-
Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Förslag till
nationell åtgärdsplan
rapport 5985 • JULI 2009
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för
denna publikation.Telefon 010-698 60
[email protected]/publikationer
-
Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan
Förslag till nationell åtgärdsplan
NATURVÅRDSVERKET
-
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933
99
E-post: [email protected] Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161
11 Bromma
Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25
E-post: [email protected] Postadress:
Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-5985-9 ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2009
Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2009
Omslagsfoto: SeaWiFS Project, NASA/Goddard
Space Flight Center, and ORBIMAGE, Maria Fant,
Naturvårdsverket
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
3
Förord Östersjöländernas miljöministrar och EU-kommissionen
beslutade i november 2007, inom ramen för HELCOM, om en gemensam
åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planen gäller för
Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet med planen är att
uppnå god ekologisk status till år 2021.
Denna rapport utgör slutredovisningen av regeringsuppdraget till
Naturvårds-verket att i samråd med Jordbruksverket och andra
berörda myndigheter utarbeta en nationell plan för Sverige. En
första delrapport lämnades i maj 2008.
Rapporten innehåller förslaget till nationell åtgärdsplan för
att uppfylla det svenska åtagandet. Där det har varit möjligt har
åtgärdernas kostnader uppskattats eller deras konsekvenser
analyserats. Konsekvensanalyserna har samlats i en
un-derlagsrapport (NV rapport 5984).
Arbetet med planen har fördelats så att deltagande myndigheter
själva tagit fram och därmed ansvarar för åtgärderna inom sina
respektive verksamhetsområ-den. Där ansvaret har varit otydligt har
Naturvårdsverket utvecklat åtgärden.
Åtgärder inom övergödningsavsnittet har tagits fram av
Jordbruksverket, Na-turvårdsverket, Skogsstyrelsen och
Vattenmyndigheterna. För åtgärder inom områ-det biologisk mångfald
och fiske svarar Fiskeriverket, Naturvårdsverket, och SGU. På
motsvarande sätt har Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket
arbetat med området farliga ämnen. Sjöfart och maritima frågor har
behandlats av Sjöfartsver-ket, Naturvårdsverket, Kustbevakningen,
Transportstyrelsen och Fiskeriverket.
Att utveckla utvärderingsinstrument och metoder, slutligen, har
varit en uppgift för Naturvårdsverket, SMHI och Fiskeriverket.
Naturvårdsverket har samordnat och lett processen. Stockholm i
juli 2009 Maria Ågren
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
4
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
5
Innehåll
FÖRORD 3
INNEHÅLL 5
SAMMANFATTNING 6
SUMMARY 10
GEMENSAMT ÅTGÄRDSPROGRAM I SAMMANDRAG 14 Genomförandet 14
Svenska åtgärder för att uppfylla åtagandet i BSAP 15 Värdet på
havets tjänster mycket större än bevarandekostnaderna -
samhällsekonomisk analys av de svenska åtgärderna 57
FÖRDJUPAD ÅTGÄRDSBESKRIVNING 70 Myndigheternas beskrivning och
analys 70 Övergödning 70 Farliga ämnen 154 Biologisk mångfald 174
Sjöfart 237 Utveckling av utvärderingsinstrument och metoder 256
Ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad 266 Finansiering 268
Implementering och översyn 268 Bilaga 1 Referenser och underlag
269
Bilaga 3 Akronymer 272 Bilaga 4 Numrering av åtgärder 276
Bilaga 2 Indelning av jordbrukets stödområden 271
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
6
Sammanfattning Målet för Östersjöländernas miljöministrars och
EU-kommissionens gemensamma åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan
(BSAP) för Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt är att få god
ekologisk status i dessa havsområden till år 2021. Målet har fyra
delmål: Östersjön opåverkad av övergödning, liv i Östersjön
opåverkat av farliga ämnen, en gynnsam bevarandestatus av
Östersjöns biologiska mångfald och miljövänlig sjöfart i
Östersjön.
Planen innehåller ca 150 åtgärder och består av fyra
huvudsegment och fyra andra segment eller avsnitt. Huvudsegmenten
behandlar övergödning, farliga äm-nen, biologisk mångfald inklusive
fiske och maritima frågor (sjöfart, olyckor, räddningstjänst m.m.).
De fyra övriga avsnitten tar upp utveckling av
utvärderings-instrument och metoder, ökad medvetenhet och
kapacitetsuppbyggnad, finansiering samt genomförande och revidering
av planen.
Enligt planen ska Östersjöländerna ta fram nationella
genomförandeplaner till år 2010. Planerna ska utvärderas vid ett
ministermöte 2013. För övergödning gäller att åtgärderna ska vara
genomförda år 2016 med undantag för vissa av de åtgärder som avser
sektorn avloppsvatten. Där har andra tidplaner lagts fast i
rekommenda-tioner som redan har antagits.
De åtgärder som tas upp i planen innebär så vitt
Naturvårdsverket kan bedöma att åtagandet i BSAP kan uppfyllas i
alla delar utom när det gäller läckaget av kvä-ve till Kattegat och
fosfor till Egentliga Östersjön.
Målet att i tillräcklig omfattning minska belastningen av
närsalter på havet är det som ställer störst krav på åtgärder och
då i första hand med avseende på jord-brukssektorn och
avloppsreningsverken.
Många av de framtagna åtgärderna rymmer stora osäkerheter och
stor variation. Därför är det mycket angeläget att precisera och
revidera planen. Planen bygger på den bästa kunskap som är
tillgänglig i dag.
Flera av åtgärderna finansieras redan eller börjar finansieras i
år via havsmiljö-anslaget. Men detta motsvarar bara en liten del av
den totala kostnaden på flera miljarder kronor per år för samtliga
de åtgärder som redovisas i planen.
ÖVERGÖDNING
Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av
näringsämnen. Sve-rige ska enligt den preliminära bördefördelningen
mellan länderna minska sin be-lastning av kväve med ca 21 000 ton
och av fosfor med 290 ton per år till år 2021. För kväve gäller
detta Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt, medan det en-ligt
bördefördelningen för fosfor inte krävs någon ytterligare minskning
till Öre-sund och Kattegatt. Betinget för Sveriges del kan komma
att justeras ner något. När detta skrivs pågår förhandlingar om att
revidera belastningsberäkningarna
Eftersom en betydande del av den totala belastningen av kväve
och fosfor ut-görs av naturlig belastning (bakgrundsbelastning),
inriktas BSAP på de antropoge-na källorna. Det handlar i huvudsak
om utsläpp från jordbruket och kommunala reningsverk. Också
enskilda avlopp, skogsindustrin och skogsbruket bidrar, men i
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
7
lägre grad. Dessutom står utsläpp till luft för en betydande del
av den antropogena belastningen.
De åtgärder som nu redovisas innebär en möjlig minskning av
belastningen med ca 15 500 ton kväve och ca 170 ton fosfor. Det
krävs alltså ytterligare åtgär-der, och det även för att klara
eventuella nya lägre belastningsvärden.
Åtgärdskatalogen är mycket omfattande, framför allt i fråga om
jordbruket, med allt från utökad areal för skyddszoner och
biogasproduktion av flytgödsel till fler våtmarker i
odlingslandskapet.
Bland övriga åtgärder mot övergödning finns ökad kväverening i
reningsverk, minskade närsaltsutsläpp från industrin främst
skogsindustrin, minskade kväveox-idutsläpp till luft från industri,
vägtrafik och sjöfart, förbättrad rening av enskilda avlopp och
storskalig musselodling.
Åtgärderna ska i huvudsak vara genomförda senast 2016. Det är
tveksamt om detta låter sig göras med tanke på att t ex prövning av
reningsverk och industrier tar lång tid.
FARLIGA ÄMNEN
En del av planens åtgärder mot farliga ämnen är starkt knutna
till EU-arbetet, och genomförandet är beroende av EG-lagstiftningen
på detta område. För flera av de prioriterade giftiga ämnena kan
utsläppen mycket väl vara större från länder som Sverige och
Finland än från länderna i det tidigare östblocket. Ett exempel på
såda-na ämnen är perfluorerade ämnen
Beräkningarna av användning och utsläpp av de ämnen som
prioriterats i pla-nen är mycket osäkra. Detsamma gäller kännedomen
om vilka effekter dessa äm-nen kan ha på livet i havet. En viktig
del av planen handlar därför om att förbättra kunskaperna om
spridningen av giftiga ämnen i Östersjön och att ta fram verktyg
för att bättre kunna kartlägga eventuella skadeverkningar.
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH FISKE
Segmentet biologisk mångfald, inklusive fiske, innehåller
åtgärder av olika karak-tär. Många ska genomföras i samarbetet inom
olika internationella organisationer. De åtgärder som föreslås inom
området biologisk mångfald är inriktade på bl.a. marina
skyddsområden och utveckling av kunskapsunderlag i form av marina
land-skaps- och habitatkartor.
En betydande del av åtgärderna inom fisket hänger samman med
Sveriges åta-gande inom den gemensamma fiskeripolitiken. De
innehåller bl.a. skydds- och förvaltningsåtgärder som t ex
fiskefria områden, förvaltningsplaner för torsk och ål och
förbättrad övervakning.
SJÖFART OCH MARITIMA FRÅGOR
Många av aktiviteterna i sjöfartsavsnittet utvecklas i HELCOM:s
arbetsgrupper Maritime och Respons och är till sin karaktär
gränsöverskridande. Det gäller t.ex. frågor om fartyg i sjönöd, om
oljespill eller om olika övervakningssystem. Ett fåtal åtgärder är
rent nationella till sin karaktär. Däribland kan nämnas att ta hand
om
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
8
marint skräp. Av stor betydelse för hela Egentliga Östersjön är
att minska sjöfar-tens utsläpp av kväveoxider i rökgaserna.
ÖVRIGA AVSNITT
De fyra övriga avsnitten innehåller utveckling av
utvärderingsverktyg och metoder, allmänhetens deltagande och ökande
medvetenhet, finansiering, samt genomföran-de och revidering av
planen. Övervakning, utvärdering och dataförsörjning till modeller
är viktiga element i ett genomförande av BSAP. Samtidigt drar
sådana aktiviteter ofta stora kostnader. Det är därför viktigt att
granska behov och relevans när nya eller reviderade instrument,
modeller och metoder föreslås.
De två sista segmenten har inte bedömts relevanta för den
svenska planen och tas därför inte upp. Det bör påpekas att flera
av de föreslagna åtgärderna också har föreslagits inom ramen för de
fördjupade utvärderingarna av miljömålen, liksom i Aktionsplan för
havsmiljön,och i En sammanhållen svensk havspolitik (prop.
