SVT VI : 72 ; 13 041 245 246 246 kieli nimeke rinnakkaisn. rinnakkaisn. swe fre 248 248 248 260 440 500 598 650 650 651 osan tiedot osan tiedot swe osan tiedot fre julkaisija sarja fin ylänimeke huom. svt aihealue tietovuosi alue finswefre Helsingin, Turun, Viipurin, Tampereen, Vaasan, Kuopion, Lahden, Oulun, Kotkan, Rauman, Pietarsaaren ja Riihimäen rakennus- ja asuntolaskenta marraskuun 27 p. 1930 Byggnads- och bostadsräkningen i Helsingfors, Åbo, Viborg, Tammerfors, Vasa, Kuopio, Lahti, Uleåborg, Kotka, Raumo, Jakobstad och Riihimäki den 27 november 1930 Recensement des bâtiments et des habitations de Helsinki (Helsingfors), Turku (Åbo), Viipuri (Viborg), Tampere (Tammerfors), Vaasa (Vasa), Kuopio, Lahti, Oulu (Uleåborg), Kotka, Rauma (Raumo), Pietarsaari (Jakobstad) et Riihimäki au 27 novembre 1930 Teksti Text Texte Helsinki : [Tilastollinen päätoimisto], 1933 Suomen virallinen tilasto 6 : 72 ; 13 Väestötilastoa svt Väestö - Befolkning - Population 1930 Suomi - Finland
48
Embed
SVT VI : 72 ; 13 - core.ac.uk · joilla vuoden 1930 laskenta suoritettiin, kaikkiaan 33 033. Tällaisten kiinteistöjen lukumäärä eri paikka-kunnilla käy selville seuraavasta
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
SVT VI : 72 ; 13
041245
246
246
kielinimeke
rinnakkaisn.
rinnakkaisn.
swe
fre
248248248260440500598650650651
osan tiedotosan tiedot sweosan tiedot frejulkaisijasarja finylänimekehuom.svt aihealuetietovuosialue
finswefreHelsingin, Turun, Viipurin, Tampereen, Vaasan,Kuopion, Lahden, Oulun, Kotkan, Rauman, Pietarsaarenja Riihimäen rakennus- ja asuntolaskentamarraskuun 27 p. 1930Byggnads- och bostadsräkningen i Helsingfors, Åbo,Viborg, Tammerfors, Vasa, Kuopio, Lahti, Uleåborg,Kotka, Raumo, Jakobstad och Riihimäki den 27november 1930Recensement des bâtiments et des habitations de Helsinki(Helsingfors), Turku (Åbo), Viipuri (Viborg), Tampere(Tammerfors), Vaasa (Vasa), Kuopio, Lahti, Oulu(Uleåborg), Kotka, Rauma (Raumo), Pietarsaari(Jakobstad) et Riihimäki au 27 novembre 1930TekstiTextTexteHelsinki : [Tilastollinen päätoimisto], 1933Suomen virallinen tilasto 6 : 72 ; 13VäestötilastoasvtVäestö - Befolkning - Population1930Suomi - Finland
SUOMEN VIRALLINEN TILASTO - FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK
BYGGNADS= OCH BOSTADSRÄKNINGENI HELSINGFORS, ÅBO, VIBORG, TAMMERFORS, VASA, KUOPIO, LAHTI,
ULEÅBORG, KOTKA, RAUMO, JAKOBSTAD OCH RIIHIMÄKI
DEN 27 NOVEMBER 1930
TEXT*
RECENSEMENT DES BÂTIMENTS ET DES HABITATIONSDE HELSINKI (HELSINGFORS), TURKU (ÅBO), VIIPURI (VIBORG), TAMPERE(TAMMERFORS), VAASA (VASA), KUOPIO, LAHTI, OULU (ULEÅBORG), KOTKA,
RAUMA (RAUMO), PIETARSAARI (JAKOBSTAD) ET RIIHIMÄKI
AU 27 NOVEMBRE 1930
TEXTE
HELSINKI 1933
Helsinki 1933. Valtioneuvoston kirjapaino.
Alkusanat. Förord.
Esillä oleva julkaisu sisältää tekstin muo-dossa selonteon marraskuun 27 päivänä1930 toimeenpannun väestölaskennan yhtey-dessä suoritetun rakennus- ja asuntolasken-nan tärkeimmistä tuloksista maan yhdessä-toista suurimmassa kaupungissa, nimittäinHelsingissä, Turussa, Viipurissa, Tampe-reella, Vaasassa, Kuopiossa, Lahdessa,Oulussa, Kotkassa, Raumalla ja Pietar-saaressa sekä Riihimäen kauppalassa. Semuodostaa yhteenvedon aikaisemmin Suo-men virallisen tilaston VI sarjan nume-roina 72:1—12 julkaistuista liitetauluista,joissa on esitetty yksityiskohtaiset tiedot erilaskentapaikkakuntien rakennus- ja asunto-oloista. Sitäpaitsi esillä oleva selonteko sisäl-tää joukon vertailuja aikaisempien laskento-jen tuloksiin.
Rakennus- ja asuntotilaston aineiston tar-kastusta ja käyttelyä on ohjannut allekir-joittanut Modeen apulaisaktuaarien H. Hor-mion ja A. Tunkelon avustamana. Esilläolevan tekstiselonteon on laatinut allekir-joittanut Modeen.
Helsingissä, Tilastollisessa päätoimistossa,kesäkuussa 1933.
Föreliggande publikation innehåller enredogörelse i textform för de viktigaste resul-taten av den byggnads- och bostadsräkning,som anordnades i elva av rikets störstastäder, nämligen Helsingfors, Åbo, Viborg,Tammerfors, Vasa, Kuopio, Lahti, Uleå-borg, Kotka, Raumo och Jakobstad samt iRiihimäki köping i samband med folk-räkningen den 27 november 1930. Denutgör en sammanfattning av innehållet i detidigare, under n:ris 72: 1—12 av Finlandsofficiella statistik, serie VI, publiceradetabellbilagorna, i vilka detaljerade uppgifterrörande byggnads- och bostadsförhållandenaå de olika räkningsorterna meddelats. Där-jämte ingå i föreliggande redogörelse en deljämförelser med resultaten av tidigare räk-ningar.
Granskningen och bearbetningen av detbyggnads- och bostadsstatistiska materialethar handhafts av undertecknad Modeen medbiträde av biträdande aktuarierna H. Hormiooch A. Tunkelo. F öreliggande textredogörelsehar utarbetats av undertecknad Modeen.
Helsingfors, å Statistiska centralbyrån, ijuni 1933.
Martti Kovero.
J. T. Hanho.
O. Modeen.
Sisällys.Siv.
Johdanto 5I. Rakennetut kiinteistöt 7
II. Rakennukset 10III. Huoneistot ja huoneet 15IV. Asuinhuoneistojen suuruusluokat 24V. Asukkaat ja asunto-olot 29
VI. Ahtaasti asutut huoneistot 35VII. Vuokrat 39
VIII. Väestön ryhmittyminen talouskuntien mu-kaan 42
IX. Alivuokralaiset ja asukit 46
Innehåll.Sid.
Inledning 5I. Bebyggda fastigheter 7
II. Byggnader 10III. Lägenheter och rum 15IV. Olika storlekskategorier av bostadslägenheter 24V. De boende och bostadsförhållandena 29
VI. De överbefolkade lägenheterna 35VII. Hyrorna 39
VIII. Befolkningens fördelning efter hushåll 42
IX. Underhyresgäster och inneboende 46
Table des mat iè res .
Préface 5I. Immeubles portant des bâtiments 7
II. Bâtiments 10III. Locaux et chambres 15IV. Différents types de logements 24V. Habitants et conditions d'habitation 29
VI. Locaux habités à l'étroit 35VIL Loyers 39
VIII. Répartition de la population d'après ménages 42IX. Sous-locataires et pensionnaires pour la nuit 46
Painovirheitä taululiitteissä:Helsinki, sivu 50, sar. 22, rivi 1, on 30 442, pitää olla 30 878.
Sen todellisen väestölaskennan yhteydessä, jokamarraskuun 27 päivänä 1930 toimitettiin Helsingissä,Turussa, Viipurissa, Tampereella, Vaasassa, Kuopiossa,Lahdessa, Oulussa, Kotkassa, Raumalla, Pietarsaa-ressa ja Riihimäen kauppalassa, järjestettiin näilläpaikkakunnilla myös rakennus- ja asuntolaskenta.Tämän laskennan toimeenpanosuunnitelmaan ja nii-den kaavakkeiden laatuun nähden, joita on käytettytietoja kerättäessä, viitataan siihen väestölaskennantuloksia esittävään selontekoon, joka liittyy Suomenvirallisen tilaston sarjaan VI numerona 71: 13.
Rakennus- ja asuntolaskennan laskenta-alueet eripaikkakunnilla ovat aivan samat kuin väestölaskennanalueet, ja niiden rajoihin nähden viitataan myös edellämainittuun selontekoon.
Vuoden 1930 rakennus- ja asuntolaskenta on mo-nessa suhteessa vuoden 1920 laskentaa laajaperäisempi.Kiinteistöihin nähden on aikaisemmin kerättyjen tieto-jen lisäksi pyydetty tietoa siitä, sijaitsivatko kysy-myksessä olevat rakennukset omalla vaiko vuokra-maalla. Rakennustilasto on tällä kertaa ollut varsinyksityiskohtainen. Jokaiseen yksityiseen rakennukseennähden on hankittu selvitys rakennusaineesta, lämmi-tyksestä, kerrosten luvusta, huoneiden luvusta sekäniiden ryhmittymisestä seinien rakennusaineen mu-kaan, erilaisista mukavuuksista, kuten keskuslämmi-tyksestä, lämpimästä vedestä, keskuskeittiöstä jahenkilöhisseistä sekä siitä, mihin tarkoitukseen raken-nusta käytetään.
Mitä asuntotilastoon tulee, ovat viime laskennassakerätyt tiedot suurin piirtein samat kuin vuonna 1920.Siinä suhteessa on kuitenkin tapahtunut huomattavalaajennus, että kyselykaavakkeeseen on nyt jälleenotettu vuokraa koskevia tiedusteluja. Vuokratilastokoski vuonna 1930 ainoastaan sellaisia vuokrahuoneis-toja, joita kokonaan tai osaksi käytettiin asuntotar-koituksiin. Helsingissä koottiin tietoja myöskin osake-huoneistojen yhtiövuokrista, mutta tätä aineistoa eiole käytelty.
Laskennassa kerättyä aineistoa voidaan pitää pää-asiassa tyydyttävänä. Eräät tiedot, m. m. ajankohta,jolloin haltija on hankkinut kiinteistön, ovat kuitenkinolleet varsin puutteelliset. Huoneistokortin 3:nteen
I samband med den faktiska folkräkningen den 27november 1930 i Helsingfors, Åbo, Viborg, Tammerfors,Vasa, Kuopio, Lahti, Uleåborg, Kotka, Raumo, Jakob-stad och Riihimäki köping anordnades även en bygg-nads- och bostadsräkning å nämnda orter. Beträffandeplanen för räkningens verkställande samt de härvidanvända formulären hänvisas till redogörelsen för folk-räkningens resultat, vilken ingår som n:o 71:13 i serieVI av Finlands officiella statistik.
Områdena för byggnads- och bostadsräkningen sam-manfalla å de olika orterna fullständigt med områdenaför folkräkningen och hänvisas även beträffande derasgränser till ovannämnda redogörelse.
Byggnads- och bostadsräkningen år 1930 är i flereavseenden mer omfattande än 1920 års räkning. Be-träffande fastigheterna har utöver vid tidigare räkningarinsamlade uppgifter inbegärts upplysning, huruvidavederbörande byggnader voro belägna på egen markeller på arrendejord. Byggnadsstatistiken har dennagång varit mycket ingående. För varje enskild bygg-nad har införskaffats utredning om byggnadsmaterialet,uppvärmningen, antalet våningar, antalet rum medfördelning efter väggarnas byggnadsmaterial, olikabekvämligheter såsom centralvärme, varmt vatten,centralkök och personhissar samt om byggnadens an-vändning.
Beträffande bostadsstatistiken äro de vid den senasteräkningen insamlade uppgifterna i stort sett desammasom år 1920. En betydelsefull utvidgning har dockskett, i det förfrågningar om hyran nu åter införts iformuläret. Hyresstatistiken gällde år 1930 endasthyreslägenheter, som helt eller delvis användes förbostadsändamål. I Helsingfors insamlades uppgifteräven om aktielägenheternas bolagshyror, men har dettamaterial icke bearbetats.
Det vid räkningen införskaffade materialet kan ihuvudsak betecknas som tillfredsställande. En deluppgifter, bl. a. om tidpunkten för innehavarens för-värv av fastigheten, ha dock varit rätt så bristfälliga.
kohtaan, joka koskee yksityisten osakkeenomistajienvuokraamia huoneistoja, on samoin vastattu epä-tyydyttävästi, jonka vuoksi tätä vuokrahuoneistojenluokkaa ei ole voitu eroittaa muista vuokrahuoneis-toista aineiston lopullisessa käyttelyssä.
Huoneiden ryhmitykseen nähden 6:nnen kohdanmukaan, siis sen mukaan, käytetäänkö niitä asuin-huoneina vaiko muihin tarkoituksiin, on tällä kertaapoikettu aikaisemmin seuratuista periaatteista, kunerilaisten laitosten, hotellien ja asuntoloiden huoneista-ainoastaan ne, jotka ovat olleet henkilökunnan käy-tettävissä, on luettu asuinhuoneisiin, jota vastoinsairashuoneet, matkustajahuoneet, oppilasasuntoloidenhuoneet y. m. s., joita aikaisemmissa laskennoissapidettiin asuinhuoneina, on nyt siirretty muihin tar-koituksiin käytettyjen huoneiden ryhmään. Samoinon kasarmeissa ja muissa sotilasrakennuksissa olevistahuoneista ainoastaan ne, joita käytettiin upseerien jaalipäällystön perheasuntoina, luettu asuinhuoneisiin,muut huoneet taas muuhun tarkoitukseen käytettyi-hin.
Punkt 3 i lokalkortet, som gäller lägenheter upphyrdaav enskilda aktieägare, har likaså besvarats otillfreds-ställande, varför denna kategori av hyreslägenhetervid den slutliga bearbetningen icke kunnat avskiljasfrån övriga hyreslägenheter.
' I fråga om fördelningen av rummen i punkt 6, alltsåefter om de användes som boningsrum eller för andraändamål, har en avvikelse från tidigare följda principerdenna gång gjorts, i det av rummen i olika slags inrätt-ningar, hotell och internat endast de rum, som dispo-nerats av personalen, tagits som boningsrum, medansjuksalar, resanderum, rum i elevinternat, m. m., vilkavid tidigare räkningar ansetts som boningsrum, nuhänförts till rum för andra ändamål. Likaså har i kasär-ner o. a. militära byggnader endast de av officerareoch underbefäl som familjebostäder disponerade rum-men räknats som boningsrum, de övriga rummen återsom rum för andra ändamål.
I. Rakennetut kiinteistöt. I. Bebyggda fastigheter.
Rakennettuja kiinteistöjä oli niillä paikkakunnilla,joilla vuoden 1930 laskenta suoritettiin, kaikkiaan33 033. Tällaisten kiinteistöjen lukumäärä eri paikka-kunnilla käy selville seuraavasta taulukosta, jokakäsittää myös vastaavat tiedot kolmesta edellisestälaskennasta.
Totalantalet bebyggda fastigheter å de orter, som 1930års räkning omfattade, var 33 033. Antalet dylika fas-tigheter å de olika orterna framgår av följande tabell,vilken även innehåller motsvarande uppgifter för detre föregående räkningarna.
Raumalla, Pietarsaaressa ja Riihimäellä ei ole aikai-semmin järjestetty mitään laskentaa. — Useimmillapaikkakunnilla laskenta-alue on eri laskennoissa yleensäkäsittänyt kaupunkimaisen asutuksen alueen. Joslähinnä tarkastetaan vuodesta 1920 vuoteen 1930 ta-pahtunutta kehitystä, on kiinteistöjen luvun lisääntymi-nen ollut suhteellisesti suurin Kotkassa, Viipurissa jaTampereella,1 siis niissä kaupungeissa, joiden laskenta-alue on edellisen laskennan jälkeen suurentunut laa-joilla esikaupunki-alueilla, sekä Lahdessa ja Helsin-gissä, joissa jo vuonna 1920 otettiin mukaan verratensuuria ympäristöalueita. Kiinteistöjen luvun vähenty-minen Oulussa johtuu siitä, että laskenta-alue tälläkertaa käsitti ainoastaan kaupungin, kun taas vuonna1920 mukaan oli otettu myös osa lähintä ympäristöä.
Kiinteistöt ovat seuraavassa taulukossa ryhmitettysen mukaan, sijaitsivatko rakennukset omalla vaikovuokramaalla.
I Raumo, Jakobstad och Riihimäki har någon räk-ning icke tidigare anordnats. — Å de flesta orter harräkningsområdet vid de olika räkningarna i allmänhetomfattat området för den stadslika bosättningen. Omman närmast beaktar utvecklingen från år 1920 till år1930, har ökningen i antalet fastigheter varit propor-tionsvis störst i Kotka, Viborg och Tammerfors, alltsåi de städer, där räkningsområdet sedan föregående räk-ning utvidgats med vidsträckta förortsområden, samti Lahti och Helsingfors, där redan år 1920 medtogosproportionsvis stora förortsområden. Minskningen iantalet fastigheter i Uleåborg beror på, att räknings-området denna gång omfattat endast staden, medanår 1920 även en del av de närmaste omgivningarnamedräknades.
Fastigheterna fördelade sig på följande sätt efterom byggnaderna voro belägna å egen mark eller på ar-rendejord.
Kiinteistöt — Fastigheter — Immeubles:omalla maalla vuokramaallapå egen jord på arrendejordsur terrain % sur terrain %
Omalla maalla sijaitsevat kiinteistöt olivat enemmis- Fastigheterna å egen mark bildade flertalet av fastig-tönä kahdeksalla paikkakunnalla, kun sen sijaan vuokra-järjestelmä oli vallitsevana muilla neljällä paikkakun-nalla, nimittäin Turussa, Viipurissa, Vaasassa ja Lah-dessa.
