UNIVERSITY OF ILLINOIS AT URBANA-CHAMPAIGN · Prepared for the Brittle Books Project, Main Library, University of Illinois at Urbana-Champaign by Northern Micrographics Brookhaven

I L L INO I SUNIVERSITY OF ILLINOIS AT URBANA-CHAMPAIGN

PRODUCTION NOTE

University of Illinois atUrbana-Champaign LibraryBrittle Books Project, 2011.

COPYRIGHT NOTIFICATION

In Public Domain.Published prior to 1923.

This digital copy was made from the printed version heldby the University of Illinois at Urbana-Champaign.

It was made in compliance with copyright law.

Prepared for the Brittle Books Project, Main Library,University of Illinois at Urbana-Champaign

byNorthern Micrographics

Brookhaven BinderyLa Crosse, Wisconsin

2011

-JA

Meddelanden från Dalarnes Forniinnesförening.III.

Stöt Anders Anderssons julvisautgiven av

Herman Geijer

ÅArsberättelse m. m.

'A L1 ir1+'ÅTU NYA BOKTRYflKERr-AKTI EBOf AG

1916.

Tä ju!a.Dikt på Bodamål av STÖT ANDERS ANDERSSON.

1. Nu bir 8 jul, 8 s8n8s så väl,8 lsftsr bakudag båti alls gålar.Bulldejsn jas båtir alla stjäl',jullimpår Jigå som hoprulla ålar.Brökavlar kuldra, bullpickar gå,låggkakur flaksa, ma vännigjä står på;bakukunur prata, knack på å mötja,tjåckbullar spricka, å bröskråckar2 rötja.Män brö ska vå så mjuckt å så t8nnt å så finnt,å skull s bi brännt hälå rått, så dsg 8 då int

tå jula.

2. Nu sku vi jär dricka, som ska bi gått,å så hidliji 8 e, nå däm sku brugga3.Sött dricka! då vet'n nog an a fått,män okriffsli 4 ma vsd få je hugga.Däm sjuda, däm skva)Lla ti gritår å sår,däm jär e hel tsnna vill tro ä fårAlår,å hum1sn å malt8 å pärur å mjöls,- ä vslkssta tå däm - så skull int dssa ö18vs1 jäså å froda; så vor 8 då rackt på tok,

får aldsr så joss s måkin tä kokfår jula.

3. Att gslv8 ska skuras - hä va en sak,lortu hall å bi tjåck som e gåmål skova 5 .Vitlimas ska mur å liktoki tak,ta hit kalkbåstn, sku vi prova!

Hä gnuggas ma svipur, å vatn )dås på,ä tårkös ma )larvår, stur strömar gå,bägkar å stolar å fsnstrer sku stjljas å tårka,kvinnflkär drå på så mitji däm hårka,får aldre i tidn så skull nån a sitt,att int vårt glv a väri stjinande vitt

tä jula.

4. Fistjsn ligg i lut; nu kok vi hack 6 ;jetär å 'nt låggå sen tjilla,äckstjärnustn7 bi fin som e lack,smårtjinna. lär assint häll bi så illa,å grinär däm putra, å grita vin,å flötär däm ökas, å jälin skin,J ärk komm frå budn ma flaskår å strutar.Bulln ska stödas, tennbrö e vitji ma riktige snutar,bullar e brun8 som sirap å smårs göltå ustn så söt, att je int bäter a mölt

om jula.

5. Å pälsar å rsckar å brackår å skorska nästa varendaste tjäft åvå8 tä häljsn 9,

får jäspsdsr bir 8 e dusin je tror,å vär å en vill å nå både ini å utanå bäljn.Solldatar åka å tå juljästn [nu]1 °;piglor däm ramla å f4ltja så mitji däm sku.I kväll sen ska klimpväligjsn kokas den goda,hä e villande vitnmjöl å kumjsaltjä snoda.Å sen ska allt ini gålem åv 11 bulls, en jäsin bit,båti stalli å fjusi, så trslltjärigär bäll int dit

om jula.

Oversättning.

1. Nu blir det jul, det syns så väl, det luktar bakdag (bort)ialla gårdar. Bulldegen jäser bortur alla skäl1 (obeskrivligt), jul-limporna ligga som hoprullade ålar. Brödkavlarna kullra, bull-pickarna gå, långkakorna flaxa, medan vändningen står på; ba-kerskorna prata, knacka på och knåda; tjockbullarna spricka ochbrödskråckarna 2 röka. Men brödet skall vara så mjukt och såtunt och så fint, och skulle det bli brännt eller rått, så dugerdet inte till jul.