2008/09:170) m.fl. SAMHÄLLSEKONOMISK KOSTNAD OCH NYTTA
Värdet av havens många tjänster överstiger vida kostnaderna för
att bevara dem (NV rapport 5937). Som vanligt är nytta svårare att
beräkna i kronor än vad kost-naden är.
Nyttan av att övergödningen minskar tillfaller i första hand dem
som på något sätt kommer i kontakt med kuster och hav eller på
annat sätt drar nytta av de eko-systemtjänster som havet
tillhandahåller. Det handlar då främst om yrkes- och
fritidsfiskare, turistnäringen, det rörliga friluftslivet och de
som bor i de berörda områdena. Nyttan av att reducera
fosforutsläppen tillfaller alla. Minskade fosforut-släpp är en
långsiktigt mycket viktig fråga, eftersom fosfor är en ändlig men
livs-nödvändig resurs.
Färre farliga ämnen i miljön ger gynnsamma hälsoeffekter för
människor och djur. Biologisk mångfald stärker motståndskraften i
ekosystemen och främjar ett hållbart resursutnyttjande. Färre
olyckor, bidrag till minskad övergödning och minskad risk för
spridning av invasiva främmande arter är exempel på positiva
effekter av åtgärder inom sjöfartens område.
Bättre kunskap ökar förståelsen för ekosystemtjänsterna och för
hur de påver-kas av mänskliga aktiviteter. Därigenom ökar också
förståelsen för behovet av att genomföra åtgärder. Bättre kunskap
leder till mer kostnadseffektiva åtgärder.
Kostnaden för de redovisade åtgärderna beräknas uppgå till ca
2-2,5 miljarder kronor per år de närmaste 20 åren. För att uppfylla
hela övergödningsbetinget kan ytterligare flera miljarder komma att
behövas. Osäkerheten i dessa siffror är myck-et stor. Det är alltså
att få bukt med övergödningen som är svårast, och står för långt
över 90 procent av de uppskattade kostnaderna. Kostnaderna för att
uppfylla åtagandena inom de andra områdena stannar vid drygt 200
miljoner kronor om året fram till åtminstone 2013, varav åtgärderna
för att trygga den biologiska mång-falden och att
hållbarhetsanpassa fisket står för merparten.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
9
Staten kommer antagligen att behöva stå för en betydande del av
kostnaderna. Valet av styrmedel kommer att påverka såväl vem som
får stå för kostnaderna gällande enskilda åtgärder, som den
slutliga kostnaden.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
10
Summary The objective of the common action plan adopted by the
environment ministers of the Baltic Sea countries and the European
Commission (The Baltic Sea Action Plan (BSAP) for the Baltic
Proper, the Danish Straits and the Kattegatt) is to achieve good
environmental status in these marine areas by 2021. This objective
consists of four intermediate objectives: a Baltic Sea unaffected
by eutrophication, Baltic ma-rine life unaffected by hazardous
substances, a favourable conservation status for the Baltic Sea’s
biodiversity and environmentally friendly shipping in the Baltic
Sea.
The plan details around 150 activities and consists of four main
and four sub-sidiary sections. The issues addressed by the main
sections are eutrophication, hazardous substances, biodiversity and
fisheries and, lastly, maritime issues (ship-ping, accidents, the
rescue service etc.). The remaining four sections address the
development of evaluation instruments and methods, awareness
raising and capac-ity building, financing and, lastly, the
implementation and review of the plan.
According to the plan, the Baltic Sea countries are required to
draw up national implementation plans by 2010. The effectiveness of
the national plans will be evaluated at a ministerial meeting in
2013. As regards eutrophication, measures must be implemented by
2016, with the exception of certain measures relating to wastewater
treatment plants, for which other timetables have been set in
recom-mendations already adopted.
As far as the Swedish EPA is able to gather, the measures
included in the na-tional plan will mean that the commitments
undertaken as part of the BSAP will be realisable in all respects,
except as regards leakage of nitrogen into Kattegatt and of
phosphorus into the Baltic Proper.
The objective which calls for the most urgent action is that of
adequately re-ducing the nutrient load on the sea. This primarily
concerns the agricultural sector and wastewater treatment
plants.
Since many of the measures proposed involve significant
uncertainties and a wide degree of variation, it is important to
clarify and review this proposal for a national plan.
Many of the measures are already being funded, or will begin to
receive fund-ing this year, from the appropriation for marine
environment. However, this repre-sents only a tiny fraction of the
total annual cost of all the measures included in the plan,
estimated at several billion Swedish kronor.
EUTROPHICATION
The greatest challenge involved in implementing the BSAP is
reducing nutrient load. According to the preliminary burden-sharing
arrangement between the coun-tries, Sweden must reduce its nitrogen
load by approximately 21 000 tonnes a year and its phosphorus load
by 290 tonnes a year, every year between now and 2021. The nitrogen
load reduction concerns the Baltic Proper, the Danish Straits and
the Kattegatt, whereas no additional reduction in phosphorus is
required in neither the
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
11
Danish Straits nor the Kattegatt. It is possible that the
requirement imposed on Sweden may be relaxed somewhat. The load
calculations were being reviewed at the time of writing.
Given that natural (or background) load constitutes a
significant share of the to-tal nitrogen and phosphorus loads, the
BSAP is focused on anthropogenic sources.These are primarily
discharges from agriculture and municipal wastewater treatment
plants. Single-family homes and forestry are also contributors,
albeit to a lesser extent. In addition, air emissions account for a
significant share of the an-thropogenic load.
The measures outlined here could bring about a load reduction of
approxi-mately 15 500 tonnes of nitrogen and approximately 170
tonnes of phosphorus. Hence, further action is necessary, even if
lower load values are agreed upon.
The list of actions is very comprehensive indeed, particularly
when it comes to agriculture, and involves everything from
extending the limits of the buffer zones, through the production of
biogas from liquid manure, to extending wetlands in farmland areas.
Other measures to tackle eutrophication include increasing nitrogen
treatment for wastewater treatment plants, reducing nutrient
discharges from indus-try in particular from the forest industry,
reducing NOx emissions into the air from industry, road transport
and shipping, improving sewage treatment of single-family homes and
large-scale mussel farming.
In principle, these measures must be implemented by no later
than 2016. Whether that is achievable is debatable, given that the
testing of individual treat-ment plants and industries is
time-consuming.
HAZARDOUS SUBSTANCES
Some of the plan’s measures to reduce hazardous substances are
strongly linked to EU-level activities, which is why their
implementation is dependent on EG legisla-tion in this area. For
some of the prioritised hazardous substances in BSAP Sweden and
other “western countries” may have a higher load such as
perfluorinated com-pounds.
The uncertainty is high concerning the calculations of use and
emissions of the substances prioritised in the plan. The same
applies to what is known about the possible effects of these
substances on marine life. Therefore, a substantial part of the
plan is devoted to enhancing knowledge about the spread of
hazardous sub-stances into the Baltic and to developing tools for
the improved mapping of any adverse effects.
BIODIVERSITY AND FISHERIES
The area of biodiversity, including fisheries, is subject to a
wide variety of meas-ures. Many of them will be implemented as part
of collaborative efforts organised by various international
organisations. The proposed measures relating to biodiver-sity are
focused on, amongst other concerns, marine protection areas and on
devel-oping a knowledge base in the form of marine landscape and
habitat maps.
A significant majority of the measures relating to fisheries are
linked to the commitments undertaken by Sweden as part of the
Community fisheries policy.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
12
These include, amongst other measures, protection and management
measures such as ‘no-take zones’, cod and eel management plans and
improved control measures.
MARITIME ACTIVITIES
Many of the activities envisaged by the shipping section will be
developed by HELCOM’s Maritime and Response working groups and are
of a cross-border nature. They concern such issues as vessels in
distress, oil spills and different monitoring systems. A small
number of actions are of a purely national nature, such as
management of marine litter. Reducing shipping emissions of
nitrogen oxides in flue gases is of major importance to the entire
Baltic Proper.
OTHER ISSUES
The remaining four sections deal with the development of models
and evaluation tools, public participation and awareness raising,
financing and, lastly, implementa-tion and review of the plan.
Monitoring and evaluation of, and provision of data for models are
important elements of the implementation of the BSAP. However, as
such activities often involve high costs, it is important to study
the need for, and relevance of, any new or revised model
proposed.
The final two sections are not considered to be relevant to the
Swedish context and are therefore not addressed here. It should be
pointed out that many of the proposed measures have also been
proposed as part of a more thorough evaluation of environmental
targets, the Ma-rine Environment Action Plan and A Coherent Swedish
Marine Policy (prop. 2008/09:170) etc. THE COST AND BENEFIT TO
SOCIETY AND THE ECONOMY
The value of the many benefits of the sea far outweighs any
costs arising from its conservation (NV report 5937). As usual,
however, it is more difficult to express benefits in terms of money
than to express costs.
Reducing eutrophication brings benefits primarily to anyone who
is in some way connected with the coast or the sea or benefit from
its ecosystem services. This primarily concerns professional and
recreational fishermen, the tourist indus-try, outdoor leisure
activities and anyone who lives in the affected areas. Reducing
phosphorus discharges brings benefits to everyone and is, in the
long term, a very important concern, because phosphorus is a vital,
albeit finite, resource.
Reducing the presence of hazardous substances in the environment
has benefi-cial effects on human and animal health. Biodiversity
strengthens the resilience of ecosystems and promotes the
sustainable use of resources. Reducing the number of accidents and
helping to reduce eutrophication and the risk of the spread of
inva-sive alien species are examples of some of the positive
effects of the measures proposed for shipping. Improving knowledge
increases understanding of ecosystem services and of how they are
affected by human activities. By the same token, we also gain
greater understanding of the need to take action. Improved
knowledge leads to more cost-effective measures.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
13
The estimated cost of the proposed measures amounts to around
SEK 2-2.5 bil-lion annually over the next 20 years, but a few more
billions may be needed to implement all the actions envisaged for
combating eutrophication. There is much uncertainty attached to
these figures. As stated above, tackling eutrophication will be the
hardest challenge, amounting to more than 90 procent of the cost
estimates. The cost of implementation of the commitments undertaken
in the other areas is stable, at just over SEK 200 million a year
until at least 2013. Protecting biodiver-sity and making fishing
sustainable account for the greatest shares of this cost.
The Swedish state will probably need to bear a substantive share
of these costs. The choice of instruments will have an impact both
on who bears the costs of indi-vidual actions and on who bears the
final cost.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
14
Gemensamt åtgärdsprogram i sammandrag Miljöministrarna i
länderna kring Östersjön och EU-kommissionen beslutade den 15
november 2007 om ett gemensamt åtgärdsprogram för att nå god
miljöstatus år 2021 i Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt
(BSAP).
