The perks of being a wallflower.pdf

1

EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

En film om Charlie, en 15-rig kille, och hans resa mot ett mentalt uppvaknande kring vem han r och det trauma han sjlv varit med om. Stephen Chbosky har filmatiserat sin egen bok och har ftt till en osedvanligt vlspelad ungdomsfilm som lyckas berra allvarliga mnen utan att ngonsin tappa kontak-ten med det vardagliga. En film som lockar till samtal om svl stora som sm livsfrgor; liv, dd, krlek och rtt musiksmak. Rek fr k 8/9/gymnasiet EN FILMHANDLEDNING AV PER ERIKSSON

Handling

Charlie bor med sin mamma och pappa i Pittsburgh och

har tv ldre syskon; en bror som brjat p universitetet

och r stor fotbollsstjrna och en miljmedveten syster

som gr i sista ring, en senior. Charlie har haft en tuff

tid och har vistats p sjukhus och tycks skriva brev till

ngon oknd som terapi. Exakt vad som hnt Charlie

berttas vagt och bitvis; vi fr foga det samman till en

helhet under filmens gng.

Filmen utspelar sig under ett skolr. Det r Charlies

frsta r p high school, den amerikanska motsvarighet-

en till gymnasium, han r en freshman. Charlie har

inga direkta vnner, nrmast r hans engelsklrare som

uppmrksammar hans fallenhet fr litteratur och ger

honom extra arbete i skolan. Vndningen kommer nr

Charlie gr p en av skollagets fotbollsmatcher och ser

hur Patrick, en spexig senior, engagerat hejar p laget.

Charlie och Patrick har trsljd tillsammans och Charlie

The Perks of Being A Wallflower

2


tar tillfllet i akt och stter sig bredvid Patrick. De brjar

snacka och Charlie blir presenterad fr Sam, en attraktiv

tjej som visar sig vara Patricks plastsyrra. Patrick och

Sam blir Charlies vnner och via dem blir han en del av

ett alternativt, kulturellt och politiskt medvetet gng av

ldre elever som ocks inkluderar Mary Elizabeth, Alice

och indirekt skollagets fotbollsstjrna Brad eftersom

det visar sig att han har ett hemligt frhllande med Pa-

trick.

P en fest med gnget ter Charlie omedvetet en

brownie spetsad med marijuana. Nr Sam hjlper till att

ta hand om den stenade Charlie fr hon av en slump

reda p att Charlies bsta kompis nyligen skjutit sig

sjlv. Sam berttar det fr Patrick och att hon befarar att

Charlie r vldigt ensam. Parick utlyser d en skl till

Charlies ra, fr att han ser saker, han r en fluga p

vggen en wallflower.

Efter festen ker Charlie, Sam och Patrick i hans

pickup och nr den oknda perfekta lten dyker upp

p radion kr de vrlandes genom en tunnel och fr alla

inblandade r det en unik livshndelse. Charlie blir kr i

Sam men hon har fullt upp med att falla fr andra kil-

lar som behandlar henne illa.

Vid jul fr Charlie ett slags genombrott. Dels hjlper

han Sam, som haft lite svrt i skolan, att klara sitt hg-

skoleprov genom att plugga tillsammans med henne och

dels imponerar han p alla i gnget genom de julklappar

han kpt till dem. Sam ger honom ocks en srskild pre-

sent, en skrivmaskin, och de ppnar upp sig fr

varandra. Charlie fr reda p att Sam blivit sexuellt ut-

nyttjad av en ldre man och Charlie berttar om sin fas-

ter som varit med om ngot liknande. Sam kysser Char-

lie, som vn.

Under jullovet nr Sam r med sin familj brjar min-

nen av hans faster poppa upp i hjrnan och vi frstr att

hon omkommit i en bilolycka vid jul, nr hon var p vg

att hmta Charlies fdelsedagspresent.