2. Nu skola vi göra dricka, som skall bli gott, och så trev-ligt det är, när de skola brygga3 . Sött dricka! då vet en nog, atthan har fått, men okriffeligt4 med ved får jag hugga. De sjuda(koka), de skvassla (blanda ihop) i grytor och såar, de göra enhel tunna - vill tro det förslår - och humlen och maltet ochpotatisen och mjölet - det bästa taga de - så skulle inte dettaölet vilja jäsa och fradgas, så vore det då rakt på tok, för aldriggjordes det maken till kok till jul.

3. Att golvet skall skuras - det var en sak! Lorten hållerpå att bli så tjock somn en gammal skovas. Vitlimmas skall spisel-mur och likatocket (sammaledes) tak, ta hit kalkborsten! så fårjag prova. Det gnuggas med kvastar, och vatten slås på, dettorkas med slarvor (trasor), stora strömmarna gå, bänkar och stolaroch fönster skola sköljas och torka, kvinnfolken dra på så mycketde orka, för aldrig i tiden skulle någon ha sett, att inte vårt golvvarit skinande vitt till jul.

4. Fisken ligger i lut, nu koka vi hacks. Getterna ha forinte längesedan killat (fött killingar). X-stjärnosten 7 blir fin somlack. Smörklimpen (egentligen: smörkärnan) lär (alls)inte hellerbli så illa. Ock grynen puttra och grytan viner (det sjuder igrytan), och grädden ökas och elden skiner. Järk kommer frånboden med flaskor och strutar. Bullarna skola stödas (läggas itravar), tunnbrödet är viket med riktiga snutar (hörn); bullarna

4

äro bruna som sirap och smöret gult, och osten så söt, att jagaldrig bättre har mumsat om julen.

5. Och pälsar och rockar och brackor (byxor) och skor skallnästan varendaste käft ha till helgen, för gästabud (bröllop) blirdet - ett dussin tror jag - och var och en vill ha något både ioch utanpå bälgen (magen). Soldaterna åka nu och taga jul-gästen 10 . Pinglorna och folket ramla så mycket de skola (kunna).I kväll skall sedan klimpvällingen kokas, den goda, det är villande(självaste) vitmjöl (vetmjöl) och oblandad komjölk. Och sedanskall allt i gården ha en bit jast bulle, både i stallet och fjuset(lagården), så att trollkäringarna inte skola bälla (förmå komma)dit om julen.

Anmärkningar.

1. båtir alla stjäl (strof 1, rad 3). Ordagrant översatt be-tyder detta uttryck 'bortur allt skäl', d. v. s. utöver allt, somskäligen kan väntas; här snarast: mera än någon kan föreställasig. Ordet båtir (uttalat med kort å + kort t) är målets form av'bortur' och synes i målet helst styra dativ, varför man skullekunnat väntat allo i st. f. alla (jfr det från Östbjörka i Rättvikantecknade uttrycket ivir allo stjel, använt i samma betydelse).I Boda sages kanske oftare ir all(a) stjäl (stjäl) än båtir etc., var-vid ir torde kunna uppfattas antingen som en sammandragen formav båtir eller som en sammandragning av ivir (över). Den s. 6nedan nämnda första avskriften har båtir alls stjäl (skrivet meddelvis andra bokstäver, jfr s. 7 nedan), vilket dock knappast syneskunna vara riktigt.

2. bröskråckar (strof 1, rad 8). Bröslkråck, mask., betecknaren skrynkla på en långkaka, uppkommen under gräddningen genomoförsiktigt hanterande av den bakustör, på vilken kakorna rullas,när de skola föras in i ugnen. Att bröskråckarna röka, händerlätt, i synnerhet om de råka brännas vid och för den skull rivasav och kastas åt sidan.