Planen består av fyra huvudsegment och ytterligare fyra avsnitt.
Huvudsegmen-ten behandlar övergödning, farliga ämnen, biologisk
mångfald, inklusive fiske, och maritima frågor (sjöfart, olyckor,
räddningstjänst m.m.). De fyra övriga avsnitten tar upp utveckling
av utvärderingsverktyg och modeller, allmänhetens deltagande och
ökande medvetenhet, finansiering och slutligen genomförande och
revidering av planen.
Enligt planen accepterar länderna beskrivningen av
miljösituationen i Öster-sjön, Öresund och Kattegatt, liksom ett
antal formulerade miljömål. Vad gäller övergödningen har man kommit
överens om en provisorisk fördelning för hur mycket utsläppen ska
minskas till de olika bassängerna från respektive land, de
s.k.bördekraven (betinget).
För att genomföra planen åtar sig länderna att ta fram
nationella åtgärdsplaner som kan bedömas gemensamt av HELCOM under
2010. Inom övergödnings-avsnittet ska de flesta av åtgärderna vara
genomförda år 2016. Till miljöminister-mötet år 2013 ska det göras
en samlad utvärdering av åtgärdernas effekter. Genomförandet
Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2008 i uppdrag att i
samråd med Jord-bruksverket och andra berörda myndigheter utarbeta
en nationell åtgärdsplan i två steg för att uppfylla Sveriges
åtagande i BSAP.
Det första steget redovisades i maj 2008 och innehöll konkreta
nationella åt-gärdsförslag och så långt möjligt ungefärliga
kostnader för dem.
I steg två, dvs. denna redovisning, har åtgärderna bearbetats
ytterligare och ett fåtal nya har tillkommit.
Konsekvensbedömningar, kostnadsuppskattningar och annat underlag
redovisas också. De fullständiga konsekvensanalyserna finns i en
underlagsrapport (NV rapport 5984).
Åtgärderna är numrerade kronologiskt i den ordning som de är
upptagna i de olika segmenten i BSAP. E står för övergödning, H för
farliga ämnen, B för biodi-versitet, M för sjöfart, A för
utvärderingsinstrument och metoder och AC för ökad medvetenhet och
kapacitetsuppbyggnad. Mindre justeringar i numreringen har gjorts,
och det framgår på aktuella ställen i texten.
Redovisningen har utarbetats genom en samrådsgrupp med berörda
myndighe-ter som deltagare. Myndigheterna är Jordbruksverket,
Kemikalieinspektionen, Sjöfartsverket, Kustbevakningen,
Fiskeriverket, Energimyndigheten, Försvarsmak-ten, Skogsstyrelsen,
SMHI, SGU och Vattenmyndigheterna Södra Östersjön, Norra Östersjön
och Västerhavet.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
15
Arbetet med planen har fördelats så att de deltagande
myndigheterna själva ta-git fram och därmed svarar för åtgärder
inom sina respektive verksamhetsområden. Där ansvaret varit
otydligt har Naturvårdsverket utvecklat åtgärden. Naturvårds-verket
har haft projektlednings- och samordningsansvar.
Samrådsmöten har dessutom hållits med berörda
branschorganisationer, Sveri-ges Kommuner och Landsting och
icke-statliga organisationer (NGO) via Havsmil-jörådet. Med
Jordbruksverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket och LRF har hållits
bilaterala överläggningar.
Inom havsmiljöområdet finns ett stort antal pågående och
avslutade regerings-uppdrag, liksom handlingsplaner och andra
processer som behandlar behovet av åtgärder. De nu föreslagna
insatserna kan därför överlappa eller dubblera åtgärder som har
redovisats i andra sammanhang.
Exempel på sådana parallella aktiviteter är Fördjupad
utvärdering av miljö-kvalitetsmålen (Miljömålsrådet 2007),
Aktionsplan för havsmiljön (Naturvårdsver-ket 2006), En nationell
strategi för havsmiljön (Miljödepartementet 2005), Strategi för
hållbart fiske (Miljövårdsberedningen 2006), den svenska
redovisningen av data till HELCOM PLC 5 och andra rapporter om
främst jordbruket och dess mil-jöpåverkan. De senare har
Jordbruksverket och Naturvårdsverket utarbetat.
Mellan redovisningen av del 1 och denna rapport har dessutom en
havsproposi-tion lagts fram och antagits av riksdagen
(prop:2008/09:170). I propositionen finns många av åtgärderna från
del 1 medtagna. Översynen av EU:s jordbruks- och fis-kepolitik,
Vattenförvaltningsförordningen och det marina direktivet, liksom
arbetet med en Östersjöstrategi är andra exempel på processer med
nära koppling till BSAP. Svenska åtgärder för att uppfylla
åtagandet i BSAP
Eftersom många av de ca 150 åtgärderna beskrivs ganska
detaljerat gör vi här en översiktlig genomgång av dem. En mer
ingående beskrivning finns i fördjup-ningsdelen på sid. 70. Flera
av de föreslagna åtgärderna har tidigare tagits upp inom ramen för
de fördjupade utvärderingarna av miljömålen, liksom i Aktionsplan
för havsmiljön, propositionen En sammanhållen svensk havspolitik
(prop. 2008/09:170) m.fl.
I del 1 numrerades aktiviteterna. Numreringen har, med undantag
för några ju-steringar, bibehållits i slutrapporteringen. Den
stämmer dock inte helt med den numrering som senare tagits fram
inom HELCOM. I bilaga 4 jämförs de båda.
I avsnittet övergödning har åtgärder från de mest belastande
sektorerna, Jord-bruk (E 5), Avloppsreningsverk (E 3a) och i viss
mån skogsbruk (E 9) delats upp i flera grupper. De föreslagna
åtgärderna bedöms som genomförbara i dag, även om en del är svåra
att genomföra eller kräver mycket tid och resurser i form av
om-prövningar av befintliga tillstånd, ökad energiåtgång etc.
Potentiella åtgärder bedöms vara möjliga men svåra att genomföra
på grund av höga kostnader, outvecklad eller svår teknik, bristande
kunskaper om effekter eller andra svårigheter. Det bör också
observeras att effekterna av åtgärderna i många
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
16
fall inte kan adderas rakt av, eftersom det i vissa fall rör sig
om alternativa åtgärder som alltså delvis kan ersätta varandra..
Lovande åtgärder är i dagsläget inte möjli-ga att genomföra, men
kan bli det på sikt. Inom övergödningssegmentet finns också två
scenarier: Ett för utsläpp till luft, som bygger på redan beslutade
men ännu inte genomförda begränsningar, och ett för
jordbrukssektorn som utgår från en väntad prisutveckling på
spannmål. De kostnader som anges i övergödningsdelen kan i en del
fall ha räknats om till årlig kostnad i konsekvensanalysen (NV
rapport 5984) för att möjliggöra jämförel-ser mellan åtgärder.
Övergödning
SVERIGES BETING
Det övergripande målet enligt BSAP är ett Östersjön på
1950-talets eutrofierings-nivå. För att uppnå detta tillstånd har
länderna kommit överens om att senast år 2016 ha vidtagit åtgärder
mot såväl luftburen som vattenburen belastning med näringsämnen för
att till år 2021 nå målet god ekologisk miljöstatus.Det innebär
bland annat att koncentrationen av närsalter ska ligga nära de
naturliga nivåerna, klart vatten, naturliga syrenivåer och naturlig
spridning och förekomst av växter och djur. Det krävs kraftfulla
insatser från alla länder för att nå målen.
Planen bygger på den bästa kunskap som är tillgänglig i dag. Det
innebär att underlaget fortlöpande kommer att ses över för att man
vid behov ska kunna revi-dera mål och åtgärdsprogram.
När det gäller övergödning innehåller planen ett delvis nytt
angreppssätt. Base-rat på den totala belastning som Östersjön tål
om det ska gå att nå de miljömål som HELCOM tidigare har beslutat,
har en bördefördelning gjorts för ländernas minsk-ning av
belastningen med näringsämnen (fosfor och kväve). De mål som avses
gäller bl.a. siktdjup och näringskoncentrationer. Bördefördelningen
är preliminär och kommer att justeras. Avsikten är att en definitiv
fördelning ska beslutas vid miljöministrarnas möte i maj 2010.
Den årliga minskningen för de olika havsområdena ska vara: • För
Egentliga Östersjön 8 100 ton kväve av en total belastning på 18
200
ton och 290 ton fosfor av en total belastning på 460 ton • För
Öresund 1 700 ton kväve av en total belastning på 4 300 ton • För
Kattegatt med 11 100 ton kväve av en total belastning på 20 400
ton.
Enligt den preliminära bördefördelningen ska Sverige alltså
minska sin antropoge-na belastning med 20 800 ton kväve och 290 ton
fosfor per år fram till år 2021. BSAP kräver ingen ytterligare
minskning av fosforbelastningen i Öresund och Kattegatt.
Aktionsprogrammet gäller öppet hav. Därför kan fosforbelastningen
på dessa bassänger ändå behöva minskas med tanke på situationen i
kustnära områden som avsnörda havsvikar och skärgårdsområden.
NUVARANDE BELASTNING OCH AVRÄKNING FRÅN BETINGET
Inom HELCOM har en plan tagits fram hur översynen av de
preliminära belast-ningsbetingen ska göras. Den ska genomföras
stegvis och inledas med en ny refe-
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
17
Egentliga Östersjön 18 200 ton N
47%
12%
32%
4% 2%
2%1%
Jordbruk
Skogsbruk
Dagvatten
Deposition
Reningsverk
Industri
Enskilda avlopp
Öresund 4 300 ton N
74%0%
0%
0%
24%
2% 0%
Kattegatt 20 400 ton N
48%
21%
22%
4% 1%
1% 3%
rensnivå för belastningen under perioden 2000-2006. Den ska
också ta med luft-nedfallet direkt på havsområdena från varje
land.
Ett förslag till ny bördefördelning ska läggas fram för beslut
på HELCOM:s miljöministermöte år 2010. Samtidigt pågår en översyn
av det vetenskapliga under-laget för bedömning av Östersjöns
måltillstånd. Dessutom arbetar man med att utveckla Baltic Nest
Institutes (BNI) marina modell, något som kan påverka be-tingen på
lite längre sikt.
I figur 1 redovisas källfördelningen av den antropogena
belastningen (nettobe-lastningen) av kväve på Egentliga Östersjön,
Öresund och Kattegatt för år 2006 enligt beräkningarna för
rapporteringen till PLC5. Depositionen avser nedfallet på svenska
sjöar från både svenska och utländska källor.
