Boråsregionen Sverige kan bättre! - om jobb och utbildning i landet och i Boråsregionen – Det talas bara om jobbskatteavdrag och om de som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid, vilket förstås är jätteviktigt. Men det saknas en satsning på kompetensutveckling. Tillgången på högkvalificerad arbetskraft måste säkras om vi ska få fler jobb i tjänstesektorn. Då handlar det inte om att sänka momsen inom hotell- och restaurangbranschen. (Lena Hagman, chefsekonom Almega i Svenska Dagbladet den 17 december 2012)
Över 400 000 går inte till jobbet i Sverige. För de har inget jobb att gå till. Samtidigt minskar regeringen antalet utbildningsplatser på landets högskolor och universitet. Regeringens lösning är sänkta skatter och försämrade arbetsvillkor. Socialdemokraterna i Boråsregionen menar att Sverige kan bättre!
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Boråsregionen
Sverige kan bättre! - om jobb och utbildning i landet och i Boråsregionen
– Det talas bara om jobbskatteavdrag och om de som stått utanför arbetsmarknaden under
lång tid, vilket förstås är jätteviktigt. Men det saknas en satsning på kompetensutveckling.
Tillgången på högkvalificerad arbetskraft måste säkras om vi ska få fler jobb i tjänstesektorn.
Då handlar det inte om att sänka momsen inom hotell- och restaurangbranschen.
(Lena Hagman, chefsekonom Almega i Svenska Dagbladet den 17 december 2012)
Sverige kan bättre!
2
Arbetslösheten – ett misslyckande för landet
Drygt 400 000 personer är arbetslösa i Sverige. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,6 procent.
Enligt Arbetsförmedlingens siffror är över 100 000 av dessa ungdomar mellan 18-24 år eller
motsvarande 18,4 procent. Ungefär hälften av alla arbetslösa ungdomar saknar fullständig
gymnasieutbildning.
Antalet långtidsarbetslösa har nästan tredubblats under Reinfeldts tid vid makten. Cirka
70 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än 24 månader. Över 30 000
unga har i dag varit arbetslösa i mer än sex månader.
Arbetslösheten väntas fortsätta att stiga. I november 2012 varslades närmare 9 900 personer
om uppsägning varav 1 600 i Västra Götaland. Det är en ökning med cirka 30 procent jämfört
med motsvarande månad 2011.
Tyvärr är Boråsregionen inget undantag. Närmare 8 000 personer i vår region tvingas varje
dag stanna hemma från jobbet. För de har inget jobb att gå till. Drygt 2 200 ungdomar är
arbetslösa i Boråsregionen. Det är ett misslyckande för Sverige och för Boråsregionen.
Färre får möjlighet till utbildning
I det skede som Sverige och omvärlden befinner sig i är det viktigt att rusta för framtiden och
stärka svensk konkurrenskraft – att investera i utbildning och åtgärder för att få fler i arbete.
Under 2012 skar regeringen ned antalet studieplatser på högskolor och universitet med cirka
10 000. Under 2013 skär man bort ytterligare runt 6 000 platser. Det innebär att
utbildningsnivån i Sverige sjunker och försämras i förhållande till andra länder.
Samtidigt som regeringen minskar antalet högskoleplatser ökar efterfrågan på utbildning.
Antalet sökande till kurser och program vid landets universitet och högskolor har aldrig
någonsin varit fler. Under de senaste fem åren har antalet sökande ökat stadigt – främst i
gruppen upp till 24 år.
Strax innan julen 2012 presenterade Högskolverket en rapport som visar att andelen
högskoleexaminerade i Sverige sjunker och kommer att fortsätta sjunka framöver. Det får
effekten att allt färre av våra unga ges möjlighet att studera, och Sveriges långsiktiga
konkurrenskraft urholkas.
Sverige kan bättre!
3
Regeringens medicin – sänkta skatter och försämrade villkor
Den moderatledda regeringen tror inte på fler utbildningsplatser för att stärka Sveriges
konkurrenskraft. Däremot har man under sina år vid makten genomfört en hel del
förändringar och försämringar under parollen ”Det ska löna sig att arbeta”. Bland annat har
jobbskatteavdraget införts, arbetsgivaravgiften för unga har sänkts och krogmomsen har
sänkts. Åtgärderna har kostat skattebetalarna åtskilliga miljarder utan att någon kunnat bevisa
att det gett fler jobb. Även flera arbetsrättsliga försämringar har drivits igenom med motivet
att det ska ge fler jobb.
Jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget tillhör kärnan i regeringens så kallade arbetslinje. Genom sänkt skatt för
dem som arbetar ska det bli mer lönsamt att arbeta. Flera bedömare är dock tveksamma till
dess effekter.
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, konstaterar på bloggen utredarna.nu i maj
2012: ”Många tycks tro att det finns ett akademiskt, vetenskapligt stöd för att
jobbskatteavdraget har skapat runt 100 000 nya jobb. Så är inte fallet. Det finns ingen
vetenskaplig studie som visar att det har haft den effekten, eller ens någon effekt. Helt enkelt
för att det inte går att visa annat än som antaganden. Det finns teorier, modellskattningar och
utländsk empiri som visar att det kan ha effekt.”
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU konstaterar: ”vår
slutsats efter en omfattande analys är att resultaten inte på ett trovärdigt sätt kan tolkas som
effekter av jobbskatteavdraget”. (Rapport 2012:2)
Regeringen är själv tveksam till jobbskatteavdraget betydelse: ”Modellskattningarna är dock
inte signifikanta, vilket medför att resultaten måste tolkas med stor försiktighet”. (Prop.
2011/2012:100 Bilaga 5, sid 36)
Sänkt krogmoms
Vid årsskiftet 2011/2012 sänktes krogmomsen till en kostnad av 5,4 miljarder kronor.
Motiveringen var att det skulle leda till fler jobb. Kritiken mot åtgärden lät inte vänta på sig.
Regeringens egen expertgrupp, det Finanspolitiska rådet, sågade sänkningen och ser det
snarare som ett branschstöd än en åtgärd för fler jobb.
Även EU-kommissionen har ifrågasatt om det är en relevant och effektiv reform för att
minska den stora ungdomsarbetslösheten i Sverige.
Samtidigt visar siffror från Statistiska centralbyrån att antalet anställda inom
restaurangbranschen minskade med 6,4 procent under tredje kvartalet 2012 jämfört med