3. 4 så hidliji s e (strof 2, rad 2). Rätta lydelsen är något

oviss. Ovannämnda första avskrift synes ha: 4 sa hidlig8 e 8,vilket uttryck var främmande för avskrivarens egen dialekt. Aveni Boda befanns vid efterfrågan ordet hidligs vara mindre bekantför flera personer i orten, vilka ville förmoda, att författaren istället menat: 4 så ivrig8 e däm . . . Emellertid finns verkligeni Boda med säkerhet ordet hidlin (adj.; neutr. hidli eller ålder-domligare hidliji; plur. hidligs o. s. v.), använt i betydelsen 'trev-lig', 'vacker' eller dylikt, t. ex. e jus 4 hidlin kslla 'en ljus ochVacker (trevlig) kulla'. Ordets ursprung är ej fullt klart. Detser ut som en sammansmältning av dalmålsadjektivet iglin (nätt,

vacker, fin, behändig el. dyl.) och idelig med framförställt our-sprungligt h- liksom i hårka 'orka' (strof 3, rad 8).

4. okriffsli (strof 2, rad 4). Ordet ser ut att vara en-kanske i barnspråk uppkommen - förvrängning av 'okristelig'.

5. skova (strof 3, rad 2) 'gammal stelnad bottensats i t. ex.en gryta'.

6. hack (strof 4, rad 1) 'en gröt av korngryn, blandad medflott av kokt fläsk eller kött'.

7. äckstjrnustn (strof 4, rad 3). Ordet betecknar ett slagsost, som har namn efter ostformen. Denna, som är av bleckplåt,har form av ett X eller av en X-liknande stjärna, vars uddarsticka fram ur sidorna på en kvadrat. Vasslan avrinner genomsmå hål i bottnen och på sidorna.

8. dvd (strof 5, rad 2) 'hava' är i Bodamålet nu ovanligt,ehuru ej obrukligt. I stället brukas mera allmänt 4 (så i fjärderaden av samma strof; jfr även anm. 11 nedan).

9. héljsn (strof. 5, rad 2) 'helgen'. För rimmets skull lånatur riksspråket. Målets egentliga form är jäldä (best. form sing. fem.).

10. Solldatar dka å tåd juljäst'n [nu] (strof 5, rad 5). Ordet nu,som saknas i den ovannämnda första avskriften, här tillagt, dådet synes vara tydligt, att det i avskriften uteglömts (jfr rimmet).Enligt gammal sedvänja brukade förr vid jultiden de indeltasoldaterna fara på gästning i gårdarna i tur och ordning.

11. dv (strof 5, rad 9) = åvå 'hava'. (Jfr anm. 8 ovan.)

Förestående lilla dikt författades något av åren 1885-1888.Dess författare, Stöt Anders Andersson, född år 1865 i Ander-åsens by av Boda socken i Dalarne, död år 1889 som folkskollärarei Åberga by i Orsa, var vid den tid, då denna dikt skrevs, elevvid folkskollärareseminariet i Uppsala. En av hans kamrater,numera folkskolläraren Erik Selling i Ljusdal, bördig från Vikar-byn i Rättvik, tog då en avskrift av Stöt Anders julvisa. En avmig gjord avskrift av Sellings avskrift ligger till grund för denhär meddelade texten. Författarens egen uppteckning synes ejvara bevarad. Ej heller synes dikten ha varit genom muntligtradition känd i hans hemort. Sellings tydligen i hast gjorda av-skrift, som ej gör anspråk på att i varje enskildhet noggrantåtergiva Bodadialekten, innehåller flera oavsiktligt inblandadedrag ur hans egen dialekt ävensom andra avvikelser från origi-

nalet. Jag har därför i Boda genomgått min avskrift for attbortrensa språkfelen. Aven efter denna genomgång ha emellertidåterstått åtskilliga fall av ovisshet om textens rätta lydelse. Dånu omsider Stöt Anders julvisa här publiceras, ej blott för sittinnehålls skull, utan även för att tjäna som språkprov, så skerdetta tack vare vänligt bistånd av herr Jones Erik Andersson iOvanmyra, som underkastat manuskriptet ännu en revision, utfördi samråd med 'åsbyggar', d. v. s. personer från samma del avBoda socken, varifrån Stöt Anders härstammade. Ur denna revi-sion ha framgått ej blott åtskilliga rättelser av den föreliggandeuppteckningens språkformer, utan även en väsentlig del av de ord-förklaringar, som här meddelats.

