Scouterna gör vi ofta saker efter ett tema eller som en del av en berättelse. Vi behöver också lugna stunder där vi har tid att tänka efter eller att mysa. Patrullen har ett eget namn och egna symboler.

Scoutmetoden är hur vi gör saker i Scouterna. Metoden består av sju delar som är lika viktiga.

Scout metod

90

Page 93: Upptäckten - programbok

Vad ska vi göra nästa gång för att det ska bli bättre?

Tumme ner = Dåligt! Tumme åt sidan = Varken bra eller dåligt. Tumme upp = Mycket bra!

Tummen Räkna till tre. Sedan visar alla samtidigt med tummen vad ni tycker.

ReflektionEfter en övning, ett möte eller vid slutet av dagen behöver vi fundera över vad vi varit med om för att lära oss av våra upplevelser. Det kan vara för oss själva eller tillsammans med andra. Det kallas att reflektera.

Vad gick bra? Vad fungerade mindre bra? Vad ska vi göra nästa gång för att det ska bli bättre?

Dikta en egen HaikuHaiku är ett gammalt sätt att skriva dikter i Japan. Dikten är enkel men blir väldigt vacker och passar utmärkt vid stämningsfulla stunder.

Dikten består av tre rader. Första raden har fem stavelser, andra raden sju och slutligen har den sista raden fem stavelser. Raderna rimmar inte.

SkoIgen,I stillI hetIen - tillI samImansI siI tterI viI här

HörI duI tystInaIden?

FIXASJÄLVA

Brinn klara eld mot sky Din sång är alltid ny Så sjung oss med och lys vår led tills brasan falnat ner.

91

Page 94: Upptäckten - programbok

Och nu då? Vad ska vi göra när vi hittat alla amuletterna?

Hallå killar!Jag har letat efter något hemligt meddelande men kan inte hitta nåt.

Jag frågade mina föräldrar om amuletten var värdefull men det trodde de inte.

Kolla in det här!

Sitter ni här med amuletterna?

Vet inte. Vi har ju varsin nu alla sju.

Ja, de andra är där inne.

Den kanske bara ska vara ett fint minne.

Vi tittade en extra gång i kofferten. Titta på fotona!

Sju amuletter senare...

92

Page 95: Upptäckten - programbok

Precis. Det är likadant på alla bilder. Trädet och kyrkan.

Alla foton i kofferten föreställer scouter med amuletter. Bilderna verkar vara tagna under många år. Titta bakom personerna på bilden!

Det är ju ett träd med två stammar. Och det där är ju kyrkan i bakgrunden.

Vi måste kolla in det.

93

Page 96: Upptäckten - programbok

Där är kyrkan!

Här är nåt!

94

Page 97: Upptäckten - programbok

Vi stoppade tillbaka sakerna i kofferten och la dessutom i vår egen bild bland de andra fotografierna.

95

Page 98: Upptäckten - programbok

TillhörighetsmärkenTillhörighetsmärkena visar att du är upptäckare och vilken patrull du är med i. Hitta gärna på egna symboler för patrullen som ni kan använda till flaggor, söljor eller något helt annat. Det finns också märken som visar vilket scoutförbund du tillhör och vilken scoutkår du är med i.

DeltagandemärkenDeltagandemärkena står för de upplevelser ni gör tillsammans i patrullen. Det är ditt eget minne av dina upplevelser tillsammans med dina patrullkompisar, alla får ett likadant märke.

IntressemärkenÄr du intresserad av något speciellt? Om ni jobbar med intressemärken handlar det om ditt eget intresse. Kanske vill du lära dig allt om sjukvård, bli expert på hur man spelar in en film eller något helt annat. Tillsammans med din ledare väljer du vad du vill göra. Säkert vill inte alla i din patrull göra samma sak och då kanske du bildar en speciell märkesgrupp med några andra som vill lära sig mer om samma sak.

BevismärkenEtt bevismärke är ditt bevis på att du får göra något speciellt. Du kanske lär dig att ha kniv eller visar att du kan simma så att du får vara ute på sjön. För varje märke finns det några saker som du måste lära dig och visa för din ledare att du kan.

Märken och scoutdräktI Scouterna använder vi ofta symboler av olika slag. Det mest kända är

kanske scoutdräkten och halsduken. Den svenska scoutdräkten finns bå

de

som skjorta, t-shirt och pikétröja, välj det du tycker är bäst. Halsduken

ser olika ut och många scoutkårer har sin egen. För alla upptäckarscouter

finns det också flera olika märken, bestäm tillsammans med patrullkompisar

och ledare vad ni vill göra och vilka symboler ni vill använda.