Efter jul nr Mary Elizabeths Rocky Horror Picture

Show saknar en medverkande rycker Charlie in. Det

ppnar gonen p Mary Elizabeth som bjuder ut Charlie

p en dejt. De blir ett par och Mary Elizabeth gillar verk-

ligen Charlie, men tyvrr knner inte han likadant och

vid en fest rkar han sga att han tycker att Sam r vack-

rare. Patrick rder Charlie att ta en paus frn kompis-

gnget ett tag. Pausen slutar nr Charlie gr in och stop-

par en fajt dr Patrick blir phoppad av Brads kompisar

Brad har blivit misshandlad efter att hans pappa har

kommit p honom tillsammans med Patrick, som trtt-

nar p att spela dubbelspel och vill att de ska st fr sin

krlek. ret gr och Charlies alla vnner jublar ver be-

sked om att de kommit in p olika universitet. ven Sam

har blivit antagen. Charlie inser att alla hans vnner

kommer flytta ivg. Sista kvllen innan Sam ska brja

den obligatoriska sommarkursen brjar hon och Charlie

vara intima med varandra, men nr hon smeker Charlie

ryggar han tillbaka. Smekningen verkar trigga ngot i

Charlie och nr han morgonen efter har vinkat av Sam

vandrar han zombieaktigt hem och drabbas av halluci-

nationer och starka minnesbilder. Han ringer sin syster

och vaknar sedan upp p en psykiatrisk klinik och mter

Dr Burton. I samtal med henne blir det klart att Charlie

har blivit utnyttjad av sin faster Helen. Det r ett genom-

brott nr det uttalas och Charlie blir snabbt bttre. Nr

han kommit hem kommer Patrick och Sam p besk.

Sam har hittat tunnellten den perfekta lten och

de ker gemensamt tillbaka till tunneln med lten p

stereon och Charlie och Sam kysser varandra. Charlie

sger att han ska bli mer aktiv i sitt liv och s sger han

att nu, i just detta nu, r de alla ondliga infinite.

3


Historiens inramning en lek med tid, rum och plats Det frsta vi mter i berttelsen r titeln, The Perks of

Being A Wallflower, som p svenska betyder ungefr fr-

delarna med att vara en panelhna alternativt fluga p

vggen. Definitionen av en wallflower r ngon som

utifrn blyghet eller utfrysning inte deltar i ett socialt

sammanhang (exempelvis en dans).

P vilket stt r Charlie en wallflower? Finns det till-

fllen dr han inte r det?

Finns det ngra frdelar med att vara en wallflower?

Vilka i s fall?

Nr Patrick kallar Charlie fr en wallflower gr han

det med vrme. Hur beskriver Patrick det positiva

med Charlies sjlvptagna utanfrskap?

The Perks of Being A Wallflower utspelar sig i USA men

det r i vrigt ganska svrt att veta exakt var berttelsen

ger rum. Patricks kommentarer om Schenley Park ty-

der p att vi befinner oss i Pittsburgh och med tanke p

att berttelsens upphovsman, Stephen Chbosky, r upp-

vuxen dr s verkar det stmma. Det r ocks svrt att

sga vilken tid som berttelsen utspelar sig i. Det skulle

kunna vara 1990-tal men lika grna 2000-tal (boken

dremot utspelar sig 1991-1992). De starkaste tidsmar-

krerna r att det inte finns ngra mobiltelefoner och att

Charlie och de andra byter kassettband med varandra.

Regissren och frfattaren Stephen Chbosky har skerli-

gen frskt att tona ner nrvaron av tydliga tidsmark-

rer eftersom det finns en risk att de tar ver och skyler

sjlva berttelsen. Ytterligare en anledning till varfr

Chbosky inte uppdaterat filmen till nutid r nog mobil-

telefonerna. De r ett gissel fr mnga filmskapare; dels

r det svrt att skriva engagerad dialog och bygga kli-

max om personer aldrig behver mtas fr att kommu-

nicera, dels r mobiltelefoner vldigt tydliga tidsmark-

rer eftersom de s snabbt blir omoderna.

Vilka tidsmarkrer tnkte eleverna p i filmen? Lt

de lista de detaljer som fr dem att associera till olika

tidsepoker.