Bodamålet har hittiflls i litteraturen varit representerat, så-vitt mig är bekant, endast genom några i ortstidningar under se-naste tid införda språkprov av Jones Erik Andersson, variblandhär må nämnas den i Mora Tidnings Rättviksnummer 1914 (n:r99 B) införda dikten 'En gammelmors klagovisa över tidens ondska'.Språket i J. E. A:s textprov representerar emellertid en sydligaredel av socknen än Stöt Anders hemort. Bodamålet är ej ännunärmare undersökt. På grund av vad som hittills blivit bekant,torde det likväl kunna karakteriseras såsom en underavdelning avRättviksmålet, stående tämligen nära målet i Gärdsjöfjärdingen avRättviks socken, men betydligt avvikande från Rättviksmåletsövriga varianter. Boda, som på den tid, då det utgjorde en delav Rättviks socken, räknades som en fjärding, benämnd Kapells-eller Ovanhedsfjärdingen, lär inom sig visa jämförelsevis ringa dia-lektvariationer, antagligen betydligt mindre än någon av de andragamla Rättviksfjärdingarna utom Gärdsjöfjärdingen. Vad särskiltgäller Änderåsen, Stöt Anders hemort, syntes. målet i denna byej på något sätt tydligt skilja sig från målet i grannbyarnaKärfsåsen och Osmundsberg. Aven målet i Gulleråsen står näramålet i dessa byar, om än skillnader ej saknas. Större är skill-naden mellan dessa nordligare byars mål och målet i de sydligarebyarna i Boda.

För att beteckna vissa av dialektens ljud använde Stöt Andersav honom själv uppfunna bokstäver, bildade genom snedstrecköver ett par av de vanliga bokstäverna. I stället för Stöt Andersegen beteckning, som ej kunnat bibehållas, bl. a. av typografiskaskäl, har här använts en grov beteckning, vari upptagits följandeav landsmålsalfabetets bokstäver:

a =en vokal mellan å och öppet a, t. ex. i 'kaku' haka.S = en vokal mellan öppet ö och öppet 4, t. ex. i 'dög' duger.o -= vanligt slutet o-ljud, t. ex. i 'nog' nog, 'som' som.S = tonlöst 1 (ett mellanljud mellan l och s), t. ex. i '?lå' slå,

'skvalkla' skvassla.g =äng-ljud, t. ex. i 'vännigjä' vändningen.Av typografiska skäl har dessutom i denna grova beteckning

upptagits ett till landsmålsalfabetet icke hörande tecken, nämligen1, här använt såsom tecken för tjockt l t. ex. i 'jul' jul.

Av de egendomligheter i Bodamålets uttal, som med den nuanvända beteckningen ej komma till uttryck, är den viktigasteföljande: målet bevarar ännu i stor utsträckning s. k. kortstavig-het, d. v. s. ett uttalssätt, som i forisvenskan var allmänt ochsom består i att i vissa ord kort vokal omedelbart efterföljes avkort enkel konsonant i starkt betonad stavelse, t. ex. Bodamålets'måkin' maken (med kort 4 + kort k, jfr fornsvenskans 'makin'med kort a + kort k). I Bodamålet har kortstavigheten utbrettsig till en mängd fall, där fornspråket ej haft kortstavighet, t. ex.'väligjan' vällingen (med kort ä + kort 1), 'båti' borti (med kort 4+ kort t), 'hälå' (h)eller ock (med kort ä + kort 1) o. s. v.

Det är oundvikligt, att då författarens eget manuskript ejfinnes att tillgå, ännu måhända på ett och annat ställe kan kvar-stå något, som ej fullt överensstämmer med vad han ursprung-ligen avsett. Ej heller har det varit möjligt, att med den grovabeteckning, som här använts, genomföra full konsekvens i åter-givandet av alla förekommande ljud. Särskilt torde e- och d-lju-dens skrivning kunna förefalla något vacklande till följd bl. a.därav att man i målet har att göra med ej blott ä- och e-ljud,utan även ett mellanljud mellan båda.

Uppsala 1915.HERMAN GEIJER.

Stockholm 1916. P. A. Norstedt & Söner. 160170

Redogörelseför Dalarnes Fornminnesförenings verksamhet under år 1914.

Föreningens Styrelse har under året bestått av följande personer:

1) Valda av föreningen:Auditören R. V. O. G. IhrmanMajoren R. S. O. G. NordinLektorn E. NordenstamHäradsskrivaren C. A. HwasserKaptenen E. A. Klingvall

2) Valda av Kopparbergs Läns Landsting:f. d. Lektorn Filosofie Jubeld. R. N. 0: E. Billengrenv. Häradshöfdingen R. V. O. L. E. Gezelius

3) Valda av Falu Stadsfullmäktige:Rektorn R. N. O. E. SundbergStadsarkitekten K. Boman.

