Page 1
Ungdomars kunskap om dental erosion och konsumtion av sura drycker En tvärsnittsstudie
Adolescents knowledge of dental erosion and consumption of acidic beverages A cross sectional study
Shahad Anwer Manar Omar
Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap
Tandhygienistprogrammet
Oral hälsa, examensarbete 15 hp
Duangjai Lexomboon
Anita Boström
April 2018
Page 2
SAMMANFATTNING
Titel: Ungdomars kunskap om dental erosion och konsumtion av sura drycker
Adolescents knowledge of dental erosion and consumption of acidic beverages Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet Kurs: Oral hälsa Examensarbete, 15hp Författare: Shahad Anwer Manar Omar Handledare: Duangjai Lexomboon Sidor: 16 Månad och år för examen: April 2018 Nyckelord: Dental erosion, kunskap, sura drycker, ungdomar.
Introduktion: Dental erosion är en irreversibel förlust av tandsubstans genom en
kemisk process som inte involverar bakterier. Erosionsskador är ett växande problem bland ungdomar som orsakas av interna och externa faktorer.
Syfte: Att studera vad ungdomar har för kunskaper om dental erosion och deras
konsumtion av sura drycker.
Frågeställningar: Vad har gymnasieungdomar för kunskap om dentala erosionsskador?
Hur ser gymnasieungdomarnas konsumtion ut när det gäller sura drycker?
Metod: Studien är en tvärsnittsstudie. Data samlade in med hjälp av ett frågeformulär
innehållande 13 frågor. Urvalet bestod av 193 ungdomar från två gymnasieskolor i
Mellansverige. Totalt deltog 170 tredjeårselever.
Resultat: Resultatet visade att 49 % av ungdomarna visste att dental erosion är
frätskador på tänderna. Av ungdomarna uppgav 28 % att isningar i munnen när man
dricker varmt eller kallt kan vara tecken på tanderosion. Mindre än hälften (40%) visste
att tanderosion orsakas av sura livsmedel och 45 % hade vetskap om att fluorprodukter
kan minska erosionsskador. Av ungdomarna var det 11 % som drack läsk mellan
måltiderna, och 11 % uppgav juice och 7 % energidryck.
Konklusion: Ungdomarna hade begränsade kunskaper om dental erosion. Det fanns
även ungdomar som hade en hög konsumtion av sura drycker dagligen. Fler studier
behövs för att undersöka ungdomars kunskaper och konsumtionsvanor av sura drycker.
Page 3
INNEHÅLLSFÖRTEKCNING
1. INTRODUKTION ...................................................................................................... 1
1.1 Sen adolescens ....................................................................................................... 1
1.2 Dental erosion ....................................................................................................... 1
1.2.1 Differentialdiagnoser tandslitage ..................................................................... 2
1.2.2 Förekomsten av dental erosion i Sverige ......................................................... 2
1.3 Riskfaktorer .......................................................................................................... 3
1.3.1 Exogena faktorer ............................................................................................... 3
1.3.2 Endogena faktorer ............................................................................................. 3
1.4 Övriga faktorer som påverkar dental erosion ................................................... 4
1.5 Ungdomars kunskap om dental erosion ............................................................. 4
1.6 Konsumtion av sura drycker .............................................................................. 4
1.7 Problemformulering ............................................................................................. 5
2. SYFTE ......................................................................................................................... 5
2.1 Frågeställningar .................................................................................................... 5
3. MATERIAL OCH METOD ...................................................................................... 5
3.1 Design ..................................................................................................................... 5
3.2 Urval ...................................................................................................................... 5
3.3 Frågeformulär ....................................................................................................... 6
3.4 Datainsamling ....................................................................................................... 6
3.5 Databearbetning ................................................................................................... 6
3.6 Etiskt förhållningssätt .......................................................................................... 6
4. RESULTAT ................................................................................................................. 7
4.1 Ungdomarnas kunskap om dental erosion ......................................................... 7
4.2 Ungdomarnas konsumtion av drycker ............................................................... 8
4.3 Konsumtion av drycker........................................................................................ 9
5. DISKUSSION ........................................................................................................... 10
5.2 Resultatdiskussion .............................................................................................. 10
5.2 Metoddiskussion ................................................................................................. 11
6. KONKLUSION ......................................................................................................... 12
7. REFERENSER ......................................................................................................... 13
BILAGA 1
BILAGA 2
BILAGA 3
BILAGA 4
Page 4
1
1. INTRODUKTION
Under de senaste åren har dental erosion (frätskador) ökat hos både barn och ungdomar
(Silva et al. 2011). Dental erosion sker genom en kemisk process utan bakteriell
inverkan som kan orsaka förlust av tandens hårdvävnad. Konsumtion av sura drycker
såsom läsk och juice har ökat idag mer än tidigare (Socialstyrelsen [SoS] 2013).
Frekvent konsumtion av sura drycker är en stor anledning till att frätskador på tänderna
förekommer bland vissa åldersgrupper i Sverige.
1.1 Sen adolescens
Adolescensen eller ungdomsåren är en period av förändringar som sker fysiskt, psykiskt
och socialt som sedan formar ens identitet som en vuxen människa (Berg Kelly 2014).
Sena adolescensen omfattar åldersperioden 17–20 år och den fysiska utvecklingen från
barn till vuxen har nu genomgåtts. Den kognitiva förmågan har utvecklats till ett logiskt
och abstrakt tänkande jämfört med de tidigare åldersperioderna. Ungdomarna kan nu ta
vara på sina förmågor och kompetenser och planera sin framtid. I sitt identitetssökande
har de många valmöjligheter och i sin strävan efter självständighet kan de utsätta sig för
livsstilsvanor som innebär hälsorisker. I den här fasen börjar ungdomarna söka upp
vuxna för råd. Samtal med föräldrar och vårdpersonal har stor betydelse för individen
under den här åldern och de är återigen villiga att lyssna på vuxnas erfarenheter och
hälsoråd (Berg Kelly 2014; WHO 2006).
1.2 Dental erosion
Dental erosion beskrivs som en process där tandytan gradvis förlorats. Erosion är
resultatet av en kemisk, lokaliserad och smärtfri förlust av dental hårdvävnad utan
bakteriell inblandning (Imfeld 1996). När pH-värdet sjunker under den kritiska gränsen
vilket är 5,5 – 5,7 inträffar demineralisation av emaljen (Lingstrom & Birkhed 2006).
