SVENSKA FREDS ÅRSBERÄTTELSE 2012
SVENSKA FREDS
ÅRSBERÄTTELSE2012
Ned med vapnen! Redan 1889 skrev Bertha von Suttner sin bästsäljare ’Ned med vapnen’, där hon skildrar krigets vidriga verklighet. Hon blev sedan den första kvinnan att få Nobels fredspris 1905. Vapnens bedrövelser i världen är än mer förödande idag, då över 2.000 personer dödas varje dag av vapen. Bilden nedan är från en manifestation som genomfördes av Control Arms (som Svenska Freds är medlemmar i) vid förhandlingarna i New York under sommaren 2012 för ett internationellt vapenhandelsavtal.
FRAMSIDAN
En av årets stora händelser var att Aung San Suu Kyi och andra personer
från demokratirörelsen fick platser i Burmas parlament. Även om det är en
lång väg till fred och demokrati i Burma, så finns det nu en öppning som är
värd att arbeta för. Aung San Suu Kyi är i mångas ögon symbolen för kampen
för fred och demokrati i landet, även om hon på sistone också har fått en del
kritik för att inte tillräckligt driva frågor om allas mänskliga rättigheter.
FOTO: CONTROL ARMS
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Freden 2012 4
Året i korthet 5
NedrustningSaudivapenskandalen 6
KonflikthanteringFredsarbetet i Burma 10 Organisation och insamlingFace to Face 14
Kommunikation och information 17
Pax 18
Medlemsutveckling 19
ÅRSREDOVISNING
Förvaltningsberättelse 20 Organisation 22Så förvaltar vi pengar 23
Bokslut 26Resultaträkning 26Balansräkning 27Noter 28
Revisionsberättelse 34
SVENSK VAPENEXPORTS FEM STÖRSTA MOTTAGARLÄNDER 2012
Inn
eh
åll
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan 4, 112 36 StockholmTelefon: 08-558 031 80E-post: [email protected] 901085-1 och Bankgiro 901-0851Organisationsnummer: 802001-0602
GRAFISK FORM
Gabriel Holmbom
Indien1438 miljoner
Pakistan615 miljoner SEK
Thailand600 miljoner SEK
Saudiarabien922 miljoner SEK
0
SEK
250 000 000
500 000 000
750 000 000
1000 000 000
1 250 000 000
1 500 000 000
Frankrike899 miljoner
FOTO: CONTROL ARMS
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 20124
De mest uppmärksammande världs-
politiska händelserna under 2012
var bland annat kriget i Syrien, de
fortsatta striderna i Gaza, det ameri-
kanska presidentvalet mellan Obama
och Romney och den ekonomiska
krisen i Grekland. Den arabiska vå-
ren gick vidare med val och ändrade
konstitutioner, men även med fort-
satta demonstrationer och uppror i
regionens olika länder. Aung San Suu
Kyi och andra personer från demo-
kratirörelsen fick platser i Burmas
parlament. Dessutom förhandla-
des det i FN om ett internationellt
vapenhandelsavtal, som tyvärr inte
antogs denna gång.
En sak som uppmärksammades
allt mer var också utvecklingen
av nya vapenteknologier så som
attackdrönare. De urskiljningslösa
attacker på civila som skett i bland
annat Jemen och Pakistan är inte
bara avskyvärda sett till de männis-
koliv de skördat. De kan även utgöra
farliga prejudikat för framtiden och
är något som måste förhindras. En
utmaning för hela det internatio-
nella samfundet är kriget i Syrien,
som fortsatte att skörda tiotusentals
människoliv och driva hundratu-
sentals personer på flykt förra året.
Omvärlden har stått handfallen inför
denna katastrof och har inte lyckats
stoppa våldet. Alla krafter behöver
verkligen samlas för att åstadkomma
ett stopp på inbördeskriget och få ett
slut på denna tragedi.
Freden 2012
Kanske kan det finnas en smula
tröst att finna i tidigare inbördeskrig
som avslutats och där statsöverhuvu-
den ställts inför rätta och dömts. En
historisk händelse under året som
kom lite i skymundan var nämligen
att krigsherren och Liberias före
detta president Charles Taylor döm-
des till 50 års fängelse av Internatio-
nella Brottmålsdomstolen ICC för
krigsbrott och brott mot mänsklighe-
ten som begåtts under inbördeskri-
get i Sierra Leone. Det var den första
domen som fallit mot ett statsöver-
huvud sedan andra världskriget.
En låga av optimism för Colom-
bia och Filippinerna tändes under
året. Rebellgruppen FARC och den
colombianska regeringen meddelade
att de skulle påbörja fredssamtal för
att avsluta det inbördeskrig som har
trasat sönder landet under 50 års tid.
I Filippinerna nådde regeringen och
gerillan ett ramavtal för fred efter en
konflikt som pågått i flera decennier.
För Svenska Freds del påverka-
des vårt arbete nog mest av nyheten
den 6 mars om att myndigheten FOI
var i färd med att hjälpa Saudiara-
bien att bygga en vapenfabrik med
hjälp av ett bulvanföretag. Den flera
veckor långa massmediala stormen
fick antagligen var och en som någon
gång tänkt att Sverige väl ändå är
ett land som värnar demokrati och
mänskliga rättigheter att tänka om.
Saudivapen kom att prägla vårt ar-
bete större delen av våren och visade
på behovet av mer öppenhet och
insyn i försvarspolitiken.
2012 var också det år Svenska
Freds slog rekord i medlemsvärv-
ning. Eller i alla fall var det året då
Svenska Freds hade fler medlemmar
än på över 15 år. Många av oss har sä-
kert hört personer runtomkring oss
prata om att människor inte längre
bryr sig om varandra eller att enga-
gemanget i samhället har minskat.
Men det stämmer inte. En sak som
är säker är i alla fall att fredsfrågorna
engagerar mer än på väldigt länge
och det känns skönt att veta. Varmt
tack till alla medlemmar som är en
del av vår växande fredsrörelse! ■
Christoffer Burnett-Cargill
Generalsekreterare
Anna Ek
Ordförande
”En utmaning för hela det internationella samfundet är kriget i Syrien”
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 5
Året i korthet Folk och Försvars riks konferens i SälenI januari var vi på plats på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Där diskuterades säkerhet och förändring i vår värld. Vi lyfte fram och drev frågan om att ökad försvarsbudget är fel väg när de verkliga hoten är icke-militära.
Missförtroende mot vapenexportenI februari deklarerade vi en miss-förtroendeförklaring mot vapen-exporten, då ny statistik visade att den svenska vapenexporten skenat och att aldrig tidigare hade så mycket vapen sålts, inklusive en dramatisk ökning av vapenexpor-ten till diktaturer.
Face to FaceUnder perioden mars – juni genomförde vi en satsning på medlemsvärvning genom Face to Face.
SaudivapenskandalenI mars avslöjades Saudivapen-skandalen av Ekot, där vi som en följd gjorde många medie-framträdanden, skrev debattar-tiklar, ordnade seminarium, samt genomförde en manifestation på Sergels Torg mot vapenexporten till diktaturer.
Jas till SchwiezI april uppmärksammade vi tillsammans med Schweiz största fredsorganisation, Switzerland without an army (GSoA), frågan kring Sveriges försäljning av Jas och uppmanade Schweiz att inte köpa Jas 39 Gripen.
Sverige ratificerar konventionen om klustervapenDen 23 april lämnade Sverige in sitt ratifikationsinstrument för kon-ventionen om klustervapen, CCM, hos FN:s kontor i New York. Detta är en stor seger efter många års arbete och påtryckningar från det civila samhället.
Debatt om svensk vapenexportpolitikDen 23 maj debatterades svensk vapenexportpolitik i Sveriges riksdag. I samband med detta överlämnade vi ett upprop med 12 369 namn till regeringen i form av en misstroendeförklaring mot svensk vapenexport.
Svenska Freds årskongressDen 2627 maj samlades Svens-ka Freds medlemmar till förening-ens 129:e årskongress på Grillska huset i Stockholm. På programmet stod en varumärkesdiskussion, ”die-in” vid Sergels torg, val av ny styrelse, samt utdelandet av olika fredspris, inklusive Eldh-Ekblads fredspris till ståuppkomikern Özz Nûjen.
Seminarier på den thaiburmesiska gränsenI början av juni genomfördes fortsatta seminarier vid den thai-burmesiska gränsen med våra samarbetspartners där, kring SSR- och DDR-frågor.
Säkerhetspolitiskt sommartorg i AlmedalenI början av juli deltog vi vid Säker-hetspolitiskt sommartorg i Almeda-len. Under veckan arrangerade vi där flera högaktuella seminarier. Vi hade även med en samarbetspart-ner från Afghanistan, kommente-rade försvarsministern, serverade politiker ”fredsfika”, samt frågade ut en minister!
Arms Trade Treatyförhandlingarna i FNI slutet av juli var vi också närva-rande vid FN under förhandling-arna för ett internationellt vapen-handelsavtal ATT (Arms Trade Treaty). Tyvärr antogs inget avtal vid denna konferens, utan kampen fortsatte för ett starkt och vattentätt avtal.
Rikskontoret flyttade till KungsholmenUnder sommaren flyttade vi rikskontoret, från Skeppsbron 28 i Gamla stan till Polhemsgatan 4 på Kungsholmen.
Internationella fredsdagenPå internationella fredsdagen den 21 september firade vi freden och alla de människor som gör den möjlig. Budskapet spreds om ett globalt eldupphör denna dag, seminarier hölls i Kulturhuset i Stockholm och hundratals dan-sade på ”Beat for Peace” under lunchen.
Fotoutställning av Tjetjeniens MödrarDen 7 oktober visades en spe-ciell fotoutställning i Strasbourg av Tjetjeniens Mödrar. Samarbetet med dem fortsatte under året, med workshops för att stärka deras organisation liksom deras arbete med att driva fall i Europa-domstolen för mänskliga rättighe-ter.
Nobels fredspris och Right Livelihood AwardI oktober kommenterade vi även att EU fick Nobels fredspris, vilket vi ansåg som ett mycket tveksamt val. Vi hyllade däremot pristagarna av the Right Livelihood Award (det alternativa nobelpriset), däribland CAAT, Gene Sharp och Sima Samaar.
Vapenmässa i ÄlvsjöI november besökte vi försvars- och säkerhetsmässan FDS Nordic på Stockholmsmässan i Älvsjö som hade utställare från vapen-industrin. Samtidigt gav vi även den pensionerande ISP-chefen ett kryphål i present som avtackning.
Besök inne i BurmaI december var vi för första gången inne i Burma för att knyta kontakter och starta ett fredspro-jekt där. Samtidigt uppmärksam-made vi att svenska granatgeväret Carl Gustaf hittats och använts i Burma, samt krävde att frågan utreds och att vapenexporten stoppas till Indien.
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 20126
Den 6 mars sände Sve-riges Radio nyheten om den planerade vapenfa-briken i Saudiarabien. I ra-diohuset i Stockholm satt redan Rolf Lindahl från Svenska Freds, redo att kommentera. Nyheten blev en ögonöppnare för den svenska allmänheten om hur svensk vapenexport ser ut i praktiken, och det blev Svenska Freds som fick ta emot det nyväckta engagemanget.
Kampanjen mot vapenexport till
diktaturer fick en extra skjuts av
Saudi-affären, och några månader
senare kom äntligen beskedet från
regeringen att en utredning ska sät-
tas igång.