Suppleanter:

1) ,Valda av föreningen:Lektorn O. E. SöderqvistHandlanden E. R. Andersson

2) Vald av Kopparbergs Läns Landsting:Direktören R. V. O. O. Herdin

3) Vald av Falu Stadsfullmäktige:Konstnären och Kommendören A. Schultzberg.Inom Styrelsen hava lektor Billengren varit ordförande, auditören

Ihrman v. ordförande, major Nordin samlingsvårdare, häradsskriva-ren Hwasser skattmästare och undertecknad sekreterare.

Till revisorer valdes vid senaste årssammankomst direktör E.Hedblom och kamrer V. Norelius med lektorn V. Carlsson ochteckningsläraren R. W. Bergman som suppleanter.

10

Styrelsen har sedan senaste årssammankomst haft 3 samman-träden nämligen 8 juni och 20 sept. 1914 samt 15 febr. 1915.

Såsom i föregående årsberättelse omnämnts, hade Styrelsenbörjat underhandlingar med representanter för Planteringssällskapetangående plats för eventuellt uppförande av en museibyggnad i Stads-parken. Då den plats, som från Planteringssällskapets sida föreslogs,syntes fornminnesföreningen mindre lämplig, gav senaste årsmöte i upp-drag åt Styrelsen att vidtaga de åtgärder, den funne lämpliga för för-verkligandet av planen på uppförande av en ny fornsal på dentomt Styrelsen ansåge mest passande. Med anledning härav träddeStyrelsen i förbindelse med prof. Wablman, som vid ett besök häri staden under sistl. sommar besåg den gamla tomten och lovadeatt uppgöra ett nytt förslag till museibyggnad å densamma. Sam-tidigt hade emellertid fråga inom Styrelsen väckts att åt föreningenförvärva Folkskoleseminariets gamla byggnad, som numera är obe-hövlig för sitt förra ändamål. Med anledning härav beslöt Styrel-sen att tillsvidare uppgiva tanken på nybyggnad och i stället föreslåföreningen att giva Styrelsen i uppdrag att inköpa seminariebygg-naden. Vid extra sammanträde den 29 december 1914 beslöt före-ningen att bifalla denna Styrelsens hemställan. På grund häravhar Styrelsen till Kongl. Maj:t ingivit en underdånig hemställan,att K. M. måtte föreslå riksdagen att medgiva, att till föreningenöverlåtes den gamla seminariebyggnaden mot en köpesumma av18,000 kronor. (Bilaga A.) Enligt vad Styrelsen inhämtat, kandetta ärende dock ej hinna föreläggas detta års riksdag, och tilldess denna fråga blivit avgjord, är Styrelsen naturligen förhindradatt vidtaga ytterligare åtgärder för uppförande av ny fornsal.

Årets anslag för landsmålsforskning blev av Styrelsen så för-delat, att kronor 125 tillföllo vardera av följande personer: Kand.O. Bannbers för undersökning av Malungsmålet, Filos. magisterP. Envall för fortsatta studier i Enviken-Svärdsjömålets grammatik,Filos. magister W. Dalgård för studier i Djura sockens mål ochKand. C. C. Schmidt för undersökning av dialekten i Hedemorasocken, samtliga under minst en månad. Inkomna ansökningarfrån stud. Josef Nilsson och C. J. Åborg kunde av brist på medelej bifallas. Stipendiaterna hava fullgjort de åtagna uppgifternaenligt av landsmålsarkivarien Geijer i Upsala utfärdat intyg, medundantag av hr Envall, som troligen i sonnmar fullföljer sina under-