Den kritiska gränsen för demineralisering av dentinet sker vid pH-värdet 6,2. Första
steget till dental erosion börjar med att emaljytan börjar mjukas upp vid pH värdet av
cirka 5,5 eller lägre. Därefter sker en kontinuerlig upplösning av emaljkristaller skiktvis,
vilket leder till en permanent förlust av tandsubstans. I ett framskridet stadium blir
tandens dentin alltmer blottlagt vilket kan leda till överkänslighet i form av isningar
samt förändring av tandens morfologi (Lussi et al. 2011).
Enligt Lussi & Jaeggi (2008) försvåras diagnostisering av dental erosion i ett tidigt
stadium på grund av att de kliniska tecknen och symptomen är mindre tydliga. Det finns
dessutom inget specifikt diagnostiskt hjälpmedel inom tandvården för detektion av
dental erosion och dess progression. När nedbrytningen av emaljen nått ett mer
avancerat stadium är det kliniska utseendet det viktigaste tecknet för att kunna
diagnostisera dental erosion. Släta glaserade emaljytor, avsaknad av perikymata och
intakt emalj längs tandköttskanten är några typiska tecken på dental erosion. I ett mer
avancerat utvecklingsskede kan ytterligare ändringar i tandens morfologi synas.
Progression av ocklusal erosion kan leda till en avrundning av kusparna och
Page 5
2
urgröpningar i emaljen, så kallade ”cuppings” samt att eventuella tandrestaurationer blir
belägna ovanför nivån till de angränsande tandytorna.
Ett kliniskt användbart och validerat index för klassificering av dental erosion är Basic
Erosive Wear Examination (BEWE) (Bartlett et al. 2008; Carvalho et al. 2015). Bettet
delas in i sextanter och enligt ett poängsystem registreras de mest drabbade ytorna.
Svårighetsgraden av dental erosion graderas från 0 – 3 (Tabell 1). Sammanlagda poäng
styr behandlingen för dental erosion hos den enskilda patienten.
Tabell 1. Kriterier för svårhetsgraden av dentalerosion Poäng Svårighetsgrad av erosion
0 Ingen dental erosion
1 Initial förlust av emaljens ytstruktur
2 Tydlig defekt, hård vävnadsförlust <50% av tandytan med dentinexponering
3 Hård vävnadforlust ≥50% av tandytan med dentinexponering
1.2.1 Differentialdiagnoser tandslitage
Tandens emaljyta kan utsättas för olika typer av påverkan som kan leda till att
tandsubstans förloras (Addy & Shellis 2006). Tandslitage kan ses kliniskt och det är
viktigt att kunna göra differentialdiagnos mellan de olika skadorna. Tandskador kan
vara abrasion som är en progressiv förlust av tandens emalj orsakad av mekaniskt
slitage till exempel felaktig tandborstteknik. Attrition är en annan typ av skada som är
en progressiv förlust av tandens emalj orsakad av tuggning eller slipning mellan
motsatta tänder (tand mot tandkontakt). Abfraktion är förlust av tandstruktur som
orsakas av till exempel bruxism. Denna strukturella förlust inträffar på tanden vanligtvis
vid tandköttskanten.
1.2.2 Förekomst av dental erosion i Sverige
Förekomst av dental erosion bland barn och ungdomar i Sverige varierar beroende av
diagnoskriterier. En studie av Hasselkvist et al. (2010) undersökte förekomsten av
dental erosion hos 609 svenska barn och ungdomar i olika åldersgrupper. Dessa var 5–6,
13–14 och 18–19 år. Förekomsten av grav dental erosion som sträcker sig in i dentinet
på minst en tand av överkäkens incisiver, och för hela gruppen sammanlagt var 16,4 %.
Grav erosion var sammanlagt 13,3% hos 5–6 åringar, 11,9% hos 13–14 åringar och 22,3
% hos 18–19 åringar. Förekomsten av grav dental erosion var högst bland gruppen
pojkar (18-19 år), av vilka 34,4% uppvisade en eller flera tänder med allvarliga grava
skador av dental erosion. Däremot hade flickorna i samma åldersgrupp inga sådana
grava skador (0%) (Hasselqvist 2010).
En annan studie i Jönköping Sverige visade högre förekomst av dental erosion bland 20-
åriga ungdomar (Isaksson 2014). Kriterier för erosion i denna undersökning var att
kliniska erosionsskador förekom på överkäkens incisiver och/eller molarer. Grav
erosion innebar att ”cupping” fanns på tre eller flera molarer och att erosionsskador
fanns på incisiver. Av 494 deltagare hade 75 % dental erosion och 18 % hade grav
erosion. Förekomsten av dental erosion var lika hos flickor och pojkar.
Page 6
3
1.3 Riskfaktorer
Det finns olika riskfaktorer till dental erosion. Livsstil, munhygiensvanor, intagsfrekvens
och konsumtionssätt av sura drycker är individuella faktorer som påverkar utvecklingen
av dental erosion (Lussi et al. 2011). Samspelet mellan kemiska, biologiska och
beteendemässiga faktorer är avgörande och bidrar till att förklara varför vissa individer
uppvisar mer erosion än andra, även om de utsätts för samma mängd syra i sin kost
(Lussi & Jaeggi 2008). Riskfaktorer för dental erosion indelas i exogena och endogena
faktorer.
1.3.1 Exogena faktorer
Exogena faktorer innefattar kostrelaterad syra påverkan från mat och drycker, intag av
läkemedel och arbetsmiljörelaterad luftburen syra påverkan (Meurman & Johansson
2006). Frekvent konsumtion av drycker med lågt pH-värde kan leda till irreversibla
erosionsskador (Lussi & Jaeggi 2008). Syror som vanligen förekommer i drycker är
äppelsyra, citronsyra och kolsyra (Lingstrom & Birkhed 2006). Några exempel på sura
drycker som har hög erosiv förmåga och är mycket sura (pH <4,0) är juice, läskedryck
och vin. Mineralvatten har pH värde 5 och har ingen erosiv potential. När mineralvatten
smaksätts med till exempel citron kan det leder till erosion skador. Tidigare studier av
Brown et.al (2007) visade att kolsyrat vatten smaksatt med olika smaker såsom persika,
lime eller citron hade relativt låga pH värden mellan 2,74 - 3,34. Fruktjuice kan vara
nyttigt för hälsan men den kan ha erosiv potential som påverkar orala hälsan negativt
vid hög konsumtion under en lång tid (Jensdottir et.al 2006).
Sura läkemedel har också en erosiv påverkan och ett stort intag av sura läkemedel,
inklusive vitamin C, och andra exempel som sura sugtabletter ökar risken för dental
erosion. Om en medicin med lågt pH och hög surhetsgrad används ofta och/eller under
en längre tid, har det potential att orsaka erosionsskador på tänderna (Lussi & Hellwig
2006).