Figur 1
I figur 2 redovisas källfördelningen av den antropogena
belastningen (nettobe-
lastningen) av fosfor på Egentliga Östersjön enligt
beräkningarna för rapportering-en till PLC5.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
18
Egentliga Östersjön 460 ton P
45%
0%7%
24%
11%
13%
Jordbruk Skogsbruk DagvattenReningsverkIndustriEnskilda
avlopp
E1 Belastningsminskningar och kvarvarande åtgärdsbehov Efter
bördefördelningen i BSAP år 2007 pågår en revidering av
belastningsnivåer-na. Hur detta påverkar bördefördelningen är dock
fortfarande oklart. För Sverige har belastningen sjunkit tack vare
redan genomförda åtgärder. De nuvarande be-lastningsnivåerna tar
inte hänsyn till luftutsläpp. Det påverkar också de nya
beräk-ningarna där utsläpp till luft ingår.
De föreslagna åtgärdernas belastningsminskningar fördelade på
respektive havsområde redovisas tabell 1. Där visas också
resterande åtgärdsbehov (brist) efter avräkning av de åtgärder som
genomförts under perioden 2000-2006. Belast-ningsminskningar genom
dessa åtgärder redovisas som minskning av dels vatten-buren, dels
luftburen belastning från svenska källor. Mer detaljerade tabeller
med kostnadsberäkningar finns i konsekvensanalysen för övergödning
i NV rapport 5984.
Figur 2
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
19
Tabell 1 visar Sveriges beting när det gäller näringsämnen till
Östersjön. Av tabellen framgår också hur mycket Sverige redan har
gjor, hur långt man kommer med föreslagna och potentiella åtgärder
till år 2016 och hur mycket som sedan återstår att göra Belastning
(ton/år)
Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt
Kväve Fosfor Kväve Kväve
Beting enl. prel. bördefördelning 8 100 290 1 700 11 100
Minskad belastning 2000 - 2006 2 300 10 600 1 300
Kvarvarande beting enligt nya beräk-ningar 2006
5 800 280 1 100 9 800
Redan genomförda samt föreslagna och potentiella åtgärder till
2016 1
7600 170 1700 6100
Belastningsminskning med fram-tagna åtgärder i förhållande till
”kvarvarande beting enligt nya beräkningar 2006”
+1800 -110 +600 - 3700
Scenario, spannmålspriser 1500 55 -650 1600
I tabell 2 visas beräkningen av det samlade kvarvarande betinget
för alla havsom-rådena.
Tabell 2
E2a. Införliva identifierade åtgärder i Vattenmyndigheternas
åtgärds-program Det har inte fullt ut varit möjligt att föreslå hur
denna åtgärd ska genomföras. 1 Det är något missvisande att addera
föreslagna och potentiella åtgärder eftersom de i flera fall
över-lappar
Kväve (ton/år) Fosfor (ton/år) Beting enligt prel.
bördefördelning 20 800 290 Förändrad belastning 2000-2006 - 4 200 -
10 Kvarvarande beting enligt nya beräk-ningar 2006
16 600 280
Redan genomförda samt föreslagna och potentiella åtgärder
15 400 170
Belastningsminskning med fram-tagna åtgärder i förhållande till
”Kvarvarande beting enligt nya beräkningar 2006”
- 1 200 - 110
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
20
De nu föreslagna åtgärdsprogrammen innehåller åtgärder som
beräknas minska belastningen till Egentliga Östersjön med ca 110
ton fosfor. Kväveåtgärder har inte kvantifierats separat i
åtgärdsprogrammen, utan enbart som en bieffekt av åtgärder mot
fosforutsläpp. De kommer därför i realiteten att vara betydligt mer
omfattande.
Som bieffekt till åtgärderna för minskad fosforbelastning
beräknas belastningen av kväve minska med 670 ton till egentliga
Östersjön och med 380 ton (utan Göta Älv) eller 1 100 ton
(inklusive Göta Älv) till Kattegatt. För Öresund finns inga
uppskattningar. E2b1 och E2b3 flyttade till E9 E2b. Reducera
utsläppen av kväveoxider De redan skärpta avgaskraven på vägfordon
och styrmedel som NOx-avgiften för vissa industrianläggningar gör
att utsläppen väntas minska med ca 1 000 ton depo-nerat kväve på
Egentliga Östersjön till år 2020. Åtgärderna har också andra
positi-va effekter som minskad övergödning på land, minskad
försurning av både mark och vatten, minskad klimatpåverkan och inte
minst minskad ohälsa genom bättre luftkvalitet. Det senare är det
som framför allt framträder i kostnads-nyttoanalyserna.
Ökade reningskrav på den nationella sjöfarten skulle kunna leda
till att 100 ton mindre kväve når Egentliga Östersjön. Inget
styrmedelsförslag har dock utar-betats.
Om Östersjön blir ett Emission Control Area (ECA-område) enligt
Internatio-nal Maritime Organisation kan utsläppen i hela regionen
minska med uppemot 100 000 ton NOx till år 2020. jämfört med om
inga ytterligare styrmedel vidtas. Då behöver ECA träda i kraft år
2016 för Östersjön. Minskningen skulle motsvara cirka 2 000 ton
mindre kväve till Egentliga Östersjön. Kostnaden för att reducera
sjöfartens utsläpp är omkring 5 kr/kg kväveoxider eller runt 100
kr/kg kväve till Egentliga Östersjön. E3a. Minska utsläppen från
avloppsreningsverken Sverige har redan infört kraftfulla
reningsåtgärder i avloppsreningsverken. I alla verk utom de minsta
(mindre än 2 000 personekvivalenter, pe) renas fosfor till 96
procent. I de största verken renas kvävet till knappt 73
procent.
Möjligheten att ytterligare minska kväve- och fosforbelastningen
i alla verk utom de minsta har undersökts. De föreslagna åtgärderna
vid reningsverken inne-bär att användningen av kolkälla, energi och
fällningskemikalier ökar. Denna öka-de användning har
kostnadsberäknats, men inte kostnaderna för andra negativa effekter
(exempelvis klimatpåverkan).
Eftersom förutsättningarna för ytterligare utsläppsminskningar
skiljer sig för olika verk måste verken bedömas enskilt, och det är
resurskrävande.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
21
KVÄVE Om de reningsverk som har en belastning på minst 10 000 pe
skulle genomföra åtgärder som innebär att de når en reduktionsnivå
på omkring 80 procent för kväve beräknas kvävebelastningen minska
med drygt 3 000 ton/år till en årlig kostnad på omkring 190
miljoner kronor. Den genomsnittliga kostnaden för att minska
kväve-belastningen från olika storleksklasser av reningsverk har
beräknats ligga mellan 38 och102 kr/kg kväve. Inom varje
storleksklass skiljer sig förutsättningarna och därmed kostnaderna
för enskilda verk..
Om ytterligare åtgärder krävs skulle det vara möjligt att också
de mindre re-ningsverken (100 000 pe) gå längre än 80 procents
avskiljning av kväve. Den tekniskt möjliga gränsen innebär att en
utgående halt på 2 mg kväve per liter nås. Även om renings-verken
inte når så låga nivåer finns det en potential att minska utsläppen
mer än vad 80 procents kväverening innebär. Det har inte gjorts
några beräkningar för vad detta skulle innebära i form av minskad
belastning och kostnader. FOSFOR Genom att öka doseringen av
fällningskemikalier vid vissa reningsverk som belas-tar Egentliga
Östersjön och som har en utgående halt över 0,2 mg fosfor per liter
kan man minska fosforbelastningen. Om doseringen höjs för dessa
verk så att de når en utgående halt på 0,2 mg fosfor per liter har
belastningsminskningen beräk-nats till drygt 15 ton fosfor till en
genomsnittlig kostnad av 180 kr/kg fosfor. Den årliga kostnaden är
2,8 miljoner kronor.
Om ytterligare åtgärder krävs kan en kombination av åtgärder för
olika verk användas så att merparten av alla verk når ca 0,1 mg
fosfor per liter i utgående vatten. Den totala
belastningsminskningen till Egentliga Östersjön uppskattas då bli
40 ton fosfor till en genomsnittlig kostnad av 6 000 kr/kg fosfor.
Om bara de åtgär-der som har störst effekt tas med nås en
belastningsminskning på ca 35 ton till en genomsnittlig kostnad av
4 300 kr/kg fosfor.
Ett annat alternativ skulle vara att införa efterfällning vid de
reningsverk som belastar Egentliga Östersjön och år 2006 hade
halter över 0,2 mg fosfor per liter och saknade efterfällning. De
skulle då nå en utgående halt på 0,2 mg fosfor per liter.
Belastningen beräknas minska med 5 ton fosfor. Den årliga kostnaden
för detta beräknas uppgå till 24 miljoner kronor vilket ger en
genomsnittlig kostnad på ca 5 000 kr/kg.
Det bör påpekas att siffrorna är grova och bara kan användas för
att ange stor-leksordningen på medelkostnader för olika verk.
Åtgärder som ökad fällningsdos för att öka fosforreduktionen
eller komplette-ring med kolkälla för att miska kvävereduktionen är
relativt snabbt införda åtgär-
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
22
der, medan större utbyggnader och kompletteringar med
ytterligare filtersteg etc. knappast hinner genomföras före
2016.
Reningsverken är dessutom tillståndspliktiga verksamheter, och
det krävs till-ståndsändringar eller nya tillstånd enligt
miljöbalken för en ombyggnad av något slag. Ska åtgärder drivas
igenom med hjälp av att initiera omprövningar i varje enskilt fall
tar det lång tid och mycket resurser i anspråk. Det kommer bl.a.
därför inte att gå bygga ut reningsverken till senast 2016.
Va-planer, omhändertagande av dagvatten, våtmarker i anslutning
till renings-verk och att begränsa bräddningar är ytterligare
åtgärder som tas upp i rapporten. E3b. Förbättra reningen av
enskilda avlopp Utsläpp från fritids- och permanentboende med
enskilda avlopp söder om Dalälven utgör 70 procent av samtliga
enskilda avlopp i landet. Uppskattningsvis ca 40 pro-cent av
anläggningarna fungerar sämre än de lägsta kraven. Kommunerna har
såle-des ett stort arbete framför sig.
I första hand bör krav ställas på att anläggningarna uppnår
godtagbar standard. I andra hand bör fastigheter i områden med stor
känslighet och/eller stor påverkan ha anläggningar med längre
gående rening. Åtgärden är främst intressant för att reducera
fosfor. Minskningen av kväve ses som en bonuseffekt.