Har eleverna sett filmer som knts frldrade p

grund av hur personerna i filmen klr sig eller kom-

municerar? Har det frstrt filmen eller har de gillat

det nd?

Vilken knsla fick eleverna av den plats dr Charlie

bor? r det en stor eller liten stad? Vad r det fr

saker som fr dem att hnvisa till det ena eller

andra?

En stor del av Charlies berttelse kommer genom sm

pusselbitar som vi fr fnga upp under filmens gng. Det

handlar framfr allt om det hemska han varit med om

tidigare i livet, hur han har blivit utnyttjad av sin faster

Helen, hur han haft skuldknslor fr att hon omkom i en

bilolycka p hans fdelsedag och det faktum att hans

bsta och enda vn tog livet av sig. Det finns sm

antydningar hr och dr men det r frst i slutet som vi

kan plocka ihop pusselbitarna till en helhet, men inte

ens d har vi ftt hela pusslet uppvisat fr oss. I The

perks of being a wallflower anvnds den hr typen av

berttande p ett mycket vlbalanserat stt, vi fr hela

tiden tillrckligt med information men blir aldrig

skrivna p nsan.

4


Diskutera med eleverna hur och nr de brjade frst

vad som hnt Charlie och be dem diskutera vilken

bild de har av vad som faktiskt har hnt.

Lt eleverna skriva eller filma egna sm egna bert-

telser eller brev som beskriver ngon av filmens per-

soners upplevelser utanfr det vi fr se i filmen. Vad

har Sam varit med om? Hur trffades Brad och Pa-

trick? Hur var Mary Elizabeths uppvxt? Hur kom-

mer Charlie att bli efter att han slutar high school?

Musik som identitetsskapare

Ungdomstiden handlar i filmer, bcker och musik ofta

om att vxa upp och hitta sig sjlv. Det r tvra kast mel-

lan gldje och sorg och det r mycket som hnder, svl

kroppsligt som spirituellt. Berttelser om ett sdant upp-

vaknande brukar internationellt benmnas coming-of-

age.

Lite frenklat skulle vi kunna sga att det ofta hand-

lar om en sorts brottningsmatch med konventionalitet. I

mnga fall handlar det om att passa in men utan att fr-

lora sin egen identitet. Fr vissa andra blir det viktigare

att helt sl sig fri och ppet visa sitt avstndstagande

frn den uppfattade gngse konventionaliteten. Vi gr

det alla i olika grad och i olika faser.

Klder blir ofta en tydlig markr och en signal om en

viss grupptillhrighet. Ett sllande till en subkultur, till

skillnad frn den allmnt rdande kulturen. Gillar ngon

att skejta brjar man kanske kl sig som andra skejtare,

eller om man r ett stort fan av en viss mangaserie kan

ven det frja av sig i kldsel och stil fr att exponera sitt

intresse fr andra. Det r bde ett stt att skilja sig frn

mngden och samtidigt skriva in sig i en annan gruppge-

menskap. En mindre grupp dr man knner att man pas-

sar in.

Patrick stller sig frgan om deras grupp r som alla

andra grupper, till exempel fotbollsspelarna, bara att de

klr sig annorlunda (i boken se sid 155).

r det s? Att vi i grund och botten r ganska lika?

Att det inom varje grupp finns liknande personlighet-

er, attityder och frhllningsstt och att det bara r i

frhllandet till andra grupperingar som (ytliga)

skillnader lyfts fram?

Idag r det ltt att uppleva att det r lttare att blanda

olika influenser. Kanske var det strre motsttningar

frut. 80-talets uppdelning i hrdrockare och synthare,

60-talets i mods och rockers. I och med internetvrldens

mjligheter att hitta allt genom ngra klick har kanske

det eklektiska ftt mer utrymme och det r lttare att ta

p sig olika hattar beroende p tillflle.

Diskutera med eleverna kring vilka olika subgrupper

som finns p deras skola, om ngra. Frga vilka ldre

subgrupper de knner till?

r det ok att blanda stilar? Bygger alla stilar p musik

och intresseomrde, eller finns det helt andra inspi-

rationskllor?