1.3.2 Endogena faktorer
Endogena faktorer kan vara syror från återflödet av maginnehållet genom
magtarmskanalen, som vid olika sjukdomar, ätstörningar och livsstilsvanor medför att ett
surt maginnehåll når munhålan och tänderna. Patienter med gastroesofageal
refluxsjukdom och ätstörningar kan drabbas av dental erosion, på grund av närvaron av
den mycket sura magsyran (pH 1,0–3,0) (Uhlen et al. 2014). Kroniska kräkningar kan
också ha stor påverkan på dental erosion. Det har även visats att individer med kroniskt
alkoholberoende har lättare att få erosionsskador jämfört med icke alkoholberoende
(Bartlett 2006). Studien rapporterade att frekvent alkoholkonsumtion kan leda till
allvarlig irritation i magens slemhinna, vilket orsakar kräkningar som i sin tur kan leda
till erosionsskador.
Page 7
4
1.4 Övriga faktorer som påverkar dental erosion
Hyposalivation och vissa beteende faktorer kan bidra till att förlust av hårdvävnad sker
på tandytor. Saliven är den viktigaste naturliga skyddsfaktorn mot dental erosion.
Saliven kan skydda tandytan genom att bilda en pellikel av salivproteiner, pellikeln
fungerar som ett skydd för emaljytan (Busalaf et al. 2012). Individer med normal
salivsekretion, det vill säga 1 - 3 ml/min stimulerad salivsekretion och 0.25 - 0.35
ml/min vilosaliv, löper mindre risk att utveckla dental erosion jämfört med individer
med hyposalivation. Detta på grund av att saliven innehåller bikarbonat som effektivt
skyddar tandytan mot syrans erosiva påverkan genom salivens buffringsförmåga och
clearence.
Vissa läkemedel kan minska salivflödet i munhålan. Detta innebär att risken för dental
erosion ökar på grund av minskad av buffringskapacitet vilket är viktigt för att motverka
syrans erosiva påverkan på tandsubstans (Lussi & Hellwig 2006). Vissa individer
överdriver användningen av tandkrämer med extra mycket slipmedel och
tandblekningsprodukter, vilket kan förvärra befintliga erosionsskador (Demarco et al.
2011). Beteende faktorer innefattar konsumtion och konsumtionsätt av sura drycker
(Sövik et al.2015). Metoden för hur intaget av sura drycker sker kan ha stor påverkan på
tänderna. Om individen håller kvar drycken en längre tid i munnen kan det orsaka en
större risk för dental erosion.
Hos individer som löper hög risk för dental erosion kan fluor som appliceras på
tandytorna skydda tänderna. Närvaron av fluor stimulerar även återmineraliseringen och
tandytan blir starkare mot syrapåverkan tack vare att fluorhydroxylapatiten är mindre
löslig (Lussi & Jaeggi 2008; Johansson et al 2012).
1.5 Ungdomars kunskap om dental erosion
Studier om ungdomars kunskaper om dental erosion är begränsad. Studier i Norge visar
att de flesta ungdomar har vissa kunskaper om dental erosion, en nationell undersökning
av Asmyhr et al. (2012) visade att av ungdomar mellan 19 och 20 år svarade 93,5 % att
de hade hört talas om dental erosion. Detta tyder på hög medvetenhet om dental erosion
och att läsk med eller utan socker kan orsaka erosionsskador. En studie i Oslo
undersökte kunskaper om dental erosion bland 18 åriga ungdomar (Skudutyte-Rysstad
2013). Av 1456 ungdomar var det 88 % som uppgav att de hade kunskap om dental
erosion. Samma studie visade att de deltagare som hade låg kunskap om dental erosion
och sura drycker var mer benägna att konsumera juice och läsk flera gånger om dagen
jämfört med andra deltagare som hade hög kunskap om dental erosion (Skudutyte-
Rysstad et al. 2013).
1.6 Konsumtion av sura drycker
Page 8
5
Ungdomars livsstilsvanor har förändrats genom decennierna. Ett exempel på en sådan
förändring kan vara att den totala mängden och intagsfrekvensen av sura livsmedel och
drycker har ökat betydligt (Lussi & Carvalho 2006). Idag växer unga individer upp med
stor påverkan från massmedia, mer än tidigare generationer. Detta influerar deras val av
livsstil bland annat kostvanor. I reklamkampanjer förknippas ofta konsumtion av
sportdrycker med en aktiv och fräsch idrottande ungdom (Von Post-Skagegård et al.
2002). Konsumtionen av sura drycker bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under
senare år. Svenska bryggareföreningen visade att cirka 636 miljoner liter av läsk
konsumerades i Sverige under år 2016. Detta påvisar att en svensk individ konsumerar
drygt 70 liter av läsk per år. Studien av (Isaksson et al.2014) i Jönköping har visat att
ungdomar med grav erosion hade en högre läskkonsumtion än de som inte hade dental
erosion.
1.7 Problemformulering
Erosion på tänderna är ett växande problem bland ungdomar, därför vore det värdefullt
att ta reda vad gymnasieelever har för kunskap om detta ökande problem. Det är även
viktigt att få veta hur ungdomarnas konsumtionsvanor av sura drycker ser ut idag.
2. SYFTE
Syftet med denna studie är att studera vad gymnasieungdomar har för kunskaper om
dental erosion och deras konsumtion av sura drycker.
2.1 Frågeställningar
1. Vad har gymnasieungdomar för kunskap om dentala erosionsskador?
2. Hur ser gymnasieungdomarnas konsumtion ut när det gäller sura drycker?
3. MATERIAL OCH METOD
3.1 Design
Studien är en tvärsnittsstudie och data samlades in med hjälp av enkät.
3.2 Urval
Urvalet var ett bekvämlighetsurval från två olika gymnasieskolor i en kommun i
Mellansverige. Urvalet gjordes genom att rektorerna vid de utvalda gymnasieskolorna
kontaktades. Valet av vilka klasser och program som skulle ingå i studien beslutades av
rektorerna på de olika gymnasieskolorna. Totalt tillfrågades 193 elever från årskurs tre
på gymnasiet om de ville delta i studien. Antal elever som deltog från en skola var 88
elever och från den andra skolan deltog 105 ungdomar. Inklusionskriterium var att
respondenternas ålder skulle vara mellan 17–19 år när datainsamlingen skedde.