11

sökningar. De övriga ha deponerat sina gjorda samlingar i lands-rnålsarkivet i Upsala, där även en del andra samlingar numera finnas förvarade, som åstadkommits helt eller delvis med understöd:av Fornminnesföreningen, och vilka äro upptagna på bifogadeförteckning (Bilaga B). För innevarande år har Fornminnesföre-ningen ej erhållit något anslag till landsmålsforskning. Däremot harlandstinget beviljat » Undersökningen av svenska folkmål» ett anslagå 3000 kr. årligen under fem års tid. Landsmålsforskningen i vårprovins inträder härigenom i ett nytt skede och kan under sin nu-varande ledning sätta sig vidsträcktare mål före, än som kunnatuppnås genom de av Fornminnesföreningen understödda under-sökningarna. Dessa hava dock ingalunda saknat sin betydelse somorienterande förarbeten, och de åstadkomna samlingarna äro i ochför sig en värdefull kunskapskälla. Fornminnesföreningen kom-mner emellertid hädanefter sannolikt icke att direkt understödjalandsmålsforskningen, men bör naturligtvis ställa de samlingar, övervilka den nu förfogar, i detta arbetets tjänst och kommer väl att iLandsmålsarkivet deponera de manuskript, som Undersökningen avSvenska folkmål önskar där tillgängliga.

Föreningens samling av folkdräkter ha under året ökatsmed en mans- och en kvinnodräkt från Lima, vilka skola monteras,så snart de hunnit kompletteras. Fyra dräkter från Särna ärounder montering. Samlingarna i övrigt hava även detta år tillökats.')

Föreningen har under år 1914 åtnjutit följande anslag avLänets Landsting:

1. Allmänt anslag till föreningens verksamhet ...... Kr. 3002. Till nationalfigurer................ ....... .. » 5003. Till vetensk. undersökning av Dalmålen.. .. .. .. .. » 600

Angående föreningens ekonomiska ställning för övrigt hänvisas1ill kassaförvaltarens redogörelse och revisionsberättelsen.

Falun den 12 maj 1915.

E. Nordenstam.

1) Se den bifogade förteckningen.

2*

12

Bil. A.

Till Konungen.

Styrelsen för Dalarnes Fornminnesförening vågar i underdånighetenligt Styrelsen av bemälda förening lemnat uppdrag anhålla, attdet på närslutna tomtkarta upptagna med A, B, C, D, E betecknadeområde av härvarande folkskolelärarinneseminariets tillhöriga tomtN:ris 1 3, 9-13 och 15'/2 på kvarteret N:o 26 i Falu stad jämtedärå belägna huvudbyggnad måtte med äganderätt upplåtas tillDalarnes Fornminnesförening att av föreningen disponeras för dess-ändamål.

Dalarnes Fornminnesförening, som stiftades den 31 Aug. 1862,har till sin fosterländska uppgift enligt sina stadgar att söka skyddaDalarnes fasta minnesmärken, samla och bevara inom provinsenförekommande fornsaker, låta undersöka de provinsiella dialekterna',låta uppteckna meddelanden om d.alabefolkningens liv och seder samtfrämja kännedom om Dalarnes historia, särskilt dess konst- och,kulturhistoria, att hålla samlingarna tillgängliga i föreningens forn-sal och, så vitt möjligt, av trycket utgifva lämpliga publikationer itillhörande ämnen. Under sin femtioåriga tillvaro har föreningensökt förverkliga sin uppgift samt lyckats förvärva sig jämförelsevisbetydliga samlingar, som sprida ljus öfver provinsens konst- ochkulturhistoria ända från äldsta tider.

Förutom övriga föremål, vilkas antal varje år ökas och för när-varande uppgår till omkring 2000, förutom bok- och myntsamlingarna,äger föreningen, tack vare frikostiga understöd av Dalarnes landsting,ett flertal socknar och enskilda personer, en synnerligen dyrbarsamling av omkring 50 helfigurer i nationaldräkter från de olikasocknar i Dalarne, hvarest dylika dräkter dels funnits, men kommitur bruk, dels ännu kvarleva. Den byggnad, som föreningen för 25år sedan uppförde, är till sitt utrymme allt för liten för de årligenväxande samlingarna samt lämnar, då den är uppförd av timmer,ej den trygghet mot eldsvåda, som vore önskvärd. Också havaunder de senare åren flera förslag uppgjorts dels att till- och om-bygga den gamla fornsalsbyggnaden, dels ock att på nuvarande ellerannan tomt uppföra en ny byggnad av sten.

13

Folkskolelärarinneseminariets gamla huvudbyggnad, som nu är

fullständigt utrymd, skulle med åtskilliga reparationer och för-

ändringar, helst som den är uppförd av sten med plåttak, kunna

anpassas till museibyggnad med tillräckligt utrymme under en längre

följd av år för de samlingar, föreningen redan äger och med säker-

het kan utvidga, helst flera saker av allt för skrymmande beskaffen-

het ej kunnat mottagas. Med ett ökadt större utrymme bliver

föreningen bättre i stånd att vid sidan av socknarnes hembygds-

muséer bilda en central uppsamlingsplats av föremål, som sprida

ljus över provinsens konst- och kulturhistoria. Dessutom kommer

ett större utrymme att utvidga fältet för en mera allsidig kulturell

verksamhet, som väl förtjänar understöd från statsmakternas sida.