Om alla enskilda avlopp åtgärdas i enlighet med lagstiftningen
beräknas kvä-vebelastningen minska med ungefär 180 ton och
fosforbelastningen med 33 ton, varav 18 ton till Egentliga
Östersjön. Då har en reningsgrad på 25 procent antagits för kväve
och 45 procent för fosfor. Eftersom det redan finns ett lagkrav kan
be-lastningsminskningarna tillgodoräknas BSAP utan någon
kostnad.
Om fokus läggs på kvävereningsåtgärder utöver lagkravet vid de
enskilda av-loppen kan större utsläppsminskningar uppnås. Detta
skulle innebära att rekom-mendationerna för hög skyddsnivå, 50
procents kväverening nås. Kvävebelastning-en från enskilda avlopp
uppskattas då minska med ytterligare ca 170 ton.
Samtidigt skulle fosforbelastningen minska med ytterligare 15
ton, varav 9 ton till Egentliga Östersjön. Kostnadsökningen att gå
från lagkravet till 88 procents kväverening har beräknats till 62
kr/kg kväve. Detta gäller under förutsättning att alla åtgärder
genomförs samtidigt. Ska en reningsanläggning som redan uppfyller
lagkravet kompletteras med ytterligare åtgärder ökar kostnaden.
Om man i stället går in för åtgärder för att minska
fosforläckaget utöver lag-krav minskar fosforbelastningen med
ytterligare 15 ton, varav 9 till Egentliga Östersjön. Samtidigt
skulle kvävebelastningen minska med ytterligare 33 ton. Den extra
kostnaden för att komplettera markbädden med en fosforfälla
samtidigt som investeringen görs för att uppfylla lagkravet har
beräknats till 3 500 kr/kg fosfor. För att komplettera en befintlig
anläggning som redan uppfyller lagkravet ökar kostnaden. E4.
Förbjud fosfater i tvättmedel Förbudet infördes i Sverige den 1
mars 2008. Motsvarande förbud har nyligen införts för
maskindiskmedel. Tillsammans beräknas dessa förbud leda till att
be-lastningen på Egentliga Östersjön minskar med 13 ton
fosfor/år.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
23
E 5. Åtgärda närsaltsutsläpp från jordbruket Ett åtgärdsprogram
genomförs sedan ca 20 år tillbaka för att minska
växtnärings-förlusterna från jordbruket. Resultatet har lett till
stora reduktioner av närsaltsläck-aget. Redan genomförda åtgärder
under 2005-2008 som ännu inte fått genomslag beräknas minska
läckaget ytterligare.
De ytterligare åtgärder som tas upp i det följande delas in i
föreslagna, potenti-ella och lovande. Exempel på åtgärder som
diskuteras men inte föreslås är omloka-lisering av djurproduktion
och att lägga mark i träda.
Hur grödofördelningen förändras under den period som
aktionsplanen för Ös-tersjön ska genomföras kommer att påverka
storleken på kväve- och fosforbelast-ningen och kan komma att
betyda minst lika mycket som de åtgärder som ska genomföras enligt
ett framräknat scenario. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Utökad satsning på
Greppa Näringen Genom Greppa Näringen erbjuds lantbrukare
rådgivning om olika åtgärder för att minska kväve- och
fosforförlusterna på ett kostnadseffektivt sätt. Potentialen för
utökad rådgivning kring växtnäringsfrågor är sannolikt störst i
Östergötlands län och länen i Mälardalen.
Genom den föreslagna utökningen beräknas kvävebelastningen till
havet mins-ka med 390 ton och fosforbelastningen till Egentliga
Östersjön med 3 ton. Ammo-niakavgången skulle minska med ca 35 ton.
Den genomsnittliga merkostnaden för en utökning utöver dagens nivå
beräknas till ca 21 miljoner kronor per år under perioden
2010-2013. Utvidga stödområdet och höj ersättningen för fånggröda
och vårbearbetning Trots att betinget att minska kvävebelastningen
till Egentliga Östersjön är stort är det bara en mindre del av de
kustnära områdena med avrinning till Egentliga Öster-sjön som ingår
i stödområdet för miljöersättningen för fånggrödor och
vårbearbet-ning. Området bör utvidgas så att merparten av de
berörda havsbassängernas till-rinningsområden ingår.
För att öka anslutningen till stödformen och styra mot ökad
vårbearbetning och fånggröda i kombination med vårbearbetning
föreslås att ersättningen för dessa åtgärder höjs till 500 kronor
per hektar respektive 1 500 kronor per hektar. Ersätt-ningen för
fånggröda som bryts på hösten föreslås bli oförändrad.
Miljöersättningen förutsätts täcka kostnaden för lantbrukaren.
Kostnaden för ökad anslutning blir totalt ca 70 miljoner kronor per
år under perioden 2010-2013. Kvävebelastningen till havet beräknas
minska med 375 ton. Ersättningen höjs ock-så för redan anslutna
arealer, och det innebär en kostnad på ytterligare 13 miljoner
kronor per år 2010-2013. Detta ger ingen extra minskning av
belastningen, men syftar till att hålla kvar nuvarande anslutning
och den reduktion det innebär.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
24
Inför ersättning för reglerbar dränering Med dämningsbrunnar på
stamledningarna kan grundvattennivåer i ett dränerat fält regleras,
och det kan minska framförallt kväveutlakningen från åkermark. Det
sak-nas i stort sett praktiska erfarenheter av åtgärden i Sverige.
Ytterligare försöksun-derlag behövs.
Vid en översiktlig kartering med hjälp av GIS bedömdes att ca
100 000 hektar i södra Sverige kan vara lämpliga för reglerbar
dränering med avseende på jordart och lutningsförhållanden. Målet
till år 2013 bör vara 2 000 hektar åkermark med reglerbar
dränering.
Den totala investeringskostnaden för att anlägga 2 000 hektar
reglerbar dräne-ring till 2013 med i genomsnitt 1,25 brunn per
hektar uppgår till 20 miljoner kro-nor. Till detta kommer
skötselkostnader på 1,5 miljoner kronor per år. Förslaget innebär
att 90 procent av investeringskostnaden finansieras via
investeringsstöd i landsbygdsprogrammet. Kvävebelastningen till
havet kan minska med 22 ton. Reducerad jordbearbetning Med
reducerad jordbearbetning avses här direktsådd eller bearbetning
med tallrikar eller kultivatorpinnar, däremot inte grund plöjning.
Reducerad jordbearbetning tas upp i den miljöinriktade
rådgivningen. Åtgärden har inte bedömts vara lämplig för
miljöersättning, eftersom den oftast är lönsam för
jordbrukaren.
Ytterligare teknikutveckling, rådgivning och information skulle
kunna leda till att tekniken tillämpas på ytterligare 50 000 hektar
vilket kan leda till att kvävebe-lastningen minskar med 250 ton.
Begränsad stallgödselspridning sen höst och vinter Stallgödsel bör
spridas vid tidpunkter då förlusterna av växtnäringsämnen
minime-ras. Sveriges tillämpning av nitratdirektivet på dessa
punkter har inte ansetts vara tillräcklig, och förslag till
kompletterande regler har tagits fram. De innebär förbud mot att
sprida stallgödsel och organiska gödselmedel under december månad i
de känsliga områdena. Det totala förbudet sträcker sig därmed från
december till mit-ten av februari.
Den totala kostnaden för den utbyggnad av den lagringskapacitet
som behövs har beräknats till totalt 4-9 miljoner kronor på grund
av förbudet under december och till 6-14 miljoner pågrund av
begränsningen under hösten. Kvävebelastningen till havet beräknas
minska med 18 ton. Begränsa spridningen av stallgödsel för höstsådd
spannmål Att sprida stallgödsel på hösten inför sådd av spannmål
anses numera vara ett mindre lämpligt alternativ. Mål som har satts
upp för att minska denna spridning på frivillig väg har inte nåtts.
De bestämmelser om spridning av stallgödsel som gäller för Skåne,
Blekinge och Halland bör ändras.
Lagringskapaciteten för stallgödsel kan delvis behöva byggas ut
för att klara de ändrade bestämmelserna. Investeringsbehovet har
uppskattats till 50-20 miljoner kronor. Kvävebelastningen på havet
beräknas minska med 75 ton. På sikt kan ock-så ett förbud övervägas
för resten av de nitratkänsliga områdena om spridningen
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
25
inte minskar på frivillig väg. Kostnaden för att öka
lagringskapaciteten uppskattas till 70-175 miljoner kronor.
Kvävebelastningen på havet beräknas minska med 100 ton. Lämna
avstånd vid spridning av gödsel intill sjöar och vattendrag Ett
förslag har tagits fram som innebär krav på att ett skyddsavstånd
ska tillämpas vid gödselspridning intill sjöar eller vattendrag i
de nitratkänsliga områdena. En skattning är att ca 9 330 hektar
kommer att beröras. Den totala kostnaden för lant-brukarna blir ca
15 miljoner kronor per år. Kvävebelastningen på havet beräknas
minska med 20 ton och belastningen av fosfor till Egentliga
Östersjön med 0,5 ton.. Teknik för bättre anpassning av
kvävegödslingen Det är inte möjligt att i början av odlingssäsongen
förutsäga är rätt gödslingsnivå. En viss säkerhetsgödsling kan
förekomma. Det finns teknisk utrustning som ”läser av” grödan och
styr utmatningen av kompletteringsgivan. Denna utrustning är främst
ett hjälpmedel för att jämna ut gödslingen i förhållande till det
varierande behov som finns inom ett fält. Vid en ersättningsgrad på
25 procent av invester-ingskostnaderna och en volym på 100 sådana
utrustningar stycken blir den totala belastningen på
landsbygdsprogrammet 3,75 miljoner kronor.
Effekten på havet skattas till 150 ton kväve till Kattegatt, 50
ton till Öresund och 100 ton till Egentliga Östersjön Högre
ersättning och utökad areal för skyddszoner Skyddszoner är ett sätt
att motverka fosforförluster från åkermark genom
ytvatten-avrinning. De utgör också en buffertzon vid spridning av
mineralgödsel, stallgödsel och växtskyddsmedel. Arealen skyddszoner
har minskat och väntas minska ytterli-gare. För att åter öka
intresset för skyddszoner bör ersättningen höjas och stödom-rådet
utvidgas. Miljöersättningen bör motsvara lantbrukarens kostnader
för skydds-zonen. Kostnaden för nyanslutning till programmet
beräknas till 6 miljoner kronor per år. Fosforbelastningen beräknas
minska med 1,5 ton, varav 1 ton till Egentliga Östersjön.
Ersättningen höjs också för redan anslutna arealer. Det innebär en
kost-nad på ytterligare 14 miljoner kronor per år 2010-2013. Detta
ger ingen extra minskning av belastningen, men syftar till att
behålla nuvarande anslutning och den reduktion det innebär.