Page 9
6
3.3 Frågeformulär
Enkäten bestod totalt av 13 frågor (Bilaga 1). Två frågor handlade om demografisk
bakgrund som kön och ålder (fråga 1–2). Resterande innehåll i enkäten bestod av fyra
kunskapsfrågor om dental erosion (fråga 3–6), och sex frågor om ungdomars
dryckesvanor (fråga 7–12) samt ytterligare en fråga om vad ungdomarna kan göra själva
för att minska erosionsskador på tänderna (fråga 13).
Ett pilottest av enkäten utfördes bland 4 ungdomar i samma åldersgrupp som deltagarna
i studien för att pröva hur enskilda frågor och enkäten som helhet fungerade innan
datainsamlingen påbörjades. Ungdomarna upplevde att enkätfrågorna hade god
läsbarhet och förstod frågorna. Inga förändringar gjordes av flödet eller enskilda frågor i
enkäten. 3.4 Datainsamling
Rektorerna vid de utvalda gymnasieskolorna kontaktades via mail med information om
studiens genomförande (Bilaga 2). Efter att rektorerna gett sitt muntliga samtycke till
genomförandet av studien informerade rektorerna berörda lärare på skolan om studiens
upplägg och dess genomförande. Tidpunkten för datainsamlingen planerades
tillsammans med rektorerna till ett specifikt datum så att all datainsamling kunde
genomföras under en lektion vid ett och samma tillfälle på vardera skola.
Vid tidpunkten för datainsamlingen fick eleverna muntlig och skriftlig information av
projektledarna om studiens syfte, innehåll och upplägg (Bilaga 3). Projektledaren var
också närvarande under datainsamlingen. Eleverna fick då tillfälle att ställa muntliga
frågor och informerades om att deltagandet var frivilligt, och att de kunde avbryta sitt
deltagande när som helst under ifyllandet av enkäten utan närmare förklaring. De
informerades även om att insamlad data är anonym och att konfidentialitetskravet
tillgodoses genom att uppgifterna förvaras inlåst så att obehöriga inte kan ta del av dem
samt genom projektledarnas tystnadsplikt. Därefter delades samtyckesblankett ut för
påskrift (Bilaga 4). Enkäten delades enbart ut till de elever som medgivit sitt samtycke
till att delta i studien, enkäten tog cirka 10 minuter att besvara. Efter ifyllandet av
enkäten fick eleven lägga den i ett kuvert och försluta det själv.
3.5 Databearbetning
Materialet som samlades in i denna studie analyserades med hjälp av Microsoft Excel
2016. Enkätsvaren bearbetades med deskriptiv statistik och redovisas i löpande text,
figurer och tabeller.
3.6 Etiskt förhållningssätt
Etiskt tillstånd att genomföra studien har lämnats och har fått ett etiskt godkännande av
Etik rådet vid ämnet oral hälsa Karlstads universitet. Arbetet har följt forskningsetiska
principer. Informationskravet uppfylldes genom att eleverna har fått studiens
information muntligt och skriftligt (Bilaga 3). Samtyckeskravet uppfylldes genom att
deltagarna bestämde själva att de ville delta i studien, detta har skett genom att eleverna
Page 10
7
gav sitt godkännande via samtyckesblankett (Bilaga 4) samt besvarade enkäten (Bilaga
1). Eleverna visste att de hade rätt att avbryta sin medverkan under datainsamlingen
utan vidare påtryckning. Konfidentialitetskravet har tillgodogjorts genom att studiens
projektledare har tystnadsplikt och att enkätens innehåll inte kan spåras tillbaka till
enskild individ av utomstående personer. Efter datainsamlingen förvarades materialet
inlåst, och efter rapportering kan ingen enskild individ identifieras. Endast
projektledarna och handledaren hade tillgång till materialet. Nyttjandekravet har
tillgodogjorts genom att enkätens innehåll inte kommer att användas till något annat än
detta arbete. Uppsatsen kommer att publiceras elektroniskt i Digitala Vetenskapliga
Arkivet (DIVA), och därefter kommer allt datamaterial att förstöras.
4. RESULTAT
Av de 193 tillfrågade eleverna i årskurs 3 på gymnasiet (17–19 år) besvarade 170 elever
(88 %) enkäten fullständigt. Antal elever som inte deltog i studien var 23 elever (12%).
Av deltagarna i studien var det fler män (41 %) än kvinnor (35 %), och 15 % uppgav
annat kön medan 5 % ville inte ange kön. Över hälften (66 %) av ungdomarna var 18 år
gamla (Tabell 2).
Tabell 2. Antal och andel deltagare (N=170)
Kön N %
Män 70 41 %
Kvinnor 60 35 %
Annat Kön 25 15 %
Vill inte ange 15 9 %
Ålder
17 år 46 27 %
18 år 113 66 %
19 år 11 7 %
4.1 Ungdomarnas kunskap om dental erosion
Utav ungdomarna som deltog i studien svarade 24 % att de hade hört talas om
tanderosion tidigare, 37 % angav att de inte hade hört talas om tanderosion förut och 39
% uppgav att de var osäkra på om de hade hört tals om detta tidigare.
Tabell 3 visar ungdomarnas svar på kunskapsfrågor om tanderosion, och där eleverna
kunde ange flera svarsalternativ på frågorna. På frågan vad ungdomarna trodde att
tanderosion är, svarade cirka hälften av eleverna (49 %) korrekt att tanderosion är
frätskador, och 27 % svarade vet ej. Vilka tecken som kan finnas i munnen uppgav 28
% att det kan var isningar när man dricker kallt eller varmt och 70 % svarade att de inte
visste. Vad som orsakar tanderosion svarade mindre än hälften (40 %) korrekt att det är
sura livsmedel som orsakar tanderosion. Vet ej uppgav 32 % av eleverna. På frågan om
vad ungdomar kan göra själva för att minska eller undvika erosionsskador svarade drygt
hälften (55 %) att de kunde dricka mycket vatten. En fjärdedel (26 %) svarade att de
kunde undvika läsk och 27 % viste inte hur de kan undvika erosionsskadorna. Mindre
än hälften (45 %) svarade att de kan använda fluorprodukter.
Page 11
8
Tabell 3. Ungdomarnas svar på kunskapsfrågor om tanderosion (N=170).
(Flera svarsalternativ kunde anges).
N %
Vad tror du att tanderosion är?
Förändringar i emaljen 18 11 %
Hål i tänderna 12 7 %
Missfärgningar på tänderna 26 15 %
Frätskador 84 49 %
Tandlossning 24 14 %
Vet ej 46 27 %
Vilka tecken på tanderosion kan finnas i munnen?