Seuraava taulukko esittää katsauksen kiinteistöjenryhmittymiseen niiden haltijan mukaan.
heterna på åtta orter, medan arrendesystemet var detförhärskande på de övriga fyra, nämligen Åbo, Viborgr
Vasa och Lahti.
En översikt av fastigheternas fördelning efter inne-havare gives i följande tabell.
Immeubles selon Vétat et la profession des propriétaires.
Julkisoikeudellinenhenkilö
Offentligträttslig personPersonne morale
juridique
S 3E5"
s S.
4
Yhtymä tai yhtiöKorporation eller bolagCorporation ou société
Suurinta mielenkiintoa herättävät ne luvut, jotkakoskevat kiinteistöjen jakaantumista yhtiöiden jayksityisten henkilöiden osalle. Tässä suhteessa voi-daan havaita, että yksityiset kiinteistönomistajat ovatratkaisevasti vallalla kaikissa kaupungeissa. Helsin-gissä, Turussa ja Tampereella asuntoyhtiöiden luku onkuitenkin suhteellisen suuri, Viipurissa, Tampereellaja Kotkassa myöskin muiden yhtiöiden, etenkin teolli-suusyhtiöiden, omistamien kiinteistöjen luku. Kiin-teistöyhtiöitä oli mainittavassa määrässä ainoastaanHelsingissä. Huomautettakoon, että kiinteistö- jaasuntoyhtiöiden välinen jaoitus ei ole aivan luotettava,vaan on mahdollista, että ensinmainittuihin on luettuosa yhtiöitä, jotka todellisesti ovat asuntoyhtiöitä,vaikka tämä ei käy ilmi niiden toiminimestä. — Suu-remmissa kaupungeissa on edellisen laskennan jälkeentapahtunut selvä muutos siinä suhteessa, että yhtymienja yhtiöiden omistamien kiinteistöjen luku on lisäänty-nyt yksityisille henkilöille kuuluvien kustannuksella.
Kiinteistöjen ryhmitys sen ajankohdan mukaan, jolloinne joutuivat nykyisten haltijain haltuun, näkyy seu-raavassa taulukossa olevasta yhdistelmästä.
Största intresset tilldraga sig siffrorna rörande fastig-heternas fördelning på bolag och på enskilda personer.Härvid kan man iakttaga, att de enskilda fastighets-ägarna avgjort dominera i samtliga städer. I Helsing-fors, Åbo och Tammerfors är antalet bostadsbolag dockrelativt stort, i Viborg, Tammerfors och Kotka ävenantalet fastigheter ägda av andra bolag, närmast in-dustribolag. Fastighetsbolag förekommo i nämnvärtantal endast i Helsingfors. Det bör framhållas, att dis-tinktionen mellan fastighetsbolag och bostadsbolagicke är helt tillförlitlig, utan är det möjligt, att till deförstnämnda räknats en del bolag, som faktiskt ärobostadsbolag, ehuru detta icke framgår av deras firma-namn. — I de större städerna har sedan föregåenderäkning en tydlig förskjutning ägt rum, i det antaletfastigheter, som innehas av korporationer och bolag,ökats på bekostnad av sådana tillhöriga enskilda per-soner.
Uppgifter om den tidpunkt, när fastigheterna över-gått till den nuvarande innehavaren, givas i samnian-drag i följande tabell.
Immeubles selon V époque de leur acquisition par leurs propriétaires.
Kiinteistöjä, jotka olivat joutuneet haltijalleen: — Fastigheter, vilkas innehavareförvärvat dem: — Immeubles acquis en:
Taulukko osoittaa ensiksi, että viimeisinä kymmenenävuotena erityisen suuri määrä kiinteistöjä on siirtynytuudelle haltijalle, toisekseen taas, että sanotun vuosi-kymmenen aikana suuri määrä tontteja ja palstoja onlohkaistu ja rakennettu. Vilkkainta näyttää haltijanvaihtuminen ja rakennustoiminta olleen Lahdessa,heikointa taas Pietarsaaressa.
Kiinteistöt olivat rakennetut hyvin erilaisella ta-valla eri paikkakunnilla. Suuremmissa kaupungeissa,
Tabellen utvisar dels, att under de senaste tio årenett synnerligen stort antal fastigheter övergått till nyinnehavare, dels åter, att under detta decennium ettstort antal tomter och parceller utbrutits och bebyggts.Livligast synes omsättningen och byggnadsverksam-heten ha varit i Lahti, svagast åter i Jakobstad.
Fastigheterna voro bebyggda på ett mycket olikasätt å de olika orterna. I de större städerna, speciellt
2
10
etenkin pääkaupungissa, sellaiset kiinteistöt, joille olirakennettu vain yksi ainoa suurehko talo, olivat voi-tolla, kun sen sijaan pienemmissä maaseutukaupun-geissa ja etenkin kaupunkien ympäristöissä oli suurimäärä sellaisia kiinteistöjä, joille oli rakennettu kaksitai useampia rakennuksia. Lähempiä tätä koskeviatietoja on taululiitteiden III taulussa.
i huvudstaden, voro sådana bebyggda med ett endastörre hus de övervägande, medan i de mindre lands-ortsstäderna och speciellt i städernas omgivningarfastigheter bebyggda med två eller flere byggnaderförekommo i stort antal. Närmare uppgifter häromåterfinnas i tabell III i tabellbilagorna.
II. Rakennukset.
Eri rakennukseksi on käsitetty jokainen rakennus,joka on ollut erillään tai palomuurin erottama vierelläolevista rakennuksista. Tietoja ex ole kuitenkaan pyy-detty aivan tilapäisistä tai alkuperäisellä kannalla ole-vista rakennuksista, kuten katoksista, vajoista, la-doista, käymälöistä, myyntikojuista ja kioskeista, eikämyöskään rakenteilla olevista rakennuksista. Kunnämä luokat erotetaan pois, oli lämmitettävien ja läm-mittämättömien rakennusten lukumäärä eri paikka-kunnilla seuraava. Lämmittämättömiksi on laskettu nerakennukset, joissa ei ole ollut kiinteätä tulisijaa.
II. Byggnader.
Såsom särskild byggnad har varje sådan byggnadbetraktats, som varit fristående eller genom brandmuråtskild från angränsande byggnad. Uppgifter om bygg-nader av mera provisorisk eller primitiv art såsomskjul, lider, lador, avträden, salustånd och kiosker hadock icke inbegärts, ej heller om byggnader under upp-förande. Efter avskiljandet av dessa kategorier var an-talet uppvärmbara och ouppvärmbara byggnader å deolika orterna följande. Såsom icke uppvärmbara hasådana byggnader räknats, som saknat inbyggd eld-stad.
Lämmitettäviä Lämmittämättömiärakennuksia rakennuksia
Uppvärmbara Ouppvärmbarabyggnader byggnader
Bâtiments munis Bâtiments sansd'appareils de appareils de
Eri kaupunkien välinen suhde rakennusten luku-määrään nähden on suurin piirtein sama kuin kiinteis-töihin nähden. Silmäänpistävän suuri rakennusten lukuoli Viipurissa, Lahdessa ja Oulussa.
Seuraavassa taulukossa esitetään katsaus eri raken-nuslaskentojen tuloksiin vuodesta 1900 lähtien. Luvuttarkoittavat ainoastaan lämmitettäviä rakennuksia,ja huomioon on otsttu vain ne paikkakunnat, joillamvös ennen vuotta 1930 suoritettiin laskenta.
Beträffande proportionen mellan de olika städernai fråga om antalet byggnader är denna i det stora heladensamma som för fastigheternas vidkommande. På-fallande stort är antalet byggnader i Viborg, Lahtioch Uleåborg.
I följande tabell meddelas en översikt av resultatenför de olika byggnadsräkningarna sedan år 1900. Siff-rorna gälla endast de uppvärmbara byggnaderna ochha blott de orter medtagits, där räkning anordnatsäven före år 1930.
Rakennustoimintahan on ollut harvinaisen vilkastavuosikymmenen 1921—30 aikana, ja tämä näkyy sel-västi edellä olevasta katsauksesta. Niissä tapauksissa,joissa laskenta-alueet ovat melkoisesti laajentuneet,kuten Viipurissa, Tampereella ja Kotkassa, suuri lisäyson kuitenkin osaksi tämän seikan aiheuttama. — Edel-lisinä kausina saattoi huomata, että rakennustoi-minta keskittyi huomattavalta osalta jo ennestäänrakennetuille tonteille. Kun tällaisilla tonteilla olleetpienehköt rakennukset, joita usein oli monta, purettiintilan saamiseksi yhdelle ainoalle suuremmalle talolle,väheni rakennusten luku tämän johdosta. Viimei-simpänä kautena, 1921—-30, näyttää rakennustoimintasitä vastoin levinneen suuremmassa määrässä kuinaikaisemmin rakentamattomille tai harvaan rakenne-tuille alueille, minkä johdosta rakennusten nettolisäyson mainittuna kautena ollut suhteellisesti suurempikuin aikaisemmin.
Viime laskennassa on hankittu tietoja myös siitä,mistä aineesta rakennukset on valmistettu. Seuraa-vassa taulukossa esitetään katsaus lämmitettävienrakennusten ryhmittymiseen rakennusaineen mukaanniillä eri paikkakunnilla, joilla laskenta suoritettiin.
Byggnadsverksamheten har ju varit sällsynt livligunder decenniet 1921—30 och kommer detta tydligttill synes i denna översikt. I de fall, då räkningsområ-dena utvidgats ansenligt, såsom i Viborg, Tammerforsoch Kotka, är den stora ökningen dock delvis betingadav denna omständighet. — Under tidigare perioderkunde man observera, att byggnadsverksamhetentill en betydande del koncentrerade sig på redan be-byggda tomter. Då å sådana tomter befintliga smärrebyggnader, ofta flere till antalet, nedrevos för att lämnaplats för ett enda större hus, nedgick härigenom an-talet byggnader. Under den senaste perioden, 1921—30, synes byggnadsverksamheten däremot i större ut-sträckning än förut ha utbrett sig över obebyggda ellerglest bebyggda områden, varför nettoökningen i an-talet byggnader för nämnda period varit proportions-vis större än tidigare.
Vid senaste räkning har uppgift införskaffats ävenom det material byggnaderna voro uppförda av. Härnedan gives en översikt av de uppvärmbara byggna-dernas fördelning efter byggnadsmaterial å de olikaorter, som medtogos i räkningen.
Bâtiments munis dappareils de chauffage d'après les matériaux de construction.
Rakennuksia rakennettu: — Byggnader av: — Bâtiments en:
Puutalot olivat vallitsevina kaikissa kaupungeissa.Helsingissä, jossa kivitalojen luku oli suhteellisestisuurin, oli niitä kuitenkin vain noin 1/i kaikista raken-nuksista. Kaupunkien ympäristöissä käytetty rakennus-tapa lyö leimansa, etenkin kysymyksen ollessa suurem-mista kaupungeista, edellä esitettyihin kokonaislukui-hin. Jos otetaan huomioon ainoastaan varsinaisetkaupunkialueet, on kivitalojen osuus rakennuksistahuomattavasti suurempi. Eräissä kaupungeissa, eten-kin Tampereella, Kotkassa ja Turussa, muodostavatsellaiset rakennukset, joiden alempi kerros on kivestäja ylempi puusta, huomattavan luokan.
Kerrosten luvun mukaan lämmitettävät rakennuksetryhmittyivät seuraavalla tavalla:
Trähusen voro de dominerande i samtliga städer. IHelsingfors, där antalet stenhus var proportionsvisstörst, utgjorde de dock endast omkring 1/5 av samt-liga byggnader. Det är byggnadssättet i städernasomgivningar, som i synnerhet i fråga om de större stä-derna trycker sin prägel på ovan meddelade totalsiffror.Om endast de egentliga stadsområdena beaktas, blirstenhusens andel av byggnaderna betydligt större. Ien del städer, främst Tammerfors, Kotka och Åbo, ärantalet byggnader med nedre våningen av sten och denövre av trä en betydande kategori.
Efter antalet våningar fördelade sig de uppvärmbarabyggnaderna på följande sätt:
Bâtiments d'après le nombre des étages.
Rakennuksia, joissa oli seuraava määrä kerroksia:Byggnader med följande antal våningar:
Bâtiments contenant le nombre ci-après des étages:
Kaikissa kaupungeissa yksikerroksiset rakennuksetolivat tavallisimmat. Lähinnä suurimman ryhmänmuodostivat kaksikerroksiset rakennukset, jota vastoinsellaisten rakennusten luku, joilla oli suurempi kerros-korkeus, oli suhteellisen vähäinen kaikissa muissakaupungeissa paitsi Helsingissä, jossa se oli 14 % kai-kista rakennuksista.
Viime laskennassa kerättiin tietoja myöskin siitä,olivatko rakennukset varustetut keskuslämmityksellä,
I samtliga städer voro envåningsbyggnaderna devanligaste. Byggnaderna med två våningar bildadeden därnäst största gruppen, medan antalet byggnaderav större våningshöjd var relativt obetydligt i allaövriga städer utom Helsingfors, där det uppgick till14 % av samtliga byggnader.
Vid den senaste räkningen insamlades även uppgiftom huruvida byggnaderna voro försedda med central-
13
lämpimällä vedellä ja henkilöhisseillä.näkyvät seuraavasta taulukosta.
Nämä tiedot värme, varmt vatten och personhissar. Dessa uppgiftermeddelas här nedan.
Bâtiments munis de chauffage central, de Veau chaude et à"1 ascenseurs.
Rakennukset, jois.
keskuslämmityscentralvärme
chauffage
LukuAntal
Nombre
1848500378383162117108140
93415850
central
%
13.26.73.87.46.56.22.65.45.63.33.52.7
sa oli: —ByggnaderBâtiments munis de:
lämmin vesivarmt vattenl'eau chaude
LukuAntal
Nombre
6889161813624345228
51510
%
4.91.20.61.61.41.30.82.01.70.41.20.5
med:
henkilöhissejäpersonhissarascenseurs
Rak. lukuAnt. bygg-
naderNombre des
maisons
630693426
54327
—2
/o
4.50.90.30.50.20.20.10.10.4—
0.2.—
HissejäHissar
Ascenseur b
1259138695910752
17.—2
—
Helsinki — Helsingfors .Turku —ÅboViipuri — Viborg
i Tampere — Tammerforsj Vaasa — Vasa| Kuopio
LahtiOulu — UleåborgKotka
I Rauma — Raumo! Pietarsaari — Jakobstadi Riihimäki
Keskuslämmityksellä varustettujen rakennusten lukuoli suhteellisesti suurin Helsingissä ja sen jälkeen Tampe-reella. Rakennuksia, joissa oli lämmin vesi (pannu-huoneesta tuleva) oli mainittavassa määrässä ainoas-taan Helsingissä. Samoin oli henkilöhisseillä varus-tettujen rakennusten laita, joita oli suurehko määräainoastaan Helsingissä.
Kyselykaavakkeeseen kuului myöskin kysymys, olikoasianomainen rakennus varustettu keskuskeittiöllå. Tätätyyppiä oleva asuintalo ilmaantui suurempiin kau-punkeihin sodan jälkeen, mutta ei näytä mainittavastilevinneen. Helsingissä keskuskeittiötaloja oli 19, Tu-russa 6 ja Tampereella 1, jota vastoin niitä muissakaupungeissa ei ollut ensinkään.
Rakennustilastoon kuuluu myös tietoja huoneidenjakaantumisesta seinien rakennusaineen mukaan. Edel-
Antalet byggnader med centralvärme var proportions-vis störst i Helsingfors samt därnäst i Tammerfors.Byggnader med varmt vatten (från pannrum) funnosi nämnvärd utsträckning endast i Helsingfors. Det-samma var fallet med byggnader försedda med person-hissar, vilka förekommo i större antal blott i Helsing-fors.
I frågeformuläret ingick även en fråga, om vederbö-rande byggnad var försedd med centralkök. Denna typav bostadshus uppträdde i de större städerna efterkriget, men synes icke ha vunnit nämnvärd utbredning.I Helsingfors var antalet centralkökshus 19, i Åbo 6och i Tammerfors 1, medan sådana icke förekommopå de övriga orterna.
Till byggnadsstatistiken höra även uppgifterna omrummens fördelning efter väggarnas byggnadsmaterial.
Chambres selon les matériaux de construction des parois.
S gj - . OÙ*
3 g s-SI IOP ^gI I
O f:
Huoneita: — Rum inom: —Chambres avec parois:kiviseinien sisällä — sten-
väggar — en pierre |l63 85024 976^21 598 17 900j 4 183% ! 74. lj 40.6J 34.9 35.8Î 19.9puuseinien sisällä — trä- i
väggar — en bois 57152% 25.9Yhteensä — Summa — Total
lisessä samoin kuin seuraavassa taulukossa esitetytluvut tarkoittavat ainoastaan lämmitettävissä raken-nuksissa olevia huoneita.
Huoneiden välinen suhde seinien rakennusaineenmukaan ryhmitettynä poikkeaa huomattavassa mää-rässä itse rakennusten vastaavasta ryhmityksestä.Tämä johtuu siitä, että huoneiden keskiluku rakennustakohden on kivitaloissa paljon suurempi kuin puu-taloissa. —• Helsingissä 74. i % • huoneista oli kivi-seinien sisällä ja kolmessa lähinnä suurimmassa kau-pungissa vastaava suhdeluku oli samoin varsin suurivaihdellen 35:stä 40 %:iin, muissa kaupungeissa taas20:stä 30 %:iin. Ainoastaan Raumalla kiviseiniensisällä olevien huoneiden luku oli suhteellisen vähäinen,nimittäin 9 %.
Lopuksi esitetään tässä tietoja lämmitettävien huo-n°iden jakaantumisesta kerroskorkeuden mukaan.
Dessa likasom de i den följande tabellen anfördasiffrorna gälla endast rummen i uppvärmbara bygg-nader.
Proportionen mellan rummen efter väggarnas bygg-nadsmaterial avviker i betydande mån från motsva-rande fördelning för byggnadernas vidkommande. Dettaberor på att genomsnittsantalet rum per byggnad ärvida större i stenhusen än i trähusen. — I Helsing-fors voro 74.1 % av rummen inom stenväggar ochmotsvarande relationstal för de tre därnäst störstastäderna voro likaså rätt höga, varierande mellan 35och 40 %, i de övriga åter mellan 20 och 30 %.Endast i Raumo var antalet rum inom stenväggarrelativt obetydligt: 9 %.