Fr mnga blir musiken en fast punkt att hlla fast vid

under denna uppvxtens knslolabyrint. Musiken funge-

rar som en vg in i en gemensam social tillhrighet, ex-

empelvis genom att bli hiphop eller goth och drmed

f vnner som gillar samma musik och subkultur. Men

musiken kan ocks erbjuda en mer intim personlig trst,

nr det finns ltar som talar direkt till en och den situat-

ion man just d befinner sig i, vare sig man r glad eller

ledsen, ensam eller lskad.

I The perks of being a wallflower blir lten Asleep med

brittiska popbandet The Smiths en gon-, ron- och

ven drrppnare fr Charlie. The Smiths och lten As-

leep blir den frsta indikationen p att det finns ett sr-

skilt knsloband mellan Charlie och Sam. De dras bda

till ltens melankoliska ackompanjemang och text, an-

tagligen fr att de bda br p en inre sorg. Fr Charlie

tycks det repetitiva lyssnandet innebr en bearbetning

av hans bsta vns sjlvmord och hans komplicerade

frhllande till fastern.

Lyssna p lten Asleep tillsammans och bearbeta

5


texten, exempelvis genom att skriva ner orden ni hr

nr lyssnar, och analysera texten ihop. Vad handlar l

ten om? Varfr tror ni att Charlie lyssnar om och om

igen p Asleep? Ngra av de mest talande raderna r:

Sing me to sleep Sing me to sleep And then leave me alone Don't try to wake me in the morning 'Cause I will be gone Don't feel bad for me I want you to know Deep in the cell of my heart I will feel so glad to go Ur Asleep, The Smiths

Har ni egna exempel p musik som ni lyssnar p vid

vissa specifika tillfllen? Fr att f pepp, fr att leva ut

gldje eller sorg?

Lt eleverna spela upp olika egna exempel och frklara

vad det r i deras val som gr att de dras till just det

musikstycket. En variant p detta kan vara att lta ele-

verna stta ihop sitt eget soundtrack till en phittad

film. Det ger mjlighet att vlja starka ltar utan att

lmna ut sig sjlv. Dela upp eleverna i grupper och be

dem gra en synopsis p en film eller lt dem utg frn

en knd film eller berttelse, exempelvis Romeo och

Julia. Lt sedan eleverna vlja musik som de tycker

passar till berttelsens viktigaste scener. I fallet Romeo

och Julia skulle ngra exempel d kunna vara nr

Romeo och Julia mts och blir kra, nr Tybalt ddar

Mercutio och Romeo i vredesmod i sin tur ddar Tybalt

och slutscenen nr Julia begr sjlvmord nr hon tror

att Romeo r dd.

Vnskap

Charlie blommar ut nr han trffar Patrick, Sam och de

andra. Efter det att hans nrmaste vn har tagit livet av sig

tycks han ha varit isolerad frn andra, avskrmad. Nr han

blir en del av en vnskapsgrupp brjar han sin resa till att

bde vxa upp och bli en mer aktivt deltagande person,

precis som lraren Bill Anderson sger t honom.

Hller ni med Charlies lrare? r det viktigt att vara

aktiv och deltagande, i klassrummet och socialt?

Charlie gr ju en aktiv handling nr han p fotbollsmat-

chen gr fram till Patrick och brjar prata. Det r ett bete-

ende som lite gr emot Charlies i vrigt passiva tillvaro.

Vad r det som gr att Charlie gr fram till Patrick, att

han vgar? r det Patricks stt? Eller att de r p en

fotbollsmatch?

r Charlie en bra vn? P vilket stt i s fall? Och har

han bra vnner?