Skyddszoner på erosionsbenägen mark En ersättning för skyddszoner i
andra delar av fält än längs vattendrag bör införas.
Miljöersättningen ska motsvara lantbrukarens kostnader för
skyddszonen. Den genomsnittliga kostnaden för ersättningen
2010-2013 blir totalt ca 12,5 miljoner kronor per år.
Fosforbelastningen beräknas minska med ca 4 ton till Egentliga
Ös-tersjön.
Anlägg dammar för fosforavskiljning En möjlighet att avskilja
fosfor som förloras från åkermark är att anlägga mindre våtmarker
eller speciellt utformade dammar. Ersättning för våtmarker och
dammar
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
26
är en åtgärd inom landsbygdsprogrammet. Ett rimligt mål bör vara
att 200 hektar dammar kan anläggas till 2013. På lite längre sikt
bör målet vara 500 hektar dam-mar för fosforavskiljning.
Kostnaden för att anlägga totalt 500 hektar små våtmarker eller
dammar under perioden 2010-2013 uppgår till totalt 150 miljoner
kronor. Till detta kommer kost-nader för underhåll. Det föreslås
att 90 procent av investeringskostnaden finansie-ras via
investeringsstöd i landsbygdsprogrammet (2010-2013).
Denna typ av dammar har hittills inte undersökts under svenska
förhållanden, och det är osäkert vilken effekt de kan få.. Om 500
hektar fosfordammar anläggs kan fosforbelastningen minska med 12
ton, varav 8 ton till Egentliga Östersjön. En viss kväveavskiljning
vantas också äga rum i dammarna.
Biogasproduktion och spridning av rötad stallgödsel Biogasens
största positiva miljöeffekter finns utan tvivel på klimatområdet,
men rötning av stallgödsel bör vara positivt även utifrån
utlaknings-, spridnings- och hälsosynpunkt. Särskilt stor potential
för biogasproduktion bedöms Skåne och Västra Götaland ha, följda av
Östergötland.
Ett investeringsstöd på 30 procent av investeringskostnaden
finns för gårdsba-serad biogasproduktion. Vid en utbyggnad av
biogasproduktionen i sådan omfatt-ning att hela investeringsstödet
utnyttjas beräknas kvävebelastningen på havet minska med 120 ton
Våtmarker i odlingslandskapet Det finns ett delmål till
miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker som innebär att 12 000
hektar våtmarker och småvatten ska anläggas eller återställas i
odlingsland-skapet fram till år 2010. Det kan bli svårt att nå
detta mål.
Målet i landsbygdsprogrammet är att 6 000 hektar våtmarker ska
anläggas eller restaureras under programperioden (2007-2013). Fram
till 2008 har ca 700 hektar våtmarker tillkommit. För att
underlätta anläggningen av våtmarker föreslås bl.a. att
ersättningsnivån höjs från 90 till 100 procent för större
våtmarker, att ansök-ningsförfarandet förenklas och
skötselersättningen höjs.
Att anlägga 6 000 hektar våtmarker beräknas minska
kvävebelastningen till ha-vet med 300 ton. Om 1 000 hektar
våtmarker anlagts i slutet av 2009 blir den åter-stående totala
investeringskostnaden för 5 000 hektar våtmarker under perioden
2010-2013 575 miljoner kronor. Förslagen för att underlätta
anläggningen leder till att kostnaderna ökar med 7,5 miljoner
kronor per år. POTENTIELLA ÅTGÄRDER Kvävegödsling under ekonomiskt
optimal nivå Ett sätt att minska kväveutlakningen skulle vara att
tillföra lägre kvävegivor än vad som är företagsekonomiskt
optimalt. Om kvävegivor som är 30 pro-cent lägre än
rekommendationen skulle tillämpas till 800 000 hektar spann-mål
(brödveteodlingen undantas) så kan kvävebelastningen till havet
minska
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
27
med 1 900 ton. Kostnaden för detta har uppskattats till 80
miljoner kronor per år.
Ytterligare ökning av fånggrödeodlingen Om hela den teoretiskt
potentiella arealen för fånggrödor utnyttjades skulle
kväve-belastningen till havet kunna minska med 2 125 ton Den totala
kostnaden för detta blir 450 miljoner kr per år. Val av styrmedel
påverkar genomförandet.Införs lag-stiftning är det inte möjligt att
ha kvar miljöersättningen för fånggrödor och vårbe-arbetning.
Ytterligare ökning av arealen skyddszon Om skyddszoner anläggs
på all åkermark längs vattendrag skulle fosforbelastning-en kunna
minska med 8 ton, varav 4,5 ton till Egentliga Östersjön. Kostnaden
för detta beräknas till 40 miljoner kronor per år. All flytgödsel
utnyttjas för biogasproduktion Kvävebelastningen till havet skulle
kunna minska med uppskattningsvis ca 300 ton om all flytgödsel
användes som råvara för biogasproduktion. I första hand skulle
biogasproduktionen byggas ut med andra syften än att minska
växtnäringsläckaget. Investeringskostnaden är hög (677kr/kg) men
kan sannolikt delvis kompenseras med en inkomst från såld
biogas.
Anläggning av ytterligare 6 000 hektar våtmarker i
odlingslandskapet Genom att bättre styra anläggningen av våtmarker
till de områden där de ger högre kväve- och fosforreduktion kan man
minska närsaltsbelastningen ytterligare. Be-lastningsminskningen
beräknas till 1200 ton kväve och 0-60 ton fosfor varav 0-40 ton
till Egentliga Östersjön Den totala investeringskostnaden för att
anlägga 6 000 hektar optimalt placerade våtmarker utöver de 6 000
hektar som finansieras inom landsbygdsprogrammet har beräknats till
1 200 miljoner kronor. Till detta kommer kostnader för underhåll
och alternativvärde för marken motsvarande 22 miljoner kronor per
år.Detta ger en årlig kostnad på 77 miljoner kronor.
Ytterligare areal reglerbar dränering De eventuella effekterna
av reglerbar dränering på lustgasavgång och ökade fosfor-förluster
måste utredas. Om dessa effekter inte bedöms ha för stor negativ
inverkan skulle arealen för reglerbar dränering på lite längre sikt
kunna öka med ytterligare 18 000 hektar till 20 000 hektar. Den
totala investeringskostnaden för detta beräk-nas till 180 miljoner
kronor. Den årliga skötseln beräknas kosta 13,5 miljoner kro-nor
per år. Kvävebelastningen till havet skulle kunna minska med
ytterligare 200 ton.
ÖVRIGA LOVANDE ÅTGÄRDER Det finns ytterligare några lovande
åtgärder inom jordbrukssektorn som innebär att kväve- och
fosforbelastningen kan minska. Erfarenheten av och kunskapen om
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
28
dessa åtgärder är ännu mycket begränsade, och det krävs
ytterligare försök och utvärderingar innan effekter och andra
konsekvenser av dessa åtgärder är utredda. Dessa åtgärder är
kalkfilter, kalkfilterdiken, strukturkalkning och våtkompostering
av stallgödsel.
De tre första åtgärderna riktas mot fosforförlusterna, medan den
sista har effekt på både kväve- och fosforförluster. Hur
miljötillsynen inom jordbruket kan bli mer effektiv, antingen den
är av rådgivande eller mer kontrollerande karaktär, och bätt-re
bidra till att minska fosfor- och kvävebelastningen från jordbruket
behöver utre-das. ANALYS AV ÅTGÄRDER SOM INNEBÄR STRUKTURELLA
FÖRÄNDRINGAR I LIVSMEDELSPRODUKTIONEN Långliggande träda I
delredovisningen av uppdraget (NV Rapport 5830) fanns en analys av
hur mycket kvävebelastningen skulle kunna minska, liksom av
kostnader och övriga konse-kvenser, om all spannmålsareal i det
område som berörs av BSAP i Sverige skulle läggas i långliggande
träda. Tre scenarier analyserades där 230 000, 375 000 och 940 000
hektar mark för spannmålsodling antogs övergå till att bli
långliggande träda.
Kvävebelastningen till havet beräknades då minska med 3 000, 5
000 respekti-ve 8 500 ton. Kostnaderna i form av
produktionsbortfall uppskattades till 2 245, 3 286 respektive 7 723
miljoner kronor per år.
Regional omfördelning av djurproduktionen Ett sätt att minska
belastningen på havet som diskuteras ibland är att flytta den
djurproduktion som bedrivs i djurtäta kustnära områden. Sveriges
lantbruksuniver-sitet (SLU) har beräknat hur en omlokalisering av
djurhållningen från kustnära områden till inlandsområden skulle
påverka belastningen med kväve och fosfor.
Effekten på de tre havsbassängerna blir att kvävebelastningen
till Kattegatt ökar med 400 ton och minskar till Öresund och
Egentliga Östersjön med 750 re-spektive 450 ton när bara
stallgödseln omfördelas. Flyttas även djuren minskar belastningen
till Kattegatt med 280 ton, till Öresund med 130 ton och till
Egentliga Östersjön med 330 ton. E5b. Flyttad till E9 E6.
Implementera annex III i Svensk lagstiftning Genom gällande
lagstiftning (miljöbalken, vissa förordningar och föreskrifter),
allmänna råd och riktlinjer från Jordbruksverket bedöms annex III
vara införlivat i svensk lagstiftning.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
29
E7. Upprätta en HotSpot-lista över anläggningar med intensiv
djur-hållning Kriterierna för Hot Spot-listan har ännu inte
fastställts slutgiltigt av HELCOM. Därför har inget land ännu
kunnat uppfylla denna punkt. E8. Gemensam framställning från HELCOM
angående EUs Health Check av åtgärder inom jordbruket Åtgärden
genomförd. E9.Andra källor av betydelse E9a Skogsbrukets påverkan
på övergödningen Det råder stor kunskapsbrist om hur olika
skogsbruksåtgärder påverkar utlakningen av kväve och fosfor från
skogsmarken och också vilken effekt olika motåtgärder har för att
minska dessa förluster. Föryngringsavverkning är troligen den
skogs-bruksåtgärd som ger upphov till störst förluster, främst av
kväve. Också kväve-gödsling kan bidra till förslusterna.
Enligt ett förslag till nytt delmål under Miljökvalitetsmålet
Levande skogar ska skogsbruket verka för att ingen uttransport av
organiskt eller oorganiskt material till vattendrag sker, och att
minst 90 procent av sträckan vattendrag och sjökant som berörts av
skogliga åtgärder har kantzoner med oförändrade eller utvecklade
ekologiska funktioner. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Kantzoner mot vatten
Trädbevuxna kantzoner mot vatten kan minska transporten av
näringsämnen från skogsmarken till vatten, något som framför allt
har betydelse i samband med för-yngringsavverkning. Genom
rådgivning skulle man kunna öka arealen kantzoner och därmed
kväveretentionen. Kantzoner motverkar med största sannolikhet även
fosforutlakningen.