Slutligen meddelas här uppgifter om de uppvärm-bara rummens fördelning efter våningshöjd.
Chambres munies d'appareils de chauffage par étage.
Huoneiden jakaantuminen kerrosten mukaan eroaavarsin huomattavasti rakennusten vastaavasta ryhmi-tyksestä, osaksi samoista syistä, joista on mainittu
Rummens fördelning efter våningar skiljer sigrätt avsevärt från motsvarande fördelning för bygg-nadernas vidkommande, delvis av samma skäl, som
15
rakennusainetta koskevan tilaston yhteydessä. En-simmäisessä kerroksessa sijaitsevat huoneet ovat tosinlukuisimmat, mutta niiden suhdeluvut ovat suurem-missa kaupungeissa yksikerroksisten talojen vas-taavia lukuja huomattavasti pienemmät. Muissa kau-pungeissa asian laita on yleensä päinvastainen. —Kellarikerroksessa sijaitsevat huoneet, jotka kuuluvatterveydelliseltä kannalta hylättävään luokkaan, oli-vat verrattain harvalukuisia, samoinkuin ullakko-huoneetkin.
Lämmittämättömistä huoneista, t. s. niistä huoneista,joissa ei ole kiinteätä tulisijaa, on otettu huomioon vainsellaisissa rakennuksissa olevat, joissa samalla on myöslämmitettäviä huoneita. Helsingissä niitä oli 3 269,niistä kaupungin rajain ulkopuolella 1334, Turussa2 310, Viipurissa 2 530, Tampereella 794, Vaasassa 545,Kuopiossa 328, Lahdessa 1 216, Oulussa 377, Kotkassa393, Raumalla 356, Pietarsaaressa 93 ja Riihimäellä 90.Useimmissa kaupungeissa lämmittämättömiä huoneitaoli enimmän esikaupungeissa, etenkin huvilaseuduilla.Tämä osoittaa selvästi, että niitä-käytetään etupäässäasuinhuoneina kesällä. Osittain niitä käytetään myösvarastohuoneina y. m. s.
Seuraavassa esityksessä ei kosketella lämmittämättö-miä huoneita, vaan sanalla »huone» tarkoitetaan ainoas-taan lämmitettäviä huoneita.
berörts i samband med statistiken över byggnadsma-terialet. Rummen i första våningen äro visserligende talrikaste, men äro relationstalen för de större stä-derna märkbart lägre än ifrågavarande tal beträffandeenvåningshusen. I de övriga städerna är förhållandet1 allmänhet det motsatta. — De i källarvåningen be-lägna rummen, vilka bilda en ur hygienisk synpunktförkastlig kategori, voro jämförelsevis få till antalet,likaså vindsrummen.
Av ouppvärmbara rum, d. v. s. rum, vilka sakna in-byggd eldstad, ha endast sådana medräknats, vilkaförekommo i byggnader, som jämväl innehöllo upp-värmbara rum. I Helsingfors var deras antal 3 269,därav utom stadens rår 1 334, i Åbo 2 310, i Viborg2 530, i Tammerfors 794, i Vasa 545, i Kuopio 328, iLahti 1216, i Uleåborg 377, i Kotka 393, i Raumo356, i Jakobstad 93 och i Riihimäki 90. I de flestastäder fanns det största antalet ouppvärmbara rum iförstäderna, i synnerhet i villaorterna. Detta tyderpå att de användas företrädesvis som boningsrumom sommaren. Även nyttjas en del som lagerrumoch dyl.
De ouppvärmbara rummen komma icke att berörasi det följande, utan kommer under begreppet »rum»endast att hänföras uppvärmbara sådana.
III. Huoneistot ja huoneet.
Huoneistojen ja niissä olevien huoneiden luku erikaupungeissa vuonna 1930 näkyy seuraavasta asetel-masta.
III. Lägenheter och rum.
Antalet lägenheter och i dem befintliga rum i de olikastäderna år 1930 framgår av nedanstående samman-ställning.
Laskenta-alueet käsittivät eri kaupungeissa hyvinerilaisia alueita. Kaikissa kaupungeissa, paitsi Oulussaja Raumalla, otettiin mukaan suurempia tai pienempiäalueita kaupungin rajojen ulkopuolelta, Riihimäellä
Räkningsområdena i de olika städerna omfattademycket olikartade områden. I alla städer utom Uleå-borg och Raumo medtogos större eller mindre områdenutanför stadsgränserna, i Riihimäki åter endast en del
16
sitävastoin vain osa kauppalan aluetta. Koska seuraa-vassa käsitellään laskenta-alueita ainoastaan yhtenäkokonaisuutena, selitetään seuraavassa taulukossa,millainen näiden alueiden kokoonpano oli.
av köpingens område. Enär i det följande endast räk-ningsområdena i deras helhet komma att beröras, skalli nedanstående tabell redogöras för huru dessa områ-den voro sammansatta.
Locaux, chambres et population selon la division du territoire soumis à Venquéte.Huoneita — Rum — Chambres Asukkaita — Invånare — HabitantsHuoneistoja — Lägenheter — Locaux
Huoneistojen luku on niissä kaupungeissa, jotkavuonna 1920 olivat laskennassa mukana, huomatta-vasti muuttunut viime vuosikymmenen aikana, kutenseuraava vertailu osoittaa:
84.578.273.780.783.197.453.7
100.087.6
lOO.o83.4
15.521.826.319.316.92.6
46.3
12.4
16.6
86.173.672.378.o77.996.952.4
lOO.o87.5
lOO.o79.7
13.926.427.722.022.13.1
47.6
12.3
20.3
Antalet lägenheter har i de städer, som år 1920 rned-togos i räkningen, undergått avsevärda förändringarunder det sistförflutna decenniet, vilket nedanståendejämförelse utvisar:
Jos niissä kaupungeissa, joiden laskenta-alueidenlaajuudessa on tapahtunut suurenpuoleisia muutoksiaedellisen laskennan jälkeen, otetaan huomioon ainoas-taan samat alueet, on lisäys Viipurissa 6 245 huoneistoaeli 48.0%, Tampereella 4 858 huoneistoa eli 39.7%,Oulussa 1 459 huoneistoa eli 30. o % ja Kotkassa 2 162huoneistoa eli 82.9%.
Huoneiden lukumäärän kehitys kysymyksessä ole-vissa yhdeksässä kaupungissa k)'mmenvuotiskautena1921—30 selviää seuraavista luvuista:
TurkuÅbo
16 86625 0758 20948.7
ViipuriViborg13 007210168 00961.6
TampereTammerfors
12 24518 2916 04649.4
VaasaVasa
5 8877 615172829.4
Kuopio
3 6845 8882 20459.8
Lahti
3 3036 4013 098
93.8
OuluUleåborg
4 8665 600
73415.1
Kotka
2 6095 4832 874110.2
Om för de städer, i vilka större förändringar i räk-ningsområdenas utsträckning ägt rum sedan föregåenderäkning, endast samma områden beaktas, blir öknin-gen för Viborg 6 245 lägenheter eller 48. o %, för Tam-merfors 4 858 lägenheter eller 39.7%, för Uleåborg1459 lägenheter eller 30. o % och för Kotka 2162 lä-genheter eller 82.9%.
Beträffande antalet rum i ifrågavarande nio städerframgår utvecklingen under tioårsperioden 1921—30av följande siffror:
Jos Viipurin, Tampereen, Oulun ja Kotkan kohdaltavertailu kohdistetaan, kuten huoneistoihin nähden,ainoastaan • niihin alueisiin, jotka otettiin mukaanlaskennassa sekä vuonna 1920 että 1930 — muissakaupungeissa muutokset olivat aivan vähäisiä — onhuoneiden lukumäärän lisääntyminen Viipurissa 19 491eli 55.2%, Tampereella 14 640 eli 47.2%, Oulussa4 630 eli 43.8% ja Kotkassa 4 741 eli 82. i%.
Tämä huoneistojen ja huoneiden lukumäärää vuo-sina 1920 ja 1930 koskeva vertailu osoittaa, että li-sääntyminen on ollut useimmissa kaupungeissa harvi-naisen suuri. Lisääntymisen voidaan katsoa johtuvanpääasiassa mainittujen vuosien välisenä aikana esiinty-neestä tavattoman vilkkaasta rakennustoiminnasta.Plenenpuoleinen osa huoneiden lukumäärän lisääntymi-sestä johtuu kuitenkin siitä, että palvelijanhuoneet onnyt, päinvastoin kuin aikaisemmin seuratussa käytän-nössä, luettu huoneiksi. Lisäksi huoneistojen ja huo-neiden lukua koskevat tiedot ovat vuodelta 1930 jonkinverran täydellisemmät kuin aikaisemmin. Niinpä tässälaskennassa kasarmit ja muut sotilasrakennuksct onnyt tarkemmin otettu mukaan.
Vuokmamattomien huoneistojen ja huoneiden lukusekä niiden käyttö ilmenee seuraavasta taulukosta.
Ifall jämförelsen för Viborg, Tammerfors, Uleåborgoch Kotka, likasom i fråga pm lägenheterna, endastutsträckes till de områden, som både år 1920 och 1930medtogos i räkningen — för de övriga städerna voroförändringarna helt obetydliga —• blir ökningen i an-talet rum för Viborg 19 491 eller 55.2 %, för Tammer-fors 14 640 eller 47.2%, för Uleåborg 4 630 eller 43.8% och för Kotka 4 741 eller 82. i %.
Dessa jämförelser mellan beståndet av lägenheteroch rum åren 1920 och 1930 visa, att ökningen i deflesta städer, varit sällsynt stor. Ökningen kan huvud-sakligen tillskrivas den utomordentligt livliga bygg-nadsverksamheten under mellantiden. En mindre delav stegringen i rummens antal beror dock därpå, atttjänarinnerummen nu, i motsats till tidigare följdpraxis, räknats som rum. Vidare äro uppgifterna omlägenheternas och rummens antal år 1930 något full-ständigare än tidigare. Sålunda har vid denna räkningkaserner och andra militära byggnader nu noggrantmedtagits.
Antalet outkyrda lägenheter och rum samt det ända-mål de varit avsedda för framgår av nedanstående ta-bell.
Locaux et chambres vacants d'après Vusage.
Vuokraamattomat
ainoastaanasumiseen
med ;ndastboningsrum
TonpJ
§f g* E 2.
^* QI-! «*"
1183611435314136
99166
83129104217
72
| g 1
2 76713361020
867324183397187222229433184
huoneistot —• Outhyrda lägenheter —paitsi asumiseenmyös muuhuntarkoitukseensåväl för bo-
Vapaiden huoneistojen ja huoneiden prosenttilukuoli suurenpuoleinen Pietarsaaressa sekä sen jälkeenRaumalla ja Riihimäellä, siis yleensä pienimmilläpaikkakunnilla. Muilla paikkakunnilla tämä prosentti-
En större ledighetsprocent kunde iakttagas i Jakob-stad och därnäst i Raumo och Riihimäki, alltså i all-mänhet på de minsta orterna. På de övriga orternaväxlade denna procentsiffra anmärkningsvärt litet, för
•2343—33 3
18
luku vaihteli huomattavan vähän, huoneistoihin näh-den 1.7 ja 2.4%:n välillä. Nämä suhdeluvut ovatsuhteellisen tyydyttävät. Ne osoittavat, että rakennus-toiminta on hyvin voinut tyydyttää huoneistojenkysynnän ja että edellisen asuntolaskennan aikana,vuonna 1920, vallinnut ankara asuntopula on nyttem-min saatu poistetuksi kaikilta paikkakunnilta. Mitäänmainittavaa asuntoreserviä ei näytä vielä ehtineensyntyä nyt käsiteltävänä ajankohtana, ellei otetahuomioon Pietarsaarta.
Huoneistojen ryhmittyminen haltijan mukaan käyselville seuraavasta taulukosta.
lägenheternas vidkommande mellan 1.7 och 2.4%.Dessa relationstal äro relativt tillfredsställande. Deutvisa, att byggnadsverksamheten väl kunnat tillgodoseefterfrågan på lägenheter och att den svåra bostadsbrist,som rådde vid tidpunkten för den föregående bostads-räkningen, 1920, numera blivit avhjälpt på samtligaorter. Någon nämnvärd bostadsreserv synes ej ännuha hunnit uppstå vid ifrågavarande tidpunkt, om manundantager Jakobstad.
Lägenheternas fördelning efter upplåtelseformer fram-går av följande tabell.
Locaux d'après la mode d'occupation.
Asuinhuonestoj a,joita käytti:
Bostadslägenheterdisponerade av:
Logements occupéspar:
Huoneistoja käy-tetty paitsi asumi-seen myös muuhuntarkoitukseen, joita
käytti:Lägenheter användasåväl för bostads-som för andra ända-mål, disponerade av:Locaux ne servant
pas uniquementd'habitation occupés
par:
g I8» ' » Ef"
jww ;^ g-gî'S-œ 'S P-o»agil&i
Huoneistoja käy-tetty yksinomaan
muuhun kuin asu-miseen, joita käytti:Lägenheter användautesl. för andra än
Vuokrahuoneistot olivat enemmistönä kaikilla paikka-kunnilla. Niitä oli suhteellisesti enimmän Kuopiossa
Hyreslägenheterna dominera på samtliga orter. De-ras antal var proportionsvis störst i Kuopio och Kotka,
19
ja Kotkassa, vähimmän taas Pietarsaaressa ja Turussa.Sellaisia huoneistoja, joita omistaja itse käytti, olisuhteellisesti enimmän pienimmillä paikkakunnilla,Pietarsaaressa, Lahdessa, Riihimäellä ja Raumalla,vähimmin sen sijaan Helsingissä. Kolmas hallinta-muoto, osakehuoneisto, joka oli levinnyt sodan jälkeeneräisiin paikkoihin, esiintyi etupäässä Turussa, Helsin-gissä ja Tampereella, kun se taas pienimmillä paikka-kunnilla oli melkein tuntematon.
Vuoden 1920 laskennasta lähtien on etenkin osak-keenomistajien käyttämien huoneistojen merkitys li-sääntynyt. Tämä käy ilmi seuraavasta yhdistelmästä,joka käsittää ne kaupungit, jotka jo vuonna -1920 oli-vat mukana laskennassa.
minst åter i Jakobstad och Åbo. Lägenheter dispo-nerade av ägaren funnos förhållandevis mest å de minstaorterna, i Jakobstad, Lahti, Riihimäki och Raumo,fåtaligast däremot i Helsingfors. Den tredje upp-låtelseformen, aktielägenheten, som vunnit spridningpå en del håll efter kriget, förekom främst i Åbo, Hel-singfors och Tammerfors, medan den var nästan okändå de minsta orterna.
Sedan räkningen år 1920 ha främst de av aktieägaredisponerade lägenheterna vunnit i betydelse. Dettaframgår av nedanstående sammanställning, vilken om-fattar de städer, vilka redan år 1920 medtogos i räk-ningen.
Locaux disposés par locataires, actionnaires et propriétaires en 1920 et 1930.
Asuinhuonestoja, joita käytti:Bostadslägenheter disponerade av:
Logements disposés par:
vuokralainenhyresgästlocataire
1920 1930
osakkeenomist.aktieägare_actionnairé
1920 1930
talonomistajagårdsägare
le propriétaire
1920 1930
Kaikkiaan huoneistoja, joita käytti:Lägenheter inalles disponerade av:
Total des locaux disposés par:
vuokralainenhyresgästlocataire
1920 1930
osakkeenomist. i talonomistajaaktieägareactionnaire
Osakkeenomistajien käyttämiin huoneistoihin kuuluumyös pienehkö määrä asunto-osuuskuntien jäsentenkäytössä olleita huoneistoja.
Jos kiinnitetään huomio lähinnä asuinhuoneistoihin,huomataan, että vuokrahuoneistojen osuus niistä onpienentynyt kaikissa kaupungeissa, paitsi Oulussa,jossa suhdeluku on jäänyt entiselleen. Sen sijaan osake-huoneistojen osuus on suuresti lisääntynyt etenkinsuurimmissa kaupungeissa. Talonomistajien käytössäolevien huoneistojen suhdeluku on jonkin verran li-sääntynyt. Tämän lisääntymisen voidaan katsoa useassatapauksessa johtuneen niistä muutoksista, joita ontapahtunut asianomaisten laskenta-alueiden kokoon-panossa. Niissä tapauksissa, joissa suurenpuoleisiamaaseutualueita on tullut lisää vuoden 1920 jälkeen,ovat nimittäin talonomistajien käytössä olevat huo-neistot, joiden edustama luokka tällaisilla alueillatavallisesti on vallitsevana hallintamuotona, lisäänty-neet suhteellisesti enemmän kuin muut.
Huoneistojen ryhmittyminen niiden tarkoituksenmukaan näkvv seuraavasta yhdistelmästä.
Bland lägenheter disponerade av aktieägare ingåräven ett mindre antal sådana disponerade av medlem-mar i bostadsandelslag.
Om man främst ägnar uppmärksamhet åt bostads-lägenheterna, finner man, att hyreslägenheternas andelav dessa nedgått i samtliga städer utom Uleåborg,där relationstalet förblivit oförändrat. Däremot haaktielägenheternas andel kraftigt stegrats, speciellt ide största städerna. Det relativa antalet lägenheterdisponerade av gårdsägaren har något ökats. Sist.-nämnda ökning kan i flere fall tillskrivas ändringar iresp. räkningsområdens sammansättning. I de fall dåstörre landsbygdsområden tillkommit sedan år 1920,ha nämligen lägenheter disponerade av gårdsägaren,vilken kategori å dessa områden vanligen utgör denförhärskande upplåtelseformen, ökats proportionsvismer än de övriga.
Lägenheternas fördelning efter ändamål framgår avföljande tabell.
Useimpia huoneistoja käytetään yksinomaan asumi-seen. Tässä suhteessa vaihtelut ovat eri laskentapai-koilla suhteellisen pienet, 81. i ja 89.0 %:n välillä.Yksinomaan muuhun kuin asumiseen käytettyjä huo-neistoja oli 7.1—14.8% kaikista huoneistoista ja n. s.sekahuoneistojen prosenttiluvut vaihtelivat 3.i:sta6.7:aan.
Kolmeen edellä käsiteltyyn huoneistoryhmään kuulu-via huoneita koskevia tietoja esitetään seuraavassataulukossa.