Dagen före avslöjandet blev
Svenska Freds vapenexportforskare
Rolf Lindahl uppringd av journa-
lister på Sveriges Radio. De hade
något stort på gång och ville ha en
representant från Svenska Freds i
radiostudion nästa morgon. Att det
handlade om Saudiarabien berätta-
de de, men inte exakt vad det skulle
handla om.
Tidigt nästa morgon tog Rolf
första tåget från Strängnäs för att
åka till Sveriges Radio. Nyheten
släpptes i Ekot: Totalförsvarets
forskningsinstitut, FOI, hade i sam-
arbete med Saudiarabien tagit fram
underlag för hur en ny missilfabrik
i Saudiarabien skulle anläggas. FOI
planerade att sälja tjänster och tek-
nologi under byggandet. Samarbetet
kring den planerade vapenfabriken
är en följd av det samarbetsavtal
som finns mellan Sverige och Sau-
diarabien sedan 2005. Eftersom det
ansågs känsligt att en svensk myn-
dighet ledde projektet bildades ett
bulvanföretag vars firmatecknare
också var anställd av FOI. Lösning-
en med bulvanföretaget övergavs
2010.
NEDRUSTNING
Saudivapenskandalen
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 7
NEDRUSTNING
Stort genomslagi mediaNyheten fick stort genomslag direkt.
Och det blev Svenska Freds som
fick uttrycka kritiken. I radio- och
tv-husen gick ryktet snabbt att en
person från Svenska Freds fanns
på plats, och Rolf Lindahl blev
kvar i flera timmar. Först fick han
kommentera nyheten i P1 Morgon,
därefter for han som en skottspole
mellan intervjuerna i tv och radio.
Han framträdde i Gomorron Sverige,
i Rapport och i Lilla Aktuellt.
Svenska Freds blev så samman-
länkat med nyheten om vapenfa-
briken i Saudiarabien att många
trodde att det var Svenska Freds
som stod bakom den. Lite oförtjänt,
kan tyckas. Samtidigt var det inte så
konstigt att Ekots journalister ville
ha just Svenska Freds i studion när
nyheten släpptes. Som Rold Lindahl
uttrycker det: Vilka annars?
Svenska Freds har i decennier
granskat och kritiserat den svenska
vapenexporten. Utan Svenska Freds
arbete hade vi inte haft det regel-
verk som finns i dag. Att regelverket
sedan inte följs är en annan sak, men
att detta ständigt uppmärksammas
är inte minst Svenska Freds för-
tjänst.
Vapenexport till diktaturer ökar Det sågs som en delseger för Svenska
Freds påverkansarbete när riksdagen
i maj 2011 fattade ett beslut om att se
över vapenexporten till diktaturer.
Men regeringen dröjde med att
sätta igång den utredning som riks-
dagen beställt. Trots att en majoritet
i riksdagen uttryckt sitt stöd för att
skärpa exportkontrollen gentemot
icke-demokratiska stater visade va-
penexportstatistiken när den släpp-
tes i februari 2012 att utvecklingen
gått åt rakt motsatt håll. Exporten
till diktaturer hade ökat. Sverige
hade aldrig tidigare sålt så mycket
vapen. Över hälften av vapenexpor-
ten 2011 hade gått till diktaturer och
ickedemokratier. Saudiarabien var
näst största mottagarland och hade
köpt krigsmateriel för närmare 2,9
miljarder, framför allt handlade det
om det flygburna övervakningssyste-
met Erieye.
Rolf Lindahl trodde att botten
var nådd när statistiken släpps. ”Men
det visade sig att vi hade fel. Det är
än värre” kommenterade han när
Ekot berättade om den planerade
vapenfabriken.
Den svenska dubbelmoralen – å
ena sidan säger sig Sverige värna
mänskliga rättigheter och fred, å
andra sidan exporteras vapen till
krigförande länder och länder som
kränker de mänskliga rättigheterna
– var ingen nyhet för Svenska Freds.
Men när Ekot berättade om planerna
på en svenskstödd vapenfabrik i Sau-
diarabien gjorde det dubbelmoralen
tydlig för den svenska allmänheten.
Och det märkte Svenska Freds av.
Förutom att Svenska Freds fick ut-
tala sig i olika medier hörde också
många människor av sig spontant till
föreningen, ställde frågor och blev
medlemmar.
▲ Andreas Ekman Duse, chef för vapenexport-besluten på myndigheten ISP, gick i pension och avtackades av Anna Ek och Svenska Freds med ett kryphål.
◄ En symbolisk present i formen av ett kryphål, för att illustrera hur regler åsidosatts och tänjts på och möjliggjort att svenska vapen satts i händerna på krigförande stater, diktatorer och människorättskrän-kare.
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 20128
Demonstration och protester Ungefär samtidigt drog Svenska
Freds igång ännu en namnlista,
denna gång handlade det om en
”Missförtroendeförklaring mot va-
penexporten” som skulle överläm-
nas till regeringen. Efter nyheten om
vapenfabriken får listan tusentals
nya namn på bara en vecka.
”Beväpna tyranni, det vill inte
vi”. Den 16 mars, en dryg vecka efter
Ekots avslöjande, fylldes Sergels
torg i Stockholm av demonstranter
som protesterade mot vapenexport
till diktaturer. Det fanns en stark
vilja hos många organisationer att
agera. Bakom demonstrationen stod,
förutom Svenska Freds, alla poli-
tiska ungdomsförbund utom SDU,
S-kvinnor och Socialdemokrater
för Tro och Solidaritet, Miljöpartiet
och en rad organisationer: Rädda
Barnens ungdomsförbund, Kristna
Fredsrörelsen, Amnesty Sverige,
Diakonia, Teatertribunalen, Svenska
Muslimer för Fred och Rättvisa och
Internationella kvinnoförbundet för
fred och frihet (IKFF).
Nyheten om den planerade va-
penfabriken fick ännu mer spräng-
kraft när politiker och tjänstemän
ljög om sin kännedom om den.
Till slut avgick försvarsminister
Sten Tolgfors, officiellt för att han
redan planerat detta sedan tidigare.
Turerna kring vem som visste vad,
brev och mejl som olagligt plockades
bort ur offentliga diarier, och kring
det bulvanföretag som bildats för att
hantera kontakterna mellan FOI-
konsulter och Saudiarabien, gjorde
att historien ständigt fick nytt me-
dialt liv. Det innebar att frågan om
svensk vapenexportpolitik fortsatte
att vara högaktuell under våren,
vilket gynnade Svenska Freds arbete
för ett demokratikriterium.
Den 23 maj debatterades svensk
vapenexport i riksdagen. Svenska
Freds var på plats och hörde flera
riksdagsledamöter efterfråga den
utredning som fortfarande inte satts
igång. Med sig hade Svenska Freds
Sayed Mohamed Alawi, männis-
korättsaktivist från Bahrain. Han
är mycket besviken på Sverige.
”Mänskliga rättigheter är en svartvit
fråga. Antingen står du upp för
mänskliga rättigheter, eller så gör
NEDRUSTNING
Demonstration på Sergels torg den 16 mars mot vapenexporten till diktaturer, några slogans var ”avbryt det militära samarbetet med Saudiarabien” och ”vår girighet - deras liv”.
”Beväpna tyranni, det vill inte vi”
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 9
du det inte. Sverige är känt för att
stå upp för demokrati och mänskliga
rättigheter, men säljer vapen till
Bahrain” konstaterade han.
Efter debatten överlämnade
Svenska Freds sin missförtroende-
förklaring mot vapenexporten till
regeringen och, för kännedom, till
alla riksdagsledamöter. Drygt 12 000
personer hade skrivit under.
Några veckor senare, den 1 juni,
kom till slut det länge efterfrågade
beskedet från regeringen, med di-
rektiv till en parlamentarisk utred-
ning om vapenexportkontroll.
Regeringen kritiserades direkt,
både av politiker och av Svenska
Freds, för att dra frågan i långbänk
– först i december 2014, efter nästa
val, ska utredningen vara klar med
sitt förslag. Därefter ska frågan på
remiss och det kan dröja ytterligare
flera år innan det blir en proposi-
tion. Men det fanns också positiva
delar. Enligt direktiven skulle ut-
redningen, förutom att komma med
förslag på hur vapenexportkontrol-
len kan skärpas gentemot ickedemo-
kratier, undersöka möjligheten att
öka öppenheten, att pröva vad som
kan betraktas som följdleveranser
och kartlägga sanktionsmöjligheter.
Eftersom det fanns ett starkt
stöd i riksdagen för en striktare
vapenexportkontroll sågs det också
som positivt att det var en parla-
mentariskt tillsatt utredning, med
representanter från alla riksdags-
partier. Detta, i kombination med
att utredningen ska komma med
delbetänkanden, ökar möjligheterna
att ha en dialog med ledamöterna
och påverka deras arbete.
Öppenhet och ansvarsutkrävande Svenska Freds drev under året
också frågan om ökad öppenhet
kring vapenexporten. Med anled-
ning av Saudiskandalen arrangerade
Svenska Freds ett seminarium under
politikerveckan i Almedalen med
rubriken ”Statens hemliga affärer”.
Där diskuterades öppenhet kring
försvarspolitiska frågor.
”Vill man att staten ska tjäna det
allmänna så ska det allmänna kunna
se att staten gör det” sade Svenska
Freds ordförande Anna Ek på semi-
nariet. I efterhand är de genomförda
affärerna offentliga, men Anna Ek
påpekar att det är svårt att granska
hur affärerna gått till. Där brister
öppenheten.
Öppenhet och ansvarsutkrä-
vande hänger ihop. Frågan om vem
som är ansvarig för Saudiskandalen
är fortfarande obesvarad, och den
bristande öppenheten är en av orsa-
kerna till det. Saudiaffären karak-
täriseras av ljusskygga samarbeten
med bulvanföretag, hänvisningar
till sekretess och rikets säkerhet,
och diarier som inte förts enligt
reglerna. Svenska Freds fortsatte att
lyfta frågan om öppenhet och ansvar
under året
2012 bjöd både på bakslag och
framgångar. Statistiken och Saudi-
affären visar hur svenska vapen
fortsätter att exporteras till dikta-
turer, ickedemokratier och länder
i krig, men samtidigt fick Svenska
Freds kamp för ett demokratikrite-
rium vind i seglen. Med en pågående
utredning om striktare vapenexport-
kontroll kommer frågan att fortsätta
att vara aktuell under kommande år.
Det kommer Svenska Freds att se
till. ■
NEDRUSTNING
Utklädda till diktatorer gick Svenska Freds aktivister ut på gator och torg och tackade för de vapen som Sverige har sålt till dem, något som blev en ögonöppnare för många.
Protester och plakat mot vapenexporten till diktaturer.
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201210
Censuren har lättat och det är möjligt
att demonstrera utan att drabbas av
repressalier. Det är fortfarande långt
till ett Burma i demokrati och fred,
men reformerna har förändrat förut-
sättningarna också för Svenska Freds
arbete. När projektet inleddes 2010
var det omöjligt att ordna möten i
själva Burma. Burmeser och exil-
burmeser fick träffas i Thailand, och
det var ytterst viktigt att allt skedde
så säkert och diskret som möjligt.
Frågor om reformering av säkerhets-
sektorn i ett framtida demokratiskt
Burma var högst känsliga frågor för
deltagarna.
I december 2012 kunde Kenneth
Hotz och Christoffer Burnett-Cargill
öppet träffa freds- och demokrati-
aktivister inne i själva Burma. De
hamnade dessutom mitt i en demon-
stration, intensivt bevakad av ett
50-tal journalister som sedan kunde
publicera ocensurerat material om
den.