I det svar, som Falu Stadsfullmäktige den 16 september 1909

beslöto lämna på en skrivelse från Kungl. Överintendentsämbetet

avgåvo Fullmäktige efter verkställd värdering av seminariefastighetens

värde i sin helhet ett anbud av 53,500 kronor, varvid seminarie-

byggnaden med tomt å cirka 3000 kv.-m. värderades till 22,000

kronor. Byggnaden i sin helhet befinner sig i ett mycket brist-

fälligt skick, och efter ovan nämnda värdering har den övre vånin-

gen, som förut var boställsvåning för seminariets rektor, använts

under de sista åren till undervisningslokaler och kräver, i och för

iordningställande i brukbart skick, ytterligare kostnad.

Ritningar i kopior av ifrågavarande byggnad jämte av Stads-

ingeniören E. Johnson upprättad tomtkarta över fastigheten biläggas.

Enligt de upplysningar, som erhållits av Seminarierektorn C. G.

Hellsten, är den gamla huvudbyggnaden utrymd och förutom frukt-

källaren obehövlig för seminariets verksamhet, vilket vid vårter-

minens början inflyttade i sina nya lokaler, då däremot trädgården

fortfarande ett par år måste användas för sitt ändamål, tills den

nya hinner ställas i ordning. Särskilt anser sig Styrelsen böra

framhålla, att den del av seminariefastigheten, som fornminnesföre-

ningen' önskar förvärva sig, ej gör någon inkräktning på själva

trädgården.

Med hänvisande till vad ovan anförts vågar Styrelsen under-

dånigt anhålla, att till Dalarnes Fornminnesförening, vars tillgångar

äro mycket begränsade, måtte för ett pris av Adertontusen kronor

med eganderätt överlåtas den å närslutna karta med A, B, C, D, E

betecknade del av tomten N:ris 1-3, 9-13 och 151/2 på kvarteret

14

N:o 26 i Falu stad jämte därå belägna byggnad att av föreningendisponeras för dess ändamål.

Underdånigst

Ehrenfried Billengren,På uppdrag av Dalarnes Fornminnes-

förenings Styrelse.

Falun den 16 februari 1915.

Bil. B.

Förteckningöver med landsmålsarkivet i Uppsala Universitetsbibliotek hittillsförenade dialektsamlingar från Dalarne, vilka utarbetats helt ellerdelvis med understöd av Dalarnes Fornminnesförenings s. k. lands-målsstipendier 1908-1914.

1. Bannbers, Olof Olsson. Ordbok över Malungsmålet, ut-arbetad 1907-mars 1915 på grundval av material, samlat särskilti Ytter-Malung. 8,475 lappar i 16:o.

2. -- Ortnamn i Malung och kringliggande trakter, an-tecknade 1914-1915 på Malungsmål. 77 lappar i 16:o.

3. -- Småtexter på Malungsmål (ordspråk, ordstäv, iakt-tagelser om sjukdomar, om väder och vind o. s. v.) 173 lappar i 16:o.

4. -- En del personbenämningar på Malungsmål. 8 s. folio.5. Dalgård, Walfrid. Ordsamling ur Djuramålet, gjord som-

maren 1914 (omfattande huvudsakligen ord rörande gården, redskap,kläder, slåtter m. m.) omkring 1,400 lappar i 16:o.

6. -- Typordlista, ifylld för Djura kapellförsamling som-maren 1914. 133 s. 8:o.

7. -- Några anmärkningar till (ovannämnda) typordlistaoch ordsamling (från Djura) 2 s. folio.

8. Magnevill, Anders. Nåsmålet (ordbok). 280 blad folio.(Deponerad av författaren genom brev av 30 okt. 1914.)

9. Schmidt, Carl Christian. Ord ur Hedemoramålet, uppteck-nade sommaren 1914. Omkring 400 lappar i 16:o (utgör endasten del av S:s under denna sommar gjorda samlingar; det åter-stående har S. förklarat sig senare vilja låta införliva med lands-målsarkivet).