Det stora flertalet lägenheter användes endast förbostadsändamål. Variationerna mellan de enskildaräkningsorterna äro relativt små i detta hänseende,mellan 81. i % och 89.0%. Lägenheter använda ute-slutande för andra än bostadsändamål funnos till ettantal av 7.1—14.8% av samtliga lägenheter och förde s. k. blandade lägenheterna växlade procenttalenmellan 3.i och 6.7.
Uppgifter om antalet rum, som tillhörde de ovan-berörda tre grupperna av lägenheter, lämnas i nedan-stående tabell.
Chambres d'après Vusage des locaux.
Huoneita huoneistoissa, joita käytettiin: — Iium i lägenheter: — Chambres dans:
ainoastaan asu-miseen
med endast bo-ningsrumLogements
LukuAntal
Nomore
paitsi asumiseen myös muihin tarkoituksiinsom användes såväl för bostads- som för
andra ändamålles locaux ne servant pas uniquement
d'habitation
Asuin-huoneitaBonings-
rumChambres
i'habitation
MuitahuoneitaÖvrigarum
Autres
YhteensäSummaTotal
yksinomaan muu-hun kuin asumiseensom användes ute-slutande för andraän bostadsändamålles locaux ne servant
pas d'habitation
LukuAntal
Nombre
YhteensäSummaTotal
Helsinki — Helsingfors.Turku — ÅboViipuri —• Viborg
Nämä luvut eroavat huoneistojen suhdeluvuistaetupäässä siinä suhteessa, että »sekalaisten» huoneisto-jen huoneita oli suhteellisesti enemmän kaikista huo-neista kuin vastaavaan ryhmään kuuluvia huoneistojahuoneistojen kokonaisluvusta. Huoneiden keskilukuhuoneistoa kohden on siis suurin tässä ryhmässä.
Seuraava taulukko osoittaa huoneiden ryhmittymi-sen niiden tarkoituksen mukaan.
Dessa siffror skilja sig från relationstalen för lägen-heterna främst i det hänseendet, att rummen i de »blan-dade» lägenheterna utgjorde en proportionsvis störredel av samtliga rum än motsvarande grupp av lägen-heter av totalantalet lägenheter. Genomsnittsantaletrum per lägenhet är alltså störst för denna grupp.
Fördelningen av rummen efter de ändamål, till vilkade användes, framgår av följande sammanställning.
Asuinhuoneet olivat lukuisimmat kaikilla paikka-kunnilla. Lähinnä suurimpana ryhmänä olivat liike-huoneet, siis myymälät, konttorit, varastohuoneety. m. s. Verstas- ja tehdashuoneiden, virasto-, koulu-y. m. s. huoneiden sekä sairaala-, vankila- y. m. lai-tosten huoneiden ryhmät olivat jotenkin tasaväkisiäuseimmilla paikkakunnilla. Huomattavan pienet oli-vat ravintoloiksi, ruokaloiksi ja kahviloiksi käytetty-jen huoneiden sekä hotelli- ja matkustajakotihuoneidenryhmät.
Erikoisen, määrättyjä epäkohtia osoittavan ryhmänhuoneiden joukossa muodostavat ne huoneet, joita
Boningsrummen voro de talrikaste å samtliga orter.Den därnäst största gruppen bildade rummen för af-färsändamål, alltså butiker, kontor, lagerrum m. fl.Grupperna »verkstads- och fabriksrum», »ämbets-, skol-m. fl. rum» samt rummen i »sjukhus, fängelser m. fl.inrättningar» voro ungefär jämn starka på flertaletorter. Anmärkningsvärt små voro kategorierna »rumi restauranger, matserveringar och kaféer» samt »rumi hotell och resandehem».
En särskild kategori av rum, som representerar vissamissförhållanden, bilda de, som användas samtidigt till
22
käytetään samalla sekä asumiseen että muihin tarkoi-tuksiin. Tällaisten huoneiden lukumäärä käy ilmiseuraavasta taulukosta.
bostad och för andra ändamål.framgår av följande tabell.
Antalet sådana rum
Chambres ne servant pas uniquement d'habitation, par usage.
Huoneita, joita asumisen ohella käytettiin: —- Rum som användes både somboningsrum och:
Tämän laatuisia huoneita, jotka terveydellisessäsuhteessa yleeneä ovat epätyydyttäviä, oli varsin vähänkaikissa kaupungeissa. Ainoastaan Kuopiossa niitäoli 1 %:än asti kaikista huoneista. Edellisestä lasken-nasta lähtien tähän luokkaan kuuluvat huoneet ovatsuuresti vähentyneet kaikissa niissä kaupungeissa,jotka olivat mukana vuoden 1920 laskennassa.
Vuokratuista huoneistoista oli osa laskentahetkelläasumattomina. Näistä huoneistoista ja niissä olevistahuoneista annetaan tietoja seuraavassa taulukossa.
Antalet rum av detta slag, som ju i hygieniskt av-seende överhuvud äro förkastliga, var mycket obetyd-ligt i alla städer. Endast i Kuopio nådde detsamma1 % av samtliga rum. Sedan föregående räkning kanen stark nedgång för denna kategori av rum iakttagasi alla de städer, som år 1920 medtogos i räkningen.
Av de uthyrda lägenheterna var ett antal obebott vidräkningstillfället. Om dessa lägenheter jämte i dembefintliga rum gives upplysning i följande tabell.
Locaux et chambres non habités.
Asumattomia huoneistoja-— Obebodda lägenheter — Locaux non habités
joissa oli ainoastaanasuinhuoneita
med endast bonings-rum
HuoneistojaLägenheter
Locaux
87327310064781861873875124
HuoneitaRum
Chambres
3 497797342173234
56189251
761862416
joissa oli myös muitakuin asuinhuoneita
avsedda utom för bo-stads- även för andra
ändamåln'étant pas uniquementdestinés à l'habitation
Asumattomien huoneistojen luku vaihteli eri kau-pungeissa 0.3 ja 3.5 %:n välillä kaikista vuokratuistatai omistajan käytössä olevien huoneistojen määrästä.Näistä useimmat olivat kesähuviloissa, jotka sijaitsi-vat kaupunkien ympäristöissä.
Asuttujen huoneistojen joukossa on muuan ryhmä,jota ei voi mukavasti käsitellä myöhemmin seuraavassaselonteossa asunto-oloista, nimittäin laitoksien, kutensairaaloiden, vankiloiden ja erilaisten asuntoloidenhuoneistot, mikäli ne eivät ole asianomaisten laitok-sien henkilökunnan perheasuntoja. Sellaisten laitos-huo.neistojen ja niissä olevien asuinhuoneiden luku oliseuraava:
De obebodda lägenheternas antal varierade i de olikastäderna mellan 0.3 och 3.5% av alla uthyrda ellerav ägaren disponerade lägenheter. Flertalet av dessafunnos i sommarvillor, vilka voro belägna i städernasomgivningar.
En grupp av bebodda lägenheter, som icke är lämpligatt behandlas i den längre fram följande redogörelsenför bostadsförhållandena, utgöres av lägenheter i an-stalter såsom sjukhus, fängelser och internat av olikaslag, för såvitt de icke voro familjebostäder beboddaav personalen vid vederbörande anstalter. Antaletdylika lägenheter i anstalter och i dem befintliga bo-ningsrum var följande:
Locaux et chambres d'habitation dans les hôtels, les hôpitaux et autres établissements.
Enemmän kuin % näistä huoneistoista oli Helsin-gissä, jossa varsinkin sairaaloita on paljon.
Över % av dessa lägenheter fanns i Helsingfors, däri synnerhet antalet sjukhus är stort.
Rakennus- ja asuntolaskennan yhteydessä on koottutietoja myös huoneistoissa olevista mukavuuksista.Tiedustelu koski vesijohtoa, lokakulppoa, kaasujohtoa,sähkövaloa, kylpyhuonetta, suihkuhuonetta, vesi-klosettia, keskuslämmitystä ja lämmintä vettä. Seu-raavassa taulukossa esitetään tietoja eri paikkakuntienhuoneistojen lukumäärästä, joissa oli edellä mainittujamukavuuksia, lokakulppoa ja suihkuhuonetta kuiten-kaan lukuunottamatta. Lokakulpolla varustettujahuoneistoja koskeva aineisto osoittautui nimittäinepäluotettavaksi, kun taas suihkuhuoneet olivat käy-tännöllisesti katsoen tuntematon jrnukayiius kaikUlamuflTa paikkakunnilïa pftitsi Helsingissä. Viimeksi-mainitussäKaupungissa oli 817 suihkuhuoneella varus-tettua huoneistoa, muilla paikkakunnilla yhteensä 78tällaista huoneistoa. Seuraavat luvut koskevat kaiken-laisia huoneistoja, sekä asuin- että muuhun tarkoituk-seen käytettyjä.
I samband med byggnads- och bostadsräkningarnaha även insamlats uppgifter om vilka bekvämligheterlägenheterna varit utrustade med. Förfrågningarnagällde: vattenledning, avhällningsbäcken, gasledning,elektriskt ljus, badrum, duschrum, vattenklosett, cen-tralvärme och varmt vatten. I följande tabell medde-las för respektive orter uppgift om antalet lägenheter,som voro försedda med ovannämnda bekvämligheter,med undantag för avhällningsbäcken och duschrum.Materialet rörande lagenhe'ter med avhällningsbäckenvisade sig nämligen vara otillförlitligt, medan dusch-rummen åter voro en praktiskt taget okänd bekvämlig-het på alla andra orter utom Helsingfors. I sistnämndastad funnos 817 lägenheter med duschrum, på de öv-riga orterna tillsammantagna 78 dylika lägenheter. —Siffrorna i det följande gälla alla slag av lägenheter,såväl sådana använda för bostads- som för andraändamål.
24
Locaux avec différentes installations hygiéniques.
Huoneistoja, joissa oli: — Lägenheter, i vilka funnos: — Locaux munis de:
Useimmilla paikkakunnilla vesijohto on varsin ylei-nen mukavuus. Näin on vielä enemmän sähkövalonlaita. Sitä vailla olevat huoneistot olivat harvinaisia.Sen sijaan kaasulaitos on ainoastaan kolmella paikka-kunnalla ja näistä ainoastaan Helsingissä kaasujohdollavarustettuja huoneistoja oli suhteellisen suuri määrä.Huoneistoja, joissa oli kylpyhuone ja vesiklosetti, olimainittavassa määrässä ainoastaan suuremmissa kau-pungeissa. Samoin oli keskuslämmityksellä varustettu-jen huoneistojen laita. Huoneistoja, joissa oli lämminvesi (pannuhuoneesta tuleva), oli suurehkossa määrinainoastaan Helsingissä. — Edellisestä laskennastalähtien voidaan huomata suurta edistystä huoneistojenajanmukaisuudessa ja mukavuudessa. Tämä koskeeennen kaikkea sähkövaloa ja vesijohtoa sekä suurem-piin kaupunkeihin nähden myös kylpyhuonetta javesiklosettia, mitkä mukavuudet näyttävät saaneensuurempaa levikkiä vilkkaan rakennustoiminnan yh-teydessä. :
På flertalet orter är vattenledning en mycket allmänbekvämlighet. Än mer gäller detta elektriskt ljus.Lägenheter saknande sådant hörde till undantagen.Däremot finnes gasverk på endast tre orter och kanav dessa blott Helsingfors uppvisa ett relativt tagetbetydande antal lägenheter med gasledning. Lägen-heter med badrum och vattenklosett f örekommo i nämn-värd utsträckning blott i de större städerna. Detsammaär fallet med lägenheter försedda med centralvärme.Lägenheter med varmt vatten (från pannrum) funnosi större antal endast i Helsingfors. — Sedan föregåenderäkning kunna stora framsteg iakttagas i avseende ålägenheternas modernitet och bekvämlighet. Dettagäller framförallt elektriskt ljus och vattenledning samtför de större städernas vidkommande även badrumoch vattenklosett, vilka bekvämligheter i sambandmed den livliga byggnadsverksamheten synas ha vun-nit större terräng.
IV. Asuinhuoneistojen suuruus-luokat.
Tässä ja seuraavissa luvuissa käsitellään vain las-kentahetkellä asuttuja asuinhuoneistoja ja niiden asuin-huoneita. Sellaisissa huoneistoissa, joita on käytetty
IV. Olika storlekskafegorier av bostads-lägenheter.
I detta och de följande avsnitten komma endast devid räkningstillfället bebodda bostadslägenheterna samttill dessa hörande boningsrum att ägnas uppmärksam.
25
sekä asumiseen että muuhun tarkoitukseen, on ainoas-taan asuinhuoneet otettu huomioon. Jos huonetta onsamanaikaisesti käytetty sekä asuinhuoneena ettämuuhun tarkoitukseen, on se kuitenkin seuraavassakatsottu asuinhuoneeksi.
Huoneistojen ryhmittyminen eri suuruusluokkienmukaan käy ilmi seuraavasta taulukosta:
het. T fråga om lägenheter, som använts såväl för bo-stads- som andra ändamål, har endast boningsrummenbeaktats. Om ett rum använts samtidigt som bonings-rum och för andra ändamål, har detsamma dock i detföljande betraktats som boningsrum.
Fördelningen av lägenheterna efter olika storleks-kategorier framgår av följande tabell:
Locaux d'après le nombre des chambres.
Huoneistoja joissa oli: — Lägenheter med: —Locaux comprenant:
Jos yleiskatsauksen saavuttamiseksi eri huoneisto-luokista käytetään suurempia ryhmiä, pienet huoneistot,käsittäen 1—2 huonetta, keskikokoiset huoneistot,3—4 huonetta, ja suuret huoneistot, vähintään 5 huo-netta, huomataan, että pienet huoneistot olivat enem-mistönä kaikilla niillä paikkakunnilla, joilla laskentasuoritettiin. Niitä oli %:na kaikista huoneistoistaseuraava määrä:
Om man för översiktlighetens skull sammanför deolika lägenhetskategorierna i större grupper: små lägen-heter på 1—2 rum, medelstora sädana på 3—4 rumsamt stora lägenheter, på 5 och flere rum, finner man,att de små lägenheterna dominera på samtliga de orterräkningen omfattade. Deras antal var i % av samtligalägenheter följande:
26
Locaux avec 1—2 chambres en % du nombre total des locaux.
Helsinki — Helsingfors 68.4Turku — Åbo 78.7Viipuri — Viborg 68.8Tampere —• Tammerfors 71.6Vaasa — Vasa 68.4Kuopio 74.2
Yleisimpänä huoneistotyyppinä olivat huoneen jakeittiön huoneistot. Tampereella, Lahdessa ja Riihi-mäellä tällaisia huoneistoja oli lähes puolet kaikistahuoneistoista. Helsingissä, jossa niitä oli suhteellisestivähimmän, niitä oli kumminkin enemmän kuin 30 %.— Hellahuoneen huoneistoja oli keskimäärin y4 kai-kista huoneistoista. Hellauuni on kuitenkin tällaisissahuoneistoissa usein korvattu pienellä n. s. hellakaakeli-uunilla. Perheasuntona tällainen huoneistotyyppituottaa vakavia haittoja, samaa huonetta kun käyte-tään makuuhuoneena, oleskeluhuoneena sekä ruuanvalmistamiseen. Hellahuoneiden prosenttiluku oli suu-rin Kotkassa, nimittäin 41.3%. Myöskin Turussavastaava luku oli huomattavan suuri.
Myöskin n. s. osakeittiöhuoneistot aiheuttavat suurtahankaluutta. Useimmissa tapauksissa samaa keittiötäkäyttää kaksi perhekuntaa, mutta joskus on kolme,vieläpä neljäkin perhettä osallisina samassa keittiössä.Tällaisia huoneistoja on mainittavassa määrässä ainoas-taan Tampereella, jossa niitä oli 11.4% kaikista huo-neistoista.
Ajanmukaisen tyypin pienistä huoneistoista muo-dostavat ne, joissa on keittokomero. Tämän laskennanyhteydessä on ensimmäistä kertaa hankittu tietojaniistä huoneistoista, jotka ovat varustetut sellaisellakomerolla, johon tavallisesti on sijoitettu kaasukeittäjätai kaasuliesi sekä pesupöytä y. m. Kaikista pienistäkeittiötä vailla olevista huoneistoista oli seuraava määrävarustettu keittokomerolla.
Den allmännast förekommande lägenhetstypen var ettrum och kök. I Tammerfors, Lahti och Riihimäki ut-gjorde dessa lägenheter icke långt från hälften av samt-liga lägenheter. I Helsingfors, där deras antal var rela-tivt taget lägst, översteg detsamma dock 30 %. — Igenomsnitt % av samtliga lägenheter utgjordes avenkelkök. Hällspisen i dylika lägenheter är dock i flerefall ersatt med en mindre s. k. hällkakelugn. Dennafägenhetstyp erbjuder som familjebostad allvarligaolägenheter, i det ju samma rum användes som sovrum,vardagsrum och för tillredning av mat. Det högstaprocenttalet enkelkök uppvisar Kotka: 41.3%. Ävenmotsvarande siffra för Åbo är anmärkningsvärt hög.
Betydande olägenheter erbjuda även de s. k. delköks-lägenheterna. I flertalet fall använda sig tvenne hus-håll av det gemensamma köket, men ha någon gångtre, t. o. m. fyra familjer del i ett och samma kök. Dessalägenheter förekomma i nämnvärt antal blott i Tam-merfors, där de utgjorde 11.4% av alla lägenheter.
En modern typ av små lägenheter äro de, vilka för-setts med kokvrå. Vid denna räkning har för förstagången införskaffats uppgift om de lägenheter, vilkavoro försedda med ett dylikt utrymme, där vanligengaskokare eller gasspis samt diskbord o. d. äro inrymda.Ag samtliga smärre lägenheter, vilka saknade kök, varföljande antal försedda med kokvrå.
Locaux munis de »petites cuisines».
Keittokomerolla varustettuja huoneistoja, joissa oli:Med kokvrå försedda lägenheter på: — Locaux munis de »petites cousines» arec:
Tämä uusi huoneistotyyppi en levinnyt verralenlaajalti Helsingissä ja harvassa se esiintyy myös suu-remmissa maaseutukaupungeissa. Pienemmissä kau-pungeissa se sitä vastoin on melkein tuntematon.
Keskikokoisten huoneistojen prosenttiluku oli seu-
Denna nya lägenhetstyp har vunnit en jämförelsevisstor spridning i Helsingfors och enstaka sådana före-komma även i de större landsortsstäderna. I de mindrestäderna är den däremot nästan okänd.