Tandköttet blöder vid tandborstning 39 23 %
Isningar när man dricker varmt eller kallt 48 28 %
Färgförändringar på tänderna 20 12 %
Förändringar på tändernas form 2 1 %
Vet ej 119 70 %
Vad orsakar tanderosion?
Bakterier på tänderna 17 10 %
Sockerrik kost 13 8 %
Kolsyrade drycker 10 6 %
Vissa mediciner 23 14 %
Hård tandborstning 22 13 %
Kräkningar 28 16 %
Sura livsmedel 68 40 %
Vet ej 54 32 %
Vad kan du göra själv för att minska erosionsskador?
Borsta tänderna flera gånger per dag 7 4%
Använda fluorprodukter 77 45%
Undvika läsk 44 26%
Dricka mycket vatten 94 55%
Inte äta godis 77 45%
Äta mjölkprodukter 94 55%
Vet ej 46 27%
4.2 Ungdomarnas konsumtion av drycker
Endast 115 elever besvarade frågan om vad de vanligtvis drack vid måltid; frukost,
lunch och middag (Figur 1). Av ungdomarna var det 42 % som drack mjölk som
måltidsdryck och en tredjedel (33 %) drack vatten. En mindre andel (13 %) av
ungdomarna uppgav att de drack läsk och 3 % konsumerade fruktjuice vid måltiden
Av ungdomarna hade 122 elever besvarat frågan vad de oftast drack när de var törstiga
mellan måltiderna (Figur 2). Mellan måltiderna svarade 57 % att de drack vatten och
sammanlagt var det 36 % som uppgav att de valde drycker som läsk, fruktjuice,
energidryck och kolsyrat vatten.
Page 12
9
.
Figur 1. Vad ungdomarna vanligtvis dricker vid måltider. (N=115)
Figur 2. Vad ungdomarna oftast dricker mellan måltider. (N=122)
4.3 Konsumtion av drycker
I enkäten ingick frågor om hur ofta ungdomarna konsumerade olika typer av drycker
(Tabell 4). På frågan hur ofta ungdomarna drack läsk svarade 42 % att de drack läsk
några gånger i veckan, och sammanlagt svarade 19 % att de drack läsk en till flera
gånger per dag. Hälften av eleverna (50 %) svarade att de sällan eller aldrig konsumerar
fruktjuice och sammanlagt var det 12 % som svarade en till flera gånger per dag. Vad
gäller intagsfrekvens av sport/energidrycker svarade mer än hälften (66 %) att de sällan
eller aldrig dricker dessa drycker. Sammanlagt var det 10 % som drack
sport/energidryck en till flera gånger per dag. Det var en hög andel av eleverna (72 %)
som sällan eller aldrig konsumerar kolsyrat vatten (Tabell 4).
13%
33%
42%
3%
9%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Läsk Vatten Mjölk Frukjuice Annat
Drycker vid måltider
11%
57%
7%11%
7% 7%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Läsk Vatten Mjölk Frukjuice Energidryck Kolsyra vatten
Dryck mellan måltider
Page 13
10
Tabell 4. Ungdomarnas konsumtion av drycker. (N=170)
N %
Hur ofta dricker du läsk?
3 eller flera gånger per dag 12 7%
1–2 gånger per dag 20 12%
Några gånger i veckan 72 42%
Sällan eller aldrig 66 39%
Hur ofta dricker du fruktjuice?
3 eller flera gånger per dag 3 2%
1–2 gånger per dag 17 10%
Några gånger i veckan 65 38%
Sällan eller aldrig 85 50%
Hur ofta dricker du sport/energidryck?
3 eller flera gånger per dag 2 1%
1–2 gånger per dag 16 9%
Några gånger i veckan 39 24%
Sällan eller aldrig 113 66%
Hur ofta dricker du kolsyra vatten?
3 eller flera gånger per dag 0 0%
1–2 gånger per dag 13 7%
Några gånger i veckan 35 21%
Sällan eller aldrig 122 72%
5. DISKUSSION
Resultatet visade att 49 % av ungdomarna visste att dental erosion är frätskador på
tänderna. Av ungdomarna uppgav 28 % att isningar i munnen när man dricker varmt
eller kallt kan vara tecken på tanderosion. Mindre än hälften (40 %) visste att
tanderosion orsakas av sura livsmedel och 45 % hade vetskap om att fluorprodukter kan
minska erosionsskador. Av ungdomarna var det 11 % som drack läsk mellan
måltiderna, och 11 % uppgav juice och 7 % energidryck.
5.2 Resultatdiskussion
I föreliggande studie undersöktes ungdomarnas kunskaper om vad dental erosion är, och
vad de kan göra för att minska erosionsskador. Studien undersökte även ungdomars
konsumtionsvanor av drycker.
I studien uppgav en fjärdedel av ungdomarna att de visste vad dental erosion är, och
därutöver svarade ungdomarna att de var osäkra eller hade inte hört talas om dental
erosion tidigare. Detta överensstämmer inte med andra studier som visar att ungdomars
kunskap om dental erosion är allt ifrån begränsad till hög kunskap (Asmyhr et.al 2012;
May & Waterhouse 2003; Skudutyte-Rysstad et al. 2013). I den norska studien av
Asmyhr et.al (2012) svarade majoriteten av ungdomarna i åldern 19 – 20 år att de hade
hört tals om dental erosion. Ytterligare en norsk studie av Skudutyte-Rysstad et al.
(2013) undersökte ungdomars (18 år) kunskap om dental erosion och där de flesta av
Page 14
11
deltagarna svarade att de hade hör talas om detta. En kvalitativ studie bland ungdomar i
13-14 års ålder visade att ungdomarna hade diffusa kunskaper om dental erosion. En del
ungdomar svarade att syra inte var bra för tänderna och att det fick tänderna att ruttna,
och andra ungdomar svarade att det var socker som orsakade erosionsskador.
Resultatet av föreliggande studie visar att det inte går att dra en konkret slutsats om
vilken kunskap ungdomarna har om vad dental erosion är. Nära hälften av ungdomarna
svarade korrekt att dental erosion är en frätskada på tänderna men samtidigt visade
ungdomarna mindre bra kunskap gällande tecken på dental erosion som kan finnas i
munnen.