”Där fanns mycket adrenalin,
spänning, aktivism och engagemang,
men eftersom det är nytt att det är
tillåtet att demonstrera, också rädsla,
osäkerhet och enormt mycket mod”,
beskriver projektledaren Kenneth
Hotz.
Projektet inleddes 2010 tillsam-
mans med grupper ur den burme-
siska demokratirörelsen. Det gick ut
på att ordna seminarier som handlar
om Säkerhetssektorreform, SSR. Det
som var tydligt från början var att det
var frågor som flera grupper länge
velat arbeta med, men att de inte fått
utrymme för det inom ramen för de
andra projekt som pågår vid gränsen.
Fredsarbetet i BurmaNär Svenska Freds in-ledde projektet med Burma låg mycket på ett teoretiskt plan: Hur ska vi tänka kring säkerhets-sektorreform i ett framtida demokratiskt Burma? Att teorierna mycket snart skulle kunna omsättas i handling var det få som trodde. Men så infördes reformer i Burma och de frågor som diskuterats på seminarierna, som demo-bilisering och avväpning, var plötsligt med i freds-förhandlingarna.
KONFLIKTHANTERING
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 11
Karin Valtersson, projektledare
från starten till sommaren 2012,
berättar:
”Det är ganska känsliga frågor, speci-
ellt om man ska jobba med stridande
grupper, och det gör mig ännu mer
stolt att en organisation som Svenska
Freds vågat ta i dem. Vi har kommit
med vårt perspektiv och våra resurs-
personer, men gett deltagarna stort
utrymme att diskutera själva.”
Säkerhetssektor-reform i praktikenUnder ett seminarium om avväp-
ning, demobilisering och återinte-
grering sade en av deltagarna:
”Hade vi vetat det här när vi freds-
förhandlat förut skulle det ha sett
helt annorlunda ut i Burma”.
Och att det finns en krigstrött-
het även bland tidigare stridande
har varit tydligt. K2, som han kallar
sig, och som själv har deltagit i den
väpnade kampen tidigare sa så här:
”Vi vill inte byta regimen mot en
annan diktatur, vi vill vara den sista
burmesiska generationen att slåss
för vår frihet och den enda verk-
liga segern kommer från en icke-
våldskamp, här har vi ett vapen som
juntan inte har”.
Deltagarna kommer både från
etniska partier och etniska arméer,
och från mer traditionella civil-
samhällesgrupper som ungdoms-
organisationer, fackförbund och
grupper som jobbar med kvinnors
rättigheter, samt partier som inte
är baserade på etnicitet. Projektet
är finansierat av Folke Bernadot-
teakademin och på seminarierna har
personer både från FBA och från
Svenska Freds deltagit.
Varför är det så viktigt att arbeta
med SSR och varför jobbar Svenska
Freds även med stridande från de et-
niska arméerna? Utan en reformerad
säkerhetssektor, ingen hållbar fred
och hållbar demokrati. SSR handlar
om att bilda en gemensam armé,
rättsstat och polis under demokra-
tisk kontroll. Det handlar också om
att omvärdera själva ordet ”säker-
het”, ta ett steg bort från att enbart
betyda något i militära termer, till
att innefatta mänsklig säkerhet.
Det är ett framtaget koncept
för länder som ska byggas upp efter
konflikter. I Burma är situationen
unik och särskilt komplex, med alla
etniska arméer och efter så många
år med en hårdför militärregim. Om
det inte byggs upp en gemensam
säkerhetssektor som hela folket
känner tillit till, utan i stället fortsät-
ter att finnas en massa regionala
arméer, är risken överhängande att
inbördeskriget bryter ut igen. På
samma sätt är det av största vikt
att den statliga armén minskas och
resurser omfördelas i det fattiga
Burma, bort från militären och till
sociala behov som utbildning, sjuk-
vård och så vidare.
▲ Demonstration i centrala Rangoon mot att militären använt kemiska vapen mot fredliga demonstranter vid gruvorna i norra Burma.
KONFLIKTHANTERING
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201212
KONFLIKTHANTERING
Känsliga frågori komplex miljöMen det har alltså varit oerhört
känsliga frågor att diskutera, därav
de stora försiktighetsåtgärderna.
Svenska Freds har arbetat både
med stridande och ickestridande,
och det är för att SSR berör alla. De
stridande grupperna behöver dis-
kutera en framtida organisering av
säkerhetssektorn, eftersom det i hög
grad påverkar deras egna arméer.
De behöver diskutera avväpning och
återintegrering eftersom de förr eller
senare kommer att ställas inför detta.
De behöver förstå kopplingen mellan
den politiska processen och frågor
som rör deras egna arméers framtid.
Om de får ett bra fredsavtal med
en ordentlig politisk process som
garanterar många av de frågor som
de stridit för, kommer deras egna
arméer inte att vara nödvändiga.
På samma sätt behöver organi-
sationerna från det civila samhället
känna att säkerhetsfrågan är deras
och inte något som bara militärer
pratar om. Det handlar i slutänden
om civilbefolkningens säkerhet,
mänsklig säkerhet och det har betyd-
ligt fler dimensioner än de militära.
Ett av syftena med Burmaprojektet
har varit att ge civila mer verktyg att
diskutera detta med militärer.
Karin Valtersson minns ett
seminarium där militärer från olika
grupper insisterade att få diskutera
procentsatser i den framtida armén,
hur många från varje folkgrupp som
skulle vara med. En viktig fråga för
dem, men ingenting som Svenska
Freds kunde hjälpa dem med. Men
efter ett pass där man gått igenom
SSR och DDR (avväpning, demobili-
sering och återintegrering) konsta-
terade en av militärerna att de borde
lära sig fredsförhandla i stället. De
hade insett vad som var viktigare än
olika procentsatser.
Utvecklingen mot fred och demokrati När projektet inleddes 2010 verkade
det oerhört avlägset att den kunskap
som deltagarna fick skulle kunna an-
vändas inom de närmaste åren. Men
plötsligt skedde förändringarna slag i
slag. Militärjuntan, isolerad från om-
världen och pressad av sanktioner,
började införa reformer. I november
2010 hölls det val i Burma, som en
del i militärens ”Seven step road map
to a disciplined democracy”. Valet
omgavs dock av flera tveksamheter.
En stor del av oppositionen förbjöds
att delta på grund av de strikta val-
lagarna. Militären garanterades 25
procent av platserna i parlamentets
båda kamrar.
Veckan efter valet släpptes oppo-
sitionsledaren Aung San Suu Kyi från
de senaste åren av husarrest. När
vallagarna ändrades återregistrerade
sig hennes parti NLD, och i fyllnads-
valet i april 2012 fick Aung San Suu
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 13
KONFLIKTHANTERING
Kyi plats i parlamentet. Redan innan
dess hade hon haft samtal med pre-
sident Thein Sein vilka hon beskrev
som mer fruktsamma än tidigare.
Dessutom har ett stort antal
politiska fångar släppts, fredsför-
handlingar pågår och vapenvilor
är införda med alla utom en etnisk
armé. Censuren har försvunnit och
det är tillåtet att demonstrera. Trots
allt detta är det långt kvar till fred
och demokrati i Burma. I Kach-
instaten pågår fortfarande inbör-
deskriget, och övergrepp av armén
mot etniska grupper även i andra
områden fortsätter att rapporteras.
Militären är fortfarande garan-
terade platser i parlamentet och
poster i regeringen och något fritt
och öppet val har ännu inte hållits.
Fattigdomen är stor. I västra Burma
förföljs den muslimska folkgruppen
Rohingyas. Under 2012 har konflik-
ter även blossat upp i Arakanstaten
med den andra folkgruppen där,
arakaneserna. Det kommer rappor-
ter om fruktansvärd förföljelse mot
rohingyas, människor som mördas
och hela byar som bränns ned. Det
som gör förföljelsen särskilt tragisk
är att inte ens stora delar av den
inhemska demokratiska opposito-
nen ser rohingyas som en av Burmas
folkgrupper.
Mänskliga mötenMen även om Burma har mycket
långt kvar till demokrati och fred,
har reformerna gjort det möjligt för
Svenska Freds att planera för arbete
inne i själva Burma. När Karin Val-
tersson besökte Burma första gången
2011 kunde hon bara träffa män-
niskor i hemlighet. Vid nästa resa i
början av 2012 var förändringen på-
taglig. Människor var inte lika rädda
för att mötas. I december samma år
var Kenneth Hotz och Christoffer
Burnett-Cargill i Burma för att knyta
kontakter inför ett nytt projekt som
ska handla om fred och demokrati.
De har inlett samarbete med tre
nätverk som arbetar med freds- och
demokratifrågor. Ett fredsnätverk,
ett kvinnonätverk och ett ungdoms-
nätverk.
”Det finns så otroligt många Nel-
son Mandela! Vi har träffat männis-
kor som suttit som politiska fångar
i tio-tjugo år och även dömts till
dödsstraff, men som frisläppts. De
är nu engagerade i frågor som fred,
försoning och ett framtida demo-
kratiskt Burma, utan att ha hat eller
hämnd som en del i det arbetet. De
pratar i stället om att de är redo att
förlåta, även om de aldrig kommer
att glömma” berättar Kenneth Hotz.
Efter att ha mött aktivister både i
exil och inne Burma är han hoppfull
och glad. Det finns ett genuint fred-
ligt engagemang. ”Alla vi har träffat
talar om att den enda möjliga vägen
att få en hållbar demokrati är att
människor i hela Burma får kunskap
om vad demokrati, freds, försoning
och mänsklig säkerhet innebär. Och
att alla har ett ansvar och en möjlig-
het att ta del av detta. Därför känns
det som att det verkligen finns en
framtida möjlighet.” ■
”Censuren har försvunnit och det är tillåtet att demonstrera”
K2, som han kallar sig och vill vara ano-nym, berättar om den krigströtthet som finns bland tidigare stridande och att de vill slåss för sin frihet genom en ickevålds-kamp, ett vapen som juntan inte har!
Seminarier i Mae Sot med deltagare från den burmesiska demokratirörelsen om framtida säkerhetssektorreform (SSR) i Burma.
’Min Min’ som en gång suttit i fängelse inne i Burma, blickar ut över floden mellan Thailand och Burma, och drömmer om att kunna återvända till sitt hemland en gång i framtiden.
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201214
ORGANISATION OCH INSAMLING
Våren 2012 gick anställda från Svenska Freds för första gången ut på ga-tor och torg för att värva medlemmar. Det var en vågad satsning men den gav resultat direkt – med välkommen draghjälp av Ekots Saudi-avslöjande.
Satsningen gav omkring 1 000 nya
medlemmar, men den var också vär-
defull av andra skäl än de rent eko-
nomiska. Svenska Freds nådde ut till
fler människor än tidigare och även
om alla inte nappade på medlemser-
bjudandet, var det många som stan-
nade för att diskutera fredsfrågor.
”Tycker du att Sverige ska exportera
vapen till diktaturer?” var en av de
frågor värvaren Therese inledde
med. Hon berättar att många trodde
att frågan var retorisk – ”självklart
tycker jag inte det” – och blev för-
vånade när de fick veta att Sverige
faktiskt gör just det.
Tanken bakom att satsa på det
som kallas Face to Face – ansikte
mot ansikte – är att det finns en
massa människor som kan tänka sig
att stödja föreningen och att Svenska
Freds frågor har ett stort allmän-
Face to Face
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 15
ORGANISATION OCH INSAMLING
intresse. I stället för att vänta på
att medlemmarna själva söker upp
Svenska Freds, går föreningen ut och
söker aktivt efter människors stöd.