De medelstora lägenheternas antal i % var följande:
Locaux avec 3—i chambres en % du nombre total des locaux.
Helsinki — Helsingfors 20.4 Lahti 20.5Turku — Åbo 15.5 Oulu — Uleåborg 23.9Viipuri — Viborg 23.7 Kotka 13.7Tampere — Tammerfors 23.3 Rauma — Raumo 28.8Vaasa — Vasa 24.5 Pietarsaari — Jakobstad 28.9Kuopio 20. i Riihimäki 20.3
Kahdessa pienenpuoleisessa kaupungissa, Pietar-saaressa ja Raumalla, keskikokoisilla huoneistoilla olihuomattava merkitys. Sitä vastoin Kotkassa ja Tu-russa prosenttiluvut olivat tässä suhteessa huomattavanpienet. —• Huoneistot, joissa oli vähintään 5 huonetta,muodostivat huomattavan luokan ainoastaan Helsin-gissä, jossa niitä oli yhteensä 11.2 % kaikista huoneis-toista. Kaikilla muilla paikkakunnilla vastaava suhde-luku oli pienempi kuin 8 %.
Viime vuosikymmenien kuluessa eri huoneistoluokkiensuhteellinen merkitys on jonkin verran muuttunut.Tämä käy ilmi seuraavalla sivulla olevasta taulukosta,jossa on laskettu, montako prosenttia kukin huoneisto-ryhmä oli huoneistojen koko luvusta niissä kaupun-geissa, jotka aikaisemmin olivat mukana laskennassa.Tällöin on huomattava, että osakeittiöhuoneistoista ne,joissa oli 1 huone ja osuus keittiöön, on luettu yhdenhuoneen huoneistoihin ja ne, joissa oli 2 huonetta jaosuus keittiöön, kahden huoneen huoneistoihin.
Kaikissa kaupungeissa yhden huoneen huoneistojenmerkitys on vähentynyt ja tätä kehitystä on jo kauanjatkunut. Yhtä yleinen on kahden huoneen huoneisto-jen suhtaellinen lisääntyminen. Ainoastaan Kuopiossaja Lahdessa tämä ryhmä on pysynyt jotenkin entisel-lään. Myöskin kolmen huoneen huoneistojen lisäänty-mistä on havaittavissa useilla paikkakunnilla, kun taasseuraaviin ryhmiin nähden kehitys on jonkin verranepäjrhtenäistä. Suurimpien huoneistojen, vähintään6 huonetta käsittävien, merkitys näyttää kuitenkinkaikkialla vähentyneen. Poikkeuksena ovat ainoastaankuuden ja seitsemän huoneen huoneistot Helsingissäja Turussa, jotka vuodesta 1920 lähtien ovat suhteelli-sesti hiukan lisääntyneet.
Asuinhuoneiden jakaantuminen eri huoneistoluok-kien kesken käy selville taulukosta sivulla 31, jossamyöskin on laskettuna, kuinka monta prosenttia asian-omaiseen huoneistoluokkaan kuuluvat huoneet muo-dostivat kysymyksessä olevan paikkakunnan kaikistahuoneista.
I två mindre städer, Jakobstad och Raumo, vorode medelstora lägenheterna av nämnvärd betydelse.Påfallande små äro siffrorna däremot i detta hänseendeför Kotka och Åbo. — Lägenheterna på 5 och flererum bildade en mer betydande kategori endast i Hel-singfors, där de utgjorde sammanlagt 11.2% av allalägenheter. På alla övriga orter understeg motsvarandeprocenttal 8 %.
Under de senaste årtiondena ha de olika lägenhets-kategoriernas relativa betydelse undergått en del för-skjutningar. Dessa framgå av tabellen å följande sida,i vilken för varje grupp av lägenheter uträknats, hurumånga procent den utgjorde av hela antalet lägenheteri de städer, som tidigare medtagits i räkningen. Härvidär att märka, att av lägenheterna med del i kök de på1 rum och del i kök hänförts till gruppen ettrumslägen-heter och de på 2 rum och del i kök till tvårumslägen-heterna.
I alla städer ha ettrumslägenheterna minskats i be-tydelse och har denna utveckling redan länge fortgått.Lika allmän är den relativa ökningen beträffande lä-genheterna på 2 rum. Endast i Kuopio och Lahti synesdenna grupp ha förblivit någorlunda oförändrad. Ävenför 3-rumslägenheterna kan en ökning konstateras påflertalet orter, medan utvecklingen för de följandegrupperna är något oenhetlig. De största lägenheterna,på 6 och flere rum, synas dock ha nedgått i betydelseöverallt. Ett undantag bildar blott lägenheter på 6—7 rum i Helsingfors och Åbo, vilka sedan år 1920 rela-tivt taget obetydligt ökats.
Boningsrummens fördelning på 'de olika lägenhets-kategorierna framgår av tabellen å sid. 31, i vilken ävenuträknats, huru många procent de till vederbörandelägenhetskategorier hörande rummen utgjorde i pro-cent av samtliga rum å resp. orter.
28
Locaux d'après le nombre des chambres 1900—1930, en %.
Vuosi — ArAnnée
100 huoneistosta oli sellaisia, joissa oli: — Av 100 lägenheter voro sådana somomfattade: — Locaux arec:
1 huone1 rum
1 chambre
2 huonetta2 rum
2 chambres
3 huonetta | 4 huonetta3 rum ! 4 rum
3 chambres 4 chambres
5 huonetta5 rum
S chambres
6—7 huo-netta
6—7 rum6—7 cham-
bres
8 huonettaja enemmän8 eller flere
rum8 chambresou davan-
tage
YhteensäSamman-
lagtTotal
Helsinki —• Helsingfors1900 ....: 47.71910 43.51920 40.91930 34.1
Tampere — Tammerfors i1900 41.91910 • 37.41920 I 30.71930 ; 22.8
Vaasa — Vasa j1910 36.81920 30.01930 25.7
Kuopio1920 30.41930 29.9
Lahti1920 • 27.81930 25.6
Oulu — Uleâborg1910 43.91920 44.61930 33.9
Kotka1920 50.61930 44.3
22.727.629.834.3
24.428.632.837.9
38.241.941.843.6
37.640.146.0
37.341.642.7
44.344.3
47.247.3
28.630.835.2
30.737.8
8.19.7
l l . o13.3
7.68.19.9
10.4
10.813.114.916.7
10.210.912.116.9
11.012.615.7
11.112.2
9.913.3
11.711.716.5
7.79.2
6.97.17.67.1
5.25.05.35.1
6.57.37.97.0
5.16.16.16.3
6.17.78.8
8.07.9
7.97.2
6.25.67.4
6.14.5
4.84.14.34.6
2.72.42.42.7
4.14.54.33.5
1.82.12.22.5
3.43.93.5
3.43.2
3.53.1
3.53.23.3
2.31.8
6.35.74.85.1
3.12.52.32.5
4.33.73.83.3
2.22.22.01.9
3.53.22.9
2.22.0
2.82.7
3.92.82.7
2.02.0
3.52.31.61.5
1.91.20.80.6
2.61.81.10.7
1.21.20 90.8
1.91.00.7
0.60.5
0.90.8
2.21.31.0
0.60.4
100.0100.0100.0100.0
100.0100.0100.0100.0
100.0100.0100.0100.0
100.0100.0100.0100.0
100.0100.0100.0
100.0100.0
100.0100.0
lOO.O100.0100.0
100.0100.0
Huoneista kuuluu luonnollisesti suhteellisesti suu-rempi osa kuin huoneistoista niihin huoneistoluokkiin,joissa huoneiden luku on suuri. Asuinhuoneista tulikaikilla niillä paikkakunnilla, joilla laskenta toimitettiin,yhden huoneen huoneistojen osalle keskimäärin 1/s,kahden huoneen huoneistojen osalle % sekä kolmen janeljän huoneen huoneistojen osalle yhteensä vajaa 1/3.Vaikka suuria huoneistoja, vähintään 5 huonetta kä-
Som naturligt är, Jiör en proportionsvis större delav rummen än av lägenheterna till de lägenhetskate-gorier, som ha ett större rumantal. På ettrumslägen-heterna kom i genomsnitt för samtliga de orter, därräkning verkställts, 1/8 av boningsrummen på tvårums-lägenheterna Y3 samt på 3- och 4-rumslägenheternasammanlagt icke fullt %. Medan de stora lägenheterna,på 5 och flere rum, i genomsnitt utgjorde blott omkring
29
Chambres dans les locaux groupées d'après le nombre des chambres dans ceux-ci.
Huoneluku asutuissa huoneistoissa, joissa oli: — Antalet rum i bebodda lägenheter med:Chambres des locaux comprenant:
sittäviä, oli keskimäärin vain noin 1/12 kaikista huoneis-toista, oli niissä lähes % huoneiden koko lukumäärästä.Tässä kohdin eri paikkakuntien eroavaisuudet ovatjotenkin samat kuin ne, joista aikaisemmin on mai-nittu eri huoneistotyyppien suhteellisen lukuisuudenvhtevdessä.
1/12 av samtliga lägenheter, innehöllo de inemot %av hela antalet rum. De olika orterna förete ungefärliknande skiljaktigheter i detta avseende, som redanframhållits i fråga om de olika lägenhetstypernas frek-vens.
V. Asukkaat ja asunto-olot.
Rakennus- ja asuntolaskenta oli, kuten tunnettu,läheisesti yhdistetty samanaikaiseen väestölaskentaan,ja siinä koottiin tietoja myöskin väestön jakaantumi-sesta erilaisiin huoneistoihin. Asunto-oloja koskevassaselonteossa täytyi kuitenkin jättää syrjään eräs väestö-ryhmä. Tähän ryhmään kuului osaksi sellaisia henki-löitä, jotka laskentahetkellä asuivat laivoissa, osaksi
V. De boende och bostadsförhållandena.
Byggnads- och bostadsräkningen var som bekantnära förbunden med den samtidigt verkställda folk-räkningen och insamlades vid densamma även upp-gifter om fördelningen av befolkningen på lägenheterav olika slag. Vid en redogörelse för bostadsförhållan-dena måste emellertid en grupp av befolkningen läm-nas åt sidan. Denna omfattade dels sådana personer,
30
taas sellaisia, jotka asuivat erilaisissa laitoksissa jaasuntoloissa, kuten sairaaloissa, vankiloissa y. m.,lisäksi ne henkilöt, jotka asuivat hotelleissa, mat-kustajakodeissa y. m., siis yleensä se osa väestöä, jokaei asunut perheasunnoissa. Seuraavassa taulukossa onkatsaus näiden ryhmien, siis laitos väestön y. m. sekämuun väestön, suuruuteen. Seuraava asunto-olojakoskeva selonteko kohdistuu ainoastaan viimeksi-mainittuun ryhmään.
som vid räkningstillfället bodde på fartyg, dels återdem, som bodde i inrättningar och internat av olikaslag ss. sjukhus, fängelser o. dyl., vidare personer bo-ende på hotell, resandehem o. a., alltså överhuvud dendel av befolkningen, som icke bodde i familjebostäder.I följande tabell gives en översikt av de bägge grup-pernas storlek, alltså anstaltsbefolkning m. fl. samtövriga boende. Den följande redogörelsen för bostads-förhållandena kommer endast att befatta sig med densenare gruppen.
Habitants dans les établissements etc. et dans les habitations de famille.
Asukkaat laitoksissa,hotelleissa, laivoissa y. m.
Boende i inrättningar,hotell, fartyg m. m.
Habitants dansments, hôtels,
117983 78231382 5001030
893492
1223418
97232
68
les établisse-navires, etc.
0//o
4.65.04.34.14.13.92.56.22.21.23.20.9
Asukkaat perheasunnoissaBoende i familjebostäderHabitants dans len habita-
Laitoksissa, hotelleissa y. m. sekä laivoissa asuvaväestö oli siis useilla paikkakunnilla ainoastaan mi-tättömänä osana koko väestöä.
Muista asukkaista valtava enemmistö asui yksin-omaan asuinhuoneita käsittävissä huoneistoissa. Tämäkäy ilmi seuraavasta taulukosta, jossa asukkaat onryhmitetty asuinhuoneita käsittävissä huoneistoissaasuviin ja sellaisissa huoneistoissa asuviin, joissa olisekä asuinhuoneita että muihin tarkoituksiin käytettyjähuoneita. Jälkimmäistä ryhmää kutsutaan tässä lyhyy-den vuoksi »sekahuoneistoiksi».
Den i anstalter, hotell m. fl. samt på fartyg boendebefolkningen utgjorde alltså på flertalet orter endasten obetydlig del av befolkningen.
Av övriga boende bodde det övervägande flertaleti lägenheter med enbart boningsrum. Detta framgårav följande sammanställning, där de boende uppdelatspå sådana boende i lägenheter med enbart boningsrumoch i lägenheter med såväl boningsrum som rum förandra ändamål. Den sistnämnda gruppen benämneshär för korthetens skull »blandade lägenheter».
Habitants des logements et des locaux ne servant pas uniquement d'habitation.
Asukkaita: — Boende: — Habitants dans:
Yksinomaan asuinhuoneitakäsittävissä huoneistoissaI lägenheter med enbart
Tarkastaessa eri paikkakuntia huomaa, että erihuoneistotyyppien suhteellinen yleisyys lähinnä määrää,miten asukkaat jakaantuivat minkin suuruisten huo-neistojen kesken kullakin paikkakunnalla. Asukkaistamuodostivat suurimman ryhmän, 3i.o—48.0%, ne,jotka asuivat kahden huoneen huoneistoissa. Seitse-mällä paikkakunnalla yhden huoneen huoneistojenasukkaat olivat lähinnä suurimpana ryhmänä. Niistämitoittakoon erikoisesti Kotka, jossa kokonaista 36.7 %asukkaista kuului mainittuun luokkaan. Viidellä
Vad förhållandena på de olika orterna beträffar, be-tingas fördelningen av de boende på olika lägenhets-typer främst av dessa lägenhetstypers relativa frek-vens på vederbörande orter. Den största gruppen,från 34.o till 48.0% av samtliga, utgjorde de boendei tvårumslägenheter. På sju orter bildade de boendei ettrumslägenheterna den näststörsta gruppen. Avdessa kan speciellt nämnas Kotka, där icke mindre än36.7% av de boende tillhörde denna kategori. Påfem orter: Viborg, Tammerfors, Vasa, Raumo och Ja-
32
paikkakunnalla, Viipurissa, Tampereella, Vaasassa,.Raumalla ja Pietarsaaressa, sen sijaan kolmen huoneenhuoneistojen asukkaat olivat lähinnä suurimpana ryh-mänä. Osakeittiöhuoneistoissa asui Tampereella 7.5 %asukkaista. Neljän huoneen huoneistoissa asui useim-milla paikkakunnilla 9—10 % kaikista asukkaista.Ainoastaan Kotkassa, Turussa ja Riihimäellä tämäryhmä oli huomattavasti pienempi. Suurempien huo-neistojen asukkaita oli huomattava määrä etupäässäHelsingissä, Viipurissa, Vaasassa sekä pikkukaupun-geissa Raumalla ja Pietarsaaressa, kun taas muillapaikkakunnilla niitä oli suhteellisen vähän.
Edelliseen, vuoden 1920 asuntolaskentaan verrattunayhden huoneen huoneistojen asukkaiden prosenttilukuon kauttaaltaan vähentynyt, niinikään suurimpien,vähintään 8 huonetta käsittävien huoneistojen. Sensijaan keskikokoisten huoneistojen, etenkin kahdenhuoneen huoneistojen, asukkaiden prosenttiluku onyleisesti lisääntynyt. —• Tampereen osakeittiöhuoneistot,joissa vielä vuonna 1920 asui 18.2 % mainitun kaupun-gin asukkaista, ovat nyt suuresti menettäneet merki-tystään.
Asukkaiden luku huoneistoa kohden on verraten riippu-maton eri huoneistojen suuremmasta tai pienemmästähuoneluvusta. Tämä keskiluku tietenkin nousee jonkinverran huoneluvun kasvaessa, mutta ei lähimainkaansuhteellisesti yhtä paljon. Tämä asianlaita näkyyseuraavasta taulukosta, jossa kysymyksessä olevakeskiluku on laskettu erikseen asianomaisten kaupunkieneri huoneistoluokille. Jotta eroavaisuudet selvemminnäkyisivät, on keskiluku laskettu kunkin suuruusluo-kan 100 huoneistoa kohden.
kobstad, utgjorde åter de boende i trerumslägenheterden näststörsta gruppen. I delkökslägenheter boddei Tammerfors 7.5 % av de boende. De boende i fyra-rumslägenheterna utgjorde på de flesta orter 9—10 %av samtliga boende. Endast i Kotka, Åbo och Riihi-mäki var denna grupp påfallande svagare företrädd.Antalet boende i större lägenheter var av betydelsefrämst i Helsingfors, Viborg, Vasa samt småstädernaRaumo och Jakobstad, medan deras antal var relativtobetydligt å övriga orter.
Jämfört med föregående bostadsräkning, år 1920,ha de boende i ettrumslägenheter över lag minskatsprocentuellt taget, ävenså i de största lägenheterna,på 8 rum och flere. Däremot ha de boende i de medel-stora lägenheterna genomgående vunnit i betydelse,i synnerhet tvårumslägenheterna. — Delkökslägenhe-terna i Tammerfors, som ännu år 1920 hyste 18.2%av samtliga boende i denna stad, ha nu starkt förloratterräng.
Antalet boende per lägenhet är jämförelsevis oberoendeav den större eller mindre skillnaden i rumantalet mel-lan de olika lägenheterna. Detta genomsnittsantalökas naturligtvis något, allteftersom rumantalet sti-ger, men icke närmelsevis i proportion därtill. Dettasakförhållande framgår av följande tabell, där dettagenomsnittsantal är uträknat särskilt för de olika lä-genhetskategorierna i respektive städer. I syfte attfå skiljaktigheterna tydligare fram, har medeltalet ut-räknats per 100 lägenheter av resp. storleksklass.
Moyenne d'habitants par 100 locaux.
2.B'ïï.
g
H'§pI 3as
sa PS C33o
Ainoastaan keittiö — Endast kök1 huone ilman keittiötä — 1 rum utan kök . . .