6


Vardagligt men allvarligt specifik men rele-vant

Historien i The perks of being a wallflower handlar om

tonringar som har bsta vnner som tagit livet av sig

genom att skjuta sig, blivit sexuellt utnyttjade, slagits av

sina frldrar fr att de r homosexuella och i desperat-

ion testat grnserna via droger, sex och alkohol (och d

har de nd utelmnat bokens aborthistoria). Det borde

egentligen vara lite fr mycket problem fr en enda film

och risken att berttelsen ska knnas skt och som en

expos av tonrsproblem knns verhngande men s

blir det aldrig. Till stor del beror det p att personerna i

filmen r fullkomligt trovrdiga och att historien inte

fokuserar p sjlva de traumatiska hndelserna utan hur

dessa personer lever vidare. Hur de fr livet att g ihop

och hittar vardagen mellan problemen. Och sjlvklart

det faktum att det r Charlies berttelse och bearbet-

ningen av hans problem som str i centrum, inte alla

andras. D hade det kunnat bli verlastat. Men om vi

tittar lite nrmre p de trauman som finns i filmen s r

det ovanliga men vanliga tonrsutmaningar som ligger

bakom.

Sex, drugs (och lite rocknroll)

Alkohol och droger r ofta vanligt frekommande i

mnga ungdomsskildringar. I USA i allmnhet och ung-

domsfilmer i synnerhet r marijuana vanligt frekom-

mande. The perks of being a wallflower r drfr i vissa

aspekter som andra filmer med vanlig tonrsfylla men

hr finns ocks en tydligare skildring av droger och det

till synes utan att problematisera det. Nr Charlie ter

den marijuanaspetsade brownien blir det p stt och vis

en vg in i gnget. Brad skyller p alkohol och droger fr

att frneka sin attraktion till Patrick. Och svl Sam som

Patrick har haft perioder dr de druckit och rkt fr

mycket och bestmt sig fr att sluta (tydligare i boken n

i filmen).

Hur upplever ni skildringen av droger, r den positiv

eller negativ? r det ngon skillnad p nr Charlie

ter brownien eller tar LSD?

Hjlper drogerna Charlie att hitta en plats och f vn-

ner? Varfr tror ni att han brjar ta mer och tyngre

droger? r det fler personer i filmen som verkar ta

droger fr att m bra?

Skildringen av sex i filmen r p ett stt ganska frsiktig.

Personerna i filmen pratar ganska mycket om sex men

det r inte tabubelagt eller ngon stor fixering kring

sjlva akten. Charlie umgs med ldre elever som redan

har gjort sin sexuella debut och p det sttet skiljer sig

The perks of being a wallflower p ett ganska befriande

stt frn mnga andra amerikanska ungdomsfilmer dr

viljan att bli av med oskulden mnga gnger verskug-

gar allt annat. Charlies gng i filmen har p stt och vis

en mer realistisk relation till sex. Det r stort, omtum-

lande men ocks naturligt. Samtidigt finns det en vass

baksida eftersom berttelsen ocks handlar om sexuella

vergrepp och hur Charlie blir varse vad han varit med

om och brjar lra sig att handskas med den vetskapen.

Om sexuellt utnyttjande av barn

I filmen har svl Charlie som Sam blivit sexuellt utnytt-

jade som barn. Dr r Charlies fall ganska ovanligt. End-

ast cirka 2 procent av uppklarade anmlda sexualbrott

har en kvinnlig frvare men mrkertalet kan vara

stort, d mnet r starkt tabubelagt. Sams historia r

dremot lika tragisk som typisk. De flesta sexualbrotten

begs av mn mot kvinnor. Det gller ven barn under

15 r, dr mer n 90 procent av offren r flickor. Frva-

ren r vanligtvis ngon i barnets nrhet.

7


Charlie som var vldigt liten nr vergreppen begicks

har frtrngt det som hnt, men kroppen tycks komma

ihg och Sams berring triggar igng kroppens minnen.

Att bli vldtagen eller utsatt fr vergrepp innebr nst-

an alltid ett stort trauma. En vanlig reaktion r att man

sker en frklaring, ofta hos sig sjlv, att man knner

skuldknslor och tycker att det var ens eget fel att det

skedde eller att man borde gjort annorlunda. Och ven

om reaktionerna r personliga listar sjukvrden fljande

symptom som exempel p vanliga reaktioner efter ett

vergrepp:

skuld- och skamknslor

overklighetsknslor

nedstmdhet

humrsvngningar

ngest, oro och stress

smnproblem och mardrmmar

"flashbacks" (ptrngande minnen av det intrf-

fade)

undvikande av allt som pminner om hndelsen

fysiska reaktioner, som dlig aptit, migrn och

sexuella problem

Hur mnga av dessa tycker ni er se hos Charlie och/

eller Sam?