För att kunna beräkna nytta och kostnad med åtgärden, dvs.
fungerande kant-zoner på 90 procent av föryngringsavverkad areal
där det är aktuellt med kantzo-ner, sätts i detta räkneexempel
kantzonsbredden till 20 meter
Kostnadsberäkningarna är i vissa delar osäkra och bygger på en
rad antaganden och bedömningar. Resultatet ska därför ses mer som
ett räkneexempel och en anty-dan om kostnadernas storheter. Den
årliga kostnaden beräknas till ca 180 miljoner kronor.
Kostnadsbedömning för utökad rådgivning saknas för närvarande.
Enligt Skogsstyrelsens bedömning är kostnaden hög i förhållande
till nyttan i form av minskad kvävebelastning på haven. Att lämna
ekologiskt funktionella kantzoner ger dock också en rad andra
positiva effekter på såväl vattenmiljön som livsmiljön i själva
kantzonen.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
30
POTENTIELLA ÅTGÄRDER Skärmställningar vid föryngringsavverkning
Genom att skärmställningar ställs på föryngringsavverkade arealer
av gran och tall kan kväveutlakning från skogsbruket minska Ett
scenario skulle kunna vara att på 10 procent av den
föryngringsavverkade arealen gran respektive tall i berörda
om-råden ställs skärmställningar med 200 träd per hektar.
Kostnadsberäkningarna ska ses som ett räkneexempel och indikation
på kostnader-nas storlek.
Utifrån antagandet att halva Svealand och halva Götaland tillhör
Kattegatts av-rinningsområde och resterande halva av vardera
landsdel tillhör Östersjöns avrin-ningsområde blir den årliga
kostnaden för respektive avrinningsområde minst ca 60 miljoner
kronor. ÅTGÄRDER SOM KAN PÅVERKA KVÄVE- OCH FOSFORBELASTNINGEN MEN
VARS STORLEK I DAGSLÄGET INTE GÅR ATT UPPSKATTA Följande åtgärder
har med största sannolikhet effekt på utlakningen av näringsäm-nen
från skogsmark. Åtgärderna genomförs redan idag, men de har alla
ytterligare potential. Däremot går det inte att få fram siffror på
vad de skulle innebära i mins-kad kväve- och fosforbelastning. Mer
växtliga och vitala skogar Anpassad hyggesutläggning Förkortad
hyggesfas Ökat GROT-uttag Anpassad dikning och dikesrensning
Minskade körskador E9b Minska närsaltutsläppen från industrin För
att få till stånd åtgärder krävs omprövning, ibland via
initiativärenden. Sådana ärenden är resurs- och tidskrävande.
Skogsindustrin Genom fortsatta kontinuerliga förbättringar och
genom kompletterande rening på några anläggningar inom
skogsindustrin kan belastningen minska med ca 100 ton kväve till
vardera Kattegatt och Egentliga Östersjön och med ca 10 ton fosfor
till Egentliga Östersjön. Kostnaderna för kompletterande rening kan
grovt uppskattas till ca 100 kr/kg kväve och 1 000 kr/kg fosfor.
Järn och stålindustrin Genom bättre rening (0-utsläpp) av vatten
från betningen eller införande av någon typ av syraåtervinning av
betbaden skulle nettobelastningen till Kattegatt från en anläggning
kunna minska med upp till ca 20 ton kväve. Nettobelastningen till
Ös-
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
31
tersjön från två anläggningar skulle kunna minska med i
storleksordningen 100 ton kväve. Kostnaderna för kompletterande
rening är inte möjligt att ange. E9c. Reducera närsaltsbelastningen
genom odling av musslor Genom att odla musslor för konsumtion eller
för att använda som råvara i ekolo-giskt foder, gödselmedel inom
ekologisk jordbruk eller för framställning av biogas kan man föra
kväve och fosfor ur ekosystemet.
I dag odlas musslor i större utsträckning endast i Skagerack där
de bästa svens-ka förutsättningarna finns. I Kalmarsund och vid
Åland pågår försöksverksamhet med att odla musslor. Försök ska
också inledas utanför Trosa och i Bråviken. Om musselodling ska
bedrivas i stor skala behöver kostnader, avsättningsmöjligheter,
problem med miljögifter i musslor och konsekvenserna för andra
intressen, t.ex. friluftsliv och sjöfart utredas ytterligare. I
detta sammanhang bör man beakta en dom som Miljödomstolen i
Vänersborg fällt.
Resursåtgången för att framställa musselmjöl, gödselmedel eller
biogas från musslor måste utredas och sättas i förhållande till vad
som krävs för att framställa de produkter de ersätter om det ska gå
att att bedöma konsekvenserna av en stor-skalig musselproduktion i
Sverige. Någon form av ekonomiskt incitament behövs för att få till
stånd en ökad produktion. Kattegatt: Vid en total odlingsyta på
exempelvis 100 hektar tas 260-360 ton kväve årligen ur
havsbassängen till en bruttokostnad av ca 85-120 kr/kg kväve.
Öresund: Ingen stor potential för odling finns på grund av
båttrafik och begränsad yta Östersjön: Vid en total odlingsyta på
exempelvis 300 hektar som fördelas lika mel-lan norra och södra
Egentliga Östersjön skulle totalt 180-270 ton kväve och 14-18 ton
fosfor årligen kunna tas ur havsbassängen till en bruttokostnad av
ca 140-230 kr/kg kväve eller 2 000-3 000 kr/kg forsfor. E9d
Minskade utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar I
underhandsdiskussioner med Näringsdepartementet och med delar av
båtlivets intressenter gjordes under år 2008 uppskattningar av hur
stor minskning av fosfor-utsläppen som skulle kunna åstadkommas om
nästan allt toalettavfall togs i land. Kostnadrna för denna åtgärd
får närmast betecknas som en gissning.
Den gav vid handen att åtgärder för att minska fosforutsläppen
(ca 4 ton årli-gen) med 90 procent skulle dra en årlig kostnad av
52 miljoner kronor eller 15 000 kronor per kilo. För denna kostnad
reduceras också direktutsläppen av kväve med uppskattningsvis 32
ton, men en påtaglig del därav går tyvärr genom reningsverken och
ut i vattnet. De nämnda talen är behäftade med en osäkerhet mellan
ca halva och dubbla värdet.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
32
ÖVRIGA ÅTGÄRDER SOM KAN PÅVERKA KVÄVE- OCH
FOSFORBELASTNINGEN
Vattenbruk dock ej musselodling Storskalig fiskodling kan ge
upphov till närsaltsutsläpp från foderrester och fekali-er, öka
risken för spridning av sjukdomar och parasiter och påverka den
genetiska variationen i lokala bestånd. Det är därför viktigt att
fiskodlingar lokaliseras till bästa möjliga plats för att undvika
att komma i konflikt med fiske, sjötrafik,
natur-vårdsintressen,friluftsliv eller behov av
dricksvattenförsörjning.
Det är dessutom viktigt att foderanvändning, metoder och
odlingsteknik inom vattenbruket utvecklas mot minskad
näringsbelastning och minimering av smitto-spridning så att odling
kan bedrivas på ett ekologisk hållbart sätt i framtiden.
Markavvattning och dikesrensning Det finns i dag stora brister i
den grundläggande kunskapen när det gäller miljöpå-verkan och
åtgärder för att begränsa utsläpp av kväve och fosfor från diken.
För att förbättra kunskapen och i förlängningen minska utsläppen av
kväve och fosfor har Naturvårdsverket tagit initiativ till en
forskningsstudie för kunskapssammanställ-ning, ett uppdrag om
tillsyn och egenkontroll och att försöka identifiera målkon-flikter
mellan produktions- och miljöintressen. E10. Åtgärda utsläpp från
odling av energigröda I dag odlas nästan 3 procent av den svenska
åkerarealen med energigrödor. Vilken inverkan en eventuellt ökad
odling av energigrödor skulle få på växtnär-ingsförlusterna beror
bl.a. på typ av energigrödor som odlas, var de odlas och vilka
grödor de ersätter. En ökad odling av främst energivall men också
salix kan leda till minskade kväve- och fosforförluster, medan en
kraftig ökning av odlingen av energispannmål kan leda till
betydande ökningar av kväve- och fosforförlusterna. E11. Initiera
gemensamma åtgärder mot utsläpp från Vitryssland och Ukraina
Sverige har påbörjat åtgärden. E12a. Länderna ska verka för att den
luftburna belastningen på Öster-sjön beaktas vid revideringen av
Göteborgsprotokollet inom UNECE: LRTAP-konvention samt revidering
av EU:s direktiv för nationella emissionstak (NECD) Det är i
dagsläget inte möjligt att driva frågan. E12b. Verka för att ta in
utsläpp från fartyg i takdirektivet Det är i dagsläget inte möjligt
att driva frågan.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
33
Farliga ämnen En del av planens åtgärder mot farliga ämnen är
starkt knutna till EU-arbetet, och genomförandet är beroende av
EG-lagstiftningen på detta område. För flera av de prioriterade
giftiga ämnena kan utsläppen mycket väl vara större från länder som
Sverige och Finland än från länderna i det tidigare östblocket. Ett
exempel på såda-na ämnen är perfluorerade ämnen.
Beräkningarna av användning och utsläpp av de ämnen som
prioriterats i pla-nen är mycket osäkra. Detsamma gäller kännedomen
om vilka effekter dessa äm-nen kan ha på livet i havet. En viktig
del av planen handlar därför om att förbättra kunskaperna om
spridningen av giftiga ämnen i Östersjön och att ta fram verktyg
för att bättre kunna kartlägga eventuella skadeverkningar. Ett
projekt går ut på att identifiera källor till giftiga ämnen. H1.
Utveckla krav på effektivitetskriterier och utsläppsgränser för
småskalig förbränning Redan utvecklat. Under kommande år bör
Sverige kunna göra mer. Detta är sålun-da ett område som bör följas
upp. H2. Uppdatera HELCOM-rekommendationer Rekommendation 19/5,
Strategi för farliga ämnen Sverige har tillsammans med Tyskland
tagit på sig att vara ’lead country’ för arbe-tet med att revidera
denna rekommendation. Rekommendation 24/5, Reducera utsläppen från
deponier Aktiva deponier bedöms i dag inte vara betydande källor
till utsläpp av farliga ämnen, men kunskapen behöver öka om de
långsiktiga riskerna. För nedlagda de-ponier saknas i nuläget
sammanställd kunskap om antal deponier och bedömning av
miljöriskerna från dem.