Mindre än hälften av eleverna svarade att sura livsmedel orsaker dental erosion och
ungefär en tredjedel svarade att de inte vet. Ett fåtal ungdomar svarade kolsyrade
drycker. Slutsatsen av detta är att ungdomarna i föreliggande studie hade begränsade
kunskaper om vad som orsakar dental erosion. Kolsyrade drycker som läsk och
smaksatt mineralvatten med till exempel citron och lågt pH <4,0 har stor potential att
orsaka dental erosion (Brown et. al 2007; Lingström & Birkhed 2006; Lussi & Jaeggi
2008). Därutöver var det även ett mindre antal ungdomar som svarade korrekt att vissa
mediciner och kräkningar kan orsaka tanderosion. Studier visar att detta är välkända
riskfaktorer för dental erosion på grund av att mediciner och surt maginnehåll orsakar
lågt pH i munhålan (Lussi & Hellwig 2006; Uhlen et.al 2014).
Resultatet visade att antalet ungdomar som konsumerade sura drycker som läsk,
fruktjuice och energidrycker mellan måltiderna var relativt lågt. Vatten och mjölk
dominerade som dryck både vid måltid och mellan måltider. En svensk studie av
Isaksson et.al (2013) undersökte förekomsten av dental erosion bland ungdomar i åldern
20 år. Deltagarna hade låg konsumtion av sport/energidrycker och en stor andel av
deltagarna drack vatten som törstsläckare. Resultatet av denna studie överensstämmer
med föreliggande studie där antalet ungdomar som konsumerade vatten var högre än de
som drack sura drycker.
Hög konsumtion av läskedrycker har tidigare visats vara en stor riskfaktor som kan
orsaka dental erosion (Asmyhr et.al 2012). Av deltagarna i föreliggande studie var det
en mindre andel av ungdomarna (19 %) som drack läsk en till flera gånger per dag och
12 % uppgav samma intagsfrekvens av fruktjuice. Det är positivt att det inte är så stor
andel ungdomar som uppger att de dricker sura drycker dagligen vilket påverkar
tänderna negativt (Asmyhr et.al 2012; Hasselkvist et.al 2014; Jensdottir et.al 2006).
En review visar att ungdomar som har en hög konsumtion av sura drycker dricker löper
stor risk att utveckla dental erosion (Salas et. al 2015).
5.2 Metoddiskussion
En enkätstudie valdes för att undersöka vad ungdomar har för kunskap om dental
erosion och deras konsumtion av sura drycker. I studien tillfrågades 193 deltagare om
att delta i studien, och 170 ungdomar gav sitt samtycke och besvarade enkäten.
Bortfallet var 23 ungdomar, detta innebär att bortfallet var förhållandevis lågt, vilket
kan öka validiteten av studien. Skolorna som ingick i studien var belägna i samma
kommun i Mellansverige, detta gör att resultatet inte kan generaliseras till någon större
population på grund av att urvalet inte är representativt för alla svenska ungdomar.
Page 15
12
En av studiens styrkor med enkätstudien var att ett pilottest utfördes innan studiens
genomförande, vilket förstärkte studiens validitet och reliabilitet. Inga förändringar
gjordes efter utförandet av pilottestet. Författarna försökte undvika svåra ord vilket
underlättade för eleverna att förstå enkätfrågorna. Databearbetning av materialet
utfördes av projektledarna tillsammans. Vid analysarbetet observerades en svaghet i
enkäten och att det fanns några frågor som borde omformulerats. Frågorna 4, 5, 6 och
13 hade flera svarsalternativ, det hade varit bättre om det enbart hade funnits ett
svarsalternativ. Detta hade förstärkt enkätens reliabilitet. Vid analysarbetet har det varit
svårt att bedöma om ungdomarnas svar var baserade på kunskap eller om de enbart har
gissat. Frågorna “Vad dricker Du vanligtvis vid måltid” och ”Vad dricker du oftast när
du är torstig mellan måltiderna” hade det varit bättre om ungdomarna endast besvarat
med ett alternativ. Att eleverna svarade flera alternativ och olika drycker gjorde det
svårt att se vilket alternativ av dryck som var vanligast/oftast förekommande.
Med författarnas närvaro under datainsamlingen kontrollerades omgivningen för att se
till att eleverna som svarade på enkäten ej diskuterade frågorna med varandra. En del av
eleverna bad om förtydligande om vad dental erosion är. Projektledarna svarade inte på
ungdomarnas frågor och förklarade för eleverna att det var deras kunskap om dental
erosion som eftersöktes. Att besvara frågor under pågående datainsamling kan påverka
resultatet. En styrka under databearbetningen var att materialet gicks igenom av båda
projektledarna, detta för att undvika oavsiktligt fel i resultatet.
Studien visar svaghet i frågan om kön där 15 % besvarade att de tillhör annat kön och 9
% ville ej ange kön. Detta verkar vara höga siffror som inte stämmer med verkligheten.
Detta kanske visar att eleverna inte hade besvarat frågan i uppriktig mening. I en
nationell studie bland 4 741 ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet uppgav 1,8
% könsindelning ej passande pojkar eller flickor (Jernbro & Jansson 2016).
6. KONKLUSION
Slutsatsen av studien är att det fanns bristfälliga kunskaper om dental erosion bland
ungdomarna. Studien visade även att det fanns ungdomar som hade en hög konsumtion
av sura drycker med risk att utveckla dental erosion. Ytterligare studier behövs för att
undersöka ungdomars kunskaper om dental erosion och vilka konsumtionsvanor de har
av sura drycker. Tandhygienister bör vara uppmärksamma på ungdomars intag av sura
drycker för att kunna förebygga dental erosion.
Page 16
13
7. REFERENSER
Addy, M. & Shellis R.P. (2006). Interaction between Attrition, Abrasion and Erosion in
Tooth Wear. I Lussi, A. (red.) Dental erosion: From diagnosis to Therapy..
Basel, Karger: Monographs in Oral Science. 20:17–31. Doi:10.1159/000093348
Asmyhr, Ø., Grytten, J. & Holst, D. (2012). Occurrence of risk factors for dental
erosion in the population of young adults in Norway. Community Dentistry and
Oral Epidemiology, 40 (5), 425-431. Doi: 10.1111/j.1600-0528.2012.00695.x
Bartlett, D. (2006). Intrinsic Causes of Erosion. I Lussi, A. (red.). Dental Erosion from
diagnosis to Therapy. Basel, Karger: Monographs in Oral Science, ss. 20:119-
139. Doi: 10.1159/000093359
Bartlett, D., Ganss, C. & Lussi, A. (2008). Basic Erosive Wear Examination (BEWE): a
new scoring system for scientific and clinical needs. Clinical Oral Investigations
12(1), 65-68. Doi: 10.1007/s00784-007-0181-5
Berg Kelly., K. (2014). Ungdomars hälsa. Lund: Studentlitteratur AB
Brown, C.J., Smith, G., Shaw, L., Parry, J. & Smith, A.J. (2007). The erosive potential
of flavoured sparkling water drinks. International Journal of Paediatric
Dentistry, 17(2), 86-91. Doi: 10.1111/j.1365-263X.2006 00784x.