96

Page 99: Upptäckten - programbok

Mer information om Scouternas märkessystem finns på www.aktivitetsbanken.se

Ceremonier för märkesutdelningOfta delas märkena ut vid en fin ceremoni. Passa på att tänka tillbaka på vad ni gjort och glöm inte att berätta för föräldrar eller andra som är med på ceremonin så de förstår vad märkena betyder.

Var ska märkena sitta?Sy fast dina märken på din egen scoutdräkt, här får du tips om var de ska sitta

Mer information om Scouternas märkessystem finns på www.aktivitetsbanken.se.

Den som har ett bevismärke får göra något speciellt. Det kan vara att få använda kniven eller att få vara ute i båten eftersom du kan simma. För att få märket måste du visa för din ledare att du klarar det som krävs.

Är du intresserad av något alldeles särskilt kan du lära dig mer om det i Scouterna. Det kan vara att lära sig allt om sjukvård, de bästa knoparna, att laga mat eller något helt annat. Tillsammans med ledarna bestämmer ni vad ni vill jobba med. Efter att ni lärt er mer genom roliga aktiviteter får du ett märke som minne.

T 231 - PMS 361 T 802 - PMS 2995 T 172 - PMS 166 T 155 - PMS Rub Red T 8324 - PMS 396 T 343 - PMS 547 T 342 - PMS 549 PMS 253 PMS 187T 231 - PMS 361 T 802 - PMS 2995 T 172 - PMS 166 T 155 - PMS Rub Red T 8324 - PMS 396 T 343 - PMS 547 T 342 - PMS 549 PMS 253 PMS 187 T 712 - PMS 1675 PMS 504 PMS 204 PMS 217

VärldsförbundNationella

SVER

IGESWEDENEU

EUROPEISKA

UNIONEN EUROPEAN

UNION ArrangemangWAGGGS/WOSM

Förbunds- /sektionsmärke

Lokala märken/scoutkåRegiona/dis

SjöscoutStällningsDeltagande

Bevis, intresse

Svenska Scoutrådet(broderat på)

PatrullÅldersgrupp

Förbunds- /sektionsmärke

Lokala märken/scoutkårRegionala märken/distrikt

SjöscoutStällningstagandeDeltagande

Bevis, intresse

Svenska Scoutrådet(broderat på)

PatrullÅldersgrupp

VärldsförbundNationella

SVER

IGESWEDENEU

EUROPEISKA

UNIONEN EUROPEAN

UNION ArrangemangWAGGGS/WOSM

Förbunds- /sektionsmärke

Lokala märken/scoutkårRegionala märken/distrikt

SjöscoutStällningstagandeDeltagande

Bevis, intresse

Svenska Scoutrådet(broderat på)

PatrullÅldersgrupp

65Rätt lösning på Mysteriet på sidan 67:Bella var ensam kvar på lägerplatsen. När vattnet började koka i grytan skulle hon flytta bort den från elden för att hälla i couscousen. Men hon var oförsiktig och brände sig på den varma grytan. När hon tappade grytan så rann vattnet ut över elden och släckte lågorna. Det mesta av vattnet avdunstade men det som hamnade utanför märktes inte, eftersom det nyligen hade regnat... Grytan rullade sedan iväg ner för sluttningen men Daryan kunde upptäcka den från toppen.

Bella rusade ner till bäcken för att skölja sin svedda hand i det kalla vattnet. Hon hade tur att hon inte spillde vattnet över sig. Under tiden kom Sigrid och Charlie tillbaka och upptäckte att elden var släckt och grytan borta. De såg Bella vid bäcken men trodde att hon bara tvättade händerna. Bella ljög alltså inte vid utfrågningen, men hon berättade inte heller att Charlie hade fel.

Daryan såg hur Bella gned sina händer, då förstod han att hon hade bränt sig och kunde räkna ut resten.

Varför Bella inte berättade direkt vad som hade hänt får vi inget svar på. Kanske tyckte hon att hon varit klumpig och skämdes.

Rätt lösning på Korsordet på sidan 66:

97

Page 100: Upptäckten - programbok

98

Page 101: Upptäckten - programbok

99

Page 102: Upptäckten - programbok

VARNING!!!Den här boken öppnar en hel värld av nya upptäckter. Är du redo?

Vill du veta allt om vad man kan göra som upptäckarscout?Då är det här boken för dig!

Här får du hänga med på upptäckarpatrullen Vildarnas coola äventyr OCH du får massor av tips på vad du och din egen patrull kan göra på Scouterna!

I jakten på de mystiska amuletterna hamnar Vildarna i alla möjliga olika äventyr. Dom hittar till exempel märkliga meddelanden på ett tivoli, förändrar världen med hjälp av målarfärg och kluriga idéer, och dom blir strandsatta vid ett stormande hav...

Så vad väntar du på? Öppna boken och häng med!