En positiv överraskning var att
det var så många som var beredda
att bli medlemmar trots att de aldrig
hört talas om organisationen innan.
Spännande möten och diskussioner Under de tidiga vårmånaderna
utbildade Svenska Freds sina egna
värvare. I lunchrummet på kans-
liet flockades de, ungdomar i alla
åldrar, entusiastiska, glada och pep-
pade. Efter några dagars drillning
i föreningens frågor och i konsten
att värva människor direkt, var det
dags att möta verkligheten. Med en
Svenska Freds-ryggsäck på ryggen
och en värvningspärm i handen gick
de ut på Stockholms gator. Ungefär
samtidigt släppte Ekot på Sveriges
Radio nyheten om att Sverige hade
gett stöd till en planerad vapenfa-
brik i Saudiarabien. Plötsligt var
det enkelt att närma sig folk på stan
och diskutera svensk vapenexport.
Upprörda människor hade någon-
stans att ta vägen med sitt nyväckta
engagemang.
Medlemmarna strömmade också
till Svenska Freds spontant, många
hade hört och läst föreningens
företrädare intervjuas i radio, tv och
tidningar. Tajmningen för värv-
ningssatsningen kunde inte ha varit
bättre.
Det kan vara tufft att vara vär-
vare, det är inte ett jobb som passar
vem som helst, men de värvare som
klarade av jobbet vittnade om hur
roligt och givande det var. Visst
kunde det vara motigt när män-
niskor kom fram och uppmanade
värvarna att ”skaffa ett riktigt jobb”
eller argumenterade för att svensk
vapenexport är bra för jobben och
inte brydde sig om hur det drabbade
andra. Men det uppvägdes av alla de
andra, de som spontant kom fram
och tackade för att Svenska Freds
och värvarna gör ett viktigt jobb, alla
de som stannade och diskuterade
frågorna och var tacksamma för att
ha fått information och inspiration.
En del var uppgivna, trodde inte att
problemen går att lösa. Då kunde
värvarna ge dem en annorlunda syn:
Det är en lång process, men det är
inte hopplöst. Förändring är möjlig.
Alla blev inte medlemmar, men vär-
varna berättar om många spännande
möten och diskussioner.
Några röster från värvarnaDet var viktigt för Svenska Freds att
utbilda sina egna värvare, och det
märktes på värvarna att de hade ett
genuint engagemang i föreningens
frågor.
”Frågan är väldigt viktig, jag vill
lära mig ännu mer. Det roliga är att
bli inspirerad själv, och informerad,
att bli medveten om hur saker fung-
erar. Det är otroligt stort” berättade
Therese i en intervju i Pax.
”Personligen ser jag mig som en
opinionsbildare. Jag får chansen att
prata med många, även om de inte
blir medlemmar” uttryckte Juan
Carlos det i en intervju i tidningen
Dagen, som åkte ut till Stockholms
universitet en solig marsdag då vär-
vandet gick som på räls.
Det är viktigt för Face to Face att närvara vid tex fredsdemonstrationer då många potentiella framtida medlemmar är samlade.
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201216
Som värvare gäller balansgången
mellan att vara välkomnande och
rätt envis, men samtidigt inte vara
för påträngande. Målet är också att
ge en positiv bild av Svenska Freds.
Det är många organisationer och
försäljare ute på gatan, risken är
att människor tröttnar. Med facit i
hand kan konstateras att Svenska
Freds värvare klarade balansgången.
De positiva mötena övervägede de
negativa, de som stannade och pra-
tade var intresserade, och värvarna
lyckades både uppnå målet på minst
800 nya medlemmar och öka det
genomsnittliga ekonomiska stödet
till föreningen. Men det är inte
bara siffror. Svenska Freds ringde
välkomstsamtal till alla nya medlem-
mar som fick frågan hur de upplevt
värvningen. 98 procent var posi-
tiva och hade bara gott att säga om
värvarna. Som det här: ”Han tog mig
med störm!”
En betydande satsning Svenska Freds satsade omkring en
halv miljon kronor på Face to Face.
Nervöst – det var en stor satsning för
föreningen – men nödvändigt, efter-
som föreningen behöver växa för att
kunna fortsätta arbeta för nedrust-
ning och fred.
Totalt fick Svenska Freds över
1 500 nya medlemmar 2012. Den
stora utmaningen efter en Face to
Face-satsning är att behålla dem.
Generellt sett har Svenska Freds
låg omsättning på medlemmar, men
erfarenheter från andra organisatio-
ner visar att det är svårare att behålla
medlemmar som blivit direktvärva-
de. Svenska Freds var medvetet om
den utmaningen, och det var därför
satsningen gjordes på att ringa väl-
komstsamtal.
Satsningen ska ha betalat sig
inom ett år och gav också mersmak
– våren 2013 beger sig nya gäng av
Svenska Freds-värvare ut på stan. ■
ORGANISATION OCH INSAMLING
”Målet är också att ge en positiv bild av Svenska Freds”
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 17
ORGANISATION, INFORMATION, INSAMLING
Kommunikation och information• Medianedslagitryckblev442medsökordet’SvenskaFreds’
• Nyhetsbrevetskickadesuttill10.297personeridecember2012 (ökningfrån7.620ijanuari2012)
• Hemsidanbesöktesigenomsnittpermånadav7.170unika besökare(jämförtmedca5.700under2011)
• Bloggenhade6.761besökareunder2012
• Facebookhadeöver3.500somgilladevårsidaislutetav2012 (cirka2.000islutetavförraåret)
• PåTwitterhadevicirka1.600följarevidårsskiftet2012/2013
Under året har vi inlett ökade sats-ningar på extern kommunikation, både för att nå ut till fler människor i samhället och till nya målgrupper. Ett exempel på detta är också det disco ’A Beat For Peace’ som arrangerades på lunchtid under fredsdagen 21 september i Kultur-huset i Stockholm, i samarbete med Lunchbeat och Falling Whistles, liksom de tillhörande väskor som såldes, ’A Bag For Peace’!
FOTO: YLVA LUNDBERG (TÊTE À TÊTE)
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201218
Under 2012 skrev Pax bland mycket annat om:
- Om olika aspekter av det svenska försvaret i en serie artiklar under året.
Först om att målen med de internationella insatserna är otydliga och
att det är svårt att följa vart pengarna går. Sedan skrev Pax om avslöjan-
det om de svenska hemliga planerna på att hjälpa saudierna att bygga
en vapenfabrik. Trots den massiva kritiken fortsätter samarbetet. I
nästa nummer konstaterade Pax att svensk vapenexport slår nya
rekord. Serien avslutades med en artikel om hur Sverige går emot
trenden i västvärlden och satsar på försvaret.
- Att den svenska vapenexporten till ickedemokratier dubblerats och
att vapenhandeln i världen ökar.
- Om den bristande beredskapen att hjälpa de allt fler krigsvetera-
nerna.
- Om det globala nätverket för att stoppa kärnvapen, som Svens-
ka Freds är partner i och som kärnvapengruppen engagerat sig i.
- Att många länder övar krig på provplats Vidsel i Norrbotten.
En kassako för försvaret men allt fler protesterar.
- Hur afghanska poliser tränas att ta över ansvaret för säkerheten i Afghanistan.
- Om den fredliga kampen i Peru mot gruvor som finansieras med
svenska AP-pengar.
- Om den unga ickevåldsrörelsen Girifna i Sudan.
- Om att Pax ska läggas ner som papperstidning och med en självständig redaktion.
I sista numret gicks Pax 40-åriga historia igenom och redaktörer mindes och pratade om allt från
turbulensen kring Boforsavslöjandena, resor på Balkan och i Nordirland till kaffekasken på tryckeriet.
I en enkät berättade medlemmar vad Pax betytt för dem.
• Når alla medlemmar och kommer ut med fem nummer per år.• Bevakar bland annat svensk och internationell säkerhetspolitik och fredsrörelsen här hemma och i världen.• Skriver också om fredsprocesser och om försvarsfrågor och vapenhandeln ur ett fredspolitiskt perspektiv.• Bevakar även Svenska Freds arbete och medlemsfrågor.• 2012 har Pax en stigande upplaga tack vare ökad medlems- tillströmning. De första numren trycks i cirka 5 500 exemplar, övriga tre nummer i cirka 6 500 exemplar. • Bibliotek, skolor och andra institutioner samt privatpersoner prenumererar också på Pax.• Pax gjordes till och med 2012 av en självständig redaktion och redaktören var ansvarig utgivare. Under året fattades beslut om att lägga ner Pax i denna form och i stället ge ut en digital medlemstidning.
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 19
Medlemsutveckling & insamlingDen sista december 2012 hade Svenska Freds 6 751 medlemmar, en ökning på över 25 procent jämfört med året innan.
Ökningen beror framför allt på föreningens satsning med värvare på stan. Eftersom satsningen gjordes i Stockholm är det
främst Stockholms lokalförening som har växt.
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0
500 000
1000 000
1500 000
2000 000
2500 000
3000 000
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Gåvor
Donerade arv
MEDLEMSUTVECKLING
INSAMLING
MEDLEM PER LOKALFÖRENING
Totalt % Nyvärvade 2012
Lokalföreningar Medlemmar 2012
Stockholm 2470 37% 944 62%
TUFF 425 6% 30 2%
Malmö/Lund 304 5% 24 2%
Värnamo 56 1% 0 0%
Växjö 36 1% 30 2%
Göteborg 485 7% 46 3%
Ulricehamn 30 0% 2 0%
Nässjö 83 1% 1 0%
Örebro 109 2% 13 1%
Uppsala 270 4% 25 2%
Luleå 86 1% 3 0%
utan lokalförening 2397 36% 395 26%
6751 100% 1513 100%
HELT NYA MEDLEMMAR UNDER 2012KOM TILL OSS VIA DESSA KANALER:
Face to face 1007 67%
Webb 310 21%
E-leg 47 3%
Via lokalförening 30 2%
Via familjemedlem 20 1%
Sms 19 1%
Face (evenemang) 18 1%
Kontakt exp 15 1%
Övriga 47 3%
1513 100%
Årsredovisning Förvaltningsberättelse Organisationsnummer: 802001-0602
Med utgångspunkt i det av kongressen beslutade handlingsprogrammet beslutar centralstyrelsen varje år om en
verksamhetsplan med vision och mål för föreningens verksamhet. Svenska Freds hade följande vision och prioriterade
dessa områden med följande ändamål under 2012:
VisionSvenska Freds- och Skiljedomsföreningen arbetar för att avskaffa alla krig och krigsförberedelser och att skapa förut-
sättningar för en hållbar fred, samt verkar för en omläggning av säkerhetspolitiken som gynnar fred och nedrustning i
Sverige och världen. Vi siktar på att minst bibehålla vår verksamhetsnivå i Sverige, liksom att vidareutveckla de inter-
nationella kontakterna och projekten i konfliktområden. Vi ska fortsätta vara en spetsorganisation inom nedrustning-
området, framför allt vapenhandelsfrågor. Vi strävar också efter att höja vår kompetens, profil och verksamhet inom
konflikthantering och demokrati. På så sätt kan vi bli ledande aktör i samhället inom åtminstone två kompletterande
verksamhetsområden. Vi ska vara både en professionell påverkansorganisation och en levande gräsrotsförening med
aktiviteter för medlemmar och intresserade. En majoritet av svenska befolkningen ska känna till Svenska Freds. Vi ska
vara den frivilligorganisation i Sverige som är bäst på information om fredsfrågor och har landets mest professionella
och engagerande fredskontor. Vi ska ha stabila finanser och genom aktiv insamlingsverksamhet öka våra medlemsantal
och inkomster.