Yhteensä — Summa
2 huonetta ihn. keittiötä — 2 rum utan kök ..1 huone ja keittiö — 1 rum o. kök
Yhteensä — Summa
1 tai 2 huonetta ja osa keittiöön — 1 el. 2 rumo. del i kök
3 huonetta — rum4 » »5 » »6 ja 7 huonetta —• 6 och 7 rum8 itai useamp. huon. — 8 el. flere rum
Kun asukkaiden keskiluku yhden huoneen huoneis-toissa vaihteli 210:n ja 326:n välillä 100 huoneistoakohden, olivat vastaavat keskiluvut kahden huoneenhuoneistoissa 334 ja 431. Seuraavissa huoneistoluokissanousu on samoin hyvin pieni. Kysymyksessä olevakeskiluku vaihteli kaikkiin huoneistoihin nähden eripaikkakunnilla 340:n (Pietarsaaressa) ja 421:n (Kuo-piossa) välillä.
Viimeksimainittua keskilukua on oikeastaan verrat-tava perhetalouksicn keskimääräiseen henkilölukuun.Talouskuntia koskeva tilasto, jota myöhemmin käsi-tellään, osoittaa, että äsken mainittu keskiluku olikaikki laskentapaikkakunnat huomioon otettuna 368,kun taas asukkaiden keskiluku 100 huoneistoa kohdenoli 360. Jälkimmäisen luvun pienemmyys johtuu siitä,että myöskin osa yhden hengen talouskuntia käyttiomaa huoneistoa. Viimeksimainituista talouskunnistauseimmat kuitenkin asuivat alivuokralaisina perhe-talouskuntien vuokraamissa huoneistoissa.
Eri huoneistoryhmissä ja eri paikkakunnilla vallitse-vien asunto-olojen arvostelemiselle tarjoaa parhaanlähtökohdan asukkaiden keskimääräinen luku asuin-huonetta kohden. Tämä keskiluku, 100 asuinhuonettakohden ilmaistuna, käv selville seuraavasta taulukosta.
Medan medeltalet boende i ettrumslägcnheterna va-rierade mellan 210 och 326 per 100 lägenheter, voromotsvarande genomsnittstal för tvårumslägenheterna334 och 431. Stegringen för de följande lägenhetskatego-rierna är ävenså rätt långsam. Ifrågavarande genom-snittstal för samtliga lägenheter på resp. orter växlademellan 340 (för Jakobstad) och 421 (för Kuopio).
Sistnämnda medeltal bör egentligen ställas i relationtill genomsnittsantalet medlemmar i familjehushållen.Hushållsstatistiken, vilken senare skall upptagas tillbehandling, visar att nyssnämnda medeltal per 100hushåll för alla räkningsorter tillsammantagna var 368,medan genomsnittsantalet boende per 100 lägenhetervar 360. Att den senare siffran är något lägre berorpå att även en del av enpersonshushållen disponeradeöver egna lägenheter. Flertalet av de sistnämndahushållen bodde dock som underhyresgäster i lägen-heter upphyrda av familjehushåll.
Vid bedömandet av bostadsstandarden inom olikagrupper av lägenheter och på olika orter giver medel-talet boende per boningsrum den bästa utgångspunktenDetta medeltal — angivet per 100 boningsrum — fram-går av följande tabell.
Moyenne d'habitants par 100 chambres.
Helsinki
Helsingfors
273226263
147181178
136114988573149
TurkuÅ
bo
261195251
145179178
137113978969164
Viipuri
Viborg
266199260
177184184
1711421201049174158
Tam
pereT
amm
erfors
232176223
140178177
1661431251089070154
Vaasa
Vasa
228170221
169181180
1391151008470150
Kuopio
340221326
158217215
15413211810168191
Lahti
241166232
150182181
1371141089481156
Oulu
Uleåborg
299217284
151197196
1521271189875172
Kotka
327231321
197210209
1521231009361203
Raum
aR
aumo
249178213
166179178
1421261079473150
PietarsaariJakobstad
219133210
136168167
129107999271139
Riihim
äki
273138234
168179178
i
138114938359158
Ainoastaan keittiö — Endast kök1 huone ilman keittiötä — 1 rum utan kök . . .
Yhteensä •— Summa
2 huonetta ilm. keittiötä — 2 rum utan kök ..1 huone ja keittiö — 1 rum o. kök
Yhteensä — Summa
1 tai 2 huonetta ja osa keittiöön — 1 el. 2 rumo. del i kök
3 huonetta — rum4 » »5 » »6 ja 7 huonetta — 6 och 7 rum8 tai useamp. huon. — 8 el. flere rum
Yhteensä — Summa
Asunto-olot olivat epäedullisimmat hellahuoneissa,joissa asukkaiden luku 100 huonetta kohden oli useim-milla paikkakunnilla 260:tä suurempi. Myöskin yksi-näisissä huoneissa keskiluku oli verrattain suuri, mikäosoittaa, että näitäkin huoneistoja osaksi käytetäänperheasuntoina. Huoneen ja keittiön huoneistoissa,jotka muodostavat työläisasuntojen tärkeimmän huo-neistotyypin, kysymyksessä oleva keskiluku oli noin 180.
De ofördelaktigaste bostadsförhållandena förete enkel-köken, i vilka antalet boende per 100 rum på de flestaorter översteg 260. Även enkelrummen framträda medett jämförelsevis högt medeltal, vilket tyder på att avdessa lägenheter en del användas som bostäder förfamiljer. För lägenheterna på ett rum och kök, sombilda den viktigaste lägenhetstypen för arbetarbostä-derna, var ifrågavarande genomsnittssiffra omkring 180.
2343 33
34
Asukkaiden keskiluku huonetta kohden väheneenopeasti, sitä mukaa kuin huoneistojen huonelukulisääntyy. Kolmen huoneen huoneistoissa keskilukuon noin 140, neljän huoneen huoneistoissa noin 120,kun taas vähintään 8 huonetta käsittävissä huoneis-toissa vastaava luku oli ainoastaan 70:n vaiheilla 100huonetta kohden.
Eri paikkakunnilla voidaan havaita huomattavaapoikkeamista edellä esitetyistä luvuista. Vähintään 3huonetta käsittäviin huoneistoihin nähden asumistiheysoli kuitenkin suhteellisen tasaista. Mutta pienemmissähuoneistoissa eroavaisuudet ovat huomattavia. Hella-huoneissa oli Kuopiossa ja Kotkassa niin ollen keski-määrin vastaavasti 340 ja 327 asukasta 100 huonettakohden, Pietarsaaressa ja Raumalla sitävastoin vastaa-vasti 219 ja 249. Myöskin huoneen ja keittiön huoneis-toihin nähden Kuopio ja Kotka olivat epäsuotuisim-massa asemassa, kysymyksessä olevien lukujen ollessavastaavasti 217 ja 210, kun sen sijaan useimmilla muillapaikkakunnilla keskiluku oli 180:n vaiheilla.
Kaikista laskennassa mukana olleista paikkakunnistaPietarsaaressa oli pienin asumistiheys, nimittäin 139-asukasta 100 huonetta kohden, sen jälkeen seurasi Hel-sinki, 149, sekä Vaasa ja Rauma, kummassakin 150.Epäsuotuisin tämä luku oli Kotkassa, nimittäin 203,ja sen jälkeen Kuopiossa, 191.
Viime vuosikymmeninä asumistiheys on vähentynythuomattavassa määrässä. Tämä käy ilmi seuraavistaluvuista, jotka koskevat kolmea viimeistä asuntolas-kentaa.
Medeltalet boende per rum minskas snabbt, i denmån antalet rum i lägenheterna Ökas. För trerumslägen-heterna rör sig genomsnittstalet kring 140, för fyra-rumslägenheterna kring 120, medan motsvarande siffraför lägenheter på 8 eller flere rum var endast c:a 70per 100 rum.
På de olika orterna kunna betydliga avvikelser frånovananförda siffror iakttagas. Lägenheter på 3 rumoch därutöver uppvisa dock en relativt jämn boende-täthet. Men för de mindre lägenheterna äro skiljaktig-heterna anmärkningsvärda. Enkelköken i Kuopio ochKotka hade sålunda i genomsnitt resp. 340 och 327boende per 100 rum, i Jakobstad och Raumo däremotresp. 219 och 249. Även i fråga om lägenheterna påett rum och kök intogo Kuopio och Kotka den ogynn-sammaste ställningen med siffrorna 217 och 210, medanmedeltalet för flertalet av de övriga orterna höll sigkring 180.
Av samtliga i räkningen medtagna orter hade Jakob-stad den lägsta boendetätheten med 139 boende per100 rum, därefter följde Helsingfors med 149 samtVasa och Raumo med 150 vardera. Den ogynnsammastesiffran hade Kotka med 203 följd av Kuopio med 191boende.
Under de senaste årtiondena har boendetäthetenminskats i avsevärd grad. Detta framgår av följandesiffror, vilka gälla de tre senaste bostadsräkningarna
Vuosikymmenellä 1921—30 tapahtunut asumis-tiheyden väheneminen on johtunut kahdesta yhdessävaikuttaneesta seikasta: rakennustoiminnasta ja talous-kuntien jäsenmäärän vähenemisestä. Vilkas rakennus-toiminta on keskittynyt etupäässä huoneen ja keittiönsekä kahden huoneen ja keittiön käsittäviin huoneisto-tyyppeihin, kun sen sijaan alkuperäisimmällä kannallaolevan asuntomuodon, hellahuoneen, joka aikaisemminoli tavallisin huoneistotyyppi vähävaraisimman väestönkeskuudessa, merkitys on vähentynyt. Tässä on siiskysymys asumistason paranemisesta, mikä lähinnä on
Nedgången i boendetätheten under decenniet 1921—1930 har framkallats av tvenne samverkande omstän-digheter: byggnadsverksamheten och minskningen iantalet medlemmar per hushåll. Den livliga byggnads-verksamheten har främst koncentrerat sig på lägenhets-typerna ett rum och kök samt två rum och kök, medanden primitivaste bostadsformen, enkelköken, vilkentidigare var den vanligaste lägenhetstypen bland denmindre bemedlade befolkningen, förlorat terräng. Härär alltså fråga om en förbättring av bostadsstandarden,som närmast är ett utslag av förhöjd levnadsstandard.
35
eräs kohonneen elintason ilmaus. Perheiden suuruudenväheneminen taas, jota myöhemmin käsitellään talous-kuntia koskevan tilaston yhteydessä, on pääasiassa joh-tunut syntyneisyyden alenemisesta. Tämä aleneminenon ollut erikoisen selvää viime kymmenvuotiskautena.
Läheisessä yhteydessä väestön jakaantumisen kanssaperhetalouskuntien henkilöluvun mukaan on eri huo-neistoissa asuvien jakaantuminen asianomaisen asuja-ryhmän suuruuden mukaan. Tätä jakaantumistavalaisevat seuraavat prosenttiluvut.
Nedgången i familjernas storlek åter, vilken kommeratt senare beröras i samband med hushållsstatistiken,har huvudsakligen förorsakats av minskningen i nati-viteten. Denna minskning har varit speciellt utprägladunder den sistförflutna tioårsperioden.
I nära sammanhang med befolkningens fördelningefter antalet medlemmar i- familjehushållen står för-delningen av de i olika lägenheter boende efter respek-tive boendegruppers storlek. Denna fördelning belysesav följande procentsiffror.
Répartition des locaux d'après le nombre d'habitants par local.
Kaikista huoneistoista oli sellaisia, joissa oli seuraava määrä asukkaita:Av alla lägenheter utgjorde sådana med ett nedanstående antal boende:
Du total des locaux étaient ceux habités par le nombre d'habitants indiqué ci-dessous:
Useimmissa huoneistoissa asuviin henkilöryhmiinkuului 2—4 henkeä. Kun talouskuntia koskevan tilas-ton mukaan yhden hengen talous- eli ruokakunnat oli-vat varsin lukuisat, noin 30 % kaikista talouskunnista,olivat yhden hengen asujaryhmät vain noin 10 % kai-kista asujaryhmistä. Tämä osoittaa, että alivuokralai-set ja asukit muodostavat suurimman osan yhden hengentalouskunnista. Vähintään 7 henkeä käsittävät asuja-ryhmät olivat myös harvinaisia kaikilla paikkakunnilla.—• Erisuuruisten asujaryhmien yleisyys vaihtelee li-säksi huomattavasti eri paikkakunnilla.
De flesta lägenheter beboddes av grupper på 2—4personer. Medan enligt hushållsstatistiken enpersons-hushallen eller -matlagen voro rätt talrika, ungefär 30 %av alla hushåll, uppgingo boendegrupperna på 1 persontill endast omkring 10 % av alla boendegrupper. Dettatyder på att större delen av enpersonshushallen bildasav underhyresgäster och inneboende. Boendegrupperpå 7 och f 1ère personer .voro även sällsynta på samtligaorter. — De olika boendegruppernas frekvens varierarför övrigt i avsevärd grad på de olika oi terna.
VI. Ahtaasti asutut huoneistot.
Asumistiheys vaihtelee huomattavasti eri huoneisto-ryhmissä ja se on yleensä suurempi pienissä huoneis-toissa kuin muissa. Sen vuoksi on erikoisesti kiinnitettyhuomiota pienten huoneistojen asunto-oloihin ja koe-tettu tutkia, missä määrin niissä esiintyy suorastaanepäedullisina pidettäviä olosuhteita. Ahtaasti tai liianahtaasti asutuiksi on katsottu kaikki sellaiset 1—4 huo-neen huoneistot, joissa asumistiheys oh 3 henkeä tai
VI. De överbefolkade lägenheterna.
Boendetätheten varierar i avsevärd grad inom deolika grupperna av lägenheter och är den i allmänhetstörre i de små lägenheterna än i'de övriga. Man hardärför ägnat bostadsstandarden i dessa lägenheter enspeciell uppmärksamhet och sökt utröna, i vilken ut-sträckning bostadsförhållanden, som direkt kunna be-tecknas som ogynnsamma, förekomma i dem. Såsomöverbefolkade eller trångt bebodda ha alla sådana
36
enemmän huonetta kohden. Tällaisten huoneistojenja niissä asuvien lukumäärä käy ilmi seuraavasta taulu-kosta:
lägenheter på 1—4 rum ansetts, i vilka boendetäthetenper rum utgjort 3 eller flere personer. Antalet sådanalägenheter och i dem boende framgår av följande tabell:
Asuntotilastollisessa kirjallisuudessa ahtaasti tai liianahtaasti asumisen raja on asetettu vielä alemmaksikuin Suomessa on laita, sillä kaikki huoneistot, joissaon enemmän kuin 2 asukasta huonetta kohden, on kat-sottu ahtaasti asutuiksi. Tätä laskuperustetta käyttäenahtaasti asuttuja 1—4 huoneen huoneistoja oli seuraavamäärä:
I den bostadsstatistiska litteraturen har gränsen föröverbefolkning eller trångboddhet vanligen dragitsännu lägre än i Finland, i det alla lägenheter med över2 boende per rum ansetts vara överbefolkade. Meddenna beräkningsgrund var antalet överbefolkade lägf n-heter på 1—4 rum följande:
Nämä luvat valaisevat lisäksi aikaisemmin eri paikka-kuntien asunto-oloista tehtyjä havaintoja. Erikoisensilmiinpistävä on ahtaasti asuttujen huoneistojen suurilukumäärä Kotkassa, Kuopiossa ja Oulussa, kun sensijaan Rauman ja Pietarsaaren sekä Tampereen luvutovat suhteellisen suotuisat. — Ahtaasti asuvan väestönsuuruuteen nähden esiintyy samantapaisia vaihteluita.Kotkassa asui niin ollen kokonaista 44.7 % kaikistaasukkaista ahtaasti asutuissa huoneistoissa, Kuopiossataas 38.3 %.
Tässä suhteessa vuodesta 1900 lähtien tapahtunutkehitys niillä paikkkunnilla, joilla asuntolaskenta onaikaisemmin toimitettu, esitetään seuraavassa katsauk-sessa:
Dessa siffror belysa ytterligare de tidigare gjordaiakttagelserna om bostadsstandarden på de olika orterna.Särskilt iögonenfallande är det stora antalet överbe-folkade lägenheter i Kotka, Kuopio och Uleåborg, medansiffrorna för Raumo och -Jakobstad samt Tammerforsäro relativt gynnsamma. — För den trångt boendebefolkningens vidkommande framträda liknande väx-lingar. I Kotka bodde sålunda icke mindre än 44.7 %av alla boende i överbefolkade lägenheter, i Kuopio åter38.3 %.
Beträffande de orter, där bostadsräkning tidigareanordnats, gives här nedan en översikt av utvecklingeni detta avseende sedan år 1900:
37
Locaux surpeuplés ainsi que leurs habitants 1900—1930.
Kuten jo aikaisemmin yleisestä asumistiheydestäpuheen ollessa huomautettiin, on asunto-oloissa ta-pahtunut sangen suurta parannusta ja tämä on lähinnäilmennyt siinä, että ahtaasti asutut huoneistot ovatvähentyneet useimmilla paikkakunnilla sekä absoluutti-sesti että varsinkin suhteellisesti. Tämän huomattavanmuutoksen aiheuttaneisiin seikkoihin nähden viitataansiihen, mitä edellä on esitetty.
Ahtaasti asumista on todettavissa oikeastaan vainpienissä huoneistoissa, kun sen sijaan keskikokoisissahuoneistoissa asian laita on huomattavasti suotuisampi.Tämä käy ilmi seuraavasta taulukosta.
43.339.728.233.228.6 .
——
37.9.
34.532.124.428.421.937.326.038.451.5
20.o21.717.213.214.529.715.524.736.3
49.651.038.950.5
————
49.i50.936.o42.939.5
—
47.3
41.642.332.538.031.948.835.949.o60.4
24.029.323.619.221.838.323.332.944.7
Såsom redan i fråga om den allmänna boendetäthetenframhölls, har en mycket stor förbättring ägt rum i frågaom bostadsstandarden och har denna främst tagit siguttryck däri, att de överbefolkade lägenheterna min-skats, på de flesta orter såväl absolut taget som i synner-het relativt. Angående de omständigheter, som för-anlett denna betydande förändring, hänvisas till detföregående.
Det är egentligen endast i de små lägenheterna entrångboddhet kan konstateras, medan förhållandetredan för de medelstora lägenheterna är betydligt gynn-sammare. Detta framgår av följande tabell.