Hur brukar den hr typen av vergrepp eller effekten

av dem gestaltas i film eller tv? Kan ni ge ngra exem-

pel?

Charlie blir vldigt frtjust i Sam och de dras till

varandra. Kanske p grund av att de bda r ngot sar-

gade men p vg att vnda sina liv. Sam verkar ha an-

gripit sina problem p ett destruktivt stt och nr Charlie

frgar lraren Mr. Anderson om varfr vissa vljer fel

personer att vara tillsammans med sger han We accept

the love we think we deserve. En snygg formulering

som svar p ett komplext problem, att mnga lever i de-

struktiva frhllanden.

Beskriv Charlies och Sams relation. Arbeta i grupper

och beskriv Sams syn p Charlie och tvrtom. Vad har

format deras relation?

Tror ni att Charlie och Sam kommer att bli ihop p

riktigt?

Om att vara ung och homosexuell

I Sverige har attityderna till homosexualitet frndrats i

positiv riktning de senaste ren. Det gller ven bland

ungdomar. nd lever frdomar och frestllningar om

homosexualitet och homosexuella kvar, kanske srskilt

bland de yngre tonringarna och i synnerhet bland poj-

kar. Underskningar visar ocks att den psykiska ohlsan

r strre hos personer som funderar kring sin sexuella

lggning, eller som befinner sig utanfr den heterosexu-

ella normen.

I filmen r Patrick till stor del trygg i sig sjlv och dl-

jer inte sin sexuella lggning. Han kommer frn en till

synes varm familj och har frdomsfria vnner. Brad r i

en annan situation, svl nr det gller familj som vn-

ner. Han r i en klassiskt utsatt situation.

Beskriv Patrick i frhllande till Brad, vad tror ni att

de ser i varandra?

Hur r Brad som person? Gr det att frst att han

tvingar Patrick till att hlla allting hemligt och att han

inte str upp fr Patrick vid brket i matsalen?

Om sjlvmord

Charlies kompis har tagit livet av sig. Och sjlvmord r

ett reellt problem fr mnga, speciellt i tonren, ven om

de allra flesta inte gr s lngt som att verkligen ta livet

av sig.

Det finns mnga myter om sjlvmord. En r att sjlv-

mord intrffar pltsligt och utan frvarning och att det

aldrig gr att hindra den som en gng bestmt sig. Andra

frestllningar r att sjlvmord inte r ngot man ska

tala om fr att inte vcka den bjrn som sover och

att de som uttrycker sjlvmordstankar inte r de som

begr sjlvmord.

8


Detta r inte sant. Dessutom kan myter av detta slag

hindra oss frn att handla p ett riktigt stt. Riskerna fr

sjlvmordshandlingar snarare kar om man som vuxen

undviker att tala med ungdomar om det som r svrt.

Det r viktigt att vuxna tar reda p vad som ligger

bakom unga mnniskors uttalanden och funderingar om

sjlvmord.

Studera grna tillsammans kring myterna om sjlv-

mord, om riskfaktorer och hur man kan arbeta pre-

ventivt i syfte att minimera risker fr fler suicid.

Bok blir film

Precis som mnga andra filmer bygger The Perks of Being

A Wallflower p en bok. Det som r lite ovanligt hr r

att det r bokens frfattare som ven skrivit manus och

regisserat. Kanske har det faktiskt bidragit till att gra

en trogen adaption av boken som verkligen utnyttjar det

nya mediet fr sin berttelse.