VerksamhetsmålNEDRUSTNING – ÖVERGRIPANDE MÅL: En radikal svensk och global nedrustning där resurser som i dag förslö-
sas på militär upprustning omfördelas till insatser som kan förebygga väpnade konflikter.
Delområde Kärnvapen – övergripande mål: Bevaka debatten om kärnvapennedrustning och vara ett stöd åt kärnvapen-
gruppen. Lyfta investeringar i kärnvapenföretag i den politiska debatten.
Delområde Försvarspolitik – övergripande mål: En radikal nedrustning av det svenska försvaret, där fokus på det
svenska territorialförsvaret ersätts med ett vidgat säkerhetsbegrepp som sätter mänsklig säkerhet i första rummet.
Delområde Vapenhandel – övergripande mål: Den svenska och internationella vapenhandeln ska avvecklas. Vapenför-
säljning till krigförande stater, konfliktområden, diktaturer och till stater som grovt kränker mänskliga rättigheter ska
omgående upphöra. Lagar och regler måste skärpas och tolkas mer restriktivt.
Delområde Klustervapen – övergripande mål: Sverige ratificerar klustervapenförbudet under 2012 och är en stark röst
för ett tydligt förbud. Sverige ska också aktivt verka för en bredare anslutning och inte göra tolkningar av förbudet som
strider mot konventionen.
KONFLIKTHANTERING – ÖVERGRIPANDE MÅL: Bidra till att konflikter löses med fredliga medel, att civila
insatser prioriteras samt att mer resurser avsätts till förebyggande insatser.
DEMOKRATI – ÖVERGRIPANDE MÅL: Bidra till fred och demokrati i Ryssland och Kaukasien.
ORGANISATION – ÖVERGRIPANDE MÅL: Vi arbetar som ett team för att utveckla vår kommunikation och med-
lemsaktivitet. Detta är också väl samordnat med det politiska arbetet. Våra medlemmar, givare och andra sympatisörer
som kommer i kontakt med oss regelbundet känner sig engagerade, involverade och viktiga. De identifierar sig med
föreningen, har kunskap om våra frågor, insikt i vårt arbete och är bra ambassadörer för oss och våra frågor. Det finns
stor frihet för den som vill att utforma sin egen verksamhet inom föreningen men också enklare sätt att engagera sig.
Insamlingen, medlemsantalet och aktivitetsgraden hos medlemmarna ökar.
Delområde Engagemang och utbildning – övergripande mål: Vår väl samordnade kampanj har en tydlig koppling till
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201220
FÖ
RV
ALT
NIN
GS
BE
RÄ
TT
EL
SE
det politiska påverkansarbetet och erbjuder konkreta sätt att engagera sig för lokalföreningar, grupper och enskilda
individer. Delaktighet och förankring inom föreningen stärks genom att många medlemmar deltar i kongress och för-
eningsrådsmöte. Genom föreläsningar sprider vi kunskap om orsakerna till krig och om hur en stabil fred kan främjas
samt väcker engagemang kring Svenska Freds arbete.
Delområde Information och medlemskommunikation – övergripande mål:
Svenska Freds webbplats, nyhetsbrev och närvaro i sociala medier utnyttjas väl för att kommunicera våra aktuella frå-
gor och ökar kännedomen om Svenska Freds. De är också effektiva värvningsverktyg och stimulerar till engagemang.
Fredsdagen är en dag som är allmänt känd och som starkt förknippas med Svenska Freds. Fredstidningen Pax ökar
engagemang för och kunskap om fredsfrågor bland medlemmarna och skapar samhörighet. Pax ger andra perspektiv
än övrig media och innebär medlemsvård. Pax ska vara en unik tidning med hög journalistisk kvalitet som behandlar
fredsfrågor och försvars- och säkerhetsfrågor ur ett fredspolitiskt perspektiv och visar alternativ till väpnade kon-
flikter. Pax ska också bevaka Svenska Freds verksamhet ur ett journalistiskt perspektiv. Pax har en viktig funktion för
demokratin inom föreningen. Med avstamp i läsarundersökningen inleds en utvecklingsprocess under 2012. Medlems-
sidorna kommunicerar på ett tydligt sätt Svenska Freds verksamhet osv.
Delområde Insamling/värvning – övergripande mål: Svenska Freds arbete genomsyras av givarfokus. Alla i föreningen
ser medlemsvård, insamling och värvning som viktiga och roliga delar av verksamheten och alla deltar i det arbetet. Vi
vågar prova nya grepp och lär av våra misstag och framgångar.
Delområde Kontoret – övergripande mål: Sveriges mest engagerade och engagerande och professionella fredskontor,
samt kul på jobbet!
MåluppfyllelseFrämjandet av ändamålet och måluppfyllelsen, i förhållande till verksamhetsplanen, var mestadels god. Ett antal fak-
torer under årets gång, till exempel kontorsflytt och personalomsättning, ledde däremot till att en del ambitioner fick
sänkas och en del aktiviteter fick skjutas på framtiden.
Inom verksamhetsområdet Nedrustning blev fokus ofrånkomligen på Saudivapenskandalen. Vi bidrog till att påverka
beslutfattare och bilda opinion genom medieframträdanden, debattartiklar, seminarium i riksdagen och demonstra-
tion på Sergels Torg. Över 12.000 namnunderskrifter lämnades in till regeringen med en misstroendeförklaring mot
vapenexporten. Till slut beslöt regeringen om de direktiv som ska leda utredningen att se över krigsmateriellagstift-
ningen, bland annat med syfte att skärpa vapenexporten till icke-demokratier. Därmed har ytterligare ett steg tagits i
vår måluppfyllelse, även om arbetet fortsätter för att uppnå ett faktiskt demokratikriterium. Då vår handläggare inom
vapenexportområdet lämnade oss vid halvåret, tvingades vi att omfördela resurserna, ta in frivilligstöd samt dra ner
på ambitionerna något, tills den nya ansvariga för nedrustningsområdet hade rekryterats och var tillgänglig att påbörja
arbetet den 1 november.
Inom säkerhets- och försvarspolitiken låg fokus främst på att delta vid det Säkerhetspolitiska sommartorget under
politikerveckan i Almedalen. I år hade huvudmannaskapet lämnats över till Folke Bernadotteakademin. Samarbetet
med flera organisationer och myndigheter, som pågått sedan 2008, blev även detta år mycket lyckat genom många
välbesökta seminarier och fortsatt ansett som en av de mest intressanta arenorna i Almedalen. Vi hade i år även med
oss en samarbetspartner från Afghanistan, liksom fick en del mediegenomslag i Almedalen samt fikade med politiker.
Vi deltog även vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen och drev bland annat frågan om att ökad försvarsbudget är
fel väg när de verkliga hoten är icke-militära.
Målet att Sverige skulle ratificera konventionen mot klustervapen uppnåddes äntligen under 2012. Detta är en stor
seger efter flera års arbete av det civila samhället i Sverige, lett av Svenska Freds.
Inom verksamhetsområdet Konflikthantering fortsatte projektet med SSR/DDR-utbildningar med burmesiska demo-
kratirörelsen under året vid den thai-burmesiska gränsen. En ny fas av projektet innebar att vi i december också kunde
resa in och träffa organisationer inne i Burma, för att etablera kontakter och planera för fortsatt fredsarbete där. Vi fick
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 21
FÖ
RV
ALT
NIN
GS
BE
RÄ
TT
EL
SE
även preliminärt beviljat stöd från Forum Syd att 2013 påbörja ett pilotprojekt i Afghanistan tillsammans med vår lo-
kala partner CPAU. Vi lämnade även under hösten in en projektansökan till Sida för att arbeta tillsammans med lokala
fredsgrupper i Nordafrika och Mellanöstern. Vi är därmed på god väg att uppnå våra mål till 2014 med den internatio-
nella satsningen som antogs och inleddes 2010. Genom informationsprojektet ”fredlig konflikthantering” fortsatte vi
under året att lyfta positiva fredsexempel inom ramen för Peace Monitor samt varnade för konflikter som är på väg att
eskalera utifrån ett Early Warning-perspektiv. Speciellt i Almedalen, på internationella fredsdagen och vid seminarier
på universitet med mera har information och engagemang spridits kring detta. Ett genombrott under året var när vi
kunde anställa en person som ansvarig för detta verksamhetsområdet.
Inom området demokrati har vi fortsatt arbetet med att stärka människorättsorganisationen Tjetjeniens Mödrar i deras
arbete för fred och mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Norra Kaukasus. Samarbetet med Tjetjeniens Mödrar
har fungerat mycket bra, vi har i stort sett nått de uppsatta målen även om vissa mål inte uppnåddes hela vägen ut.
Under hösten genomfördes en LFA workshop med Tjetjeniens Mödrar för att förbereda en ny ansökan till Sida för de
kommande åren. Vi lämnade in en treårs-ansökan för 2013–2015, men i sista stund i december beslöt sig Sida för att
genomföra en utvärdering även av den svenska delen av projektet och vi fick därmed enbart en förlängning av stödet
till Tjetjeniens Mödrar tills vidare under halva året 2013. Kontakter och analyser av möjliga framtida projekt i övriga
Kaukasus-regionen fortsatte under året. Den nyrekryterade projektledaren lämnade oss vid halvåret, flera personer
bidrog under resten av året innan en ny projektledare utsågs.
Vi har under året fortsatt utveckla vårt kommunikations- och informationsarbete. Det nydesignade Nyhetsbrevet
skickades ut till över 10 000 personer. På Facebook hade vi vid årets slut över 3 500 som gillade oss, och vi har stadigt
ökat även på Twitter och bloggen. Centralstyrelsen beslutade att från och med 2013 fortsätta ge ut fredstidningen Pax
som en medlemspublikation i digital form liksom att göra om designen och innehållet. En arbetsgrupp med personer
från både styrelsen och kontoret har under hösten jobbat med att utveckla detta. För att ta ytterligare steg framåt i den
externa kommunikationen, fortsatte varumärkesarbetet med att en varumärkesundersökning gjordes samt att kärn-
värden med mera diskuterades vid höstens upptakt. En plan antogs även för att ta fram en varumärkesstrategi. Tyvärr
lyckas vi inte öka antalet deltagare vid kongress och inspirationsmöten. Vid kongressen beslutades att kommande kon-
gresser skall hållas vartannat år framöver. Organisationssekreteraren begärde i början av året tjänstledigt och vi löste
detta med tillfällig personal samt delvis omfördelade arbetsuppgifter, innan vi tillsatte en specifik tjänst som organisa-
tions- och medlemssekreterare.
Vi lyckades värva över 1 500 nya medlemmar under året. Detta är en direkt följd av den satsning som gjordes på att
värva genom Face to Face. Därmed uppnådde vi årets insamlingsmål och är på god väg att uppnå målen satta för 2014.
Vi fortsätter att vidareutveckla verksamhetsplaneringen. Inför det kommande året har vi även arbetat med att förtyd-
liga visionen och missionen, och har tagit fram en tvåårsplan för 2013–2014 (liksom budget). Styrelsen antog prelimi-
närt de strategiska målsättningarna och budgetramarna, medan tjänstemannakontoret fått i uppdrag att besluta om och
genomföra aktiviteter för att kunna uppnå målen.