15

10. Smedberg, Paul. Ord ur Leksandsmålet, upptecknadesommaren 1908. Omkr. 2000 lappar i 16:o.

11. -- Typordlista, ifylld i Ullvi by i Leksand s. å. 133 s. 8:o.12. -- Typordlista, ifylld i Västannors by i Leksand s. å.

133 s. 8:o.Ovanstående handlingar äro denna dag emottagna för lands-

målsarkivet.

Uppsala den 31 mars 1915.

Aksel Andersson.Överbibliotekarie.

Nyförvärvade föremål till Dala Fornsal åren1913-1914.

Inköpta:

En bergsmansyxa, funnen vid fiske i sjön Varpan.En gammal flöjel av koppar från Mora kyrka, nedtogs 1882, då

nytt koppartak lades; märkt M. P. S. B. 1680 = Matts Perssonfrån Bjerkalås. M. P. var byggmästaren, som lade taket 1680.

Ett mariebergsfat.En kniv.Två spottlddor av mässing.En kaffekanna av koppar.En gammal gigg från Grangärde.En pinnsläde med krok och lokar från Västgärde.Ett gesällbrev.En banksedel.Ett gammalt paraply.En stav.En hövåg (fr. 1724).En modellspruta.

Skänkta:En brudpsalmbok, skänkt av bokb. Wadell.En sigillplatta av glas med ätten v. Troils vapen, funnen 1892

på Korsgården.

16

En oljefärgstavla, gesällstycke av målaren Eriksson i Falun 1827.

Ett gruvdrängsbrev (1847).

En vaccineringssedel (1811).

En uppgift till taxering (1815).

Ett ex. »Att bränna säd» (1820).

5 st. träskålar.

En stenyxa.

En stenmejsel.

Samtliga skänkta av Kapten E. Klingvall.

En Falu stads äldre spruta, skänkt av Falu Brandväsen.

En smörask av trä, skänkt av Kapten G. Westerlund.

En samling skinnarverktyg från Malung, skänkt av kand. O.

Bannbers.

Deposition:Dalarnes bondetågsstandar.

DräkterEn man och en kvinna från

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

Vänjan (färdigmonterade).Särna (helgdagsdräkt).

» (vardagsdräkt).Grangärde.

d:o d:o » Lima.

G. Nordin.

Utdrag ur Dalarnes Fornminnesförenings räkenskaperför år 1914.

Inkomster.Behållning från föregående år:

Nybyggnadsfonden........Ovriga medel .............

Anslag av landstinget:till folkdräkter ............» landsmålsforskning ....» allmänna omkostnader ..» nybyggnad .........

.. .. .. 6,197:49.. .. .. . .. 1,324: 33 7,521: 82

.. .. .. .. . .. 500:-

.. .. .. .. .. .. 600:-. ........ .. 300:-

... 1,000:- 2,400:-

Transport 9,921: 82

17

Transport 9,921: 82Medlemsavgifter ...... ...... .. ...... 127:-Inträdesavgifter (till fornsalen) .............. ......... 276: 80so

Räntor.. .......................... 389: 70Försålda »meddelanden» ................. .... .......... 3: 50

Kronor 10,718: 82

Utgifter.

Allmänna omkostnader:för inköp av fornsaker ........ ........... 255: 48

brandstodsavgifter .......... .. .. .. .. .. 103: 50vaktmästaren............... .. .. .. .. 81: 72diverse utgifter, såsom annons- och tryck-

ningskostnader m. m ..... ........... 146: s68 587: 38

För landsmiålsforskning................... ........ 500: -

» folkdräkter ......... .... ................ 41:-

1,128: 38

Behållning till, år 1915:Nybyggnadsfonden .. .. ..Ofriga medel ........

.. .. .. .. . .. . 7,519: 03

.. . .. .. .. .. .. 2,071:41 9,590:44

Kronor 10,718: 82

Föreningens samlingar äro brandförsäkrade för 30,000 kronor.

Rätt utdraget, betygar

C. Ad. Hwasser.

This book is a preservation facsimile produced forthe University of Illinois, Urbana-Champaign.

It is made in compliance with copyright lawand produced on acid-free archival

60# book weight paperwhich meets the requirements of

ANSI/NISO Z39.48- 1992 (permanence of paper).

Preservation facsimile printing and bindingby

Northern MicrographicsBrookhaven BinderyLa Crosse, Wisconsin

2011