Buzalaf, M.A.R., Hannas, A.R. & Kato, M.T. (2012). Saliva and dental erosion. Journal
of Applied Oral Science, 20(5), 493-502. Doi: 10.1590/S1678-
77572012000500001
Carvalho, T.S., Colon, P., Ganss, C., Huysmans, M.C., Lussi, A., Schlueter., N.,
Schmalz, G., Shellis, R.P., Tveit, A.B. & Wiegand, A. (2015). Consensus report
of the European Federation of Conservative Dentistry: erosive tooth wear-
diagnosis and management. clinical oral investigations journal, 19(7),1557-
1561. Doi 10.1007/s00784-015-1511-7
Demarco F.F., Meirelese S.S., Sarmento H.,R. , Venancio R., Dantas F., Botero T.,
Tarquinio S.B. (2011). Erosion and abrasion on dental structures undergoing at-
home bleaching. Clinic Cosmetic Investigation Dental 3: 45-52.
doi:10.2147/CCIDEN.S15943
Page 17
14
Hasselkvist, A., Johansson, A. & Johansson, A-K. (2010). Dental erosion and soft drink
consumption in Swedish children and adolescents and the development of
simplified erosion partial recording system. Swedish Dental Journal, 34 (4),
187-195.
Imfeld,T. (1996). Dental erosion. Definition, classification and links. European Journal
of Oral Sciences, 104(2), 151-155.
Isaksson, H., Birkhed, D., Wendt, L.K., Alm, A., Nilsson, M. & Kock, G. (2014)
Prevalence of dental erosion and association with lifestyle factors in Swedish 20-
year olds, Acta Odontologica Scandinavica, 72, 448–457. Doi:
10.3109/00016357.2013.859727
Isaksson, H. (2013). On dental caries and dental erosion in Swedish young adults.
Swedish Dental Journal. Supplement, (232):1-60.
Jernbro,C., Jansson,S. (2016). Våld mot barn. En nationell kartläggning.
Stockholm:Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Jensdottir, T., Holbrook, P., Nauntofte, B., Buchwald, C., & Bardow, A. (2006).
Immediate Erosive Potential of Cola Drinks and Orange Juices. Journal of
Dental Research, 85(3), 226- 230. Doi: 10.1177/154405910608500304
Jordbruksverket. (2014). Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll.
https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20
fakta/Livsmedel/JO44SM1601r/JO44SM1601_ikortadrag.htm
Lingstrom, P. & Birkhed, B. (2006). Drycker och dental erosion. I Johansson, A-K. &
Carlsson, G-E.(red.) Dental erosion - bakgrund och kliniska aspekter.
Stockholm: Gothia, s.53-64.
Lussi, A. & Carvalho, T. S. (2006). Erosive Tooth Wear – A Multifactorial Condition of
Growing Concern and Increasing Knowledge. I Lussi, A. (red.). Dental Erosion
from diagnosis to Therapy. Basel Karger: Monographs in Oral Science, (20) 1-8.
Doi: 10.1159/000093343
Lussi, A. & Jaeggi, T. (2008). Erosion diagnosis and risk factors, Clinical Oral
Investigations, 12 (1), 5–13. doi: 10.1007/s00784-007-0179-z.
Page 18
15
Lussi, A., Hellwig E. (2006). Oral hygiene products and acidic medicines. I Lussi, A.
(red.). Dental Erosion from diagnosis to Therapy. Basel Karger: Monographs in
Oral Science, (20) 8-112. Doi: 10.1159/000093358
Lussi, A., Schlueter, N., Rakhmatullina, E. & Ganss, C. (2011). Dental erosion: an
overview with emphasis on chemical and histopathological aspects. Caries
Research 45 (1), 2-12. Dio: 10.1159/000325915.
May J, Waterhouse P.J.(2003). Dental erosion and soft drink: a qualitative assessment
of knowledge, attitude and behavior using focus groups of schoolchildren. A
preliminary study. International Journal of paediatric Dentistry. 13(6):425-33.
Meurman J-H, P. & Johansson A-K. (2006). Etiologiska och individrelaterade faktorer
vid dental erosion. I Johansson, A-K. & Carlsson, G-E.(red.) Dental erosion -
bakgrund och kliniska aspekter. Stockholm: Gothia
Salas M.M.S. , Nascimento G.G. , Vargas-Ferreira F. , Tarquinio S.B.C , Huysmans
M.C.D.N.J.M , Demarco F.F. (2015). Diet influenced tooth erosion prevalence
in children and adolescents: Results of a meta-analysis and meta-regression.
Journal of Dentistry, 43(8): 865-875. doi: 10.1016/j.
Schlueter, N., Jaeggi, T. & Lussi A. (2012). Is Dental Erosion Really a Problem?
Advances in Dental Research, 24 (2), 68-71.
Silva, A. S. J., Baratieri, N.L., Araujo, E & Widmer, N. (2011). Dental erosion:
understanding this pervasive condition. Journal of Esthetic and Restorative
Dentistry, 23(4), 205-216. Doi: 10.1111/j.1708-8240.2011.00451x.
Skudutyte-Rysstad, R., Mulic, A., Skeie, M.S., & Skaare, A.B. (2013). Awareness and
attitudes related to dental erosive wear among 18-yr-old adolescents in Oslo,
Norway, European Journal of Oral Sciences, 121: 471–476. DOI:
10.1111/eos.12075.
Socialstyrelsen [SoS] (2013). Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga:
Underlagsrapport tills barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Sveriges Bryggarföreningen (2016). Läskkonsumtion I Sverige. Tillgänglig på:
http://sverigesbryggerier.se/statistik/laskstatistik/total-registrerad-konsumtion-
av-lask/
Page 19
16
Søvik R., Bogstad J., Skudutyte-Rysstad A. B., Sandvik T. L., Mulic A. (2015). Sour
Sweets and Acidic Beverage Consumption Are Risk Indicators for Dental
Erosion. Caries Research 49(3):243–250. Doi: 10.1159/000371896.
Trost, J (2012). Enkätboken. Lund:Studentlitteratur.