Svenska Freds har 90-konto och följer de regler för insamling som Svensk Insamlingskontroll sätter upp. Vi är också
medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, som arbetar för att insamling hos allmänheten skall be-
drivas på ett etiskt sätt. Svenska Freds lämnar varje år in en rapport i enlighet med FRII:s kvalitetskod. Kodrapporten
finns att läsa på Svenska Freds webbplats.
Med anledning av kontorsflytten och flera personalbyten – en ny ekonomiansvarig rekryterades också under året – fick
vi skjuta på en hel del vidareutvecklingsplaner. Vi bygger nu delvis ett nytt rikskontor med en till stor del ny perso-
nalstyrka. Vi fortsätter att genomföra planerna inom insamlingsarbetet samt den internationella strategin. Överlag
fortsätter vi även att vidareutveckla vårt kommunikationsarbete, inklusive press, information och påverksansarbete. Vi
går mot en ljusare framtid där vi växer som förening, får bättre balans i budgeten och utvecklar våra kompetenser och
möjligheter att öka genomslaget av vårt fredsarbete, både i Sverige och i konfliktområden runt om i världen.
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201222
FÖ
RV
ALT
NIN
GS
BE
RÄ
TT
EL
SE
OrganisationSvenska Freds är en ideell förening där det högsta beslutande organet är kongressen. På kongressen, som från och med 2012 hålls vartannat år, har varje medlem en röst. De år det inte hålls kongress arrangeras i stället ett inspira-tionsmöte som är av mer informell karaktär. Kongressen utser centralstyrelse som mellan kongresserna förvaltar och styr organisationen. Kongressen utser även en valberedning och väljer revisorer. Centralstyrelsen bestod 2012 av sju ordinarie ledamöter och två suppleanter.
Arbetet är ideellt och ingen ersättning utgår förutom reseersättning till och från styrelsemötena. Ordföranden är undantaget och har under de senaste åren haft en heltidsarvodering för sitt uppdrag. Under verksamhetsåret 2012 hölls nio styrelsemöten, varav fyra möten före kongressen och fem stycken efter. Tre nya ledamöter valdes in vid kongressen 2012. Centralstyrelsens ledamöter har olika kompetensområden med kun-skaper och erfarenheter inom exempelvis journalistik, kampanj, opinionsbildning, organisationsutveckling, reklam, kommunikation, IT och nedrustning.
IDEELLT AKTIVASvenska Freds har aktivister i fyra nivåer inom organisationen. Lokalföreningar som är helt självständiga inom ramarna för organisationens modellstadgar och idéprogram. Under 2012 hade Svenska Freds tio lokalföreningar runt om i landet, med varierande sammansättning och aktivitet.Centrala arbetsgrupper som utses av centralstyrelsen och arbetar med de frågor som den centrala organisationen fokuserar på. Intressegrupper och tankesmedjor som administrativt och juridiskt är knutna till riksföreningen men som verkar självständigt inom ramen för organisationens idéprogram och utan geografisk begränsning. Enskilda medlemmar som deltar i Svenska Freds kampanjer, på kongressen och andra gemensamma möten eller verkar självständigt inom ramen för organisationens idéprogram.
MEDARBETAREAnna Ek har under året varit arvoderad på heltid som ordförande med månadslön på 27 500 kronor. Generalsekre-terare Christoffer Burnett-Cargill har en fast anställning och månadslönen var 33 000 kronor under 2012. Ordfö-randens och generalsekreterarens löner är reglerade med pension enligt fackliga avtal. Bonus och avgångsvederlag förekommer inte. Ordföranden har rätt till tre månanders arvode om ordföranden avsätts på en kongress, medan generalsekreteraren har tre månaders uppsägningstid. Ordföranden och generalsekreteraren har inte privat tagit emot externa ersättningar för uppdrag som erhållits mot bakgrund av anställningen på Svenska Freds.
Rikskansliet har under året i övrigt haft 60 anställda, inklusive timanställda (den höga siffran beror alltså på alla timanställda inom Face to Face samt TM). Medelantal anställda var åtta stycken under 2012, varav tre män. På kansliet har även praktikanter och volontärer under året gjort en värdefull insats i verksamheten genom att bidra med sin tid, sitt engagemang och sina färdigheter, i vissa fall även med sin direkta yrkeskompetens.
CENTRALSTYRELSEN FRAM TILL KONGRESSEN 2012:Anna Ek, ordförande (4/4)Karin Wall Härdfeldt, vice ordförande (4/4)Olle Svahn, vice ordförande (4/4)Agnes Hellström, ledamot (3/4)Adam Reuterskiöld, ledamot (2/4)Anna Widmark, ledamot (3/4)Åsa Carlman, suppleant (3/4) Sebastian Dahlgren, suppleant (3/4)
TILL VALBEREDNING VALDE 2012 ÅRS KONGRESS FÖLJANDE PERSONER:Eva Hakami, Elina Ambjörnsson, Maja Åberg
CENTRALSTYRELSEN EFTER KONGRESSEN 2012:Anna Ek, ordförande (5/5)Karin Wall Härdfeldt, vice ordförande (4/5)Agnes Hellström, vice ordförande (4/5)Adam Reuterskiöld, ledamot (4/5)Anna Widmark, ledamot (5/5)Andreas Ribbefjord, ledamot (5/5)Åsa Carlman, ledamot (1/5) Sjukskri-ven sedan juni 2012.Carl Linton, suppleant (4/5)Eva-Lena Hjalmarsson, suppleant. (1/5) lämnade styrelseuppdraget 28/8 pga sjukdom i familjen
TILL REVISORER VALDE 2012 ÅRS KONGRESS FÖLJANDE PERSONER:Föreningsrevisor Farshid Ardabili-Farshi, NässjöRevisorsuppleant Anja Brunberg, Stockholm.Auktoriserad ekonomisk revisor Anders Slättås, J A Revision KBAuktoriserad revisorsuppleant Jenny Kindvall, J A Revision KB Svenska Freds anlitar en auktoriserad revisor som är fristående från fören-ingen och som granskar hela Svenska Freds ekonomi.
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 23
FÖ
RV
ALT
NIN
GS
BE
RÄ
TT
EL
SE
Så förvaltar vi pengar Svenska Freds är en ideell organisation utan vinstsyfte. Vårt mål är att bedriva så mycket bra verksamhet som möj-ligt för de pengar vi har, inte att gå med vinst. Däremot har vi ett ansvar att förvalta vår drygt hundraåriga tradition genom att säkerställa en långsiktighet i vår finansiering och ha medel kvar för att kunna fortsätta fungera även i mindre gynnsamma tider.
Svenska Freds har som policy att placera pengar för bästa avkastning, men inte i företag som har verksamhet inom till exempel området vapen. I den mån Svenska Freds får en gåva eller ett arv i form av redan placerade pengar görs en översyn om innehavet överensstämmer med Svenska Freds placeringspolicy.
Ekonomiskt resultat
Det ekonomiska resultatet för verksamhetsåret 2012 slutade med ett underskott på –379 636 kronor. Det budge-terade och planerade underskottet för året låg på –680 000 kronor, ett resultat som kunde förbättras under året framför allt genom insparade kostnader vid personalövergångar.
Föreningen har haft ett ackumulerat underskott från tidigare år på –370 628 kronor. Detta beror i huvudsak på den satsning på insamling och fundraising som påbörjades 2010. Satsningen har möjliggjorts tack vare att föreningen har haft egna avsatta medel att låna ifrån.
Centralstyrelsen har beslutat att ha som princip att minst en verksamhetsbudget ska finnas i sparade medel. Detta för att det ska finnas en reserv för framtiden samt ge en riktlinje för det årliga budgetplanerandet.
Satsningen på fundraising har fortsatt och utvecklats under verksamhetsåret 2012. Vi nådde målet med att värva 1513 nya medlemmar. Gåvorna från våra medlemmar och faddrar ökade under året med 412 440 kronor. Satsningen på fundraising beräknas ge ännu större avkastning under 2013 då de autogirogåvor som uppgraderades utspritt under året kommer att ge tillskott under ett helt kalenderår. Under 2013 kommer också en stor summa att satsas på en Face to Face-insamling under våren och sommaren, för att ge ännu större avkastning för kommande år.
Organisationens intäkter
Organisationens intäkter, 7 603 033 kronor, kommer framför allt från fem håll: medlemsintäkter, gåvor, statligt verksamhetsstöd, olika projektbidrag samt räntor och utdelningar av finansiella tillgångar. Intäkterna minskade totalt med 875 000 kronor under 2012. Föreningen fick 2011 in ett större arv samt avyttrade finansiella tillgångar med vinst, något som inte skedde 2012.
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201224
FÖ
RV
ALT
NIN
GS
BE
RÄ
TT
EL
SE
PAX7.4%
övrigt0.1%
insamling ochmedlemmar
20.2%
kansli5.0%
nedrustning7.0%
demokrati40.3%
konflikthantering12.3%
räntor ochutdelningar
2%
div. övrigaintäkter
2%
övriga statligaprojektbidrag
9%
projektbidragSida 42%
fr våra fonder1% medlemsavgifter
11%
försäljning,mötesintäkter ochprenumerationer
1%
gåvor21%
statligtverksamhetsstöd
11%
centralstyrelse2.4%
organisationoch utbildning
4.7%
ansatt till fonder0.6%
Under året har vi satsat stort på insamling av gåvor och medlemsrekrytering. Medlemsintäkterna har brutto ökat med 204 403 kronor till 1 208 445 kronor ( jämfört med föregående år 1 004 042 kronor). Av medlemsintäkterna gick 264 841 kronor till lokalföreningarna. Autogirogåvor i samband med betalning av medlemsavgift ökade brutto med 446 614 kr till 1 305 482, av dessa gåvor fick lokalföreningarna 83 523 kr.
De statliga bidragen utgör i dagsläget fortfarande den största intäktskällan. Verksamhetsstödet från Folke Berna-dotteakademin ökade med 60 000 kr till 860 000 kr och vi använde totalt 689 629 kr, en minskning med 406 557 kr jämfört med 2011. Minskningen beror bland annat på att ett projekt (Mobilisera för fred) sköts upp två månader. Det största projektbidraget kommer från Sida vars bidrag till demokratiseringsarbetet tillsammans med Ryska soldatmödrar och Tjetjeniens Mödrar utgjorde 3 254 644 kr, en ökning med 953 833 kr från året innan.
Diverse övriga intäkter har minskat med 654 367 kr. Detta beror framför allt på att vi 2012 inte stod som samord-nare av Säkerhetspolitiskt sommartorg under politikerveckan i Almedalen, något som 2011 gav intäkter på 500 742 kr från övriga medverkande organisationer.
Organisationens kostnader
Kostnaderna, 8 393 687 kronor, ökade under 2012 med 567 773 kronor och fördelade sig på de olika verksamhets-områdena enligt nedanstående diagram. De så kallade samkostnaderna (det vill säga gemensamma kostnader i form av hyra, el, ekonomifunktion och liknande) har fördelats utifrån hur stor tjänstgöringsgraden har varit inom de olika områdena.
Störst kostnader ligger under tema ”Demokrati” som nästan helt utgörs av den projektverksamhet i Ryssland som bekostas med Sida-medel. Detta överensstämmer med att även föreningens största intäkt ligger under detta verk-samhetsområde.