Ahtaasti asuttuja yhden huoneen huoneistoja oliuseimmilla paikkakunnilla enemmän kuin % kaikistatämän kokoisista huoneistoista. Oulussa niitä oli lähespuolet, Kotkassa ja Kuopiossa taas enemmän kuin 60 %.Kahden huoneen huoneistojen luvut ovat huomattavanedulliset, sillä useimmissa tapauksissa ainoastaan 11—13 % tähän luokkaan kuuluvista huoneistoista onahtaasti asuttuja. Kolmen ja neljän huoneen huoneis-toista vain harvat olivat ahtaasti asuttuja.
De tättbefolkade 1-rums lägenheterna utgjorde påflertalet orter mer än y3 av samtliga lägenheter avdenna storlek. I Uleåborg närmade sig relationstalethälften, medan det i Kotka och Kuopio översteg 60 %.Tvårumslägenheterna visa avsevärt förmånliga siffror;i de flesta fall voro 11—13 % av alla lägenheter avdenna kategori överbefolkade. Av lägenheter med3 eller 4 rum tillhörde endast ett fåtal kategorin över-befolkade lägenheter.
38
Asunto-oloissa tapahtunut huomattava parantumi-nen, mikä on voitu todeta jo aikaisemmin esitettyjennumeroiden perusteella, käy vielä selvemmin ilmi, josverrataan äsken esitettyjä prosenttilukuja aikaisempienasuntolaskentojen vastaaviin lukuihin. Etenkin Hel-singissä ja Oulussa ahtaasti asuttujen pienten huoneisto-jen luku on huomattavasti vähentynyt, kun taas esi-merkiksi Kotkassa ja Kuopiossa parannukset ovattapahtuneet huomattavasti hitaammin.
Ahtaasti asutut huoneistot on myöskin jaettu asumis-tiheyden eri asteiden mukaan kolmeen ryhmään janäiden ryhmien suuruus verrattuna kaikkiin kysy-myksessä oleviin luokkiin kuuluviin huoneistoihin käyselville seuraavasta taulukosta.
Den märkbara förbättring i bostadsförhållandena,som kunnat iakttagas redan med ledning av tidigareanförda siffror, kommer ännu mer utpräglat till synes,om man jämför de nyssmeddelade procenttalen medmotsvarande för tidigare bostadsräkningar. I synnerheti Helsingfors och Uleåborg har antalet överbefolkadesmålägenheter avsevärt nedgått, medan förbättringenexempelvis i Kotka och Kuopio skett betydligt lång-sammare.
De överbefolkade lägenheterna ha även fördelatsefter olika grader av boendetäthet i tre grupper ochframgå dessa gruppers storlek i förhållande till samtligalägenheter tillhörande ifrågavarande kategorier avföljande tabell.
Locaux surpeuplés ainsi que leurs habitants.
Ahtaasti asuttuja 1—4 h. huo-neistoja %:eina kaikista asu-
tuista huoneistoistaöverbefolkade lägenheter om1—4 rum i % av hela antalet
bebodda lägenheterLocaux de J—4 chambreshabités à l'étroit en % du
nombre total de» locaux
Ahtaasti asuttujen huoneistojenasukkaat %:eina kaikista
asukkaistaBoende i överbefolkade lägen-
heter i % av alla boendeHabitants des locaux habitésà l'étroit en % du nombre
total des habitants
Asukkaita huonetta kohden — Antal boende per rum — Habitants par chambre
Huoneistot, joissa oli 3—4 henkeä huonetta kohden,muodostivat suurimman luokan kaikilla paikkakunnilla.Huomattava on kumminkin, että seuraava luokka,4—-6 asukasta huonetta kohden, joka jo edustaa suuriahaittoja, on myöskin suhteellisen suuri etenkin Kot-kassa ja Kuopiossa. Kaikilla paikkakunnilla oli li-säksi joukko huoneistoja, joissa asui vähintään 6 henkeähuonetta kohden, mikä asumistiheyshän aiheuttaavarsin vakavaa laatua olevia terveydellisiä ja siveellisiävaaroja. Tässä on kysymys sellaisista tapauksista,joissa koko perhe, usein lisäksi asukkeineen, käyttääsamaa huonetta makuuhuoneena, oleskeluhuoneena jaruuan valmistamiseen. — Jos verrataan oloja aikaisem-pien asuntolaskentojen aikana vallinneisiin, voidaankuitenkin todeta, että ahtaasti asumisen äärimmäisettapaukset ovat vähentyneet ilahduttavassa määrässä,ja tämä koskee kaikkia niitä paikkakuntia, joilla las-kenta on aikaisemmin toimitettu.
Lägenheterna med 3—4 personer per rum bildadeden största kategorin på samtliga orter. Anmärknings-värt är dock, att den följande kategorin, 4—6 boendeper rum, vilken redan representerar stora olägenheter,även den är relativt stor, speciellt i Kotka och Kuopio.På samtliga orter funnos ytterligare ett antal lägenhetermed 6 och f 1ère personer per rum, vilken boendetäthetju medför hygieniska och moraliska vådor av synnerli-gen allvarlig art. Det är här fråga om fall, då helafamiljen, ofta ökad med inneboende, använder sammarum som sovrum, vardagsrum och för matlagning. —Vid en jämförelse med förhållandena vid tidigare bo-stadsräkningar kan man dock konstatera, att de extre-maste fallen av trångboddhet minskats i glädjande gradoch gäller detta samtliga de orter, där räkning tidigareanordnats.
39
VII. Vuokrat.
Vuokratilaston tarkoituksena oli käsittää ainoastaanasuinhuoneistot. Kyselykaavakkeella saatiin vuokra-tietoja myöskin sellaisista huoneistoista, joita käy-tettiin samanaikaisesti asumiseen ja muihin tarkoituk-siin. Vuokria koskevan aineiston käyttelyssä tämäryhmä, jolla muuten on varsin vähäinen merkitys, onkuitenkin jätetty syrjään, etupäässä siitä syystä, ettäse on kokoonpanoltaan erittäin epätasainen. Myöskinvarsinaisissa asuinhuoneistoissa on suoritettu aineistonkarsintaa. Einen kaikkea on hyljätty sellaiset huoneis-tot, joiden vuokralaiset olivat asianomaisen kiinteistön-tai huoneistonomistajan palveluksessa. Tässä julkaistunaineiston tarkoituksena on siis valaista vapailla vuokra-markkinoilla asianomaisena ajankohtana vallinnuttavuokratasoa.
Kysymyksessä oleva aineisto on mainituista supis-tuksista huolimatta sangen edustava, mikä käy ilmiseuraavista luvuista, jotka osoittavat, montako pro-senttia vuokratuista asuinhuoneistoista käsitelty ai-neisto on eri paikkakunnilla:
VII. Hyrorna.
Statistiken över hyrorna var avsedd att omfattaendast bostadslägenheter. På frågeformuläret anhöllsäven om uppgift rörande hyrorna för de lägenheter,som användes samtidigt till bostad och för annat ända-mål. Vid bearbetningen av materialet rörande hyrornahar denna grupp, som för övrigt spelar en mycket under-ordnad roll, dock lämnats å sido, främst på grund avdess synnerligen ojämna sammansättning. Även blandde egentliga bostadslägenheterna har en utrensning avmaterialet ägt rum. Framför allt ha utmönstrats så-dana lägenheter, vilkas hyresgäster stått i vederbörandefastighets- eller lägenhetsägares tjänst. Det här offent-liggjorda materialet är alltså avsett att belysa hyres-nivån å den fria hyresmarknaden vid vederbörandetidpunkt.
Att ifrågavarande material trots dessa inskränknin-gar är mycket representativt framgår av följande siffrorvilka angiva, huru många procent av de uthyrda bo-stadslägenheterna, som det behandlade materialetutgör å respektive orter:
Helsinki TurkuHelsingfors Åbo
82.9 88.6
ViipuriViborg
79.1
TampereTammerfors
72.2
VaasaVasa
80.4
Kuopio
89.9
Lahti
78.6
OuluUleåborg
86.6
Kotka
65.o
RaumaRaumo
82.6
PietarsaariJakobstad
79.9
Riihimäki
62.6
Vuokratilaston käyttelyssä on tarkasti erotettutoisistaan sellaiset huoneistot, joissa ei ollut keskus-lämmitystä, ja sellaiset, joissa oli tällainen. Näihinkahteen luokkaan kuuluvia huoneistoja, joista onvuokraa koskevia tietoja, oli eri paikkakunnilla seu-raava määrä.
Vid bearbetningen av hyresstatistiken har en strängåtskillnad gjorts mellan lägenheter utan centralvärmesamt sådana försedda med denna anordning. Antaletlägenheter tillhörande dessa bägge kategorier, för vilkauppgifter om hyran föreligga, var på de. olika orternaföljande.
Logements loués, dont le loyer était connu.
i si
Huoneistoja ilman kes- Jkuslämmitystä — Lä-genheter utan central-värme j 25 217
64.6Huoneistoja, joissa oli
keskuslämmitys — Lä-genketer med central-värme
0/
/oYhteensä — Summa
13 80235.4
39 019
10 33587.2
152012.8
puriorg
9 30591.8
8368.2
11855 10 141
U
8 394 3 79895.6 i 96.8
3844.4
8 778
1253.2
3 923
3 47696.7
1203.3
3 596
Laht
2 61695.3
1294.7
2 745
o sr-i
• 35
2 76198.1
541.9
2 815
Kotk
2 36694.9
1265.1
2 492
Raum
Raum
125398.4
211.6
k1274
99299.2
0.81000
87797.1
262.9903
Kuten jo erilaisilla mukavuuksilla varustettuja huo-neistoja koskevan tilaston yhteydessä huomautettiin,oli keskuslämmityksellä varustettujen huoneistojenluku maaseutukaupungeissa sangen pieni ja tämä asian-laita kuvastuu myös edellä esitetyistä luvuista.
Såsom redan i samband med statistiken om med olikabekvämligheter försedda lägenheter framhållits, varantalet lägenheter med centralvärme mycket litet ilandsortsstäderna och avspeglas detta sakförhållandeäven i ovan anförda siffror.
40
Eri paikkakuntien ja eri huoneistoryhmien vuokra-tasosta saa selvimmän käsityksen taululiitteiden XIXtaulusta, jossa huoneistot on jaettu vuosivuokranvaihtelevan suuruuden mukaan useihin pieniin ryhmiin.
Seuraavassa esitetään katsaus eri paikkakuntienkeskimääräisiin vuokriin, ottaen tällöin huomioonainoastaan tärkeimmät huoneistoluokat. Sitä ennenesitetään kuitenkin tietoja siitä kunkin ryhmän huo-neistojen lukumäärästä, johon kysymyksessä olevatkeskiluvut perustuvat. Keskuslämmitystä vailla ole-vien vuokrahuoneistojen luku oli seuraava.
Den klaraste uppfattningen om hyresnivån på olikaorter samt för olika grupper av lägenheter erhåller manav tab. XIX i tabellbilagorna, där lägenheterna för-delats i ett stort antal smärre grupper efter år.>hyransväxlande storlek.
I det följande gives en översikt av medelhyrorna påolika orter, varvid endast de viktigaste lägenhets-kategorierna beaktats. Därförinnan skall dock meddelasuppgifter om det antal lägenheter inom varje grupp,som ifrågavarande medeltal bygga på. Antalet hyres-lägenheter utan centralvärme var följande.
Logements loués sans chauffage central.
BK(IQ 3 »B1
iipuriiborg
Ha «5m
per eim
erfors
^ *•*
3 P II! IiO p
!Ainoastaan keittiö — Endast kök 1111501 huon. ilman keittiötä — 1 rum utan kök.) 1 37l | 906 18lj 184
» » 3 » » » . 37! — —! —osa keittiöön •— 1 » o. del i kök' —-j —| —11 266» » 2 » » » » »keittiö — 1 rum och kök
23456 »
» » »» » »» » »» » »
» »
j—! — — 106
7 669. 3 2984 2964172168121861 5951039
Yhteensä — Summa 25 162
1318638379192
3071204831
39819112333
978
87410029
9881238
437373] 275
99 9145 3419! 17
10 3359 3058 3943 798
161229417146224
3 476
24139
165 340|247177! 3023 11
1259 963 8102099434116
304128652211
2 616 2 761
1216118183
2 366
599!430 4341827326
1253
1203818
992 877|
Keskuslämmityksellä varustettuja huoneistoja, jotka Antalet lägenheter med centralvärme, vilka bildaovat tämän ryhmän vuokratilaston perustana, oli grunden för hyresstatistiken rörande denna grupp, varseuraava määrä. följande.
Logements loués avec chauffage central.
Ainoastaan keittiö — Endast kök1 huon. ilman keittiötä — 1 rum utan kök.2 » » » 2 » » » .3 » » » 3 » » » .1 » ja keittiö — 1 rum och kök2 » » » 2 » » »3 » » » 3 » » »4 » » » 4 » » »5 » » » 5 » » »6 » » » 6 » » »
Yhteensä — Summa
Helsinki
Helsingfors
2 4872 017
987151
4 0081823
929687441202
13 732
TurkuÅ
bo
25116285
456214127115
7337
1520
1V
iipuriV
iborg
2921
7
2352441161194223
836
Tam
pereT
amm
erfors
53511
12493593416
7384
Vaasa
Vasa
210
222924131013
125
Kuopio
976
194316
1120
M
sr
3
12217281815
6129
IO
uluU
leåborg
28
._
il1413
41
54
Kotka
1884
39337872
126
1R
auma
Raum
o
1
55451
21
1PietarsaariJakobstad
2
21
\
8
Riihim
äki
48
4
I
26
41
Keskuslämmitystä vailla olevia huoneistoja koskevanaineiston määrä oli kohtuullisen tyydyttävä. Suuren-puoleisiin huoneistoihin nähden aineisto oli kuitenkinniukkaa, koska tällaisten huoneistojen lukumäärä onuseilla paikkakunnilla aivan liian pieni, jotta voitai-siin saada selvä käsitys vuokratasosta asianomaisissatapauksissa. Enemmän kuin 6 huonetta ja keittiönkäsittäviä huoneistoja ei käsillä olevassa tilastossa oleotettu huomioon. Helsingin osalta on kuitenkin käy-telty 7 huoneen ja keittiön huoneistoluokan vuokra-tilasto ja se koski 55:tä keskuslämmitystä vailla olevaaja 7O:tä keskuslämmityksellä varustettua huoneistoa.Edellisten keskimääräinen vuosivuokra oli 30 878 mkja jälkimmäisten 42 143 mk.
Keskuslämmityksellä varustettuja huoneistoja kos-keva vuokratilasto nojautuu epätasaisemmalle perus-talle. Ainoastaan neljän suurimman kaupungin osaltaaineiston voidaan katsoa olevan jotenkin edustavan.Muilla paikkakunnilla keskuslämmityksellä varustettu-jen huoneistojen luku on, kuten jo aikaisemmin huo-mautettiin, hyvin vähäinen, jonka tähden niiden vaiku-tus yleiseen vuokratasoon on verrattain pieni.
Keskuslämmitystä vailla olevien eri huoneistoryhmienkeskimääräiset vuosivuokrat käyvät selville seuraa-vasta taulukosta.1)
I fråga om lägenheter utan centralvärme var materia-lets omfattning skäligen tillfredsställande. För de störrelägenheternas vidkommande var materialet dock knapp-händigt, i det antalet sådana hyreslägenheter på flereorter är alltför lågt för att man kunde bilda sig en tydliguppfattning om hyresnivån i vederbörande fall. Lägen-heter med flere än 6 rum och kök ha icke beaktats iföreliggande statistik. Rörande kategorin 7 rum ochkök har dock hyresstatistik för Helsingfors bearbetatsoch gällde denna 55 lägenheter utan centralvärme och70 lägenheter med centralvärme. För de förra varmedelhyran 30 878 mk, för de senare 42 143 mk.
Hyresstatistiken över lägenheter med centralvärmebygger pä en ojämnare grund. Endast för de fyra störstastäderna kan materialet anses vara någorlunda rep-resentativt. På de övriga orterna är antalet lägenhetermed centralvärme, som redan tidigare påpekats, mycketringa, varför deras inverkan på den allmänna hyres-nivån är jämförelsevis liten.
Medelhyrorna per år för de olika grupperna av lägen-heter utan centralvärme framgår av följande tabell.1)
Loyers annuels des logements loués sans chauffage central, marcs.
Keskuslämmityksellä varustettujen huoneistojen vas- Motsvarande medelhyror för lägenheter med central-taavat keskimääräiset vuokrat olivat seuraavat. värme voro följande.
*) Keskiarvot, jotka perustuvat vähempään kuin 5 huoneistoon, on painettu »nonpareil» kirjasinlajilla. — Medeltal, somgrunda sig på färre än 5 lägenheter, äro angivna med »nonpareil».
42
Loyers annuels des logements hués avec chauffage central, mares.
Edellä mainitut keskimääräiset vuokrat koskevatkinmonessa suhteessa erilaatuista ainesta, sillä huoneisto-jen asemasta kunkin paikkakunnan eri osissa, niidenpinta-alasta, mukavuuksista, kunnosta y. m. seikoistajohtuu, että vuokrat vaihtelevat suuresti myöskin Arh-dessä ja samassa huoneistoluokassa. Huoneistojen»hajaantuminen» eri vuokramäärien mukaan, on siitäsyystä, kuten liitetaulu XIX osoittaa, varsin suuri.Myöskin saman kokoisiin huoneistoihin nähden, joissaon tai ei ole keskuslämmitystä, vuokran eroavaisuudetovat hyvin huomattavat. Keskuslämmityksellä varus-tettujen huoneistojen korkeampi vuokrataso johtuuainoastaan osaksi lämmityskustannuksista. Siihenvaikuttaa pääasiassa näiden huoneistojen ajanmukai-sempi rakennustapa ja niiden suurempi upeus.
VIII. Väestön ryhmittyminen talouskuntienmukaan.
Asunto-oloja koskevan selonteon yhteydessä on jo•esitetty katsaus väestön jakaantumiseen laitos- y. m. s.väestöön sekä perheasunnoissa asuviin henkilöihin.Viimeksimainitusta väestön osasta on kerätty tietojasen jakaantumisesta erisuuruisten talouskuntien mu-kaan. Jakoperusteena tässä on käytetty ruokakuntaa,talouskunnaksi kun on luettu kaikki ne henkilöt, jotkakuuluvat yhteen ja samaan ruokakuntaan, siis paitsiperheenjäseniä ja sukulaisia myöskin henkilökohtaisetpalvelijat sekä täysihoidossa olevat henkilöt. Sen si-jaan samoissa huoneistoissa asuvia eri ruokakuntiaei ole luettu mukaan, vaan on ne laskettu eri talous-kunniksi. Myöskin yksinään asuvien henkilöiden sekäyksityisten alivuokralaisten, jotka eivät kuuluneethuoneistonhaltijan ruokakuntaan, on katsottu muo-dostavan eri talouskuntia, jotka kuitenkin ovat toisenluontoisia kuin n. s. perhetalouskunnat, s. o. talous-kunnat, joihin kuuluu vähintään kaksi henkeä.