Förorenade områden i marin miljö behöver uppmärksammas mer än
idag. Kun-skapsbristen är stor och eventuella saneringsåtgärder
mycket dyra. Rekommendation 24/4 Reducera utsläppen från järn och
stålindustri Anläggningarna drivs med bra miljöteknik vad gäller
tungmetaller. För kvicksilver och andra farliga ämnen pågår
utredningar som förväntas leda till reduktioner. H3. Reducera
utsläppen av farliga ämnen från förbränningsanlägg-ningar inom
energi- och industrisektorn De svenska utsläppen av tungmetaller
och andra farliga ämnen och föroreningar bedöms vara låga från
förbränningsanläggningar. Inga ytterligare åtgärder föreslås för
närvarande.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
34
H4. Identifiera källor för de prioriterade farliga ämnena eller
ämnes-grupperna Inom ramen för Helcom genomförs projektet Control
of hazardous substances in the Baltic region (COHIBA) som syftar
till att försöka identifiera källor till de prioriterade farliga
ämnena inom ramen för BSAP (se vidare H13 och H14). H5. Inför
förbud eller restriktioner eller andra åtgärder mot använd-ning av
prioriterade farliga ämnen Se åtgärder under H6. H6. Tillämpa
substitutionsprincipen för att ersätta utvalda farliga äm-nen med
ämnen med mindre farliga egenskaper På Kemikalieinspektionens
hemsida finns ett antal databaser som syftar till att underlätta
för företag, myndigheter och privatpersoner att hantera kemikalier
och tillämpa substitutionsprincipen. H7. Utveckla tekniska
riktlinjer för tillståndsbeslut för miljöfarlig verk-samhet
avseende farliga ämnen Redan genomfört. H8. Utveckla kapaciteten
hos myndigheter och företag för identifiering och åtgärder mot
farliga ämnen samt tillämpning av BEP (Best Envi-ronmental
Practice) och BAT (Best Available Technique) Säkerhetsdatabladen
behöver kvalitetssäkras och förbättras Förordningen om
verksamhetsutövares egenkontroll bör ses över för att inkludera
förekomst av farliga ämnen. H9. Stimulera konsumenternas medvetande
om farliga ämnen Se segmentet Medborgarnas engagemang och
deltagande. H10. Inför relevant lagstiftning inkl. definitioner på
farliga ämnen Åtgärden genomförs i Sverige genom att Reach ger en
tydlig definition av vad som menas med farliga ämnen. H11. Ställ
krav i åtgärdsprogram och tillståndsbeslut. Samverka med EU:s
kemikaliemyndighet (ECHA) Naturvårdsverket bedömer att det går att
ställa skarpare krav utöver de som finns i vattenmyndigheternas
förslag till åtgärdsprogram. Inledningsvis är det viktigt att
prioritera vilka regioner som har störst problem och ange de källor
som har störst betydelse.
De ämnen som listas i BSAP kommer att bevakas av
remissmyndigheterna i samband med tillståndsbeslut.
Sverige avser att samarbeta med ECHA via Kemikalieinspektionens
löpande Reach-arbete genom att delta i ECHA:s kommittéer.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
35
H12. Screening av förekomst och effekter av farliga ämnen i
havet HELCOM genomför med finansiering från Nordiska Ministerrådet
en screening av prioriterade ämnen främst i fisk i östra delen av
Östersjön. Syftet är att få fram vilka halter av de prioriterade
ämnena inom BSAP som hittas i fisk inom detta område.
Finansieringen för motsvarande screening i centrala och västra
Östersjön täcks för Sveriges del delvis av miljöövervakningen, men
extra medel behövs. H13. Kartlägg utvalda ämnen i kommunala och
industriella avlopps-vatten Arbetet kommer att utföras inom ramen
för projektet Control of hazardous sub-stances in the Baltic sea
region (COHIBA) som koordineras från Finlands Miljö-central SYKE.
Finansiering via Havsmiljöanslaget. H14. Inför “whole effluent
assessment” för kontroll av komplexa av-loppsutsläpp Komplexa
avloppsutsläpp är avloppsvatten som innehåller en stor mängd
kemiska föreningar som oftast bara delvis är kända, och där
individuell bestämning av dem inte är praktiskt eller ekonomiskt
möjlig. Arbetet drivs i HELCOM LAND som ska utarbeta förslag på
pilotprojekt och på basis av dem eventuellt föreslå
begräns-ningsvärden som grundar sig på persistens,
bioackumulerbarhet och toxicitet. Ar-betet kommer att utföras inom
ramen för projektet COHIBA. Se vidare H13. H15. Utveckla
produktregister Sverige har sedan länge ett produktregister som
omfattar alla kemiska produkter som importeras till eller
tillverkas i Sverige i större mängder än 100 kg om året. H16.
Använd den information som REACH genererar för att minska
belastningen på havet av farliga ämnen I Sverige svarar
Reach-upplysningen på Kemikalieinspektionen på frågor från
tillverkare, importörer, nedströmsanvändare och andra berörda
parter om deras respektive ansvar och skyldigheter enligt
Reach-förordningen H17. Införa restriktioner för användning av
prioriterade farliga ämnen samt substitution inom lämpliga sektorer
Situationen ser något olika ut för olika kemikalier, alltifrån
näraligande frivillig utfasning (MCCP) till begränsningar snart
(PFOA) eller viss fortsatt användning där restriktioner kan komma
att behövas (deka BDE). H18. Inför restriktioner mot
hexabromocyclododecan (HBCDD) Sverige har på EU-nivå nyligen fått
gehör för att HBCDD uppfyller kraven för särskilt farliga ämnen
enligt Reach. Det innebär att EU-gemensamma riskbegrän-sande
åtgärder eller förbud är att vänta framöver.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
36
H19. Förbjud endosulfan, pentaBDE och oktaBDE Dessa ämnen är i
dag förbjudna inom EU. H20. Påbörja arbete med restriktioner
avseende användningen av PFOS, NP/NPEs och SCCPs 2008 I Sverige
finns redan restriktioner för dessa ämnen. H21. Överväg att införa
restriktioner mot kadmium i gödselmedel Vid inträdet i EU hade
Sverige restriktioner mot kadmium i handelsgödsel. Fosfor-gödseln
fick innehålla maximalt 100 g kadmium per ton fosfor. Detta
gränsvärde har Sverige fått behålla som undantag i avvaktan på
harmonisering inom EU. Ke-mikalieinspektionen behöver i samarbete
med Jordbruksverket mer i detalj utreda konsekvenserna av olika
möjliga regleringar för kadmium i handelsgödsel för att kunna
föreslå bästa möjliga lösning på EU nivå. H22. Inför stränga
restriktioner för användning av kvicksilver i produk-ter och
industriprocesser I Sverige har ett generellt förbud mot
kvicksilver införts den 1 juni 2009. H23. Tillämpa samma regler som
EU på produkter som marknadsförs globalt Rotterdamkonventionen och
den tillhörande förordningen 304/2003 om export och import av vissa
farliga kemikalier är ett sätt att uppfylla kraven enligt H23. H24.
Inför Globally Harmonised System (GHS) för klassificering och
märkning av kemikalier Är infört i Sverige, dock med vissa
övergångstider. H25. Gör gemensamma insatser för att påverka
arbetet med EU:s ”Bat reference dokument (BREF) Genom experter på
Naturvårdsverket eller länsstyrelsen deltar Sverige aktivt och har
deltagit i flera av de expertgrupper som arbetar för att få fram de
s.k. BREF-dokumenten om bästa teknik inom olika industribranscher.
H26. Gör gemensamma insatser inom EU avseende uppdatering av
listorna över prioriterade ämnen i vattendirektivet och i REACH
Naturvårdsverket, Naturhistoriska Riksmuseet och
Kemikalieinspektionen deltar alla i arbetet inom EU avseende
uppdatering av listorna över prioriterade ämnen. H27. Gemensamma
insatser avseende växtskyddsmedel och biocider påträffade i
Östersjön. Gäller i huvudsak Ryssland. Formellt ska detta vara
tryggat i Sverige via EU-processen.
-
NATURVÅRDSVERKET Rapport 5985 • Sveriges åtagande i Baltic Sea
Action Plan
Förslag til l nationell åtgärdsplan
37
H28. Verka för och stöd insatser för att identifiera nya ämnen
att in-kluderas i Stockholmskonventionen samt Aarhusprotokollet
till LRTAP (2001 Stockholm Convention on Persistent Organic
Pollutants and the 1998 Aarhus Protocol on Persistent Organic
Pollutants to the UNECE Convention on Long-Range Transboundary Air
Pollution) Arbete pågår kontinuerligt och kriterier finns. H29.
Ratificera Stockholmskonventionen och Aarhusprotokollet till LRTAP
Sverige har ratificerat dessa konventioner. H30. Stöd aktivt och
delta i genomförandet av ”the Strategic Approach on International
Chemicals Management” (SAICM). Kemikalieinspektionen deltar i
arbetet med SAICM och arbetet koordineras av miljödepartementet.
H31. Utveckla biologisk effektövervakning Sverige ingår som en part
i BONUS projektet Biological Effects of Anthropogenic Chemical
Stress: Tools for Assessemnt of Ecosystem Health (BEAST). Projektet
leds av Finland och syftar till att få fram ett samordnat
biologiskt effektövervak-ningssystem för Östersjön. Målet är att
utveckla olika verktygslådor som ska gå att använda för att följa
olika typer av påverkan på organismer i Östersjön. H32. Fortsätt
HELCOM:s arbete avseende radioaktivitet Sverige följer HELCOM
Recommendation 26/3 såväl vad gäller provtagning och analys som
rapportering av resultat. Sverige arbetar aktivt för att begränsa
utsläpp vid källan både från de kärntekniska och icke-kärntekniska
anläggningarna. Biologisk mångfald och fiske Segmentet biologisk
mångfald, inklusive fiske, innehåller åtgärder av olika karak-tär.
Många ska genomföras i samarbetet inom olika internationella
organisationer. De åtgärder som föreslås inom området biologisk
mångfald är inriktade på bl.a. marina skyddsområden och utveckling
av kunskapsunderlag i form av marina land-skaps- och
habitatkartor.
En betydande del av åtgärderna inom fisket hänger samman med
Sveriges åta-gande inom den gemensamma fiskeripolitiken. De
innehåller bl.a. skydds- och förvaltningsåtgärder som t ex
fiskefria områden, förvaltningsplaner för torsk och ål och
förbä