En stor satsning har gjorts inom fundraising och medlemsvärvning men trots att intäkterna i form av framför allt gåvor i samband med medlemsavgift har ökat, så ökade också kostnaderna i den löpande verksamheten med 502 172 kr och slutade på 1 669 790 kronor. Av dessa kostnader utgör lönekostnaderna (1 141 642 kronor) en stor del och är en ökning med 464 013 kronor jämfört med 2011. Denna satsning har genererat ökade intäkter som förhopp-ningsvis kommer att ha effekt flera år framöver eftersom vi har arbetat långsiktigt genom att satsa på autogiro både vid medlemsvärvning och insamling.
Av föreningens samlade kostnader utgör personalkostnaderna mer än hälften, 4 789 281 kronor (varav 858 444 kro-nor avser lön och arvode till anställda utomlands). Svenska Freds är en kunskapsbaserad organisation som arbetar med utbildning och opinionsbildning och därför är vi också en personalintensiv organisation. För mer detaljerad information kring vårt ekonomiska utfall, våra fonder, projektbidrag och liknande hänvisar vi till resultat- och balansräkningen samt tillhörande noter.
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 25
FÖ
RV
ALT
NIN
GS
BE
RÄ
TT
EL
SE
PAX7.4%
övrigt0.1%
insamling ochmedlemmar
20.2%
kansli5.0%
nedrustning7.0%
demokrati40.3%
konflikthantering12.3%
räntor ochutdelningar
2%
div. övrigaintäkter
2%
övriga statligaprojektbidrag
9%
projektbidragSida 42%
fr våra fonder1% medlemsavgifter
11%
försäljning,mötesintäkter ochprenumerationer
1%
gåvor21%
statligtverksamhetsstöd
11%
centralstyrelse2.4%
organisationoch utbildning
4.7%
ansatt till fonder0.6%
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201226
BO
KS
LU
T
RESULTATRÄKNING
Rörelsens intäkter 2012-12-31 2011-12-31
Medlemsavgifter 826 591,88 795 071,00 Försäljning 14 851,94 31 751,01 Gåvor not 2 1 624 373,12 1 728 231,02 Prenumerationer not 3 37 539,45 42 792,50 Statliga bidrag not 4 4 804 272,90 4 197 000,40 Mötesverksamhetsintäkter 10 160,00 12 250,00 Diverse övriga intäkter not 5 172 162,78 826 530,06 Summa verksamhetsintäkter 7 489 952,07 7 633 625,99 Rörelsens kostnader Direkta kostnader 672 132,82 842 506,46 Övriga externa kostnader 2 881 948,67 2 401 343,00 Personalkostnader not 6 4 789 281,44 4 496 279,81 Avskrivningar och nedskrivningar not 7 50 323,56 85 784,34Summa rörelsens kostnader 8 393 686,49 7 825 913,61 VERKSAMHETSRESULTAT -903 734,42 -192 287,62 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter not 8 113 081,00 844 016,44 Räntekostnader och liknande resultatposter -29 311,55 -29 707,03 Summa resultat från finansiella investeringar 83 769,45 814 309,41 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -819 964,97 622 021,79 FÖRDELNING AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt resultaträkningen -819 964,97 622 021,79 Utnyttjande av öronmärkta medel: 490 335,00 390 356,37 - fonder 490 335,00 390 356,37 Reservering av öronmärkta medel ej utnyttjade: -50 006,57 -480 322,45 - fonder -50 006,57 -480 322,45 Kvarstående belopp för året/balanserat resultat -379 636,54 532 055,71
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 27
BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 2012-12-31 2011-12-31 Materiella anläggningstillgångar: Maskiner o inventarier 68 272,85 65 418,76 68 272,85 65 418,76
Finansiella anläggningstillgångar: Aktier 187,50 187,50Aktiefond KPA not 9 330 865,52 315 648,84Räntefond KPA not 9 1 140 008,90 1 117 833,15KPA Etisk blandfond 1 not 9 1 176 485,54 1 135 120,47 2 647 547,46 2 568 789,96 Summa anläggningstillgångar 2 715 820,31 2 634 208,72 Omsättningstillgångar Varulager 20 210,88 20 738,88Kortfristiga fordringar 345 518,13 690 410,05Kassa och bank 4 253 201,05 6 021 850,15 Summa omsättningstillgångar 4 618 930,06 6 732 999,08 SUMMA TILLGÅNGAR 7 334 750,37 9 367 207,80 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat resultat -370 627,98 -902 683,69Årets resultat -379 636,54 532 055,71 -750 264,52 -370 627,98 Fonder not 10 4 883 421,67 5 323 153,10 Summa eget kapital not 11 4 133 157,15 4 952 525,12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 104 986,40 155 877,64Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 859 580,49 1 027 161,84Övriga kortfristiga skulder not 12 182 611,00 58 495,00Oförbrukade statliga bidrag not 12 2 026 064,33 3 144 797,20Reserverade medel not 13 28 351,00 28 351,00 Summa kortfristiga skulder 3 201 593,22 4 414 682,68
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 334 750,37 9 367 207,80
BO
KS
LU
T
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201228
NO
TE
R
NOTER not 1 Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Samtliga statliga bidrag som vi har fått via Folke Bernadotteakademin, Sida och liknande myndig- heter intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas, det vill säga när utgifter som ska täcka bidraget uppkommer. Andra bidrag som till exempel administrationsbidrag intäktsförs direkt. Aktier och fonder Aktierna och fonderna värderas till anskaffningsvärdet. Varulager Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde. Anläggningstillgångar Inventarierna skrivs av systematiskt med avskrivningstiden 4 år. Fördelning av samkostnader (gemensamma kostnader) Samkostnaderna har fördelas utifrån arbetstid (även praktikanters) inom respektive verksamhets- område. Våra fonder som bygger på skänkta pengar Från och med 2007 låter vi grundsaldot ligga still och börjar visa ackumulerat värde på räntor och värdet på utdelade priser. 2012-12-31 2011-12-31not 2 Gåvor uppdelade efter i vilket sammanhang de har skänkts Medlemsvärvning och Fadder för fred 1 102 627,71 690 188,20 Fadder mot vapenexport och minor 195 697,17 197 107,00 Kampanj för demokratikriterium 0,00 41 765,00 Påtryckare för fred 2 165,00 7 192,00 Sms-gåvor 1 450,00 2 479,10 Arv 0,00 666 055,92 Minnesgåvor/födelsedagar 31 530,00 2 050,00 Julgåva 60 852,00 56 774,00 Kampfonden 36 309,00 23 472,00 Skänkt aktieutdelning 15 000,00 12 500,00 Övriga gåvor 178 742,24 28 647,80 1 624 373,12 1 728 231,02
not 3 Prenumerationer uppdelade på olika typer Pax 26 299,45 30 912,50 Påtryckare för fred 11 240,00 11 880,00 37 539,45 42 792,50
2012 2011not 4 Statliga bidrag utnyttjade under året uppdelade på olika ändamål FBA verksamhetsstöd 860 000,00 800 000,00 FBA projektbidrag 689 628,81 1 096 189,10 Peace monitor 20 510,33 Burma och SSR2 212 004,62 Burma och SSR3 127 553,71 Fredlig konflikthantering 288 857,33 Mobilicera för fred 40 702,82
Sida projektbidrag 3 254 644,09 2 300 811,30 Human Rights and Democracy Promotion in Chechnya* 460 943,88 Human Rights and Democracy Promotion in Chechnya 2 782 933,81 Ryska soldatmödrarna 10 766,40
4 804 272,90 4 197 000,40
* Kostnader aug-dec 2011.
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 29
2012 2011 not 5 Övriga intäkter - specificering Stockholms lokalförenings bidrag till ordförandens lön 100 000,00 140 000,00 Värnamos lokalförenings bidrag till ordförandens lön 0,00 5 000,00 Göteborgs lokalförenings bidrag till ordförandens lön 0,00 20 000,00 Örebros lokalförenings bidrag till ordförandens lön 0,00 10 000,00 War Resisters International 17 148,50 0,00 Holistic Sverige AB 25 000,00 0,00 Lokalföreningar och andra organisationer ersatt kostnader vid föreläsningar 0,00 5 067,00 Trygghetsrådet TRS 0,00 61 277,10 Svenska Burmakommittén ersatt del av arbetsplats 0,00 42 000,00 Deltagare i Säkerhetspolitiskt sommartorg (Almedalen) 0,00 500 742,00 Arvode föreläsningar och texter 28 050,28 25 080,00 Övriga intäkter 1 964,00 17 363,96 172 162,78 826 530,06not 6 Löner, sociala avgifter och medelantal anställda Löner exkl sociala kostnader Löner generalsekreterare och ordförande 752 995,00 746 527,00 Löner övriga anställda 2 201 233,00 2 082 882,00 Totala löner 2 954 228,00 2 829 409,00 Löner understigande ett halvt prisbasbelopp 242 831,00 47 849,00 Sociala kostnader Sociala kostnader totalt 960 509,00 940 673,00 - varav pension 173 772,00 170 184,00 Av pensionskostnaderna avser 45 711 kr (42 071 kr) organisationens generalsekretare och ordförande. Medelantal anställda Totalt antal anställda (i Sverige) 8 9 varav män 3 3 Ett varierande antal personer har under året arbetat ideellt för organisationen till exempel med utskick eller i ämnesorienterade arbetsgrupper. not 7 Inventarier och avskrivningar Ingående anskaffningsvärde 1 487 337,11 1 442 448,51 Nyanskaffningar 53 177,65 14 270,00 Avyttrat 0,00 0,00 Utgående anskaffningsvärde 1 540 514,76 1 456 718,51 Ingående avskrivningar 1 421 918,35 1 258 200,01 Årets avskrivningar 50 323,56 79 835,00 Avyttrat 0,00 0,00 Utgående avskrivningar 1 472 241,91 1 338 035,01 Bokfört värde 68 272,85 118 683,50
Avskriven fordran 18 809,58 469,00 not 8 Ränteintäkter och utdelningar Räntor 34 319,00 26 363,00 Utdelningar 78 762,00 817 653,44 113 081,00 844 016,44
NO
TE
R
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201230
NO
TE
R
2012 2011 not 9 Långfristiga värdepappersinnehav KPA:s Aktiefond bokfört värde, anskaffningsvärde 330 865,52 315 648,84 Aktiefondens verkliga värde (marknadsvärde) per den 31/12 438 156,87 387 603,26 KPA:s Räntefond bokfört värde, anskaffningsvärde 1 140 008,90 1 117 833,15 Räntefondens verkliga värde (marknadsvärde) per den 31/12 1 198 395,42 1 175 347,76 KPA:s Etisk Blandfond 1, anskaffningsvärde 1 176 485,54 1 135 120,47 Blandfondens verkliga värde (marknadsvärde) per den 31/12 1 260 212,61 1 159 723,55 not 10 Svenska Freds egna fonder Svenska Freds har avsatta medel i egna fonder på tillsammans 4.883.421,67 kr. En del av fonderna har statuter som medger att avkastningen används till fredsarbetet eller för speciella ändamål som till exempel fredspris, för andra har CS beslutat att fondera kapitalet och endast använda avkastningen för att även kommande generationer ska ha glädje av stora donationer. Fredsfonden Fredsfonden stiftades 1993. Fondens syfte är att med avkastningen stödja forskning och arbete för att föregripa och förebygga väpnade konflikter. CS utser styrelse. Fonden delade ut medel första gången år 2006. saldo 502 195 kr 502 195 kr gåva 75 kr 75 kr utdelat 2007-2010 -45 000 kr -45 000 kr ränta 2007-2011 74 593 kr 74 593 kr ränta 2012 7 925 kr 0 kr 539 788 kr 531 863 kr Petterssonska Donationsfonden Fonden förvaltas av CS och dess avkastning ska användas till föreningens verksamhet utan några särskilda föreskrifter 27 000 kr 27 000 kr E A Lindbloms fond Fonden förvaltas av CS och dess avkastning ska användas till föreningens verksamhet utan några särskilda föreskrifter 13 000 kr 13 000 kr Nanny Johanssons fond Fonden förvaltas av CS. Avkastningen används för ordnande av fredsmöten och föredrag med mera och går direkt till Svenska Freds varje år. 31 000 kr 31 000 kr Arvsfonden till Minne av Harry Johansson, makarna Johnsson, Maja Hellgren och Henning Johansson Fonden består av arv som CS avsatt för att använda avkastningen i föreningens verksamhet. saldo 3 860 031 kr 3 860 031 kr erhållna arv 0 kr 0 kr 3 860 031 kr 3 860 031 kr