Uhlen M., Tveit A B, Stenhagen K R &Mulic A.(2014). Self.induced vomiting and
dental erosion- a clinical study. BMC 14(1):92. Doi 10.1186/1472-6831-14-92
Von Post- Skagegård M, Samuelson G, Karlstrom B, Mohsen R, Berglund L,
Bratteby L-E (2002). Changes in food habits in healthy Swedish adolescents
during the transition from adolescence to adulthood. European Journal of
Clinical Nutrition; 56(6):532-538. Dio: 10.1038/sj.ejcn.1601345
World Health Organization [WHO] (2006). Orientation programme on adolescent
health for health-care providers Handout for Module E Adolescent Development
http://www.who.int/maternal_child_adolescent/documents/9241591269/en/
[2018-04-13]
Page 20
BILAGA 1
Enkät
1. Jag är
Kvinna Man Annat Vill inte ange
2. Ange din alder _______ar.
3. Har Du hört talas om tanderosion förut?
Ja Nej Osäker
4. Vad tror du att tanderosion är?
Här kan du ange flera svarsalternativ
Förändringar i emaljen
Hål i tänderna
Missfärgningar på tänderna
Frätskador
Tandlossning
Vet ej
5. Vilka tecken på tanderosion kan finnas i munnen?
Här kan du ange flera svarsalternativ
Tandköttet blöder vid tandborstning
Isningar när man dricker kallt eller varmt
Färgförändringar på tänderna
Förändringar på tändernas form
Vet ej
Page 21
6. Vad orsakar tanderosion?
Här kan du ange flera svarsalternativ
Bakterier på tänderna
Sockerrik kost
Kolsyrade drycker
Vissa mediciner
Hård tandborstning
Kräkningar
Sura livsmedel
Vet ej
7. Vad dricker Du vanligtvis vid måltid (frukost, lunch middag)?
Läsk
Vatten
Mjölk
Fruktjuice
Kaffe
Energidryck
Annat ………………….
Page 22
8. Vad dricker Du oftast när du är törstig mellan måltiderna?
Naturellt kolsyrat vatten
Sport/energidryck
Kaffe
Läsk
Juice
Mjolk
Vatten
9. Hur ofta dricker Du läsk? (vanlig, light, zero)
3 eller flera gånger per dag
1-2 gånger per dag
Några gånger i veckan
Sällan eller aldrig
10. Hur ofta dricker Du fruktjuice?
3 eller flera gånger per dag
1-2 gånger per dag
Några gånger i veckan
Sällan eller aldrig
11. Hur ofta dricker Du sport/energidryck?
3 eller flera gånger per dag
1-2 gånger per dag
Några gånger i veckan
Sällan eller aldrig
Page 23
12. Hur ofta dricker Du kolsyrat vatten?
3 eller flera gånger per dag
1-2 gånger per dag
Några gånger i veckan
Sällan eller aldrig
13. Vad kan Du göra själv för att minska erosionsskador på tänderna?
Här kan du ange flera svarsalternativ
Borsta tänderna flera gånger per dag
Använda fluorprodukter
Inte äta godis
Undvika läsk
Dricka mycket vatten
Äta mjölkprodukter
Vet ej
Page 24
BILAGA 2
Information till rektor
Vi är två studenter som studerar på tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet.
Under läsåret 2016-2017 kommer vi att genomföra en enkätstudie om dental erosion.
Erosion innebär förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan till exempel
genom konsumtion av sura drycker. Under det senaste decenniet har studier visat att
dental erosion är ett växande problem bland ungdomarna. Syftet med studien är att
undersöka vad gymnasieungdomar har för kunskaper om dental erosion och deras
konsumtion av sura drycker.
En enkät som består av totalt 13 frågor kommer att delas ut till cirka 200 elever och er
skola är utvald. Enkäten delas ut i klassrummet och tidsåtgången beräknas till 20-30
minuter. Eleverna informeras om att det är frivilligt att delta i studien, att svaren är
anonyma och att materialet kommer att hanteras konfidentiellt, vilket innebär att endast
vi och handledaren har tillgång till materialet. Resultatet av studien kommer att
publiceras offentligt i databasen DIVA: http://kau.diva-portal.org/. Vid publicering
kommer inte någon enskild individ, skolans namn, kommun eller region att kunna
identifieras. Efter att arbetet är godkänt för publicering kommer materialet att förstöras.
Vi skulle vara tacksamma om vi fick tillåtelse att utföra studien på er skola.
Vid eventuella frågor kan ni kontakta oss.
Vänliga hälsningar
Tandhygieniststuderande Karlstads universitet
Shahad Anwer Handledare Anita Boström
[email protected] [email protected]
Mobil nr: 0700972645 054-700 24 01
Manar Omar
[email protected]
Mobil nr: 073619939
Page 25
BILAGA 3
Informationsbrev till deltagare
Vi är två studenter som studerar på tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet.
Under läsåret 2016-2017 kommer vi att skriva ett examensarbete om dental erosion.
Syftet med studien är att undersöka ungdomarnas kunskaper om dental erosion och
konsumtion av sura drycker då det är ett växande problem bland ungdomarna.
För att samla ihop fakta till studien har vi planerat att dela ut cirka 200 enkäter till
tredjeårselever vid två olika gymnasieskolor och din skola är utvald. Enkäten innefattar
13 frågor och kommer att ta cirka 10 – 20 minuter att besvara. Det är frivilligt att delta i
studien och dina svar inlämnas anonymt i ett kuvert som du försluter själv. En
samtyckesblankett kommer att delas ut och undertecknas av dig innan du börjar besvara
frågorna i enkäten, därmed har du godkänt att du vill delta i studien. Du kan avbryta ditt
deltagande när som helst fram tills enkäten är inlämnad. Därefter är det endast vi och
handledaren som har tillgång till materialet som kommer att förvaras inlåst, och efter att
uppsatsen är godkänt kommer materialet att förstöras. Du kommer att kunna ta del av
resultatet genom att söka fram uppsatsen på http://kau.diva-portal.org/
Vänliga hälsningar
Tandhygieniststuderande Karlstads universitet
Shahad Anwer Handledare Anita Boström
[email protected] [email protected]
Mobil nr: 0700972645 054-700 24 01
Manar Omar
[email protected]
Mobil nr: 0736199397
Page 26
BILAGA 4
Samtyckesblankett
Jag har muntligen och skriftligen informerats om studien angående gymnasieungdomars
kunskap om dental erosion och konsumtion av sura drycker. Jag är medveten om att
mitt deltagande i studien är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare
förklaring kan avbryta mitt deltagande fram tills inlämnadet av enkäten.
Härmed ger jag mitt samtycke till att medverka i studien
Ort, datum………………………………………………
Underskrift………………………………………………
Namnförtydligande……………………………………...