De ovan anförda medelhyrorna avse ju ett i flereavseenden heterogent material, i det lägenheternasbelägenhet i olika delar av resp. orter, deras ytinnehåll,bekvämligheter, skick m. m. föranleda starka variatio-ner i hyrorna även inom en och samma lägenhetskate-gori. »Spridningen» av lägenhetsbeståndet på olikahyresbelopp är därför, som tabellbilagan XIX utvisar,mycket stor. Även skilj aktigheterna i hyran för lägen-heter av samma storlek med eller utan centralvärmearo mycket betydande. Den högre hyresnivån förcentralvärmelägenheterna beror endast till en del påkostnaderna för värmen. Här är det huvudsakligendessa lägenheters modernare byggnadssätt, som spelarin och den större komfort som de utrustats med.
VIII. Befolkningens fördelning efter hus-håll.
I samband med redogörelsen för bostadsförhållan-dena har redan anförts en översikt av befolkningensfördelning på anstalts- o. dyl. befolkning samt på perso-ner boende i familjebostäder. Om den sistnämndadelen av befolkningen ha uppgifter insamlats rörandedess fördelning på hushåll av olika storlek. Som in-delningsgrund härvid har tillämpats matlaget, i detsom ett hushåll räknats alla de personer, som tillhöraett och samma matlag, alltså utom familjemedlemmaroch släktingar även personlig betjäning samt personeri helinackordering. Däremot ha i samma lägenheterboende olika matlag icke sammanräknats utan räknatssom särskilda hushåll. Även ensamboende personersamt enskilda underhyresgäster, som icke tillhört lägen-hetsinnehavarens matlag, ha ansetts bilda särskildahushåll, dock av en annan natur än de s. k. familje-hushållen, d. v. s. hushåll omfattajide minst två perso-ner.
43
Väestön jakaantuminen yhden hengen talouskuntiinja perhetalouskiintiin käy ilmi seuraavasta taulukosta.
Befolkningens fördelning på enpersonshushåll ochpå familjehushåll framgår av följande tabell.
Ménages de famille et de personnes seules.
Talouskuntia — HushållMénages
YhdenhengentalouskuntiaEn persons
hushållMénages depersonnes
seules
Perhetalous-kuntia
Familje-hushåll
Ménages defamille
YhteensäSummaTotal
Henkilöitä — PersonerPersonnes
perhetalona- ikunnissa ji familj e- jhushåll Idans lesménages
Seuraava taulukko esittää tietoja eri suuruusluokkiinkuuluvien talouskuntien lukumäärästä, ja siinä olevatprosenttiluvat valaisevat eri luokkien osuutta kaikistatalouskunnista.
Ménages d'après le nombre de leurs membres.
Följande tabell innehåller uppgifter om antalet hus-håll av olika storlekskategorier jämte procenttal be-lysande de olika kategoriernas andel av samtliga hushåll.
Talouskuntia, joihin kuului: —Hushåll bestående av: — Ménages composés de:
I 2 1011 ja us.11 o. fl.11 et dav.
YhteensäSummaTotal
henkilöä •—• personer — personnes
Helsinki — Helsingfors .! Turku — Åbo! Viipuri — Viborg| Tampere — Tammerforsi Vaasa — Vasai KuopioLahtiOulu — Uleåborg
i Kotkai Rauma — Raumoi Pietarsaari — JakobstadI Riihimäki
Yhden hengen talouskuntia oli Helsingissä suhteelli-sesti paljon enemmän kuin muualla, nimittäin 38.0%,vastaten esim. 32.5% Tampereella ja 29.5% Turussaja vähemmän kuin 24. o % kaikilla muilla paikka-kunnilla. Keskimääräinen henkilöluku 100 talous-kuutaa kohden oli pienin Helsingissä, 258 henkeä,suurin taas Kuopiossa ja Oulussa, vastaavasti 342 ja336 henkeä. Yksinomaan perhetalouskuntien vastaa-vassa keskiluvussa on jonkin verran pienempiä eroavai-suuksia, mutta järjestys on eri paikkakunnilla kuiten-kin jotenkin sama.
Eräässä toisessa yhteydessä on jo kosketeltu sitävähentymistä, jota on voitu havaita asujaryhmienkeskimääräisessä suuruudessa viime vuosikymmenienkuluessa. Tämä vähentyminen on yhteydessä talous-kuntien ja perheiden suuruuden pienentymisen kanssa.Kehityksen laajuus käy ilmi seuraavista luvuista, jotkatarkoittavat henkilöiden keskilukua 100 talouskuntaaja 100 perhetalouskuntaa kohden vuosina 1910, 1920ja 1930:
Antalet enpersonshushåll var relativt taget mycketstörre i Helsingfors än annorstädes: 38.0 % mot exem-pelvis 32.5 % i Tammerfors och 29.5 % i Åbo ochunder 24. o % för alla de övriga orterna. Medeltaletpersoner per 100 hushåll var lägst i Helsingfors, 258,högst åter i Kuopio och Uleåborg, resp. 342 och 336.Motsvarande genomsnittstal enbart för familjehus-hållen förete något mindre skiljaktigheter, men ärordningsföljden för de olika orterna dock ungefär den-samma.
I ett annat sammanhang har redan berörts den minsk-ning, som kunnat iakttagas i boendegruppernas genom-snittliga storlek under de senaste decennierna. Dennaminskning står i samband med nedgången i hushållensoch familjernas storlek. Huru vittgående utvecklingenvarit framgår av följande siffror, som avse medelan-talet personer per 100 hushåll och per 100 familjehus-håll åren 1910, 1920 och 1930:
Henkilöitä keskimäärin — Personer i medeltal — Moyenne des personnes100 perhetalousk. kohden — per
100 talousk. kohden — per 100 hushållpar 100 ménages
Tähän kehitykseen on vaikuttanut, paitsi syntyneisyy-den vähenemistä, jonka johdosta lapsiluku perhettäkohden on laskenut, m. m. henkilökohtaisten palveli-jain käytössä tapahtunut vähennys sekä naisten li-sääntynyt osanotto ansiotyöhön. Viimeksimainitunseikan ilmauksena on etupäässä ollut yhden hengentalouskuntien lukumäärän lisääntyminen.
IX. Alivuokralaiset ja asukit.Tämän asuntolaskennan yhteydessä on kiinnitetty
huomiota myöskin siihen asunto-olojen puoleen, jotaalivuokralaisten ja asukkien pitäminen edustaa. Tämäkysymys on aikaisemmin otettu huomioon m. m. siinäasuntolaskennassa, jonka Sosialihallitus järjesti vuonna1919 maan kaupungeissa ja muissa asutuskeskuksissa.
Alivuokralaisiksi on katsottu sellaiset vuokralaiset,jotka vuokraavat oman huoneen yksinään tai yhdessäjonkun toisen perheeseen kuulumattoman henkilönkanssa. Asukeiksi on sitä vastoin luettu sellaiset henki-löt, jotka jakavat huoneen jonkun perheenjäsenenkanssa tai vuokraavat makuusijan.
Seuraavassa taulukossa esitetään katsaus eri asuja-ryhmiin mainitun jaoituksen mukaan.
1910
343367392363358.
—400
{1920
293310320311331344331358320
1930
258284297282305342303336312
3910
439426445442431——467
.
1920
392394405407405435416439431
1930
354361375370386417385413388
Utom nedgången i nativiteten, varigenom barnantaletper familj sjunkit, har till denna utveckling bidragitbl. a. den minskade användningen av personlig betjä-ning samt kvinnornas ökade deltagande i förvärvs-arbetet. Sistnämnda omständighet har främst tagitsig uttryck i en ökning av enpersonshushållens antal.
IX. Underhyresgäster och inneboende.Vid denna bostadsräkning har uppmärksamhet
ägnats även åt den sida av bostadsförhållandena, somhysandet av underhyresgäster och inneboende repre-senterar. Dessa frågor ha tidigare beaktats bl. a. i denbostadsräkning, som år 1919 anordnades av Social-styrelsen i landets städer och övriga bosättningscentra.
Som underhyresgäster ha betraktats sådana hyres-gäster, som hyra eget rum eller dela det med annan icketill familjen hörande person. Som inneboende ha där-emot tagits sådana personer, som dela rum med någonfamiljemedlem eller som hyra sovplats.
En översikt av de olika grupperna av boende enligtdenna indelning gives i följande tabell.
Alivuokralaisten ja asukkien ryhmät olivat suurim-mat Helsingissä, missä niihin kuului yhteensä 13.3 %kaikista asukkaista. Lähinnä seuraavat paikkakunnatTampere ja Viipuri ovat huomattavasti jälessä, sillänämä ryhmät olivat viimeksimainituissa kaupungeissayhteensä vastaavasti 9.2 ja 8.8%. Alimmat luvut,3.3 ja 3.5 %, olivat pienimmillä paikkakunnilla, Pietar-saaressa ja Riihimäellä.
Seuraava taulukko osoittaa niiden huoneistojen abso-luuttisen luvun, joissa oli alivuokralaisia tai asukkeja,sekä montako prosenttia ne olivat kaikista huoneistoista.
Grupperna underhyresgäster och inneboende vorostörst i Helsingfors, där de utgjorde inalles 13.3 % avsamtliga boende. Steget till därpå följande orter, Tam-merfors och Viborg, är rätt långt, i det dessa grupperutgjorde sammanlagt resp. 9.2 och 8.8 % i sistnämndastäder. De lägsta siffrorna, 3.3 och 3.5%, uppvisade minsta orterna, Jakobstad och Riihimäki.
I följande tabell angives antalet lägenheter medunderhyresgäster eller inneboende absolut taget samti procent av samtliga lägenheter.
Logements avec sous-locataires et pensionnaires pour la nuit.Huoneistoja, joissa paitsi huoneistonhaltijan taloutta asui:
Lägenheter i vilka utom lägenhetsinnehavarens hushåll bodde:Logements habités outre le ménage du logeur par:
Tässäkin suhteessa Helsinki on erikoisasemassa, sielläkun huoneiston osien vuokraaminen alivuokralaisilletai asukeille on huomattavasti laajemmalle levinnytjärjestelmä kuin muilla paikkakunnilla. Yleensä pro-senttiluvut näyttävät tässä suhteessa vähentyvän sa-massa suhteessa kuin laskentapaikkakunnan asukas-luku. Poikkeuksena ovat kuitenkin m. m. Turku ja
Även i detta avseende intager Helsingfors en sär-ställning, i det systemet att uthyra delar av lägenhetenåt underhyresgäster eller inneboende där vunnit avse-värt större spridning än på de övriga orterna. I all-mänhet synas procentsiffrorna i detta hänseende mins-kas i proportion till räkningsortens invånarantal. Un-dantag bilda dock bl. a. Åbo och Vasa, vilka ha betyd-
Vaasa, joiden luvut ovat huomattavasti pienemmätkuin muiden jotenkin vastaavankokoisten kaupunkien.
Asukkijärjestelmän katsotaan aiheuttavan lukuisiasosialisia y. m. vaaroja. Käsillä olevan aineiston no-jalla voidaan todeta, että huoneistoja, joissa oli asuk-keja, oli huomattavassa määrässä etenkin Tampereellaja Kotkassa, siis tyypillisissä teollisuuskaupungeissa.Ensinmainitussa kaupungissa naispuolisen työvoimanosuus on teollisuudessa suuri. On selvää, että asukitovat lähtöisin erikoisesti tästä väestöaineksesta, jonkataloudelliset olot useinkaan eivät tee mahdolliseksiomien huoneistojen vuokraamista. Myöskin muillapaikkakunnilla, joilla asukkijärjestelmä on laajallelevinnyt, voidaan tämän seikan katsoa johtuvan runsas-lukuisen, suhteellisen heikossa taloudellisessa asemassaolevan työläisaineksen olemassaolosta.
Selvä raja on sellaisten huoneistojen välillä, joissa onalivuokralaisia, ja sellaisten huoneistojen, joissa onasukkeja. Pienemmissä huoneistoissa on etupäässäasukkeja, suuremmissa alivuokralaisia. Tämä käy ilmiseuraavasta taulukosta, jossa sellaiset huoneistot, joissaoli asukkeja ja alivuokralaisia, on ryhmitetty suuruudenmukaan.
ligt lägre siffror än de andra städerna av ungefär motrsvarande storlek.
Inneboendesystemet anses ju medföra ett flertalvådor av social o. a. art. Det kan med stöd av förelig-gande material konstateras, att antalet lägenheter medinneboende var betydande främst i Tammerfors ochKotka, alltså i typiska industristäder. I den förrastaden är inslaget av kvinnlig arbetskraft inom in-dustrin starkt. Det är tydligt, att de inneboende rekry-terats speciellt inom detta befolkningselement, varsekonomiska förhållanden ofta icke möjliggöra upp-hyrandet av egna lägenheter. Även på övriga orter,där inneboendesystemet har en större utbredning, kandetta ställas i samband med förekomsten av talrikarearbetarelement i en relativt svag ekonomisk ställning.
Mellan lägenheter med underhyresgäster och sådanamed inneboende förefinnes en tydlig gräns. De smärrelägenheterna ha huvudsakligen inneboende, de störreunderhyresgäster. Detta framgår av följande tabelldär lägenheterna med inneboende och underhyres-gäster uppdelats efter storlek.
Logements avec sous-locataires et pensionnaires de nuit d'après le nombre des chambres.
1 h. huoneis-toja, joissa
oli:1 rums lä-
genhetermed:
Logementscomprenant1 ch. avec:
2 li. huoneistoja, joissa oli:2 rums lägenheter med:Logements comprenant
2 ch. avec:
' O u .
SoiS Çu
3 h. huoneistoja, joissa oli:3 rums lägenheter med:3 logements comprenant
Pienimpiin huoneistoluokkiin, hellahuoneisiin taikeittiötä vailla oleviin yhden huoneen huoneistoihin,nähden, joissa voi olla ainoastaan asukkeja, luvut ovatepäsuotuisat. Niiden osuus yhden huoneen huoneisto-jen kokonaisluvusta vaihteli 21.o%:sta Helsingissä6.4 %:iin Pietarsaaressa. Kaikista niistä huoneistoista,joissa oli asukkeja, oli enemmän kuin puolet yhdenhuoneen huoneistoja. — Kahden huoneen huoneistoistasellaisia, joissa on asukkeja, on enemmän kuin sellaisia,joissa on alivuokralaisia. Herättää huomiota, ettäyhden huoneen huoneistoissa oli jotenkin samassamäärässä perheeseen kuulumattomia aineksia kuinkahden huoneen huoneistoissa. — Vähintään kolmehuonetta käsittävissä huoneistoissa alivuokralaisetovat vallalla, kun taas sellaiset huoneistot, joissa onasukkeja, ovat suhteellisesti sitä harvinaisempia, mitäuseampia huoneita huoneistoon kuuluu.
Asuntopulan ja korkeiden vuokrien aikoina on huo-mattu kokonaisten perheiden olleen pakotettuja luopu-maan omasta asunnostaan ja majoittautumaan ali-vuokralaisina muiden huoneistonhaltijain luo. Tämäilmiö oli viime asuntolaskennan aikana verrattaintarvinainen niillä paikkakunnilla, joilla laskenta suori-hèttiin. Tämä käy ilmi seuraavasta taulukosta.
Den minsta lägenhetskategorin, enkelköken ellerettrumslägenheter utan kök, dar endast inneboendekunna förekomma, uppvisa ogynnsamma siffror. Derasandel av totalantalet ettrumslägenheter växlade mellan21.o % i Helsingfors och 6.4 % i Jakobstad. Av samt-liga lägenheter med inneboende utgjordes över hälftenav ettrumslägenheter. —• Bland tvårumslägenheternaäro sådana med inneboende talrikare än lägenhetermed underhyresgäster. Påfallande är, att ettrumslägen-heterna i ungefär samma utsträckning hyste utom-stående element som tvårumslägenheterna. —• I lägen-heterna på 3 eller flere rum dominera underhyresgäs-terna, medan lägenheter med inneboende bliva pro-portionsvis sällsyntare, ju flere rum lägenheten om-fattar.
Under tider av bostadsbrist och höga hyror harmångenstädes iakttagits, att hela familjer varit tvungnaatt avstå från en egen bostad och inhysa sig som under-hyresgäster hos andra lägenhetsinnehavare. Dennaföreteelse var vid tidpunkten för senaste bostadsräk-ning jämförelsevis sällsynt på de orter räkningen om-fattade. Detta framgår av följande tabell.
Sous-locataires formant' des ménages de famille.
Alivuokralaisia, jotka muodostavat perhetalouksiaTJnderhyresgäster, som bilda familjehushåll
Niissä kahdessa kaupungissa, joissa olot tässä suh-teessa olivat epäsuotuisimmat, nimittäin Helsingissäja Kuopiossa, asui perhetalouksista vastaavasti 2.5ja 2.3 % alivuokralaisina. Näiden talouskuntien jäsen-määrä oli kuitenkin varsin mitättömänä osana perhe-talouskuntina elävästä väestöstä, äskenmainituissakaupungeissa vastaavasti 1.8 ja 1.5% sekä muillapaikkakunnilla 1.2 ja 0.2 %:n välillä sanotusta väestönosasta.
143918726325464
111356131214
11
2.5I.l1.61.81.12.30.81.50.71.10.20.6
3 723443653649148299
9117871571030
1.80.71.01.20.71.50.51.00.40.80.20.4
I de två städer, där förhållandena i dètta hänseendevoro ogynnsammast, nämligen Helsingfors och Kuopio,bodde resp. 2.5 och 2.3 % av familjehushållen som un-derhyresgäster. Dessa hushålls medlemsantal utgjordedock en mycket obetydlig del av den i familjehushållboende befolkningen, i nyssnämnda städer resp. 1.8och 1.5 %, på de övriga orterna mellan 1.2 och 0.2 %av denna del av befolkningen.