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 31
2012 2011Ivan Martins donation Under 2009 mottog föreningen ett arv från medlemmen Ivan Martin. CS har beslutat att 60% av donationen ska satsas på internationell konflikthantering och regional säkerhetspolitik och 40% för att säkerställa föreningens satsning på fundraising och utveckling av internationellt arbete. erhållet arv 347 375,00 347 375,00 utdelat 2010 -137 719,00 -137 719,00 utdelat 2011 -210 522,00 -210 522,00 ränta 2009-2011 17 341,00 17 341,00 ränta 2012 245,00 0,00 16 720,00 16 475,00
Antti Hirvonens fond CS beslutade att 440.350 kr skulle överföras till 2012 varav 225.000 kr för att användas i den löpande verksam-heten och 215.000 kr tillägnas en speciell satsning på att få större verksamhets- och projektfundraising under jan-dec 2012. En del av dessa pengar kan även användas för varumärkesutveckling. Arv erhållet under året utan förbehåll från testamentatorn 572 291 kr Använt i den löpande verksamheten under 2011 -131 941 kr Använt i den löpande verksamheten under 2012 -225 000 kr Använt för verksamhets- och projektfundraising -215 350 kr 0 kr
Kampfonden för frigörelse från militarism CS utser fondstyrelse som beslutar om inkomna ansökningar. Insamlingsfond vars avkastning samt kapital (un-dantaget 30.000 kronor) kan användas för stöd till bland annat vapenvägrare och till utåtriktat fredsarbete inom Svenska Freds. I synnerhet avses med det senare sådant arbete som bedrivs inom de nya intressegrupper som kongressen beslutade om 2002. Under 2012 delades bidrag ut till Svenska Freds kärnvapengrupp, Svenska Freds vapenexportgrupp, Svenska Freds Örebro och KIV. Av riksföreningens direktanslutna medlemmars medlems avgift avsätts 5% till Kampfonden. saldo 105 375 kr 105 375 kr insamlat 2008-2011 84 549 kr 84 549 kr insamlat 2012 34 809 kr 0 kr utdelning av bidrag 2007-2011 -90 576 kr -90 576 kr utdelning av bidrag 2012 -39 250 kr 0 kr kostn intressegruppsadm 2007-2011 -3 303 kr -3 303 kr kostn intressegruppsadm 2012 0 kr 0 kr ränta 2007-2011 14 323 kr 14 323 kr ränta 2012 1 578 kr 0 kr 107 505 kr 110 368 kr Holger Erikssons fond och fredspris Insamlade medel som förvaltas av CS. Syftet med fonden är att uppmärksamma föreningsmedlemmar som i många år, i Holger Erikssons anda, verkat för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, företrädesvis på lokal nivå. Priset, bestående av ett förgyllt gevär och ett diplom, tilldelades år 2012 Farshid Ardabili-Farshi med moti-veringen ”Farshid har länge varit en trogen medlem. I lokalföreningen i Nässjö håller Farshid appelltal, föreläser i skolor och engagerar sig i riksföreningens kärnvapengrupp. Utan tvivel hoppar Farshid snabbt in i diktatorkos-tymen under Almedalsveckan och tackar Sverige för vapenexporten. I såväl fredsarbetet som på annat håll delar Farshid med sig av sitt goda humör. Omtanken och tiden att lyssna är genomgående... Farshid är en förebild i sitt engagemang för fred, medmänsklighet och inspiration för oss alla” saldo 4 070 kr 4 070 kr utdelat pris 2007-2011 -494 kr -494 kr utdelat pris 2012 -89 kr 0 kr guldnålar -3 410 kr -3 410 kr ränta 2007-2011 517 kr 517 kr ränta 2012 8 kr 0 kr 602 kr 683 kr
NO
TE
R
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201232
NO
TE
R
2012 2011 Fond till minne av Holger Eriksson och Fredsmonumentet Gåva till Svenska Freds för att användas till restaurering av Fredsmonumentet i Morokulien eller till annan verksamhet inom Svenska Freds som har koppling till Fredsmonumentet och Fredsplatsen. 25 000 kr 25 000 kr Makarna Nils och Signe Eldh-Ekblads fredspris Stiftelsen förvaltas av CS. Årligen delas fredspris ut på fondens avkastning. Priset tilldelades år 2012 Özz Nûjen med motiveringen ”Özz Nûjen är en viktig förkämpe för fred och humanism. Med sin blandning av skämt och allvar lyckas Özz sprida sitt viktiga och samhällspolitiska engagemang ... Enligt devisen ”det får hellre bli dålig stämning i några minuter än unken stämning i flera år” levererar Özz skarpsinniga och obekväma fakta om svensk vapenexport, om girighet och om intolerans mellan människor ... Med humorn som vapen tvingar han oss alla att tänka till kring frågor om politik, religion och medmänsklighet. Det är personer som Özz som behövs och visar vägen till en fredligare värld!” saldo 169 537 kr 169 537 kr utdelat pris mm 2007-20111 -27 929 kr -27 929 kr utdelat pris mm 2012 -4 492 kr 0 kr ränta 2007-2010 24 429 kr 24 429 kr ränta 2012 2 407 kr 0 kr 163 952 kr 166 037 krCarl Lindhagens Jubileumsfond Fonden förvaltas av CS. CS beslutar om tilldelning av medel till fredsintresserade ungdomar för deltagande i internationella kurser med mera utomlands. CS har beslutat att framledes dela ut stipendier ur fonden med större belopp och endast vart fjärde år, med start år 2009. saldo 42 495 kr 42 495 kr kostnader fondadm. 2007-2009 -280 kr -280 kr utdelade stipendier 2009 -5 772 kr -5 772 kr ränta 2007-2011 6 158 kr 6 158 kr ränta 2012 635 kr 0 kr 43 236 kr 42 601 krBörjes Fredsfond Fonden upprättades i november 1997 i samband med Börje Anderssons 50-årsdag. Syftet med fonden är att av fondens avkastning uppmärksamma fredsaktiva, i första hand ungdomar, som ämnar göra eller gjort utomor-dentliga insatser för freden. CS har beslutat att börja dela ut stipendier med start år 2007 med större belopp och endast vart fjärde år. Priset delades ut första gången 2008. saldo 50 695 kr 50 695 kr insamlat 2008-2011 6 950 kr 6 950 kr insamlat 2012 1 500 kr 0 kr utdelat pris 2008 -6 549 kr -6 549 kr utdelat pris 2008 -5 557 kr 0 kr administration 2008 -17 kr -17 kr ränta 2007-2011 7 667 kr 7 667 kr ränta 2012 898 kr 0 kr 55 588 kr 58 747 kr
Makarna Edhagers fredsfond Fonden förvaltas av CS och utgörs av ett arv efter makarna Hillvid och Axel Edhager. Fondens kapital och avkastning kan användas till Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens nedrustningsarbete för att, i enlighet med testamentet, bekämpa mordvapenverksamheten i världen, dvs forskning inom krigsindustrin, tillverkning och försäljning av vapen avsedda att användas så att människor skadas och dödas, som utplånar bebyggelse, förorsakar människoflykt och följderna därav. Efter kongressbeslut 2004 upprättades statuter för fonden vilka möjliggör för såväl centralstyrelsen som centrala verksamhetsområden och arbetsgrupper samt lokalföreningar och intressegrupper inom Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen att söka pengar ur fonden. saldo 1 057 759 kr föreningens nedrustningsarbete 2007-2010 -907 000 kr föreningens nedrustningsarbete 2011 -148 650 kr utdelat till projektarbete 2007-2008 -70 723 kr ränta 2007-2010 68 613 kr 0 kr
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 33
not 11 Donations Balanserat Totalt eget kapital kapital kapital Ingående balans 5 323 153,09 -370 627,98 4 952 525,11 Reserveringar 480 322,45 480 322,45 Utnyttjande -920 053,87 -920 053,87 Årets resultat -379 636,54 -379 636,54 Utgående balans 4 883 421,67 -750 264,52 4 133 157,15 not 12 Övriga kortfristiga skulder 2012 2011 Ännu ej förbrukade projektbidrag varav några ska betalas tillbaka: FBA: 442 886,14 290 232,95
Mobilicera för fred 209 297,18
Fredlig konflikthantering 11 142,67
Burma SSR 3 222 446,29 Sida: 1 583 178,19 2 854 564,25 Human Rights and Democracy Promotion in Chechnya* 583 190,19
Human Rights and Democracy Promotion in Chechnya** 999 988,00 Innehållna medlemsavgifter till vilande lokalföreningar 66 437,00 37 624,00 Övrigt 116 174,00 20 871,00 2 208 675,33 3 203 292,20 not 13 Reserverade medel 2012 2011 SAMFI 28 351,00 28 351,00 28 351,00 28 351,00* (perioden 2010-2011)
** (perioden 2013, förskottsinbetalt SFSF)
Stockholm den 24 april 2013
Anna Ek Anna Widmark
Karin Wall Härdfeldt Andreas Ribbefjord
Agnes Hellström Carl Lindton
Adam Reuterskiöld Christoffer Burnett-Cargill (generalsekr.)
Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har lämnats den 22 maj 2013
Anders Slättås Farshid Ardabili-Farshi auktoriserad revisor föreningsrevisor
NO
TE
R
SVENSKA FREDS - ÅRSBERÄTTELSE 201234
RE
VIS
ION
SB
ER
ÄT
TE
LS
E
Revisionsberättelse Till kongressen i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, org.nr 802001-0602
Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade/godkända revisorn innebär detta att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade/godkända revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
ÅRSBERÄTTELSE 2012 - SVENSKA FREDS 35
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen för år 2012.
Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm 2013-05-22
Anders Slättås Farshid Ardabili-Farshi
Auktoriserad revisor Föreningsvald revisor R
EV
ISIO
NS
BE
RÄ
TT
EL
SE
SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en organisa-
tion som verkar för stabil fred mellan grupper och länder
i världen. Svenska Freds ser som sin uppgift att utveckla
och sprida kunskap om orsaker till krig och rustningar
och om en alternativ freds- och säkerhetspolitik. Vi bildar
opinion och påverkar politiker. Vi tror att hållbar fred bäst
kan åstadkommas utan användning av väpnat våld och
utgår ifrån att människor kan och vill leva i fred om deras
levnads omständigheter befrämjar det. Föreningen ska
verka för att stimulera människors intresse och engage-
mang för fredsfrågor och för en seriös och allsidig freds-
och säkerhetspolitisk debatt. Svenska Freds bildades
1883, är Sveriges största och världens äldsta freds-
förening, och är politiskt och religiöst obunden.
www.svenskafreds.se