Boken r skriven i brevform, en s kallad brevroman

som blev populr redan p 1700-talet (exempelvis Goet-

hes Den unge Werthers lidanden). Det r endast genom

Charlies brev till en oknd vn som vi fr reda p vad

som hnder i boken. Boken innehller frsts lite mer

information n vad som hinns med att bertta i filmen

och det r framfr allt Charlies beskrivning av sin familj

och faster Helen som r mer utfrlig i boken i jmfrelse

med filmen. Exempelvis behandlar boken hur Charlies

syster faktiskt blir gravid och att Charlie fljer med

henne fr att gra en abort.

ven engelsklraren Bill Anderson r en mer nrva-

rande figur i boken n i filmen. Men alla scener som

finns i filmen finns ven i boken. Det r inget som har

skapats enbart fr att fungera i filmform.

Dremot upplevs Charlie tminstone delvis an-

norlunda i film och bok. I boken knns han ngot mer

omedveten om vad som sker och hnder, nstan med ett

slags autistiskt drag. Om ni har tillgng till boken lt

grna eleverna lsa den, eller delar av den och se hur de

upplever skillnaden mellan bok-Charlie och film-

Charlie.

Dela grna upp ngra kapitel eller ngra av Charlies

bokbrev i klassen och be dem lsa texten och jmfra

med hur det blev i filmen. Hr kommer ngra exem-

pel p nyckelscener i filmen och var de terfinns i

boken:

Julklappsutdelning med vnnerna (Secret santa), sid 65

Slutet, nr Sams smekningar fr Charlie att bli dlig, sid 197

Frsta mtet med Patrick och Sam p fot-bollsmatchen, sid 18

Nr Charlie gr slut med Mary Elizabeth, sid 132

9


I boken och filmen finns en del snygga och intres-

santa citat. Diskutera grna hur ni uppfattar dem och

om ni hller med om vad de betyder. Hr r ngra

exempel:

We accept the love we think we deserve. I turned around and walked to my room and

closed my door and put my head under my pil-low and let the quiet put things where they are supposed to be.

In this moment, I swear we are infinite. I just think it's bad when a boy looks at a girl

and thinks that the way he sees her is better than she actually is. And I think it's bad when the most honest way a boy can look at a girl is through a camera.

But even if we don't have the power to choose

where we come from, we can still choose where we go from there.

You can't just sit there and put everyone's lives

ahead of yours and think that counts as love

Fr mer information om hur bok blir film, ls om Filmin-

stitutets satsning Boken p duken via

http://www.sfi.se/sv/filmiskolan/Teman-och-projekt/

Boken-pa-duken

Boken innehller ocks mnga fler referenser till musik

och litteratur men filmen har ju frdelen att musiken

kan spelas upp direkt, inte bara vara en utskriven hn-

visning.

Lrartips:

Ls mer om att prata om sexualbrott via BR:s skolsajt

Brottsrummet p

http://www.brottsrummet.se/sv/for-larare

Ls mer om att prata om unga HBT-personer p RFSUs

webbsida

http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Artiklar-

och-reportage/Att-arbeta-med-hetero-homo-bi-och-

trans/Att-arbeta-med-homosexualitet/

Ls grna mer om att prata om sjlvmord i WHO:s guide

http://whqlibdoc.who.int/hq/2000/

WHO_MNH_MBD_00.3_swe.pdf

USA, 2012 Regi: Stephen Chbosky Manus: Stephen Chbosky Producenter: Stephen Chbosky, Lianne Halfon, John Malkovich, Russell Smith Foto: Andrew Dunn Klippning: Mary Jo Markey Musik: Michael Brook I rollerna: Logan LermanCharlie Emma WatsonSam Ezra MillerPatrick Mae WhitmanMary Elizabeth Erin WilhelmiAlice Paul RuddMr. Anderson Kate Walshmamman Dylan McDermottpappan Tekniska uppgifter: Lngd: 103 minuter Censur: 11 r Svensk premir: 20.02.2013 (DVD) Distribution: Nordisk Film, Box 27184, 102 52 Stock-holm. 08-587 822 85. E-post: [email protected] OBS! Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution efter att den slutat visas p ordinarie bio-grafrepertoar. Se www.sfi.se/filmdistribution fr att lra mer om distribution och visningsrttigheter. Redaktion: Maria Katerine Larsson, Film i skolan, Svenska Filminstitutet, 2013

Produktionsuppgifter

The perks of being a wallflower.pdf

Documents